Solcellskollens podcast

I vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar.

Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag.

I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter.

Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid-funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva?

Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
• Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon

I poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — då med Maria Pettersson, professor i miljörätt på Luleå tekniska universitet — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara? 

Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga Miljöprövningsutredningen där Magnus bistod som expert i arbetet. 

Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som pausades tillfälligt av den nya regeringen på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där konflikten med jordbruksmark inte sällan står i centrum.

Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: 

• Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
• Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu

I IPCC:s klimatscenarier och i många sektorers omställningsplaner ligger ett tungt fokus på bioråvaror, inte minst från skogen. Men räcker skogen? Det resonerar vi om tillsammans med Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, i poddens 95:e avsnitt.

I avsnittet tar vi avstamp under andra halvan av 1800-talet, en period då det industriella skogsbruket tar fart och resurser från skogen utgör runt 50% av värdet på den svenska exporten. Tomas berättar om hur både skogen och skogsbruket förändrats sen dess, om vilken roll politiska skogsreformer haft i utvecklingen och om hur samspelet mellan den svenska naturen, virkesmarknader och teknikutveckling inom skogsindustrin påverkar hur skogen brukas. 

Från minut 15 djupdyker vi i frågan kring olika skogsskötselmetoder. Tomas förklarar dagens dominerande skogsbruksmetod — trakthyggesbruk, alternativt kalhyggesbruk, där skogen delas upp i en mosaik av likåldriga “trakter” som avverkas i takt med att de blir tillräckligt gamla — och kontrasterar med det huvudsakliga alternativet: blädning, eller kontinuitetsbruk, där skogen består av träd i olika åldrar där de största träden kontinuerligt plockas ut utan att skogen kalavverkas. 

I poddens sista del, från minut 50, går Tomas igenom olika sätt att öka produktiviteten i skogsbruk; det handlar om alltifrån växtförädling till gödsling till metoder för att undvika angrepp från skadeinsekter (inte minst granbarkborren). Tomas resonerar även kring utmaningen att kombinera ökad produktivitet och en rik biologisk mångfald — och huruvida resurser från skogen räcker till för att möta samhällets behov på bioråvara inom ramen för energiomställningen.

Tomas och hans kollegors artikel om biologisk mångfald och produktivitet i skogar med trakthyggesbruk respektive kontinuitetsbruk kan läsas här.

Om du gillade avsnittet med Tomas kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

• Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid
• Pål Börjesson, Om skogens roll i energiomställningen

I poddens 94:e avsnitt gästas vi av Johan Lindahl, generalsekreterare för den europeiska branschföreningen ESMC, European Solar Manufacturing Council, som bl.a. verkar för att få tillbaka volymtillverkning av solceller till Europa. (Johan gästade även podden redan 2017 i sin dåvarande roll som talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.) 

Vi börjar med att göra ett nedslag på den europeiska solcellsmarknaden anno 2023: Hur stor andel av den europeiska elproduktionen kommer numera från solceller? Kan man prata om ett generationsskifte vad gäller utvecklingen av solpaneler? Och har den kaliforniska “ankkurvan” — där en stor andel solelproduktion innebär att elpriser och nettobehovet av el går ner avsevärt dagtid under stora delar av året — letat sig över Atlanten?

Från och med minut 26 går Johan igenom de olika tillverkningsstegen som krävs för att få fram en solpanel. Han beskriver statusen för europeisk solcellstillverkning och går igenom hur värdekedjan globalt ser ut idag. (Spoiler alert: de flesta steg i värdekedjan domineras av kinesiska tillverkare.) Och inte minst slår han ett slag för att — i tider av geopolitiska spänningar och stora statliga satsningar på grön energi i Kina, USA och Indien — öka de politiska ansträngningarna när det gäller att möjliggöra för europeisk solcellstillverkning.

McKinsey-rapporten som vi refererar till flitigt i avsnittet finns att läsa här.

Om du gillade avsnittet med Johan kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt: 

• Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin
• Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli

Senast kraftsystemveteranen Bo Normark gästade podden la han fram en vision över hur två nyckeltekniker — batterier och vätgasproducerande elektrolysörer — kommer förändra hur elsystemet fungerar. Tre år senare var det dags att återbesöka några av de spaningar Bo kom med då: Har vi fått fram redskapen för att integrera över 40 TWh förnybar el i elsystemet? Hur har det gått med att skala upp värdekedjan för elektrolysörer? Och ligger Sverige fortfarande hopplöst efter andra länder när det gäller att använda batterier i elsystemet?

Från och med minut 30 dyker vi ner i värdekedjan för batteritillverkning i Europa som Bo har unik inblick i genom sin roll på Innoenergy där han varit med och tagit initiativ till European Battery Alliance. Bo berättar om hur bl.a. Northvolts etableringar har lett till en kedja av ytterligare investeringar i takt med att olika typer av underleverantörer etablerar sig — och där han förutspår att batteritillverkning i Sverige inom fem år kommer omsätta mer än ett av dragloken i Sveriges industrialisering: pappers- och massatillverkning.

Avslutningsvis argumenterar Bo för att bl.a. pandemin, flaskhalsar i de globala transportsystemen och geopolitiska konflikter lett till starkare argument för så kallad reshoring — processen där företag tar tillbaka tillverkning till de länder där man har sitt ursprung. Vi pratar även om de utmaningar och möjligheter som uppstår för svenska och europeiska företag när värdekedjor stöps om till följd av energiomställningen.

Om du gillade avsnittet med Bo kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:

• Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
• Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

I energiomställningen ligger en inte oansenlig del av utmaningen på bordet hos de lokala elnätägarna. Å ena sidan ser industrin ut att behöva allt mer el, i allt snabbare takt, samtidigt som det sker en omfattande utbyggnad av laddinfrastruktur. Å andra sidan betraktas en elanslutning av projektutvecklare av ny elproduktion och energilager som en allt mer svåråtkomlig resurs. Utöver det pågår en katt-och-råtta-lek mellan konsumenter, elnätföretag och myndigheter om hur regleringen av elnätet ska se ut framöver.

I poddens 92:a avsnitt sitter vi ner med Lars Olsson, som upplevt elnätföretagens utmaningar både inifrån och utifrån. I knappt tjugo år, från 1998 till 2014, var han vd för en rad elnätföretag: Karlstads El- och Stadsnät, nätdivisionen på Göteborg Energi och sedermera Falbygdens Energi. Sen dess har han jobbat som rådgivare och konsult åt bl.a. elnätföretag, projektutvecklare och startups. 

Vi tar avstamp i hur elnätföretagens verksamhet utvecklats de senaste 30 åren — en period där elförbrukningen i stort sett legat konstant. Lars berättar om sin tid som elnätföretags-vd, där arbetet framförallt gick ut på att bibehålla kvalitén i elnätet och anpassa sig till nya regleringar. Vi får höra om hur elnätet är dimensionerat, hur elanvändning varierar över dygnet och mellan årstiderna, och hur de olika nivåerna — lokal-, region- och transmissionsnät — förhåller sig till varandra.  

Men framförallt går vi igenom några av de största utmaningarna som de lokala elnätägarna står inför och några av de mest lovande lösningarna. Dels pratar vi om så kallade villkorade elanslutningar (där aktörer förpliktigar sig att under vissa förutsättningar begränsa sin förbrukning eller produktion) med syfte att öka anslutningar av nya elanvändare och mer förnybar elproduktion. Lars delar även sina tankar kring hur flexibla resurser såsom batterier, vätgasproducerande elektrolysörer, elbilsladdare och värmepumpar kan bidra till lösa upp knutar i elnäten — och hur en sådan utveckling kan se ut i praktiken. 

Om du gillade avsnittet med Lars kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: 

• Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen
• Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el

I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon. 

Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling. 

Med jämna mellanrum dyker det upp nyhetsartiklar om “blodsbatterier” — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: Quantifying the life-cycle health impacts of a cobalt-containing lithium-ion battery. Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien. 

I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, Metal Requirements for road based electromobility transition in Sweden — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det.

Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: 

• Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier
• Björn Sandén, Om tekniska lösningar för 10 miljarder människor 

I poddens 90:e avsnitt gästas vi av Hans Kreisel. Hans är vd på Nordion som bland annat äger det svenska stamnätet för gas.

Vi tar avstamp i Hans tidigare roll som vd på Skellefteå Kraft under perioden då Northvolt valde att placera sin fabrik i Skellefteå. Hans berättar om hur Skellefteå Kraft i flera år hade jobbat för att möjliggöra etableringen av energiintensiv industri i området och hur det gick till när Northvolt fattade sitt beslut.

Bara något år efter att Hans tillträdde som vd för Nordion befann sig Europa i en djup energikris. Från minut 16 berättar Hans om hur situationen upplevdes från Nordions roll som stamnätsoperatör (alternativt “TSO”) och hur Europa lyckades säkra upp tillgången på gas när ryska energiimporter föll bort. Hans svarar även på frågan om huruvida energikrisen nu är över.

Från minut 37 tar vi ett grepp kring omställningen inom gasbranschen. Hans berättar om hur man både på EU-nivå och i en svensk kontext jobbar för att få ner utsläppen från fossil gasanvändning, vilken roll biogas har, och hur han ser på den allt starkare konkurrensen om bioråvaror. 

Avslutningsvis dyker vi ner i ett område som ligger Hans varmt om hjärtat: en ny infrastruktur för vätgas. Vi får höra om två potentiella vätgaspipelines som Nordion planerar för tillsammans med sina europeiska branschkollegor: Nordic Hydrogen Route runt Bottenviken och Baltic Sea Hydrogen Collector under Östersjön. Hans slår ett slag för fördelarna med att överföra energi via vätgas i pipelines jämfört med el i kraftledningar och resonerar kring hur lokal vätgasproduktion kommer stå sig jämfört med import från andra kontinenter.

Två rapporter som hänvisas till i avsnittet är Analysing the future demand, supply and transport of hydrogen där bl.a. Nordion står som avsändare, och Energiforskrapporten, The role of gas and gas infrastructure in Swedish decarbonisation pathways 2020-2045. 

Om du gillar avsnittet med Hans kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:

• Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas)
• Per Klevnäs, Om Europas materialomställning

Dagens gäst är Kristina Edström, en av Sverige och Europas främsta batteriforskare. Hon är bland mycket annat professor i oorganisk kemi på Uppsala universitet och koordinator för EU:s stora forskningssatsning på framtidens batterier, Battery 2030+.

I avsnittet tar vi avstamp i de framsteg som skett kring batteriutveckling de senaste decennierna. Kristina svarar bland annat på vad det finns för likheter mellan läkemedelsutveckling och batteriforskning. Varför kallas moderna litiumjonbatterier för “gungstolsbatterier”? Och varför är litium, nickel, kobolt och järn populära batterimetaller?

Men framförallt handlar avsnittet om vad Kristina och hennes kollegor kallar framtidens batterier; en mängd olika batterityper med syfte att dels uppnå högre energidensitet och dels för att nyttja billigare och mer miljövänliga material — och allra helst både och. Kristina argumenterar för att vi behöver så kallade solid state-batterier för att producera battericeller med en energitäthet på 450 Wh per kg (jämfört med dagens bästa litiumjonbatterier på runt 350 Wh per kg), och varför det blir svårt att komma längre än så. Hon går även igenom alternativa batterikemier och förklarar varför hon ser natriumjonbatterier som “näst på tur”. 

Om du gillar avsnittet med Kristina kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Patrik Johansson, Om framtidens batterier; Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet; Christian Ekberg, Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle

Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser.

Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk.

Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. här och här) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas.

Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i en artikel på Svenska Dagbladet, att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen. 

Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu; Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

För att nå Europas klimatmål är energiomställningen — alltså övergången till fossilfri energianvändning — central. I Solcellskollens 87:e poddavsnitt argumenterar Per Klevnäs, medgrundare av konsultföretaget Material Economics och partner på McKinsey, för att Europa även står inför en materialomställning.

Vi tar avstamp på hemmaplan och i rapporten Klimatagenda för Sverige där Per och hans kollegor ger en bild av hur Sverige kan nå målet om netto noll-utsläpp till 2045. I avsnittet får vi dels en bild av var svenska utsläpp sker, hur svensk export bidrar till sänkta utsläpp globalt och perspektiv på hur nya möjligheter och komparativa fördelar uppstår i takt med att fler sektorer genomgår djupa teknikskiften. 

I avsnittets huvuddel (från 25 minuter) pratar vi om omställningen av europeisk industri med utgångspunkt i fyra stora utsläppare och tillika samhällskritiska material: cement, stål, plast och ammoniak (huvudingrediensen i konstgödsel). Här utgår vi från Material Economics rapporter Industrial Transformation 2050 och The Circular Economy (som tillsammans citerades över 30 gånger i industridelen av förra årets stora IPCC-sammanställning). Per målar upp en komplex och fascinerande bild där nya tillverkningsprocesser, effektivare användning och ökad återvinning alla är bärande delar av lösningen.

Många industriföretag står inför stora investeringar i både tekniskt och kommersiellt oprövade lösningar, något som Per och hans kollegor kallar bet the company decisions. I avsnittets sista del (från 1h 16 minuter) går vi igenom hur beslutsfattare och samhället i stort kan understödja omställningen och minska risken för de företag som går före. Per resonerar även kring vad senaste årens energikris innebär för industrins omställning.

I Solcellskollens 86:e avsnitt dyker vi ner i ett, ibland bortglömt, men ack så viktigt område när det gäller omställningen av energisystemet: kraftelektronik. Och gäst är Torbjörn Thiringer, professor i elkraftteknik på Chalmers.

Vi börjar med att bena ut vad kraftelektronik är och genom två historiska exempel — “Strömmarnas krig” mellan bl.a. Edison och Tesla och förra sekelskiftets dragkamp mellan förbränningsmotorn och batteribilen — resonerar Torbjörn kring hur utvecklingen hade kunnat se ut om dåtidens uppfinnare hade haft tillgång till modern kraftelektronik.

Från minut 13 berättar Torbjörn om sina erfarenheter som teknisk rådgivare på Volvo Cars. Han förklarar hur kraftelektronik används för att öka prestandan och livslängden i batterisystem och resonerar kring hur kraftelektronik kan möjliggöra mer effektiva och miljövänliga elbilar. 

Från minut 31 dyker vi ner i Torbjörns andra stora specialområde: kraftelektronik inom vindkraft. Han går igenom hur vindkraftverk har utvecklats under de senaste 30 åren med fokus på hur kraftelektronik har möjliggjort betydligt större turbiner. 

Avslutningsvis pratar vi om utmaningarna på elsystemnivå i takt med att allt större andel av elproduktionen utgörs av förnybar och variabel elproduktion såsom sol- och vindkraft. Torbjörn förklarar skillnaden mellan de systemtjänster som erbjuds från vatten- och kärnkraft som är direkt (eller “synkront”) anslutna till elnätet och de nyttor som kan erbjudas från vind- och solkraft i kombination med kraftelektronik.

En dag för 25 år sen kom en japansk forskare in till den institution på Chalmers där Anders Lyngfelt jobbade och sådde ett frö om en teknik för att fånga in koldioxid. Idag är Chalmersprofessorn Anders Lyngfelt världsledande inom så kallad kemcyklisk förbränning, en teknik för att kostnadseffektivt fånga in koldioxid. 

I avsnittet tar vi ett helhetsgrepp kring infångning och lagring av koldioxid — så kallad CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage (eller CCU där U:et står för Utilization, och där man använder den infångade koldioxiden istället för att lagra den). Anders går igenom varför CCS är en så pass viktig teknik i klimatomställningen och hur den kan användas för att uppnå minusutsläpp genom att till exempel fånga in koldioxiod från förbränning av biobränslen. Vi pratar även om alternativa sätt att uppnå negativa utsläpp, inte minst så kallad DAC eller Direct Air Capture.

Extra djupt dyker vi ner i Anders specialområde: de olika teknikerna för själva infångningen. Idag är så kallad post combustion, där man efter en förbränningsprocess fångar in koldioxid ur rökgaserna, marknadsdominerande. Anders går igenom två konkurrerande teknikspår — oxyfuel och kemcyklisk förbränning — och resonerar kring för- och nackdelarna med de olika teknikerna.

Anders går även igenom hur själva lagringen av koldioxid går till och resonerar kring potentialen. Han ger förslag på hur marknaden för CCS kan komma igång ordentligt, och avslutningsvis resonerar vi kring intressekonflikter mellan att lagra koldioxid och att använda de infångade kolatomerna till att tillverka bränslen eller råvaror, något man till exempel avser att göra för att ställa om sjöfarten och plastindustrin.

För andra året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2022. Och som ciceron denna gång har vi poddbekantingen Daniel Kulin som även gästade avsnitt 3 och avsnitt 48. 

Vi tar avstamp på Daniels hemmaplan: vindkraftsbranschen. (I år tog han klivet från branschorganisationen Svensk Vindenergi till det norska energiföretaget Cloudberry där han jobbar med havsbaserad vindkraft.) Vi får en sammanfattning av var vindkraften är: hur mycket byggs? Vilka utmaningar präglar vindkraftsprojekten — och hur bedömer man att den nya regeringens slopande av utbyggnationen av stamnätet till havs påverkar förutsättningarna framöver?

Från minut 37 pratar vi om läget på elmarknaden som redan i januari såg ansträngt ut, bl.a. till följd av höga priser på bränslen. Sen kom Rysslands invasion av Ukraina och en energisituation som sett allt mer prekär ut för varje månad som gått. Vi pratar om hur prognoserna för elpriserna ser ut och Daniel resonerar kring vad denna “perfekta storm” innebär för samhället i stort. 

Läget på energimarknaderna har inte bara lett till skyhöga kostnader för privatpersoner och företag; det ledde även till en valrörelse som i allra högsta grad präglades av energifrågor. Från 1 h 7 min pratar vi om resultatet av valet: ett regeringsskifte och ett Tidö-avtal med tungt fokus på kärnkraft. Daniel delar både sina farhågor och förhoppningar kring vad den politiska inriktningen kan innebära för investeringsklimatet inom energibranschen och för möjligheterna att nå våra energi- och klimatmål överlag.

Avslutningsvis (från 1 h 28 min) zoomar vi ut och pratar om vad 2022 innebar för klimatomställningen på ett globalt plan. Vi utgår från IEA:s World Energy Outlook 2022 och hittar både nedslående och hoppfulla signaler kring världens omställning till fossilfria energikällor. Bland de hoppfulla signalerna återfinns bland annat stora statliga satsningar på en ökad energisäkerhet och industriell uppbyggnad kring tekniker som ska möjliggöra omställningen — inte minst USA:s Inflation Reduction Act där motsvarande tre svenska statsbudgetar ska investeras i fossilfria energikällor.

I en tid av klimatomställning och ökat fokus på energisäkerhet finns stora förhoppningar på framställning och distribution av grön vätgas. Enligt IEA finns det i hela världen strax över 1 GW installerad elektrolysörkapacitet — alltså tekniken som med hjälp av el spjälkar vatten för att framställa vätgas. Men enligt Energimyndighetens vätgasstrategi är planen att bara Sverige ska gå mot en kapacitet på 5 GW till 2030 och 10 GW 2045, och där lejonparten av efterfrågan kommer från stål- och gruvföretagen i norra Sverige.

Efter en doktorandutbildning på KTH och sedermera en rad olika roller i vätgasbranschen har Cecilia Wallmark, gäst i vårt 83:e avsnitt, hittat till epicentret av den svenska vätgassatsningen och till rollen som verksamhetsledare för Luleå Tekniska Universitets satsning CH2ESS.

I första halvan av avsnittet får vi perspektiv på utvecklingen kring vätgas. Cecilia går igenom målen från bl.a. Energimyndighetens vätgasstrategi och vi resonerar kring utmaningarna att nå dit. Vi får även höra om hur elektrolysörer och bränsleceller (tekniken som gör om bl.a. vätgas till el) fungerar och Cecilia berättar om några av de tekniska framsteg som hon upplevt under sin karriär.

I andra delen dyker vi ner i en förstudie om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken som Cecilia och hennes kollegor har tagit fram. Cecilia berättar om vilken roll vätgasledningar och vätgaslager kan ha och om de tekniska utmaningar som respektive lösning medför.

Med över ett år med extrema prisskillnader över dygnet som morot har allt fler börjat snegla på kombinationen av timpris på el och möjligheten att styra om sin elförbrukning till de timmar på dygnet då elpriset är som lägst. 

I poddens 82:a avsnitt gästas vi av dataingenjören Joachim Lindborg från energitjänsteföretaget Ngenic. I avsnittet pratar vi dels om Ngenics huvudprodukt, en så kallad smart termostat som utifrån data om väder, elpriser och husets beskaffenhet, värmer upp huset på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi pratar även om för- och nackdelar att just använda elpannor och värmepumpar för att flytta elförbrukning över dygnets timmar med syfte att undvika elpristoppar. 

I poddens andra halva dyker vi ner i projektet KlokEl som Joachim projektledde och som syftade till att styra värmepumpar i ett annat syfte: att minska belastningen på det lokala elnätet de timmar då förbrukningen är som högst. Resultatet? Genom att stänga av nästan 400 värmepumpar under två av de kallaste timmarna under 2018 kunde elnätägaren i Uppsala spara nästan en halv miljon kronor.

Avslutningsvis zoomar vi ut och pratar allmänt om så kallad efterfrågeflexibilitet där kunderna förändrar sin elförbrukning för att till exempel minska belastning på elnätet eller öka sin elförbrukning när det finns rikligt med el och elpriset är lågt. Joachim resonerar både kring potentialen och utmaningarna för att uppvärmning ska kunna bidra till ett flexibelt elsystem — och vi jämför med andra flexibla tekniker såsom elbilsladdare och batterier.

På två år har spotpriserna i södra Sverige ökat mer än tiofalt, från 25 öre per kWh i augusti 2020 till över 300 öre per kWh i augusti 2022. Samtidigt slår nyheter om skyhöga prisnivåer på den långsiktiga terminshandeln av el som spön i backen. 

I poddens 81:a avsnitt får vi hjälp av Fredrik Bodecker att bena ut vad de höga elpriserna beror på och hur man kan tolka nyheterna kring de höga terminspriserna på el. Fredrik är vd på analys- och rådgivningsföretaget Bodecker Partners och kommer tidigare från en lång karriär hos några av Europas största energihandlare.

I avsnittet djupdyker vi i frågan om hur handel av el går till, både kort- och långsiktigt. Fredrik går både igenom den fysiska handeln på Nordpools marknader och den finansiella terminshandeln som används för att producenter och förbrukare ska kunna prissäkra sig långsiktigt. 

Avslutningsvis pratar vi om en förhållandevis ny avtalsform som vuxit fram i samband med utbyggnaden av sol- och vindkraft, nämligen PPA:er eller Power Purchase Agreements, där stora användare av el ingår långa kontrakt med producenterna. Fredrik berättar om drivkrafterna som gjort att PPA:er har vuxit fram, hur de har utvecklats över tid, och hur de långsiktiga kontrakten hanteras inom ramen för den fysiska handeln och elsystemdriften.

Som följd av de historiskt höga elpriserna har det lanserats en rad förslag om hur elmarknaden kan reformeras och konsumenter skyddas. I vårt 80:e poddavsnitt tog vi hjälp av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi och en av Sveriges främsta elmarknadsexperter, för att reda ut de olika förslagen. (Det här är Lars Bergmans andra besök i podden, han gästade även avsnitt 45 där vi pratade om elmarknader med en stor andel sol- och vindkraft.)

Till att börja med går vi igenom hur elmarknaden fungerar; Lars berättar om hur priset på el sätts och om likheterna respektive skillnaderna mellan hur el och andra råvaror handlas. Vi får även höra om anledningarna till att elmarknaden avreglerades på 90-talet och hur det gick till när de nordiska länderna banade väg för den elmarknadsdesign som råder i Europa idag.

Att hushållen och i vissa fall även företag behöver kompenseras råder det närmast politisk konsensus om. Vi dyker ner i de olika förslagen och resonerar kring möjliga utformningar och om farhågan kring att ett elprisstöd kan leda till ökad konsumtion och på så sätt förvärra situationen på elmarknaden.

På bordet ligger även ett flertal förslag om att ändra elmarknadens design. Häromveckan lanserade EU kommissionen ett flertal förslag för att dämpa konsekvenserna av de höga elpriserna. Spanien och Portugal har infört ett maxpris på naturgas för elproduktion. Och här hemma har man diskuterat så kallade Sverige-priser (alternativt Beken-modellen) där marknaderna för den el som används inom landet och den som går på export separeras. I avsnittet betar vi av dessa förslag i tur och ordning.

I vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB — den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften.

Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) — och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid? 

Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen. 

Avslutningsvis går vi igenom några av de möjligheter och utmaningar som vattenkraften står inför framöver. Bland annat pratar vi om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden. Och så får vi höra om Vattenfalls pågående förstudie om att eventuellt återställa det gamla pumpkraftverket i Juktan utanför Storuman.

I poddens 78:e avsnitt pratar vi om något som ligger på nästan hela energi-Sveriges läppar — nämligen havsbaserad vindkraft. Gäst är Per Edström, teknikchef på företaget Svea Vind Offshore som utvecklar vindkraftsparker till havs. Tidigare jobbade Per i över tio år med vindkraft på teknikkonsultföretaget Sweco.

Vi börjar med att gå igenom grunderna: Hur mycket svensk havsbaserad vindkraft finns idag? Hur skiljer sig potentialen för havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad? Var längs Sveriges kuster lämpar sig vindkraft som bäst? Vilken typ av teknikutveckling ser Per som mest lovande? Och hur ska man egentligen tolka den hårresande siffra av projekt, och potentiell kapacitet, som står i kö hos Svenska kraftnät? (I april 2022 hade Svenska kraftnät fått in anslutningsansökningar på 125 GW; skulle allt installeras skulle det motsvara flera gånger Sveriges elförbrukning.)

Per går även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att ta ett projekt från idé till en färdig anläggning. (Här kan man läsa om Svea Vind Offshores projekt som Per nämner i avsnittet.) Per ger även en förutsägelse om när han tror att den stora mängden havsbaserade vindkraftsprojekt kommer att börja anslutas till det svenska elnätet. 

Avslutningsvis pratar vi om Svenska kraftnäts regeringsuppdrag om att bygga ut det svenska stamnätet till havs, där det första förslaget presenterades den 16 juni. Per benar ut vad detta innebär i praktiken för de som vill ansluta havsbaserade vindkraftverk — och om de alternativ som finns när det gäller att ansluta sig till elnätet. Per berättar även hur han ser på synergierna mellan havsbaserad vindkraft och vätgas, där ett möjligt utvecklingsspår är att ansluta vindkraftverk via vätgas-pipelines istället för via elnät.

Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan kring Europas energisäkerhet och beroendet av rysk energi högst upp på EU:s och de europeiska ländernas agenda. I poddens 77:e avsnitt gästas vi av Per Högselius, teknikhistoriker och professor på KTH, där vi går på djupet kring hur värdekedjorna kring olja, kol och gas har byggts upp över tid — och vad de innebär för Europas möjligheter att minska beroendet av ryska energiimporter. 

Vi börjar med att skruva tillbaka klockan ordentligt. Med utgångspunkt i Pers artikel The European energy system in an age of globalization pratar vi om hur Europas beroende av importerade bränslen byggdes upp; vi får höra om hur kol spreds i England under 1500-talet och sedan successivt över Europa under de fyra sekel som följde; om hur koloniala strategier och ambitiösa infrastrukturprojekt banade väg för oljans tidsålder — och om kärnbränslets komplexa, multinationella, värdekedja. 

Men allra djupast dyker vi ner i historiken kring naturgas i Europa, som på allvar tog fart under efterkrigstiden. I boken Red Gas, som Per skrev för några år sen, beskrivs hur handel av naturgas mellan Europa och Ryssland började under kalla kriget och under de kommande decennierna kom att utökas till att stå för en allt större andel av europeiska gasimporter. Vi pratar om lärdomarna därifrån, bl.a. om vad som låg till grund för att handeln började, hur Europas gasinfrastruktur fungerar, om vilka samhällssektorer som framförallt använder gas, och hur Ryssland har använt sina gasexporter som “energivapen” i tidigare konflikter. 

Avslutningsvis pratar vi om de europeiska planerna att fasa ut energiimporter från Ryssland. Per går igenom de strategierna som omfattas av EU-kommissionens REPowerEU-paket — där man slår fast att rysk olja ska fasas ut helt, och ryska naturgasimporter med två tredjedelar, under 2022 — och hans farhågor kring vilka kostnader det kan innebära.

I poddens 76:e avsnitt gästas vi av Erika Ingvald, enhetschef för Mineralinformation och Gruvnäring på myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Vi börjar med en överflygning av hur gruvverksamhet fungerar i Sverige. Vilka mineraler utvinns i Sverige idag? Vilka geologiska händelser har gjort att ett område är extra lämpligt för gruvdrift? Och hur ser Europas importbehov av mineraler ut?  Genom exemplet med den omdiskuterade mineralfyndigheten i Kallak går Erika även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att få öppna en gruva, hur prospektering går till och vilken roll regeringen har i beslutsfattandet. 

I poddens andra del (från minut 33) pratar vi om en av de allra största utmaningarna när det gäller energiomställningen: hur ska vi få tag på de mineraler som behövs för att producera de vindkraftverk, batterier, elkablar och allt annat som behövs för att vi ska kunna ersätta fossila bränslen? Erika förklarar vad som krävs för att ett material ska hamna på EU kommissionens lista över kritiska råmaterial och förtydligar att det inte bara är gruvor som behövs för att öka EU:s självförsörjning — det behövs även processindustri som förädlar mineralerna. (Grafen över Kina, EU:s och USA:s andel av processeringen av viktiga batterimineraler som nämns vid minut 37 finns här.)

Avslutningsvis får vi höra om några av de mineralfyndigheter och initiativ som syftar till att öka EU:s och Sveriges försörjning av mineraler. Vi pratar bl.a. om LKAB:s initiativ om att återvinna sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, Erika förklarar på vilket sätt mineralfyndigheten i Norra Kärr är intressant — och slår även ett slag för mer återvinning. 

För den som vill lära sig mer om återvinning av batterimetaller kan vi även rekommendera avsnittet med Chalmersprofessorn Christian Ekberg.

I poddens 75:e avsnitt - och det allra första på engelska - har vi nöjet att gästas av Amory Lovins, grundare av Rocky Mountain Institute, och en av de stora internationella förgrundsgestalterna för idéerna bakom energiomställningen. 

Vi tar avstamp i artikeln Energy Strategy: The Road Not Taken som Amory skrev 1976 i en tid som på många sätt liknar idag; det var tre år efter oljekrisen, el- och bränslepriser var skyhöga, och länder över hela världen hade energitrygghet högst upp på agendan. I artikeln presenterar Amory ett alternativ till dåtidens fossilbaserade strategier som gick ut på att “få tag på mer energi till varje pris”; en framtid baserad på ambitiös energieffektivisering och en uppsjö av småskaliga, modulära, energilösningar nära konsumenterna. I avsnittet benar Amory ut vad han då menade med soft energy paths och går igenom på vilket sätt hans åsikter har ändrats sen dess.

Vi djupdyker även i Amorys idéer om energieffektivisering. Vi får dels konkreta exempel på något som Amory kallar integrative design, en metod för att i större grad involvera design och systemtänk i energieffektiviseringsprojekt, och dels makroperspektivet på hur väl samhället överlag lyckas med energieffektivisering. (Rapporten Energy Efficiency 2021 från IEA, som citeras vid minut 29, finns här.) 

2016 fick Amory Lovins ett hederspris av den tyska regeringen för att bidragit till att skapa en teoretisk grund för Energiewende, den tyska omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Förutom att ge sin syn Energiewende får vi höra om hur Amory resonerar kring utmaningen att säkra tillgången av el under förhållandevis långa perioder av lite sol och vind. 

Avslutningsvis får vi höra om Amorys hem på 2200 meters höjd nära Aspen, Colorado — ett passivhus helt utan uppvärmningssystem där han odlar bananer och en rad andra tropiska frukter.

I Solcellskollens 74:e avsnitt gästas vi av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot för det Klimatpolitiska rådet. I avsnittet vävs två parallella historier samman: en om industrialiseringen av Norrland och en om miljöfrågans ursprung och framväxt. 

Vi tar avstamp i Framtidslandet, Sverkers doktorsavhandling om industrialiseringen av Norrland under tidsperioden 1870-1920. Vi får dels höra om migreringen till norra Sverige och de investeringar i sågverk, gruvor, tågräls och vattenkraftverk som låg till grund för utvecklingen — och dels om samhällsdebatten och de olika åsiktsströmningarna om hur norra Sverige skulle utvecklas. 

I avsnittets andra del (från 33:e minuten) går Sverker igenom hur miljön som samhällelig fråga växte fram under 1900-talets andra hälft. Vi får bl.a. höra om hur kunskapsutvecklingen under de två världskrigen bidrog till förståelsen om hur människan påverkar miljön och om hur institutioner bildades kring miljöfrågor. Sverker pratar även om Sveriges (och Stockholms) roll i det internationella miljöarbetet och resonerar kring hur en person som Greta Thunberg kan ha fått ett så stort genomslag. 

I den sista delen av podden (från 67:e minuten) väver vi samman de två berättelserna genom att prata om den nyindustrialiseringen som sker i Norrland idag inom ramen för den gröna omställningen. Sverker drar paralleller mellan utvecklingen i norra Sverige då och nu och resonerar kring hur utvecklingen denna gång kan bli mer hållbar för de samhällen som utvecklas och byggs upp runt de nya näringarna.

Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför. 

Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra. 

En central strategi att få ner utsläppen från plast är även ökad återvinning. I Europa är målsättningen att öka återvinning av plast från runt 15% till 55% till 2030. Anders,  som även är styrelseledamot för plaståtervinningsföretaget Svensk Plaståtervinning, berättar om hur återvinning av plast går till i dagsläget och vilka processer och tekniker som ska göra att målen nås. 

Avslutningsvis får vi även höra om hur det senaste halvåret - med skenande priser, inte minst på el - har påverkat ett energiintensivt industriföretag såsom Borealis. (Per år använder Borealis Sverige 1 TWh el och Anders bedömning är att elbehovet inom en tioårsperiod kan komma att öka till runt 5 TWh — motsvarande 3-4% av svensk elförbrukning.) 

Ett par gånger i avsnittet hänvisar Erik till rapporten “Scaling Up Europe” av Material Economics. Den kan du läsa här.

I poddens 72:a avsnitt gästas vi av Christian Ekberg. Han är professor på Chalmers i både industriell materialåtervinning och kärnkemi. 

Vi börjar med en överflygning av hur industriell återvinning går till i Sverige. Vilka material är vi bra på att återvinna? Vilka tekniska processer används? Och hur ser lagstiftningen ut? Christian förklarar även hur konventionella återvinningsmetoder såsom fraggar där man mekanisk tar isär och sorterar ut material och smältor där man värmer upp avfall håller på att kompletteras av “riktig kemi” — inte minst hydrometallurgiska processer där man löser upp avfallsblandningar, ofta med syror, och plockar ut specifika ämnen genom att låta dem binda till olika molekyler. 

En av de största farhågorna kring energiomställningen, och inte minst elektrifieringen av fordon, är: hur ska materialen räcka till när var och varannan bil kör runt med flera hundra kilo batterier? En del av svaret är såklart återvinning och Christian berättar om hans erfarenheter av att i femton år hållit på med batteriåtervinning. Han går igenom processen för att återvinna ett litiumjonbatteri till hög grad och resonerar kring potentialen (och begränsningarna) när det gäller batteriåtervinning. Christian berättar även om de studier som han och hans forskargrupp har gjort kring återvinning av solpaneler. 

Avslutningsvis pratar vi om Christians andra forskningsområde: kärnkemi. Vi benar ut vad fjärde generationens kärnkraft innebär och på vilket sätt en sådan process kan nyttja en mycket större andel av energiinnehållet i kärnbränsle. 

Relaterad läsning: Så går återvinning av solpaneler till

Det finns en rad användningsområden för batterier i elsystemet: balansera prisskillnader på elmarknaden genom att köpa el billigt ena stunden, och sälja dyrt andra. Bidra till en effektivare nätbyggnad. Möjliggöra för fastighetsägare att lagra överskottet från sina solceller. Och hjälpa Svenska kraftnät att bibehålla frekvensen i elsystemet. Inte för inte de kallas “elsystemets schweizerkniv”!

I vårt 71:a avsnitt får vi hjälp av Dan-Eric Archer, vd och grundare för energitjänsteleverantören CheckWatt, att bena ut de olika verktygen på schweizerkniven. Hur funkar de? Hur ser ekonomin ut? Kan man kan utföra flera nyttor samtidigt? Och vilka typer av projekt finns i Sverige idag? 

Allra djupast dyker vi ner i det användningsområde som Dan-Eric ser som mest intressant för batterier idag: tillhandahållande av olika typer av stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. Vi får bl.a. hjälp att förstå vilka typer av frekvensmarknader som framförallt är aktuella för batterier och hur det praktiskt går till när dessa tjänster ska erbjudas till Svenska kraftnät. 

Avslutningsvis slår Dan-Eric ett slag för batterier som alternativ till att bygga ut elnätet. Vi får även höra om hans senaste resa till Kenya där han är med och startar upp ett installationsföretag för solceller. 

Relaterad läsning: Är tiden för storskaliga batterianläggningar kommen?

I poddens 70:e avsnitt gästas vi av Jytte Guteland, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och en av Europas mest inflytelserika politiker på klimatområdet. 

För ungefär ett år sen kom EU med nyheten att man antagit en ny klimatlag där Jytte, som huvudförhandlare för Europarlamentet, i allra högsta grad var delaktig i processen. I klimatlagen fastställdes bl.a. målet om att EU:s utsläpp ska reduceras med 55% till 2030 jämfört med 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll. Förutom att gå igenom hur klimatlagen togs fram, ger Jytte en bild av hur politik i allmänhet går till i EU och hur de viktigaste institutionerna — EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet — förhåller sig till varandra. 

Vi pratar även om EU:s viktigaste verktyg för att nå utsläppsmålen. Under paraplyet Fit for 55 — EU:s stora åtgärdspaket för att få ner utsläppen med 55% till 2030 — ryms bland annat skärpningar av EU:s utsläppshandel, hårdare utsläppskrav på sektorer såsom sjö- och luftfart, och koldioxidtullar. Dessa betar vi av i tur och ordning. 

Avslutningsvis pratar vi om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar. Jytte förklarar vad syftet med taxonomin är och hur hon resonerar kring hållbarhetsklassificeringar av till exempel svenska skogsprodukter och olika typer av kraftslag. 

Ett par förtydliganden: I avsnittet nämns att priset på koldioxid inom EU:s utsläppshandel är uppe på knappt 100 Euro per ton. Sen avsnittet spelades in har dock priset gått ner till runt 70 Euro per ton. Avsnittet spelades även in före Rysslands invasion av Ukraina, vilket definitivt hade tagit upp mer plats om vi hade spelat in idag.

I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt — och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens. 

Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de “smarta nät”-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har potential att utöka kapaciteten i elnätet. (Ett exempel är den “STATCOM” som Svenska kraftnät installerade i fjol.) 

Vill du höra mer från Magnus rekommenderar vi att följa honom på twitter.

Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och  förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigställande lär bli Sveriges största vätgasfabrik.

Avslutningsvis resonerar vi om hur snabbt den globala stålindustrin kan ställa om sin produktion till en koldioxidneutral process, och där paralleller dras till en studie av forskare från LTH och SEI.

Vi började med att prata om nyheterna på klimatområdet. I höstas släppte IPCC sin nya utvärderingsrapport, i Glasgow möttes världens politiker för att snacka ihop sig - och parallellt, högt upp i norr, har planerna om att producera framtidens bränslen och material börjat lägga grunden för en svensk nyindustrialisering.

Vi går även igenom den kaotiska situationen på de globala energimarknaderna. Vi resonerar kring vad höga el- och bränslepriser innebär för samhällets acceptans för energiomställningen — och Björn agerar terapeut genom att trycka på varför vi även fortsättningsvis ska ha tilltro till marknaden. 

På teknikfronten då? Vi siktar in oss på att den globala solcellsmarknaden fortsätter att växa stadigt trots pandemi och fraktkaos, laddbara bilar ökar sin andel av nybilsförsäljningen med 100% jämfört med 2020, och CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier, lanserar natriumjonbatterier.

Över tre decennier senare har värmepumpar blivit en svensk energiteknisk framgångshistoria; idag har över 60% av småhusen minst en värmepump installerad och tillsammans med fjärrvärmen är de anledningen till att vi i stort sett har övergett fossila bränslen för uppvärmning. NIBE då? Idag omsätter de 30 miljarder (jämfört med 250 miljoner 1988), har nästan 20 000 anställda i över 30 länder, och är en av världens största tillverkare av värmepumpar. 

I avsnittet får vi höra Gerterics erfarenheter av 34 år som vd för NIBE och om den värmepumpsmarknad som har vuxit upp parallellt. Han förklarar hur en värmepump fungerar och berättar om de tekniska framsteg som lett till att värmepumpar har blivit effektivare och mer hållbara under åren. 

Avslutningsvis pratar vi om värmepumpens roll i ett elsystem där produktionen i större utsträckning varierar med väder och vind. Gerteric ger även en internationell utblick; vi får höra varför regioner såsom kontinental-Europa och USA i stor grad fortfarande använder fossila bränslen för uppvärmning och om möjligheterna för värmepumpar att bli en central del av lösningen.

Med den senaste IPCC-rapporten färskt i minne börjar vi med en diskussion om hur klimatförändringarna förväntas påverka ekonomin. Thomas förklarar hur man kan räkna på skador som uppstår av klimatförändringar och hur han resonerar kring skador som uppstår många år in i framtiden. Han kontrasterar även sina egna forskningsresultat med ekonomiprofessorn William Nordhaus som 2018 fick Nobelpriset för att “ha infört klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys”. (Diskussionen här utgår bl.a. från forskningsartikeln “Few and Not So Far Between: A Meta-analysis of Climate Damage Estimates” som Thomas har skrivit tillsammans med sin kollega Peter Howard.)

Vi dyker även ner i frågan om koldioxidskatter. Thomas förklarar vad de har haft för roll i omställningen av det svenska energisystemet och delar med sig av anekdoter om när han har missionerat för koldioxidskatter i andra delar av världen. 

Avslutningsvis går vi igenom rättviseaspekter kring högre avgifter på att släppa ut koldioxid. Innebär koldioxidskatter en större belastning på de med minst resurser? Och hur kan politiker genomföra dem utan att de väcker motsvarande gula västarna-uppror?

Det 64:e avsnittet av podden spelade vi passande nog in på Mats egna järnvägsstation - Kragenäs station längs Bohusbanan. I avsnittet ger Mats en historik av den svenska järnvägen, och berättar — genom erfarenheter av att driva tågföretag på både gods- och passagerarsidan — om hur den svenska tågmarknaden fungerar idag. Mats går även igenom tågets huvudsakliga för- och nackdelar i förhållande till andra transportslag. 

Avslutningsvis resonerar vi kring hur tåget kan bli bättre i framtiden. Hur kan den befintliga tåginfrastrukturen nyttjas bättre? Hur får man till nattåg på 5 timmar till Hamburg? Vilka tekniska framsteg kan vi hoppas på? Mats går även igenom hur han resonerar kring de snabbtågförbindelser som planeras i Sverige.

För den som vill veta mer om historiken kring den svenska järnvägen och ta del av essäer från Mats karriär inom tågbranschen finns hans bok att beställa här.

I avsnittet får vi hjälp av Tomas Kåberger, professor på Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, att bena ut vad de höga elpriserna beror på. Tomas förklarar varför höga priser på kol, gas och olja i kombination med stigande priser på att släppa ut koldioxid påverkar elpriserna - även i ett land som Sverige med väldigt lite fossil elproduktion. Vi pratar även om vad “energikrisen” innebär för omställningen av det europeiska elsystemet. Vad händer med investeringsviljan i förnybar energi, energilager och livstidsförlängningar av kärnkraften? Och innebär mer förnybar energi ett större beroende av naturgas?

Avslutningsvis tar vi avstamp i den teknikoptimistiska rapporten Rethink Climate Change — som beskriver hur utvecklingen inom förnybar energi, transporter och matproduktion skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med 90% till 2035 — för att jämföra utvecklingen inom förnybar energi med historiska teknikskiften inom konsumentelektronik och transporter.

Det här är Tomas andra besök i podden. Han gästade även det andra avsnittet där han berättade om energiutvecklingen i Japan och Kina.

Dagens gäst är Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola och tillika skogsbrukare. I avsnittet går vi dels igenom grunderna: hur ser skogens värdekedja ut, hur framställs de olika biobränslena, och hur ser deras klimatpåverkan ut. 

Pål berättar om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar och vad den innebär för svenskt skogsbruk. Avslutningsvis resonerar vi kring skogens och bioenergins roll i framtidens energisystem. 

I avsnittet gästas vi av Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet och, som ende svensk, en av rapportens samordnande huvudförfattare. Deliang berättar hur arbetet med att ta fram rapporten har gått till och går igenom de viktigaste lärdomarna om klimatet sen 2013. 

Vi dyker ner extra i den kritiska frågan om osäkerheten kring klimatkänslighet, det vill säga hur stor uppvärmning man kan vänta sig vid en fördubbling av koldioxid i atmosfären. Vi pratar även om de scenarier som IPCC har tagit fram över klimatets utveckling framöver och resonerar kring vad som krävs i form av utsläppsminskningar för att temperaturen ska hålla sig under 1,5 graders uppvärmning i slutet av seklet. 

Avslutningsvis går Deliang igenom hur IPCC resonerar kring så kallade tipping points — oåterkalleliga händelser som kan försvaga andra ekosystem och förstärka den globala uppvärmningen.

Länk till den hemsida med klimatobservationer och IPCC:s scenarier som Deliang nämner vid minut 20.30 finns här: Digital Atlas Project

Avsnittet blev lite av det stora elnätsavsnittet där vi både får en genomgång av tekniken i sig — om för- och nackdelar med att föra över el med växelström och likström — och historiken, framtiden och statusen idag för det svenska elnätet. Vi går även in i detaljerna för hur ledtider för nya elnätprojekt kan sänkas i den mån som krävs för att möjliggöra energiomställningen. 

Avslutningsvis får vi höra om Pers erfarenheter av sitt tidigare jobb som chef för högspänd likström (HVDC) på ABB — och vi får höra hur det faktiskt går till att bygga de gigantiska undervattenskablarna som i allt större grad binder ihop Europas elsystem.

I vårt 59:e poddavsnitt gästas vi av Karin Comstedt Webb. Hon är hållbarhetschef i norra Europa för HeidelbergCement, en av världens största tillverkare av byggmaterial. I Sverige äger de bl.a. cementfabriken i gotländska Slite där motsvarande tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige produceras. 

I avsnittet riktar vi framförallt in oss på nyheten som HeidelbergCement presenterade för några veckor sedan, om planen att göra fabriken i Slite till världens första koldioxidneutrala cementverk. Vi får förutom en grundkurs i cementtillverkning även höra om hur framstegen inom CCS (Carbon Capture and Storage) på senare tid har ökat förutsättningarna för en koldioxidneutral cementindustri. Och så slår Karin ett slag för ny gotländsk elinfrastruktur! 

I avsnittet gästas vi av Tommy Strömberg som var en av de ansvariga för fabriken i Glava. Vi pratar om de tidiga dagarna i den blomstrande europeiska solcellsmarknaden, hur man byggde upp fabriken i Glava — och vad som hände när Kina gav sig in i leken och tog över en stor del av den globala solcellsindustrin. 

Men det är inte bara en historielektion utan vi går även igenom hur en solpanel produceras och hur värdekedjan ser ut. Vi får höra hur kostnaden för att tillverka en solpanel har kunnat sjunka med över 95% på 15 år och Tommy berättar vad han tror om utvecklingen framöver!

Det har vår senaste poddgäst, Chalmersforskaren Lina Reichenberg, tänkt mycket på. Tillsammans med hennes forskargrupp på Chalmers har hon räknat på en rad scenarier för det europeiska elsystemet. I avsnittet zoomar vi in på en av deras mest uppmärksammade studier, “The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power, the case of Sweden”. Lina berättar om resultatet — att skillnaderna mellan kostnaden för helt förnybara elsystem och de som även inkluderar kärnkraft verkar vara små — och går igenom under vilka scenarier resultaten är giltiga och vilka slutsatser man kan dra. 

I avsnittet får vi även lära oss om hur energisystemmodellering går till i allmänhet och hur liknande studier av ett framtida svenskt elsystem kan komma till så pass annorlunda resultat (inte minst denna studie gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv). 

Det citerades friskt från olika rapporter och artiklar i avsnittet så denna gång kommer avsnittet även med en bibliografi: 

26.55, Korrigeringstillägg till Lina och hennes kollegors studie efter att antagandet om kärnkraftens bränslekostnader sänkts

29.00, Diskussion om kärnkraftens kostnader på Second Opinion 

34.30, Studie om hur olika priser på solceller påverkar elsystemets kostnader

38.25, Diskussion om kapitalkostnader för olika kraftslag på Second Opinion

54.00, Lina och hennes kollegors studie av nyttan med “super grids”

Liquid Wind, företaget där Claes är VD, planerar nämligen att bygga upp produktionsanläggningar där man producerar vätgas och fångar in koldioxid som sedan slås ihop till just dessa elektrobränslen. De kan sedan användas för en rad ändamål: t.ex. som ersättare till bensin och diesel i transporter eller som en beståndsdel när man producerar material såsom plast. 

I avsnittet förklarar Claes varför de inledningsvis väljer att producera metanol som bränsle inom sjöfarten. Han går även igenom de olika tekniska stegen som krävs för att få fram ett färdigt bränsle — och så får vi höra om varför just Örnsköldsvik, enligt Claes och hans kollegor, är ett utmärkt ställe att börja på!

I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion “är en framgångsrik svensk exportindustri”. 

Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad. 

Avslutningsvis resonerar Mikael kring de intressekonflikter som uppstår mellan försvaret och de aktörer som bygger ut elnät och elproduktion. Kopplingen? Mikael gjorde även sejour som försvarsminister 2006-2007.

Dagens gäst har tänkt mycket på detta. Han heter Björn Jernström och är teknikchef och grundare för Ferroamp, ett företag som utvecklar tekniska lösningar för att komma till bukt med effektfrågan, dvs utmaningen att vi inte alltid har den el som behövs när vi vill ha den. 

Vi dyker ner lite extra i batterier och pratar dels om vilka nyttor de kan tillföra i framtidens elsystem, och dels om status för batterimarknaden idag och utmaningarna i att utveckla mjukvara för hur de ska styras. Björn slår även ett slag för växelriktaren, det vill säga elektroniken som gör om likström från solpanelerna till växelström som används i huset, som hubben i framtidens elektrifierade och uppkopplade hem.

Tomas är professor i turbomaskiner och har sen han doktorerade om jetmotorer på 90-talet forskat på frågor kopplat till framtidens flyg. I avsnittet pratar vi om hur långt man kan driva energieffektiviseringar av dagens flygteknik, men inte minst pratar vi vätgasflyg. Vi går bl.a. igenom de olika flygplanskoncepten som Airbus presenterade och diskuterar de tekniska utmaningarna som behöver lösas. 

Vi pratar även om så kallade höghöjdseffekter, dvs den del av klimatutsläppen som inte beror på utsläpp av koldioxid utan på att man släpper ut vattenånga och kväveoxider på hög höjd. Tomas förklarar hur denna typ av utsläpp kan komma att påverkas om man byter till vätgas, och går igenom de sätt som finns för att få ner dessa utsläpp ytterligare. 

Avslutningsvis resonerar vi kring hur omställningen av flyget ska kunna gå till samtidigt som flyget genomlever en av tuffaste perioderna någonsin. 

I andra halvan av avsnittet pratar vi mer allmänt om teknisk utveckling och om hur lärdomarna från bl.a. solcellsutvecklingen kan omsättas i en industripolitik för att komma till bukt med klimatfrågan. Max slår även ett slag för det som i USA och EU kallas Green New Deal och går igenom de ekonomiska skälen för varför vi bör accelerera investeringarna i ny grön teknik.

I poddens 51:a avsnitt berättar Christian Andersson, sjöingenjör och tekniskt ansvarig för Aurora, om hur man byggde om det tidigare dieseldrivna fartyget till ett elfartyg och samtidigt installerade snabbladdning i respektive hamn. Vi får även höra om erfarenheterna av projektet såhär två år efter jungfrufärden och om utmaningar som uppstår när man i stort sett är ensam om ett projekt i den här skalan. 

Avslutningsvis resonerar vi kring potentialen i eldrivna färjor och Christian berättar även om andra teknikspår som kan bli viktiga i omställningen av sjöfarten. Bilder och ytterligare information om Aurora finns på vår blogg.

Avsnittet spelades även in ombord på Aurora, så nu kan du själv avgöra om elfordon lever upp till ryktet om att vara tysta!

I avsnittet ger Anna en överblick av tekniska och infrastrukturella förutsättningar för att bilar ska kunna köra sig själv i olika delar vägnätet och om hur långt tekniken har kommit 2020 inom dels godstransporter och dels personbilar. 

Vi tittar även in kristallkulan och resonerar kring hur hela transportsystemet kan komma att förändras i takt med att fordon blir självkörande: Kommer vi äga bilarna själva eller inte? Kommer vi åka mer bil? Och hur kommer städerna att utvecklas parallellt?

I avsnittet pratar vi om möjligheter och utmaningar när det gäller att elektrifiera gruvor. Å ena sidan finns mycket att vinna: förutom lägre koldioxidutsläpp och bränslekostnader är en av gruvindustrins största kostnader att ta hand om de föroreningar som uppstår när “man kör dieselmaskiner inomhus”. Å andra sidan är utmaningarna stora: gruvmaskiner är bland de största landgående batteridrivna fordon som finns - och de ska gå i stort sett dygnet runt.

Erik berättar även om hur det gick till när Epiroc blev batteriföretaget Northvolts första kund någonsin (spoiler alert: det inkluderade bl.a. ett kallt email till Elon Musk) och om hur elektrifierade gruvor är ett avgörande steg i att få ner batteriers klimatpåverkan.

Här kan man se Epirocs gruvmaskiner i drift, och här finns några bilder från besöket hos Epiroc i Örebro.

I avsnittet berättar Daniel om tio års utveckling inom svensk vindkraft som lett till dagens situation med explosiv utbyggnad, inströmning av kapital och inte minst: Sveriges billigaste nya elproduktion.

Vi går även igenom det systemansvar som vindkraften snart kommer att behöva axla. Hur ser man till att det finns kraftproduktion även när vinden inte blåser? Hur kan elöverskottet som uppstår tas hand om? Och hur kan man säkra ett gott investeringsklimat för utbyggnad av ny elproduktion när varje nytt uppkopplat vindkraftverk leder till lägre intäkter för övriga producenter. 

Och så pekar Daniel även på elnätets möjliggörande roll, dels för vindkraftens fortsatta utveckling och dels för energiomställningen överlag. 

Samtalet spelades in inför publik via webben på den årliga branschmässan Svenska Solelmässan i Uppsala den 28 oktober.

Elektrolysörer använder el för att spjälka vatten till dess två beståndsdelar, syrgas och vätgas. Och där vätgasen sen kan användas till en rad applikationer, bränsle i transporter, energilager i elsystemet och inom en rad industrier som traditionellt setts som de allra svåraste att ställa om: bl.a. stål- och cementproduktion och för framställning av flygbränslen och plast. 

I avsnittet berättar Göran om den tekniska utvecklingen av elektrolysörer och vätgaslager, om EU:s storslagna planer, och om hur kostnaderna förväntas gå ner framöver. Och så får vi höra om vad som tog Barack Obama till ett möte med Göran på KTH:s biblioteket!

I avsnittet pratar vi framförallt om de erfarenheter Jimmy samlat om den globala solcellsindustrin i rollen som Global Head of Operations på Sonnedix, en av Europas största ägare av solcellsparker. Vi får bl.a. höra om Jimmys primära ansvarsområden: drift och underhåll av solcellsparker. Dessutom ger han en inblick i hur storskalig förnybar elproduktion finansieras och de upphandlingar som på senaste tiden lett till att solceller byggs till extremt låga priser — t.ex. nu senast i Portugal där ett av de vinnande buden var på världsrekordlåga 11 öre per kWh.

I avsnittet dyker vi ner i några utmaningar som har aktualiserats i samband med ett par mer eller mindre dramatiska situationer på elmarknaden. I våras när stormen Ciara kom in ledde överfyllda vattenreservoarer och mycket vindkraft till att Sverige för första gången hade minuspriser på el. Och i somras — när det var relativt vindstilla samtidigt som flera kärnkraftverk låg nere på grund av underhåll — hade vi i södra Sverige några tillfällen där elpriset var uppe på över två kronor, dvs mer än fem gånger de vanliga elpriserna. Lars svarar på frågan om dessa händelser är symptom på att elmarknaden inte fungerar som den ska. Han resonerar även i allmänhet kring hur en elmarknad med allt större andel variabel förnybar elproduktion kommer att fungera. (Diskussionen här utgår bl.a. från en rapport från 2019, Blowing in the Wind, som Lars skrev tillsammans med sin kollega, Chloé Le Coq.)

Avslutningsvis pratar vi om ytterligare en rapport (Spänning på hög nivå) som Lars skrivit tillsammans med Bo Diczfalusy på uppdrag av Finansdepartementet om vad som krävs för att det svenska elnätet ska kunna byggas ut i den takt som behövs för att möjliggöra energiomställningen.

Solcellskollens podcast gästas här av Mikael Nordlander, som sitter i styrelsen för HYBRIT och ansvarar för utvecklingsarbetet i projektet för Vattenfalls räkning (HYBRIT är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall). Förutom att gå igenom utmaningarna med att producera stål med vätgas pratar vi om utvecklingen av elektrolysörer, tekniken som gör om el till vätgas. Mikael berättar även om vätgaslager lika stora som Globen, och om hur HYBRIT kan hjälpa till med stabiliteten i elsystemet. 

Avslutningsvis får vi höra om möjligheterna att ställa om andra utsläppstunga industrier såsom cementindustrin och petrokemin. Och så avslöjar Mikael på vilket sätt han inspireras av hockeyspelaren Wayne Gretzky!

I dagens poddavsnitt pratar vi såklart om Hans-Olofs hus, men även om andra vätgasprojekt som kommit till sen dess. Hans-Olof berättar även om många av de tekniska lösningar han testat och utvärderat längs resans gång och om vilka investeringar som han nu ser fram emot.

Vi får även höra om Volvos uppmärksammade samarbete kring bränsleceller med tyska lastbilstillverkaren Daimler, om varför elbussutvecklingen går som tåget i Kina, och om hur Volvo blev först när det gäller att utveckla elfordon med litiumjon-batterier.

Vad mer? Patrik berättar om hur tunga fordon han tror man kommer kunna driva med batterier. Han förklarar varför litiumjonbatteriet blev dominerande i hemelektronik och elbilar. Han resonerar kring potentialen för så kallad energidensitet i batterier, dvs energimängden man kan få in per kg. Och, så pratar vi om ryktena kring ett “Million Mile Battery” som florerat i diskussionerna kring Tesla. 

(Ja, det blev så späckat att vi inte ens hann med att prata om lämpliga batterier för rymdresor till Venus. Bara en sån sak!)

I avsnittet pratar vi om en teknik som Siemens i Finspång utvecklar och som är extra lovande som en del av ett framtida elsystem där produktion varierar beroende på väder och vind: nämligen gasturbiner. Och inte vilka gasturbiner som helst, utan turbiner som använder vätgas i stället för naturgas som bränsle — och som därmed har potential att bidra till ett koldioxidfritt elsystem.

I avsnittet pratar vi även om varför gasturbinernas modulära design skulle kunna möjliggöra en snabbare övergång till ett fossilfritt elsystem, om utmaningar att frakta och förvara vätgas, och om vad det är som gör Tyskland extra intresserade av vätgas. 

I avsnittet berättar Bo varför han tror vätgas blir “nästa stora game changer” både för kraftsystemet och inom industrin. Vi går igenom batteriutvecklingen som innebär att vi snart lär ha billiga och bra batterier för alla möjliga typer av applikationer. Och så resonerar vi i största allmänhet kring hur ett teknikoptimistiskt scenario för elsystemet skulle kunna se ut givet att dessa tekniker snabbt blir alternativ att räkna med.

Avslutningsvis pratar vi om europeisk industripolitik som Bo har fått unik inblick i genom sitt arbete inom European Battery Alliance — och applicerar lärdomarna därifrån på solcellsbranschen.

I avsnittet dyker vi ner i alla möjliga aspekter kring elflyg: vilka flygresor passar bäst för elflyg? När kan det finnas kommersiella elflygplan för reguljärtrafik? Och vad kommer krävas av flygplatserna? 

Avslutningsvis pratar vi om de scenarion som man ser i alla science fiction-filmer värda namnet — dvs samhällen med alla möjliga typer av flygande farkoster — och resonerar kring hur långt borta de är, egentligen.

I avsnittet pratar vi om den trend som blivit allt tydligare den senaste tiden: allt större, och allt billigare solcellsparker. Ja, rentav så billiga att man under 2020 sannolikt kommer bygga de första solcellsparkerna i Norden helt utan subventioner. 

Vi går igenom de prognoser som det internationella energiorganet, IEA, och svenska Energimyndigheten, har gjort kring solcellers utveckling framöver (här och här) — och resonerar kring huruvida prognoserna fortfarande är rejält underskattade. 

Och så hinner vi med att prata nya paneltekniker, Sveriges äldsta solcellsanläggning (som Johan sköter driften av), och hur det var att hjälpa kungen att köpa solceller till Stockholms slott.

I podden berättar Johan om hur det har gått till att utveckla en ny typ av cykel, om experiment med bränsleceller, och om varför han tycker att fraktcontainern är en revolutionerande teknik — potentiellt även för cykelburet gods. 

Vi pratar även om klimatfrågan och om trender inom e-handel, urbanisering och bilism som alla lär bidra till att utrymme i städer blir allt mer knappt.

En som tänkt mer än de flesta på detta är dagens gäst. Han heter Frank Krönert, och är senior konsult på Sweco. Tillsammans med sina kollegor har han flera gånger räknat på kostnader för framtidens elsystem, både helt förnybara elsystem, och system där vi har kvar kärnkraften. 

I dagens avsnitt pratar vi framförallt om en rapport som Frank var med och tog fram förra året på uppdrag av branschföreningen Energiföretagen. Där har de räknat på två scenarier med 100% förnybar elproduktion till 2045; och ett scenario där kärnkraften livstidsförlängs. (I avsnittet nämns även en rapport som tagits fram på uppdrag av Skellefteå Kraft där Frank och hans kollegor räknar på två scenarier för 100% förnybart till 2040.)

Från och med minut 44 pratar vi även om elmarknadsdesign och om vad som förväntas hända med elpriser nästkommande decennier. 

Det trettiofjärde avsnittet av Solcellskollens podcast gästades av just Bengt och vi pratade om solcellsutvecklingen sen han började blogga 2010. Bengt berättade om de ämnen som rönt mest uppmärksamhet under åren, vilka tekniska och politiska trender han tror på framöver  — och så delade han givetvis med sig av sina tips för de som själva funderar på solceller! 

(Det finns även bonusmaterial för den som är nyfiken på Bengts andra stora intresse: fågelskådning.)

Gäst i avsnittet är materialingenjören Pavel Calderon som på olika sätt jobbat med batterier i nästan tio år. Han har bl.a. ansvarat för batterisystemen i Trollhättanföretaget NEVS elbilar, byggt elbåtar, och nu senast, varit med och grundat EV Ledger — ett startupföretag som med hjälp av mjukvara diagnostiserar skicket på batterier, för att på så sätt underlätta en andrahandsmarknad.  

I avsnittet pratade vi om alla möjliga aspekter kring litiumjonbatterier: Är priserna redan på $100, dvs den prisnivå där elbilar förväntas konkurrera ut bilar med förbränningsmotor? Varför degraderas batterier? Hur går ett bilföretag till väga för att välja batterileverantör? Och vilka applikationer är rimligast som andrahandsmarknad när ett batteri har tjänat ut sitt syfte i en elbil? 

Pavel berättade även om vad som väntar runt krönet kring nya batterikemier, varför befintliga litiumjonbatterier kallas “mellanmjölksbatterier" — och avslutningsvis, på vilket sätt långväga transporter, bussar och flygplan skulle kunna drivas av batterier.

Hela den globala klimatrörelsen med Greta i spetsen uppmanar oss att lyssna på forskarna. Så det är precis vad vi gjort i dagens poddavsnitt!

I över 25 år har Chalmersprofessorn Christian Azar sysslat med klimatfrågan. 2008 skrev han den uppmärksammade Makten över klimatet, en bok som har haft stor betydelse för framväxten av klimatet som politisk fråga i Sverige. Han har även deltagit som huvudförfattare för FN:s klimatpanel tredje utvärderingsrapport, och rådgivit både Margot Wallström och Fredrik Reinfeldt i klimatfrågor. 

I avsnittet tog vi tillfället i akt och benade ut kunskapsläget kring klimatfrågan tillsammans med Christian. Vi pratar om vad man vet säkert om den globala uppvärmningen, och om det som är mer osäkert kring hur klimatet och de ekologiska systemen kommer reagera på högre halter av koldioxid och varmare temperaturer.

Avslutningsvis pratar vi även om vägar framåt för komma till bukt med klimatfrågan, och Christian berättar vad han skulle lägga till om han idag skrev om sin bok Makten över klimatet.

Länk från avsnittet: What if we stopped pretending — Jonathan Franzén, New Yorker

Vi blir jätteglada om du vill ta ett par minuter och fylla i en lyssnarenkät om Solcellskollens podcast här: https://forms.gle/71qjXj8Gi6u8nUwN7

I centrum för detta? Det svenska elnätet som ska möjliggöra alltsammans. 

Här pratar vi med Maja Lundbäck från Svenska kraftnät om just utvecklingen av elnätet. (Svenska kraftnät är myndigheten med “systemansvar” för elförsörjningen i Sverige och förvaltare av stamnätet, det högspänningsnät som utgör ryggraden i det svenska elsystemet.)

I avsnittet pratade vi även om olika sorters elbrist och om de aktuella fall där verksamheter eller regioner har nekats att utöka sin elförbrukning. Vi pratade om utmaningar (och lösningar!) för elsystem med stor andel förnybar elproduktion — och om varför Maja tycker det är läge att “börja konstruera ett elsystem i Sverige igen”. 

Vi blir jätteglada om du vill ta ett par minuter och fylla i en lyssnarenkät om Solcellskollens podcast här: https://forms.gle/71qjXj8Gi6u8nUwN7

I detta avsnitt pratar vi med en person som liksom få har örat mot marken när det gäller elbilarnas framfart i samhället: Tibor Blomhäll, president för Tesla Club Sweden. Ungefär tio år in från att de första kommersiella elbilarna började rulla på gatorna blir de praktiska erfarenheterna från köparna allt rikare. Hur länge håller batterierna? Vad är underhållskostnaderna? Och hur ser en ekonomisk jämförelse ut med vanliga bensin- och dieselbilar? Detta pratar vi bl.a. om.

Från och med minut 58 pratar vi även om elbilar som storskaliga batterilager, och om Teslas batterianläggning i australiensiska Hornsdale som bidrar till att både minska risken för strömavbrott och kostnader för elnätet.

Vi blir jätteglada om du vill ta ett par minuter och fylla i en lyssnarenkät om Solcellskollens podcast här: https://forms.gle/71qjXj8Gi6u8nUwN7

Gäst är Fredrik Hannerz, chef för enheten för utsläppshandel på Naturvårdsverket, och vi pratar om EU:s system för handel med utsläppsrätter. Vi pratade om hur systemet har gått ifrån att vara hånat, till att vara en av de allra viktigaste trenderna för omställningen av energisystemet i Europa. 

Fredrik berättade även om “The Swedish Proposal” som har pekats ut som den viktigaste anledningen till att priser på att släppa ut koldioxid har gått upp sen början av 2018. Vi resonerade även om aktuella frågor såsom Preems föreslagna raffinaderi i Lysekil och dess påverkan på koldioxidutsläpp i Europa, och om hur EU:s handelssystem i förlängningen kan användas för att möjliggöra negativa utsläpp. 

PS. Vad vill du höra mer av? Vem är drömgäst i podden? Vi blir jätteglada om du vill lämna lite feedback om Solcellskollens podcast via denna länk: https://forms.gle/71qjXj8Gi6u8nUwN7

Avsnittet gästas av en poddbekanting, Björn Sandén. Björn är professor i innovation och hållbarhet på Chalmers, och gästade även Solcellskollens allra första poddavsnitt. 

I detta avsnitt breddar vi perspektivet och pratar om teknisk utveckling i bredare bemärkelse. Björn berättar om hur han går till väga när han utvärderar potentialen och miljöbegränsningarna med elbilar. Vi resonerar kring framtidens elnätinfrastruktur och om hur biomassa kan komma att användas i framtidens energisystem. Slutligen går vi igenom de sektorer som lär bli svårast att ställa om. 

Ja, helt enkelt ett mycket späckat avsnitt om teknikens potential och tillvägagångssätt för att vi ska kunna leva 10 miljarder människor inom planetens gränser. 

Om man tittar på en lista över var i världen det säljs störst andel elbilar står ett land före alla andra — Norge. Och utvecklingen är svindlande: under 2018 var 1 av 3 nysålda norska bilar elbilar, och hittills i år är ungefär varannan ny bil i Norge en elbil!

I detta avsnitt gästas vi av Christina Bu, ordförande för den norska elbilföreningen, för att höra om hur det norska elbilfenomenet har kommit till. Vi pratar även om de utmaningar som har uppstått i takt med att elbilar blivit en massmarknad och vilken typ av elbilmodeller som krävs för att nå 100% nybilsförsäljning till 2025. (Ja, förutom Teslas Model 3 då, som i nuläget är Norges i särklass populäraste elbilmodell.)

I det tjugosjätte avsnittet gästas vi av  Anders Palmqvist, vicerektor och professor i materialkemi på Chalmers som de senaste åren har ägnat en stor del av sin forskning åt att utveckla katalysatorer för bränsleceller fria från den sällsynta och dyra metallen platina. 

I avsnittet pratade vi - förutom om möjligheterna och utmaningarna med bränslecellstekniken i allmänhet - om applikationer där bränsleceller har unika tekniska fördelar och om hur vägen för att få ner teknikens kostnader ser ut. Vi resonerade även kring om huruvida bränsleceller har hittat en storskalig nischmarknad i form av gaffeltruckar som köps av Walmart och Amazon, och vad det är som fick Sydkoreas president att i januari gå ut med att de fram till 2040 ska ha producerat över 6 miljoner bränslecellsbilar. 

Jonas Corné är VD och medgrundare för Göteborgsföretaget Greenbyte. Greenbyte hjälper de som driver stora vind- och solcellsparker att samla in och dra lärdomar från all den data som de genererar — t.ex. för att kunna svara på frågan om produktionen i en anläggning motsvarar det som man har betalat för.

I avsnittet pratade vi om Greenbytes resa från ett startupföretag med några få kunder inom den svenska vindkraftsbranschen till ett globalt företag som samlar data från ungefär 2% av världens solcells- och vindkraftproduktion. Vi pratade även om hur solcellsparker och vindkraftverk underhålls, varför hela branschen pratar data, och framtiden inom storskalig förnybar elproduktion!

De flesta avsnitten av Solcellskollens podcast handlar om specifika ämnen såsom hållbar batteritillverkning, spjutspetsen inom solcellsforskning eller elnätets utveckling och framväxt. I det tjugofjärde avsnittet tog vi tillsammans med Chalmersprofessorn John Holmberg en bredare ansats och pratade om hur vi ställer om hela samhället mot hållbarhet.

Sedan 90-talet har John funderat på vad som krävs för att vi ska komma till bukt med de hållbarhetsutmaningar som vi står inför. Som doktorand och sedermera professor utvecklade han principer för vad en hållbar utveckling är (som fick stor spridning genom Det naturliga steget). Han blev sedan vicerektor i hållbar utveckling på Chalmers. Och i nuläget ägnas tiden åt att forska på själva omställningen — alltså de mekanismer som gör att nya tekniska och sociala system kan växa fram i samhället.

I avsnittet kom vi även in på varför Elon Musk och Electrolux är bra exempel på hur man först tänker sig en hållbar framtid och sen agerar därefter, inkluderande klimatpolitik, och hur vi kan komma till bukt med flygets utsläpp.

Svensk vindkraft går som tåget: på fyra år förväntas elproduktionen från vindkraft nästan fördubblas jämfört med dagens årsproduktion på 20 TWh. Och enligt branschorganisationen behöver inte längre vindkraft subventioner för att byggas ut. 

I avsnittet gästades via av Linda Burenius Magnusson. Linda är ordförande i Svensk Vindenergi och Head of Public Affairs på OX2, och vi pratade om utvecklingen inom svensk vindkraft. Vi fick även höra om den danska utvecklingen (där vind redan står för 50% av landets elförbrukning) och om statusen för elcertifikatsystemet. 

I höstas kom FN:s klimatpanel med en rapport om olika sätt att klara 1,5-gradersmålet. I de flesta av rapportens scenarier ökar kärnkrafft, vilket har väckt den svenska debatten om kärnkraft. Men kan man säga att FN:s klimatpanel förespråkar en satsning på kärnkraft? Det 22:a avsnittet av podden gästas av Chalmersforskaren Fredrik Hedenus och där vi pratar om hur elsystem med kärnkraft står sig gentemot förnybara elsystem. Vi pratar även om svårigheten med att modellera, inte minst, förnybara elsystem.

Marika Edoff är en av få svenskar som bokstavligen tillhör världseliten inom solcellsforskning: under 2019 strävar hennes forskargrupp på Ångströmslaboratoriet efter att slå världsrekord i verkningsgrad för en viss sorts solcell, tunnfilmssolcellen CIGS.

I avsnittet fick vi nöjet att dyka ner i solcellstekniken tillsammans med Marika. Vi pratade bl.a. om tunnfilmssolceller, varför det är svårt att komma upp i verkningsgrad, om potentiella genombrott såsom "perovskit-solceller" - och om varför Marika tror det är möjligt att tillverka solceller som håller i hundra år. 

Det har varit ett bra år för solcellsforskaren Joakim Widén.

I april fick han Svensk solenergis pris Årets prestation för sin forskning på hur man kan integrera solel i elsystemet. Han har blivit utsedd till professor på Uppsala universitet. Och på den årliga Solelmässan i slutet av november var han en av huvudtalarna.

I samband med Solelmässan passade vi på att besöka Joakim på Ångströmslaboratoriet för att spela in det tjugonde avsnittet av Solcellskollens podcast.

Avsnittet kom att handla om hur mycket solceller elnätet “klarar av”, om hur solceller samspelar med andra förnybara energitekniker, och utmaningen i att solen inte är speciellt pålitlig så här års  — ja, ett avsnitt om potentialen för svensk solel, helt enkelt.

Här finns en beskrivning av den beryktade “ankkurvan”, som uppstår vid höga andelar solel, och som vi pratade om vid minut 15 i avsnittet. 

För ett par veckor sedan satt vi ner med Erik Dölerud från Modvion - företaget som håller på att utveckla 150 höga vindkraftstorn av trä. När avsnittet var slut, och vi hade pratat av oss om vindkraft och träbyggnation, kom vi in på ett av Eriks andra intressen: Elon Musks föreslagna alternativ till höghastighetståg, Hyperloop. Så håll till godo med detta lilla bonusavsnitt!

(Vi rekommenderar även varmt huvudavsnittet med Erik om du inte lyssnat på det ännu.)

I poddens nittonde avsnitt satt vi ner Erik Dölerud, teknikchef på Göteborgsföretaget Modvion. Modvion har tagit sig an den spektakulära utmaningen att bygga 150 meter höga vindkraftstorn av trä. I avsnittet pratade vi såklart om utmaningen i det, och om de trender som leder till att vindkraftverk blir större och större, högre och högre, och varför det finns möjligheter för ett företag som just Modvion. Vi pratade även om teknikens möjligheter och begränsningar i största allmänhet, och såklart en hel del träbyggnation!

När Ibrahim Baylan tillträdde som energiminister fick han en huvudsaklig uppgift av statsministern: att ta fram en  blocköverskridande överenskommelse för svensk energipolitik. Den 10 juni 2016, knappt två år senare, var Energiöverenskommelsen ett faktum.

I det artonde avsnittet av Solcellskollens podcast satt vi ner på Regeringskansliet med Ibrahim Baylan för att prata om arbetet med Energiöverenskommelsen och vad den innebär för Sverige. Vi hörde även om hur han ser på (effekt)utmaningarna när andelen förnybar el ökar, och hur man egentligen ska tolka målet om ett 100% förnybart elsystem i kombination med tillåtelsen att bygga ny kärnkraft.

Just det, och så fick vi höra om Ibrahims egna solcellsplaner!

Emma Nehrenheim har en stor uppgift: att som miljö- och hållbarhetschef se till att batteriföretaget Northvolt lever upp till sitt mål om att tillverka "världens grönaste batterier". 

I avsnittet pratade vi om de miljöaspekter som i princip alltid dyker upp när det pratas batterier: finns det tillräckligt av de metaller som krävs till batterierna? Kan metaller såsom kobolt utvinnas på ett juste sätt? Hur ser det ut med återvinningen? Och stämmer det verkligen att batteriproduktion ger upphov till så pass mycket koldioxid att man lika gärna kan köra vidare i sin gamla dieselbil? (Spoiler alert: nej.)

Givetvis pratade vi även om hur det går med bygget av Northvolts gigantiska batterifabrik utanför Skellefteå och i Västerås.

Utsedd till Årets hållbarhetsmäktigaste 2016, tidigare talesperson för Gröna Bilister och numera VD för tankesmedjan Fores. Det finns få personer som är lika lämpade att ge en överblick av hur det går med  klimatomställningen än Mattias Goldmann. 

I den sextonde podden satt vi ner med Mattias och pratade om vad han tänker på i valtider, om solcellsryggor och solcellsklockor, och — framförallt — om Sveriges usp i klimatfrågan.

Det femtonde poddavsnittet gästades av Olle Johansson, VD för Power Circle, och avsnittet blev ett “extra allt” om elbilar och den smygande elbilsrevolutionen som pågår.

Vi pratade om hur snabbt det går för elbilsutvecklingen, nya elbilsmodeller, miljöutmaningar, och huruvida laddinfrastruktur byggs ut i tillräcklig mån. Trogna poddens tema pratade vi även om de kittlande möjligheterna som uppstår när miljontals elbilar helt plötsligt kan användas till att utföra tjänster för elnätet.

I poddens fjortonde avsnitt satt vi ner med Hjalmar Nilsonne. Hjalmar är VD och grundare av startupen Watty, som är ett av de allra mest spännande svenska företagen när det gäller AI-applikationer i energisektorn.

Med andra ord, om du är intresserad av AI, spaningar om framtidens elmarknad, och att höra mer om Wattys bakgrund och teknik — då får du inte missa detta avsnitt!

Elmarknaden håller på att förändras drastiskt, inte minst som följd av digitalisering, ny teknik och de mekanismer som en större andel förnyelsebar el skapar — och ett av de företag som är i framkant av denna utveckling är svensk-norska el-startupen Tibber.

I det trettonde avsnittet träffade vi medgrundaren Daniel Lindén för att prata om elhandel, hur framtidens elmarknad kommer se ut — och om vad Tibber faktiskt gör. 

Vi pratade även om podd-bekanta ämnen såsom tekniska lösningar för att hantera stora mängder förnybar el och vilka affärsmöjligheter detta innebär för företag såsom Tibber. Häng med! 

PM Nilsson på Dagens Industri är en av de politiska skribenterna som oftast — och med stort genomslag — använder sin ledarsida för att argumentera för att ett större fokus på klimat och miljö är smart, både för politiken och för industrin. Vi träffade PM och pratade om höghastighetståg, elektrifiering av (västsvenska) transporter, och tyska solskenshistorier. PM delade även med sig av vintercykeltips och om varför han väljer att spendera sin semester med att rensa en ö i Blekinges skärgård från skräp.  

Det elfte avsnittet av podden gästades av riksdagsledamoten Lise Nordin. I samtalet vred vi ut och in på den politik och de regeringsutredningar som i dagsläget sker på energiområdet. 

I snart åtta år har miljöpartisten Lise Nordin varit en av de politiker som haft störst inflytande över svensk energipolitik, och drivande i frågor som Energiöverenskommelsen, slopat momskrav för mikroproducenter och borttagen solelskatt — för att nämna några.

I studion på Första långgatan i Göteborg pratade vi om just den politik som bedrivs, och hur den kan komma att påverka de som bl.a. vill satsa på egen solel, skaffa batterier, eller energieffektivisera.  För (den potentiella) solcellsägaren som vill hoppa rakt till frågor om skattereduktionen, status för köerna till solcellsbidraget, eller solcellsstödets status efter valet kan börja lyssna vid 40 minuter.

Det tionde avsnittet av Solcellskollens podcast spelades in på KTH tillsammans med Lennart Söder, professor i elektriska energisystem. Vi dök rätt ner i en diskussion om ett 100% förnybart elsystem. 

På ett årtionde har energidebatten i Sverige skiftat rejält. Från farhågor om att elnätet bara kan hantera en liten andel variabel elproduktion - till en bred politisk överenskommelse med målet om 100% förnybart. Under denna tid har Lennart Söder och hans forskning ständigt varit i centrum av diskussionen. Vi träffades på Lennarts kontor på KTH och pratade om hur vi ska säkerställa tillgång av el alla årets timmar, även när vinden inte blåser och solen inte lyser. Vi pratade om tekniska lösningar för att hantera stora mängder variabel elproduktion, och vi pratade, inte minst, om varför utmaningen med ett helt förnybart elsystem är en riktigt rolig ingenjörsutmaning. Häng med!

Det nionde avsnittet av Solcellskollens podcast gästades av Catarina Nauclér. Catarina är forsknings- och utvecklingschef på Fortum, och vi pratade om vad många tror blir nästa stora grej på elmarknaden: blockchain. 

Under samtalet på Fortums högkvarter pratade vi om alltifrån grundläggande aspekter om vad en blockkedja är, om varför tekniken är intressant för energisektorn — till var vi sannolikt kommer se de första applikationerna och marknadsnyttan. 

Det åttonde avsnittet av Solcellskollens podcast gästades av Anders Mannikoff. Anders är VD för Herrljunga Elektriska och samtalet blev en svindlande genomgång av sammantaget 150 år av elnätets historia och framtid  – sett ur perspektivet från Herrljungas lokala energibolag.

Avsnittet rekommenderas extra för insikt i en färsk studie som forskare på Uppsala Universitet gjorde på just Herrljungas elnät, där man studerade hur en solelproduktion på 30% av elanvändningen skulle påverka elnätet.  

Solcellskollens sjunde – och 2018:s första – poddavsnitt är med Jenny Palm. Jenny är professor i hållbar stadsutveckling på Lunds universitet och samtalet handlade, kort och gott, om varför man skaffar solceller. 

2008 när solceller var en dyr, marginell, företeelse började Jenny Palm intressera sig för de som på den tiden satsade på solceller. Vilka var de? Och vad drev dem att betala dyra pengar för väldigt lite el? (På den tiden var ett “solcellsystem” i princip en panel och kostade flera tiotals tusen.) Intresset ledde till Jennys första forskningsstudie om dessa “early adopters”. Nästan ett decennium senare var det dags att göra om studien för att se vad som hänt, både med köparnas drivkrafter och på marknaden i stort.

Häng med på ett kalasintressant samtal om resultaten i dessa studier: om vad det är som driver husägare att köpa och installera solceller – och vad är det som hindrar dom.

Det sjätte avsnittet av Solcellskollens podcast spelades in direkt från Svenska Solelmässan i Uppsala.

Från minut 4.30 pratar vi med Johan Lindahl om storskalig solel i Sverige, och en internationell utblick om vad som ligger bakom de extremt låga priserna på solel i länder såsom Mexiko, Saudiarabien och Chile.

Från minut 44.30 intervjuas Ylva Olofsson om hennes jobb med batterier på Volvo lastvagnar - och om hur batterierna kan få ett andra liv som solellager. 

I det femte avsnittet av Solcellskollens podcast gästades vi av Rickard Nordin, riksdagsledamot och en av frontfigurerna i svensk energi- och miljöpolitik. 

Samtalet blev en djupdykning i energipolitik, med alla de kryddor som behövs: vad som möjliggjorde Energiöverenskommelsen, om att stödja ny teknik, lobbyisters roll (och betydelse), logik jämfört med politisk logik – och givetvis en hel del snack om solceller och dess lagstiftning.

I den fjärde upplagan av Solcellskollens podcast gästas vi av Martin Edlund, VD för Minesto AB - ett företag som håller på att introducera en teknologi som i kommersiell skala gör om tidvatten och andra havsströmmar till el. Vi pratade om utmaningen att driva spjutspetsteknologier till marknaden, om den förnybara energiresurs som havet innebär, och om hur det skulle kännas att vakna upp på ett walesiskt hotellrum och veta att det är Minestos undervattensdrakar som levererar el till brödrosten. 

I tredje avsnittet gästas vi av Daniel Kulin från Energimyndigheten. I ärlighetens namn kunde detta ha blivit tre poddavsnitt. Ett om hur Daniel, medan han var teknolog, blev Sveriges yngsta världsomseglare - på en 27 fots segelbåt (!) - och därefter publicerad författare. Ett om vindkraftens framfart och utveckling i Sverige. Och ett avsnitt om tempot i solcellsutvecklingen som innebär att en 1 år gammal solelstrategi redan kan börja kännas inaktuell. Istället blev det ett späckad avsnitt som både var kul att spela in & lyssna på i efterhand. 

Tomas Kåberger har sen början av 2000-talet varit en Sveriges mest publika och inflytelserika energiexperter. Meriterna stavas bland annat generaldirektör för Energimyndigheten under åren då vindkraft på allvar tog fart i Sverige, samt ordförande för Japan Renewable Energy Foundation med syfte att bana väg för ett hållbart energisystem i Fukushima-katastrofens efterdyningar. Idag är han professor i industriell energipolicy på Chalmers. 

I avsnittet pratade vi framförallt om den otroliga marknadstillväxt och utveckling av förnybar energi som sker i Kina, och om hur mer förnybar energi kan leda till färre geopolitiska konflikter.

Premiäravsnittet med Chalmersprofessorn Björn Sandén blev en panorama över solcellsutvecklingen de senaste 150 (!) åren, och med lite extra fokus på vad som egentligen hände i Tyskland – det som bidrog starkt till att det idag finns relativt billiga solceller, världen över.