Sveriges 100 mest populära podcasts

Solcellskollens podcast

Solcellskollens podcast

Podden om det förnybara energisystemet. Häng med när vi dyker ner i samtal med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för tekniken som håller på att förändra samhället. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

solcellskollen.se

Avsnitt

Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el

Med över ett år med extrema prisskillnader över dygnet som morot har allt fler börjat snegla på kombinationen av timpris på el och möjligheten att styra om sin elförbrukning till de timmar på dygnet då elpriset är som lägst. 

I poddens 82:a avsnitt gästas vi av dataingenjören Joachim Lindborg från energitjänsteföretaget Ngenic. I avsnittet pratar vi dels om Ngenics huvudprodukt, en så kallad smart termostat som utifrån data om väder, elpriser och husets beskaffenhet, värmer upp huset på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi pratar även om för- och nackdelar att just använda elpannor och värmepumpar för att flytta elförbrukning över dygnets timmar med syfte att undvika elpristoppar. 

I poddens andra halva dyker vi ner i projektet KlokEl som Joachim projektledde och som syftade till att styra värmepumpar i ett annat syfte: att minska belastningen på det lokala elnätet de timmar då förbrukningen är som högst. Resultatet? Genom att stänga av nästan 400 värmepumpar under två av de kallaste timmarna under 2018 kunde elnätägaren i Uppsala spara nästan en halv miljon kronor.

Avslutningsvis zoomar vi ut och pratar allmänt om så kallad efterfrågeflexibilitet där kunderna förändrar sin elförbrukning för att till exempel minska belastning på elnätet eller öka sin elförbrukning när det finns rikligt med el och elpriset är lågt. Joachim resonerar både kring potentialen och utmaningarna för att uppvärmning ska kunna bidra till ett flexibelt elsystem ? och vi jämför med andra flexibla tekniker såsom elbilsladdare och batterier.

2022-11-16
Länk till avsnitt

Fredrik Bodecker, Om turbulensen på de lång- och kortsiktiga elmarknaderna

På två år har spotpriserna i södra Sverige ökat mer än tiofalt, från 25 öre per kWh i augusti 2020 till över 300 öre per kWh i augusti 2022. Samtidigt slår nyheter om skyhöga prisnivåer på den långsiktiga terminshandeln av el som spön i backen. 

I poddens 81:a avsnitt får vi hjälp av Fredrik Bodecker att bena ut vad de höga elpriserna beror på och hur man kan tolka nyheterna kring de höga terminspriserna på el. Fredrik är vd på analys- och rådgivningsföretaget Bodecker Partners och kommer tidigare från en lång karriär hos några av Europas största energihandlare.

I avsnittet djupdyker vi i frågan om hur handel av el går till, både kort- och långsiktigt. Fredrik går både igenom den fysiska handeln på Nordpools marknader och den finansiella terminshandeln som används för att producenter och förbrukare ska kunna prissäkra sig långsiktigt. 

Avslutningsvis pratar vi om en förhållandevis ny avtalsform som vuxit fram i samband med utbyggnaden av sol- och vindkraft, nämligen PPA:er eller Power Purchase Agreements, där stora användare av el ingår långa kontrakt med producenterna. Fredrik berättar om drivkrafterna som gjort att PPA:er har vuxit fram, hur de har utvecklats över tid, och hur de långsiktiga kontrakten hanteras inom ramen för den fysiska handeln och elsystemdriften.

2022-10-26
Länk till avsnitt

Lars Bergman, Om prissättning av el, elprisstöd och förslagen att reformera elmarknaden

Som följd av de historiskt höga elpriserna har det lanserats en rad förslag om hur elmarknaden kan reformeras och konsumenter skyddas. I vårt 80:e poddavsnitt tog vi hjälp av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi och en av Sveriges främsta elmarknadsexperter, för att reda ut de olika förslagen. (Det här är Lars Bergmans andra besök i podden, han gästade även avsnitt 45 där vi pratade om elmarknader med en stor andel sol- och vindkraft.)

Till att börja med går vi igenom hur elmarknaden fungerar; Lars berättar om hur priset på el sätts och om likheterna respektive skillnaderna mellan hur el och andra råvaror handlas. Vi får även höra om anledningarna till att elmarknaden avreglerades på 90-talet och hur det gick till när de nordiska länderna banade väg för den elmarknadsdesign som råder i Europa idag.

Att hushållen och i vissa fall även företag behöver kompenseras råder det närmast politisk konsensus om. Vi dyker ner i de olika förslagen och resonerar kring möjliga utformningar och om farhågan kring att ett elprisstöd kan leda till ökad konsumtion och på så sätt förvärra situationen på elmarknaden.

På bordet ligger även ett flertal förslag om att ändra elmarknadens design. Häromveckan lanserade EU kommissionen ett flertal förslag för att dämpa konsekvenserna av de höga elpriserna. Spanien och Portugal har infört ett maxpris på naturgas för elproduktion. Och här hemma har man diskuterat så kallade Sverige-priser (alternativt Beken-modellen) där marknaderna för den el som används inom landet och den som går på export separeras. I avsnittet betar vi av dessa förslag i tur och ordning.

2022-10-05
Länk till avsnitt

Tord Eriksson, Om vattenkraft ? stöttepelaren i det nordiska elsystemet

I vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB ? den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften.

Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) ? och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid? 

Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen. 

Avslutningsvis går vi igenom några av de möjligheter och utmaningar som vattenkraften står inför framöver. Bland annat pratar vi om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden. Och så får vi höra om Vattenfalls pågående förstudie om att eventuellt återställa det gamla pumpkraftverket i Juktan utanför Storuman.

2022-09-14
Länk till avsnitt

Per Edström, Om potentialen för havsbaserad vindkraft

I poddens 78:e avsnitt pratar vi om något som ligger på nästan hela energi-Sveriges läppar ? nämligen havsbaserad vindkraft. Gäst är Per Edström, teknikchef på företaget Svea Vind Offshore som utvecklar vindkraftsparker till havs. Tidigare jobbade Per i över tio år med vindkraft på teknikkonsultföretaget Sweco.

Vi börjar med att gå igenom grunderna: Hur mycket svensk havsbaserad vindkraft finns idag? Hur skiljer sig potentialen för havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad? Var längs Sveriges kuster lämpar sig vindkraft som bäst? Vilken typ av teknikutveckling ser Per som mest lovande? Och hur ska man egentligen tolka den hårresande siffra av projekt, och potentiell kapacitet, som står i kö hos Svenska kraftnät? (I april 2022 hade Svenska kraftnät fått in anslutningsansökningar på 125 GW; skulle allt installeras skulle det motsvara flera gånger Sveriges elförbrukning.)

Per går även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att ta ett projekt från idé till en färdig anläggning. (Här kan man läsa om Svea Vind Offshores projekt som Per nämner i avsnittet.) Per ger även en förutsägelse om när han tror att den stora mängden havsbaserade vindkraftsprojekt kommer att börja anslutas till det svenska elnätet. 

Avslutningsvis pratar vi om Svenska kraftnäts regeringsuppdrag om att bygga ut det svenska stamnätet till havs, där det första förslaget presenterades den 16 juni. Per benar ut vad detta innebär i praktiken för de som vill ansluta havsbaserade vindkraftverk ? och om de alternativ som finns när det gäller att ansluta sig till elnätet. Per berättar även hur han ser på synergierna mellan havsbaserad vindkraft och vätgas, där ett möjligt utvecklingsspår är att ansluta vindkraftverk via vätgas-pipelines istället för via elnät.

2022-08-24
Länk till avsnitt

Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas)

Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan kring Europas energisäkerhet och beroendet av rysk energi högst upp på EU:s och de europeiska ländernas agenda. I poddens 77:e avsnitt gästas vi av Per Högselius, teknikhistoriker och professor på KTH, där vi går på djupet kring hur värdekedjorna kring olja, kol och gas har byggts upp över tid ? och vad de innebär för Europas möjligheter att minska beroendet av ryska energiimporter. 

Vi börjar med att skruva tillbaka klockan ordentligt. Med utgångspunkt i Pers artikel The European energy system in an age of globalization pratar vi om hur Europas beroende av importerade bränslen byggdes upp; vi får höra om hur kol spreds i England under 1500-talet och sedan successivt över Europa under de fyra sekel som följde; om hur koloniala strategier och ambitiösa infrastrukturprojekt banade väg för oljans tidsålder ? och om kärnbränslets komplexa, multinationella, värdekedja. 

Men allra djupast dyker vi ner i historiken kring naturgas i Europa, som på allvar tog fart under efterkrigstiden. I boken Red Gas, som Per skrev för några år sen, beskrivs hur handel av naturgas mellan Europa och Ryssland började under kalla kriget och under de kommande decennierna kom att utökas till att stå för en allt större andel av europeiska gasimporter. Vi pratar om lärdomarna därifrån, bl.a. om vad som låg till grund för att handeln började, hur Europas gasinfrastruktur fungerar, om vilka samhällssektorer som framförallt använder gas, och hur Ryssland har använt sina gasexporter som ?energivapen? i tidigare konflikter. 

Avslutningsvis pratar vi om de europeiska planerna att fasa ut energiimporter från Ryssland. Per går igenom de strategierna som omfattas av EU-kommissionens REPowerEU-paket ? där man slår fast att rysk olja ska fasas ut helt, och ryska naturgasimporter med två tredjedelar, under 2022 ? och hans farhågor kring vilka kostnader det kan innebära.

2022-08-03
Länk till avsnitt

Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

I poddens 76:e avsnitt gästas vi av Erika Ingvald, enhetschef för Mineralinformation och Gruvnäring på myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning.

Vi börjar med en överflygning av hur gruvverksamhet fungerar i Sverige. Vilka mineraler utvinns i Sverige idag? Vilka geologiska händelser har gjort att ett område är extra lämpligt för gruvdrift? Och hur ser Europas importbehov av mineraler ut?  Genom exemplet med den omdiskuterade mineralfyndigheten i Kallak går Erika även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att få öppna en gruva, hur prospektering går till och vilken roll regeringen har i beslutsfattandet. 

I poddens andra del (från minut 33) pratar vi om en av de allra största utmaningarna när det gäller energiomställningen: hur ska vi få tag på de mineraler som behövs för att producera de vindkraftverk, batterier, elkablar och allt annat som behövs för att vi ska kunna ersätta fossila bränslen? Erika förklarar vad som krävs för att ett material ska hamna på EU kommissionens lista över kritiska råmaterial och förtydligar att det inte bara är gruvor som behövs för att öka EU:s självförsörjning ? det behövs även processindustri som förädlar mineralerna. (Grafen över Kina, EU:s och USA:s andel av processeringen av viktiga batterimineraler som nämns vid minut 37 finns här.)

Avslutningsvis får vi höra om några av de mineralfyndigheter och initiativ som syftar till att öka EU:s och Sveriges försörjning av mineraler. Vi pratar bl.a. om LKAB:s initiativ om att återvinna sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, Erika förklarar på vilket sätt mineralfyndigheten i Norra Kärr är intressant ? och slår även ett slag för mer återvinning. 

För den som vill lära sig mer om återvinning av batterimetaller kan vi även rekommendera avsnittet med Chalmersprofessorn Christian Ekberg.

2022-07-13
Länk till avsnitt

Amory Lovins, Om den outnyttjade potentialen i energieffektivisering

I poddens 75:e avsnitt - och det allra första på engelska - har vi nöjet att gästas av Amory Lovins, grundare av Rocky Mountain Institute, och en av de stora internationella förgrundsgestalterna för idéerna bakom energiomställningen. 

Vi tar avstamp i artikeln Energy Strategy: The Road Not Taken som Amory skrev 1976 i en tid som på många sätt liknar idag; det var tre år efter oljekrisen, el- och bränslepriser var skyhöga, och länder över hela världen hade energitrygghet högst upp på agendan. I artikeln presenterar Amory ett alternativ till dåtidens fossilbaserade strategier som gick ut på att ?få tag på mer energi till varje pris?; en framtid baserad på ambitiös energieffektivisering och en uppsjö av småskaliga, modulära, energilösningar nära konsumenterna. I avsnittet benar Amory ut vad han då menade med soft energy paths och går igenom på vilket sätt hans åsikter har ändrats sen dess.

Vi djupdyker även i Amorys idéer om energieffektivisering. Vi får dels konkreta exempel på något som Amory kallar integrative design, en metod för att i större grad involvera design och systemtänk i energieffektiviseringsprojekt, och dels makroperspektivet på hur väl samhället överlag lyckas med energieffektivisering. (Rapporten Energy Efficiency 2021 från IEA, som citeras vid minut 29, finns här.) 

2016 fick Amory Lovins ett hederspris av den tyska regeringen för att bidragit till att skapa en teoretisk grund för Energiewende, den tyska omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivisering. Förutom att ge sin syn Energiewende får vi höra om hur Amory resonerar kring utmaningen att säkra tillgången av el under förhållandevis långa perioder av lite sol och vind. 

Avslutningsvis får vi höra om Amorys hem på 2200 meters höjd nära Aspen, Colorado ? ett passivhus helt utan uppvärmningssystem där han odlar bananer och en rad andra tropiska frukter.

2022-06-22
Länk till avsnitt

Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering ? då och nu

I Solcellskollens 74:e avsnitt gästas vi av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot för det Klimatpolitiska rådet. I avsnittet vävs två parallella historier samman: en om industrialiseringen av Norrland och en om miljöfrågans ursprung och framväxt. 

Vi tar avstamp i Framtidslandet, Sverkers doktorsavhandling om industrialiseringen av Norrland under tidsperioden 1870-1920. Vi får dels höra om migreringen till norra Sverige och de investeringar i sågverk, gruvor, tågräls och vattenkraftverk som låg till grund för utvecklingen ? och dels om samhällsdebatten och de olika åsiktsströmningarna om hur norra Sverige skulle utvecklas. 

I avsnittets andra del (från 33:e minuten) går Sverker igenom hur miljön som samhällelig fråga växte fram under 1900-talets andra hälft. Vi får bl.a. höra om hur kunskapsutvecklingen under de två världskrigen bidrog till förståelsen om hur människan påverkar miljön och om hur institutioner bildades kring miljöfrågor. Sverker pratar även om Sveriges (och Stockholms) roll i det internationella miljöarbetet och resonerar kring hur en person som Greta Thunberg kan ha fått ett så stort genomslag. 

I den sista delen av podden (från 67:e minuten) väver vi samman de två berättelserna genom att prata om den nyindustrialiseringen som sker i Norrland idag inom ramen för den gröna omställningen. Sverker drar paralleller mellan utvecklingen i norra Sverige då och nu och resonerar kring hur utvecklingen denna gång kan bli mer hållbar för de samhällen som utvecklas och byggs upp runt de nya näringarna.

2022-06-01
Länk till avsnitt

Anders Fröberg, Om kemiindustrins klimatomställning

Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför. 

Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra. 

En central strategi att få ner utsläppen från plast är även ökad återvinning. I Europa är målsättningen att öka återvinning av plast från runt 15% till 55% till 2030. Anders,  som även är styrelseledamot för plaståtervinningsföretaget Svensk Plaståtervinning, berättar om hur återvinning av plast går till i dagsläget och vilka processer och tekniker som ska göra att målen nås. 

Avslutningsvis får vi även höra om hur det senaste halvåret - med skenande priser, inte minst på el - har påverkat ett energiintensivt industriföretag såsom Borealis. (Per år använder Borealis Sverige 1 TWh el och Anders bedömning är att elbehovet inom en tioårsperiod kan komma att öka till runt 5 TWh ? motsvarande 3-4% av svensk elförbrukning.) 

Ett par gånger i avsnittet hänvisar Erik till rapporten ?Scaling Up Europe? av Material Economics. Den kan du läsa här.

2022-05-11
Länk till avsnitt

Christian Ekberg, Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle

I poddens 72:a avsnitt gästas vi av Christian Ekberg. Han är professor på Chalmers i både industriell materialåtervinning och kärnkemi. 

Vi börjar med en överflygning av hur industriell återvinning går till i Sverige. Vilka material är vi bra på att återvinna? Vilka tekniska processer används? Och hur ser lagstiftningen ut? Christian förklarar även hur konventionella återvinningsmetoder såsom fraggar där man mekanisk tar isär och sorterar ut material och smältor där man värmer upp avfall håller på att kompletteras av ?riktig kemi? ? inte minst hydrometallurgiska processer där man löser upp avfallsblandningar, ofta med syror, och plockar ut specifika ämnen genom att låta dem binda till olika molekyler. 

En av de största farhågorna kring energiomställningen, och inte minst elektrifieringen av fordon, är: hur ska materialen räcka till när var och varannan bil kör runt med flera hundra kilo batterier? En del av svaret är såklart återvinning och Christian berättar om hans erfarenheter av att i femton år hållit på med batteriåtervinning. Han går igenom processen för att återvinna ett litiumjonbatteri till hög grad och resonerar kring potentialen (och begränsningarna) när det gäller batteriåtervinning. Christian berättar även om de studier som han och hans forskargrupp har gjort kring återvinning av solpaneler. 

Avslutningsvis pratar vi om Christians andra forskningsområde: kärnkemi. Vi benar ut vad fjärde generationens kärnkraft innebär och på vilket sätt en sådan process kan nyttja en mycket större andel av energiinnehållet i kärnbränsle. 

Relaterad läsning: Så går återvinning av solpaneler till

2022-04-20
Länk till avsnitt

Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet

Det finns en rad användningsområden för batterier i elsystemet: balansera prisskillnader på elmarknaden genom att köpa el billigt ena stunden, och sälja dyrt andra. Bidra till en effektivare nätbyggnad. Möjliggöra för fastighetsägare att lagra överskottet från sina solceller. Och hjälpa Svenska kraftnät att bibehålla frekvensen i elsystemet. Inte för inte de kallas ?elsystemets schweizerkniv?!

I vårt 71:a avsnitt får vi hjälp av Dan-Eric Archer, vd och grundare för energitjänsteleverantören CheckWatt, att bena ut de olika verktygen på schweizerkniven. Hur funkar de? Hur ser ekonomin ut? Kan man kan utföra flera nyttor samtidigt? Och vilka typer av projekt finns i Sverige idag? 

Allra djupast dyker vi ner i det användningsområde som Dan-Eric ser som mest intressant för batterier idag: tillhandahållande av olika typer av stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. Vi får bl.a. hjälp att förstå vilka typer av frekvensmarknader som framförallt är aktuella för batterier och hur det praktiskt går till när dessa tjänster ska erbjudas till Svenska kraftnät. 

Avslutningsvis slår Dan-Eric ett slag för batterier som alternativ till att bygga ut elnätet. Vi får även höra om hans senaste resa till Kenya där han är med och startar upp ett installationsföretag för solceller. 

Relaterad läsning: Är tiden för storskaliga batterianläggningar kommen?

2022-03-30
Länk till avsnitt

Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU

I poddens 70:e avsnitt gästas vi av Jytte Guteland, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och en av Europas mest inflytelserika politiker på klimatområdet. 

För ungefär ett år sen kom EU med nyheten att man antagit en ny klimatlag där Jytte, som huvudförhandlare för Europarlamentet, i allra högsta grad var delaktig i processen. I klimatlagen fastställdes bl.a. målet om att EU:s utsläpp ska reduceras med 55% till 2030 jämfört med 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll. Förutom att gå igenom hur klimatlagen togs fram, ger Jytte en bild av hur politik i allmänhet går till i EU och hur de viktigaste institutionerna ? EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet ? förhåller sig till varandra. 

Vi pratar även om EU:s viktigaste verktyg för att nå utsläppsmålen. Under paraplyet Fit for 55 ? EU:s stora åtgärdspaket för att få ner utsläppen med 55% till 2030 ? ryms bland annat skärpningar av EU:s utsläppshandel, hårdare utsläppskrav på sektorer såsom sjö- och luftfart, och koldioxidtullar. Dessa betar vi av i tur och ordning. 

Avslutningsvis pratar vi om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar. Jytte förklarar vad syftet med taxonomin är och hur hon resonerar kring hållbarhetsklassificeringar av till exempel svenska skogsprodukter och olika typer av kraftslag. 

Ett par förtydliganden: I avsnittet nämns att priset på koldioxid inom EU:s utsläppshandel är uppe på knappt 100 Euro per ton. Sen avsnittet spelades in har dock priset gått ner till runt 70 Euro per ton. Avsnittet spelades även in före Rysslands invasion av Ukraina, vilket definitivt hade tagit upp mer plats om vi hade spelat in idag.

2022-03-09
Länk till avsnitt

Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät

I vårt 69:e poddavsnitt gästas vi av kraftsystemingenjören Magnus Olofsson som under sin karriär bl.a. hunnit med en doktorsexamen från KTH och sejourer som generaldirektör för Elsäkerhetsverket och vd för Energiforsk. Sen 2013 är han även invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.

I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt ? och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens. 

Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de ?smarta nät?-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har potential att utöka kapaciteten i elnätet. (Ett exempel är den ?STATCOM? som Svenska kraftnät installerade i fjol.) 

Vill du höra mer från Magnus rekommenderar vi att följa honom på twitter.

2022-02-16
Länk till avsnitt

Göran Nyström, Om framtidstro i svensk stålindustri

När andades svensk stålindustri samma framtidsoptimism som nu? Ja, det var bra länge sen, om vi ska tro vår senaste poddgäst Göran Nyström, vice-vd på japanskägda svenska stålföretaget Ovako. 2021 startas det stål-startups, ministrar åker skytteltrafik till våra svenska stålföretag, och tidningarna rapporterar ständigt om nya framsteg kring fossilfritt stål. Och i centrum står stålbranschens utmaning att ställa om till en koldioxidneutral process. I avsnittet tar vi avstamp i historiken kring stålproduktion i Sverige och Göran berättar om vilken roll svensk stålindustri har globalt. Vi får även höra om de olika processtegen för att producera och återvinna stål. 

Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och  förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigställande lär bli Sveriges största vätgasfabrik.

Avslutningsvis resonerar vi om hur snabbt den globala stålindustrin kan ställa om sin produktion till en koldioxidneutral process, och där paralleller dras till en studie av forskare från LTH och SEI.

2022-01-26
Länk till avsnitt

Björn Sandén, Om energiomställningen under 2021

Vilka händelser har haft störst betydelse för energi- och klimatomställningen under 2021? Mitt i julstöket satt vi ner med Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers, för att göra bokslut över året. (Björn gästade även avsnitt 1 och avsnitt 28 av podden.)

Vi började med att prata om nyheterna på klimatområdet. I höstas släppte IPCC sin nya utvärderingsrapport, i Glasgow möttes världens politiker för att snacka ihop sig - och parallellt, högt upp i norr, har planerna om att producera framtidens bränslen och material börjat lägga grunden för en svensk nyindustrialisering.

Vi går även igenom den kaotiska situationen på de globala energimarknaderna. Vi resonerar kring vad höga el- och bränslepriser innebär för samhällets acceptans för energiomställningen ? och Björn agerar terapeut genom att trycka på varför vi även fortsättningsvis ska ha tilltro till marknaden. 

På teknikfronten då? Vi siktar in oss på att den globala solcellsmarknaden fortsätter att växa stadigt trots pandemi och fraktkaos, laddbara bilar ökar sin andel av nybilsförsäljningen med 100% jämfört med 2020, och CATL, världens största tillverkare av elbilsbatterier, lanserar natriumjonbatterier.

2021-12-31
Länk till avsnitt

Gerteric Lindquist, Om värmepumpar ? en svensk framgångshistoria

När Gerteric Lindquist 1988 tog över som vd på NIBE, värmeteknikföretaget i småländska Markaryd, var det fortfarande tidiga dagar på värmepumpsmarknaden. 

Över tre decennier senare har värmepumpar blivit en svensk energiteknisk framgångshistoria; idag har över 60% av småhusen minst en värmepump installerad och tillsammans med fjärrvärmen är de anledningen till att vi i stort sett har övergett fossila bränslen för uppvärmning. NIBE då? Idag omsätter de 30 miljarder (jämfört med 250 miljoner 1988), har nästan 20 000 anställda i över 30 länder, och är en av världens största tillverkare av värmepumpar. 

I avsnittet får vi höra Gerterics erfarenheter av 34 år som vd för NIBE och om den värmepumpsmarknad som har vuxit upp parallellt. Han förklarar hur en värmepump fungerar och berättar om de tekniska framsteg som lett till att värmepumpar har blivit effektivare och mer hållbara under åren. 

Avslutningsvis pratar vi om värmepumpens roll i ett elsystem där produktionen i större utsträckning varierar med väder och vind. Gerteric ger även en internationell utblick; vi får höra varför regioner såsom kontinental-Europa och USA i stor grad fortfarande använder fossila bränslen för uppvärmning och om möjligheterna för värmepumpar att bli en central del av lösningen.

2021-12-15
Länk till avsnitt

Thomas Sterner, Om klimatet och ekonomin

I det 65:e avsnittet av podden gästas vi av Thomas Sterner. Thomas är professor på Göteborgs universitet och en av Europas främsta miljöekonomer. 

Med den senaste IPCC-rapporten färskt i minne börjar vi med en diskussion om hur klimatförändringarna förväntas påverka ekonomin. Thomas förklarar hur man kan räkna på skador som uppstår av klimatförändringar och hur han resonerar kring skador som uppstår många år in i framtiden. Han kontrasterar även sina egna forskningsresultat med ekonomiprofessorn William Nordhaus som 2018 fick Nobelpriset för att ?ha infört klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys?. (Diskussionen här utgår bl.a. från forskningsartikeln ?Few and Not So Far Between: A Meta-analysis of Climate Damage Estimates? som Thomas har skrivit tillsammans med sin kollega Peter Howard.)

Vi dyker även ner i frågan om koldioxidskatter. Thomas förklarar vad de har haft för roll i omställningen av det svenska energisystemet och delar med sig av anekdoter om när han har missionerat för koldioxidskatter i andra delar av världen. 

Avslutningsvis går vi igenom rättviseaspekter kring högre avgifter på att släppa ut koldioxid. Innebär koldioxidskatter en större belastning på de med minst resurser? Och hur kan politiker genomföra dem utan att de väcker motsvarande gula västarna-uppror?

2021-11-24
Länk till avsnitt

Mats Nyblom, Om hur tåget ska få sin renässans

Vad som i tonåren började som ett brinnande intresse utvecklades för Mats Nyblom till en karriär i järnvägens tjänst. De senaste decennierna har han bl.a. varit med och byggt upp godstågföretaget Hector Rail till att tangera miljardomsättning, försökt etablera lågpriståg på helger (Saga Rail), och hjälpt DN att köra ner sina läsare till Venedig

Det 64:e avsnittet av podden spelade vi passande nog in på Mats egna järnvägsstation - Kragenäs station längs Bohusbanan. I avsnittet ger Mats en historik av den svenska järnvägen, och berättar ? genom erfarenheter av att driva tågföretag på både gods- och passagerarsidan ? om hur den svenska tågmarknaden fungerar idag. Mats går även igenom tågets huvudsakliga för- och nackdelar i förhållande till andra transportslag. 

Avslutningsvis resonerar vi kring hur tåget kan bli bättre i framtiden. Hur kan den befintliga tåginfrastrukturen nyttjas bättre? Hur får man till nattåg på 5 timmar till Hamburg? Vilka tekniska framsteg kan vi hoppas på? Mats går även igenom hur han resonerar kring de snabbtågförbindelser som planeras i Sverige.

För den som vill veta mer om historiken kring den svenska järnvägen och ta del av essäer från Mats karriär inom tågbranschen finns hans bok att beställa här.

2021-11-03
Länk till avsnitt

Tomas Kåberger, Om höga elpriser och status för den europeiska energiomställningen

De senaste veckorna är det nog få som undgått de för säsongen skyhöga elpriserna. Spotpriserna, dvs elpriset före skatter, elöverföring och andra påslag, var i september 121 och 91 öre per kWh i södra respektive mellersta Sverige. Det är ungefär tre gånger högre än samma period i fjol. 

I avsnittet får vi hjälp av Tomas Kåberger, professor på Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, att bena ut vad de höga elpriserna beror på. Tomas förklarar varför höga priser på kol, gas och olja i kombination med stigande priser på att släppa ut koldioxid påverkar elpriserna - även i ett land som Sverige med väldigt lite fossil elproduktion. Vi pratar även om vad ?energikrisen? innebär för omställningen av det europeiska elsystemet. Vad händer med investeringsviljan i förnybar energi, energilager och livstidsförlängningar av kärnkraften? Och innebär mer förnybar energi ett större beroende av naturgas?

Avslutningsvis tar vi avstamp i den teknikoptimistiska rapporten Rethink Climate Change ? som beskriver hur utvecklingen inom förnybar energi, transporter och matproduktion skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med 90% till 2035 ? för att jämföra utvecklingen inom förnybar energi med historiska teknikskiften inom konsumentelektronik och transporter.

Det här är Tomas andra besök i podden. Han gästade även det andra avsnittet där han berättade om energiutvecklingen i Japan och Kina.

2021-10-13
Länk till avsnitt

Pål Börjesson, Om skogens roll i energiomställningen

62 avsnitt in i podden var dags att prata om det största bidraget till svensk energianvändning, dvs bioenergi. Om man räknar med den bioenergi som används som bränsle och den som indirekt används via fjärrvärme- och elsystemet motsvarar det strax över en tredjedel av svensk energianvändning. 

Dagens gäst är Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola och tillika skogsbrukare. I avsnittet går vi dels igenom grunderna: hur ser skogens värdekedja ut, hur framställs de olika biobränslena, och hur ser deras klimatpåverkan ut. 

Pål berättar om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar och vad den innebär för svenskt skogsbruk. Avslutningsvis resonerar vi kring skogens och bioenergins roll i framtidens energisystem. 

2021-09-22
Länk till avsnitt

Deliang Chen, Om IPCC:s sjätte utvärderingsrapport

Medeltemperaturen på jorden har nu höjts med 1,1 grader sen 1800-talet. Stormar och extremväder blir allt vanligare, samtidigt som havsnivån höjs i snabbare takt. Det var några av slutsatserna från IPCC, FN:s klimatpanel, när de för ett par veckor sen publicerade deras sjätte utvärderingsrapport, den första stora genomlysningen av kunskapsläget kring klimatet sen 2013. 

I avsnittet gästas vi av Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet och, som ende svensk, en av rapportens samordnande huvudförfattare. Deliang berättar hur arbetet med att ta fram rapporten har gått till och går igenom de viktigaste lärdomarna om klimatet sen 2013. 

Vi dyker ner extra i den kritiska frågan om osäkerheten kring klimatkänslighet, det vill säga hur stor uppvärmning man kan vänta sig vid en fördubbling av koldioxid i atmosfären. Vi pratar även om de scenarier som IPCC har tagit fram över klimatets utveckling framöver och resonerar kring vad som krävs i form av utsläppsminskningar för att temperaturen ska hålla sig under 1,5 graders uppvärmning i slutet av seklet. 

Avslutningsvis går Deliang igenom hur IPCC resonerar kring så kallade tipping points ? oåterkalleliga händelser som kan försvaga andra ekosystem och förstärka den globala uppvärmningen.

Länk till den hemsida med klimatobservationer och IPCC:s scenarier som Deliang nämner vid minut 20.30 finns här: Digital Atlas Project

2021-09-01
Länk till avsnitt

Per Eckemark, Om elnätet som ska möjliggöra energiomställningen

I det 60:e avsnittet av podden gästas vi av Per Eckemark. Genom sin roll som chef för Nät på Svenska kraftnät är han ansvarig för underhåll och utbyggnation av det svenska stamnätet. 

Avsnittet blev lite av det stora elnätsavsnittet där vi både får en genomgång av tekniken i sig ? om för- och nackdelar med att föra över el med växelström och likström ? och historiken, framtiden och statusen idag för det svenska elnätet. Vi går även in i detaljerna för hur ledtider för nya elnätprojekt kan sänkas i den mån som krävs för att möjliggöra energiomställningen. 

Avslutningsvis får vi höra om Pers erfarenheter av sitt tidigare jobb som chef för högspänd likström (HVDC) på ABB ? och vi får höra hur det faktiskt går till att bygga de gigantiska undervattenskablarna som i allt större grad binder ihop Europas elsystem.

2021-07-21
Länk till avsnitt

Karin Comstedt Webb, Om cementindustrins klimatomställning

Lyssnar man på Bill Gates finns det en industri som över allt annat förkroppsligar utmaningen i klimatfrågan: cementindustrin. Produktion av cement står för runt 8% av de globala utsläppen och jämfört med transporter eller elproduktion har cementindustrin länge setts som notoriskt svår att ställa om. 

I vårt 59:e poddavsnitt gästas vi av Karin Comstedt Webb. Hon är hållbarhetschef i norra Europa för HeidelbergCement, en av världens största tillverkare av byggmaterial. I Sverige äger de bl.a. cementfabriken i gotländska Slite där motsvarande tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige produceras. 

I avsnittet riktar vi framförallt in oss på nyheten som HeidelbergCement presenterade för några veckor sedan, om planen att göra fabriken i Slite till världens första koldioxidneutrala cementverk. Vi får förutom en grundkurs i cementtillverkning även höra om hur framstegen inom CCS (Carbon Capture and Storage) på senare tid har ökat förutsättningarna för en koldioxidneutral cementindustri. Och så slår Karin ett slag för ny gotländsk elinfrastruktur! 

2021-06-30
Länk till avsnitt

Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin

År 2007 i värmländska Glava jobbar 300 anställda i en av Europas mest högautomatiserade solpanelfabriker. Fabriken ägs av norska REC, Renewable Energy Corporation, på den tiden ett av världens största solcellsföretag. 

I avsnittet gästas vi av Tommy Strömberg som var en av de ansvariga för fabriken i Glava. Vi pratar om de tidiga dagarna i den blomstrande europeiska solcellsmarknaden, hur man byggde upp fabriken i Glava ? och vad som hände när Kina gav sig in i leken och tog över en stor del av den globala solcellsindustrin. 

Men det är inte bara en historielektion utan vi går även igenom hur en solpanel produceras och hur värdekedjan ser ut. Vi får höra hur kostnaden för att tillverka en solpanel har kunnat sjunka med över 95% på 15 år och Tommy berättar vad han tror om utvecklingen framöver!

2021-06-09
Länk till avsnitt

Lina Reichenberg, Om kostnader för elsystem med och utan kärnkraft

En av de stora stötestenarna i svensk energidebatt är: vad kommer att vara billigast i framtiden, ett elsystem med kärnkraft eller ett helt förnyelsebart system? 

Det har vår senaste poddgäst, Chalmersforskaren Lina Reichenberg, tänkt mycket på. Tillsammans med hennes forskargrupp på Chalmers har hon räknat på en rad scenarier för det europeiska elsystemet. I avsnittet zoomar vi in på en av deras mest uppmärksammade studier, ?The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power, the case of Sweden?. Lina berättar om resultatet ? att skillnaderna mellan kostnaden för helt förnybara elsystem och de som även inkluderar kärnkraft verkar vara små ? och går igenom under vilka scenarier resultaten är giltiga och vilka slutsatser man kan dra. 

I avsnittet får vi även lära oss om hur energisystemmodellering går till i allmänhet och hur liknande studier av ett framtida svenskt elsystem kan komma till så pass annorlunda resultat (inte minst denna studie gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv). 

Det citerades friskt från olika rapporter och artiklar i avsnittet så denna gång kommer avsnittet även med en bibliografi: 

26.55, Korrigeringstillägg till Lina och hennes kollegors studie efter att antagandet om kärnkraftens bränslekostnader sänkts

29.00, Diskussion om kärnkraftens kostnader på Second Opinion 

34.30, Studie om hur olika priser på solceller påverkar elsystemets kostnader

38.25, Diskussion om kapitalkostnader för olika kraftslag på Second Opinion

54.00, Lina och hennes kollegors studie av nyttan med ?super grids?

2021-05-19
Länk till avsnitt

Claes Fredriksson, Om elektrobränslen

Elektrobränslen, syntetiska bränslen eller ? det mer deskriptiva ? kolväteföreningar. Vad är de för något och vilken roll kan de spela i framtidens energisystem? Det pratade vi om med entreprenören Claes Fredriksson i poddens 56:e avsnitt. 

Liquid Wind, företaget där Claes är VD, planerar nämligen att bygga upp produktionsanläggningar där man producerar vätgas och fångar in koldioxid som sedan slås ihop till just dessa elektrobränslen. De kan sedan användas för en rad ändamål: t.ex. som ersättare till bensin och diesel i transporter eller som en beståndsdel när man producerar material såsom plast. 

I avsnittet förklarar Claes varför de inledningsvis väljer att producera metanol som bränsle inom sjöfarten. Han går även igenom de olika tekniska stegen som krävs för att få fram ett färdigt bränsle ? och så får vi höra om varför just Örnsköldsvik, enligt Claes och hans kollegor, är ett utmärkt ställe att börja på!

2021-04-28
Länk till avsnitt

Mikael Odenberg, Om erfarenheter från tio år som generaldirektör för Svenska kraftnät

Mellan 2008 och 2017 var den moderata politikern Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stamnätet och har systemansvar för elsystemet i Sverige. Här pratar vi om erfarenheterna därifrån och om hans syn på de utmaningar elsystemet står inför. 

I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion ?är en framgångsrik svensk exportindustri?. 

Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad. 

Avslutningsvis resonerar Mikael kring de intressekonflikter som uppstår mellan försvaret och de aktörer som bygger ut elnät och elproduktion. Kopplingen? Mikael gjorde även sejour som försvarsminister 2006-2007.

2021-04-07
Länk till avsnitt

Björn Jernström, Om att fokusera på effekt

Efter en vinter präglad av dammsugare och tidningsrubriker om att elen inte räcker till undrar nog många: Varför uppstår ?elbrist?? Och, kanske framförallt, hur sjutton ska det bli när det står en elbilsladdare på var och varannan garageuppfart? 

Dagens gäst har tänkt mycket på detta. Han heter Björn Jernström och är teknikchef och grundare för Ferroamp, ett företag som utvecklar tekniska lösningar för att komma till bukt med effektfrågan, dvs utmaningen att vi inte alltid har den el som behövs när vi vill ha den. 

Vi dyker ner lite extra i batterier och pratar dels om vilka nyttor de kan tillföra i framtidens elsystem, och dels om status för batterimarknaden idag och utmaningarna i att utveckla mjukvara för hur de ska styras. Björn slår även ett slag för växelriktaren, det vill säga elektroniken som gör om likström från solpanelerna till växelström som används i huset, som hubben i framtidens elektrifierade och uppkopplade hem.

2021-03-17
Länk till avsnitt

Tomas Grönstedt, Om vätgas och framtidens flyg

I höstas kom världens största flygplanstillverkare Airbus ut med ett pressutskick där de pekade ut vätgas som framtiden för flyget. Dagens gäst, Chalmersforskaren Tomas Grönstedt, har även han länge haft liknande tankar. 

Tomas är professor i turbomaskiner och har sen han doktorerade om jetmotorer på 90-talet forskat på frågor kopplat till framtidens flyg. I avsnittet pratar vi om hur långt man kan driva energieffektiviseringar av dagens flygteknik, men inte minst pratar vi vätgasflyg. Vi går bl.a. igenom de olika flygplanskoncepten som Airbus presenterade och diskuterar de tekniska utmaningarna som behöver lösas. 

Vi pratar även om så kallade höghöjdseffekter, dvs den del av klimatutsläppen som inte beror på utsläpp av koldioxid utan på att man släpper ut vattenånga och kväveoxider på hög höjd. Tomas förklarar hur denna typ av utsläpp kan komma att påverkas om man byter till vätgas, och går igenom de sätt som finns för att få ner dessa utsläpp ytterligare. 

Avslutningsvis resonerar vi kring hur omställningen av flyget ska kunna gå till samtidigt som flyget genomlever en av tuffaste perioderna någonsin. 

2021-02-24
Länk till avsnitt

Max Jerneck, Om en industripolitik för energiomställningens tid

Dagens gäst är Max Jerneck, sociolog och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. I avsnittet tar vi avstamp i Max avhandling om hur solcellsutvecklingen tog fart i USA under 70-talet, och där ledartröjan av olika skäl togs över av Japan under 80- och 90-talet. Vi pratar även om den allra mest kända delen av solcellshistorien ? den om hur tyska solelsubventioner i kombination med kinesiska, storskaliga, fabriker gjorde att priser på solceller föll dramatiskt under några år på 2000-talet. 

I andra halvan av avsnittet pratar vi mer allmänt om teknisk utveckling och om hur lärdomarna från bl.a. solcellsutvecklingen kan omsättas i en industripolitik för att komma till bukt med klimatfrågan. Max slår även ett slag för det som i USA och EU kallas Green New Deal och går igenom de ekonomiska skälen för varför vi bör accelerera investeringarna i ny grön teknik.

2021-02-03
Länk till avsnitt

Christian Andersson, Om hur färjan till Helsingør konverterades till världens största elfärja

Ett fordon på 4800 ton. En lika stor batterikapacitet som 70 Teslabilar. Och en laddning motsvarande 100 snabbladdare. Där har ni - ja, i alla fall en del av - specifikationen för Aurora, en av de två batteridrivna färjor som kör en stor del av de 7 miljoner resor som varje år sker över sundet mellan Helsingborg och Helsingør. 

I poddens 51:a avsnitt berättar Christian Andersson, sjöingenjör och tekniskt ansvarig för Aurora, om hur man byggde om det tidigare dieseldrivna fartyget till ett elfartyg och samtidigt installerade snabbladdning i respektive hamn. Vi får även höra om erfarenheterna av projektet såhär två år efter jungfrufärden och om utmaningar som uppstår när man i stort sett är ensam om ett projekt i den här skalan. 

Avslutningsvis resonerar vi kring potentialen i eldrivna färjor och Christian berättar även om andra teknikspår som kan bli viktiga i omställningen av sjöfarten. Bilder och ytterligare information om Aurora finns på vår blogg.

Avsnittet spelades även in ombord på Aurora, så nu kan du själv avgöra om elfordon lever upp till ryktet om att vara tysta!

2021-01-13
Länk till avsnitt

Anna Pernestål, Om självkörande bilar ? en överblick

Om elektrifiering av fordon är den ena megatrenden inom transportsektorn så är självkörning den andra. I dagens jubileumsavsnitt (avsnitt nummer 50!) gästas vi av KTH-forskaren Anna Pernestål och vi pratar just om självkörande fordon. 

I avsnittet ger Anna en överblick av tekniska och infrastrukturella förutsättningar för att bilar ska kunna köra sig själv i olika delar vägnätet och om hur långt tekniken har kommit 2020 inom dels godstransporter och dels personbilar. 

Vi tittar även in kristallkulan och resonerar kring hur hela transportsystemet kan komma att förändras i takt med att fordon blir självkörande: Kommer vi äga bilarna själva eller inte? Kommer vi åka mer bil? Och hur kommer städerna att utvecklas parallellt?

2020-12-16
Länk till avsnitt

Erik Svedlund, Om vägen mot fossilfria gruvor

I poddens 49:e avsnitt gästas vi av Erik Svedlund från Epiroc, ett av världens största företag när det gäller utveckling och försäljning av gruvmaskiner.

I avsnittet pratar vi om möjligheter och utmaningar när det gäller att elektrifiera gruvor. Å ena sidan finns mycket att vinna: förutom lägre koldioxidutsläpp och bränslekostnader är en av gruvindustrins största kostnader att ta hand om de föroreningar som uppstår när ?man kör dieselmaskiner inomhus?. Å andra sidan är utmaningarna stora: gruvmaskiner är bland de största landgående batteridrivna fordon som finns - och de ska gå i stort sett dygnet runt.

Erik berättar även om hur det gick till när Epiroc blev batteriföretaget Northvolts första kund någonsin (spoiler alert: det inkluderade bl.a. ett kallt email till Elon Musk) och om hur elektrifierade gruvor är ett avgörande steg i att få ner batteriers klimatpåverkan.

Här kan man se Epirocs gruvmaskiner i drift, och här finns några bilder från besöket hos Epiroc i Örebro.

2020-11-25
Länk till avsnitt

Daniel Kulin, Om vad svensk solel (och alla andra) kan lära sig från utvecklingen inom vindkraft

Avsnittet gästas av poddbekantingen Daniel Kulin från branschorganisationen Svensk Vindenergi. (Daniel gästade även podden i avsnitt 3 i sin dåvarande roll som analytiker på Energimyndigheten.)

I avsnittet berättar Daniel om tio års utveckling inom svensk vindkraft som lett till dagens situation med explosiv utbyggnad, inströmning av kapital och inte minst: Sveriges billigaste nya elproduktion.

Vi går även igenom det systemansvar som vindkraften snart kommer att behöva axla. Hur ser man till att det finns kraftproduktion även när vinden inte blåser? Hur kan elöverskottet som uppstår tas hand om? Och hur kan man säkra ett gott investeringsklimat för utbyggnad av ny elproduktion när varje nytt uppkopplat vindkraftverk leder till lägre intäkter för övriga producenter. 

Och så pekar Daniel även på elnätets möjliggörande roll, dels för vindkraftens fortsatta utveckling och dels för energiomställningen överlag. 

Samtalet spelades in inför publik via webben på den årliga branschmässan Svenska Solelmässan i Uppsala den 28 oktober.

2020-11-04
Länk till avsnitt

Göran Lindbergh, Om elektrolysörer ? industrins stora hopp i energiomställningen

I avsnittet gästas vi av Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH. Vi pratar om den teknologi som, ja i stort sett, hela industrin hoppas på i energi- och klimatomställningen: elektrolysörer.  

Elektrolysörer använder el för att spjälka vatten till dess två beståndsdelar, syrgas och vätgas. Och där vätgasen sen kan användas till en rad applikationer, bränsle i transporter, energilager i elsystemet och inom en rad industrier som traditionellt setts som de allra svåraste att ställa om: bl.a. stål- och cementproduktion och för framställning av flygbränslen och plast. 

I avsnittet berättar Göran om den tekniska utvecklingen av elektrolysörer och vätgaslager, om EU:s storslagna planer, och om hur kostnaderna förväntas gå ner framöver. Och så får vi höra om vad som tog Barack Obama till ett möte med Göran på KTH:s biblioteket!

2020-10-14
Länk till avsnitt

Jimmy Hansson, Om trender på den globala solcellsmarknaden

Avsnittet gästas av Jimmy Hansson, som haft en minst sagt fascinerande karriär inom kraftindustrin. Den sträcker sig tillbaka till 90-talet och rollen som kontrollrumstekniker under det skift som Barsebäcks första kärnkraftsreaktor kopplades bort från elnätet, via rollen som ansvarig för några av världens största offshore-vindkraftparker ? och hela vägen till Londons finanskvarter där han jobbat med investmentbolag och andra ägare av storskalig förnybar elproduktion. 

I avsnittet pratar vi framförallt om de erfarenheter Jimmy samlat om den globala solcellsindustrin i rollen som Global Head of Operations på Sonnedix, en av Europas största ägare av solcellsparker. Vi får bl.a. höra om Jimmys primära ansvarsområden: drift och underhåll av solcellsparker. Dessutom ger han en inblick i hur storskalig förnybar elproduktion finansieras och de upphandlingar som på senaste tiden lett till att solceller byggs till extremt låga priser ? t.ex. nu senast i Portugal där ett av de vinnande buden var på världsrekordlåga 11 öre per kWh.

2020-09-23
Länk till avsnitt

Lars Bergman, Om en elmarknad med stor andel sol- och vindkraft

I dagens podd gästas vi av en riktig nestor när det gäller elmarknader. Lars Bergman är professor emeritus i nationalekonomi (samt f.d. rektor) vid Handelshögskolan i Stockholm och har sen 70-talet forskat på frågor som rör ekonomi och energisystemet. 

I avsnittet dyker vi ner i några utmaningar som har aktualiserats i samband med ett par mer eller mindre dramatiska situationer på elmarknaden. I våras när stormen Ciara kom in ledde överfyllda vattenreservoarer och mycket vindkraft till att Sverige för första gången hade minuspriser på el. Och i somras ? när det var relativt vindstilla samtidigt som flera kärnkraftverk låg nere på grund av underhåll ? hade vi i södra Sverige några tillfällen där elpriset var uppe på över två kronor, dvs mer än fem gånger de vanliga elpriserna. Lars svarar på frågan om dessa händelser är symptom på att elmarknaden inte fungerar som den ska. Han resonerar även i allmänhet kring hur en elmarknad med allt större andel variabel förnybar elproduktion kommer att fungera. (Diskussionen här utgår bl.a. från en rapport från 2019, Blowing in the Wind, som Lars skrev tillsammans med sin kollega, Chloé Le Coq.)

Avslutningsvis pratar vi om ytterligare en rapport (Spänning på hög nivå) som Lars skrivit tillsammans med Bo Diczfalusy på uppdrag av Finansdepartementet om vad som krävs för att det svenska elnätet ska kunna byggas ut i den takt som behövs för att möjliggöra energiomställningen.

2020-09-02
Länk till avsnitt

Mikael Nordlander, Om hur ståltillverkning ska bli fossilfri (och övrig industri också för den delen)

HYBRIT är ett av Sveriges mest ambitiösa industriprojekt. Genom att använda vätgas i processen för att tillverka stål är tanken att stålproduktionen ska bli fossilfri ? och på så sätt få bort 10% av Sveriges koldioxidutsläpp. 

Solcellskollens podcast gästas här av Mikael Nordlander, som sitter i styrelsen för HYBRIT och ansvarar för utvecklingsarbetet i projektet för Vattenfalls räkning (HYBRIT är ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall). Förutom att gå igenom utmaningarna med att producera stål med vätgas pratar vi om utvecklingen av elektrolysörer, tekniken som gör om el till vätgas. Mikael berättar även om vätgaslager lika stora som Globen, och om hur HYBRIT kan hjälpa till med stabiliteten i elsystemet. 

Avslutningsvis får vi höra om möjligheterna att ställa om andra utsläppstunga industrier såsom cementindustrin och petrokemin. Och så avslöjar Mikael på vilket sätt han inspireras av hockeyspelaren Wayne Gretzky!

2020-08-12
Länk till avsnitt

Hans-Olof Nilsson, Om hur han byggde Sveriges första självförsörjande villa

Dagens gäst, Hans-Olof Nilsson, är Mr Vätgas med om inte med hela det svenska folket så åtminstone med hela den svenska energibranschen. När det var dags att bygga ett eget hus för några år sen så bestämde han sig för att det skulle vara helt självförsörjande på energi med hjälp av solceller, batterier och just vätgas ? det första i sitt slag. 

I dagens poddavsnitt pratar vi såklart om Hans-Olofs hus, men även om andra vätgasprojekt som kommit till sen dess. Hans-Olof berättar även om många av de tekniska lösningar han testat och utvärderat längs resans gång och om vilka investeringar som han nu ser fram emot.

2020-07-22
Länk till avsnitt

Edward Jobson, Om elektrifiering av tunga fordon

Dagens gäst är en person som verkligen har erfarenhet av att jobba med elektrifiering i praktiken. Edward Jobson har i över 10 år jobbat på AB Volvo med utveckling och lansering av både elbussar och ellastbilar. I avsnittet får vi både höra om tekniska aspekter kring hur den typen av fordon fungerar och har utvecklats under åren ? och om potential kring elektrifiering av tunga transporter i största allmänhet. 

Vi får även höra om Volvos uppmärksammade samarbete kring bränsleceller med tyska lastbilstillverkaren Daimler, om varför elbussutvecklingen går som tåget i Kina, och om hur Volvo blev först när det gäller att utveckla elfordon med litiumjon-batterier.

2020-07-01
Länk till avsnitt

Patrik Johansson, Om framtidens batterier

Dagens gäst är Patrik Johansson, professor på Chalmers och en av Sveriges främsta batteriforskare. I avsnittet dyker vi framförallt ner i de batteritekniker som väntar bakom horisonten.  

Vad mer? Patrik berättar om hur tunga fordon han tror man kommer kunna driva med batterier. Han förklarar varför litiumjonbatteriet blev dominerande i hemelektronik och elbilar. Han resonerar kring potentialen för så kallad energidensitet i batterier, dvs energimängden man kan få in per kg. Och, så pratar vi om ryktena kring ett ?Million Mile Battery? som florerat i diskussionerna kring Tesla. 

(Ja, det blev så späckat att vi inte ens hann med att prata om lämpliga batterier för rymdresor till Venus. Bara en sån sak!)

2020-06-10
Länk till avsnitt

Jenny Larfeldt, Om gasturbiner på vätgas

Dagens gäst är Jenny Larfeldt, förbränningsingenjör på Siemens och tidigare adjungerad professor på Lunds universitet.

I avsnittet pratar vi om en teknik som Siemens i Finspång utvecklar och som är extra lovande som en del av ett framtida elsystem där produktion varierar beroende på väder och vind: nämligen gasturbiner. Och inte vilka gasturbiner som helst, utan turbiner som använder vätgas i stället för naturgas som bränsle ? och som därmed har potential att bidra till ett koldioxidfritt elsystem.

I avsnittet pratar vi även om varför gasturbinernas modulära design skulle kunna möjliggöra en snabbare övergång till ett fossilfritt elsystem, om utmaningar att frakta och förvara vätgas, och om vad det är som gör Tyskland extra intresserade av vätgas. 

2020-05-20
Länk till avsnitt

Bo Normark, Om två pusselbitar i framtidens elsystem: vätgas och batterier

Hur vi ska lösa frågan om lagring i framtidens elsystem är inte på långa vägar klart, även om det finns många bud på lösningar. Här gästas vi av kraftsystemveteranen Bo Normark från Innoenergy och tillsammans dyker vi ner i två av de mest lovande lösningarna för att lagra energi, nämligen i form av vätgas och i batterier.

I avsnittet berättar Bo varför han tror vätgas blir ?nästa stora game changer? både för kraftsystemet och inom industrin. Vi går igenom batteriutvecklingen som innebär att vi snart lär ha billiga och bra batterier för alla möjliga typer av applikationer. Och så resonerar vi i största allmänhet kring hur ett teknikoptimistiskt scenario för elsystemet skulle kunna se ut givet att dessa tekniker snabbt blir alternativ att räkna med.

Avslutningsvis pratar vi om europeisk industripolitik som Bo har fått unik inblick i genom sitt arbete inom European Battery Alliance ? och applicerar lärdomarna därifrån på solcellsbranschen.

2020-04-29
Länk till avsnitt

Mauritz Andersson, Om elflyg

Dagens gäst är Mauritz Andersson, forskare i elektroteknik på Uppsala universitet och projektledare på organisationen ELISE (Elektrisk Lufttransport i Sverige). 

I avsnittet dyker vi ner i alla möjliga aspekter kring elflyg: vilka flygresor passar bäst för elflyg? När kan det finnas kommersiella elflygplan för reguljärtrafik? Och vad kommer krävas av flygplatserna? 

Avslutningsvis pratar vi om de scenarion som man ser i alla science fiction-filmer värda namnet ? dvs samhällen med alla möjliga typer av flygande farkoster ? och resonerar kring hur långt borta de är, egentligen.

2020-04-08
Länk till avsnitt

Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli

Dagens gäst är Johan Paradis, solcellskonsult på det egna företaget Paradisenergi, som bl.a. har varit upphandlande konsult för tre av Sveriges fyra största solcellsparker. 

I avsnittet pratar vi om den trend som blivit allt tydligare den senaste tiden: allt större, och allt billigare solcellsparker. Ja, rentav så billiga att man under 2020 sannolikt kommer bygga de första solcellsparkerna i Norden helt utan subventioner

Vi går igenom de prognoser som det internationella energiorganet, IEA, och svenska Energimyndigheten, har gjort kring solcellers utveckling framöver (här och här) ? och resonerar kring huruvida prognoserna fortfarande är rejält underskattade. 

Och så hinner vi med att prata nya paneltekniker, Sveriges äldsta solcellsanläggning (som Johan sköter driften av), och hur det var att hjälpa kungen att köpa solceller till Stockholms slott.

2020-03-18
Länk till avsnitt

Johan Erlandsson, Om varför citylogistik bör ske med cykel!

Dagens gäst är Johan Erlandsson, VD och medgrundare för Göteborgsföretaget Velove. De gör fyrhjuliga elcyklar med syfte att ersätta skåpbilar när det gäller att transportera gods i städer, och bland deras kunder finns multinationella logistikföretag såsom DHL och Schenker. (Johan har även startat cykelfraktföretaget Pling Transport.)

I podden berättar Johan om hur det har gått till att utveckla en ny typ av cykel, om experiment med bränsleceller, och om varför han tycker att fraktcontainern är en revolutionerande teknik ? potentiellt även för cykelburet gods. 

Vi pratar även om klimatfrågan och om trender inom e-handel, urbanisering och bilism som alla lär bidra till att utrymme i städer blir allt mer knappt.

2020-02-26
Länk till avsnitt

Frank Krönert, Om tre scenarier för det svenska elsystemet till 2045

Ett allt mer förnybart elsystem kommer med en del, än så länge, obesvarade frågor. Vilka tekniker ska kicka in när solen går i moln och vinden slutar blåsa? Var behöver vi förstärka elnätet? Hur ska rätt frekvens och spänning hållas i elsystemet? Och, ja ? vad kommer allt detta kosta? 

En som tänkt mer än de flesta på detta är dagens gäst. Han heter Frank Krönert, och är senior konsult på Sweco. Tillsammans med sina kollegor har han flera gånger räknat på kostnader för framtidens elsystem, både helt förnybara elsystem, och system där vi har kvar kärnkraften. 

I dagens avsnitt pratar vi framförallt om en rapport som Frank var med och tog fram förra året på uppdrag av branschföreningen Energiföretagen. Där har de räknat på två scenarier med 100% förnybar elproduktion till 2045; och ett scenario där kärnkraften livstidsförlängs. (I avsnittet nämns även en rapport som tagits fram på uppdrag av Skellefteå Kraft där Frank och hans kollegor räknar på två scenarier för 100% förnybart till 2040.)

Från och med minut 44 pratar vi även om elmarknadsdesign och om vad som förväntas hända med elpriser nästkommande decennier. 

2020-02-06
Länk till avsnitt

Bengt Stridh, Om lärdomar från nästan 1000 blogginlägg om solceller

När Bengt Stridh fick förslaget om att starta en blogg visste han inte vad en blogg var. 10 år ? och nästan 1000 blogginlägg ? senare är Bengts villablogg en av solcells-Sveriges absolut viktigaste informationskällor. På bloggen skriver Bengt om alla möjliga aspekter kring solceller: dess teknik, ekonomi, lagstiftning, och inte minst om hans egna process att köpa solceller. 

Det trettiofjärde avsnittet av Solcellskollens podcast gästades av just Bengt och vi pratade om solcellsutvecklingen sen han började blogga 2010. Bengt berättade om de ämnen som rönt mest uppmärksamhet under åren, vilka tekniska och politiska trender han tror på framöver  ? och så delade han givetvis med sig av sina tips för de som själva funderar på solceller! 

(Det finns även bonusmaterial för den som är nyfiken på Bengts andra stora intresse: fågelskådning.)

2020-01-16
Länk till avsnitt

Pavel Calderon, Om litiumjonbatterier ? och vidare!

Batterier är på allas läppar i dessa dagar, och inte minst batteritekniken som dominerar användningen i konsumentelektronik, elbilar och hemmabatterier ? litiumjon. 

Gäst i avsnittet är materialingenjören Pavel Calderon som på olika sätt jobbat med batterier i nästan tio år. Han har bl.a. ansvarat för batterisystemen i Trollhättanföretaget NEVS elbilar, byggt elbåtar, och nu senast, varit med och grundat EV Ledger ? ett startupföretag som med hjälp av mjukvara diagnostiserar skicket på batterier, för att på så sätt underlätta en andrahandsmarknad.  

I avsnittet pratade vi om alla möjliga aspekter kring litiumjonbatterier: Är priserna redan på $100, dvs den prisnivå där elbilar förväntas konkurrera ut bilar med förbränningsmotor? Varför degraderas batterier? Hur går ett bilföretag till väga för att välja batterileverantör? Och vilka applikationer är rimligast som andrahandsmarknad när ett batteri har tjänat ut sitt syfte i en elbil? 

Pavel berättade även om vad som väntar runt krönet kring nya batterikemier, varför befintliga litiumjonbatterier kallas ?mellanmjölksbatterier" ? och avslutningsvis, på vilket sätt långväga transporter, bussar och flygplan skulle kunna drivas av batterier.

2019-12-19
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.