Sveriges 100 mest populära podcasts

Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt, journalist och en stor historienörd. Varje onsdag släpper vi nya avsnitt, där Urban samtalar med kunniga och intressanta gäster. Det handlar om allt från bödlar på 1600-talet till brittiska imperiets uppgång och fall. Det blir djupdykningar i myterna kring vikingar eller kalla krigets värsta spionaffärer. Spännande historier om soldater som offrat sina liv, eller makthavare som fattat hisnande beslut. Det är lärorikt, dramatiskt och aldrig tråkigt. 

Historia Nu ? vi gör historien levande!

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

historia.nu/

Avsnitt

Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.

När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535?1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.

I det nymixade tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen ? En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.

Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad.

 

Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar.

 

Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.

Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.

Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.

I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.

Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.

1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det...  

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-07-24
Länk till avsnitt

När skogsfinnar koloniserade svenska utmarker

Under slutet av 1500-talet började svedjebrukande finnar att flytta från Finland till svenska utmarker i Kolmården, Tiveden och Västernorrland, sedan Bergslagen och Värmland. De lockades av stora ödemarker och skattefrihet under 6 till 15 år. Mellan 10 000 till 15 000 finnar tror man flyttade till Sverige.

Skogsfinnarnas svedjebruk gav extremt stora skördar av råg, men krävde också stora arealer och mycket arbetskraft. Skogsfinnarna behöll sitt språk och distinkta kultur ända fram till 1900-talet i vissa områden och än idag äts det motti i Värmland.

I avsnitt 164 samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Maud Wedin som också är ordförande i organisationen Finnsam. Hon doktorerade på skogsfinnarnas kolonisation av Norrland.

Finland en del av det svenska riket från 1200-talet till år 1809. Gustav Vasa ville kolonisera de stora obebodda skogarna i Norrland och erbjöd därför både svenskar och finnar både mark och skattefrihet om de flyttade till svenska utmarker. Svenska bönder och finska bönder vid kusterna var inte intresserade, men däremot lockades mellan 10 000 och 15 000 skogsfinnar till Sverige.

Grunden för kulturen var den näringsrika sura granskogen, där marken blev basisk och näringen frigjordes vid bränning. Traditionellt jordbruk gav 4-8 ggr utsädet, svedjebruk ofta mer än 100-fallt.

Svedjebruket krävde mycket arbetskraft, ofta skapades bolagsliknande arbetsformer, där man ersattes efter arbetsinsats (domböcker). Från skogsavverkning till skörd tog det 3-4 år beroende på fuktighetsgrad och att all oförädlad råg är två-årig.

Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. Senare flyttade skogsfinnarna vidare till Värmland.

Lyssna också på Klubbekriget ? det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog.

Bild: Svedjebruk av Eero Järnefelt från 1893 Finnish National Gallery, public domain.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-07-21
Länk till avsnitt

Stockholms sopgrisars oblida öde i stadens tjänst (nymixad repris)

Stockholm var ända fram till 1800-talet en av Europas mest smutsiga städer med läckande latringropar och sopnedkast rakt ner på gatan. Sophanteringen var länge bristfällig, men för att förhindra koleraepidemier på 1800-talet fick vi kommunal renhållning med både latrintunnor och sopgrisar i stadens tjänst.

De växande städerna under medeltiden var smutsiga och ohälsosamma. Borgarna var ålagda att hålla rent framför sina egna dörrar och de som kastade avfall framför sin grannes hus hotades med åtta dagar i fängelse på vatten och bröd. Men det fungerade dåligt ? träck, hushållsavfall och aska blandades på gatorna.

Stockholmarna brukade göra sina behov på avträden över stora latringropar som ofta läckte ut på gatorna. I slutet av medeltiden byggdes offentliga dass vid Stockholms stränder. Mycket av avfallet åts upp av alla grisar som gick fritt i staden.

I det nymixade tredje avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Ylva S. Sjöstrand, historiker verksam vid Stockholms universitet, om hur synen på sopor har förändrats ? från att ha varit en resurs till ett problem och en resurs igen. För sin avhandling Stadens sopor mottog hon det prestigefyllda Cliopriset 2015.

Gustav Vasa utfärdade 1557 en vältalig förordning som stadgade:

?att ingen orenlighet måtte bliva hållen, antingen på gatorna, i rännstenarna eller vid hamnarna, och där några finnes, som icke vilja hålla rent för sina hus, och på de platser som dem bör att hålla rent, desamma skola bliva straffade till penningar och häkte ? Skola ock alla rännstenar göras rena två resor om veckan, begynnandes överst i staden, och hålle sedan på ordenteligen efter varandra, till dess de lyckta nederst vid sjön. ?..Vilken därvid ohörsam eller försummelig befinnes, den skall första och andra gången böte en mark, tredje resan tre marker ock sedan dubbelt upp var gång ?

Det finns uppgifter om utländska diplomater som svimmat av stanken på Stockholms gator och 1641 förbjöds de sopnedkast som släppte ut både fast och flytande avfall direkt på gatan. Annars var det bödeln och hans assistenter som skulle ta hand om sopor.

På 1800-talet hämtades avfall av hjon från staden arbetsinrättningar, så kallade pudrettkärringar, som berusade kunde snubbla och spilla ut allting. I Aftonbladet, 1853, beklagade sig en skribent över det hela ?? att dessa ofta i förvägen mindre nyktra personer under utförande av sitt åliggande bliva ännu rusigare och att man således får se dem med sin tunna ragla framåt gatorna??.

Ankomsten av kolera till Sverige 1834 förändrade synen på renhållning i landet och gjorde renhållning till en kommunal angelägenhet i Sverige.

År 1859 fick Stockholm ett kommunalt renhållningsverk för främst latrinens bortforslande och latrintunnorna började hämtas av män, s.k. budare. Anläggandet av avlopp för dagvatten inleddes i Stockholm 1868, men vattenklosetter fick först 1909 anslutas till avloppssystemen.

Återvinning har en lång historia i huvudstaden där man från 1895 lät grisar äta av hushållsavfallet på Lövsta renhållningsstation. Tanken var att grisarna skulle säljas som fläsk tillbaka till staden. Det som inte blev uppätet skulle avyttras som gödningsämnen. Tyvärr dog dock de flesta av svinen. Redan 1899 upphörde också verksamheten med grisarna i Stockholm.

I början av 1900-talet var en stor del av avfallet hästgödsel och bajs. 1907 skulle stockholmarna slänga soporna i två separata behållare. Dels organiskt avfall, eller gödselsopor som det hette, i en behållare, dels icke-organiskt, eller så kallade skräpsopor, i en annan behållare. Staden började att ta till vara på avfall genom att sälja det som gödsel till jordbruk runt om staden.

Men med konsumtionssamhällets framväxt blev avfallet allt mer likt dagens avfall av plast och...  

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-07-17
Länk till avsnitt

Aparthied ? vägen till boernas religiösa rasism

Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.

Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13?procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.

I avsnitt 163 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.

Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.

Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.

Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.

När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ?die groot trek? under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ?den lediga marken?. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.

Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.

Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.

Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.

South African Native National Congress, sedemera African National Congress (ANC) bildades redan 1912 för att bekämpa rassegregeringspolitiken. Efter en lång väpnad kamp av ANC och allt mer förödande internationella sanktioner mot Sydfrika kom ANC och den vita minoritetsregimen att börja förhandla om en fredlig övergång till majoritetsstyre. Och 1994 väljs Nelson Mandela som suttit fängslad på Robin Island sedan 1964 till president för Sydafrika.

Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall samt

2021-07-14
Länk till avsnitt

Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten (nymixad repris)

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten.

Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna.

I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.

I en nymixad version av 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna ? Makten, morden, missdåden. 

Sturemorden är berättelsen om hur den senmedeltida aristokratins makt bryts när Vasarnas arvkonungadöme konsoliderades under 1500-talet. Från att makten utgått från en handfull adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid där kungamakten kunde dominera. I denna kamp är Vasaätten de stora vinnarna och Stureätten de stora förlorarna.

Sturarnas tid var 1400-talet till början av 1500-talet. Två personer spelade så viktiga roller att perioden 1470?1520 fått bära deras namn. Efter Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre talar vi om ?Sturarnas tid?. Namnet Sture kommer sannolikt från verbet stura som betyder att vara egensinnig, något som passar in på både Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Men de var alltså inte släkt.

Bildtext: För Erik XIV blev Sturemorden början på slutet, även om han inte direkt straffades för Sturemorden så avsattes senare. Fotograf: Åsa Lundén, Nationalmuseet, CC.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-07-10
Länk till avsnitt

Nationalism under stora nordiska kriget ? dödsdomen mot Fredrich Sahlgård

Fredrich Sahlgård var bara ett barn när han flyttade från Bohuslän i Sverige till Norge som tillhörde Danmark. Senare blev han officer i danska flottan. Hans svenska rötter skulle visa sig bli ödesdigra när han togs till fånga av svenskarna under det stora nordiska krigets sista bittra år.

Den 18 september 1717 stod kaptenlöjtnant Fredrich Sahlgård inför den svenska generalkrigsrätten i Strömstad. Den danska officeren hade några dagar tidigare blivit tillfångatagen med sin besättning. Normalt fick officerare en ganska mild behandling med i värsta fall några år i en svensk småstad. Men ödet ville annorlunda denna gång. Var Fredrich Sahlgård en landsförrädare som tagit sold i den danska flottan?

I avsnitt 162 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Olof Blomqvist, doktorand i historia vid Stockholms universitet som forskar på integration bland krigsfångar i Sverige under det stora nordiska kriget. Han har också skrivit artikeln Migrant, officer och fosterlandsförrädare i Historisk tidskrift.

Det var uppenbart, slog domarna fast, att Fredrich Sahlgård är ?en infödd swänsk, född af swänska föräldrar, men begifwit sig i krigztienst hoos sweriges fiender emot swerige, samt i gierning gripen, då han som en fiende sig uppenbarligen beredt och burit afwog skiöld ock wapen emot sin rätta herre ock fosterland. [Det var] et märkeligit prof af Gudz rättwisa hämd öfwer honom, at han kommit i theras händer, emot whilka han som en trolös infödd fördt wapn.3 I enlighet med åklagarens yrkande dömdes därför Sahlgård att mista liv, ära och egendom ?och alt detta med rätta?.

Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige.

Bild: Sveriges riksbanér skapat år 1751 till Adolf Fredriks kröning och broderat av den franske kungen Ludvig XV:s hovbrodör Nicolas-Vincent Du Trou, Wikipedia Public Domain.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-07-07
Länk till avsnitt

Sveriges sista svältkatastrof åren 1867-69 (nymixad repris)

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.

En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader ? sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.

Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.

I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten ? Hungeråren som formade Sverige.

Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.

Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.

Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.

Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14?000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.

Under åren 1867?69 dog sammanlagt ungefär 27?000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-07-03
Länk till avsnitt

Mordet på Gajus Julius Caesar år den 15 mars 44 f.v.t

Mordet på Gajus Julius Caesar år den 15 mars 44 f.v.t har aldrig slutat att fascinera mänskligheten. Mordet blev en brytpunkt i Romarriket mellan två politiska systemet: republiken och kejsardömet.

Caesar var militären som aldrig förlorat ett slag, som nådde de högsta ämbeten i Romarriket och skrev bland de främsta verken på latin. Han blev ihjäl huggen av 23 senatorer, däribland hans egen adoptivson Brutus. De sammansvurna vände sig mot att han utnämnt sig till diktator på livstid.

Dramatikern Shakespeare, som själv läst den grekiska historikern Plutarchos Caesarsbiografi skriven hundra år efter dådet, har format vår bild av mordet. Det är en orsak att det cirkulerar många myter om mordet på Julius Caesar.

I avsnitt 161 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg är professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Institutionen för Historiska Studier, Göteborgs Universitet. Hon har bland annat skrivit essän Mordet på Caesar. 2018 belönades hon med Stora Historiepriset.

Trots dåliga omen och avrådan från hustrun Calpurnia som haft onda drömmar begav sig Caesar till ett senatsmöte i curian intill Pompejus teaterkomplex på Marsfältet i Rom där sammansvurna väntade. Caesar hade ingen livvakt trots att han utnämnt sig till diktator på livstid och därmed utmanat alla som stödde republiken.

Publius Servilius Casca högg först i Caesars skuldra. Omringad träffades han av dolkhugg över hela kroppen. Han försökte skydda sig. Och mån om sitt yttre in i det sista, och för att hans mördare inte skulle se honom dö, täckte han huvudet med sin toga.

Gajus Julius Caesar föddes år 100 f.v.t i en förnäm familj. Hans politiska och militära begåvning ledde honom till de högsta militära befälen och politiska ämbeten i en tid präglad av inbördeskrig och ett smutsigt politiskt liv. Han kom att lägga grunden för kejsardömet.

Caesar kunde också forma bilden av sig själv genom egna skrifter om hans galliska krig. Men mycket av det vi tror oss veta om Caesar är litterära konstruktioner av dramatiker som Shakespeare som levde 1600 år efter hans död.

Under hundratalet före Kristus kom den romerska republiken alltmer i otakt med det ständigt växande imperiet. Stora män som Marius, Sulla, Pompejus och Caesar erövrade enorma områden. Det gav dem en stark maktbas genom sina soldater och klienter.

Caesars allt mer diktatoriska uppträdande utmanade den republikanska adeln, och även många av hans tidigare vänner. I början av 44 lät han sig utses till diktator på livstid, och vid Lupercaliefesten den 15 februari uppträdde han i kungaskrud med gyllene krans. Ett sextiotal senatorer ingick i sammansvärjningen och den 15 mars (Idus Martiae) mördades han vid ett senatssammanträde i Pompejus teater.

Efter mordet på Caesar utbröt ännu ett blodigt inbördeskrig som avslutandes med att den adopterade sonen Octavianus tog makten som Augustus. Rom blev ett kejsardöme.

Lyssna också på Klottret visar de vanliga människorna i romarriket och Folkvandringstiden och Västroms fall.

Bild: Caesars död (målning av Vincenzo Camuccini 1798).

 

Musik: Blood Meridian av Lance Conrad, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-30
Länk till avsnitt

30-åriga krigets mänskliga kostnader (nymixad repris)

1618 bröt trettioåriga kriget ut. Ett krig som innebar något av en höjdpunkt för den svenska stormakten, men ännu viktigare ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen i Tyskland och de svenskar som blev utskriva till krigstjänst.

 

Trettioåriga kriget var ett religionskrig mellan katoliker och protestanter som främst utspelades på tysk mark. Men det handlade också om en rad maktstrider mellan den habsburgska kejsaren och tyska furstar, den spanska monarkin och Nederländerna samt Frankrike och Habsburg.

 

I podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia, särskilt militärhistoria, vid Försvarhögskolans militärvetenskapliga institution i Stockholm. Han är författare till ett stort antal historiska böcker, han är huvudförfattare till Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648.

 

Reformationen som inleddes i början av 1500-talet hade splittrat det tidigare religiöst enhetliga Västeuropa. Men det fanns också maktpolitiska ambitioner bakom den religiösa manteln.

 

När den katolska habsburgska kejsaren hotade de bömiska protestanterna religionsfrihet slängde en folkmassa år 1618 ut kejsarens ämbetsmän ut genom ett fönster i Prag. Det trettioåriga kriget var ett faktum.

 

Kriget som pågick under 30 år på främst tysk mark innebar ett enormt mänskligt lidande för civilbefolkningen. I stora områden försvann över 60 procent av befolkningen pga kriget. I krigets värst drabbade områden kunde en ryttare rida i timmar utan att stöta något mänskligt liv.

 

I Sverige var en utskrivning till militären i det närmaste en dödsdom. Få svenska och finska soldater återvände hem från trettioåriga kriget.

 

Svenskarna som kändes sig hotade av den habsburska kejsarens maktambitioner runt Östersjön gick med i kriget år 1630. Det var också under kriget som den svenska monarken Gustav II Adolf dog i dimman i Lützen.

 

Vid slutet på det 30-åriga kriget med den Westfaliska freden närmar sig Sverige höjdpunkten för den svenska stormaktstiden. En stormaktstid som hade stora negativa konsekvenser för befolkningen.

 

Plundringen av Magdeburg (Magdeburgs jungfrur), målning av Eduard Steinbrück.

Eduard Steinbrück (1802?1882)

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-26
Länk till avsnitt

När reklam utmanade idealet att kvinnans plats var i hemmet

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.

Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.

I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.

Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.

Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.

Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.

Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad ? bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.

Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden ? vår tid.

Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.

Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-23
Länk till avsnitt

Den gåtfulle Karl XII:s missade möjligheter (nymixad repris)

Den 30 november 1718 dog Karl XII av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att mer än 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.

Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.

Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.

På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.

Författaren Bengt Liljegren är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).

Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.

Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.

Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap ? särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-19
Länk till avsnitt

Riddarna ? artiga våldsmän som präglade medeltiden

Riddarna steg fram på 900-talet utifrån militära behov i ett fragmentiserat Europa. Med sina skinande rustningar, bepansrade hästar, lansar och svärd var de fruktade på slagfältet. Under flera århundraden kom riddarväsendet att prägla Europa militärt, socialt och kulturellt. På hoven och borgarna växte en hövisk kultur fram präglad elegans, ädelhet, artighet och visdom.

Men den militärtekniska utvecklingen av långbågar, armborst och senare musköter kom att göra de kostbara riddarna sårbara och omoderna. Men den höviska kulturen som omgav riddarväsendet kom att leva kvar ända fram till 1900-talet då det exempelvis var självklart att männen på skeppet Titanic stoiskt lät kvinnorna ta plats i de fåtaliga livbåtarna.

I avsnitt 159 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt Charlotte Borgerud som är historiker och arkivarie. Hon är aktuell med boken Riddarna och deras värld.

Medeltiden i Europa kännetecknades av avsaknaden av en stark centralmakt, pandemier samt våld och ständiga småkrig. Människorna delades också upp i olika grupper som präster, krigare och bönder med olika skyldigheter och i vissa fall privilegier. Kungamakten var svag, vilket innebar stort oberoende för krigarna.

Riddarna blev en del av våldsmakten som utvecklades till ett eget socialt skikt med privilegier som skattefrihet. Riddarna kom att bli en fruktad och effektivt bepansrat kavalleri.

Kring riddarna utvecklades en hövisk kultur av elegans, ädelhet, artighet och visdom. Bland annat att man skulle värna kvinnor och barn. Detta utvecklades samtidigt som riddarna ibland dödade alla invånare när man stormat en borg.

Det är en av historiens paradoxer att riddarväsendet, vars kärna var utövandet av våld, fick en ideologi där höviskhet var ett centralt begrepp. Hövisk kultur innebar elegans, ädelhet, artighet och visdom. Också mod och farliga resor till det heliga landet för att befria Jerusalem från hedningarna.

Men med tiden lärdes sig infanteriet sätt att bekämpa de tunga och otympliga riddarna. Det är också den vapentekniska utvecklingen med långbågar, armborst och krutvapen som med tiden gör riddarna obsoleta. Varför skulle furstar satsa på dyra riddare, som kunde bygga sin egen maktbas, när en bonde kunde läras att hantera ett armborst på tre veckor.

Lyssna också på De engelska långbågarna vs franska riddareoch De Kristna korstågen utvecklade korstågen.

Bild: Utsnitt av en bild från Codex Manesse som visar en mêlée mellan riddare av Herzog von Anhalt, Wikipedia.

Musik: Triumphant Opening - Arrival of the King av Emanuele Dentoni, Soundblock Audio

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-16
Länk till avsnitt

Svenska kryptokupper och gestapovänner inom svensk militär underrättelsetjänst (nymixad repris)

När Tyskland anföll Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat ? varken militärt eller ifråga om en fungerande underrättelsetjänst. Men behoven var trängande och utan egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.

Under andra världskriget byggdes en svensk underrättelsetjänst fram som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik som gick genom svenska telegraftrådar. Knäckandet av G-trafiken är en bedrift i nivå med engelsmännens knäckande av enigma-krypteringen.

Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte uppgifter både om norska motståndsmän och flyktingar. I podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker med inriktning på freds- och konfliktsvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, om svensk underrättelsetjänst framväxt under andra världskriget. Agrell har bland annat skrivit boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944-1992.

Historien om den svenska underrättelsetjänsten är en historia om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge bygger upp en underrättelsetjänst som upplever stora succéer och farsartade misslyckanden.

Det fanns praktiskt taget ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget stod för dörren. Men en rad egensinniga chefer byggde upp en verksamhet som upplevde både stora framgångar och dödliga misslyckanden. En verksamhet som byggdes upp utan manualer och som ibland blev en belastning för politikerna som hade en mycket begränsad insyn

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-12
Länk till avsnitt

Bohuslän ? i tre rikens historiska skärningspunkt

Bohusläns historia är präglat av läget som gränslandskap mellan tre riken. Bohuslän blev en politisk enhet först på 1200-talet när Raneriket och Älvsyssel fick en gemensam lagman. Att området skulle bli svenskt var långt ifrån självklart, eftersom det var ett naturligt omland till den norska Osloviken. Och Norge med tiden blev ett lydrike till Danmark.

Under medeltiden låg Norges viktigast stad, Kungahälla, i Bohuslän. I Heliga korsets kyrka i Kungahälla förvarades en flisa av Jesus kors som den norska kungen Sigurd Jorsalafare fått i det heliga landet.

I avsnitt 158 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Tomas Andersson, arkeolog och historiker. Han är sktuell med boken Bohusläns historia ? Från järnåldern till 1658.

Området mellan Svinesund i Norr och Göta älv i söder har varit bebott ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Under vikingatiden betalade invånarna skatt till svearna, senare införlivades området i Norge av Harald Hårfager. Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän som lagmansdömet Viken. Och under 1500-talet blev Norge ett lydrike under Danmark. Först med freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt.

På 1300-talet byggdes en fast borg, Bagahus (senare Bohus), på Bagaholmen, där Göta älv grenar sig. Namnet Bohuslän, länet under fästningen Bagahus, kommer först på 1400-talet och avsåg till en början bara södra delen av landskapet. Men när Norge vid 1500-talets början förvandlades till provins under danska kronan och fjärrstyrdes från Köpenhamn, blev länsmannen på Bohus styresman över hela provinsen upp till Svinesund. Så fick landskapet sitt nuvarande namn.

Lyssna också på Det briljanta Göteborg.

Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan. Storyblock Audio

Bild: Bohusläns fästning, Wikipedia, Creative Commons

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-09
Länk till avsnitt

Göteborgs briljanta historia (nymixad repris)

Den 4 juni 1621 fick Göteborg sina permanenta stadsprivilegier, avfattade på svenska och tyska i 37 paragrafer. Men Göteborg hade flera föregångare.

Göteborgs historia är berättelsen om ett Sverige som ville öppna upp sig västerut. En väl befäst stad i stormaktens västligaste utpost blev en livsnödvändig för landet med stormaktsambitioner. Göteborg blev också en stad präglad av sina utländska invånare och rikedom skapad på handel.

Detta är en nymixad version av avsnitt 27 av podcasten Historia Nu där Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Peter Sandberg & ekonomhistorikern och författaren Tomas Andersson som är aktuella med boken Göteborgs historia ? Porten mot väst.

En rad olika städer har anlagts längs Göta älv som Kungahälla, Lödöse och Nya Lödöse. Det första Göteborg som byggdes för en grupp nederländare fick stadsprivilegier 1607, men staden på Hisingen förstördes redan 1611 under Kalmarkriget. På kungen Gustav II Adolfs order började därför nutidens Göteborg att anläggas 1619 och fick stadsprivilegier 1621.

Nederländare kom att prägla staden under hela 1600-talet. Och redan på 1690-talet fick staden klädestillverkning och blev en ledande stad under frihetstiden. Under 1700-talet dominerade den brittiska marknaden stadens export. Det var också i Göteborg som det extremt lönsamma Ostindiska kompaniet grundades 1731 som bedrev handel med Kina.

Kontinentalblockaden under Napoleonkrigen medförde en intensiv men kort blomstring för Göteborg, som blev transithamn för den brittiska handeln på Europa. Men efter att Napoleon besegrats vid Waterloo så tömdes Göteborgs hamn från den ena till den andra dagen. Ett nytt kapitel inleddes för staden vid Göta älv.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-04
Länk till avsnitt

Konflikten på Nordirlands rötter i den brittiska kolonialismen

Konflikten på Nordirland, the troubles, mellan katolska irländska nationalister och protestantiska brittiska unionister under åren 1968 till 2007 kostade över 3700 människor livet. The troubles har djupa historiska rötter i den brittiska koloniala myllan där etniska identiteter och kampen om resurser blandats till en dödlig konflikt i utkanten av Europa.

När Irland blev självständigt från Storbritannien i början av 1900-talet bröts sex grevskap i Ulster i norr på Irland ut och blev en del av det förenade kungadömet. Här kom katoliker att aktivt diskrimineras och konflikten kom att konserveras för att bryta ut över 40 år senare.

The troubles är samtidigt historien hur de viktigaste aktörerna lyckades lägga konflikten bakom sig och skriva på ett fredsavtal som i stort sett håller.

I avsnitt 157 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om konflikten på Nordirland..

 

Upprepade uppror mot det brittiska styret på Irland från den katolska majoriteten har skapat en rädsla hos protestanterna att utplånas av de katolska nationalisterna. Samtidigt har det politiska och ekonomiska förtrycket av katolikerna varit massivt långt fram på 1800-talet

 

Gamla historiska övergrepp och oförrätter i kampen om makten på Irland hålls levande i det kollektiva medvetandet. Nordirlands protestanter högtidlighåller årligen slaget vi Boyne den 12 juli år 1690 med en marsch, då den nykrönte engelske kungen Vilhelm av Oranien besegrade den katolske monarken Jakob II vid slaget vid Boyne.

 

Katolikerna i de sex nordliga grevskapen som blev kvar i den brittiska unionen efter att resten av Irland blev självständigt 1921 tvingades leva som andra klassens medborgare utan politiskt inflytande och sämre ekonomiska möjligheter, medan den protestantiska majoriteten utvecklade en bunkermentalitet utan förståelse för den andre.

 

1969 skakades Nordirland av våldsamma konfrontationer mellan protestanter och katoliker. Dessa sammandrabbningar och våldsdåd tvingade hundratals katoliker att fly sina hem i mera blandade områden.

 

Den brittiska armén kallades in för att få slut på våldet och sågs inledningsvis om beskyddare av katoliker. Men arméns hårda metoder fick katolikerna att med tiden betrakta dem som ockupanter. 1970 tog delar av IRA, som kallade sig Provisoriska IRA, på nytt till vapen. Provisoriska IRA inledde en bombkampanj mot både civila och militära mål.

 

Den blodigaste perioden pågick 1971?1976. Enbart 1972 dödades nästan 500 människor, varav knappt hälften av IRA. Därefter krävde terrorn ungefär ett hundratal liv om året fram till 1994. De flesta av offren var civila.

 

Några händelser som sticker ut är Den blodiga söndagen den i januari 1972 när den brittiska armén sköt ihjäl 13 katolska demonstranter i Londonderry.

På långfredagen den 10 april 1998 kunde ett fredsavtal skrivas under. Efter mycket svåra samtal och förhandlingar skrev parterna under Långfredagsavtalet år 1998 som blev grunden för fred år 2007 när IRA lade ner sina vapen. Åtta nordirländska partier hade ställt sig bakom avtalet som följande månad godkändes i folkomröstningar i både Nordirland och Republiken Irland. I Nordirland röstade 71 procent av väljarna för avtalet, i Irland var motsvarande siffra 94 procent.

 

Ett viktigt skäl att avtalet blev av var insikten om att ingen part kunde besegra den andra militärt. Den nya brittiska Labourregeringen med premiärminister Tony Blair på för att nå en överenskommelse.

 

Avtalet innebar i stora drag att Nordirland skulle få begränsat självstyre med rätt att fatta beslut om ekonomisk utveckling, jordbruk, hälsovård, socialtjänst, utbildning och miljöfrågor. Ett nytt parlament med 108 platser skulle utses för en mandatperiod på fem år. De flesta av partierna registrerades antingen som unionister (i praktiken protestanter som ville...  

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-06-02
Länk till avsnitt

Rötterna till kriget i Jugoslavien 1991 (repris)

Kriget i Jugoslavien startade 1991 inför ett oförstående Europa med etnisk rensning, folkmord och massflykt som följd. Orsakerna är komplexa och det krävs att vi går flera hundra år tillbaka för att förstå konflikterna ursprung.

Detta är en nymixad repris av det nionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och författaren Sanimir Resic om orsakerna till kriget i Jugoslaven, där det två decennier efter krigsslutet inte går att prata om någon försoning. Sanimir Resic har bland annat skrivit böckerna Balkans historia och Jugoslaviens undergång.

Vi måste gå minst 200 år tillbaka för att förstå konflikten på Balkan, men egentligen ännu längre tillbaka. För 200 år sedan skapade Napoleon ett Illyriska rike bestående av Slovenien, Kroatien och dagens Montenegro. Då skapades en tanke om att skapa ett sydslaviskt rike och från det har det funnit två linjer: att skapa ett sydslaviskt rike eller skapa egna nationalstater som övriga stater i Europa i princip var klara med på 1800-talet.

På ett Balkan där folkförflyttningar, erövringar och påverkan från yttre stormakter skapat en mosaik av folk, religioner och traditioner var det svårt att skapa nationalstater utan konflikter. Många gånger har skillnader cementerats där skillnaderna egentligen varit små.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-05-29
Länk till avsnitt

Malcolm Munthe ? spionen bakom krylbosmällen

Den brittiske agenten Malcolm Munthe (1910-1995) var aktiv i Norden under de första åren av Andra världskriget. Med Stockholm som bas utmanade han de svenska myndigheterna genom att bygga upp ett spionnätverk i det ockuperade Norge.

Sannolikt låg Malcolm Munthe bakom smällen i Krylbo den 19 juli 1941 när ett tyskt ammuntionståg exploderade. Officiellt skylldes smällen på en olycka och inte sabotage. Senare skadades han svårt under strider i Italien.

I avsnitt 156 samtalar programledare Urban Lindstedt med Anders Johansson, tidigare DN-journalist som har skrivit flera böcker om andra världskrigets agentvärld. Han är aktuell med boken Mysteriet Malcolm Munthe ? Churchills agent i Norden.

Malcolm Munthe föddes in i den brittiska och svenska överklassen. Han var son till den berömde svenske livläkaren Axel Munthe och den engelska överklassflickan Hilda Pennington-Mellor. Han växte upp både i Sverige, Storbritannien och Italien.

Winston Churchill var beredd att ockupera de svenska malmfälten i norr för att stoppa järnexporten till Nazityskland. Tanken var att besätta malmfälten via ett anfall genom Norge, men tyskarna hann före med anfallet mot Norge den 9 april 1940.

Malcolm Munthe vistades i Stavanger i Norge för att förbereda det brittiska anfallet på Norge, när tyskarna inledde anfallet mot Norge och Danmark. Efter en flykt till Sverige blir han biträdande militärattaché vid den brittiska legationen i Stockholm, men arbetade för den brittiska spionorganisationen Special Operation Executive (SOE). Härifrån kom han att bygga upp ett nätverk av kurirer, spioner och sabotörer i det ockuperade Norge.

Den charmige och teaterbegåvade Malcolm Munthe som växt upp i Sverige, Italien och Storbritannien kryssade i många boxar för att passa som rollen som agent för den brittiska spionorganisationen Special Operation Executive (SOE) under andra världskriget. Efter kriget skrev han en självbiografi om sina krigserfarenheter som visat sig vara väldigt opålitlig.

En grupp norrmän och svenskar som påstods tillhöra Munthes agentorganisation »Röda hästen» genomförde en misslyckad sprängning av ett tåg vid norska Gudå stasjon, nära Storlien. Resultatet blev bara lite krossat glas och skärsår på några passagerare.

Frågan om han låg bakom den stora smällen i Krylbo där ett tyskt ammunitionståg på väg från Norge till Finland flög i luften i den 19 juli 1941 är fortfarande obesvarad. Polisutredningen tyder på att det var en ren olycka, orsakad av varmgång i ett hjullager. Men bara några år före sin död 1995 tar han på sig ansvaret för Smällen i Krylbo 1941 i ett brev till en skollärare i Krylbo.

När kampanjen mot Italien inleddes skickades Munthe till fronten där. Hans grupps uppdrag var att söka kontakt med motståndsrörelsen bakom de tyska linjerna. Munthe skadas svårt i Italien och kom resten av sitt liv lida av huvudvärk från sina skador.

Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland samt Svenska kryptokupper och gestapovänner.

Bild: Plattform och vagnar efter explosionen av ett tyskt ammunitionståg på Avesta Krylbo station. Krylbosmällen. Järnvägsmuseet, Public domain.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-05-26
Länk till avsnitt

Israel-Palestinakonflikten ? två nationers kamp om land och existensberättigande

Israel-Palestinakonflikten har präglat internationell historia på ett sätt som inte motsvarar områdets geografiska utbredning.

Den moderna nationalismen på 1800-talet fick judar i förskingringen att drömma om ett nationellt judiskt hem i det historiska Israel bortom det antisemitiska Europa. Någonstans glömdes araberna, som bott i området i århundranden, bort. I kampen om land och inflytande väcktes även palestiniernas nationella medvetande.

I resterna av britternas korta styre av den gamla ottomanska provinsen Palestina utropades en judisk stat 1948. En stat som omedelbart utmanades av sina arabiska grannar i upprepade krig där Israel alltid gick stärkt ut ur striden.

I avsnitt 155 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Johan Berggren som är diplomat som har tjänstgjort i Jerusalem. Han är aktuell med boken Den perfekta konflikten ? Israel-Palestinafrågan inifrån.

Problemen som uppstod vid utropande av staten Israel år 1948 har egentligen aldrig lösts. Fördrivningen av 700 000 araber som sedan dess levt som flyktingar i grannländer, på det sedan 1967 ockuperade Västbanken samt Gazaremsan uppgår idag till över 5 miljoner människor.

Lyssna också på Sexdagarskriget 1967  - När kartan i Mellersta Östern målades om.

Bild: Det tidigaste fotot av Jerusalem är från 1844. En daguerreotype av Joseph-Philibert Girault de Prangey (1804-1892)

Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals av Velimir Andreev, Soudnblock Audio

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-05-19
Länk till avsnitt

När isoleringscell skulle reformera brottslingar

Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.

Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.

I avsnitt 154 samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.

Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.

Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.

Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.

Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.

Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.

Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv

 

Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio

 

 

 

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-05-12
Länk till avsnitt

Emigrationen till Amerika ? när svenskarna blev anglosaxare

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.

Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.

Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.

I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.

Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851?1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200?000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.

Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.

En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.

Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.

Emigrationen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och från Bergslagsområdet medan Mälarområdet snarare upplevde flyttströmmar till Stockholm.

Emigrationen ökade när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika som under större delen av 1880-talet. De goda möjligheterna att förvärva jord i USA för en billig penning, inte minst efter Homestead Act 1862, spelade stor roll under den tidiga utvandringen. Jordhungern var stor i Sverige, där den starka befolkningsökningen kraftigt ökat de obesuttnas antal.

Amerikabreven hem och återvändare gjorde att USA blev en realitet i medvetandena hos breda befolkningslager. Återvändare fick ofta en hög status när de återkom till sin hembygd. Många köpte mark eller startade industrier med pengar de tjänat i Amerika.

Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Sveriges sista svältkatastrof.

Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.

Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana...  

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-05-05
Länk till avsnitt

Sandby borg ? en massaker frusen i tiden

Fornborgen Sandby borg på sydöstra Öland rymmer spår av en fruktansvärd massaker där invånarna dödades någon gång i slutet av 500-talet e kr. En teori är att massakern var en del i en våldsam maktkamp på Öland under den turbulenta folkvandringstiden.

Hur fruktansvärd än massakern var har den på ett världsunikt sätt frusit två ögonblick för 1500 år sedan: först vardagslivet innan massakern och sedan själva massakern.

I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Helena Victor, arkeologichef på Kalmar läns museum och projektledare för utgrävningen av Sandby borg samt Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog verksam vid Linnéuniversitetet.

Folkvandringstiden (400-550 e kr) var en turbulent tid både i Europa och Skandinavien. Det västra romarrikets nedgång, invasionen av hunnerna och svält skapade migrationsströmmar och oroligheter.

Sandby borg på sydöstra Öland är en av minst 15 fornborgar på ön som existerade runt 300 till 600 e kr. Fornborgarna på Öland är oftast cirkelformade med rader av stenhus innanför murarna. Det som skiljer Sandby borg från andra borgar på Öland är att den ligger direkt vid stranden istället för i inlandet.

Här skulle 4-5 meter höga murar skydda invånarna, men rester av 30 kroppar har hittats i Sandby borg. Kropparna ligger där de fallit och ingen omfattande plundring har heller skett av borgen. De döda är i alla åldrar från barn till åldringar, men kvinnorna saknas. Skadorna på skeletten visar att det handlar om en massaker snarare än regelrätta strider. Efter massakern tog ingen hand om kropparna eller de värdefulla husdjuren. Och detta i en tid när begravningsriterna var viktiga för att människorna skulle kunna passera till nästa värld.

Invånarna visade sig vara förmögna med handelsnätverk långt ner i Europa. I hus 40 som hade den största smyckesgömman hittades också kvarlevor av två yngre män, varav den ene fått dödliga hugg mot huvudet, samt fyra andra hela kroppar och delar av ytterligare två människor. Kropparna verkar inte ha flyttats efter dödsögonblicket.

Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fall samt Guldskatterna som avslöjar forntida rov.

Musik: Fairytale Female Vocal av Velimir Andreev, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-04-28
Länk till avsnitt

Ulla Winblads sorgliga liv bortom Bellman

Ulla Winblad var en verklig person bortom Carl Michael Bellmans litterära skapelse. Hon hette Maria Christina Kiellström (1744?1798) och föddes av utfattiga föräldrar i Stockholm.

Bellmans enormt populära visor om Ulla Winblad gjorde det omöjligt för Maria Christina Kiellström att lämna tiden som publik kvinna bakom sig, trots äktenskap, namnbyte och en flytt till Norrköping.

Maja Stina blev främst känd under sitt nom de guerre Ulrika Winblad både i sin samtid fram till vår tid. Hon presenteras av Bellman som ?nymf och prästinna i Bacchi tempel? och är centralfigur i en rad av epistlarna. Ulla Winblad var både horan och madonnan som överlevt i århundranden i vårt medvetande sedan hon dansade och rumlade samtida med nationalskalden Carl Michael Bellman.

I avsnitt 151 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Ulla Winblad - Liv och legend.

I Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman är Ulla Winblad både en vacker gudinna omgiven av överjordiska varelser och en fallen kvinna utslagen på krogbord eller på marken. Hon jagas av poliser, dansar på baler i ett 1700-tals Stockholm av rumlade och festande.

Men Ulla Winblad hette i verkligheten Maria Christina Kiellström och hade ganska lite att göra med Bellmans litterära konstruktion. Hon föddes den 15 juni 1744 som den yngsta barnet av tre. Hennes mor hette Maria Olofsdotter. Fadern hette Jöns Kiellström och var hantlangare vid artilleriet. Modern dog fem år senare. Fadern gifte senare om sig och familjen kom att bo på Ladugårdslandet, nuvarande Östermalm, som vid denna tid var stadens fattiga utmarker.

21 år gammal föder den ogifta Maria Christina Kiellström ett barn som dör några dagar senare. Fadern påstods vara översten Wilhelm von Schildt som försvunnit till Ryssland. Två år senare dyker Maja Stina åter upp i registren när hon grips klädd i en exklusiv sidenkappa. Vid denna tid var det inte tillåtet för vem som helst att bära siden.

Hon gifter sig senare med tullaren Eric Nordström. Deras liv tillsammans i Norrköping blir fyllt av våld och missbruk. Ständigt förföljs Maja Stina av ryktet om Ulrika Winblad.

Hon föddes som utfattig, men dog som hemmansägare, något som inte ens Carl Michael Bellman klarade av trots att han föddes in i en välbeställd familj.

Lyssna också på Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare och Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.

Bild: Rodar trappan wid Skepsbron av Elias Martin (1739 ? 1818) ? Kvinnan sägs vara Ulla Winblad. Creative Commons.

Musik: Ulla, min Ulla av Carl Michael Bellman framförd av Aksel Schiøtz, public domain, Internet Archive.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-04-21
Länk till avsnitt

När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället

Själva syftet med att grunda städer var att bedriva handel som gick att beskatta. Därför kom handeln på landsbygden att begränsas med kungliga påbud. Men bönderna i Sjuhäradsbygden i södra Västergötland ville annorlunda. De utmanade städernas handelsprivilegier redan på medeltiden och fick med tiden särprivilegier att bedriva gårdfarihandel över hela riket.

Redan på medeltiden bedrev bönder från Sjuhäradsbygden långväga handel då de drev upp oxar till Bergslagen. Staden Borås grundande år 1621 var ett försök att tvinga in Sjuhäradsbygdens bönder inom städernas handel, men utan resultat. Allt fler undantag mot förbudet mot landshandel utverkades. Den 26 juni 1776 utsträcktes särprivilegiet att bedriva handel i hela landet till alla sju häraderna Mark, Kind, Ås, Veden, Redväg, Gäsene och Bollebygd ? knallen var född. Västgötaknallarna kom att nå 9 av 10 svenskar på sina flera månader långa handelsresor runt om i riket

I avsnitt 150 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hennes avhandling Marknad på väg ? Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864 undersökte just dagens ämne.

När allt fler städer grundas på medeltiden i Sverige var syftet att handel och hantverk skulle bedrivas i av borgare i städerna. Detta gällde ända fram till 1846 när lanthandlare tilläts verka tre mil från närmaste stad. Men städerna var få, små och obetydliga i det vidsträckta svenska riket. Undantag och regelbrott var vanliga i det reglerade ståndssamhället. Sveriges städer kunde inte tillfredsställa allmogens efterfrågan på varor. Därför fick landsbygdens bönder en stor betydelse både för de första proto-industrierna och varuförsörjningen på landsbygden.

Här utmärkte sig de envisa bönder från Sjuhäradsbygden, som omfattar Gäsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härader samt städerna Borås och Ulricehamn, ville annorlunda. Den magra jorden fick dem att börja bedriva handel på landsbygden. Och med tiden fick de särprivilegier som gav dem rätten att sälja utanför städerna över hela riket.

I september år 1790 togs 1 106 respass ut av män i Sjuhäradsbygden för långväga handelsresor och vanligen stod flera personer antecknade på samma pass.

Lyssna också gärna på avsnitt 54 När järnvägen förändrade Sverige och avsnitt 147 När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.

Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.

 

Bild: Tafla i olja af J. V. Vallander. Husväfnad, Marks hd, Västergötland, Nordiska museet, Creative Commons (CC BY-NC-ND)

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-04-14
Länk till avsnitt

Nordiska sjuårskriget inledde kampen om Östersjön mellan Sverige i Danmark

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.

Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.

I avsnitt 149 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570

Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundranden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. 

De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.

Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7?000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk?norska sidan var förödelsen minst lika stor.

Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten. Och När landsknektarna förändrade krigets villkor.

Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.

Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-04-07
Länk till avsnitt

Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland

Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.

Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.

I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.

I avsnitt 148 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.

På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.

I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.

Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.

Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.

Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock Audio

Foto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-31
Länk till avsnitt

När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad

Hela samhällets fortlevnad hotades när bönder började klä sig i blåa kläder och minsta torpare drack kaffe. Men det som egentligen utmanades av de nya konsumtionsmönstren som tog fart på 1700-talet var gestaltandet av ståndssamhället.

En framväxande global handel med kolonierna efter upptäckten av Amerika år 1492 gav konsumenterna nya billigare varor som förändrade våra konsumtionsmönster radikalt. I Sverige växte ett konsumtionssamhälle fram under 1700-talet till början av 1800-talet.

Det skapade problem i det strikt hierarkiska ståndssamhället där individens position i samhället i allra högsta grad bestämde vad hen skulle konsumera. Därför uppfattades de nya konsumtionsvanorna som ett dödligt hot mot samhället ? till och med farligare än digerdöden.

I avsnitt 147 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit boken Att hasta mot undergången ? Anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830.

Det svenska ståndssamhället var ett oerhört hierarkiskt samhälle där dina skyldigheter och privilegier bestämdes utifrån vilket stånd du tillhörde. Det var också tydligt hur de olika stånden som adel, borgare, präster och bönder skulle klä sig och vad de skulle konsumera.

Därför upplevdes nya konsumtionsmönster, som uppstod i kölvattnet på den framväxande globala kolonialhandeln, som att det hotade samhällets fortbestånd. Billigare varor som bomull, indigo, kaffe och socker gjorde det också möjligt för individer att omförhandla sin samhällsposition.

Bönder började klä sig i indigo-blåa kläder när de tidigt alltid varit klädda i grått. Kaffedrickandet spred sig till torpare och bönder. I konsumtionskritiken framträdde individer som sprätthöken, det rangsjuka fruntimret, härmapan, fjollan, snushanden, kaffehusskrävlaren, pigan med bomullsschalarna, modedockan och den känsloförsmäktande sockerherren.

Bild: Kafébeslaget från 1833 av Hans Wikström, Nordiska museet, Fotograf: Bertil Wreting, Public domain.

Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-24
Länk till avsnitt

Franska revolutionen ? konspirationsteoretikernas urkälla

Den franska revolutionen är konspirationsteoriernas urkälla. Att den franska revolutionen uppstod på grund av elitens vanstyre och inkompetens var en lite för futtig förklaring för konspirationsteoretikerna.

De första framgångsrika konspirationsteoretikerna sökte istället förklaringen hos en rad hemliga sällskap: Illuminaterna i Bayern, Frimurarordern och Tempelherreordern. Lägger man till judarna så har man nästan alla ansvarig för alla konspirationer, enligt konspirationsteoretiker från 1789 till nutid.

 I avsnitt 146 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. Han är aktuell med boken Med lögnen som vapen och har skrivit boken Konspirationsteorierna och verkligheten.

Hemliga sammansvärjningar finns det gott om i historien, men också falska berättelser om hemliga konspirationer som strävar efter världsherravälde.

Den gamla eliten i det franska samhället kom att lägga skulden för den franska revolutionen på frimurarna, illuminati, Tempelherreorden samt de franska upplysningsfilosoferna. De första konspirationsteoretikers teman och utpekade konspiratörer återkommer sedan under historien för att förklara nya omvälvande händelser.

Senare har judarna fått skulden för den ryska revolutionen. Och få grupper klara sig undan skulden för terrordåden den 11 september år 2001 när konspirationsteoretikerna sagt sitt.

Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En riktig konspiration består av en grupp konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration.

Konspirationsteorier omfattar alltid en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner som antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar.

Den stora massan anses vara ovetande om detta. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.

Många konspirationsteorier utmärks av att de väljer ut den fakta som passar ihop med teorin samt att de fokuserar på detaljer och bisaker som verkar orimliga för att så tvivel om en hel händelse och att de sällan kan ange konkreta förövare för konspirationen.

Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-17
Länk till avsnitt

Kung Leopold II:s folkmord och de svenska missionärerna i Fristaten Kongo

Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp, svält och sjukdomar etablerades svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att sprida kristendomen i Kongo.

De svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen. De var dessutom präglade av deras samtids rasistiska världsbild där afrikanerna var underordnade européerna. Samtidigt var det en svensk missionär som blev den första visselblåsare för övergreppen på befolkningen.

I avsnitt 145 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken Ett motsägelsefullt möte ? Svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.

650 svenskar verkade i Fristaten Kongo: sjöfolk, militärer och missionärer. Sverige saknade kolonier och därför blev det naturligt att svenskar sökte sig till Fristaten Kongo som inte låg under de vanliga kolonialmakterna.

Svenska missionsförbundet skickade under året 1881 till 1908 124 missionärer till Fristaten Kongo och nästan hälften dog i Afrika. Missionärerna drevs av en stark religiös övertygelse, samtidigt var en klassresa för många av de män och kvinnor gjorde resan till Fristaten Kongo. De fick en helt ny status i främmande land.

Missionen brottades med en paradox: missionärerna drevs av tanken att alla människor var jämlika bröder och systrar inför gud, samtidigt som européerna var överordnande de outvecklade afrikanerna.

Fristaten Kongo föddes under Berlinkonferensen 1884-85. När de stora kolonialmakterna delade upp Afrika i mellan sig så lyckades den belgiske kungen Leopold II sälja in Fristaten Kongo som humanitärt projekt för att stoppa slavhandel och lyfta landet. Fristaten Kongo blev kungens privata egendom och i jakten på vinster begicks ofattbara övergrepp på den krympande befolkningen.

När efterfrågan på gummi ökade i slutet på 1800-talet tvingades lokalbefolkningen leverera stora mängder gummi och uteblivna leveranser resulterade i avhuggna händer och fötter. Kraven på gummileveranser gjorde att befolkningen inte hann med att odla mat med svält som följd.

Efter omfattande internationella protester mot övergreppen i Fristaten Kongo blev området en koloni under den belgiska staten 1908.

Lyssna gärna också på avsnittet 66 om Det brittiska imperiets uppgång och fall.

Bild:Congo Balolo Missionen ca. 1900-1910.  Centre for the Study of World Christianity, University of Edinburgh, U.K., ca.1900-ca.1940s

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-10
Länk till avsnitt

Kalmarunionen ? drottning Margaretas politiska triumf

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.

Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.

I avsnitt 144 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.

Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.

Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.

Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332?60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon?VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.

Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ?fullmäktiga fru och rätta husbonde?. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.

Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.

Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige ? Nationalmuseum, public domain.

Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-03
Länk till avsnitt

Spanska inbördeskriget ? en tragedi som pågick i 40 år

Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en grupp officerare gjorde revolt mot den sittande republikanska regeringen. Revolten misslyckades överallt utom i det koloniala Marocko som sedan blev utgångspunkten för nationalisterna invasion av själva Spanien.

Det spanska inbördeskriget blev en mycket blodig konflikt där brutala övergrepp skedde på bägge sidor. Tragedin blir så mycket större då en stor del av de som slogs i konflikten var tvångsrekryterade, men ändå kunde förföljas och avrättas av motståndarsidan.

I avsnitt 143 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt om spanska inbördeskriget. Redan i avsnitt 133 har Historia Nu avhandlat den kaotiska upptakten till spanska inbördeskriget med professor Inger Enkvist. Nu går vi vidare och fördjupar oss i själva kriget och dess följder.

Västmakterna kom att hålla sig utanför konflikten genom ett icke-inblandningsfördrag. Sovjetunionen hjälpte nationalisterna med stridsvagnar, flyg och artilleripjäser, något som republiken tvingades betala för med sin guldreserv. Nationalisterna fick ett avgörande stöd av Nazityskland och det fascistiska Italien med både ?frivilliga?, flygtransporter och flygunderstöd. 45 000 italienare och 10 000 tyskar deltog i inbördeskriget.

Många internationella frivilliga kom att delta i inbördeskriget på republikens sida ? allt organiserat att det sovjetiska Komintern. Runt 600 svenskar trots att deltagit i den internationella styrkan ? merparten kommunister eller anarkister.

Bild: Republikanska soldater kapitulerar i Somosierra området, 1936, Public Domain, Wikipedia.

Musik: Los cuatros generalses, public domain

 

Lyssna också på Spanska inbördeskriget som en förövning för andra världskriget.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-24
Länk till avsnitt

Stalins svenska bensin- och spionbolag

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.

Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.

I avsnitt 142 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti.

Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.

Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.

Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.

Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.

Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public Domain

Bild omslag. Bensinstation Aktiebolag Nafta Syndikat med buss Gnesta-Malmköping tidigt 1900-tal. Bild avfotad oktober 1989 SLM SB13-590 - Fordon,? Sörmlands museum, hämtad 14 februari 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/419227

Musik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons.

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-17
Länk till avsnitt

Nattfrieri under stormaktstidens kyrkliga ortodoxi

Nattfrieri var en folklig sed där unga män sov över hos unga kvinnor i uthus och härben utan att vara gifta. Det var inte frågan om sex utan ett sätt att bilda par utanför de vuxnas zon. Nattfrieriet kom att leva kvar till modern till trots att lagstiftningen kring sex och osedlighet skärptes under stormaktidens kyrkliga ortodoxi

Under den katolska tiden i Sverige var sex före äktenskapet okej efter förlovning och i bondesamhället levde en viss acceptans kvar för föräktenskapligt sex även efter reformationen.

Men Statsmakten och kyrkan var allvarligt oroade för allmogens osedliga leverne. År 1608 blev det dödsstraff för dubbelt hor ? utomäktenskapligt sex där bägge parter var gifta ? och höga bötesstraff för ogifta som hade sex. Om man studerar rättsfall från stormaktstiden finns det gott om exempel där dödstraff utdöms för dubbelt hor ? även om många blev benådade från det hårdaste straffet. I denna ortodoxins tid skulle ungdomar hitta en partner och testa sin sexualitet.

I avsnitt 141 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia som fördjupat sig i många rättsfall från 1600-talet. Hon är också

aktuell med boken Fröjdelekar ? Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.

Efter att strängare lagstiftning infördes år 1563 skärptes straffen dramatiskt för brott som rörde utomäktenskaplig sexualitet år 1608. Dubbelt hor, som betydde samlag mellan parter som redan var gifta med andra, skulle nu straffas med döden. När det kom till lönskaläge, som var termen för samlag mellan ogifta, dömdes den skyldige till böter eller kroppsstraff men även att stå skrift, det vill äga sitta på skampallen under gudstjänsten.

Annika Sandén varit med i några av poddens populäraste avsnitt som avsnitt 24 om bödlar på 1600-talet och avsnitt 60 om brott och straff i Östergötland på 1600-talet.

.

Bild: Nattfrieri. Man och kvinna sover i säng 1912 i Mangskogs i Värmland.

Fotogran: Nils Keyland via Nordiska museet i ett samarbetsprojekt med Wikimedia Sverige.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-10
Länk till avsnitt

Mao Zedongs dödliga kampanjer (del 2)

Mao Zedong var en populär ledaren när kommunisterna tog makten i Kina 1949. Direkt inleddes en brutalt effektiv jordreform där många jordägare dödades. Kina under Mao Zedongs ledning kom att präglas av stark tro på viljans makt och olika kampanjer.

Mao Zedongs olika kampanjer som Låt hundra blommor blomma, Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

Detta är den andra delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen.

I avsnitt 140 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare ? 1912-2012. (Om du inte lyssnat på första avsnittet 139 Mao Zedongs väg till makten i Kina hittar du det här)

MZo Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

 

Bild: Mao inledde Kulturrevolutionen 1966 för att sprida revolutionen till hela samhället och återta makten från andra ledande kommunister.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-03
Länk till avsnitt

Mao Zedongs väg till makten i Kina (del 1)

Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

Mao Zedongs olika kampanjer som Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare ? 1912-2012.

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

 

Bild: Mao håller tal 1939, RationalWiki, Public domain

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-27
Länk till avsnitt

Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733

Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.

Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.

I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände ? Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige.

Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.

Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.

Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.

Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.

Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-20
Länk till avsnitt

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden

Tredje rikets utrikespolitik präglades av viljan att göra upp med den förnedrande Versaillefreden efter första världskriget och att skaffa sig livsutrymme österut. Här hittar vi själva kärnan i Adolf Hitlers maktambitioner.

Storbritanniens ovilja att gå i krig, Frankrikes interna problem och det fascistiska Italiens sidbyte från Västmakterna till Nazityskland gjorde det möjligt för Tredje riket att ansluta Österrike och lägga Tjeckoslovakien under sig utan någon att skjuta ett skott. Men med anfallet mot Polen gick Hitlertyskland ett steg för långt.

I avsnitt 137 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fem i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

 

Den brittiska premiärministern Neville Chamberlains tal om ?fred i vår tid? efter att Storbritannien och Frankrike sålt ut den lilla demokratin Tjeckoslovakien till det aggressiva Tredje riket blev upptakten till det förödande Andra världskriget.

Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetstid vilket lämnade utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

 

Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

raspolitiken (avsnitt 132) som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillefreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

 

När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

 

Bild:Münchenöverenskommelsen: Neville Chamberlain, Édouard Daladier, Adolf Hitler, Benito Mussolini och Galeazzo Ciano. Bakom dem syns bland andra Joachim von Ribbentrop och Ernst von Weizsäcker. Bundesarchiv, Bild 183-R69173 / CC-BY-SA 3.0

 

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

 

Läs: Richard J Evens ? Third Reich at Power.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-13
Länk till avsnitt

Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod

Den franska revolutionen är en unik händelse i världshistorien där det rådande statsskicket och feodalismen avskaffades i floder av blod. Usla statsfinanser och skriande orättvisor banade vägen för omvälvningen.

När den franska monarken Ludvig XVI inkallade ständerna för att genomföra skattehöjningar startade kungen en utveckling han inte klarade av att hantera. Ludvig XVI var svag och vankelmodig. En rad händelser och kungens kontakter med fientliga makter ledde till att han avrättades 1793. En tid senare avrättades även hans gemål Marie-Antoinette.

I avsnitt 136 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet som är aktuell med boken Franska revolutionen.

I början av 1793 dömdes så Ludvig XVI, nu ?medborgare Louis Capet?, med knapp majoritet till döden för förräderi och giljotinerades 21 januari. Efter avrättningen utbröt kontrarevolutionära oroligheter på landsbygden som utvecklades till ett inbördeskrig.

Den demokratiska författningen från juni 1793 sattes ur spel och ny lagstiftning stadgade dödstraff för revolutionens fiende. Allt mer radikal lagstiftning infördes och snart inträdde fasen som efteråt kallades skräckväldet när tiotusentals människor avrättades som revolutionens fiende. Revolutionen kom att börja äta sina egna barn i en allt bittrare strid om makten.

Skräckväldet banade sedan vägen för en militärdiktatur och att Napoleon kröntes som kejsare.

Bild: Stormningen av Bastillien 1792, okänd konstnär, Wikipedia.

Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-06
Länk till avsnitt

Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd

Sannolikt spikade Martin Luther (1483?1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 ? men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes.

Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521.

I avsnitt 135 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. 

Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor skulle kunna förstå det kristna budskapet. Den ständigt skrivande Luther fick hjälp av den nyligen uppfunna tryckpressen att snabbt sprida sina idéer. Bibelöversättningen blev grunden till det tyska skriftspråket på samma sätt som den svenska översättningen några år senare blev grunden för det svenska skriftspråket.

Frågan är hur mycket Luthers syn att bara gud kan förlåta människor påverkat de protestantiska samhällena i norra Europa? Redan 1526 fanns det nya testamentet översatt till svenska. Martin Luthers lära i kombination med tryckeritekniken gav skrivspråket till stora delar av den svenska allmogen långt före allmän folkskola. En läskunnighet som blev grunden till att Sverige trots sin fattigdom kunde minska barnadödlighet till bland den lägsta i Europa redan på 1700-talet.

Luther hävdade att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar. Denna idé gjorde arbetsmoral och laglydnad till viktiga inslag i den svensk mentaliteten under flera sekler. Den protestantiska statskyrkan blev också statsmaktens informationskanal till folket, med möjlighet att både instruera och tukta den svenska allmogen.

Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.

Musik: Ein feste Burg ist unser Gott Gareth Hughes, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-30
Länk till avsnitt

Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år

Så sent som på 1970-talet serverades det kvällsgröt i riksdagens restaurang, men gröten som klassöverskridande kvällsmat har trängst ut från vardagsmenyn. Ännu lite senare började vi äta färska grönsaker och sluta dricka mjölk till maten.

Under det senaste århundrandet har det mesta som rör våra måltider förändrats. Våra kök, hur vi handlar, lagar och äter maten. Den största förändringen av måltidskulturen är att vi i allt större utsträckning äter middag framför tv-n ? ofta ensam

Vår måltidskultur har också blivit bärare av en nationell måltidspraktik som kan ställa till det när exempelvis danskar vill hjälpa till med disken i ett svenskt hem. Svenskarna har visat sig vara extremt öppna för influenser utifrån i form av nya kryddor, råvaror och rätter. Maten som tidigare mest skulle mätta har blivit bärare av en livsstil och status.

I avsnitt 134 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som inriktning. Han är aktuell med boken Svensk Måltidskultur.

Vi hinner avhandla hur sent i historien som mjölk blev måltidsdryck och varför mjölken trängdes ut av vatten så sent som på 80-talet. Dessutom letar vi efter julbordets ursprung och vad 1800-tals människan skulle sakna på ett modernt julbord.

Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domain

 

Musik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-23
Länk till avsnitt

Spanska inbördeskrigets våldsamma förspel - republikens bristande legitimitet

Spanska inbördeskriget, som startade år 1936, föregicks av en misslyckad militärkupp, politiska mord, vänsterterror mot kyrkan och riggade val. Lägg till att de ledande politikerna var inkompetenta och att konstitutionen led av allvarliga brister.

Därför är det ingen självklarhet att den valda republikanska regeringen, som utmanades av Francos professionella trupper, var legitim. Men på inbördeskriget följde Francos diktatur i fyra decennier, som gav förlorarna en möjlighet att skriva historien.

I avsnitt 133 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet.

Att spanska inbördeskriget också kom att ses som en förövning på andra världskriget har också påverkat vår syn på inbördeskriget som resulterade i en halv miljon döda.

Professor Inger Enkvist nämner Manuel Álvarez Tardío och Roberto Villa García 600-sidiga volymen 1936. Fraude y violencia en las elecciones del Frente Popular (1936. Valfusk och våld i folkfrontsvalet) som underlag för att den republikanska regeringen inte var legitim. Författarna beskriver hur anarkister, kommunister och radikala socialister, som gjorde uppror mot staten 1934, mobiliserar i samband med valet 1936 för att ta makten och skapar en situation av hot och våld. Det är svårt att genomföra rättvisa val när politiker mördas och kyrkor bränns ned.

Musik: Los cuatro generales, baserad på Los cuatro muleros av Federico García Lorca, text av Ernst Busch, Wikipedia.

Bild: Massakern av Casas Viejas betecknar händelserna som ägde rum mellan 10 och 12 januari 1933 i den lilla staden Casas Viejas (provinsen Cadix) i Spanien. Wikipedia.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-16
Länk till avsnitt

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget

För nazisterna var deras lära om raser och kampen mellan raser helt central. I deras världsbild var judarna ett dödligt hot mot det tyska folket som kom både i formen av internationell kapitalism och kommunistiska bolsjeviker.

 

Under åren 1933 till 1939 ökade den nazistiska regimen hela tiden trycket på judarna. Med Nürnberglagarna som infördes år 1935 klassificerades alla som hade mer än två judiska mor- eller farföräldrar som jude - oavsett vilken religion de praktiserade. En politik som egentligen inte var särskilt populär hos gemene man.

 

I avsnitt 132 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fyra i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

Med tiden fråntogs judarna alla medborgliga rättigheter och tvingades betala stora skadestånd till staten efter att en polsk jude dödat en lägre tysk ambassadtjänsteman i Paris. En stor andel av de tyska judarna valde att emigrera.

Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetsetik, vilket lämnade stort utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

 

Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

raspolitiken som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillesfreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

 

När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

 

Nazisternas rashygien skiljde sig inledningsvis inte särskilt mycket från andra auktoritära och demokratiska samhällen. Tvångsmedlen har hårdare, men även länder som USA, Sverige och Norge hade omfattande tvångssteriliseringar av invånare som föll utanför den samhälleliga normen. Nazisterna tvångssteriliserade också rasblandade som de sk Rheinlandbastard. Också romer förföljdes efter rasmässig klassificering.

 

Förföljelse och lagföring av homosexuella var i det närmaste norm i övriga Europa, men det skedde med större våldsmakt i Nazityskland med internering och tvångskastrering av homosexuella.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-09
Länk till avsnitt

Ingenjörerna som byggde det moderna Sverige

På mindre än ett århundrande blev det fattiga jordbrukslandet Sverige en ledande tekniknation. Motorn i utveckling var ingenjörerna som gick från praktiker med tekniska aftonskolor i botten till vetenskapligt skolade entreprenörer.

Ingenjörerna blev också bärare av en framtidstro där tekniken skulle lösa alla samhällets problem. En optimism som gick en allvarlig törn med atombomben och senare förödande kärnkraftsolyckor.

I avsnitt 131 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat, aktuell med boken Ingenjörerna.

Snilleföretagen som Asea, Alfa Laval, LM Ericsson, SKF och så vidare startades av praktiskt sinnade ingenjörer. De fick också draghjälp av statliga investeringar och beställningar som sköttes av statligt anställda ingenjörer.

De första ingenjörerna var universalsnillen som byggde försvarsanläggningar och anlade städer. Även den svenska gruvnäringen blev ett viktigt drivhus för den tekniska utvecklingen.

I mitten av 1800-talet blev ingenjörerna allt fler. Ingenjörerna skiljer sig från hantverkaren genom att använda vetenskapen som verktyg. Först utbildade vi olika tekniska institut samt tekniska aftonskolor och med tiden vid högskolor med en vetenskaplig inriktning.

Bild: Erik Wallenberg uppfann 1944 som anställd på nuvarande Tetra Pak den första Tetra Pak-förpackningen i form av en tetraeder.

Musik: Impetuoso Con Fuoco av Emanuele Dentoni

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-02
Länk till avsnitt

Sveriges drottningars makt och vanmakt under fem sekel

Sverige har bara haft tre regerande drottningar: Margareta I, Kristina och Ulrika Eleonora d.y. Drottningarnas främsta uppgift var vanligen att föda en arvprins, men de kunde under vissa förhållanden få ett stort politiskt inflytande ? antingen som rådgivare åt kungen eller som förmyndare åt en minderårig regent.

Drottningarna var dessutom viktiga brickor i arbetet med att skapa allianser med utländska kungahus. Positionen i det svenska hovet som ung drottning från ett främmande land kunde vara mycket utsatt.

I avnitt 130 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och författare till flera böcker om svenska drottningar och prinsessor. Hon är aktuell med boken Svenska Drottningar ? I blickfånget från Vasatiden till idag.

Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien, wikipedia.

Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-25
Länk till avsnitt

Kristian Tyranns vankelmod ? Kristian II:s väg bort från makten

Unionskungen Kristian II (1481-1559) var en hårdhänt furste som ärvde de blodiga striderna kring Kalmarunionen tillsammans med kungakronan. Han utmanade både den svenska och den danska högadeln samt kyrkan. Kombinationen av övervåld och vankelmod gjorde att förlora makten i både Sverige, Danmark och Norge och slutade sitt liv i mångårig arrest.

Kristian II hade ambitioner att styra om handeln från Hansan till några nordiska städer med Köpenhamn som navet. Han var en misslyckad härförare och som maktspelare spelade han ett högt spel och förlorade. När det verkligen gällde blev han dessutom vankelmodig.

I avsnitt 129 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare. Han har skrivit boken Furste av Norden ? Kristian Tyrann.

Kristian II:s försök att en gång för alla kväsa den svenska oppositionen mot hans kungamakt slutade med Stockholms blodbad och att ett hundratal svenska högfrälsemän och borgare som stött Sten Sture dy avrättades för kätteri. Att han dessutom lät avrätta två biskopar i strid mot den kyrkliga rätten blev en draksådd som han senare tvingades betala för. Efter att Kristian II lät dränka abboten och ett antal munkar i Nydala kloster 1521 fick han tillnamnet Tyrann. Ett namn Gustav Vasa utnyttjade i sin propgaganda.

Kristian II fostrades tidigt för att bli kung och redan som 21-åring blev han ståthållare i Norge. Det var också i Norge han träffade den vackra nederländskan Dyvike som var hans officiella älskarinna under många år. Efter Dyvikes mystiska död år 1517 blev Kristian ännu hårdare och våldsammare än tidigare.

Sina viktigaste rådgivare hämtade han utanför högadeln, bland dem Dyvekes mor Sigbrit Villomsdotter och borgmästaren i Malmö Hans Mikkelsen.

Adelns växande motstånd mot Kristian II gjorde det möjligt för farbrodern Fredrik I att avsätta Kristian II. Under exilen blev Kristian II en tid lutheran, men för att få ekonomiskt stöd av svågern till ett försök att återta sina riken genom en flottexpedition måste han återgå till katolicismen.

Kristian II landsteg i Norge 1531 och fick inledningsvis vid ett ganska brett stöd. Försöket slutade ändå illa, mycket på grund av hans vankelmodiga agerande. Under förspeglingar om förhandlingar och löfte om fri lejd lockades han år 1532 till Danmark där han fängslades. Kristian II tillbringade återstoden av sitt liv i fångenskap, 1533?49 på Sønderborg, de tio sista åren på Kalundborg.

Bild: Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.

Musik: The Gathering av Will Van De Crommert, Soundblock Audio.

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-18
Länk till avsnitt

När landsknektarna förändrade krigets villkor

Legoknektar har i princip funnits så länge människan har fört krig. Men under senmedeltiden växte landsknektarna i omfattning, eftersom det gav kungarna större frihet att föra krig utan att först förhandla med folket. Dessutom krävde den militärtekniska och taktiska utvecklingen en större specialisering och professionalism av soldaterna.

Under 1480-talet började ärkehertigen Maximilian, efter att han genom giftermål kommit i besittning av det rika Burgund, att avlöna legoknektar. Landsknektarna beväpnade sig med långa pikar och stred i fyrkantsformationer. Lönerna var högre än för skickliga hantverkare och det lockade till sig adepter från hela Europa. Men om pengarna tog slut bytte landsknektarna ofta herrar.

I avsnitt 128 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Martin Neuding Skoog som är verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Redan under antiken var betalda legosoldater väl etablerat och greker slogs på exempelvis på persernas sida i kriget mot Alexander den store. Många germaner stred som legosoldater i senromerska härar. Senare under medeltiden i Europa fick betalda landsknektar en allt viktigare roll vid krigsföringen.

Den danska kungen Kristian I utnyttjade 80 tyska fotknektar och ett okänt antal böhmare som värvats i Kiel i sitt tåg i Sverige år 1452. Vid slaget vid Brunkeberg år 1471 deltog 200 tyska fotsoldater som värvats i Lübeck.

Gustav Vasas värvning av tyska landsknektar år 1522 genom Lübecks försorg var en viktig nyordning. Efter detta höll Gustav Vasa sig permanent med tyska landsknektar och det var en förklaring till framgångarna i kampen mot den danska kungen Kristian II.

Bild: ?Die fünf Landsknechte? av Radierung von Daniel Hopfer, från 1530

Musik: Fürth uns an landsknecht av George von Frundsberg

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-11
Länk till avsnitt

Able Archer - när världen var minuter från kärnvapen-utplåning

Världen var bara minuter från utplåning i november år 1983. De sovjetiska ledarna var övertygade om att NATO-övningen Able Archer var förspelet till en kärnvapenattack på Sovjetunionen. Aldrig tidigare har mänskligheten varit så nära att utplåna sig själv. Grundorsaken var att världen sedan andra världskriget varit uppdelad i två block som helt saknade förståelse för varandra.

 

Efter ett årtionde av avspänning blev det kalla kriget allt hetare när Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Temperaturen steg allt mer efter att Ronald Reagan blev president i USA och pekade ut Sovjetunionen som ondskans imperium. 

 

I avsnitt 127 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som skrivit rad historieböcker. Han arbetar nu på en bok om 80-talet.

 

Redan under Andra världskriget var slitningarna mellan Västmakterna och Sovjetunionen stora - trots alliansen mot Nazityskland. Efter krigsslutet blev brytningen total och det stod klart att världen delats in i ett västligt kapitalistiskt block och ett östligt kommunistiskt block ? kalla kriget var ett faktum.

 

Kapprustningen med kärnvapen mellan Väst och Öst hade gjorde det möjligt att utplåna jorden många gånger om. Och när den amerikanska presidenten Ronald Reagan introducerade tanken på att det skulle vara möjligt att skydda sig mot kärnvapen brast den ömtåliga balansen. Det blev inte bättre av att det åldrande sovjetiska ledarskapet faktiskt hade upplevt Nazitysklands utrotningskrig i Sovjetunionen. De trodde hela tiden det värsta om Västvärlden.

 

Bild: Protester mot utplaceringen av Pershing II missiler i Europa, Bonn Västtyskland 1981.

 

Musik: Darkness closing av Jon Purdey, Storyblocks Audio.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-04
Länk till avsnitt

Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.

Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.

Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium ? och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.

I avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA ? Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia ? Från svarta kabinett till digital massövervakning.

I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.

Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.

Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?

Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.

Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-10-28
Länk till avsnitt

Radikalpacifisten Elin Wägner mot tidsandan under två världskrig

Att stiga ner i författaren Elin Wägners (1882-1949) universum av rösträttskamp, kvinnokamp, radikalpacifism och ekologiska tankar är en intressant relief till de stora händelserna under 1900-talets första halva. Elin Wägner sticker ut och är många gånger besvärlig, men hon är samtidigt en framgångsrik journalist och populär författare.

Första halvan av 1900-talet var en brytningstid när ideologier och rörelser bröts mot varandra samtidigt som två världskrig förödde världen. Det var under denna tid som journalisten och författaren Elin Wägner blev en tongivande röst i den svenska debatten.

I avsnitt 125 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och journalisten Ulrika Knutson om Elin Wägner, en av 1900-talets tongivande gestalter.

Elin Wägner blev en portalfigur i kampen om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes bok Pennskaftet kom att popularisera kampen om kvinnlig rösträtt. Ganska snart efter att allmän och lika rösträtt införts kom hon att kritisera hur demokratin fungerade.

Radikalpacifisten Elin Wägner hamnade i mycket impopulära ställningstaganden i skuggan av det aggressiva nazityskland. Demokratierna blev nazifierade i när de rustade för att stå emot Nazityskland och Sovjetunionen.

Elin Wägner är kanske mest intressant när hon kritiserar industrialismen och tidigt formulerar ekologiska tankar om glada grisar och närproducerat.

Foto: Sören Håkanlind

Musik: A sentimental gentleman from Georgia av Isham Jones And His Orchestra Star Dust från 1921

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-10-21
Länk till avsnitt

Kampen om superfröerna i Sovjet, Nazityskland och Sverige

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.

Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.

I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.

Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.

Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.

Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.

Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.

Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.

Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.

 I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. 

Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov

 

Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-10-14
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.