Sveriges 100 mest populära podcasts

Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt, journalist och en stor historienörd. Varje onsdag släpper vi nya avsnitt, där Urban samtalar med kunniga och intressanta gäster. Det handlar om allt från bödlar på 1600-talet till brittiska imperiets uppgång och fall. Det blir djupdykningar i myterna kring vikingar eller kalla krigets värsta spionaffärer. Spännande historier om soldater som offrat sina liv, eller makthavare som fattat hisnande beslut. Det är lärorikt, dramatiskt och aldrig tråkigt. 

Historia Nu ? vi gör historien levande!

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

historia.nu/

Avsnitt

Nordiska sjuårskriget inledde kampen om Östersjön mellan Sverige i Danmark

Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.

Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.

I avsnitt 149 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570

Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundranden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. 

De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.

Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7?000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk?norska sidan var förödelsen minst lika stor.

Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten. Och När landsknektarna förändrade krigets villkor.

Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.

Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-04-07
Länk till avsnitt

Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland

Statsministern Per Albin Hanssons främsta mål under andra världskriget var att hålla Sverige utanför kriget. Efter att ha lyckats undvika att bli en stridande part i det finska vinterkriget kom Nazitysklands invasion av Danmark och Norge den 9 april 1940 som nästa allvarliga kris.

Efter att stormakterna Storbritannien och Frankrike offrat mindre stater som Österrike och Tjeckoslovakien i eftergifter till ett allt aggressivare Nazityskland såg de små staternas framtid i Europa hotad ut. Först med Tyskland anfall mot Polen förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.

I det ljuset går det att förstå den svenska samlingsregeringens eftergifter mot Nazityskland, även om det är lätt att kritisera omfattningen och att permittenttrafiken tilläts fortsätta ända till 1943, när Tysklands krigslycka sedan länge vänt. Sverige under kriget präglades också av censur för att hålla Nazityskland på gott humör.

I avsnitt 148 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Berggren, historiker och journalist. Han är aktuell med andra delen i bokserien Landet utanför med undertiteln Sverige och kriget 1940-1942.

På 1930-talet är Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen med en stabil demokrati och en reforminriktad bred regering. Sverige hade en fantastisk tillväxt trots 30-talskrisen. Men det var också ett inåtblickande land som gärna vill slippa omvärlden.

I en värld där de totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland ville dela Europa mellan sig valde den svenska samlingsregeringen att acceptera tyska transporter av soldater på permission genom landet efter att Norge fallit. Transporterna skapade en stark bitterhet i det ockuperade Norge och på ledarsidor i USA och Storbritannien började Sverige allt mer betraktas som en tysk vasallstat.

Saken ställde sig på sin spets under den så kallade midsommarkrisen i juni 1941 efter det tyska anfallet på Sovjetunionen när tyskarna ville förflytta Engelbrechtsdivisionen från Norge till Finland.

Om ni tyckte detta var intressant rekommenderar vi att ni lyssnar på vår systerpodd Militärhistoriepodden om Finska vinterkriget, Myterna och sanningarna om Tysklands anfall på Polen 1939 samt Anfallet mot Norge och Danmark. Historia Nu har också fördjupat sig i Tredje Riket tillsammans med professor Martin Hårdstedt i fem delar.

Musik: Sadness av Kamil Guszczynski, Soundblock Audio

Foto: Tyska permittenter i Helsingborg april 1943

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-31
Länk till avsnitt

När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad

Hela samhällets fortlevnad hotades när bönder började klä sig i blåa kläder och minsta torpare drack kaffe. Men det som egentligen utmanades av de nya konsumtionsmönstren som tog fart på 1700-talet var gestaltandet av ståndssamhället.

En framväxande global handel med kolonierna efter upptäckten av Amerika år 1492 gav konsumenterna nya billigare varor som förändrade våra konsumtionsmönster radikalt. I Sverige växte ett konsumtionssamhälle fram under 1700-talet till början av 1800-talet.

Det skapade problem i det strikt hierarkiska ståndssamhället där individens position i samhället i allra högsta grad bestämde vad hen skulle konsumera. Därför uppfattades de nya konsumtionsvanorna som ett dödligt hot mot samhället ? till och med farligare än digerdöden.

I avsnitt 147 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit boken Att hasta mot undergången ? Anspråk, flyktighet, föreställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830.

Det svenska ståndssamhället var ett oerhört hierarkiskt samhälle där dina skyldigheter och privilegier bestämdes utifrån vilket stånd du tillhörde. Det var också tydligt hur de olika stånden som adel, borgare, präster och bönder skulle klä sig och vad de skulle konsumera.

Därför upplevdes nya konsumtionsmönster, som uppstod i kölvattnet på den framväxande globala kolonialhandeln, som att det hotade samhällets fortbestånd. Billigare varor som bomull, indigo, kaffe och socker gjorde det också möjligt för individer att omförhandla sin samhällsposition.

Bönder började klä sig i indigo-blåa kläder när de tidigt alltid varit klädda i grått. Kaffedrickandet spred sig till torpare och bönder. I konsumtionskritiken framträdde individer som sprätthöken, det rangsjuka fruntimret, härmapan, fjollan, snushanden, kaffehusskrävlaren, pigan med bomullsschalarna, modedockan och den känsloförsmäktande sockerherren.

Bild: Kafébeslaget från 1833 av Hans Wikström, Nordiska museet, Fotograf: Bertil Wreting, Public domain.

Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-24
Länk till avsnitt

Franska revolutionen ? konspirationsteoretikernas urkälla

Den franska revolutionen är konspirationsteoriernas urkälla. Att den franska revolutionen uppstod på grund av elitens vanstyre och inkompetens var en lite för futtig förklaring för konspirationsteoretikerna.

De första framgångsrika konspirationsteoretikerna sökte istället förklaringen hos en rad hemliga sällskap: Illuminaterna i Bayern, Frimurarordern och Tempelherreordern. Lägger man till judarna så har man nästan alla ansvarig för alla konspirationer, enligt konspirationsteoretiker från 1789 till nutid.

 I avsnitt 146 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap. Han är aktuell med boken Med lögnen som vapen och har skrivit boken Konspirationsteorierna och verkligheten.

Hemliga sammansvärjningar finns det gott om i historien, men också falska berättelser om hemliga konspirationer som strävar efter världsherravälde.

Den gamla eliten i det franska samhället kom att lägga skulden för den franska revolutionen på frimurarna, illuminati, Tempelherreorden samt de franska upplysningsfilosoferna. De första konspirationsteoretikers teman och utpekade konspiratörer återkommer sedan under historien för att förklara nya omvälvande händelser.

Senare har judarna fått skulden för den ryska revolutionen. Och få grupper klara sig undan skulden för terrordåden den 11 september år 2001 när konspirationsteoretikerna sagt sitt.

Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En riktig konspiration består av en grupp konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration.

Konspirationsteorier omfattar alltid en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller institutioner som antas ofta ha stora resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet för att uppnå ekonomisk eller politisk makt eller andra fördelar.

Den stora massan anses vara ovetande om detta. Typiskt är dock att det finns ett antal personer, konspirationsteoretiker, som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.

Många konspirationsteorier utmärks av att de väljer ut den fakta som passar ihop med teorin samt att de fokuserar på detaljer och bisaker som verkar orimliga för att så tvivel om en hel händelse och att de sällan kan ange konkreta förövare för konspirationen.

Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-17
Länk till avsnitt

Kung Leopold II:s folkmord och de svenska missionärerna i Fristaten Kongo

Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp, svält och sjukdomar etablerades svenska folkrörelsedrivna missioner med uppdraget att sprida kristendomen i Kongo.

De svenska missionärerna ville hålla sig väl med kolonialmakten och förstod inte alltid vidden av övergreppen. De var dessutom präglade av deras samtids rasistiska världsbild där afrikanerna var underordnade européerna. Samtidigt var det en svensk missionär som blev den första visselblåsare för övergreppen på befolkningen.

I avsnitt 145 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken Ett motsägelsefullt möte ? Svenska missionärer och bakongo i Fristaten Kongo.

650 svenskar verkade i Fristaten Kongo: sjöfolk, militärer och missionärer. Sverige saknade kolonier och därför blev det naturligt att svenskar sökte sig till Fristaten Kongo som inte låg under de vanliga kolonialmakterna.

Svenska missionsförbundet skickade under året 1881 till 1908 124 missionärer till Fristaten Kongo och nästan hälften dog i Afrika. Missionärerna drevs av en stark religiös övertygelse, samtidigt var en klassresa för många av de män och kvinnor gjorde resan till Fristaten Kongo. De fick en helt ny status i främmande land.

Missionen brottades med en paradox: missionärerna drevs av tanken att alla människor var jämlika bröder och systrar inför gud, samtidigt som européerna var överordnande de outvecklade afrikanerna.

Fristaten Kongo föddes under Berlinkonferensen 1884-85. När de stora kolonialmakterna delade upp Afrika i mellan sig så lyckades den belgiske kungen Leopold II sälja in Fristaten Kongo som humanitärt projekt för att stoppa slavhandel och lyfta landet. Fristaten Kongo blev kungens privata egendom och i jakten på vinster begicks ofattbara övergrepp på den krympande befolkningen.

När efterfrågan på gummi ökade i slutet på 1800-talet tvingades lokalbefolkningen leverera stora mängder gummi och uteblivna leveranser resulterade i avhuggna händer och fötter. Kraven på gummileveranser gjorde att befolkningen inte hann med att odla mat med svält som följd.

Efter omfattande internationella protester mot övergreppen i Fristaten Kongo blev området en koloni under den belgiska staten 1908.

Lyssna gärna också på avsnittet 66 om Det brittiska imperiets uppgång och fall.

Bild:Congo Balolo Missionen ca. 1900-1910.  Centre for the Study of World Christianity, University of Edinburgh, U.K., ca.1900-ca.1940s

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-10
Länk till avsnitt

Kalmarunionen ? drottning Margaretas politiska triumf

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.

Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.

I avsnitt 144 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.

Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.

Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.

Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332?60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon?VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.

Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ?fullmäktiga fru och rätta husbonde?. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.

Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.

Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige ? Nationalmuseum, public domain.

Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-03-03
Länk till avsnitt

Spanska inbördeskriget ? en tragedi som pågick i 40 år

Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en grupp officerare gjorde revolt mot den sittande republikanska regeringen. Revolten misslyckades överallt utom i det koloniala Marocko som sedan blev utgångspunkten för nationalisterna invasion av själva Spanien.

Det spanska inbördeskriget blev en mycket blodig konflikt där brutala övergrepp skedde på bägge sidor. Tragedin blir så mycket större då en stor del av de som slogs i konflikten var tvångsrekryterade, men ändå kunde förföljas och avrättas av motståndarsidan.

I avsnitt 143 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt om spanska inbördeskriget. Redan i avsnitt 133 har Historia Nu avhandlat den kaotiska upptakten till spanska inbördeskriget med professor Inger Enkvist. Nu går vi vidare och fördjupar oss i själva kriget och dess följder.

Västmakterna kom att hålla sig utanför konflikten genom ett icke-inblandningsfördrag. Sovjetunionen hjälpte nationalisterna med stridsvagnar, flyg och artilleripjäser, något som republiken tvingades betala för med sin guldreserv. Nationalisterna fick ett avgörande stöd av Nazityskland och det fascistiska Italien med både ?frivilliga?, flygtransporter och flygunderstöd. 45 000 italienare och 10 000 tyskar deltog i inbördeskriget.

Många internationella frivilliga kom att delta i inbördeskriget på republikens sida ? allt organiserat att det sovjetiska Komintern. Runt 600 svenskar trots att deltagit i den internationella styrkan ? merparten kommunister eller anarkister.

Bild: Republikanska soldater kapitulerar i Somosierra området, 1936, Public Domain, Wikipedia.

Musik: Los cuatros generalses, public domain

 

Lyssna också på Spanska inbördeskriget som en förövning för andra världskriget.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-24
Länk till avsnitt

Stalins svenska bensin- och spionbolag

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.

Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.

I avsnitt 142 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti.

Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.

Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.

Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.

Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.

Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public Domain

Bild omslag. Bensinstation Aktiebolag Nafta Syndikat med buss Gnesta-Malmköping tidigt 1900-tal. Bild avfotad oktober 1989 SLM SB13-590 - Fordon,? Sörmlands museum, hämtad 14 februari 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/419227

Musik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons.

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-17
Länk till avsnitt

Nattfrieri under stormaktstidens kyrkliga ortodoxi

Nattfrieri var en folklig sed där unga män sov över hos unga kvinnor i uthus och härben utan att vara gifta. Det var inte frågan om sex utan ett sätt att bilda par utanför de vuxnas zon. Nattfrieriet kom att leva kvar till modern till trots att lagstiftningen kring sex och osedlighet skärptes under stormaktidens kyrkliga ortodoxi

Under den katolska tiden i Sverige var sex före äktenskapet okej efter förlovning och i bondesamhället levde en viss acceptans kvar för föräktenskapligt sex även efter reformationen.

Men Statsmakten och kyrkan var allvarligt oroade för allmogens osedliga leverne. År 1608 blev det dödsstraff för dubbelt hor ? utomäktenskapligt sex där bägge parter var gifta ? och höga bötesstraff för ogifta som hade sex. Om man studerar rättsfall från stormaktstiden finns det gott om exempel där dödstraff utdöms för dubbelt hor ? även om många blev benådade från det hårdaste straffet. I denna ortodoxins tid skulle ungdomar hitta en partner och testa sin sexualitet.

I avsnitt 141 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia som fördjupat sig i många rättsfall från 1600-talet. Hon är också

aktuell med boken Fröjdelekar ? Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.

Efter att strängare lagstiftning infördes år 1563 skärptes straffen dramatiskt för brott som rörde utomäktenskaplig sexualitet år 1608. Dubbelt hor, som betydde samlag mellan parter som redan var gifta med andra, skulle nu straffas med döden. När det kom till lönskaläge, som var termen för samlag mellan ogifta, dömdes den skyldige till böter eller kroppsstraff men även att stå skrift, det vill äga sitta på skampallen under gudstjänsten.

Annika Sandén varit med i några av poddens populäraste avsnitt som avsnitt 24 om bödlar på 1600-talet och avsnitt 60 om brott och straff i Östergötland på 1600-talet.

.

Bild: Nattfrieri. Man och kvinna sover i säng 1912 i Mangskogs i Värmland.

Fotogran: Nils Keyland via Nordiska museet i ett samarbetsprojekt med Wikimedia Sverige.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-10
Länk till avsnitt

Mao Zedongs dödliga kampanjer (del 2)

Mao Zedong var en populär ledaren när kommunisterna tog makten i Kina 1949. Direkt inleddes en brutalt effektiv jordreform där många jordägare dödades. Kina under Mao Zedongs ledning kom att präglas av stark tro på viljans makt och olika kampanjer.

Mao Zedongs olika kampanjer som Låt hundra blommor blomma, Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

Detta är den andra delen av två om Mao Zedong, den kommunistiske diktatorn som fortfarande inspirerar revolutionära grilla rörelser runt om i världen.

I avsnitt 140 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare ? 1912-2012. (Om du inte lyssnat på första avsnittet 139 Mao Zedongs väg till makten i Kina hittar du det här)

MZo Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

 

Bild: Mao inledde Kulturrevolutionen 1966 för att sprida revolutionen till hela samhället och återta makten från andra ledande kommunister.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-02-03
Länk till avsnitt

Mao Zedongs väg till makten i Kina (del 1)

Mao Zedong var obestridlig ledare i Kina under nästan tre decennier. Han kom att ställa den marxismen, som utgick från industriarbetarna, på huvudet genom att grunda sin revolution på bönderna.

Mao Zedongs olika kampanjer som Det stora språnget och Kulturrevolutionen kom att kosta mellan 40 och 70 miljoner människor livet. Bara under det stora språnget ska 45 miljoner människor har dött, enligt historikern Frank Dikötter.

I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hans Hägerdal, professor i historia med inriktning på Öst och Sydostasien vid Linnéuniversitetet. Han har bland annat skrivit boken Kinas ledare ? 1912-2012.

Mao Zedong föddes i ett välbärgat bondehem och var en av grundarna av det kinesiska kommunistpartiet 1921. Han kom att inleda sin väpnade kamp 1927 i sin egen hemprovins Henan. Hans gerillakamp kom att inspirera revolutionärer i hela världen ända fram till våra dagar.

Efter att kommunisterna besegrat Nationalisterna grundandes Folkrepubliken Kinas 1949 och Mao Zedong blev Kinas ledare ända fram till sin död 1976.

Musik: Celebrating Chinese New Year av Volodymyr Piddubnyk, Soundblock Audio

 

Bild: Mao håller tal 1939, RationalWiki, Public domain

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-27
Länk till avsnitt

Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733

Den osmanske diplomaten Mehmed Sadi Efendi genomför år 1732-33 den långa och strapatsrika resan från Istanbul till Stockholm. Uppdraget är att driva in de enorma skulder som Karl XII och hans män drog på sig till det Osmanska riket under vistelsen i Bender år 1709-13. Samtidigt har Sverige och det Osmanska riket gemensamma intressen i kampen mot Ryssland.

Sändebudet Mehmed Sadi Efendi, som är en ledande intellektuell i det Osmanska riket, skriver en rapport om resan till Sverige, som kanske säger mer om honom, hans ambitioner och hans världsbild än om de faktiska förhållandena i Sverige år 1733.

I avsnitt 139 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Joachim Östlund, historiker vid Lunds universitet. Aktuell med boken Vid världens ände ? Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige.

Beskickningen som skickats ut av sultanen Mahmud I består av 44 personer och de påbörjar sin resa i november år 1732 genom ett vintrigt Europa. Hela resan kommer att ta 329 dagar.

Sannolikt är Mehmed Sadi Efendi inspirerad av romerska författare när han påstår att det snöar i juni i Sverige. Kylan är något som präglar hans diplomatiska rapport som tar sig en del friheter. En hel del litterära knep av Mehmed Sadi Efendi, som också skrev poesi, får oss att fundera på syftet med rapporten.

Han beskriver Sverige och svenskarna i betydligt mer positiv dager än vad som var brukligt vid denna tid då Sverige fortfarande är sargat av det stora nordiska kriget. Saids syfte är att Osmanska riket ska närma sig ett Europa där osmanerna med tiden förlorar allt större territorier.

Bild: Mehmed Sadi Efendi som ambassadör i Paris 1742, av Joseph Aved, Musée de Versailles, public domain.

Musik: World Beat With Middle Eastern Vocals (Instrumental) av Velimir Andreev, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-20
Länk till avsnitt

Tredje rikets uppgörelse med Versaillefreden

Tredje rikets utrikespolitik präglades av viljan att göra upp med den förnedrande Versaillefreden efter första världskriget och att skaffa sig livsutrymme österut. Här hittar vi själva kärnan i Adolf Hitlers maktambitioner.

Storbritanniens ovilja att gå i krig, Frankrikes interna problem och det fascistiska Italiens sidbyte från Västmakterna till Nazityskland gjorde det möjligt för Tredje riket att ansluta Österrike och lägga Tjeckoslovakien under sig utan någon att skjuta ett skott. Men med anfallet mot Polen gick Hitlertyskland ett steg för långt.

I avsnitt 137 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fem i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

 

Den brittiska premiärministern Neville Chamberlains tal om ?fred i vår tid? efter att Storbritannien och Frankrike sålt ut den lilla demokratin Tjeckoslovakien till det aggressiva Tredje riket blev upptakten till det förödande Andra världskriget.

Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetstid vilket lämnade utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

 

Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

raspolitiken (avsnitt 132) som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillefreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

 

När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

 

Bild:Münchenöverenskommelsen: Neville Chamberlain, Édouard Daladier, Adolf Hitler, Benito Mussolini och Galeazzo Ciano. Bakom dem syns bland andra Joachim von Ribbentrop och Ernst von Weizsäcker. Bundesarchiv, Bild 183-R69173 / CC-BY-SA 3.0

 

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

 

Läs: Richard J Evens ? Third Reich at Power.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-13
Länk till avsnitt

Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod

Den franska revolutionen är en unik händelse i världshistorien där det rådande statsskicket och feodalismen avskaffades i floder av blod. Usla statsfinanser och skriande orättvisor banade vägen för omvälvningen.

När den franska monarken Ludvig XVI inkallade ständerna för att genomföra skattehöjningar startade kungen en utveckling han inte klarade av att hantera. Ludvig XVI var svag och vankelmodig. En rad händelser och kungens kontakter med fientliga makter ledde till att han avrättades 1793. En tid senare avrättades även hans gemål Marie-Antoinette.

I avsnitt 136 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet som är aktuell med boken Franska revolutionen.

I början av 1793 dömdes så Ludvig XVI, nu ?medborgare Louis Capet?, med knapp majoritet till döden för förräderi och giljotinerades 21 januari. Efter avrättningen utbröt kontrarevolutionära oroligheter på landsbygden som utvecklades till ett inbördeskrig.

Den demokratiska författningen från juni 1793 sattes ur spel och ny lagstiftning stadgade dödstraff för revolutionens fiende. Allt mer radikal lagstiftning infördes och snart inträdde fasen som efteråt kallades skräckväldet när tiotusentals människor avrättades som revolutionens fiende. Revolutionen kom att börja äta sina egna barn i en allt bittrare strid om makten.

Skräckväldet banade sedan vägen för en militärdiktatur och att Napoleon kröntes som kejsare.

Bild: Stormningen av Bastillien 1792, okänd konstnär, Wikipedia.

Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2021-01-06
Länk till avsnitt

Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd

Sannolikt spikade Martin Luther (1483?1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 ? men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes.

Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521.

I avsnitt 135 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. 

Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor skulle kunna förstå det kristna budskapet. Den ständigt skrivande Luther fick hjälp av den nyligen uppfunna tryckpressen att snabbt sprida sina idéer. Bibelöversättningen blev grunden till det tyska skriftspråket på samma sätt som den svenska översättningen några år senare blev grunden för det svenska skriftspråket.

Frågan är hur mycket Luthers syn att bara gud kan förlåta människor påverkat de protestantiska samhällena i norra Europa? Redan 1526 fanns det nya testamentet översatt till svenska. Martin Luthers lära i kombination med tryckeritekniken gav skrivspråket till stora delar av den svenska allmogen långt före allmän folkskola. En läskunnighet som blev grunden till att Sverige trots sin fattigdom kunde minska barnadödlighet till bland den lägsta i Europa redan på 1700-talet.

Luther hävdade att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar. Denna idé gjorde arbetsmoral och laglydnad till viktiga inslag i den svensk mentaliteten under flera sekler. Den protestantiska statskyrkan blev också statsmaktens informationskanal till folket, med möjlighet att både instruera och tukta den svenska allmogen.

Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.

Musik: Ein feste Burg ist unser Gott Gareth Hughes, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-30
Länk till avsnitt

Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år

Så sent som på 1970-talet serverades det kvällsgröt i riksdagens restaurang, men gröten som klassöverskridande kvällsmat har trängst ut från vardagsmenyn. Ännu lite senare började vi äta färska grönsaker och sluta dricka mjölk till maten.

Under det senaste århundrandet har det mesta som rör våra måltider förändrats. Våra kök, hur vi handlar, lagar och äter maten. Den största förändringen av måltidskulturen är att vi i allt större utsträckning äter middag framför tv-n ? ofta ensam

Vår måltidskultur har också blivit bärare av en nationell måltidspraktik som kan ställa till det när exempelvis danskar vill hjälpa till med disken i ett svenskt hem. Svenskarna har visat sig vara extremt öppna för influenser utifrån i form av nya kryddor, råvaror och rätter. Maten som tidigare mest skulle mätta har blivit bärare av en livsstil och status.

I avsnitt 134 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som inriktning. Han är aktuell med boken Svensk Måltidskultur.

Vi hinner avhandla hur sent i historien som mjölk blev måltidsdryck och varför mjölken trängdes ut av vatten så sent som på 80-talet. Dessutom letar vi efter julbordets ursprung och vad 1800-tals människan skulle sakna på ett modernt julbord.

Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domain

 

Musik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-23
Länk till avsnitt

Spanska inbördeskrigets våldsamma förspel - republikens bristande legitimitet

Spanska inbördeskriget, som startade år 1936, föregicks av en misslyckad militärkupp, politiska mord, vänsterterror mot kyrkan och riggade val. Lägg till att de ledande politikerna var inkompetenta och att konstitutionen led av allvarliga brister.

Därför är det ingen självklarhet att den valda republikanska regeringen, som utmanades av Francos professionella trupper, var legitim. Men på inbördeskriget följde Francos diktatur i fyra decennier, som gav förlorarna en möjlighet att skriva historien.

I avsnitt 133 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet.

Att spanska inbördeskriget också kom att ses som en förövning på andra världskriget har också påverkat vår syn på inbördeskriget som resulterade i en halv miljon döda.

Professor Inger Enkvist nämner Manuel Álvarez Tardío och Roberto Villa García 600-sidiga volymen 1936. Fraude y violencia en las elecciones del Frente Popular (1936. Valfusk och våld i folkfrontsvalet) som underlag för att den republikanska regeringen inte var legitim. Författarna beskriver hur anarkister, kommunister och radikala socialister, som gjorde uppror mot staten 1934, mobiliserar i samband med valet 1936 för att ta makten och skapar en situation av hot och våld. Det är svårt att genomföra rättvisa val när politiker mördas och kyrkor bränns ned.

Musik: Los cuatro generales, baserad på Los cuatro muleros av Federico García Lorca, text av Ernst Busch, Wikipedia.

Bild: Massakern av Casas Viejas betecknar händelserna som ägde rum mellan 10 och 12 januari 1933 i den lilla staden Casas Viejas (provinsen Cadix) i Spanien. Wikipedia.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-16
Länk till avsnitt

Tredje rikets raspolitik som förövning inför det totala kriget

För nazisterna var deras lära om raser och kampen mellan raser helt central. I deras världsbild var judarna ett dödligt hot mot det tyska folket som kom både i formen av internationell kapitalism och kommunistiska bolsjeviker.

 

Under åren 1933 till 1939 ökade den nazistiska regimen hela tiden trycket på judarna. Med Nürnberglagarna som infördes år 1935 klassificerades alla som hade mer än två judiska mor- eller farföräldrar som jude - oavsett vilken religion de praktiserade. En politik som egentligen inte var särskilt populär hos gemene man.

 

I avsnitt 132 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del fyra i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

Med tiden fråntogs judarna alla medborgliga rättigheter och tvingades betala stora skadestånd till staten efter att en polsk jude dödat en lägre tysk ambassadtjänsteman i Paris. En stor andel av de tyska judarna valde att emigrera.

Adolf Hitler behöll sina bohemiska vanor som diktator med en flexibel arbetsetik, vilket lämnade stort utrymme för hans medarbetare att utöva makten under hård intern konkurrens. Han höll sig borta från att detaljstyra ekonomisk politik eller arbetsmarknadspolitik utan drog upp de övergripande riktlinjerna där medarbetarna fick fylla i det finstilta.

 

Men Hitler hade två fokusområden där han utövade ett personligt maktutövande -

raspolitiken som präglades av en extrem antisemitism och utrikespolitiken som syftade till att göra upp med det förnedrande Versaillesfreden och att skaffa Tyskland lebensraum i öst.

 

När nazisterna tog makten efter riksdagsbranden 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin. Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget.

 

Nazisternas rashygien skiljde sig inledningsvis inte särskilt mycket från andra auktoritära och demokratiska samhällen. Tvångsmedlen har hårdare, men även länder som USA, Sverige och Norge hade omfattande tvångssteriliseringar av invånare som föll utanför den samhälleliga normen. Nazisterna tvångssteriliserade också rasblandade som de sk Rheinlandbastard. Också romer förföljdes efter rasmässig klassificering.

 

Förföljelse och lagföring av homosexuella var i det närmaste norm i övriga Europa, men det skedde med större våldsmakt i Nazityskland med internering och tvångskastrering av homosexuella.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-09
Länk till avsnitt

Ingenjörerna som byggde det moderna Sverige

På mindre än ett århundrande blev det fattiga jordbrukslandet Sverige en ledande tekniknation. Motorn i utveckling var ingenjörerna som gick från praktiker med tekniska aftonskolor i botten till vetenskapligt skolade entreprenörer.

Ingenjörerna blev också bärare av en framtidstro där tekniken skulle lösa alla samhällets problem. En optimism som gick en allvarlig törn med atombomben och senare förödande kärnkraftsolyckor.

I avsnitt 131 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Gunnar Wetterberg, historiker och diplomat, aktuell med boken Ingenjörerna.

Snilleföretagen som Asea, Alfa Laval, LM Ericsson, SKF och så vidare startades av praktiskt sinnade ingenjörer. De fick också draghjälp av statliga investeringar och beställningar som sköttes av statligt anställda ingenjörer.

De första ingenjörerna var universalsnillen som byggde försvarsanläggningar och anlade städer. Även den svenska gruvnäringen blev ett viktigt drivhus för den tekniska utvecklingen.

I mitten av 1800-talet blev ingenjörerna allt fler. Ingenjörerna skiljer sig från hantverkaren genom att använda vetenskapen som verktyg. Först utbildade vi olika tekniska institut samt tekniska aftonskolor och med tiden vid högskolor med en vetenskaplig inriktning.

Bild: Erik Wallenberg uppfann 1944 som anställd på nuvarande Tetra Pak den första Tetra Pak-förpackningen i form av en tetraeder.

Musik: Impetuoso Con Fuoco av Emanuele Dentoni

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-12-02
Länk till avsnitt

Sveriges drottningars makt och vanmakt under fem sekel

Sverige har bara haft tre regerande drottningar: Margareta I, Kristina och Ulrika Eleonora d.y. Drottningarnas främsta uppgift var vanligen att föda en arvprins, men de kunde under vissa förhållanden få ett stort politiskt inflytande ? antingen som rådgivare åt kungen eller som förmyndare åt en minderårig regent.

Drottningarna var dessutom viktiga brickor i arbetet med att skapa allianser med utländska kungahus. Positionen i det svenska hovet som ung drottning från ett främmande land kunde vara mycket utsatt.

I avnitt 130 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och författare till flera böcker om svenska drottningar och prinsessor. Hon är aktuell med boken Svenska Drottningar ? I blickfånget från Vasatiden till idag.

Bild: Drottning Kristina till häst, målning av Sébastien Bourdon från 1653. Målningen skänktes av drottning Kristina till Filip IV av Spanien, wikipedia.

Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-25
Länk till avsnitt

Kristian Tyranns vankelmod ? Kristian II:s väg bort från makten

Unionskungen Kristian II (1481-1559) var en hårdhänt furste som ärvde de blodiga striderna kring Kalmarunionen tillsammans med kungakronan. Han utmanade både den svenska och den danska högadeln samt kyrkan. Kombinationen av övervåld och vankelmod gjorde att förlora makten i både Sverige, Danmark och Norge och slutade sitt liv i mångårig arrest.

Kristian II hade ambitioner att styra om handeln från Hansan till några nordiska städer med Köpenhamn som navet. Han var en misslyckad härförare och som maktspelare spelade han ett högt spel och förlorade. När det verkligen gällde blev han dessutom vankelmodig.

I avsnitt 129 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Petersson är historiker och författare. Han har skrivit boken Furste av Norden ? Kristian Tyrann.

Kristian II:s försök att en gång för alla kväsa den svenska oppositionen mot hans kungamakt slutade med Stockholms blodbad och att ett hundratal svenska högfrälsemän och borgare som stött Sten Sture dy avrättades för kätteri. Att han dessutom lät avrätta två biskopar i strid mot den kyrkliga rätten blev en draksådd som han senare tvingades betala för. Efter att Kristian II lät dränka abboten och ett antal munkar i Nydala kloster 1521 fick han tillnamnet Tyrann. Ett namn Gustav Vasa utnyttjade i sin propgaganda.

Kristian II fostrades tidigt för att bli kung och redan som 21-åring blev han ståthållare i Norge. Det var också i Norge han träffade den vackra nederländskan Dyvike som var hans officiella älskarinna under många år. Efter Dyvikes mystiska död år 1517 blev Kristian ännu hårdare och våldsammare än tidigare.

Sina viktigaste rådgivare hämtade han utanför högadeln, bland dem Dyvekes mor Sigbrit Villomsdotter och borgmästaren i Malmö Hans Mikkelsen.

Adelns växande motstånd mot Kristian II gjorde det möjligt för farbrodern Fredrik I att avsätta Kristian II. Under exilen blev Kristian II en tid lutheran, men för att få ekonomiskt stöd av svågern till ett försök att återta sina riken genom en flottexpedition måste han återgå till katolicismen.

Kristian II landsteg i Norge 1531 och fick inledningsvis vid ett ganska brett stöd. Försöket slutade ändå illa, mycket på grund av hans vankelmodiga agerande. Under förspeglingar om förhandlingar och löfte om fri lejd lockades han år 1532 till Danmark där han fängslades. Kristian II tillbringade återstoden av sitt liv i fångenskap, 1533?49 på Sønderborg, de tio sista åren på Kalundborg.

Bild: Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.

Musik: The Gathering av Will Van De Crommert, Soundblock Audio.

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-18
Länk till avsnitt

När landsknektarna förändrade krigets villkor

Legoknektar har i princip funnits så länge människan har fört krig. Men under senmedeltiden växte landsknektarna i omfattning, eftersom det gav kungarna större frihet att föra krig utan att först förhandla med folket. Dessutom krävde den militärtekniska och taktiska utvecklingen en större specialisering och professionalism av soldaterna.

Under 1480-talet började ärkehertigen Maximilian, efter att han genom giftermål kommit i besittning av det rika Burgund, att avlöna legoknektar. Landsknektarna beväpnade sig med långa pikar och stred i fyrkantsformationer. Lönerna var högre än för skickliga hantverkare och det lockade till sig adepter från hela Europa. Men om pengarna tog slut bytte landsknektarna ofta herrar.

I avsnitt 128 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Martin Neuding Skoog som är verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Redan under antiken var betalda legosoldater väl etablerat och greker slogs på exempelvis på persernas sida i kriget mot Alexander den store. Många germaner stred som legosoldater i senromerska härar. Senare under medeltiden i Europa fick betalda landsknektar en allt viktigare roll vid krigsföringen.

Den danska kungen Kristian I utnyttjade 80 tyska fotknektar och ett okänt antal böhmare som värvats i Kiel i sitt tåg i Sverige år 1452. Vid slaget vid Brunkeberg år 1471 deltog 200 tyska fotsoldater som värvats i Lübeck.

Gustav Vasas värvning av tyska landsknektar år 1522 genom Lübecks försorg var en viktig nyordning. Efter detta höll Gustav Vasa sig permanent med tyska landsknektar och det var en förklaring till framgångarna i kampen mot den danska kungen Kristian II.

Bild: ?Die fünf Landsknechte? av Radierung von Daniel Hopfer, från 1530

Musik: Fürth uns an landsknecht av George von Frundsberg

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-11
Länk till avsnitt

Able Archer - när världen var minuter från kärnvapen-utplåning

Världen var bara minuter från utplåning i november år 1983. De sovjetiska ledarna var övertygade om att NATO-övningen Able Archer var förspelet till en kärnvapenattack på Sovjetunionen. Aldrig tidigare har mänskligheten varit så nära att utplåna sig själv. Grundorsaken var att världen sedan andra världskriget varit uppdelad i två block som helt saknade förståelse för varandra.

 

Efter ett årtionde av avspänning blev det kalla kriget allt hetare när Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Temperaturen steg allt mer efter att Ronald Reagan blev president i USA och pekade ut Sovjetunionen som ondskans imperium. 

 

I avsnitt 127 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Olle Larsson som skrivit rad historieböcker. Han arbetar nu på en bok om 80-talet.

 

Redan under Andra världskriget var slitningarna mellan Västmakterna och Sovjetunionen stora - trots alliansen mot Nazityskland. Efter krigsslutet blev brytningen total och det stod klart att världen delats in i ett västligt kapitalistiskt block och ett östligt kommunistiskt block ? kalla kriget var ett faktum.

 

Kapprustningen med kärnvapen mellan Väst och Öst hade gjorde det möjligt att utplåna jorden många gånger om. Och när den amerikanska presidenten Ronald Reagan introducerade tanken på att det skulle vara möjligt att skydda sig mot kärnvapen brast den ömtåliga balansen. Det blev inte bättre av att det åldrande sovjetiska ledarskapet faktiskt hade upplevt Nazitysklands utrotningskrig i Sovjetunionen. De trodde hela tiden det värsta om Västvärlden.

 

Bild: Protester mot utplaceringen av Pershing II missiler i Europa, Bonn Västtyskland 1981.

 

Musik: Darkness closing av Jon Purdey, Storyblocks Audio.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-11-04
Länk till avsnitt

Från furstars brevövervakning till demokratisk massövervakning

Reformationens religionsstrider och senare franska revolutionens omstörtande tankar gjorde att furstarna utvecklade metoder och organisationer för att övervaka undersåtarna. Verklig massövervakning kom först med första världskriget.

Övervakningen har utvecklats i takt med hur kommunikationsteknikerna utvecklats. Först ut var brevspionaget, för att följas av övervakning av kommunikation via telegraf och senare telefoni. Med masskommunikation kom massövervakning.

Rätten att förfoga över hemlig kunskap var länge ett furstligt privilegium ? och privatlivet är historiskt sett en ny företeelse, väsentligt både yngre och bräckligare, än de hemliga statliga övervakningssystemen.

I avsnitt 126 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Marklund, historiker och forskningschef vid ENIGMA ? Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn, aktuell med boken Övervakningens historia ? Från svarta kabinett till digital massövervakning.

I England början av 1500-talets fick jungfrudrottningen Elisabeth I med hjälp av sin förste sekreterare sir Francis Walsingham att bygga upp en mångfacetterad övervakningsapparat riktad mot landets katoliker. Både mordkomplotter och planerade uppror kunde avslöjas med brevspionage.

Första världskriget blev urfröet till den globala massövervakning som i nutidens digitala samhälle mer eller mindre har utvecklats till ett grundvillkor i tillvaron.

Den demokratiska grundtanken och rättsstatens regelverk har gjort övervakningen till en paradox i det moderna samhället. Hur ska staten kunna skydda demokratin med odemokratisk övervakning?

Bild: Telefontornet i Stockholm ca 1890, ledningar med rimfrost, Tekniska Museet, public domain.

Musik: Taurus av Lance Conrad, Storyblock Audio.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-10-28
Länk till avsnitt

Radikalpacifisten Elin Wägner mot tidsandan under två världskrig

Att stiga ner i författaren Elin Wägners (1882-1949) universum av rösträttskamp, kvinnokamp, radikalpacifism och ekologiska tankar är en intressant relief till de stora händelserna under 1900-talets första halva. Elin Wägner sticker ut och är många gånger besvärlig, men hon är samtidigt en framgångsrik journalist och populär författare.

Första halvan av 1900-talet var en brytningstid när ideologier och rörelser bröts mot varandra samtidigt som två världskrig förödde världen. Det var under denna tid som journalisten och författaren Elin Wägner blev en tongivande röst i den svenska debatten.

I avsnitt 125 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och journalisten Ulrika Knutson om Elin Wägner, en av 1900-talets tongivande gestalter.

Elin Wägner blev en portalfigur i kampen om kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. Hennes bok Pennskaftet kom att popularisera kampen om kvinnlig rösträtt. Ganska snart efter att allmän och lika rösträtt införts kom hon att kritisera hur demokratin fungerade.

Radikalpacifisten Elin Wägner hamnade i mycket impopulära ställningstaganden i skuggan av det aggressiva nazityskland. Demokratierna blev nazifierade i när de rustade för att stå emot Nazityskland och Sovjetunionen.

Elin Wägner är kanske mest intressant när hon kritiserar industrialismen och tidigt formulerar ekologiska tankar om glada grisar och närproducerat.

Foto: Sören Håkanlind

Musik: A sentimental gentleman from Georgia av Isham Jones And His Orchestra Star Dust från 1921

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-10-21
Länk till avsnitt

Kampen om superfröerna i Sovjet, Nazityskland och Sverige

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.

Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.

I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.

Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.

Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.

Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.

Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.

Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.

Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.

 I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. 

Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov

 

Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-10-14
Länk till avsnitt

Den ryska ockupationen av övre Norrland år 1809

Den 25 mars år 1809 invaderar ryska trupper Övre Norrland för att sätta press på Sverige att ge upp Finland. Först i november samma år lämnade de sista ryska soldaterna Sverige var på ockupationen av svenskt territorium upphörde.

Under ockupationen får civilbefolkning utstå tvångsrekvirering av mat, foder och boskap. Dessutom följer dödliga sjukdomar i både den svenska och de utländska truppernas spår. Men ockupationen blev trots allt relativt mild.

I avsnitt 123 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den kända journalisten K-G Bergström som är aktuell med boken Nöd och död ? Den ryska ockupationen i norr 1809. Han är själv född i en by utanför Kalix, som låg i ockupationsområdet.

 

Ryssland hade anfallit Finland, som varit en del av Sverige sedan medeltiden, utan krigsförklaring i den 21 februari 1808 och erövrat hela Finland. Enligt stilleståndsavtalet som slöts i november samma år tvingades Sverige dra sig tillbaka bakom Kemi älv.

Hela Sveriges framtid låg vågskålen år 1809 när kung Gustav IV Adolf den 13 mars avsattes i en statskupp och den ryska armén sade upp den vapenvila som rådde i kriget mot Sverige. Ryska trupper invaderade svenskt fastland och den 25 mars kapitulerade den svaga svenska armén i Kalix.

Detta blev starten för den ryska ockupationen i Övre Norrbotten. För civilbefolkningen i norr blev 1809 ett nödens och dödens år. Sjukdomar, fattigdom och hunger drabbade många.

Bild: Slaget vid Ratan

Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domain

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-10-07
Länk till avsnitt

Tredje rikets förberedelse inför kriget 1933-1939 (del 3)

När nazisterna tagit makten efter riksdagsbranden år 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin.

Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget för att skaffa sig lebensraum.

Omvandlingen sker systematiskt. Skolorna nazifieras från småskolan till universiteten. Nazistiska organisationer ska matcha alla andra civila organisationer från fackföreningar och kyrkor till skytteföreningar. Ekonomin organiseras helt för att tjäna rustningsindustrin utan hänsyn till ekonomiska teorier eller sunt förnuft.

I avsnitt 122 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del tre i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.

Hitler vänder sig också mot oppositionella i det egna leden. I samband med de långa knivarnas natt mördades ledande SA-män som Ernst Röhm, en av få försökt utmana Hitlers oinskränkta makt.

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

 

Läs: Richard J Evens ? Third Reich at Power.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-09-30
Länk till avsnitt

Barnmordet, jakten och avrättningen i Gudhems härad år 1691

I september år 1691 i Gudhems härad i Västergötland rider och sticker en soldat ihjäl lille Sven till synes utan anledning. Mordet bevittnas av jämnåriga Karin som ska valla hem korna i kvällningen. Snart tar en rådig granne upp jakten på mördaren. Likt en modern deckare letar bonden Joen Arvidsson rätt på mördaren.

Det välskrivna protokollet från rättegången mot soldaten Nils Anderson i oktober samma år blir ett titthål tillbaka i tiden. En tid med stark bysammanhållning och mystiska seder. Det blir också ett vittnesmål om hur svårt en bödel på landet hade det ? så svårt att hela avrättningen av mördaren spårar ur.

I avsnitt 121 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia, om ett mord som låter oss tjuvkika in i historien en ovanlig dag år 1691 i Västergötland.

Rättsprotokoll från 1600-talet låter oss komma närmare människor som levde i Sverige för nästan 400 år sedan. Ett ovanligt rättsfall följs av en lika ovanlig avrättning, visar samtidigt på vardagslivet i Västergötland år 1691.

Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.

Musik: Thinking about murder av Bobby Cole, Storyblocks Audio.

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-09-23
Länk till avsnitt

Kom ihåg Alamo ? nederlaget som byggde Texas

Slaget om Alamo år 1836 saknade strategisk betydelse för den texianska revolutionen och utgången var given på förhand. Men den meningslösa heroismen där 180 män gick i döden mot mångdubbelt fler reguljära mexikanska trupper fick ändå betydelse för Texas självständighet.

Kom ihåg Alamo blev slagordet när den texianska rebellarmén besegrade den mexikanska armén i kampen om ett självständigt Texas. Och Alamo har blivit ett begrepp inom populärkulturen fram till våra dagar.

I avsnitt 120 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och författare till boken Militära misstag och förläggare på Historiska Media. 

I belägringen av Alamo den 23 februari till den 6 mars 1836 stod 180 texianska rebeller mot 2400 reguljära mexikanska trupper mot varandra. Rebellernas försvar av missionsstationen Alamo utanför staden San Antonio i dåvarande Mexiko mot reguljära mexikanska trupper genomfördes mot texianernas överbefälhavare Sam Hustons uttalade vilja. Men nederlaget vid Alamo blev en nationell samlingspunkt som underlättade rekrytering till utbrytararmén i Texas.

När Mexiko blev självständigt från Spanien år 1821 och försökte få kontroll över sitt territorium kom det glest befolkade Texas i fokus. Hit hade amerikanska nybyggare lockats med skattebefrielse. När de generösa reglerna senare stramades upp kom mexikanska regeringen i konflikt med nybyggarna. Bland annat förbjöd Mexiko slaveriet år 1829, med undantag för inflyttade amerikanska slavägare. När undantaget försvann formerades en provisorisk regering i Texas som krävde självständighet. En utbrytararmé skapades under general Sam Hustons ledning.

Texas överbefälhavare Sam Huston saknade fullständig kontroll över sin rebellarmé. Och när befälhavaren James Bowie skickades till Alamo för att kommendera trupper och transportera material till rebellarméns högkvarter i Gonzales struntade han i sina order och började förbereda sina fåtal män att hålla Alamo mot den antågande mexikanska armén.

Alamo stormades efter tretton dagars belägring av de mexikanska reguljära trupperna och alla försvarare dödades, men striden fick en oanad betydelse då det meningslösa hjältemodet fick hundratals att ansluta sig till rebellarmén som till slut besegrade de mexikanska trupperna.

Republiken Texas erkändes av Mexiko 1836 och anslöts 1845 till USA. Alamo har blivit föremål för en omfattande romantiserad mytbildning i USA med den stupade Davy Crockett som samlande symbol.

Bild: Alamos fall av Robert Jenkins Onderdonk ?  Wiki Media

Musik:Wild west guitars full av Dorian Kelly, Storyblocks Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-09-16
Länk till avsnitt

När en handfull män erövrade Latinamerika

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.

Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.

I avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika ? Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-Iborra

När Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.

Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.

Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.

Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.

Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:

Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534

Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-09-09
Länk till avsnitt

Svenska soldaters liv och död under trettio krig

Under perioden 1563 till 1814 har Sverige deltagit i ett trettiotal krig. En stormakt växte fram och föll samman samtidigt som hundratusentals svenska soldater lidit stora umbärande i sjukdomar, svält, köld och strid.

Döden har alltid varit närvarande i soldatlivet. Både som en överhängande risk att dö själv, men också i plikten att döda andra. Frågan är hur soldaterna upplevt striden och soldatlivet? Vad har motiverat dem?

I avsnitt 118 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericsson Wolke, professor vid Försvarshögskolan. Han är aktuell med boken Stridens verklighet ? Döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814.

Under den tidigmoderna perioden dog de flesta soldater i sjukdomar och andra umbäranden. Större fältslag var ovanliga, men mindre skärmsyttringar var vanligare. Skjutvapnen var länge ineffektiva och det krävdes ett stort antal skott för att fälla en fiende.

Sveriges historia ända fram till 1814 har varit präglat av ett stort antal krig med grannar, men också inbördeskrig och uppror. Under stormaktstiden var Sverige i praktiken en militärdiktatur där en stor andel av mänskliga och ekonomiska resurser förbrändes i till synes ständiga krig.

Bild: Slaget vid Lesna, av Jean-Marc Nattier, 1717, Wikipedia

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-09-02
Länk till avsnitt

Vampyrens förvandling från folktro till Hollywood-koncept

Alla har vi en tydlig bild av vampyren greve Draculas dagsovande och blodsugande gentleman från Transsylvanien. Men vampyren är ett universellt fenomen och berättelser om vampyrliknande varelser finns från hela jorden genom världshistorien.

Redan i Mesopotamien finns exempel på döda med övernaturliga krafter som går igen och plågar sin omgivning. Sveriges mest kända vampyr är Bockstensmannen, ett välbevarat lik som pålats fast på 1300-talet, som hittades i en mosse i Halland på 1930-talet.

Men det är Bram Stokers greve Dracula från år 1897, som måste dricka blod för att överleva, har nästa trängt ut alla andra typer bilder av vampyrer. Mycket för att Dracula var den som gestaltades av det moderna mediet film.

I avsnitt 117 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och historiker som är aktuell med boken Dracula ? Myt och verklighet.

Många begravningsritualer har ofta sitt syfte i att förhindra att de döda ska gå igen. Det fanns många orsaker till att en död kunde tänkas börja härja med de levande ? exempelvis en våldsam död, men också död i barnsäng.

I folktron förekommer flera sätt att bli kvitt en vampyr som pålning. Ännu bättre var att bränna liket.  Under 1700-talet börjar intresset i lärda kretsar på allvar väckas för vampyrer, med berättelser som den om Arnold Paole, som också ledde till att ordet "vampyr" började spridas. Det litterära intresset ökade ännu mer under det romantiska 1800-talet. Nu förvandlas också vampyren från något som liknar vår tids zombier till mycket farliga och intelligenta varelser.

Den mest kända vampyren är Bram Stokers Draculas eleganta greve som lånat namn av den valakiske vojvoden Vlad III Dracula, men de båda har inte mycket mer än själva namnet gemensamt.

Bild: Vampyr II av Edvard Munch, 1895, public domain Munchmuseet, Oslo.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-08-26
Länk till avsnitt

Pyrrhos ? på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet

Trots att kung Pyrrhos (319?272 f.Kr) betraktades som den största generalen någonsin under sin levnad har han gått till världshistorien som den främsta förloraren eftersom det var romarna som skrev historien -? men hur blir bilden av Pyrrhos om man kritiskt granskar de källor som finns?

Historien skrivs av segrarna och Pyrrhos eftermäle har präglats av att han levde i en tid när romarriket formerades. Idag minns vi bara Pyrrhos för citatet ?En sådan seger till och jag är förlorad? som ska ha yttrats efter en blodig seger mot romarna. Men Pyrrhos vann under sin långa regenttid mer segrar genom diplomati än krig.

I avsnitt 116 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Pyrrhos ? Segraren som förlorade.

Pyrrhos namn bar med sig mytisk kraft eftersom han var släkt med Alexander den store, som dött som 33-åring efter att ha erövrat områden ända till Indien.

Pyrrhos liv började dramatiskt när han som tvååring tvingades fly från faderns kungadöme Epyros till Illyrien. Men vid tolv år ålder återfick Pyrrhos den mördade faderns kungarike bara för att förlora det några år senare igen.

Pyrrhos var en skicklig fältherre som tillfogade romarna allvarliga nederlag och de romerska förlusterna var större än Pyrrhos förluster, men romarna kunde hela tiden få förstärkningar som gjorde det möjligt för dem att sätta upp nya arméer. Därför kunde inte Pyrrhos vinna kriget trots att han vann de flesta slagen.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-08-19
Länk till avsnitt

Homo erectus första samtal - språkets uppkomst

Människans språk uppstod någon gång hos våra apliknande förfäder när deras språkliga förmågor fick spelrum i ett sammanhang där det gick att bygga upp tillit i en miljö där samarbetet lönades sig.

Språket är det som definierar människan i förhållande till djuren. Språket gjorde det möjligt att samarbeta och gav oss helt nya möjligheter att utvecklas och frodas.

Sannolikt uppstod språket hos homo erectus för högst 2,5 miljoner år sedan. Därmed påbörjades en utveckling där gester och enstaka läten och ord på en miljon år hade förfinats till avancerade berättelser som bär hela vår kultur. För det mänskliga språket visade sig vara ett öppet system som hela tiden förändras.

I avsnitt 115 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sverker Johansson, fysikern som blev lingvist och är knuten till Högskolan i Dalarna. Han är aktuell med boken På spaning efter språkets ursprung.

Människornas talapparat är mycket mer förfinad än sina släktingar apornas. Det är uppenbart att talförmågan gav evolutionära fördelar. Det går att lära apor att prata med symboler, men det är långt ifrån det förfinande kommunikationssystem som det mänskliga talet är, enligt Sverker Johansson.

Sannolikt använde våra förfäder pragmatiskt allt som stod till buds för kommunikation: tecken, gester och läten. Och homo erectcus talapparat började förmänskligas för en halv miljon år sedan. Det betyder att talet måste vara minst så gammalt.

Det finns två viktiga aspekter på språket. Den ena är vår språkförmåga som finns i hjärnan. Och det andra är språket som socialt system, det som gör att människor kan vara överens om vad som betyder vad i språket så vi kan förstå varandra.

Bild: Språket uppstod hos Homo ercectus för 2,5 miljoner år sedan. En rekonstruktion av W. Schnaubelt & N. Kieser på Westfälisches Museum für Archäologie, Herne, Wikipedia. Creative Commons.

 

Musik: Fairytale Female Vocal av Velimir Andreev, Soundblock Audio.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-08-12
Länk till avsnitt

När demokratin gav upp - Tredje rikets uppkomst del 2

Före 1928 fanns det inget som tydde på att nazisterna skulle ta makten i Tyskland och att Adolf Hitler skulle bli rikskansler. Med Hitler i fängelse efter Ölkällarkuppen 1923 levde nazistpartiet en tynande tillvaro och i mitten på 20-talet vände ekonomin uppåt.

 

Men börskraschen i USA år 1929 slängde in världen i en förödande ekonomisk depression som drabbade Tyskland svårt med massarbetslöshets som följd. Detta i en politisk miljö där inga längre trodde på Weimarrepubliken.

 

Nedmonteringen av de demokratiska institutionerna i Weimarrepubliken inleddes av socialdemokraterna för att sedan undermineras ytterligare av nationalisterna. När det inte gick att få majoritet för förslag i parlamentet började Tyskland styras med dekret. En väg som nazisterna sedan kom att utnyttja efter riksdagsbranden 1933 för att slutligen avskaffa demokratin. Detta är det andra avsnittet om Tredje rikets uppkomst.

 

I avsnitt 114 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.

 

När arbetslösheten nådde upp till 30 procent i vissa områden kunde det välorganiserade och hänsynslösa nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. Nazisternas enkla budskap började slå rot utanför kärnväljare som protestantiska småbrukare.

 

På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki.

 

Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod.

 

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

 

Bild: Adolf Hitler i Weimar oktober 1930. Bundesarchive, Creative Commons.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-08-05
Länk till avsnitt

Våldets väg - Tredje rikets uppkomst del 1

Kejsardömet Tysklands nederlag i första världskriget skapade en bitter brygd som blev grunden för nazisternas maktövertagande 15 år senare. Trots tidiga motgångar kunde nazisterna senare ta makten med en kombination av gatuvåld mot politiska motståndare och framgångar vid valurnorna i den ekonomiska krisens kölvatten.

 

Weimarrepubliken, som uppstod i ruinerna av kejsardömet, fick aldrig den legitimitet som behövdes och misslyckades med att hantera massarbetslösheten efter börskraschen år 1928. Den ekonomiska kollapsen skapade utrymme för politisk extremism på både vänster och högersidan.

 

I avsnitt 113 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.

 

Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland efter första världskriget tyngdes av stora krigsskadestånd med hyperinflation och massarbetslöshet till följd. När ekonomin i mitten på 20-talet återhämtade sig tappade nazisterna mark. Men efter börskraschen 1928 kunde nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti.

 

På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki.

 

Nazisternas hänsynslöshet matchades bara av nationalisternas naivitet ifråga om politiskt samarbete. Samtidigt gjorde kommunisternas och socialdemokraterna ömsesidiga fientlighet ett brett politiskt motstånd på vänstersidan omöjligt.

 

Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod.

 

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

 

Bild: Nazistisk milis vid Ölkällarkuppen i München år 1923.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-07-29
Länk till avsnitt

Sexdagarskriget 1967 ? när kartan i Mellersta Östern ritades om

Den 5 juni 1967 gick israels flygvapen till anfall mot Egypten, Syrien och Jordanien. På några timmar hade Israels grannländers flygvapen utplånats. Med israeliskt flygherravälde och bättre tränade trupper kunde sedan Israel erövra både Sinaihalvön, Gazaremsan, Västbanken och Golanhöjderna. Kartan i Mellersta Östern var omritad.

 

När Sexdagarskriget bröt ut år 1967 var det efter årtionden av starka spänningar mellan Israel och sina arabiska grannar. Kriget omformade hela Mellersta Östern och vi lever idag med följderna av kriget.

 

I avsnitt 112 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och militärhistorikern Marco Smedberg som har skrivit många böcker om militärhistoria och är reseledare för resor till konfliktplatser.

 

På sex dagar lyckades den israeliska krigsmakten slå ut alla sina fiender i närområdet som Egypten, Syrien och Jordanien. Israel erövrade Västbanken, Sinaihalvön och Golanhöjderna.

 

Kriget 1967 resulterade i att israeliska trupper kom att ockupera områden mer än tre gånger så stora som Israel. Militärt och politiskt var sexdagarskriget en enorm framgång för Israel. Priset för Israel var lågt: endast 679 döda och 150 sårade, Egypten förlorade sannolikt mellan 5000 och 10 000 män, Jordanien förlorade 700 soldater och 550 blev tagna som fångar, Syrien räknade 450 döda och 570 fångar.

 

Bild: Israeliska tanks avancerar på Golanhöjderna i juni 1967, källa: Israeliska presskontoret, Wiki Media.

 

Musik: The Sun King of Egypt av Bobby Cole, Audio Soundblock.

 

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-07-22
Länk till avsnitt

Vikingarnas episka världsresor

Runstenar, isländska sagor, arabiska krönikor och arkeologiska lämningar vittnar om vikingarnas resor över halva världen. Upptäckarlusten drevs av viljan till ekonomisk expansion, flykt från politiskt förtryck, jordhunger och äventyrslust i en kultur där ära och mod skattades högt. Att resorna kom att sträcka sig så långt handlar om välbyggda och snabba skepp med segel.

I avsnitt 111 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Lihammer, arkeolog som bland annat skrivit Vikingatidens härskare, samt Ted Hesselbom chef på Sigtuna museum.

De människor från Skandinavien som har kommit att kallas vikingar gjorde resor över ett imponerande stort geografiskt område. Från Kanada i väster till Kaspiska havet i öster och från Vita havet i Norr och Bagdad i söder. De koloniserade Island, Färöarna, Grönland, Storbritannien, Irland, Norra Frankrike och blev en del av det ledande skikten i statsbildningar i Ukraina.

På 800- och 900-talet åkte många från nuvarande Sverige österut till Gårdarike som omfattade Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Området kom att omnämnas det stora Svitjod som en förlängning av Sverige. Vikingarnas relationer sträckte sig lika långt som skeppen seglade. Och att ingå i den bysantinska kejsarens livvaktsstyrka var en reell möjlighet för en ung viking.

Från denna tid har vi den omtvistade benämningen ruser på de skandinaver som for österut. Svenska historiker har velat härleda namnet ruser från Roslagen, medan ryska historiker har protesterat

Bild: Leif Eiriksson upptäcker Amerika, måleri av Christian Krohg 1893, Nasjonalgalleriet Oslo, public domain.

Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Soundblock Audio

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-07-15
Länk till avsnitt

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget

Det fanns bara plats för ett imperium runt Medelhavet. Efter att Karthago förlorat det första puniska kriget i kampen med Rom blev fredsfördraget mycket hårt för förloraren Karthago i form av högt krigsskadestånd och stora landavträdelser. 

 

Det andra puniska kriget var ett faktum när den karthagiske generalen Hannibal erövrat staden Saguntum i nuvarande Spanien som var lierad med Rom år 218 f kr. Redan som nioåring fick Hannibal Barkas inför sin far Hamilkar Barkas och gudarna lova att bli romarnas fiende. Hannibal Barkas räknas än idag som tidernas främsta härförare.

 

I avsnitt 109 och 110 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.

 

Efter erövringen av Saguntum följer världshistoriens mest beryktade fälttåg med elefanter över Alperna och omskakande nederlag för det växande imperiet Rom. Hannibal tog sina stridselefanter och trupper från Spanien, via Frankrike över Alperna för att tillfoga romarna deras största nederlag vid slaget vid Cannea. Men trots lysande segrar kunde inte Karthago besegra det resursstarka Rom i längden.

När Hannibal blev överbefälhavare över Karthagos trupper år 221 fvt var han 26 år. Han hade redan som nioåring anslutit sig till sin far Hamilkar Barkas trupper i Spanien efter att han lovat att aldrig bli vän med romarna.

Trots att Karthago gick till historien som de stora förlorarna i envigen med Rom har befälhavare som Napoleon, Marlborough och nutida befälhavare dragit lärdom av Hannibals ofta genialiska taktik. Hannibal var alltid noga förberedd och utnyttjade ett väl utbyggt underrättelseväsen. Han lyckades också samordna olika vapengrenar.

Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago.

Färgbild: Hannibal på elefant över Alperna av Jacopo Ripanda, målad 1510, Capitoline Museums, Rom, Wiki Media, Public domain.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-07-08
Länk till avsnitt

Det första puniska kriget ? imperiernas bittra kamp

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen.

 

Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.

I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.

Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.

Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-07-01
Länk till avsnitt

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden

Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.

Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.

I avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar ? Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.

Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.

Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-24
Länk till avsnitt

Italiens dramatiska enande

Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.

Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.

I avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.

Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.

Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.

Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.

Musik: Italiens nationalsång Fratelli d?Italia framförd av United States Navy Band

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-17
Länk till avsnitt

Kungamakten från forntid till nutid

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.

Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet ? ofta från gud ? men också från traditionen, ritualer och symboler.

Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.

I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar ? En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.

Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.

När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.

Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.

 

Foto: Gabriella Eriksson

Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-10
Länk till avsnitt

Den spanska armadans undergång ? början på slutet för ett imperium

Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.

Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.

I avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan.

Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller så kan ni via tjänsten Patreon, https://www.patreon.com/historiaNU, stödja oss med en mindre summa varje månad.

 

Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.

Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.

Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.

Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.

Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.

Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-03
Länk till avsnitt

Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata

Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.

Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av hon.

Stöd podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.

I avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ?Allt jag känner är att mina fötter gör ont? - Förhören med Rudolf Höss.

I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.

Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.

Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.

Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.

Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-27
Länk till avsnitt

Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.

Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltitiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.

I avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.

Stötta podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68. Eller varje månad via tjänsten Patreon https://www.patreon.com/historiaNU

Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.

13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.

För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.

Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.

Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, Wikipedia

Musik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-20
Länk till avsnitt

Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret.

 

I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg.

 

I avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han är snart aktuell med en bok om den svenska historien i Finland.

 

Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna.

 

Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare,

 

Stöd oss via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa eller via https://www.patreon.com/historiaNU

Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder.

 

Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund.

 

Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund.

 

I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax.

 

 

Bild: Den brända byn, konstnären Albert Edelfelts skildring av klubbekriget.

 

Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-13
Länk till avsnitt

Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.

Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att

under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.

I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.

Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.

Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.

Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.

Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 ? långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.

 

Musik: Before the Fight av Michael Vignola

 

Bild. Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa

 (sa-kuva.fi).

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-06
Länk till avsnitt

Stig Wennerström: Storspionen som uppfann sig själv

Den 20 juni 1963 greps flygöverste Stig Wennerström på Riksbron i Stockholm av två civilklädda poliser. Säkerhetspolisen hade länge hyst misstankar mot den undflyende översten som varit militärattaché både i Moskva och i Washington och vid gripandet arbetade som försvarsexpert vid utrikesdepartementet.

Snart rullades ett förräderi upp som sträckte sig ända tillbaka till 1930-talet när Stig Wennerström studerade ryska i Riga. Stig Wennerström kom enligt egen utsago att spionera både för Nazityskland, USA och Sovjetunion. Men frågan som Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, ställer sig i boken Stig Wennerström ? myten om en svensk storspion om han verkligen var den storspion han utgav sig för att vara.

I avsnitt 100 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, författare till boken Stig Wennerström ? myten om en svensk storspion.

Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu .

Den ärelystne Stig Wennerström kom att i förhör med polis och senare den militära underrättelsetjänsten och slutligen i sin självbiografi Från början till slutet från 1972 att redigera bilden av sig själv som en storspion som ville balansera de bägge supermakterna USA och Sovjetunionen mot varandra.

Men underrättelsematerial som Wennerström samlade in i Sovjet visade sig ursprungligen komma från amerikanska tidskrifter. Svenskt material som hittades på beslagtagna spionfilmer var rent cirkulärmaterial som många hade tillgång till i den svenska försvarsmakten. När Wennerströms grep i Sverige hade sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU börjat tappat intresse för översten.

En hemlig ra?ttsmedicinsk utredning var entydig: Wennerstro?m a?r en neurotisk personlighet med stark sja?lvkontroll och effektiva emotionella och etiska fo?rtra?ngningsmekanismer. Hans personlighet outvecklad, och hans mognad och intresseinriktning la?g delvis pa? 10?12-a?rsstadiet. Detta minskade hans fo?rma?ga till oberoende bedo?mningar och gjorde honom alltfo?r la?tt beroende av en fast ledare som han kunde se upp till.

Musik: The eternal story av Juan Mares, Soundblock Audio

See

acast.com/privacy

for privacy and opt-out information.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-04-29
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.