Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia.nu med Urban Lindstedt

Historia Nu är en historiepodd som varje vecka intervjuar historiker, journalister, författare och museifolk om spännande historiska händelser och historiska personer från forntiden fram till modern tid. Vi väljer ämnen brett efter det som intresserar oss just nu. Tipsa oss gärna! Bakom Historia Nu står journalisten och poddaren Urban Lindstedt samt journalisten och förläggaren Erik Osvalds som var med och grundade bokförlaget Historiska Media samt tidningarna Populär Historia och Allt om historia. Det vi har gemensamt är att vi älskar och fascineras av historien och gillar att lika mycket att lyssna på historia som att läsa historia. Vi blir lika fascinerade av Gustav den III:s ambitioner att upprätta det kungliga enväldet som vikingarnas sjöfärder till Amerika eller evakueringen vid Dunkirk. Vår ambition är att göra historien levande för alla och att alltid förmedla den senaste historieforskningen när vi berättar om en händelse eller skeende.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

historia.nu/

Avsnitt

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget

Det fanns bara plats för ett imperium runt Medelhavet. Efter att Karthago förlorat det första puniska kriget i kampen med Rom blev fredsfördraget mycket hårt för förloraren Karthago i form av högt krigsskadestånd och stora landavträdelser. 

 

Det andra puniska kriget var ett faktum när den karthagiske generalen Hannibal erövrat staden Saguntum i nuvarande Spanien som var lierad med Rom år 218 f kr. Redan som nioåring fick Hannibal Barkas inför sin far Hamilkar Barkas och gudarna lova att bli romarnas fiende. Hannibal Barkas räknas än idag som tidernas främsta härförare.

 

I avsnitt 109 och 110 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.

 

Efter erövringen av Saguntum följer världshistoriens mest beryktade fälttåg med elefanter över Alperna och omskakande nederlag för det växande imperiet Rom. Hannibal tog sina stridselefanter och trupper från Spanien, via Frankrike över Alperna för att tillfoga romarna deras största nederlag vid slaget vid Cannea. Men trots lysande segrar kunde inte Karthago besegra det resursstarka Rom i längden.

När Hannibal blev överbefälhavare över Karthagos trupper år 221 fvt var han 26 år. Han hade redan som nioåring anslutit sig till sin far Hamilkar Barkas trupper i Spanien efter att han lovat att aldrig bli vän med romarna.

Trots att Karthago gick till historien som de stora förlorarna i envigen med Rom har befälhavare som Napoleon, Marlborough och nutida befälhavare dragit lärdom av Hannibals ofta genialiska taktik. Hannibal var alltid noga förberedd och utnyttjade ett väl utbyggt underrättelseväsen. Han lyckades också samordna olika vapengrenar.

Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago.

Färgbild: Hannibal på elefant över Alperna av Jacopo Ripanda, målad 1510, Capitoline Museums, Rom, Wiki Media, Public domain.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-07-08
Länk till avsnitt

Det första puniska kriget ? imperiernas bittra kamp

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen.

 

Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.

I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.

Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.

Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-07-01
Länk till avsnitt

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden

Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.

Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.

I avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar ? Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.

Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.

Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-24
Länk till avsnitt

Italiens dramatiska enande

Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.

Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.

I avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.

Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.

Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.

Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.

Musik: Italiens nationalsång Fratelli d?Italia framförd av United States Navy Band

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-17
Länk till avsnitt

Kungamakten från forntid till nutid

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.

Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet ? ofta från gud ? men också från traditionen, ritualer och symboler.

Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.

I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar ? En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.

Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.

När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.

Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.

 

Foto: Gabriella Eriksson

Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-10
Länk till avsnitt

Den spanska armadans undergång ? början på slutet för ett imperium

Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.

Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.

I avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan.

Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller så kan ni via tjänsten Patreon, https://www.patreon.com/historiaNU, stödja oss med en mindre summa varje månad.

 

Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.

Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.

Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.

Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.

Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.

Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-06-03
Länk till avsnitt

Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata

Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.

Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av hon.

Stöd podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.

I avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ?Allt jag känner är att mina fötter gör ont? - Förhören med Rudolf Höss.

I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.

Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.

Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.

Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.

Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-27
Länk till avsnitt

Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända person

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.

Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltitiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.

I avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.

Stötta podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68. Eller varje månad via tjänsten Patreon https://www.patreon.com/historiaNU

Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.

13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.

För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.

Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.

Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, Wikipedia

Musik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-20
Länk till avsnitt

Klubbekriget - det blodiga upproret när Finlands bönder fått nog

Klubbekriget i Finland åren 1596-97 är ett av de största bondeupproret i nordisk historia. I ett land med bara 25 000 gårdar dödades minst 2500 bönder, enligt historikern Heikki Ylikangas. Dessutom svalt många bönder ihjäl efter att deras gårdar grundligt plundrats som straff för upproret.

 

I slutet på 1500-talet var den östra rikshalvan av Sverige präglat av kriget mot Ryssland som pågått i 25 år. Här gick den starkes rätt gick före lagen. Ofta var de egna truppernas övergrepp mot befolkningen mer omfattande än fiendernas härjningståg.

 

I avsnitt 102 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet. Han är snart aktuell med en bok om den svenska historien i Finland.

 

Klubbekrigets utlösande faktor var att bönderna i Österbotten tvingades att underhålla trupper i strid mot tidigare förordningar, men bör ses i ett sammanhang där högt skatteuttag tillsammans med olagliga uttag och regelrätt plundring gjorde livet outhärdligt för bönderna.

 

Namnet Klubbekriget kom från att bönderna delvis var beväpnade med stora klubbor som faktiskt var det bästa vapnet mot bepansrade ryttare,

 

Stöd oss via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa eller via https://www.patreon.com/historiaNU

Finland som styrdes av den kungatrogne Klas Flemming, var i kölvattnet på det nordiska 25-årskriget mot Ryssland, präglat av laglöshet där adel, ämbetsmän och rusthållare inte bara hänsynslöst drev in höga skatter utan drev in mer än vad lagen krävde med falska mått och regelrätta rån av redan utfattiga bönder.

 

Upproret, som spred sig från Österbotten år 1596, hade föregåtts av en rad oroligheter i Österbottens svenskbygder och i Rautalampi storsocken som slagits ned utan misskund.

 

Klubbekriget utspelade sig mot en politisk bakgrund där Hertig Karl integrerade om kungamakten mot sin egen brorson kung Sigismund. Finlands ståthållare Klas Flemming höll Finland i ett järnbrepp och var trogen kung Sigismund.

 

I november 1596 kom det till oroligheter vid Storkyro kyrka, varefter bönderna uppdelade på tre avdelningar ryckte mot söder. Till upprorsstyrkorna slöt sig bönder från norra Tavastland och Savolax. Huvudstyrkan, anförd av storbonden Jaakko Ilkka, led nederlag vid Nokia gård 31/12, medan andra drabbningar, som även slutade med knektarnas seger, stod vid Padasjoki kyrka i Tavastland och S:t Michels prästgård i Savolax.

 

 

Bild: Den brända byn, konstnären Albert Edelfelts skildring av klubbekriget.

 

Litteratur: Klubbekriget : det blodiga bondekriget i Finland 1596-97 av Ylikangas, Heikki

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-13
Länk till avsnitt

Sveriges roll i kampen om Nordkalotten under andra världskriget

Järnmalmen i Kiruna med utskeppningshamnen i Narvik, nickelmalmen i Petsamo i Finland och hamnen i Murmansk med järnvägen söderut var strategiskt viktiga brickor som gjorde att Nordkalotten blev platsen för ett av de största slaget i Nordens historia.

Den svenska samlingsregeringen underlättade den tyska krigsansträngningen genom att

under flera år tillåta tyskarna att transportera soldater på svenskt territorium och att bygga upp ett stort lager i Luleå för främst mat och foder.

I avsnitt 101 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Gyllenhaal, författare med inriktning på militärhistoria som är aktuell med återutgivningen av Slaget om Nordkalotten.

Den tyska invasionen av Norge hade föregåtts brittiska planer på att ta kontrollen över gruvorna i Kiruna. Senare när Molotov-Ribbentropspaktens bröts med Nazitysklands anfall på det kommunistiska Sovjetunionen blev hela Nordkalotten en karg och ogästvänlig stridsplats där tiotusentals soldater dog.

Sverige både hukade och profiterade på Nordkalottens strategiska betydelse. Det neutrala Sveriges eftergiftspolitik mot nazityskland gjorde att 2 140 000 tyska soldater och över 100 000 vagnar med krigsmaterial transporterades på svensk järnväg. Under perioder upptog tyskarna 10 procent av SJ:s transportkapacitet.

Tyskarna byggde också upp ett enormt mellanlager i Luleå där det främst lagrades mat och djurfoder till den tyska krigsmakten. Lagret vaktades av svenska poliser och den ansvarige för lagret Walther Zindel kom att gifta sig med en svenska från Piteå. Svenska åkerier tjänade stora summor på att frakta krigsmateriel till Nazitysklands trupper på Nordkalotten.

Sverige stoppade inte transporterna förrän den 20 augusti 1943 ? långt efter att krigslyckan vänt för tyskarna. Och det tyska lagret i Luleå avvecklades inte förrän sommaren 1944.

 

Musik: Before the Fight av Michael Vignola

 

Bild. Tyska tanks avancerar mot fronten vid Vasonvaara den 1 juli 1941. Källa

 (sa-kuva.fi).

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-05-06
Länk till avsnitt

Stig Wennerström: Storspionen som uppfann sig själv

Den 20 juni 1963 greps flygöverste Stig Wennerström på Riksbron i Stockholm av två civilklädda poliser. Säkerhetspolisen hade länge hyst misstankar mot den undflyende översten som varit militärattaché både i Moskva och i Washington och vid gripandet arbetade som försvarsexpert vid utrikesdepartementet.

Snart rullades ett förräderi upp som sträckte sig ända tillbaka till 1930-talet när Stig Wennerström studerade ryska i Riga. Stig Wennerström kom enligt egen utsago att spionera både för Nazityskland, USA och Sovjetunion. Men frågan som Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, ställer sig i boken Stig Wennerström ? myten om en svensk storspion om han verkligen var den storspion han utgav sig för att vara.

I avsnitt 100 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, författare till boken Stig Wennerström ? myten om en svensk storspion.

Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu .

Den ärelystne Stig Wennerström kom att i förhör med polis och senare den militära underrättelsetjänsten och slutligen i sin självbiografi Från början till slutet från 1972 att redigera bilden av sig själv som en storspion som ville balansera de bägge supermakterna USA och Sovjetunionen mot varandra.

Men underrättelsematerial som Wennerström samlade in i Sovjet visade sig ursprungligen komma från amerikanska tidskrifter. Svenskt material som hittades på beslagtagna spionfilmer var rent cirkulärmaterial som många hade tillgång till i den svenska försvarsmakten. När Wennerströms grep i Sverige hade sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU börjat tappat intresse för översten.

En hemlig ra?ttsmedicinsk utredning var entydig: Wennerstro?m a?r en neurotisk personlighet med stark sja?lvkontroll och effektiva emotionella och etiska fo?rtra?ngningsmekanismer. Hans personlighet outvecklad, och hans mognad och intresseinriktning la?g delvis pa? 10?12-a?rsstadiet. Detta minskade hans fo?rma?ga till oberoende bedo?mningar och gjorde honom alltfo?r la?tt beroende av en fast ledare som han kunde se upp till.

Musik: The eternal story av Juan Mares, Soundblock Audio

See

acast.com/privacy

for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-04-29
Länk till avsnitt

99. Carl och Christina Piper - uppkomlingar med Karl XII:s öra

Paret Christina och Carl Piper var runt sekelskiftet vid år 1700 ett av de mest omtalade paren inom den svenska eliten. De hade dåligt rykte. Deras närhet till kungamakten gjorde människor avundsjuka ? en närhet som de tog bra betalt för när folk ville påverka kungen.Carl Piper var en duglig man i staten, men kom att betraktas som en uppkomling som utnyttjade de karriärmöjligheter det karolinska enväldet erbjöd. Han avancerade till friherre, greve och blev slutligen Karl XII:s närmaste man. Christina Piper tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm och äktenskapet var ett resonemangsäktenskap mellan rikt borgerskap och inflytelserik ämbetsmannaadelI avsnitt 99 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Svante Norrhem är docent i historia vid Lunds universitet. Han har bland annat skrivit boken Christina och Carl Piper ? En biografi.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu . Carl Pipers hade sitt ursprung inom Stockholms borgerskap. Han gjorde sig snart känd som en kunnig man inom statsförvaltningen och blev år 1690 statssekreterare hos Karl XI. Sedan kungen insjuknat fick Carl Piper ta ännu större ansvar än tidigare och blev strax efter Karl XII:s myndighetsförklaring utnämnd till statsråd och kungligt råd.Christina Olofsson Törne var 17 år och Carl Piper 43 när de gifte sig år 1690. Carl Piper var brudens fars styvbror, och hon hade känt honom sedan barndomen. Christina tillhörde en förmögen borgarsläkt i Stockholm. Äktenskapet var ett resonemangsparti, en allians mellan pengar och adelskap, men de respekterade och värderade varandra högt. Åren 1706 och 1707, vid tiden för freden med August II av Sachsen, var Piper sannolikt en av Nordeuropas mäktigaste individer. Men drömmen slogs i kras vid nederlaget i Poltava, men kanske gjorde Carl sina största insatser som talesman för de svenska krigsfångarna. Peter den store hatade Carl och greven från Stockholms borgerskap kom att dö utblottad på den tidigare svenska borgen Nöteborg.När Carl Piper hamnade i rysk fångenskap efter slaget vid Poltava var parets politiska inflytande över. Istället kom Christina Piper bli en av sin tids driftigaste svenska företagare, ständigt på jakt efter nya godsegendomar och maktpositioner, ofta indragen i rättsprocesser och tvister. Om hon levt idag skulle vi ha refererat till henne som en lyckosam riskkapitalist. Från sin bas på skånegodset Krageholm investerade Christina i allt fler gods och bruk. Redan under kriget hade hon medvetet ökat familjens godsinnehav och från och med 1710 tog hon successivt över Andrarums alunbruk. Bruket hade etablerats redan på 1630-talet. Enbart de skånska gods hon förvärvade omfattade större yta än ett mindre tyskt furstendöme.Musik: Beethoven 9:e symfoni, Soundblock Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-04-22
Länk till avsnitt

98. Folkhemmets besatthet av skyddsrum

Sverige är det land efter Schweiz som byggt mest skyddsrum per capita i världen. Ett av världens största skyddsrum med plats för 20 000 människor finns exempelvis under Södermalm i Stockholm. Och många av oss har spelat pingis skolornas skyddsrumskällare.Artilleri och bombflyg kom redan under första världskriget att visa på civilbefolkningens utsatthet under det totala kriget. Senare under spanska inbördeskriget och andra världskriget fick civilbefolkningen uppleva vidden av verklig terrorbombning. Sverige studerade noggrant nazitysklands luftskydd och effekterna av bombkrig både i Spanien och Finland. Resultatet blev en enorm utbyggnad av skyddsrum för civilbefolkningen.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68, vårt plusgiro 96 89 95-1 eller www.patreon.com/historiaNu . I avsnitt 98 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet och programledare för Historia Nus systerpodd Militärhistoriepodden. I sin forskning tittar har på skyddsrummets svenska idéhistoria.För en svensk socialdemokratisk regeringen med en pacifistisk tradition blev frågan om luftskydd kontroversiell eftersom det betraktades som en militarisering av civilsamhället. Men andra världskriget ändrade på allt. Med hemlig inspiration från nazityskland byggde Sverige upp ett civilförsvar som investerade stora belopp att bygga skyddsrum. Talrika skyddsrum och planer för evakuering skulle göra det ekonomiskt meningslöst att bomba civilbefolkningen.Efter andra världskriget med kalla krigets atombombshot fortsatte skyddsrumsbyggande i samma takt som vi byggde nya bostäder. Tanken var att om vi evakuerade stora delar av befolkningen från städerna och skyddare de som var kvar i enorma skyddsrum skulle det vara oekonomiskt att bomba Sverige med atombomber.Musik: Dystopia av Keith Anthony Holden, Soundblock AudioBild: Sprängskiss över Katarinabergets skyddsrum, Wikipedia

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-04-15
Länk till avsnitt

97. Det tragiska slaget vid Visby 1361

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren. I avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ?I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.? Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408. Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad. Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUBild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-04-08
Länk till avsnitt

96. Uppåkra som kult ? och maktcentrum under tusen år

Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordisak kulten utövades.I avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år ? vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati. Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa. Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungesför samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad. Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUMusik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-04-01
Länk till avsnitt

95. Nattlo?perskor i 1700-talets Stockholm

Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler. I avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes. Stöd podden Historia nu via https://www.patreon.com/historiaNUFoto: Samuel SvenssonBild: Lars Henning Bohman, Nationalmuseet, Creative Commons.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-03-25
Länk till avsnitt

94. När Örebro besegrade Stockholm och Göteborg i kampen om tiden

Sverige blev det första landet i världen som via lagstiftning införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879. Den nya standardtiden utgick från Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.I det förmoderna Sverige var all tid lokal med solen som tidsmått. Före järnvägen var kommunikationerna långsamma och de lokala tiderna var aldrig något problem. Men när stambanorna byggdes ut i Sverige i mitten på 1800-talet blev frågan om en gemensam tid för Sverige akut. I avsnitt 94 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med idéhistorikerna Gustav Holmberg och Johan Kärnfelt, bägge docenter vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet. De är aktuella med boken Tid för enhetlighet ? Astronomerna och standardiseringen av tid i Sverige.Järnvägstiden, som kom med utbyggnaden av stambanorna på 1860-talet, kom att sättas utifrån Göteborgstid som var 24 minuter före Stockholmstid. Fördelen med att sätta järnvägstiden efter Göteborg var att resenärer som blandat ihop lokal tid med järnvägstiden skulle komma för tidigt och inte för sent till järnvägsstationen. Ganska snart kom både järnvägen och telegrafen att tydliggöra behovet av en gemensam borglig tid i Sverige. Det fanns förslag att huvudstaden Stockholm skulle sätta tiden. Ett annat förslag var att man skulle indela Sverige i två tidszoner ? en tidszon för norra Sverige och en för södra Sverige. Det fanns också diskussioner kring en gemensam nordisk tid som skulle sättas efter Köpenhamn.Sverige blev det första landet i världen som införde en gemensam nationell tid den 1 januari 1879 som utgick efter Örebros lokala tid. Men sjöfarten fortsatte att navigera efter Greenwich mean time som låg en timme och 14 sekunder före svensk tid.Den 1 januari år 1900 kom Sverige att justera sin tid med 14 sekunder för att svensk borglig tid skulle vara exakt en timme efter Greenwich mean time och samma som central europeisk tid.Bild: Världens äldsta fungerande astronomiskt ur i gamla stan i Prag från 1410, Wikipedia, Creative Commons.Musik: Fugit av Emanuele Dentoni, Soudblock Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-03-18
Länk till avsnitt

93. Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige. I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige ? Främmande makter på besök.De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45. En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffades vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.Musik. Min soldat med Ulla BillquistBild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-03-11
Länk till avsnitt

92. Folkvandringstiden omprövad

Folkvandringstiden (år 370-600) är en i grunden en missvisande etikett, eftersom det sällan handlade om stora folkgrupper som rörde sig över Europa och Afrika - utan snarare krigarföljen på några tusen män. Även om det finns exempel på regelrätta folkförflyttningar som när visigoterna flydde undan hunnerna över Donau år 376.I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet som är aktuell med boken Folkvandringstid och boken Karl den store som startar i folkvandringstiden.Folkvandringstiden är en mytisk tid där senare ideologisk historieskrivning fick många länder att hävda att alla folkvandringar härstammade från deras kärnområden. Under stormaktstiden hävdade historiker att de germanska goternas urhem låg i nuvarande Sverige. Det fanns definitivt starka band mellan folk i nuvarande Sverige och Europa under folkvandringstiden, men de första spåren av goterna har inte hittats i Sverige.De flesta barbarer ville fortsätta att vara en del av det romerska imperiet som lokala ståthållare. De vördade den romerska kulturen och på de flesta ställen anammade erövrarna det lokala språket och kulturen. På de brittiska öarna däremot blev erövrarnas språk med tiden fornengelskaSamtidigt bidrog de germanska folkvandringarna till det Västromerska imperiets fall. Och när det romerska imperiet föll sönder förändrades samhällena i grunden. Från ett imperium med avancerad centraliserad administration och skatteuppbörd till lokala agrarsamhällen styrda av lokala kungar och herremän.Andra viktiga konsekvenser av folkvandringstiden var etablerandet av engelskan som språk på de brittiska öarna som senare blev världsspråket nummer ett. Också kristendomens utbredning gynnades av sammanbrottet av den Västromerska administrationen.Musik: Heavy Battle Horns av Denis Kotenko, Storyblocks AudioBild. Destruction av Thomas Cole från 1836, Wiki Media, Public Domain.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-03-04
Länk till avsnitt

91. Allvaret hos Per Brahe dä - i kungamaktens skugga

Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott. Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.Han efterlämnade tre litterära verk Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftemålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van UtherMusik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar - när han naturligtvis är Pers styvfar.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-02-26
Länk till avsnitt

90. När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt

På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som kungamakten och deras militära makt kom att krossas med ett riksdagsbeslut år 1525.Ett närmast permanent krigstillstånd tvingade fram en ny militär organisering. Inspirerad av Tyskland började Gustav Vasa att värva fotfolk för kunglig tjänst redan under upproret år 1521-1523. Bondeuppbåd kom att växlas över till värvade inhemska trupper som fick lön. I avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan om hans hans doktorsavhandling I rikets tjänst.En av Gustav Vasas viktigaste insatser under sin regim var att han omorganiserade militären från en förhandlingsmodell med dem som hade våldsresurser till ett mer centraliserat militärväsenden med värvade trupper. Med tiden utvecklades de värvade trupperna till en betydligt större stående armé. Tidigare var staten beroende av att bönder och andra samhällsklasser för att ställa upp en krigshär. Genom att kungen värvade direkt utan förhandlingar med exempelvis bondeklassen stärktes kungamakten. Bönderna accepterade nyordningen för att de ville slippa tidigare perioders förödelse i krigens spår ? de bytte frihet mot säkerhet.Bilder: Strider utanför Älvsborgs slott 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd till höger, och tyska landsknektar till vänster. Teckningen är gjord av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein.Musik: Lute piece, Soundblock Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-02-19
Länk till avsnitt

89. Carl Michael Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare

Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för den svenska vistraditionen går inte att överskatta. Född in en välsituerad ämbetsborgarklass gick Bellman från lovande ung ämbetsman till en omtalad visdiktare och underhållare med stöd ända upp från Gustav III. Nästan lika kända som nationalskalden själv är karaktärerna som befolkade hans Fredmans epistlar och dryckesvisor. Här hittar vi den alkoholiserade urmakaren Jean Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad tillsammans med gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.I avsnitt 89 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Carina Burman, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bellman. Biografin.Småstaden Stockholm med omgivningar är fonden där Bellmans visor och liv utspelar sig. Född in i burgen ämbetsborgarskap kom familjens ekonomiska status sjunka långsamt ned i ekonomiskt moras. Det var också Bellmans stora skulder som tvingade honom att säga upp sin tjänst på Riksbanken. Efter Gustav III:s statskupp 1772 skrev Bellman hyllningssången Gustavs skål och med tiden skulle kungen Gustav III stötta Bellman.Adelskap var aldrig aktuellt eftersom han hade svårt för att veta vad gränserna i de finare salongerna gick. Hela hans vuxna liv präglades också av allvarliga ekonomiska problem. Bellman uppfann också en fantasiorden där alla medlemmar var svåra alkoholister. Statuterna var formulerade att ingen kunde bli medlem i denna Bacchi Orden, som inte minst två gånger hade legat redlös i rännstenen.Bellman var populär under sin levnad, men han dog utfattig och sjuk 55 år gammal. Någon gravsten restes inte förrän 1851.Musik: Ur vägen, ur vägen av CM Bellman, Fredmans sång 27 med Sven Scholander, Public DomainBild: Carl Michael Bellman i Sergels ateljé av Carl Larsson, public domain

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-02-12
Länk till avsnitt

88. De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige

Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.I avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson. Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen 1939 i Berkely Bild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-02-05
Länk till avsnitt

87. Turkiets födelse och folkmordet på armenierna

I resterna av det Osmanska riket mördades över en miljon kristna armenier under perioden 1915 till 1923. Det kallas folkmordet på armenierna, men hundratusentals andra kristna minoriteter som assyrier, syrianer, kaldéer och greker föll offer för en medveten och systematisk utrotningspolitik av kristna inom det Osmanska riket.Folkmordet skedde i skuggan av första världskriget där det Osmanska riket deltog på Tysklands sida. Förövarna var den innersta kretsen av det styrande ungturkiska partiet Kommittén för enhet och framsteg och dess medhjälpare ? de flesta morden skedde under några månader från april år 1915 till början av år 1916. Omvärlden var väl informerade om det pågående folkmordet och protesterade hos ungturkarna.I avsnitt 87 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Maria Karlsson, historiker vid Lunds universitet om folkmordet på armenierna.Folkmordet var en central del i processen där det vidsträckta multietniska Osmanska riket under tryck utifrån omvandlades till den betydligt mindre turkiska nationalstaten. Det skedde under ett århundrande som skulle uppleva upprepade folkmord med en vidd som nästan är obegriplig.Folkmordet inleddes med att några hundra ledande armenier i huvudstaden Konstantinopel arresterades och mördades i april 1915. Men våldsaktioner mot armenierna hade startat långt tidigare. Under år 1915 mördades hundratusentals armeniska män och kvinnor och barn. De deporterades till ökenområden där ingen kunde överleva och dog under dödsmarscherna, de brändes i byggnader och dränktes i floder. Kvinnor våldtogs och tvångskonverterades tillsammans med barn till islam. Tiotusentals armeniska kvinnor och barn blev slavar till turkar och kurder.En viktig orsak till folkmordet var det osmanska krigsnederlag och att flera kristna nationer på Balkan frigjorde sig från det osmanska riket. Det skapade en grund för konspirationstänkande. Landstigningen på Gallipolihalvön och ett uppror i den armeniska staden Van var andra viktiga utlösande faktorer.Samtidigt som det multietniska Osmansk riket föll samman växte ett nationellt turkiskt medvetande fram. När det Osmanska riket skulle bli en turkisk nation fanns det inte plats för några kristna minoriteter. Samtidigt började den diskriminerade armeniska medelklassen ställa krav på politiskt inflytande.När det moderna Turkiet bildades med freden 1923 var folkmordet avslutat. Än idag förnekar representanter för den turkiska staten att något folkmord ägt rum. Musik: Armenian medley (inst), Storyblocks AudioBild: En armenisk kvinna knäböjer vid sitt döda barn vid Aleppo, Wikipedia

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-01-29
Länk till avsnitt

86. Det Historiska London

Londons historia började med romarna. Londinium var deras främsta stad norr om engelska kanalen. Dick Harrison, professor i historia, berättar om en metropol som reste sig ur aska och guidar oss till sina favoritställen i staden. Författaren längtar till den stad han bodde i på 1990-talet: "Men jag längtar också till de gröna vidderna med ekorrar, träd och buskar i Kensington Gardens, till höstens fallande lönnlöv i Green Park, till myllret av människor på Oxford Street, till de oändliga gångarna i tunnelbanesystemet.London är på en och samma gång en charmigt grådaskig regnmetropol och en alltjämt gnistrande diamant i det fallna imperiets krona, en stad du aldrig lämnar i sinnet när du väl levt där, oavsett hur långt bort du flyttar."Inläsare: Fredrik BerglingBild: Rekonstruktion av en teckning av Londinium år 120 AD, Museum of London

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-01-22
Länk till avsnitt

85. Historiska misstag i urval

101 historiska misstag är boken som ger dig chansen att lära av andras misstag du hinner aldrig göra alla själv. För du vill väl inte sluta som Axel von Fersen eller vara uppfinnaren av heroinet. I avsnitt 85 av podden Historia Nu får du ta del av ett urval av kapitlen från den underhållande boken 101 historiska misstag.Journalisten Daniel Rydén berättar medryckande om misstag som förändrat hist¬oriens gång. Kända och klassiska blundrar bland¬as med okända och bortglömda missar. Det enda de har gemensamt är att de visar att det sällan blir som man tänkt sig. Det kan till och med bli bättre.Uppläsare är Fredde Granberg. Foto av teckning på mordet på Axel von Fersen 1810 i Stockholm, okänd konstnär, public domain.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-01-15
Länk till avsnitt

84. Det politiska och ekonomiska maktens London

I London är den politiska och ekonomiska makten koncentrerad till några få kvadratkilometer vid Themsen ? Westminster för politiken och The City för ekonomin.?Klockan sex varje kväll sänder BBC 4 den berömda klockans slag, live varje dag sedan 1922. En mikrofon är placerad uppe i klocktornet och så börjar artonnyheterna. Det brittiska parlamentets klocka, mer känd som Big Ben, är synonym med London och med brittisk politik. Radiolyssnarna hör slagen innan turisterna som samlas på marken gör det? inleder författaren och journalisten Katrine Marçal sin skildring om det politiska och ekonomiska Storbritannien ? parlamentet och City of London. Inläsare är Kajsa Linderholm.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-01-08
Länk till avsnitt

83. Kalmars uppgång och fall från Kalmarunionen till freden i Roskilde

Det är osäkert exakt när och vem som grundade Kalmar, men staden blev under medeltiden ett skyltfönster för Sverige samt en tummelplats för toppmöten och krig. Den praktfulla staden beskrivs som en mindre upplaga av städer som Lübeck eller Brügge. Kalmars historia utmärker sig från de första notiserna om Kalmarsund under vikingatiden till 1600-talet då den svenska regimen bestämde att staden skulle rivas och flyttas till Kvarnholmen. I avsnitt 83 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som är aktuell med boken Kalmar ? Den begravda staden på Historiska Media.I skrifter omnämns Kalmar som en borg på 1100-talet och framträder som stad runt år 1200. Kalmars äldsta stadssigill som härrör från mitten av 1200-talet är Nordens äldsta bevarade. I mitten av 1300-talet var borgen i Kalmar rikets starkaste fästning. Vilket var nödvändigt då staden utsattes för otaliga anfall och belägringar.Nya arkeologiska utgrävningar i Kalmar visar att staden är äldre än vad man tidigare trott. Bilden av den gamla nordiska metropolen har förändrats i grunden. Kalmar växte fram i mitten på 1100-talet eller kanske ännu tidigare. Medeltida svenska städer var små med några hundra invånare. Förutom Kalmar med sina 3000 invånare, Stockholm och Visby med runt 6000 invånare vardera. Men Kalmar var ett skyltfönster och det var hit man kom när man skulle till Sverige. En prålig stad som skulle ta andan av besökarna - ett mikrokosmos är av statustänkande. .Stadens strategiska läge i Östersjön gjorde Kalmar en viktig mötesplats för den nordiska politiken under medeltiden. Det var ingen slump att Kalmarunionen hette Kalmarunionen. Den formaliserades vid unionsmötet år 1397 i staden. Men Kalmar var också en handelsstad som dominerades av rika handelsmän med tysk härkomst. Att Kalmar var en viktig handelsplats blir tydligt med att staden, vid sidan om Visby, Viborg och Stockholm, fick en ringmur år 1300. Kalmarkriget 1611 blev början på slutet på stadens storhetstid. Staden förstördes och efter en eldsvåda 1647 flyttades Kalmar till Kvarnholmen. Med freden i Roskilde 1658 förlorade Kalmar sin gynnade position som gränsstad till Danmark. Bara stagnation återstod. Musik: Dance of the long night av Dorian Kelly, Storyblocks AudioBild: Kalmar slott, fotograf Urban Lindstedthttps://historiskamedia.se/bok/kalmars-historia/

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020-01-01
Länk till avsnitt

82. Svenska kungar som prövade lyckan i polska kungaval

Sigismund (1566-1632) valdes till kung i Polen år 1587, men han var långt ifrån den ende svenske regenten som försökte bli vald till kung i landet som dominerades av en stor adel med orientaliska klädesdräkter.I tusen år har svenskar och polacker mötts på slagfältet och i dynastiska äktenskap, ändå är grannlandet Polen ganska okänt för så många svenskar. Vi har haft polska drottningar och Polen en svensk kung. Två gånger har svenska arméer plundrat och ödelagt vårt grannland. I avsnitt 82 samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Herman Lindqvist, som bor i Warszawa, och skrivit boken Sverige-Polen ? 1000 år av krig och kärlek.Gustav Vasas älsklingsson Johan III gifte sig med den katolska prinsessan Katarina Jagellonica från Polen i en tid när reformationen omvandlade Sverige. Ett giftermål som utmanade brodern och kungen Erik XIV. Johan III:s son Sigismund kom också att bli kung i Polen, men som katolik lyckades han inte behålla den svenska tronen.På 1500-talet sökte över 500 svenskar skydd i Polen undan Vasakungars ilska. När Sverige levde under hård lutheransk ortodoxi där en skolgång i en katolsk kyrka kunde leda till avrättning var Polen länge religionsfriheten och yttrandefrihetens stamort på jorden. Senare har tusentals polacker kommit till oss på flykt från förtryck, förföljelser och kommunism. I Polens dramatiska historia finns det många förbindelselänkar med den svenska historien. Men även om Sverige och Polen har krigat mot varandra, var Polen inte av de svurna arvfienderna som Ryssland och Danmark.Musik: Chopin Fantaisie-Impromptu No.4 Op.66 in C# minor, Storyblocks AudioBild: Sigismund Vasa som ung svensk kung i Polen av Martin Kober, public domain. Kunsthistorisches Museum Wien.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-12-25
Länk till avsnitt

81. Folktro, trolldom och dödsdomar på 1600-talet i Bohuslän

När Thomas Anderssons fiskeskuta från Mollösund i Bohuslän förliste tillsammans med sju män sommaren 1669 uppkom snabbt rykte om att trolldom var orsaken till skeppsbrottet. Snart anklagades fyra kvinnor och två män att ligga bakom. Efter hårda förhör med tortyr och det förnedrande vattenprovet där alla som flöt på vattnet ansågs vara skyldiga dömdes de utpekade till döden och avrättades i april 1670. Händelsen var en av flera trolldomsrättegångar i Bohuslän, som hade startats med att Anna i Holta i juni 1669 anklagats för att gjort Sören Murmästare impotent med trolldom.I avsnitt 81 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet och författare till boken En förtrollad värld ? Förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669-1672.Redan på 1450-talet inleddes de första häxprocesserna i Europa. Svårast drabbades Tyskland av trolldomsprocesserna. Under perioden 1560-1660 beräknas 30 000-35 000 ha avrättats i trolldomsrättegångar i Europa. Framförallt kvinnor drabbades även om det fanns regionala skillnader. I Sverige kulminerade trolldomsrättegångarna med närmast obligatoriskt fällande domar och avrättningar runt 1668-1676. De största häxprocesserna skedde i Dalarna, Norrland och Stockholm. Efter ett utpekande fälldes nästa alla anklagade efter långa plågsamma förhör med tortyr och vattenprov. Vittnesmål från barn var vanliga och små samhällen revs sönder när väl en person utpekats att i förbund med djävulen utövat trolldom.En förutsättning för att de otroliga trolldomsberättelserna med måltider med djävulen, byte av skepnad från människa till djur och färder till Blåkulla skulle kunna ligga till grund för hundratals dödsdomar var att människorna såg på sin omvärlds som magisk. Djupt religiösa fanns det ändå utrymme för en stark tro på magi och olika form av onda väsen.Musik: Voices In The Dark, Storyblocks AudioBild: Vattenprovet, anonymt träsnitt, Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-12-18
Länk till avsnitt

80. Alfred Nobels hemliga livsdröm

Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ?som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta?.Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.I avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel - Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister. Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public DomainMusik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-12-11
Länk till avsnitt

79. Dödslägren efter finska inbördeskriget

Efterbörden av det bittra finska inbördeskriget år 1918 blev 13 500 döda i koncentrationsläger. Värst var förhållande i Dragsvik utanför Ekenäs. Under några månader dog tusentals män i sina bästa år på grund av svält, vattenbrist och ohyggliga hygieniska förhållanden. Rena avrättningar och dödskjutningar förekom men de absolut flesta dog av de omänskliga förhållanden i lägret, som med tiden blev en internationell skandal.Efter ett bittert inbördeskrig präglat av terror från både den röda och vita sidan vann den vita sidan med tysk hjälp. Efter det relativt korta kriget som pågick från januari till maj 1918 internerades över två procent av den finska befolkningen ? det handlade om rödgardister som begått övergrepp, men också tvångsrekryterade soldater och socialistiska sympatisörer som inte gjort sig skyldiga till några brott.I avsnitt 79 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och historieläraren Sture Lindholm som skrivit boken Fånglägerhelvetet Dragsvik - Massdöden i Ekenäs 1918De värsta lägerförhållandena uppstod i militärförläggningen Dragsvik utanför Ekenäs. Av tiotusen rödgardister som skulle ställas inför rätta för högförräderi dog mer än 3000 män under några få sommarmånader år 1918 i koncentrationslägret i Dragsvik. Många fångar var redan utsvultna och sjuka när de anlände till lägret eftersom de redan varit internerade i månader utan ordentligt med mat.Mängden fångar, men också ett hat mot den röda sidan, gjorde att lägerledningen inte klarade av att hantera situationen. Svältkost, trängsel och snusk blev en dödlig mix som inte förbättrades förrän en hemlig rapport läckte till svensk press. Lägerläkaren Toivo Ellilä skrev den 12 juni 1918: ?Vad tjänar det till med någon sjukvård och läkarverksamhet här när det inte finns mat. För att inte tala om sjukhusmat. Någon plats att placera patienterna. För att inte tala om sängkläder och dylikt. Flera fångar ber att de ska skjutas hellre än att svältas till döds här.?Musik: Chopin Funeral March, Storyblocks Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-12-04
Länk till avsnitt

78. Gustav II Adolf kickstartade den svenska stormaktstiden

Den svenska stormaktstiden varade i drygt hundra år. En tid som präglades av ständiga krig, höga skatter och stora umbärande för folket. När Sverige var som störst vid freden i Roskilde år 1658 var Östersjön nästan förvandlad till ett svenskt innanhav.56 år senare var Sverige reducerat till dagens Sverige, Finland och Svenska Pommern.Stormaktstidens start brukar dateras till år 1611 när Gustav II Adolf blev kung och avslutas när Karl XII dör i Norge 1718. Inflytandet över Östersjön låg i vågskålen när den geopolitiskt okunnige 17-åriga Gustav II Adolf besteg tronen.I avsnitt 78 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Stormakten växer fram som utkommer på Historiska Media.Stormaktstiden var också en tid när statsförvaltningen utvecklades till en av de mest effektiva i världen. Krigen krävdes stora förändringar. Det är nu kyrkobokföringen införs för att staten ska kunna hålla koll på alla stridsdugliga män. Behovet av ökade skatteintäkter drev på utvecklandet av näringsliv och handel. Postväsendet inrättades och vägnätet rustades upp, vilket underlättade kontakter och samordning i det växande riket. Sverige saknade egentligen en befolkning som kunde bära ambitionen att vara en stormakt. Därför blev man beroende av stora subsider från europeiska stormakter. År 1625 var befolkningen 1,1 miljoner (varav 0,3 i den finländska riksdelen) för att 1721 öka till 1,5 miljoner invånare, då med Skåne, Blekinge, Halland och Jämtland medräknade.Att Sverige reducerades till en liten spillra i jämförelse med stormakten är den smala lycka som gjort det möjligt för Sverige att leva i fred i över 200 år. Musik: JS Bach: Toccata And Fugue In D Minor, Storyblocks AudioBild: Slaget vid Breitenfeld av Johann Walter, Wikipedia.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-11-27
Länk till avsnitt

77. Leif X-et Perssons kval i Stasis förhörshäkten

Lundastudenten Leif X-et Persson väcktes brutalt av de östtyska vakterna på tåget till Berlin. Allting hade startat två år tidigare när den unge alingsåsaren på en semesterresa kommit i kontakt med Girrmanngruppen som med stor fara för sig själva hjälpte unga östtyskar att fly diktaturen DDR efter att berlinmuren byggts.Det som börjat som ett slumpartat möte i Berlins uteliv fick konsekvenser för resten av Leifs liv. De hårda förhören i Stasis fängelse knäckte Leif som aldrig mer blev sig lik.I avsnitt 77 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med forskarna och journalisten Karin Westin Tikkanen som skrivit boken Flykten genom Berlin.Byggandet av berlinmuren påbörjades den 13 augusti 1961 efter att hela 3,5 miljoner eller 20 procent av befolkningen i Östtyskland valt att lämna ofriheten och fattigdomen i den kommunistiska diktaturen som skapats ur den sovjetiska ockupationszonen av Tyskland.Vill ni ha den historiska bakgrunden till Östtyskland och muren måste ni lyssna på avsnitt 58 om berlinmuren med dn:s tidigare tysklandskorre Jan Lewenhagen.Så snart muren var på plats påbörjade flera grupper i Västberlin arbeta med att hjälpa ut människor som ville lämna Östtyskland. Trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att använda andras pass, klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.1963 greps 23-årige alingsåsaren Leif Persson av östtysk säkerhetspolis, misstänkt för att ha hjälpt östtyskar fly till väst. Det blev stora rubriker i svenska tidningar när Lundstudenten Leif Persson fängslades i Östberlin anklagad för medhjälp till republiksflykt. Leif Persson kom tidigt i kontakt med en västtysk studentgrupp som hjälpte östtyskar att fly, och han blev ombedd att bistå med svenska pass. Leif Persson avslutade sin medverkan senare samma år när det började bli för farligt. Han fortsatte dock att tillbringa mycket tid i Berlin och det var under ett av sina besök som han greps. Musik: Feel the Tension, Soundblock Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-11-20
Länk till avsnitt

76. Nordisk Mytologi - berättelserna och kulten

Myterna om de nordiska gudarna som Tor, Frej, Frigg, Oden och alla deras barn har fascinerat människan i mer än tusen år. Men den religiösa kulten, det som människorna trodde på, är inte samma sak som berättelserna.Myterna berättades i ett samhälle som var helt annorlunda i jämförelse med nutiden. Under vikingatiden fanns exempelvis inte ett grundläggande begrepp som själ och synd. Heder och ära helt avgörande för människorna. I avsnitt 76 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och journalist som är aktuell med boken Nordisk Mytologi från A till Ö.Den kristna islänningen Snorre Sturlasson (1179?1241) sammanställning Eddan och Den poetiska Eddan är de viktigaste källorna till vad vi vet om fornnordisk mytologi. Han skapade ett ramverk kring berättelserna och lade historierna till rätta.Ortnamnen berättar att Tor, Oden, Frej och Ull var populära gudar att tillbe, medan gudar som Loke och Idun knappast dyrkades. De viktigaste gudarna var Oden, Tor, Frej och Freja som är huvudkaraktärer i flera längre eller kortare mytologiska berättelser. Det finns andra källor som tecknar nordborna och deras religiösa kult i mörka färger. Den arabiske författaren Ibn Fadlan mötte vikingar Ryssland år 922. Han skildrar i detalj hur en avliden hövding bränns på bål tillsammans med sitt skepp och en trälinna som först våldtas av hövdingens samtliga män innan hon stryps.Stöd podden Historia Nu ? säkra 20 nya avsnitt - skänk från 100 kr till vår Kickstarter-kampanj. https://historia.nu/kickstarter

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-11-13
Länk till avsnitt

75. Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike

Napoleon Bonaparte är en av de mest framgångsrika härförarna i historien. Men Napoleon blev sina tidiga framgångars fånge ? hans fåfänga klarade inte av att förhandla fram fred ur ett underläge. Och i längden kunde hans Grand Armée inte stå emot trycket från Europas förenade stormakter. Den franska revolutionen gjorde det möjligt för den lågadlige ynglingen från Korsika att bli general som 30-åring och två år senare chef för inrikesarmén. Stöd podden Historia Nu ?säkra 20 nya avsnitt - skänk från 100 kr till vår Kickstarter-kampanj. https://historia.nu/kickstarterI avsnitt 75 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet och författare till boken Omvälvningarnas tid ? Norden och Europa under revolutions- och Napoleonkrigen.Napoleon var på många sätt briljant med ett stort intresse för vetenskap och matematik. Han förändrade krigsföringen med sina värnpliktsarméer och snabba truppförflyttningar. Han kunde arbeta dygnet runt och förberedde sina fälttåg minutiöst. Till sin hjälp hade han den första värnpliktsarmén som kunde skriva ut hundratusentals män som många var antända av den revolutionära gnistan. Samtidigt förstod Napoleon betydelsen av att höja moralen bland sina män genom tal, belöningar och straff. När Napoleon tog den politiska makten gjorde han med den armé i ryggen som han själv skapat.Napoleons arméer kom att dominera den europeiska kontinenten under 1800-talets första decennium med Storbritannien som den främsta fienden. Under Napoleons regim, först som förste konsul och senare som kejsare, befanns sig Frankrike i ständigt krig mot växlade stormaktskoalitioner. I Revolutionskrigen från år 1792 till freden i Amiens 1802 och under Napoleonkrigen från 1803 till år 1815 stod i princip Frankrike ensamt mot resten av Europas stormakter. Det katastrofala fälttåget i Ryssland år 1812 vände på krigslyckan. Dessutom lärde sig motståndarna av Napoleon. Det mänskliga priset för Napoleons omätliga maktambitioner har uppskattats till 1,7 miljoner sårade och döda bara i Napoleons arméer. Själv slutade han sina dagar förvisad till ön St Helene i Sydatlanten.Bild: Bonaparte vid pont d'Arcole, av Antoine-Jean Gros (ca. 1801), Louvren, Paris.Musik: La Marseillaise, hymne national français interprété par Fédor Chaliapine (1873-1938) entre 1911 et 1914, public domain.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-11-06
Länk till avsnitt

74. Vålnadernas roll från antiken till halloween

Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.I avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid. En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen. Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ?Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.?Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock AudioBild: Théodore Chassériau (1819?1856), The Ghost of Banquo 1855

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-10-30
Länk till avsnitt

73. Koreakriget - det bortglömda kriget

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget. Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli?augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Musik: When They Drop The Atomic Bomb av Jackie Doll and his Pickled PeppersBild: Wikipedia

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-10-23
Länk till avsnitt

72. Regalskeppet Kronans undergång

Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1?juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet. Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.I avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan ? Historia och arkeologi ur djupet.Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid. Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1?juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-10-16
Länk till avsnitt

71. Sockenbarnet August Theodors livsresa i det moderna Sverige

August Theodor Blomqvist (1854?1941) blev som 6-åring föräldralös år 1860 i Ulvsunda utanför Stockholm. Som sockenbarn hamnade han ute på Lovö i skuggan av Drottningholms slott. Han auktioneras inte ut till lägstbjudande, men tvingas ändå byta hem vid flera tillfällen.August är en obemärkt man som får en svår start när bägge föräldrarna dör, men som ändå med tiden skapar en egen familj och blir en duktig smed med egen verksamhet. Genom Augusts livsresa kan förstå de stora samhällsförändringar som Sverige genomgick från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet.I avsnitt 71 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms universitet och Rolf Lind, samhällsvetare som är barnbarnsbarn till August Theodor. De har tillsammans skrivit boken Spår av ett liv ? En berättelse om sockenbarnet August Theodor och hans samtid.Ända in på 1900-talet fick tvingades föräldralösa barn att flytta runt mellan olika hem som fick en mindre ersättning från socknen. Barnen kunde auktioneras ut till den som mot lägst ersättning tog emot barnen. Detta skedde i en tid när många föräldrar dog tidigt av sjukdomar, olyckor och umbäranden. I kyrkböckerna är det ett betydande antal barn som noteras som föräldralösa.Först 1918 förbjöds bruket att auktionera ut barn till lägstbjudande eller att fattiga och föräldralösa tvingades bo i tur och ordning en kortare tid hos bönder inom ett område.Sveriges kändaste sockenbarn är nobelpristagaren Harry Martinsson som skrev som sin hårda barndom i Nässlorna blomma utgiven år 1935. Många har gripits av Harry Martinssons öde att auktioneras ut efter att fadern dött och modern emigrerat till Kalifornien.Men August Theodor Blomqvist öde låter oss förstå att sockenbarnets öde inte alltid var nattsvart. August fick lära sig smedyrket som gjorde att han med tiden kunde starta en egen verksamhet. Han gifte sig och fick fyra barn Boken är exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.Musik: Skräplandschottis, Michael Caplin, Creativa Commons.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-10-09
Länk till avsnitt

70. Postbondens unika roll i Stormaktssverige

För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befodra brev enligt ett statfettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.I avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor - Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten. Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet. I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bo?nder la?ngs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hja?lp skulle postbönderna ha ett antal dra?ngar som sprang med postsa?cken till na?sta postbonde. Pa? det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem la?ngs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad. Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) - Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks AudioBild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: "Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter". Fotografi efter original i Berlins Postmuseum.

See

acast.c

om/priv

acy

for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-10-02
Länk till avsnitt

69. Karin Månsdotter - soldatdottern som blev drottning i 87 dagar

Som femtonåring blev den enkla flickan Karin Månsdotter en av Erik XIV många älskarinnor. Men osannolikt nog lyckades hon svinga sig upp i de sociala sfärerna, hon gifte sig med kungen och blev Sveriges drottning. Fast var Erik verkligen ett kap? Visserligen kunde han spela luta och var intresserad av allt som rörde vetenskap och konst. Men han led av psykiskt ohälsa som bland annat ledde till Sturemorden. I avsnitt 69 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Kristina Ekero Eriksson med historikern David Lindén som är aktuell med boken Karin Månsdotter ? Drottningens revansch.Karin Månsdotter var dotter till en soldat och blev kammarjungfru hos Erik XIV: syster. Hon födde hans dotter Sigrid 1566 och vigdes i hemlighet med Erik XIV året efter. När Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter utmanade han hela den sociala ordningen. Giftermålet bidrog till att han störtades från tronen och Karin Månsdotter fick bara vara drottning i 87 dagar.Karin Månsdotter kom att dela mannens fängelse till år 1573 innan makarna skildes åt och Karin tvingades bosätta sig på Åbo slott. Hennes fångenskap upphörde efter makens död 1577.Musik: J.S. Bach, Pastorale In F Major (Bwv 590), Soundblock Audio

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-09-25
Länk till avsnitt

68: Massadlingen under Ulrika Eleonoras korta tid som drottning

Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora - makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl?XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Eleonora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) - Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks AudioBild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-09-18
Länk till avsnitt

67. Kriget som beseglade Skånes framtid

Danmark och Sverige var rivalerna som under århundraden slogs om herraväldet i Norden. Skånska kriget inleddes i september år 1675 efter att danskarna tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Danskarna ville återta Skåne, Blekinge och Halland som landet förlorat vid freden i Roskilde år 1658. Skånska kriget såg den 4 december 1676 det blodigaste slaget Sverige upplevt med Slaget vid Lund där hälften av de stridande stupande. Landskapen förrödes av krigen där reguljära förband, friskyttar och snapphanar mötte varandra i regelrätta slag och klassisk gerillakrigsföring. Största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I det 67:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmös museer och Stadsarkivet samt författare till två böcker om Skånska kriget.En uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som kämpade såväl i militärt organiserade friskyttekompanier som i små grupper eller på egen hand. Svenskarna sökte på alla sätt komma tillrätta med snapphanerörelsen med omväxlande drakoniska straff och amnestiplakat, och snapphanarnas betydelse avtog starkt mot slutet av kriget.Avgörande för krigets utgång var inte de svenska militära framgångarna i Skåne. Det dansk?svenska kriget var en del av ett stort europeiskt krig mellan å ena sidan Frankrike, som var Sveriges allierade, och å den andra en koalition mellan Nederländerna, Spanien, den tysk?romerske kejsaren och bl.a. Brandenburg och Danmark. Med början i augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta motståndare, och plötsligt var därmed Danmark jämte Brandenburg isolerat, och Danmark tvingades sluta fred utan några vinster. Fredsslutet skedde först i Fontainebleau och sedan i Lund, där samtidigt ett svensk?danskt förbund ingicks 1679. Därmed var Skånes framtid avgjord.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-09-11
Länk till avsnitt

66. Det brittiska Imperiets uppgång och fall

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet ? Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884?85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ?från Kap till Kairo?, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-09-04
Länk till avsnitt

65. Vikingarnas underbara skepp

Utan sina skepp hade vikingarna inte kommit långt. Med hjälp av dem tog man sig längre ut i världen än några andra nordbor gjort tidigare. De koloniserade Island, bosatte sig på Grönland och fortsatte mot Amerika. Via Seine nådde man Paris, som vikingarna passade på att belägra.De rundade Iberiska halvön, for genom Medelhavet och härjade Marockos kuster. Och tog sig på floder och forsar genom Ryssland till Konstantinopel ? dagens Istanbul.Men ingenting av detta hade alltså varit möjligt utan deras båtar ? och inte minst segel. Hur kunde de bygga sådana tekniska mästerverk? Har man hittat något vikingaskepp i Sverige? Vem vävde seglen, och var de verkligen randiga? Försök har gjorts att segla på ryska floder med rekonstruerade båtar, men hur lätt är det egentligen?I avsnitt 65 av podden Historia Nu samtalar Kristina Ekero Eriksson med marinarkeologen Jim Hansson, som bland annat gjort undersökningar i en av Birkas hamnar, och textilexperten Amica Sundström som tittat närmare på vikingatida textilier. Båda är medförfattare till den nyutkomna boken ?Birkas skepp?.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-08-28
Länk till avsnitt

64. Det hemliga Londons historia

I världsstaden London har otaliga byggnader och platser försvunnit under århundrandena. Allt ifrån visionära bostadsområden Adelphi som aldrig levde upp till drömmen till avrättningsplatser och porrkvarter. I avsnitt 64 av podden Historia Nu tar författaren och frilansskribenten Gabriella Håkansson tar oss till platser som rivits, försvunnit eller glömts bort. Uppläsare Kajsa Linderholm.Musik: Storyblocks.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-08-21
Länk till avsnitt

63. Berlins litterära historia

Berlins litterära historia är rik och präglad av stadens våldsamma historia. I Historia Nus sommarspecial skriver skribenten och författaren Per Svensson om Berlins litteraturhistoria. Vi möter bland andra Döblin, le Carré, Wolf och Strindberg. Författaren funderar över Berlins roll i litteraturen: "Detta är Berlins roll inte bara i Berlin Alexanderplatz utan i litteraturen överhuvud, skulle jag påstå: att vara den arketypiska moderna storstaden ? brusande av trafik, självsäkert svällande, i ständig förändring, utan historia, utan pardon, en fristad för det depraverade och dekadenta, både ett lockande paradis och ett glupskt inferno. Utöver detta får Berlin också ofta utgöra sinnebilden för den historiska ondskan, antingen i dess demoniska skepnad (naziståren) eller i dess dystert grå uppenbarelse (decennierna med muren)."I veckans sommarspecial lyssnar vi på Per Svensson kortljudbok Litteratur i Berlin från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-08-14
Länk till avsnitt

62. New Yorks historia

År 1626 köpte nederländaren Peter Minuit södra Manhattan av indianerna för lite krimskrams och grundade kolonin Nieuw Amsterdam. 1664 övertogs kolonin av England och fick då namnet New York.Till att börja med växte New York långsamt, men staden kom att utvecklas till USA:s kommersiella centrum. Under åren 1785 till 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden cirka 30 000 invånare och var den största i Nordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde år.Kraftig immigration gjorde New York till en mångkulturell stad. Under 1840-talet många människor från Irland och Tyskland, senare från Syd- och Östeuropa med ett stort judiskt inslag och under 1900-talet många svarta och spansktalande, främst från Puerto Rico. I veckans sommarspecial lyssnar vi på Henrik Berggrens kortljudbok Historiska New York från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Fredrik Bergling. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Musik: New York Jazz Loop av FoolBoyMedia under Creative Commons, attribution non commercial licens.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-08-07
Länk till avsnitt

61. Världens första tunnelbana

Londons tunnelbana är världens äldsta. Den som öppnade år 1863 och efter bara några månader hade ?the tube? 26 000 resenärer om dagen. Londons tunnelbanan har fått så modell för alla efterföljare i världens metropolerMetropolitanlinjen i London gick strax under gatuplanet och vagnarna drogs av ånglok, men kom med tiden att elektrifieras. Den svarade på ett allt större transportbehov i världsmetropolen London.Redan på 1830-talet kom de första förslagen på en underjordisk järnväg, men det dröjde fram till 1850-talet innan några seriösa förslag planerades. Och 1855 beslutade det brittiska parlamentet att en underjordisk järnväg skulle byggas mellan Paddington Station och Farringdon Street som skulle gå via King's Cross med namnet Metropolitan Railway.I veckans sommarspecial lyssnar vi på Amanda Svenssons kortbok Tunnelbanan i London från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Bild:Queens Road (now Queensway) tube station, c.?1900, Public Domain, Wikipedia.Ljudeffekten är "London Underground, Arriving, A.wav" av InspectorJ (www.jshaw.co.uk) hos Freesound.org

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Support till showen http://supporter.acast.com/historianu-med-urban-lindstedt.

 

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2019-07-31
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.