Sveriges 100 mest populära podcasts
Vi lever mitt i ett tekniksprång. Ny teknik ska ställa om våra samhällen och artificiell intelligens har potential att förändra våra liv i grunden. Hur mycket kontroll har människan över sitt öde?
Just nu pågår snabba och stora förändringar som väcker frågor om vad som är rätt kurs mot framtiden.
Vi samlar oss till en säsongsavslutning i Vetenskapspodden, med en extra blick på innovationslandet Sverige nu när nationaldagen är på uppsegling.
I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, producent Vetenskapsradion På djupet, Harald Andersson, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Pojkar och flickor med neuropsykiatriska funktionsvariationer behandlas olika av skola, vård och föräldrar, menar överläkaren i psykiatri Lotta Borg Skoglund. Vilket kan öka risken för ytterligare problem för tjejerna. Något som Olivia med ADHD har tankar om.
Pojkar får snabbare sin diagnos och sätts på medicin. Medan flickornas beteende väcker frågor om deras sociala omständigheter. Kunskapen och forskningen om vad som sen händer med här tjejerna och unga kvinnorna när de blir samhällsplacerade, har visat sig bristfällig.
I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman, medicinreporter, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Cecilia Ohlén, programledare Vetenskapsradion Forskarliv.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Johan Ullman utvecklade prototyper för hands free-teknik under slutet av 1980-talet. Ett steg i utvecklingen till Blue Tooth, som nu finns i var och var annan elektronisk pryl över hela världen.
Sverige firar 500 år sen Gustav Vasas valdes till kung och blicken vänds mot den svenska självbilden. Svenskar som snillrika innovatörer och exceptionella demokrater, är en självbild som många gärna lyfter fram. Hur väl stämmer den bilden?
Och när blicken på oss kommer utifrån istället, vad händer med svenskheten då?
I Vetenskapspodden hörs: frilansjournalisterna Tomas Lindblad, Mats Carlsson Lénart och Ylva Carlqvist Warnborg.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Gudfadern av artificiell intelligens, Geoffrey Hinton har lämnat Google och varnar nu för sin egen skapelse. Samtidigt gasar AI-utvecklingen på, och storföretagen oroas för att bli omsprungna av öppna communityn som är friare att experimentera.
I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, teknikreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsreporter
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid?
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widbeck
Producent
Peter Normark
En vippande sädesärla, bilen som sopar grus från gatan, gräsbrandsvarningen och pollensnuvan det är olika vad man ser som vårtecken. Men våren kommer allt tidigare i Sverige och det får konsekvenser för våra växter och djur.
I Vetenskapspodden hörs: Tora Tomasdottir, meteorolog, Emelie Bredmark, vetenskapsreporter, Annika Östman, medicinreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet Återställ våtmarkerna?
Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat.
Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra.
I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin.
Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.
I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen?
I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Något har hänt i synen på alkohol. WHO sa nyligen att det inte finns någon säker gräns för drickande, bäst är att avstå helt. Några veckor senare skärpte Kanada sina rekommendationer. I Sverige är Socialstyrelsen på gång med nya riktlinjer också som kommer senare i år.
Och vad gäller tobaken har Nya Zeeland drivit igenom ett förbud som andra länder börjat snegla på. Men vem ska bestämma vilka risker vi tar med våra liv?
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent, Lars Broström, programchef Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
I veckan kom FN:s klimatpanels stora finalrapport som kallats en sista varning och en överlevnadsguide för mänskligheten. Samtidigt har en stämning mot svenska staten fått grönt ljus av tingsrätten. En stor grupp unga anser att staten inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.
Ungdomarna vill att staten görs skyldiga att vidta angivna åtgärder för att begränsa klimatförändringarna. Målet liknar stämningar i Nederländerna, Tyskland och Frankrike där unga målsägande fått gehör för att deras regeringar inte gjort tillräckligt i klimatarbetet.
Samtidigt släpper alltså FN:s klimatpanel IPCC sin stora sammanfattande rapport om klimatförändringarna på jorden. Hur har deras rapporter påverkat beslut runt om i världen och hur ska deras arbete fortsätta, nu när risker finns att uppvärmningen når två, kanske till och med tre grader?
I Vetenskapspodden hörs: Anna-Karin Ivarsson, reporter SR Klotet, Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats.
Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället.
I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden skriver Alex Schulman i DN, bland annat.
Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa. Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder.
Så var den svenska strategin rätt då?
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat.
En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion ? livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort.
I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet.
Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt?
Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin?
I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade.
Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp?
Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.
I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken?
Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till?
SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år.
Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar.
Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet.
Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar.
På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
[email protected]
En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina.
Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete.
Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat.
Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år.
DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.
I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.
Producent
Peter Normark
[email protected]
Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023.
Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter.
Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser.
Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen?
MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv.
Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar.
Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden ? med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden.
Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till?
Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner?
Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden.
Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa?
Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden?
Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion Klotet
Kina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.
Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut ? och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.
Poddledare: Gustaf Klarin
Producent: Camilla Widebeck
En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen.
Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det?
Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador.
Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet.
Poddledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
[email protected]
Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin.
Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen?
Och nu råder det ?brådska och möjligheter? i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen.
Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan?
Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter.
I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro.
Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen.
Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen.
I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström.
Poddledare
Gustaf Klarin
Producent
Peter Normark
[email protected]
Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen.
Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra?
Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing ? vad är det som får det att svänga på förbaskat?
I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Äntligen! och Ja! hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare.
Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.
Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus?
Nobelprisen ska delas ut nu. Vi spanar på upptäckter som räddat tiotusentals liv och som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Dessutom forskning som kan ge oss fler svar om universums ursprung och människans egen uppbyggnad.
I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, Medicinreporter, Björn Gunér Producent för På Djupet.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen.
I årtionden forskade man på Briardhundar med ärftlig blindhet. Forskningen lokaliserade den problematiska genen och fann att det var samma gen som gav upphov till sjukdomen hos människor. Nu har den upptäckten lett till en behandling som för första gången använts på ett svenskt sjukhus.
Nu satsas på flera håll i Sverige för att spara på elen. Stadsbelysning som tänds och släcks efter rörelser kan göra stor skillnad för en stads elkonsumtion.
Dessutom har alla jordens myror kartlagts, vad ska det vara bra för?
I Vetenskapspodden hörs: Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och Katarina Sundberg, nyhetschef Vetenskapsradion.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats.
Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost ? en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.
Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna?
I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter.
Poddledare
Camilla Widebeck
Producent
Peter Normark
[email protected]
Hårdare straff och fler brottslingar i fängelse. Så låter det i valdebatten. Men vad händer då med behandlingen innanför murarna?
Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.
Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket ?I vår polariserade tid?. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen.
Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras.
I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.
Poddledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
[email protected]
Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt.
Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer.
I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.
Poddledare
Björn Gunér
Producent
Peter Normark
[email protected]
På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars.
Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen ? ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir?
Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.
Poddledare: Camilla Widebeck
Producent: Peter Normark
[email protected]
Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.
Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.
Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.
Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.
Programmet är en repris från 5 februari 2021.
Medverkande
Tobias Svanelid, SR Vetenskapsradion Historia
Björn Gunér, producent
Poddledare
Lena Nordlund
Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.
Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.
Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.
Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika.
Podden är en repris från 19 februari 2021.
Medverkande
Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist
Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent
Poddledare
Lena Nordlund
En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas.
Experimenten och forskningen som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har egenskaper som vi människor inte har och som vi vill lära av.
Krokodiler har hårceller i örat som kan nybildas, vilket gör att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av.
Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem.
Podden är en repris från 18 juni 2021.
Poddledare
Lena Nordlund
Producent
Björn Gunér
På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk.
En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg som hittade meteoriten tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.
Astronomen Eric Stempels räknade sekunder och tänkte att "det var kanske en bolid" som strök över himlen. Alltså en ljusstark meteor.
Dagen efter var han ute i upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först. Men det blev alltså en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, som hittade stenen med hjälp av sin vän Anders Zetterqvist.
Podden är en repris från 26 mars 2021.
Medverkande
Niklas Clarksson, P4 Uppland
Producent
Björn Gunér
Programledare
Lena Nordlund
Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. Han vet vad som sker i deras bon i underjorden. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.
Björn Cederberg har också forskat om humlor i hela sitt liv. Han berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor.
Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare.
Podden är en repris från 15 maj 2020.
Programledare
Lena Nordlund
Producent
Björn Gunér
I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?
Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna.
Vi fördjupar oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området.
Podden är en repris från 21 maj 2021.
Medverkande
Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent
Programledare
Lena Nordlund
När PCR-tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta de "stulna barnen" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.
Den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att bistå alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn i Argentina. Det banade sedan väg för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica, terrordådet vid World Trade Center och i tsunamin.
Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som sökte sin dotterson i 36 år.
Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne.
Podden är en repris från 9 april 2021.
Programledare
Lena Nordlund
Producent
Björn Gunér
Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.
På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser.
Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam.
Vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur.
Podden är en repris från 14 feb 2020, med en viktig uppdatering där gåtan med valpen får sitt svar.
Medverkande
Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena Nordlund
[email protected]
Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.
En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor.
Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra.
Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset.
Podden är en repris från 25 juni 2021.
Programledare
Lena Nordlund
Producent
Björn Gunér
Ljudtekniker
Nisse Lundin