Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapspodden

Vetenskapspodden

Veckans viktigaste vetenskap Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapspodden

Avsnitt

Mirakelpillret mot covid ? så bra fungerar det

Covidpillret Molnupiravir har kallats ett mirakelpiller, och kalla det vad man vill, men det ser lovande ut om det tas i ett tidigt skede.

Och vulkanutbrottet på La Palma fortsätter med evakueringar som följd, men vulkaner runt om i världen skapar också nya levnadsförhållanden på sikt. Dessutom tittar vi på en sällsynt sten som kan hjälpa oss i den gröna omställningen, en sten som finns vid Vätterns strand. Och Sveriges Radios Globala hälsokorrespondent Sara Heyman tar oss med till Bulgarien, där covid-vaccinationerna går som allra trögast vad beror det på? I programmet hörs Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sara Heyman och Niklas Zakrisson. Producent Peter Normark [email protected]
2021-10-14
Länk till avsnitt

Så funkar planen för att rädda livet på jorden

Vad sägs om att naturskydda en tredjedel av planeten? Dessutom har klimatforskningen fått sitt adelsmärke efter årets Nobelpris i fysik - ett kvitto på att klimatmodellerna fått sitt stora genomslag.

Redaktionen testar chili och mentol för att testa sitt känselsinne allt i Medicinprisets anda. Och nu har det kommit ett vaccin mot malaria. Frågan är hur bra det fungerar.  Medverkande: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sara Sällström och Gustaf Klarin. Producent Peter Normark
2021-10-07
Länk till avsnitt

De räddade oss från pandemin - men får de Nobelpriset?

Blir det huggsexa om vem som får dela ut Nobelpris till forskarna bakom covid-vaccinet? Vi pratar också om ifall trädgårdsskötsel kan sabba klimatet.

Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, och Camilla Widebeck, Björn Gunér och Gustaf Klarin, programledare och reportrar på Vetenskapsradion. Rättelse: För att få Nobelpriset måste man vara först med upptäckten och ha offentliggjort sin upptäckt. I Vetenskapspodden diskuteras om det räcker med en labbanteckning. Men det gör det alltså inte. Producent: Peter Normark Tekniker: Olle Sjöström
2021-09-30
Länk till avsnitt

Så minskar du risken att dö av din övervikt

Motion är viktigare än viktnedgång för hälsan, visar en ny forskningsgenomgång. Men är det så enkelt?

Vetenskapspodden tar också upp svampnätverket som är trädens hemliga kommunikationskanal, jättesatsningen på forskningsstationen ESS i Lund och WHO:s nya riktvärden för hur ren luften vi andas borde vara. Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Björn Gunér, producent och reporter, Sara Sällström, redaktionsbiolog med ett ständigt öga på biologisk mångfald, och Camilla Widebeck, programledare och reporter. Producent: Nina Benner och Peter Normark
2021-09-23
Länk till avsnitt

Nytt bud: Svenska barn ska erbjudas vaccin

Nu ska barn mellan 12-15 år kunna vaccinera sig mot Covid-19. Samtidigt skärps tonläget mot ovaccinerade vuxna. Hör också om turistraketen som lyft mot rymden.

SpaceX-raketen med fyra rymdturister ombord har lyft för att färdas i rymden i tre dygn. Gör de privata rymdresorna nån nytta eller är detta bara miljardärernas nya leksak? Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Gustaf Klarin, programledare och reporter, Camilla Widebeck, programledare och reporter, och Björn Gunér, vetenskapsreporter som följt rymdturismen sedan början. Producent Nina Benner [email protected]
2021-09-16
Länk till avsnitt

Coronarestriktionerna ska bort ? så blir det nya normala

Pandemirestriktionerna försvinner snart. Är coronaeländet över nu för Sveriges del? Hör också om konsten att plocka det perfekta äpplet och om undertryckta virus som tar revansch.

Medverkande: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion, Gustaf Klarin, programledare i "Odla med P1" med koll på odlingsfrågor i stort och smått, Sara Sällström, redaktionsbiolog med ett ständigt öga på biologisk mångfald, och Camilla Widebeck, programledare och reporter. Producent Nina Benner [email protected]
2021-09-09
Länk till avsnitt

Elitidrottare extra utsatta för psykisk ohälsa: "Känslan av att aldrig bli nöjd är en mörk motor"

Under OS berättade flera kända toppidrottare om sin psykiska ohälsa. Och nya spelfilmen Tigrar på bio skildrar ett ungt fotbollsproffs och hans väg från barndomsdröm till mardröm. Vi pratar om mental ohälsa inom elitidrott men också om hur måttlig fysisk aktivitet kan hjälpa mot psykisk sjukdom.

Perfektionismen, att alltid vilja bli bättre, är en otroligt stark motor, men det är också en mörk motor för du är aldrig riktigt nöjd med dig själv, säger forskaren i idrottspsykologi Göran Kenttä på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH.  Han forskar om mental ohälsa hos elitidrottare och är också kunskapsstöd åt Riksidrottsförbundet. Dessutom var han med och startade den första svenska kliniken för mental hälsa, för elitidrottare och elittränare, för några år sedan. Han berättar att vissa idrotter är mer utsatta än andra. I Vetenskapspodden hör vi också exfotbollsspelaren Martin Bengtsson som är den verkliga person filmen Tigrar handlar om.  Men vi tittar också på en helt annan sida av psykisk hälsa och fysisk aktivitet, nämligen den där motion används som behandling MOT psykisk sjukdom. Vi får bland annat följa med på ett behandlingspass, något som kallas "braining", på en gräsmatta utanför Huddinge sjukhus. Medverkande: Björn Gunér, producent Lena Nordlund, programledare Janne Jutila, ljudtekniker
2021-09-03
Länk till avsnitt

Anthony Hopkins som dement kan hjälpa sjuka (R)

Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement.

Johanna Hinteregger, som gjorde en radiodokumentär där hon följde sin mamma när hon fick en alzheimerdiagnos och tiden efter, är med i Vetenskapspodden. Vi hör Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, som i många år undersökt minnet och hjärnorna på friska frivilliga mellan 35 och 80, för att försöka förstå vilka som utvecklar demens och vilka som får ett extra bra minne när de blir gamla. Lars-Olof Wahlund talar om vikten av att sätta sig in i hur det är för en dement person och att tolka vad det de säger och gör verkligen står för. Och så tar vi upp forskning om nya sorters läkemedel och tidiga diagnosmetoder som just nu pågår. Programmet är en repris från april 2021. Medverkande: Johanna Hinteregger, frilansjournalist och Annika Östman, medicinreporter på Vetenskapsradion Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: David Hellgren
2021-08-27
Länk till avsnitt

Därför får midsommarljuset dig att må så bra

Ny metod att mäta ljusmiljöer ska visa vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter så bra. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.

Vi fokuserar på ljus, midsommarväder och Zorn-måleri i den sista Vetenskapspodden före sommaruppehållet. Om lundaforskaren som utvecklat en ny metod att mäta ljusmiljöer, så att de ska kunna imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen, på labbet. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både hos djur och människor. Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra. Och så om midsommarvädret är sämre än övrigt sommarväder, rent statistiskt. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin
2021-06-25
Länk till avsnitt

"Mitt fel" att ormar och krokodiler körs in i datortomografen

En av de märkvärdigaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Och, får hon veta, det här är "hennes fel".

Hörselprofessorn som är med förklarar att orsaken att allt detta sker nu är ett tidigare avsnitt av Vetenskapspodden. Men att de avlivas är inte Lenas skuld. Bläckfiskar på rymdresa och björnar i skiktröntgen hör vi också mer om i dagens avsnitt. Samtliga experiment och forskning som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har någon egenskap som inte vi människor har och som vi vill lära av. Till exempel har krokodiler hårceller i örat som kan nybildas vilket göra att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av. Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin
2021-06-18
Länk till avsnitt

Därför låter ljudet på Mars som en rockkonsert på håll

Flera jordfarkoster skickar hem hälsningar från planeten Mars just nu, med oväntat innehåll. Ny Alzheimer-medicin godkänd i USA, vi fortsätter prata om glyfosat och daggmaskar. Serieproducerade, mindre kärnkraftverk diskuteras i bl a Finland.

Rättelse: I programmet påstås felaktigt att bekämpningsmedlet glyfosat inte tas upp av glyfosatresistenta grödor, så kallade RoundupReady-grödor. En tjänsteman på Kemikalieinspektionen citerades felaktigt. Korrekt är att glyfosat tas upp av alla växter om det sprutas på växande gröda, men RoundupReady-grödor som är genmodifierade för att tåla glyfosat överlever. Det innebär att RoundupReady-grödor kan innehålla rester av glyfosat inne i växten. Vetenskapspodden med Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, och Camilla Widebeck, Sara Sällström och Gustaf Klarin, reportrar på Vetenskapsradion. Producent Nina Benner Tekniker David Hellgren
2021-06-11
Länk till avsnitt

En oväntat farlig covid-variant och dilemmat med vinsås

Den brittiska varianten av covid-viruset är farligare än vad man tidigare trott. Om konsten att koka en säker vinsås. Ogräsmedlet glyfosat gör sitt uttåg ur svenska trädgårdar.

Vetenskapspodden med Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, och Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, reportrar på Vetenskapsradion.  Producent Nina Benner Tekniker Nisse Lundin
2021-06-04
Länk till avsnitt

Så kan vi få veta om en labbläcka orsakade pandemin

Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar.

Det här måste vara den viktigaste frågan som någonsin har ställts inom virologin, säger Tomas Bergström, virologiforskare och senior professor vid Göteborgs universitet, om att få svaret på hur pandemin uppstod. Han anser att labbteorin inte alls undersökts tillräckligt, och att det inte fanns rätt kompetens i den expertgrupp som för WHO:s räkning besökte Wuhan i början av året, för att undersöka var viruset kom ifrån. Det fanns inte en enda person med de här kunskaperna, ingen duktig virolog med kunskap om virusgenetik, säger han. En eventuell labbläcka har diskuterats ända sedan pandemin började, men när WHO kom med sin rapport i slutet av mars i år, så var slutsatsen att det var osannolikt att viruset läckt ut från ett labb. Det mest troliga, enligt rapporten, är att viruset har kommit från fladdermus till människa via en mellanvärd, alltså en annan djurart, och det är också det som de flesta forskare fortfarande tror. Att diskussionerna om labbläckan nu tagit fart igen beror på flera saker bland annat en underrättelserapport som börjat cirkulera om att tre personer på viruslaboratoriet i Wuhan insjuknade och fick vårdas på sjukhus för vad som kan vara symtom som liknar covid-19, något Wall Street Journal skriver om. Och i ett upprop i tidskriften Science i mitten på maj skriver forskare att det behövs mer djupgående undersökningar om virusets ursprung, eftersom det ännu inte finns bevis för någon av teorierna. För att kunna avfärda teorin om en labbläcka, eller se indicier på att det var en, skulle man behöva undersöka de genetiska sekvenser på virus som det forskades om på labbet och jämföra dem med tidiga virusprover som påträffats, till exempel på fiskmarknaden i Wuhan och hos patienter. Dessutom skulle blodprover från labbets personal behöva undersökas. Normalt lagras alltid sådana på säkerhetslabb just för att man ska kunna gå tillbaka i tiden och analysera vid eventuella sjukdomsutbrott. Virussekvenser på de virus som studeras finns också alltid lagrade men några sådana data har utomstående ännu inte fått se. Annat som vore intressant att undersöka och som ännu inte gjort är virussekvenser från blodprov i blodgivarbanker, som kan ge svar bakåt i tiden, eller om det sparats prover på avloppsvatten, som görs i många länder. Teorierna som nu diskuteras handlar om en oavsiktlig labbläcka, alltså en olyckshändelse, och inte något avsiktligt som också har förts fram tidigare, bland annat av USA:s förre president Trump. Rättelse: I det här avsnittet omnämns Anthony Fauci felaktigt som chef för det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC. Han är chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, som är underställt myndigheten NIH, National Institue of Health. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Annika Östman, medicinreporter Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin
2021-05-28
Länk till avsnitt

Kjell överlevde 4 dygn instängd i tunnelraset

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?

Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna. Hela Sverige hade följt dramatiken i radio och tv och när de kom upp stod en folksamling där och jublade. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? Vad finns det för tekniker att bemästra sådant. Och hur ser man till att staden ovanför inte rasar eller får nya sprickor i fasaden? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området. I Oslo byggs Nordens längsta tågtunnel med jätteborr i stället för sprängning för att störa omgivningen så lite som möjligt. Och i Köpenhamn har de byggt sin tunnelbana genom mjuk sand och lera vilket är svårt på ett helt annat sätt. Medverkande: Björn Gunér, producent Programledare: Lena Nordlund Ljudtekniker: Nisse Lundin
2021-05-21
Länk till avsnitt

Dave Goulson: "De gulliga humlorna har en mörk sida" (R)

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. I Vetenskapspodden berättar han om vad som sker i deras bon i underjorden, när vi inte kan se dem. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.

Vi får också höra Sveriges motsvarighet, Björn Cederberg, som forskat om humlor i hela sitt liv, och som berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor. Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Humlor är en sorts insekter som har svårt för för mycket värme, och därför har de redan minskat dramatiskt i antal i södra Europa. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Hon säger att det inte är svårt att få folk att vilja delta eftersom vi gillar humlor och de har "star quality". Programmet är en repris från maj 2020. Medverkande: Ulla de Verdier och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: David Hellgren
2021-05-14
Länk till avsnitt

När vi hjälper arter att utrota varandra

I Australien har till exempel agapaddan ställt till det enormt i naturen, och det finns många andra skräckexempel. Det är nästan alltid människan som ligger bakom när nya arter kommer in och slår ut många andra. Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald.

Ett av de värsta exemplen på när vi människor har förstört naturen på det här sättet är när nilabborren planterades in i Victoriasjön. Inte nog med att de naturliga fiskarna försvann, sjukdom och död ökade också bland människor på land, förutom att deras födkrok försvann. Agapaddan som hämtades till Australien från Sydamerika är ett annat av de värsta exemplen som visat sig hopplöst att bli av med. Ibland kommer de nya farliga inkräktarna från växt- och blomälskare som bara vill ha en ny vacker växt i trädgården. Ibland kommer de, som mårdhunden, själva vandrande över gränsen. Ulla de Verdier, från Odla med P1, som länge följt och rapporterat om vad invasiva arter ställer till med i och utanför trädgårdar i Sverige, medverkar i Vetenskapspodden, där vi fördjupar oss i de främmande invasiva arterna, som ses som ett av världens största hot mot artrikedomen. Medverkande: Ulla de Verdier, Odla med P1 och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Ljudtekniker: Nisse Lundin
2021-05-07
Länk till avsnitt

Därför kan ätstörningar vara svårare än någonsin att bli fri från

Det går nästan inte att förklara hur hemskt det är att ha en ätstörning, säger Julia Videgård, som nu är frisk, och kollega till oss på Vetenskapsradion. I dag finns det mycket på internet som driver unga djupare in i ätstörningar på ett sätt som vi som inte varit där har svårt att föreställa oss.

I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i det som somliga kallar "ett ätstört internet", alltså de algoritmer på nätet, som kan göra att personer med ätstörningar hamnar i en ond spiral och drivs längre in i ätstörningen. Det här är ett ämne som frilansjournalisten Lasse Edfast gjort tre minidokumentärer om, och han medverkar i Vetenskapspodden. 15-åriga Siri, som nu är frisk från sin anorexi, beskriver hur hennes mobil blev som "förgiftad", eftersom hon bara fick fler och fler förslag om sidor som triggade hennes ätstörning. Julia Videgård berättar att när hon blev sjuk för snart 10 år sedan så var det istället olika dieter som lyftes fram i medier, t ex 5:2-dieten, som fick henne att fastna. Trots att de vände sig till personer med övervikt och diabetes, och inte till en olycklig tonåring. Vi frågar diabetesforskaren Kerstin Brismar om forskarnas ansvar för att viktig medicinsk information inte tas upp av "fel" personer de den absolut inte riktar sig till. Och så hör vi om hur ätstörningar kan botas, något som Lasse Edfast gjort program om i Vetenskapsradion på Djupet. Medverkande: Lasse Edfast, frilansjournalist, och Julia Videgård, Vetenskapsradion Programledare: Lena Nordlund  Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: David Hellgren
2021-04-30
Länk till avsnitt

Så avgör ditt blod hur du drabbas av pandemin

Blodet har spelat stor roll under pandemin - ovanliga blodbiverkningar har kopplats till två av vaccinen, vilken blodgrupp vi har kan spela roll för hur sjuka vi blir och behandling med blod från tillfrisknade hoppades många på i början.

Kort sagt, det senaste året har vi insett att blodet är ännu mer komplicerat och viktigt än många av oss kanske visste tidigare. Vetenskapspodden handlar om blod och covid-19. Vi fördjupar oss i de ovanliga biverkningar med blödningar och blodproppar samtidigt som har kopplats till två av vaccinen. Vad beror de på och hur kommer det sig att de allra mest drabbar kvinnor, som är under 65 år? I början av pandemin hyste många stora förhoppningar till en sorts nödbehandling av svårt sjuka, med blodplasma från tidigare tillfrisknade. Det är en gammal metod som hade effekt under spanska sjukan och också använts vid ebola och sars till exempel. Det kallas konvalescent-plasma. Men det visade sig inte kunna hjälpa så många covidsjuka. Ändå finns det ett par patientgrupper där det är effektivt, berättar forskare. Tidigt kom också tecken på att personer med vissa blodgrupper antingen är mer skyddade eller mer utsatta för covid-19. Nu har flera studier bekräftat ett sådant samband, och vi hör mer om det. Blodgivningen har minskat under pandemin  sannolikt är vissa blodgivare oroliga att uppsöka blodcentralerna, trots att det införts många nya säkerhetsåtgärder. Vi hör också om blodgivningens historia - i slutet på 1800-talet var blodgivarna lamm och det var en riktig "hype" kring det i flera länder. Hur blev det så? Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Olof Sjöström
2021-04-23
Länk till avsnitt

Anthony Hopkins som dement kan hjälpa sjuka

Nya filmen "The Father" är bara en i raden av kulturskildringar av demenssjukdom som kommit i år. Och enligt geriatrikprofessorn Lars-Olof Wahlund kan det hjälpa anhöriga att leva sig in i hur det är att vara dement.

Johanna Hinteregger, som gjorde en radiodokumentär där hon följde sin mamma när hon fick en alzheimerdiagnos och tiden efter, är med i Vetenskapspodden. Vi hör Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, som i många år undersökt minnet och hjärnorna på friska frivilliga mellan 35 och 80, för att försöka förstå vilka som utvecklar demens och vilka som får ett extra bra minne när de blir gamla. Lars-Olof Wahlund talar om vikten av att sätta sig in i hur det är för en dement person och att tolka vad det de säger och gör verkligen står för. Och så tar vi upp forskning om nya sorters läkemedel och tidiga diagnosmetoder som just nu pågår. Medverkande: Johanna Hinteregger, frilansjournalist och Annika Östman, medicinreporter på Vetenskapsradion Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: David Hellgren
2021-04-16
Länk till avsnitt

DNA-pionjär hjälpte mormödrar i Argentina hitta sina försvunna barnbarn

PCR har blivit ett vardagsord för oss under pandemin. Men färre vet att när tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta "stulna barn" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.

I Vetenskapspodden hör vi hur den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att hjälpa offer i militärdiktaturens Argentina - nämligen alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn. Och hur det sedan banade vägen för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica och 9.11 och i tsunamin. Det handlar om hur DNA-tekniken kan hjälpa människor att få svar på en av de värsta frågor man kan behöva ställa - vart en älskad anhörig har tagit vägen. Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som till slut efter 36 års letande hittade sin dotterson. Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, som bildades 1996 för att arbeta med identifieringen av döda i det forna Jugoslavien, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren
2021-04-09
Länk till avsnitt

Forskare låter tusentals festa för vetenskapens skull

I lördags hölls en konsert med 5000 i publiken, i Barcelona. Det var ett vetenskapligt experiment för att se om det går att ordna så stora publikevenemang på ett smittsäkert sätt. Tidigare har liknande gjorts i Nederländerna, och i lördags släppte de in 5000 på fotbollsläktare, också i vetenskapens namn.

Samtidigt meddelade svenska regeringen att publiklättnaderna här, som var planerade, skjuts på framtiden, åtminstone till maj. Flera stora festivaler ställde in i veckan. Så i Vetenskapspodden fördjupar vi oss i de stora forskningsexperimenten med publik, och diskuterar om det överhuvudtaget går att trängas och ha roligt på ett smittsäkert sätt. Vi pratar med forskare i Spanien och Nederländerna, och statsepidemiolog Anders Tegnell ger sin syn på experimenten. Vi får också höra vad han tycker om de nya rön om hur vi bäst nyser, som kommit. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin
2021-04-01
Länk till avsnitt

"Jag har hittat många meteoriter, men det här är mitt livs fynd!"

En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.

På lördagkvällen den 7 november förra året såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk. Men få började, som astronomen Eric Stempels, räkna sekunder och tänka att "det var kanske en bolid". Dagen efter var han ute i Upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder, trots resebegränsningar och corona. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först - forskare, amatörgeologer, eller någon mest intresserad av att såga upp den i bitar och tjäna pengar. Men det blev inte Eric Stempels som hittade den, utan en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, med hjälp av sin kompis Anders Zetterqvist. Vetenskapspodden handlar om den spännande jakten, varför just den här rymdstenen är så unik och historisk, och vad vi kan lära oss av rymdstenar. Och hur vi ska undvika att vi går under, om det skulle komma en riktigt stor, som på dinosauriernas tid. Medverkande: Niklas Clarksson, P4 Uppland och Björn Guner, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: Nisse Lundin
2021-03-26
Länk till avsnitt

Så har ungas sexliv förändrats under pandemin

Generation Covid har de börjat kallas, de unga som idag ser sin vardag och framtid påverkas av restriktionerna, som för dem ofta innebär större förändringar än för folk mitt i livet. De upplever ensamhet och stress inför framtiden när deras liv - och deras kärleksliv - sätts på paus.

Känslorna blir starkare när man är ensam så mycket som man är nu, och man mår sämre av ensamheten, säger en ung tjej som tog studenten i våras. Och vilket stöd man då har hemifrån gör stor skillnad, säger flera forskare som har studerat dagens situation för unga, och som oroar sig för bestående effekter i form av ökande sociala klyftor. I södra Europa drabbas många nu hårt ekonomiskt när deras extrajobb försvinner, berättar två av våra korrespondenter, och om den ökade psykisk pressen där de ungas vanliga sätt att hantera stressen genom umgänge med andra försvinner. Dejtandet och kärlekslivet påverkas förstås också. I pandemins början trodde många att sexlivet skulle bli mer intensivt och barnafödandet gå upp när så många var hemma tillsammans. Men en amerikansk studie om sexvanor under covid-19-pandemin visar att sexlivet tvärtom har minskat hos de flesta, oavsett om de är i ett parförhållande eller singlar. Samtidigt kan situationen inspirera till en del kreativa lösningar, större förståelse för våra egna behov, och kanske ett bättre internetdejtande, hoppas en av forskarna bakom studien. Medverkande: Caroline Kernen, korrespondent med ungt perspektiv Marie Nilsson-Boij, sydeuropakorrespondent Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: David Hellgren
2021-03-19
Länk till avsnitt

"Gör inte om våra misstag" sa italienske läkaren, men det gjorde vi

Ett år har gått sedan covid-19 definierades som pandemi. Redan då varnade läkare från det hårt drabbade Italien, för att inte resten av världen skulle hamna i det allvarliga sjukdomsläge som de var i, med överfulla sjukhus och patienter som inte kunde få vård.

Jag vill berätta om de misstag som skedde här och att det här verkligen är en förfärlig sjukdom, så att resten av världen kan göra annorlunda än vi gjorde i början, sa läkaren Lorenzo D'Antiga från Bergamo i mars 2020. Men lärde vi av dem?  Det korta svaret är nej, säger Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Och det finns saker där vi hade kunnat inspireras mer från hur andra länder gjorde, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. Testningen är ett sådant exempel, där det dröjde innan Sverige kom igång i stor skala:  Man kanske skulle ha gjort som danskarna gjorde, säger han i Vetenskapspodden. Lorenzo D'Antiga i Bergamo säger idag att när det gäller det rent medicinska området tog övriga världen snabbt till sig italiensk kunskap. Däremot blev det tydligt att ingen gjorde något åt att stoppa smittspridning förrän "smittan fanns i deras eget hus", som han säger. I Vetenskapspodden summerar vi vad forskningen lärt oss under året om att hindra smittspridning och får en utblick av Sveriges Radio korrespondenter på flera håll i världen. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Marie Nilsson-Boij, Sydeuropakorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent  och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström
2021-03-12
Länk till avsnitt

Felaktiga blåbockar och oäkta skallar ? hon söker sanningen i museernas samlingar (R)

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.

Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag. Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken. Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull. Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen. Programmet är en repris från 5 februari 2021. Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren
2021-03-05
Länk till avsnitt

Hon hjälper NASA ta rätt prover på Mars

Sandra Siljeström ingår i det forskarteam som ska hjälpa NASA att ta prover på Mars. För första gången ska nämligen Mars-prover tas hem till jorden i jakten på livstecken och då är det viktigt att det blir rätt prover.

När NASAs Perseverance nu har landat på Mars har den som uppdrag att samla in prover som ska lagras i titan-aluminium-kapslar och så småningom transporteras tillbaka till jorden. Det är första gången någonsin vi tar hem material från den röda planeten, och tanken med det är att det ska gå lättare att analysera om det finns spår av liv där. Men eftersom det blir ganska få prover som reser hem igen är det viktigt att de är så bra som möjligt. Sandra Siljeström är astrobiolog och ingår i ett team på 15 personer som kallas "Returned sample scientists". De har som uppdrag just att välja ut optimala ställen att ta prover, som visar det forskare är intresserade av. Det dröjer tio år innan proverna kommer till jorden, men kanske är det då vi för första gången får ett bevis för att det har funnits liv på Mars. Om det inte går bättre och snabbare för den europeisk-ryska Mars-bilen i ExoMars-programmet. Den ska skickas upp först om två år, men har den skillnaden mot alla andra Marsfordon att den ska ta prover längre ner i marken - 2 meter ner kan de borra. Och de analysresultaten lär komma tidigare. I Vetenskapspodden hör vi mer om Sandras forskning och om "the insane engineering of the Persverance Rover" (som vi såg en film på Youtube som hette.) Medverkande: Björn Gunér och Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren
2021-02-26
Länk till avsnitt

Så kan rekordgammalt mammut-dna hjälpa hotade djur idag

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.

Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen. Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt. Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika. I den här gamla arvsmassan kan forskarna se hur anpassningen till ett kallare klimat gått till, och om artbildningen bidrog till denna anpassning. De har sett att nästan alla de mutationer som påverkar fettlagring, temperaturreglering, hårtillväxt, lägre köldkänslighet och dygnsrytm fanns redan hos mammutar som levde för drygt en miljon år sedan, långt innan den ullhåriga mammuten uppstod. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad den här nya kunskapen om evolutionen och till exempel djurens klimatanpassning kan betyda för djur som lever idag. Att kunna analysera så gammalt dna kan lära oss mycket mer om hur djur påverkats under olika svåra perioder i historien, och det kan hjälpa till även i dagens bevarandearbete. Dessutom kan det här inspirera forskargrupper som arbetar med gamla människosläktingar att försöka analysera äldre förmänniskor än vad vi gjort idag. Medverkande: Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren
2021-02-19
Länk till avsnitt

Storfilm om vetenskaplig skröna - sanningen om "alkoholbristen i blodet"

Norske psykiatern Finn Skårderud skrev ett förord till en bok för 20 år sedan. En journalist tolkade texten som att vi alla föds med 0,5 promille för lite i blodet för att bli lyckliga, och skrev en artikel. Men hur ligger det till egentligen?

En "avis-and" eller en tidningsanka kallar psykiatern Finn Skårderud det den tolkning som gjordes av hans förord till en italiensk bok från 1800-talet om vinets psykologiska verkningar. För en journalist tolkade hans text som en vetenskaplig teori om att vi föds med en brist på alkohol i blodet och skrev en artikel med rubriken "Två glas vin gör dig helt normal". Det blev början till en långlivad vetenskaplig skröna, som nu har hamnat i Thomas Vinterbergs succéfilm "En runda till". Men som "upphovsmannen" Finn Skårderud har mått dåligt av i 20 år. I Vetenskapspodden tittar vi närmare på vetenskapen bakom och varför det är omöjligt att stanna kvar på den sköna nivå som den första berusningen kan ge. Vi fördjupar oss också i rapporten "Alkohol och coronapandemin" om vad alkohol betyder både för hur sjuka vi blir och för smittspridningen. Sven Andréasson, professor i socialmedicin och en av rapportförfattarna hörs i Vetenskapspodden. Liksom Markus Heilig, professor i psykiatri, som forskar om nya sätt att angripa alkoholberoende. Dessutom om efterspelet till smittspridningen i skidorten Ischgl i österrikiska Tyrolen. Många smittades på alkoholindränkta afterski-partyn med mycket trängsel. Medverkande: Caroline Salzinger, utrikeskorrespondent, Annika Östman, medicinreporter och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: Nisse Lundin
2021-02-12
Länk till avsnitt

Felaktiga blåbockar och oäkta skallar ? hon söker sanningen i museernas samlingar

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.

Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen - de andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag. Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken. Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull. Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammal elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men får några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen. Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren
2021-02-05
Länk till avsnitt

Elvägar ? från källarverkstad till verklig trafik på stora vägar

När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige världens första.

Det var det dummaste vi hört, sa de på Trafikverket när Gunnar Asplund kontaktade dem första gången, med sina tankar om att bygga elvägar i Sverige. Det var för mer än tio år sedan och Gunnar Asplund hade hoppat av en framgångsrik karriär på ABB och startat sitt eget företag inom elvägsutveckling, alltså vägar som laddar el till eldrivna bilar. Han testade sin teknik i en verkstad i Huvudsta, Solna. Men sedan dess har tongångarna ändrats, det har byggts flera teststräckor för riktiga bilar och Trafikverket har nu fått ett regeringsuppdrag att ta fram en plan för elvägar, en plan på att Sverige ska ha 300 mil elvägar år 2035. Somliga ser det som en teknik enbart för tung trafik eftersom det är där det är svårast att få eldrift enbart med laddningsbara batterier att fungera - batterierna blir alldeles för stora, tunga och dyra, och räcker inte för långkörningar, som det verkar idag. Men Gunnar Asplund och flera andra som arbetar med elvägar tror på de tekniker som också  kan fungera för personbilar då skulle det inte behövas lika mycket laddningsinfrastruktur, med snabbladdare, och batterierna skulle inte behöva vara så stora. Billigare och miljövänligare i långa loppet, säger förespråkarna. Kritikerna säger att andra tekniker, både med bättre batterier och vätgasteknik, gör det dumt att låsa fast sig vid en elvägssatsning. I Vetenskapspodden förklarar vi hur det är tänkt och diskuterar vi för och nackdelar med tekniken. Och får höra om utvecklingen från Gunnar Asplunds snurrande elbana  i en källarlokal i Huvudsta, till den längre teststräcka på en vanlig trafikerad väg som nu ska byggas, antingen på väg 73 från Nynäshamn eller sträckan Örebro - Hallsberg. Den 1 februari ska Trafikverket komma med sin rapport till regeringen där vi får veta mer om hur det blir med elvägsplanerna. Medverkande: Victor Jensen, bevakar fordonsindustri på Ekot, Daniel Värjö, miljöprogrammet Klotet, och Björn Gunér, producent för Vetenskapspodden. Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren
2021-01-29
Länk till avsnitt

Försöken som forskarna inte lyckas upprepa

Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden.

För några år sedan kom en stor studie där flera forskare gått samman för att försöka göra om uppmärksammade psykologistudier och då visade det sig att cirka var tredje studie inte gick att upprepa med samma resultat. Att kunna återupprepa forskningsresultat är en av vetenskapens grundförutsättningar, så det här satte igång en stor diskussion. Det kallas "reproducerbarhetskrisen" eller "replikationskrisen" och kan få allvarliga konsekvenser - som både handlar om forskningsresurser i pengar och tid, och allmänhetens tilltro till forskning. Sedan de första uppmärksammade studierna om det här inom psykologi, har det visat sig att många andra vetenskapsområden har liknande problem, till exempel genetik och viss cancerforskning. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer de olika forskningsområdena varför en del är mer drabbade än andra. Vi jämför till exempel med partikelfysiken och klimatforskningen som inte har de här problemen. Och vi diskuterar också hur man kan komma till rätta med det här och vilka förändringar som skulle behövas i den akademiska världen. Forskningsfinansiärer kan bli bättre på att belöna de forskare som engagerar sig i att reproducera andras resultat, säger psykologiprofessorn Jonas Olofsson, eftersom det är en viktig verksamhet. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansande vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, vetenskapsradions chef och vetenskapskommentator Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin
2021-01-22
Länk till avsnitt

Så kan våra städer förändras av pandemin

Mer hemarbete, färre jobbresor och mindre kontor inne i städerna det kan bli några av de mer permanenta förändringarna efter pandemin. Och nya utmaningar för kollektivtrafiken om inte lika många kommer att vilja trängas på bussar och tåg. Men är det verkligen sant att allt fler flyttar från de stora städerna?

Coronakrisens påverkan på staden var också temat på årets Transportforum, den stora konferensen om transportforskning, som hölls i digitalt i år. Så i Vetenskapspodden tittar vi närmre på vad som kommer att hända med våra städer framöver. Behöver vi bygga om dem för att de ska bli mer smittsäkra? Vi har pratat med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Jönköping, som forskar om regionekonomi och är specialintresserad av städer, Lena Winslott Hiselius, docent Lunds universitet och forskningsledare på K2, Sveriges nationella centrum för kollektivtrafikforskning, Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, på Stockholm Resilience center som forskar om hållbara städer och Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad, KTH Arkitektur. Medverkande: Victor Jensen, reporter på Ekot med fokus på fordonsindustri och transporter, Marie-Louise Kristola, SRs klimatkorrespondent och Björn Gunér, Vetenskapspodden producent. Programledare: Lena Nordlund Tekniker: Olle Sjöström
2021-01-15
Länk till avsnitt

De gör skillnad forskningsåret 2021

Månfärder, 200 nya vacciner och "supermiljöår" 2021 kommer det hända mycket inom forskningen. Som att USA går in i internationella klimatarbetet igen och rymdteleskopet James Webb skjuts upp i rymden för att avbilda galaxernas födelse.

I Vetenskapspodden samlar vi kollegerna för att diskutera vad vi har att se fram emot under 2021. Och det händer mycket positivt på forskningsfronten. Många länder utlovar en "grön omstart" när hjulen ska börja rulla efter pandemin. Kanske blir det lättare att använda Crispr-tekniken inom växtförädling i EU-länderna. Och vem trodde att albatrossar kan bli fisketillsyningsmän? Tre rymdexpeditioner ska komma fram till Mars i år, och två ska gå till månen. Medverkande: Annika Östman, Ulrika Björkstén, Sara Sällström, Gustaf Klarin och Marie-Louise Kristola Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin
2021-01-08
Länk till avsnitt

Bea Uusma har läst det som ingen annan läst i Andrées dagbok

Bea Uusmas nya undersökningar av polarfararen Andrées dagbok är en av de spännande forskningshistorier som INTE handlar om corona. Skidåkningens viktiga roll får vår kultur, humlornas dramatiska maktkamper under jord och ett gåtfullt alligatorljud hör vi också om.

Jag har läst saker som ingen annan har läst förut, förutom han som skrev det 1897, sa Bea Uusma när vi intervjuade henne om hennes nya projekt att med moderna tekniker undersöka den sköra och illa medfarna dagbok som hittades tillsammans med kvarlevorna av polarfararna, på Vitön. Den har legat inlåst i ett arkiv sedan den hittades på 1930-talet och ingen har undersökt den sedan dess. I årets tillbakablick tar vi också upp forskning om de stora bränderna, för året inleddes ju med dramatiska bränder i Australien, något som vi kanske nästan har glömt nu. Vasaloppet kördes som vanligt och vi fördjupade oss i skidåkningen som kulturarv och hur det ska gå med det när vintrarna blir varmare.  Vi pratar med idéhistoriker Sverker Sörlin, bland andra. Och insektsforskaren och humleälskaren Steve Goulson berättar om humlornas mörka och farliga liv. Dessutom om ett gåtfullt ljud från en alligator på helium, som delade både våra lyssnare och redaktionen. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Tekniker: Janne Jutila
2021-01-01
Länk till avsnitt

Året då lukten av skit kan göra en glad

Ett år som inte liknar något annat har vi fått glädjas åt andra saker än vanligt. Som att, som Claes, plötsligt kunna känna skitlukten på promenaden när luktsinnet varit helt borta. Och kriser kan också göra oss godare och mer hjälpsamma, säger psykologiforskare.

Vi tittar tillbaka på året som gått och inser att allt inte varit dystert. Kriser kan också locka fram goda sidor i oss människor, berättar psykologiforskaren Filip Arnberg. Vi minns också den kinesiske visselblåsande läkaren Li Wenliang som sågs som en coronamartyr i början av sjukdomsutbrottet. Och så får vi höra vad musiken gör i våra hjärnor och varför de sorgliga sångerna kan hjälpa oss att må bättre. Liksom varför det är bra att sjunga tillsammans på balkonger, ur ett hjärnperspektiv, enligt hjärnforskaren Elvira Brattico, som svängde om och började forska om musikens roll under pandemin. Dessutom om två vältränade och friska män som drabbades ovanligt hårt Johan och Claes, men som nu är på väg tillbaka. Programledare: Lena Nordlund och Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin
2020-12-25
Länk till avsnitt

Lotten Collin: "Ekologiska odlare under dödshot i Amazonas"

Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna?

Forskare säger att vi är inne i en massutrotning av arter, orsakad av människor. Vilka arter är det viktigast att vi försöker rädda? Går det ens att välja? Kanske behöver vi inte göra det, för det går inte att rädda en enskild art i längden utan att också rädda miljön den lever i med alla de andra arterna där, säger flera forskare i veckans avsnitt. En som mött konflikterna i världens artrikaste miljö är Sveriges Radios nyligen hemkomna latinamerikakorrespondent Lotten Collin, som gjort programserien Drömmarnas Amazonas. Hon berättar om forskaren som säger att en liten blomma räddade hans liv, om borgmästaren som blev populär genom att avverka skog, och om kvinnan som odlar ekologisk frukt och uppmanar andra till hållbar odling, och som lever under dödshot. Själv har Lotten Collin knappt hunnit njuta av naturen under alla resor genom Amazonas eftersom hon har behövt fokusera på de konflikter som hotar mångfalden. Vi hör också om gerillaaktivism mot växtblindhet, om varför karismatiska men ganska välmående däggdjursarter får mest bevarandepengar, och så möter vi  naturjournalistikens grand old man, sir David Attenborough. Medverkande: Lotten Collin, tidigare latinamerikakorrespondent och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Janne Jutila
2020-12-18
Länk till avsnitt

Nöden är uppfinningarnas moder - ett annorlunda Nobelprisår

När coronapandemin sätter stopp får man tänka nytt. Och det gäller såväl årets nobelpristagare och deras forskning, som teknikutvecklingen och nobelfirandet. Men det finns ljuspunkter och saker som rentav blivit bättre i år.

Vetenskapsradion och Kulturradion sände på Nobeldagen, som vanligt, men utan närkontakt med medverkande och nobelpristagare. I sändningen får vi höra vad som blivit bättre i år, till exempel när det gäller forskningen om svarta hål vid Keck-observatoriet på Hawaii, enligt årets fysikpristagare Andrea Ghez. Att få tid att tänka igenom saker har varit bra i år, säger pristagaren och fysiknestorn Roger Penrose. Och vi hör nobelkommitténs Ulf Danielsson om andra saker som blivit bättre för forskarna, och som nog kommer att leva kvar efter den här tiden. Och förstås, vad årets priser handlar om. Programledare: Karsten Thurfjell och Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Joel Löf
2020-12-11
Länk till avsnitt

Hon ser coronautvecklingen före andra ? i avloppsvattnet

Att mäta coronavirus i avlopp visar vart smittspridningen är på väg cirka två veckor innan det syns i covidteststatistiken. Anna Székely leder ett forskningsprojekt i Uppsala där de nu kollar avloppsvattnet i olika stadsdelar och ser stora skillnader.

I Göteborg har de gjort den här sortens mätningar i flera år, på andra virus, bland annat för vinterkräksjukan, och har en upparbetad kontakt med smittskyddsläkare och sjukhus. Att lägga till analyser för Sars-cov2-viruset var inte en så stor apparat, berättar professorn Heléne Norder. Vi fördjupar oss också i polisens jakt på droger i avloppen i Malmö och en spännande verklig detektivhistoria i Stockholms avloppsnät var kom allt silver ifrån? Och så hör vi Klas Östergren om varför "the London fatberg", den gigantiska proppen i Londons avloppssystem hamnade i hans senaste roman Renegater. Och vad det säger om mänskligheten. Medverkande: Lasse Edfast och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér  Tekniker: Olle Sjöström
2020-12-04
Länk till avsnitt

Hur längtan till dans, fest och trängsel ska få oss att stanna hemma

Kriskommunikation är en svår konst - extra svår eftersom somliga av oss är logiska och faktastyrda som Mr. Spock i Star Trek, och andra mer impulsstyrda som Homer Simpson.

Nu satsar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, på känslor och längtan efter allt vi inte får göra i dagsläget, i den kampanj med filmer för sociala medier som lanseras nästa vecka. Tanken är att längtan efter det vi inte får göra nu ska få oss att vilja följa riktlinjerna så att det livet kommer tillbaka fortare. Och MSB hoppas att vi själva ska lägga upp egna filmer av det vi längtar efter. Målgruppen är unga mellan 18 och 29, en grupp som är extra svår att nå och något man kämpar med i många länder. I Vetenskapspodden diskuterar vi vilken kommunikation som fungerar och hur vi ska förmås att ändra våra beteenden. Vi hör också instagramprofilen Hanapee som fått mycket uppmärksamhet för en livesändning hon gjorde tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Medverkande idag är Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist som fördjupat sig i beteendevetenskap, socialpsykologi och kriskommunikation när det gäller covid. Och utrikeskorrespondenterna Marie Nilsson Boij i Paris och Caroline Salzinger i Berlin som berättar hur covid-kommunikationen ser ut i deras länder. Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström
2020-11-27
Länk till avsnitt

Han till vänster sköt isbjörnarna själv

Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen.

I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer polarforskning nu och då, vad som driver den och varför vi är så fascinerade av de gamla polarhjältarna. Pauline Snoeijs Leijonborg var en av forskarna på världens största Arktisexpedition, MOSAIK, en expedition som lyfte fram att de skulle härma Nansen och låta sig drivas med isen mot Nordpolen. Hon var också huvudpersonen i en P1 dokumentär som vi diskuterar. Vi hör också Bea Uusma, författare och forskare, som har ett som hon säger "marianergravsdjupt" intresse för en polarexpedition där allt gick fel Andrée-expeditionen. Den har allt man behöver, säger hon, Arktis, den existentiella människan i det stora sammanhanget, en otroligt sorglig kärlekshistoria och en gåta som nästan går att lösa. Hur kan inte alla människor i hela världen vara jätteintresserade av Andrée-expeditionen? I Vetenskapspodden får vi också höra om hennes senaste projekt, att med moderna tekniker försöka se mer av vad som står i den sista dagboken som Andrée hade i innerfickan när han dog. Den har inte undersökts på 90 år och legat inlåst i ett arkiv. Fram till nu. Historikern Dag Avango berättar om drivkrafterna bakom polarforskning, men också om hur det känns att som en del av ens arbete hamna i situationer när man tror man ska dö. Medverkande: Niklas Zachrisson, Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér   Tekniker: David Hellgren
2020-11-20
Länk till avsnitt

Därför har vetenskap förvandlats till politik

I ett polariserat USA har synen på vetenskap och forskning blivit väldigt politiskt laddad. Till och med munskydd har blivit en politisk symbol. Och forskarna har ofrivilligt hamnat på ena sidan.

När Donald Trump blev president fick vi plötsligt se mängder av forskare som var ute och demonstrerade. Oro för vad Trump-administrationen skulle göra på statliga forskningsinstitutioner fick forskare att spara hemliga kopior av sina resultat av rädsla för att få dem konfiskerade. Vetenskapliga rådgivare och myndighetschefer byttes ut mot representanter för industrin och presidenten själv säger att om han hade lyssnat på forskarna så hade han sänkt ekonomin. Särskilt när det gäller klimatfrågan och pandemin har Trump närmast varit i krig mot forskarna. Och tidigt fick vi lära oss begreppet "alternativa fakta". I Vetenskapspodden diskuterar vi varför det blev så här och vad det kan få för konsekvenser för forskningen framöver. Och hur Joe Bidens planerade politik för coronahantering och klimatet skiljer sig från Donald Trumps. Medverkande: Kajsa Boglind, P4 Världen och tidigare Washington-korrespondent, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef för Vetenskapsradion Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér     Tekniker: David Hellgren
2020-11-13
Länk till avsnitt

När covid-19 drabbar dem vi aldrig trodde

Johan, 47, är vältränad och "aldrig" sjuk. Men så får han covid-19 och hans familj får samtal från läkarna om att vara beredda på att ta farväl. Och Claes, 68, tidigare löptränande och frisk, har symtom som varat i ett halvår.

Nu, när antalet smittade, sjukhusinlagda och dödstalen i covid-19 går upp igen, fokuserar vi i Vetenskapspodden på dem vi inte trodde skulle bli så sjuka. Johan, 47, var så nära döden att läkarna ringde och bad familjen att göra sig beredda på att ta farväl. Han uppmärksammas i P4 Dokumentär i helgen, som finns att lyssna på redan nu. Han är inte det mest representativa fallet, relativt ung och vältränad och utan kända underliggande sjukdomar. Men covid-19 har slagit hårt mot många åldersgrupper. En studie över de första 260 patienterna som fick intensivvård för covid-19 på det sjukhus Johan vårdades visar att genomsnittsåldern är runt 60, men det har funnits patienter mellan 20 och 80 år. 80% av dem har legat i respirator, och tiden i respiratorn har variterat från en till över 70 dagar, med ett genomsnitt på 12 dagar. I Vetenskapspodden träffar vi också Claes, som har fått långtidssymtom som suttit i sedan i påskas. Han är välkänd från SVTs nyhetsredaktion, men också en kompis till Lena. Hon blev tagen när hon fick se honom berätta om sina problem i Rapport. Vi berättar också om nuläget - och pratar om vad vi har att vänta framöver. Medverkande: Ulrika Björkstén och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin
2020-11-06
Länk till avsnitt

Äckelkänslor kan rädda oss från sjukdomar

Det mesta vi blir äcklade av kan härledas tillbaka till någon sorts sjukdomsrisk. Så äckelkänslor är i grunden bra för oss. Och vi är också mycket bättre än vi tror på att känna av om andra är sjuka.

Känslor av äckel och avsmak är troligen ett nedärvt försvar mot sjukdom, för att vi inte ska vidröra och äta vissa saker. Men det är ett lite trubbigt system som hellre larmar i onödan än för sällan. Därför blir vi också äcklade av sådant som inte alls är farligt för oss. Forskning visar att vi omedvetet kan känna av andra människors sjukdom, genom lukt och utseende och rörelsemönster, och att det får oss att vilja undvika de personerna. Och även om det inte handlar om direkta äckelkänslor, så är det samma del av hjärnan som aktiveras. Och när det nu har blivit tillåtet att sälja insekter som mat i Sverige, och kroppsvätskor har varit ett stort samtalsämne sedan coronaviruset började spridas som droppsmitta, ja då är det dags att fördjupa sig i den nyttiga känslan äckel. Varför skiljer det sig så mycket mellan vad vi i Sverige tycker är ok att äta jämfört med människor i Sydostasien? Hur kan vi komma över vårt äckel inför att äta insekter? Och så om det nyttiga med alla våra äckliga kroppsvätskor. Öronvax, till exempel, kan bära mer spännande fakta än du kanske visste. Medverkande: Peder Gustafsson, utrikeskorrespondent i Bangkok, och Björn Gunér, poddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: Olle Sjöström
2020-10-30
Länk till avsnitt

Bron och förbrödringen som kom av sig

När Öresundsbron invigdes för 20 år sedan fanns inga gränser för optimismen om hur den skulle förena folken på var sin sida sundet. Men snart visade bron hur olika vi är, och flyktingkrisen och Covid-19 har ökat avstånden.

Broar är fantastiska, närmast magiska som symboler, säger etnologen Orvar Löfgren, och kanske är det därför som den omtalade "Guldbron" i Stockholm som nu invigs fått en sådan enorm uppmärksamhet. Men den kan förstås aldrig mäta sig med Öresundsbron som förbinder två länder, säger han. Samtidigt har bron mellan Malmö och Köpenhamn visat sig inte bara förbrödra, utan också lyfta fram tidigare osynliga men nu besvärliga skillnader mellan länderna, i allt från skattesystem till hur vi gör när vi diskar, säger han. "Bron" är också namnet på succéserien i tv, som fått uppföljare i många länder. Och nu visar forskning om seriens svenska och danska publik att den fick dem att känna stolthet och en sorts gemenskap i att tillhöra gränszonen mellan två länder. Men flyktingkrisen och coronapandemin har till stor del knäckt samhörighetskänslan. Blanketten som intygar om ett kärleksförhållande över gränsen för att få passera in, och militärer i en checkpoint mitt på bron var inte vad de flesta såg framför sig när bron invigdes för 20 år sedan. Medverkande: David Rasmusson, Danmarkkorrespondent, och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: David Hellgren
2020-10-23
Länk till avsnitt

Kan du lita på dina öron? Nej, visar alligatorbröl

Ett alligatorbröl har blivit en vattendelare - vi har helt olika åsikter om vilket bröl som är ljust och vilket som är mörkt. Men hur kan vi höra så olika, och vad är det som händer när hörseln lurar oss?

Hur kan till exempel somliga bli överkänsliga för vanliga vardagsljud, som skrammel av disk och barnens röster, så känsliga så att det gör ont? Det kallas hyperakusi och är en medicinsk diagnos, och drabbade en av våra kolleger, Lars, som berättar vad som hände. Och hur kan ett ljud som bevisligen har högre tonhöjd och är ljusare än ett annat ändå uppfattas som helt tvärtom? Det blev tydligt när vi skulle göra radio om alligatorforskning och producent Björn uppfattade alligatorns bröl precis tvärtemot programledare Lena. När vi kollade på redaktionen och bland våra lyssnare visade det sig att väldigt många uppfattar ljuden "fel", alltså de låter på ett annat sätt än hur det verkligen är. Det är som en hörselns motsvarighet till den där randiga klänningen, som folk såg i olika färger. I Vetenskapspodden, under Hörselveckan, reder vi ut vad som händer och hur  hörselvillor fungerar. Och vi hör också mottagaren av Stora hörselpriset, som gett upphov till ett nytt forskningsområde - kognitiv hörselkunskap. Och så får vi veta mer om den alligatorforskning som fick IgNobelpriset och gav upphov till meningsskiljaktigheterna - vad forskarna egentligen ville veta när de gav heliumblandad luft till en alligator för att undersöka dess bröl. Medverkande: Lars Broström och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Guner Tekniker: Nisse Lundin
2020-10-16
Länk till avsnitt

Värt att ropa "äntligen!"

Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår.

Medicinpriset för upptäckten av hepatit-C-viruset har räddat miljoner liv, och i deppiga coronatider kan det vara upplyftande med en succéhistoria från virusforskning. Fysikpriset fick vetenskapsradions chef att vilja ropa äntligen, särskilt för den del av priset som gick till Roger Penrose, som gjort teorier om svarta hål, som bekräftar det Einstein gjort teorier om men själv inte riktigt trodde på. Penrose är en riktig nestor inom fysikvärlden, och han kom på hur det hela gick ihop redan på 60-talet. Hör också om hur viktigt det kan vara för en pratkvarn att hålla tyst några sekunder, i alla fall om man går bredvid en blivande nobelpristagare. Att priset någon gång skulle gå till genkniven eller gensaxen CRISPR-Cas9 har många trott. I år skedde det, och eftersom den ena av pristagarna, franska Emmanuelle Charpentier, var verksam i Umeå när hon gjorde sin upptäckt så är en liten del av kemipriset svenskt. Dessutom möter vi Jan-Olof Olsson från Malung, en lyssnare som är superintresserad av nobelpris och nobelpristagare. Han kan namnet och årtalet på varenda en sedan 1901. Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och Björn Gunér, producent. Programledare: Lena Nordlund Ljudtekniker: Nisse Lundin
2020-10-09
Länk till avsnitt

Kan vi äta bort vildsvinsproblemen?

Vildsvinsstammen har växt explosionsartat och myndigheter vill göra det lättare att sälja vildsvinskött, för att uppmuntra till ökad jakt. Men är det gott? I Vetenskapspodden testar vi vildsvin tillagat med experthjälp prisbelönte viltkocken Emil Lindfors hjälper till på distans, när producent Björn lagar köttet.

För 40 år sedan fanns knapp några vildsvin alls, nu kan de vara över 300 000. De ställer till med stor skada i lantbruk och trädgårdar, och orsakar trafikolyckor. I Vetenskapspodden diskuterar vi det här och hör forskare som studerar vildsvinsutbredningen och hur vi ska komma till rätta med skadorna. Vi får också följa med på vildsvinsjakt, med en skadedrabbad lantbrukare. Och så hör vi forskare som studerar hur vildsvinsjakten bedrivs och skildras, som säger att det inom en ny och snabbt växande jakt också förekommer avarter att oetisk jakt är vanligare vid vildsvinsjakt än jakt av annat vilt. Dessutom smakar vi vildsvinsfilé med fina tillbehör med recept vi fick av viltkocken Emil. Medverkande: Niklas Zachrisson, från miljöprogrammet Klotet, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent och Björn Gunér, poddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: Olle Sjöström
2020-10-02
Länk till avsnitt

Därför missar du de flesta svamparna

Om du tycker det finns lite svamp i skogen i år kan du försöka trösta dig med att den mesta svampen inte går att se för våra blotta ögon. I själva verket finns det, året runt, mycket mer svamp på jorden än det finns djur på planeten, räknat i vikt.

Men då handlar det framför allt om all den svamp som inte är vanliga matsvampar. Vetenskapspodden handlar om mångfalden av svamp, och vad den betyder för allt annat liv på vår planet. Vi hör om svamparna som dödar oss och de som räddar oss. Somliga har bytt livsstil när klimatet blivit varmare. Och så hör vi teorin om att det är svamparnas förtjänst att vi finns överhuvudtaget. Och det är en historia som utspelar sig för 66 miljoner år sedan, när jorden har krockat med en gigantiskt meteorit och de stora dinosaurierna just har dött. Medverkande: Sara Sällström och Björn Gunér Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Olle Sjöström
2020-09-25
Länk till avsnitt

Pandemin som inte blev som vi tänkt oss

Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia.

I december förra året träffades Lena Nordlund och Anna Davour på en myskväll om pandemier. I en lokal med levande ljus och rutiga dukar där det serverades vin och öl diskuterade en nobelpristagare och en romanförfattare "Allt du skulle vilja veta om pandemier". Lokalen var full av kulturdamer och -herrar. Både Lena och Anna var där för varsitt planerat program om framtida sjukdomsutbrott, men ingen av dem kunde ana hur nära förestående det var. P3 Dystopias pandemiavsnitt sändes 22 januari, just som det började komma alltfler rapporter om spridningen av det nya coronaviruset. De framtidsscenarion som de målade upp i programmet, med svårt sjuka patienter som fick läggas i respirator blev spöklikt nära verkligheten. Samtidigt handlade det mesta om en influensapandemi, för det var det som forskare och experter alltid varnat för. Sveriges och hela Europas beredskap var mer inriktad på influensavirus än coronavirus. I Vetenskapspodden diskuterar vi hur det blir när en podd inriktad på framtida dystopier och katastrofer plötsligt börjar handla om nutiden. Och hur stor del av den stora smittspridningen i Sverige som kan bero på att vi var mer beredda på ett influensavirus än ett coronavirus. Medverkande: Anna Davour och Viktor Löfgren, P3 Dystopia, Emelie Rosén, Ekots grävgrupp och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Lotta Linde-Rahr
2020-09-18
Länk till avsnitt

Vi skär upp grodan. På scen inför publik. Och skrattar.

Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man.

Veckans avsnitt är inspelat inför publik på Lund Comedy Festival, med forskare i panelen och med silvermedaljören i ordvits-sm och radiokollegan Christer Engqvist som sidekick. Varför är humor så viktigt i kristider, varför KAN vissa inte låta bli att dra ordvitsar, och varför har vissa så svårt att fatta dem? Varför har så stor del av amerikanska komiker judisk bakgrund, varför skrattar vi oftast åt sånt som inte är roligt, och har förresten djur humor? De frågorna får svar och det blir några skratt på vägen också. Programledare: Lena Nordlund Sidekick: Christer Engqvist Gäster från Lunds universitet: Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap Mattias Osvath, docent i kognitiv zoologi Johan Åberg, universitetslektor i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap Producent: Björn Gunér  
2020-09-11
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.