Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapspodden

Vetenskapspodden

Veckans viktigaste vetenskap Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapspodden

Avsnitt

Bråket om rymdstenen ? avgörs i unikt rättsfall

En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen.

Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det? Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark
2022-11-24
Länk till avsnitt

Dyr månresa ? samtidigt kräver fattiga länder klimatskadestånd

Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador.

Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet. Poddledare Björn Gunér Producent Peter Normark [email protected]
2022-11-17
Länk till avsnitt

Dolda utsläpp avslöjas av artificiell intelligens

Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens.

I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-11-10
Länk till avsnitt

Klostret dolde en hemlighet ? världens äldsta stjärnkatalog

Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin.

Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen? Och nu råder det brådska och möjligheter i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark
2022-11-03
Länk till avsnitt

Limma fast sig i E4:an ? klimatkrisen och aktivisternas metoder

Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen.

Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan? Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.Poddledare Camilla WidebeckProducent Peter Normark [email protected]
2022-10-27
Länk till avsnitt

Miljödepartementet läggs ner ? Ebba Busch blir klimatministerns chef

Miljödepartementet skrotas och hamnar under Näringsdepartementet i den nya regeringsbildningen, något som fått kritiker att reagera. Och Forskningsministern lyser med sin frånvaro.

Vad gäller just miljöfrågor så ska strömmingfisket i centrala Östersjön öka, menar EU, trots forskarvarningar om utfiske av den för ekologin så viktiga strömmingen. Dessutom hör vi om barnen som för första gången i Sverige fått genterapi mot den svåra muskelsjukdomen Spinal muskelatrofi, SMA. Föräldrar är positiva än så länge, och den behandlande läkaren pratar om en revolution i behandlingen av den här livshotande sjukdomen. I podden hörs: Katarina Sundberg, Vetenskapsradions nyhetschef, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsreportern Sara Sällström. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark [email protected]
2022-10-20
Länk till avsnitt

Experten om ungas liv på nätet: ?Vuxenvärlden har tappat bollen?

Ganska hårresande resultat från årets granskning av svenskarnas internetvanor. Dubbelt så många ungdomar har utsatts för negativa kommentarer och näthat, jämfört med förra mätningen.

Oönskade kontaktförsök, obehagliga bilder har också ökat. Varför vet man inte på Internetstiftelsen, säger internetexperten Måns Jonasson, men den intensiva digitala användningen under pandemin kan vara en orsak. Organisationen Friends ser också att arbetet mot mobbing har kommit av sig. Föräldrarnas roll blir om möjligt ännu viktigare nu, men vad kan man göra? Dessutom om filosofen Bruno Latour som just gått bort och om möjligheten att reglera den högteknologiska världen vi lever i. Och om svänget i jazzens swing vad är det som får det att svänga på förbaskat? I programmet hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Ylva Carlqvist Warnborg, vetenskapsreporter, Harald Andersson, Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-10-13
Länk till avsnitt

Svante Pääbos Nobelpris ? han plockade fram neandertalaren i oss

Äntligen! och Ja! hördes det när Nobelprisen utropades i veckan. Svenske forskaren Svante Pääbo som undersökt människans släktskap med neandertalaren var en populär pristagare.

Också fysikpristagarna, som överbevisade Einstein om kvantmekaniken genom att visa att ljuspartiklar på långt avstånd från varann ändå kan höra ihop, fick många att jubla.Samtidigt fortsätter metanläckan vid Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Snart ska tre nya satelliter skickas upp som kan mäta klimatutsläpp på detaljnivå. Utsläppsbovarna kommer få det svårare att dölja klimatutsläpp som tidigare gått under radarn.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter SR Klotet. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-10-06
Länk till avsnitt

Nobelspecial ? Prisa solkraften och de nya livräddande vaccinerna

Tänk om Nobelprisen går till utvecklarna av solcellerna så här i energikrisens tid, eller den nya vaccintekniken som hjälpte oss ut ur pandemin. Eller varför inte den lite oroande tekniken att kunna styra hjärnan med hjälp av ljus?

Nobelprisen ska delas ut nu. Vi spanar på upptäckter som räddat tiotusentals liv och som kan göra oss oberoende av fossila bränslen. Dessutom forskning som kan ge oss fler svar om universums ursprung och människans egen uppbyggnad. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, Medicinreporter, Björn Gunér Producent för På Djupet. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-09-29
Länk till avsnitt

Hunden som gett människor synen tillbaka

En kvinna med ärftlig blindhet har för första gången någonsin fått genterapi i Sverige, vilket kan ge henne syn tillbaka. Hundgener är nyckeln till behandlingen.

I årtionden forskade man på Briardhundar med ärftlig blindhet. Forskningen lokaliserade den problematiska genen och fann att det var samma gen som gav upphov till sjukdomen hos människor. Nu har den upptäckten lett till en behandling som för första gången använts på ett svenskt sjukhus. Nu satsas på flera håll i Sverige för att spara på elen. Stadsbelysning som tänds och släcks efter rörelser kan göra stor skillnad för en stads elkonsumtion.   Dessutom har alla jordens myror kartlagts, vad ska det vara bra för? I Vetenskapspodden hörs: Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator och Katarina Sundberg, nyhetschef Vetenskapsradion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-09-22
Länk till avsnitt

Nytt fynd i Birka ? vikingarnas egna fartygsterminal

Om hela vikingaflottor skulle iväg till Svarta havet eller Brittiska öarna så krävdes ordentliga skepp. När Birka blomstrade skedde ett tekniksprång vad gäller skeppen. Nu har varvsplatsen hittats.

Vi pratar också om avsmältningen av Grönlands isar och tundrans permafrost en stor forskningsrapport menar att en del kritiska brytpunkter i klimatuppvärmningen redan kan vara passerade.Dessutom: VR-glasögon till fångarna på svenska fängelser. Skulle det kunna ge bättre resultat i behandlingen av dem som är våldsbenägna? I Vetenskapspodden hörs Emelie Bredmar, reporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, och Annika Östman, medicinreporter. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-09-15
Länk till avsnitt

Skärpta straff ? så påverkas vården på fängelserna

Hårdare straff och fler brottslingar i fängelse. Så låter det i valdebatten. Men vad händer då med behandlingen innanför murarna?

Fängelsevårdens behandlingar utgår oftast från KBT-metoder. Beläggningen ökar och kriminalvården får anstränga sig för att upprätthålla vården för den fjärdedel av internerna som söker vård.Och så här inför valet kan man tycka att det går rundgång i uttrycket I vår polariserade tid. Hur pass polariserade är vi svenskar egentligen, undrar forskningen.   Dessutom pratar vi om det stora tekniksprånget vi befinner oss i, där man helst bara ser fördelar med sin egen teknik och nackdelar med andras. I Vetenskapspodden hörs Annika Östman, medicinreporter och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Poddledare Björn Gunér Producent Peter Normark [email protected]
2022-09-08
Länk till avsnitt

Så storsatsar vi oss ur energikrisen

Oppositionen vill riva upp förbudet mot att bryta uran i Sverige. Ett steg på vägen för en ny kärnkraftsatsning. Men hur skulle ett nytt kärnkrafts-Sverige se ut? Samtidigt säger experter att ett hundra procent förnybart elsystem är realistiskt.

Med stigande elpriser och ett stundande val så ropas det på storsatsningar på olika kraftslag. Vetenskapspodden kollar på styrkorna och svagheterna hos de olika energiformerna. Och så får vi veta hur det känns att applådera på konserter där artisterna är digitala Abbatarer. I Vetenskapspodden hörs: Gustaf Klarin, Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson från Sveriges radios vetenskapsredaktion. Poddledare Björn Gunér Producent Peter Normark [email protected]
2022-09-01
Länk till avsnitt

Första kvinnan på månen ? nästa steg för att nå Mars

På måndag skickas en jättelik raket mot månen. Det är ett första steg för Artemisprojektet som vill föra människan tillbaka till månen och använda den som bas för att resa till Mars.

Orion heter rymdfarkosten som raketen ska slunga iväg. Den ska färdas bortom månen och återvända till jorden med data åt en framtida bemannad farkost. Siktet är inställt på att sedan kunna landa den första kvinnan på månen ska det bli svenskamerikanska Jessica Meir? Mån- och Marsresor kan kännas avlägsna i det polariserade politiska klimatet som råder nu inför valet. Vi pratar om de stora ideologiernas verktyg för att tackla klimatkrisen, och om de ständigt ökande elpriserna.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark [email protected]
2022-08-25
Länk till avsnitt

Bluffar avslöjas i muséernas samlingar (R)

Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.

Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.Programmet är en repris från 5 februari 2021.Medverkande Tobias Svanelid, SR Vetenskapsradion Historia Björn Gunér, producentPoddledare Lena Nordlund
2022-08-18
Länk till avsnitt

Mammut krossar rekordet för äldsta DNA-sekvensen (R)

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder.

Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen.Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt.Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika. Podden är en repris från 19 februari 2021.Medverkande Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentPoddledare Lena Nordlund
2022-08-11
Länk till avsnitt

Djurens förmågor kan ge lösningar för dövhet och rymdresor (R)

En av de märkligaste dagar Vetenskapspoddens Lena Nordlund haft på jobbet står hon och ser hur en svart mamba och små krokodiler körs i datortomograf på ett sjukhus, och sedan avlivas och obduceras. Djurens egenskaper ska undersökas.

Experimenten och forskningen som gjort att djuren hamnat på dessa ovanliga platser handlar om att de har egenskaper som vi människor inte har och som vi vill lära av.Krokodiler har hårceller i örat som kan nybildas, vilket gör att de inte får sämre hörsel med åren, som vi. Det är det hörselforskaren Helge Rask-Andersen vill lära mer av.Och björnar får inte benskörhet eller njurproblem, trots att de ligger orörliga större delen av året, och inte heller behöver kissa på den tiden. Därför intresserar sig medicinforskare på Karolinska Institutet för dem.Podden är en repris från 18 juni 2021.Poddledare Lena NordlundProducent Björn Gunér
2022-08-04
Länk till avsnitt

Han fann meteoriten: ?Mitt livs största fynd? (R)

På lördagkvällen den 7 november 2020 såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk.

En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg som hittade meteoriten tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer.Astronomen Eric Stempels räknade sekunder och tänkte att "det var kanske en bolid" som strök över himlen. Alltså en ljusstark meteor.Dagen efter var han ute i upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först. Men det blev alltså en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, som hittade stenen med hjälp av sin vän Anders Zetterqvist. Podden är en repris från 26 mars 2021.Medverkande Niklas Clarksson, P4 UpplandProducent Björn GunérProgramledare Lena Nordlund
2022-07-28
Länk till avsnitt

Humlor är livsviktiga men har en mörk sida (R)

Biologiforskaren Dave Goulson älskar humlor. Och vet mer om dem än de flesta. Han vet vad som sker i deras bon i underjorden. Somligt är mer likt en Macbeth-uppsättning än vad vi kanske trodde om de bumliga humlorna.

Björn Cederberg har också forskat om humlor i hela sitt liv. Han berättar om humlans viktiga roll som pollinatör, både för att vi ska få frukt och bär, och vackra blommor.Humlorna har länge varit på tillbakagång eftersom storskaligt jordbruk med monokultur och övrig markanvändning gjort att deras livsmiljöer krympt. Och nu gör klimatförändringarna att de får det ännu svårare. Anna Persson heter en forskare som nu låter allmänheten delta i ett projekt om hur klimatet påverkar humlorna, särskilt om våren kommer tidigare. Podden är en repris från 15 maj 2020. Programledare Lena NordlundProducent Björn Gunér
2022-07-21
Länk till avsnitt

Kjell stängdes in i det stora tunnelraset (R)

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden?

Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna.Vi fördjupar oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området. Podden är en repris från 21 maj 2021.Medverkande Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare Lena Nordlund
2022-07-14
Länk till avsnitt

Så hittades de försvunna barnen i Argentina (R)

När PCR-tekniken var helt ny på 1980-talet användes den för att hitta de "stulna barnen" i diktaturens Argentina och para ihop dem med sina släktingar.

Den knappt färdigutvecklade PCR-tekniken hjälpte genetikern Mary-Claire King att bistå alla de mormödrar som ville hitta sina stulna och försvunna barnbarn i Argentina. Det banade sedan väg för de tekniker som användes för att identifiera personer i massgravarna i Srebrenica, terrordådet vid World Trade Center och i tsunamin.Förutom Mary-Claire King hör vi kända människorättsaktivisten Estela de Carlotto, ordförande i organisationen av kämpande argentinska mor- och farmödrar, som sökte sin dotterson i 36 år.Vi hör också Thomas Parsons, vetenskaplig chef på den internationella kommissionen för försvunna personer, ICMP, och Rebecca Sjöstrand, som miste sin kusin i tsunamin, och under lång tid inte fick veta vad som hänt henne.Podden är en repris från 9 april 2021. Programledare Lena NordlundProducent Björn Gunér
2022-07-07
Länk till avsnitt

Infrusen valp kan vara världens första hund (R)

Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar.

På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser.Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam.Vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur.Podden är en repris från 14 feb 2020, med en viktig uppdatering där gåtan med valpen får sitt svar. Medverkande Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena Nordlund [email protected]
2022-06-30
Länk till avsnitt

Därför får midsommarljuset dig att må bra (R)

Ny metod att mäta ljusmiljöer visar vilket ljus som får oss att må bra i vissa miljöer men vilja fly från andra. Ny konsthistorisk forskning om Zorns måleriteknik visar hur han lyckades skildra sommarnätter och havsglitter. Dessutom hur man bäst sover på ljusa sommarnätter.

En ny metod att mäta ljusmiljöer har utvecklats för att imitera ljuset från en skymning i en tallskog eller en soluppgång på savannen. Målet är att bättre kunna studera hur ljus styr oss till olika beteende, både djur och människor. Vi hör också med sömnforskaren hur den som har svårt att sova ljusa, varma sommarnätter ska göra. Och så om midsommarvädret verkligen är ostadigare än övrigt sommarväder. Dessutom om hur det går till rent fysiologiskt när växter vänder sig mot ljuset. Podden är en repris från 25 juni 2021. Programledare Lena Nordlund Producent Björn GunérLjudtekniker Nisse Lundin
2022-06-23
Länk till avsnitt

Fler kärnvapen i framtiden ? trots fördrag och skarpa uttalanden

Det ser ut att bli fler kärnvapen i världen. Samtidigt som avtal sluts och uttalanden görs om att kärnvapen måste undvikas.

Krig och vapenskrammel kan man tycka att man fått nog av den här våren med Rysslands invasion av Ukraina. Nu verkar också trenden av minskade kärnvapen i världen brytas. Antalet kärnstridsspetsar kommer troligen att öka de närmaste 10 åren, enligt en ny rapport från det internationella fredsforskningsinstitutet, Sipri. Och risken finns att vi städar bort boplatser åt djur och insekter i vår nitiska städariver. Dessutom ska vi prata om kärleksnatten längs havets stränder under tisdagens fullmåne var det dags för Östersjöns blåstång att föröka sig.
2022-06-16
Länk till avsnitt

När järnvägen byggdes rasade människoben ur klippväggarna

Häpnadsväckande fynd av förmänniskor har gjorts i Atapuerca, Spanien under de senaste åren. DNA-tekniken ger nya svar om vilka dom här människorna var. Dessutom verkar vår följeslagare hunden ha genetiska förutsättningar för att bli vår vän.

I grottorna i Atapuerca har man hittat flera olika förmänniskor som använt hålorna. Däribland den individ som kallas "den första europén". Man har också sett tydliga tecken på kannibalism bland våra förfäder, och senare på något som kan vara begravningsritualer för en halv miljon år sen. De senaste åren har DNA-tekniken kunnat ge nya svar om vilka dessa människor var och hur nära släkt de var med vår egen art och med neandertalarna som också vistats i grottorna. I podden hörs: Björn Gunér och Katarina Sundgren från Vetenskapsredaktionen SR, och Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-06-09
Länk till avsnitt

Egyptisk skatt funnen ? mumier med en färdplan till dödsriket

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok.

Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.   Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]    
2022-06-02
Länk till avsnitt

Apkopporna som väckt vår oro för nya sjukdomsutbrott

Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott men finns det risk för att vi ropar varg?

I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter? Och så ska det handla om myror som överträffar hundar i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent. Poddledare: Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-05-26
Länk till avsnitt

Vintergatans svarta hål ? ny bild fångar galaxens största hemlighet

För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen?

Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-05-19
Länk till avsnitt

PFAS i kött och mjölk ? så dålig koll har vi i Sverige

De så kallade evighetskemikalierna PFAS kopplas till försämrat immunförsvar hos barn och är hormonstörande ämnen. I Danmark har man dragit öronen åt sig efter en giftskandal och drastiskt sänkt gränsvärdet för dessa ämnen. Men svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.

Nu vill Livsmedelsverket drastiskt sänka gränsvärdet för PFAS-kemikalier, som har använts bland annat för sina vatten- och fettavstötande egenskaper - i allt från kläder och elektronik, till brandskum. Vi har vetat i över 20 år att PFAS-ämnena är giftiga. Varför har det tagit sån tid att göra något åt dem?PFAS-kemikalierna börjar ta plats som en av de stora miljögiftskandalerna i historien, menar experter. I podden hörs: Daniel Värjö, reporter SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck, Vetenskapsredaktionen, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och skribent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-05-12
Länk till avsnitt

Rymdstationen ISS ? därför hotar ett kallt krig i rymden

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden.

ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark [email protected]
2022-05-04
Länk till avsnitt

Macchiarini-skandalen ? den nya rättegången

Nu inleds rättegången mot kirurgen Paolo Macchiarini som opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter. Något som ledde till svåra skador och lidande, menar åklagaren.

Det handlar om tre fall, samtliga som opererades med syntetiska luftstrupar på Karolinska Universitetssjukhuset och som sedan dog. Åtalspunkten är grov misshandel. Den förste patienten var Andemariam Beyene, en 36-årig eritreansk forskare bosatt på Island, som hade cancer i strupen. Han opererades i juni 2011 och lyftes fram på presskonferenser där operationen beskrevs i positiva ordalag. Men han fick väldiga problem med sin plaststrupe och en mängd komplikationer. Han dog 2014.I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och vetenskapsjournalisten Lena Nordlund som följde Macchiarini-skandalen när den briserade. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-04-27
Länk till avsnitt

Ukrainsk forskare ? stor oro för riskerna vid landets kärnkraftverk

Återigen lyfts oron för säkerheten vid de ukrainska kärnkraftsanläggningarna. De ryska styrkornas framfart vid Tjernobyl och Zaporizjzja har väckt frågor om den ryska strategin och risken för olyckor som ett strömavbrott.

Kärnkraftsanläggningarna i Tjernobyl och Zaporizjzja var tidiga mål för den ryska invasionen. Olena Pareniuk, strålningsbiolog vid Ukrainas Vetenskapsakademi berättar om pressen på den ukrainska personalen och inte minst om sina reaktioner när hon såg filmupptagningar från de ryska styrkornas framfart vid anläggningarna. I podden hörs: Annika Östman, Björn Gunér, Sara Sällström från Sveriges radios Vetenskapsredaktion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-04-21
Länk till avsnitt

Shanghai nedstängt ? ny coronavåg pressar kineserna

Kinas affärscentrum Shanghai har stängts ner. Nu kämpar Kina med sitt största utbrott av covid-19 hittills - trots sin nolltolerans-strategi, eller kanske på grund av den.

I Shanghai har restriktionerna lett till brist på livsmedel. Barn har separeras från sina föräldrar för att sättas i särskilda karantänsavdelningar där vuxna i skyddsdräkter tar hand om dem. Hur långt kan den kinesiska befolkningen pressas för att upprätthålla nolltoleransen? Här hemma står folk inför att ta fjärde vaccinsprutan. Många undrar om värdet av att vaccinera sig ytterligare en gång, när de uppfattar smittan som mildare. Samtidigt lär oss forskningen allt mer om hur viruset verkar. Men det finns etiska frågor när det gäller studier där man medvetet spruta in viruset i försökspersoner. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sverige radios vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter för Vetenskapsradion Hälsa, och Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter för Sveriges radio Klotet. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-04-14
Länk till avsnitt

Klippa fram ett superbarn ? här går gränserna för genredigeringen

Att skapa starkare muskler eller ge möjligheten att få egna barn åt någon som det varit omöjligt för. Det låter som ett påsk-mirakel, men genredigering kan göra det möjligt. Nu höjs ett varningens finger för riskerna med att ändra i människans gener. Som att tekniken hamnar i fel händer.

Hur långt kan generna manipuleras för att förbättra människans egenskaper och skydda oss mot sjukdomar? Och var ska vi själva sätta gränsen? Statens medicinsk-etiska råd har gjort en rapport som pekar på att vi måste ha tydliga regler för hur den här tekniken ska kunna användas, annars riskerar själva bilden av vad en människa är att rubbas. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet Poddledare: Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-04-07
Länk till avsnitt

Ukrainas president ?ger upp? ? så böjs sanningen av fejkade videos

Deep fake-videon när Ukrainas president kapitulerar är som ett aprilskämt, men med gravallvarliga konsekvenser. Tekniken att lägga ord och handlingar i mun på falska kopior av människor sätter vår tilltro till verkligheten i gungning.

Kring första april är det många medier som brukar smyga in ett aprilskämt i sin rapportering, något som börjat kännas allt svårare att göra med tanke på beskyllningar om fejkade nyheter de senaste åren. Och inte minst nu under det propagandakrig som går hand i hand med Rysslands invasion av Ukraina. När Ukrainas President Volodymyr Zelensky kapitulerade i en så kallad Deep Fake-video som nyligen dök upp på nätet, kändes den potentiella skadligheten med den här tekniken påtaglig. Det retoriska kriget som följer Ukrainakrisen handlar också om terrorbalansen i vapenanvändningen. Hotet om biologiska vapen ställer USA mot Ryssland, två länder som har en historia av att utveckla biologiska stridsmedel. I podden hörs: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Annika Östman, medicinreporter, Ulla de Verdier, programledare för Odla med P1. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark [email protected]
2022-03-31
Länk till avsnitt

Energi utan Putin ? så mycket vinner vi på att spara

Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas.

Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas. Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag. Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor. I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark [email protected]
2022-03-24
Länk till avsnitt

Flykten från Charkiv ? kedjan av vänner tog Oleh ut

Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv?

Dessutom om Ukrainakrigets fortsatta globala verkningar: Ryssland står för en stor del av världsmarknaden när det gäller kritiska metaller som vanadin och skandium. Och i Ukraina finns hälften av världens produktion av neon, bland annat en stor anläggning i Mariupol. Neonlasrar behövs för framställning av mikrochip. Det kan ställa till stora problem när lagret tar slut,  kanske redan i april. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Sällström och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen, SR. Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator. Producent Peter Normark [email protected]
2022-03-17
Länk till avsnitt

Så kan Rysslands krig i Ukraina leda till ett mer oberoende Europa

USA stoppar oljeimport från Ryssland och EU-kommissionen lyfter ett paket för att skynda på strypningen av rysk gas. Rysslands krig kan leda till att Europa snabbare bryter beroendet av fossil energi.

Ukraina är ett land myllrande av biologisk mångfald och vidsträckta fält av bördig jordbruksmark, men har också stora lager av sällsynta jordartsmetaller. Nu hotas mångfalden och produktionen bromsas. Vad leder det till?  I podden hörs Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter på SR Klotet. Producent Peter Normark [email protected]
2022-03-10
Länk till avsnitt

Kriget i Ukraina ? cyberattackerna och våldets upptrappning

Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan?

Förberedande cyberattacker har pågått i flera år för att bereda väg för den ryska invasionen av Ukraina. På samma sätt har Vladimir Putin bearbetat sitt folk med en egen historieskrivning som ska stärka hans argument för att invadera ett grannland.Putins syn på territorium och natur kan härledas till sovjetiska idéer om naturens värde i maktens tjänst. Naturförstörelse har följt hand i hand med den ryska historien. Kriget har också satt fokus på energifrågan, i Ryssland, Ukraina och Europa. När vi är så beroende av varandra hur kan ett krig ens bli möjligt? FN:s klimatpanel släppte samtidigt sin stora rapport om konsekvenserna av klimatförändringen och vikten av att agera snabbt med anpassningar och bevarande av mångfalden av liv på planeten. I podden hörs: Camilla Widebeck och Björn Gunér från Vetenskapsredaktionen, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent. Producent Peter Normark [email protected]
2022-03-03
Länk till avsnitt

Fattiga mammor drivs till att köpa mjölkersättning

Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning.

Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen. Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv. Producent Peter Normark [email protected]
2022-02-24
Länk till avsnitt

Rasbiologin ? frågorna som leder vetenskapen vilse

Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet.

Idéerna sträcker sig också in i våra dagar. Inom genetiken finns forskare som till exempel intresserar sig för att jämföra folkgrupper och gör genetiska kopplingar mellan folkgrupp och utbildningsnivå. Som man frågar, får man svar. I det uttrycket ligger en betoning på hur viktig den vetenskapliga frågan är. Att innan man frågar, tänka: Vilka vetenskapliga frågor är relevanta?. Pseudovetenskapen har inte så lite gemensamt med konspirationstänkandets idévärld. Man säger att man bara ställer obekväma frågor. Men frågorna är oftast valda för att passa ett förutbestämt svar. Och man har valt bort frågor som pekar åt ett annat håll än vad det förutbestämda svaret är. Dessutom har frågorna inte testats för relevans gentemot andra frågor. Vi hör också om Barroso, Portugal där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Vi diskuterar självlysande fiskar, och behandlingsmetoder mot panikångest som fungerar men på lite olika sätt. I podden hörs: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Thomas Heldmark, reporter. Producent Peter Normark [email protected]
2022-02-17
Länk till avsnitt

Tysk energi i kläm i stormaktsspelet ? så påverkas Sverige

Oron för rysk invasion i Ukraina ger amerikanska motreaktioner som sätter Tysklands energipolitik i kläm. Dessutom påverkas Sveriges elmarknad av de stora geopolitiska händelserna.

För att slippa översvämningar som den i Gävleborg och den i Tyskland förra året, måste vi anpassa vårt samhällsbygge på en gång. Det menar Nationella expertrådet för klimatanpassning, som kom med sin första rapport nu i veckan.Sedan handlar podden om vår längtan efter husdjur under pandemin. Den har fått hundsmugglingen att öka - med risk för att sjukdomar överförs från djur till människa. En sjukdom med 100 procents dödlighet gör det viktigt att ha koll på hälsan hos hunden du köper. MEDVERKANDE: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios Globala hälsokorrespondent, Marcus Hansson, frilansreporter och Tysklandskännare. Producenter Björn Gunér, Peter Normark, Camilla Widebeck
2022-02-10
Länk till avsnitt

Nu slopas restriktionerna ? så påverkas du

Det börjar bli dags att öppna upp Sverige igen. Pandemin är inte över, men den är på väg in i en helt ny fas, säger statsminister Magdalena Andersson. Två år av restriktioner har satt sina spår.

Vetenskapspodden uppmärksammar också att om Sverige haft kvar kärnreaktorerna i Ringhals eller haft en stor havsbaserad vindkraftspark, så hade vinterns skenande elpriser kunnat dämpas. Det menar Energiforsk. Vad säger det om elsystemet i Sverige? Ekot har granskat vården av unga med psykisk ohälsa, vi frågar oss varför unga mår dåligt idag, och vilka unga det rör sig om. Podden tittar närmare på kriget som verkar pågå virus emellan. Hur fungerar konkurrensen mellan virus, när till exempel influensan tycks ha försenat omikronvågen i Sverige? Till sist möter vi också en av världens mest framstående genetiker, Paul Nurse, som visar sig ha en minst sagt trasslig genetisk bakgrund. I podden hörs: Daniel Värjö, reporter på SR Klotet, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, samt Camilla Widebeck och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen. Producent Peter Normark [email protected]
2022-02-03
Länk till avsnitt

Slutförvaret ? ett historiskt beslut med stora konsekvenser

Regeringsbeslutet om slutförvaret dröjde under torsdagen. Vad innebär beslutet för kärnkraftensframtid och den hållbara energiförsörjningen i Sverige?

Snart fattas också beslut om brytning av järnmalm i Kallak, Sveriges största gruvkonflikt har satt luppen på stora frågor som avfolkningen av inlandet och energiomställningen. Dessutom pratar vi om ultraprocessad mat vad händer med maten när den genomgår den industriella processen? Hur påverkas våra kroppar av att äta den? Många vill försöka förutspå pandemins framtid finns risken för en backlash när verkligheten inte vill överensstämma med prognoserna? MEDVERKANDE: Gustaf Klarin, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson Producent Peter Normark [email protected]
2022-01-27
Länk till avsnitt

Lättnader i testning och karantän ? därför sker det nu

Känslan av övergångsfas i pandemin förstärks. Nu sänks karantänskravet, och testningen ses över också. När så många blir smittade får inte samhällets viktiga funktioner stanna upp.

Dessutom finns en gräns för vår anpassningsförmåga. Även om vi som människor har förmågan att ändra på oss, till och med medvetet förbättra våra personligheter, så finns gränser för hur långt begränsningar av vår personliga frihet kan gå.   Vi pratar också om myggor som modifierats med en dödsgen för att ta kål på honmyggor och konsekvenserna för ekologin. Och intresset har varit stort för norrskenet som skådats ovanligt långt söderut i landet. Vad kan medborgarobservationer ge vetenskapen? I programmet hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, och Sara Sällström och Lena Nordlund på Vetenskapsredaktionen. Podden leds av Gustaf Klarin. Producent Peter Normark [email protected]
2022-01-20
Länk till avsnitt

Så begränsas vår frihet för att dämpa omikronsmittan

De nya pandemirestriktionerna har fått debatten att blossa upp. Hur långt kan man gå i att inskränka människors rättigheter med tanke på hur läget ser ut med smittspridningen och vaccineringarna?

Dessutom ställer sig regeringen positiv till att klassa kärnkraften som hållbar. Och så har ett genförändrat grishjärta transplanterats till en människa för första gången.  I podden hörs: Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Sara Sällström. Dessutom SR:s vetenskapskommentator Ulrika Björkstén och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola. Producent Peter Normark [email protected]
2022-01-13
Länk till avsnitt

Ett nytt år ? lärdomarna som tar oss genom kriserna

Rymdfarkosten som krockar bort asteroider, och det nya teleskopet som blickar mot stjärnorna. Nya storsatsningar för att lösa jordens problem. Blir 2022 året då vi får bukt på utsläppen?

DART-projektet som går ut på att krocka en asteroid ur sin bana, kan vara början på ett planetärt skyddssystem. Och James Webb-teleskopet kommer att ta oss närmare svaret på frågan om universums ursprung och om det finns liv på andra planeter. Här på jorden finns redan förutsättning för liv i överflöd. Men frågan är om vi under året kan pressa ner utsläppen som hotar livets utveckling på vår planet. I podden hörs: Camilla Widebeck, Mona Hambraeus, Ulrika Björkstén, Björn Gunér. Producent Peter Normark [email protected]
2022-01-06
Länk till avsnitt

2021 ? så kraftsamlade vi för att möta hoten

2021 var ett krisernas år då människor och forskning kraftsamlade. Vi har lyckats uträtta en hel del, men några har hamnat i skuggan när vi sökt akuta lösningar och börjat ställa om.

Vi har upplevt ett andra år av en global pandemi, sett forskningen kraftsamla och ett nytt vaccin rullas ut i världens länder.  Samtidigt har klimatfrågan kommit upp på dagordningen på ett kanske tydligare sätt än tidigare - när forskningen ännu säkrare kunnat peka ut sambanden mellan koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen. I podden hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson, Sara Heyman. Producent Peter Normark [email protected]
2021-12-30
Länk till avsnitt

Dune och Kubricks rymdodyssé ? julfilmer med de stora frågorna

Det är inte de stora julfesternas år, men tid att krypa upp i läsfåtölj eller TV-soffa. Här är Vetenskapsradions bok- och filmtips för julen.

Du kan prova en framtid med interplanetära resor, förundras över grodan som äter upp sina barn och spottar ut dem igen, eller få verklig insyn i hur en dement människa tänker. Vetenskapspoddens filmtips: The Father, En runda till, Dune, 2001 - A Space Odyssey. Vetenskapspoddens boktips: Empire of Pain, Patrick Radden Keefe, En amerikansk epidemi, Johan Cullberg, Blå & Przewalskis häst, Maja Lunde, På naturens axlar: hur tio miljoner arter räddar ditt liv, Anne Sverdrup-Thygeson. I podden hörs Camilla Widebeck, Sara Sällström, Lars Broström, Sara Heyman. Producent Peter Normark [email protected]  
2021-12-23
Länk till avsnitt

Smittan ökar ? så skyddad är du som redan haft covid

När omikron sprider sig explosionsartat i Norden, hur långvarigt skydd ger vaccinerna jämfört med en tidigare covidinfektion?

Och nu vill företagen satsa på solkraft i Sverige. En stor solcellspark planeras i Skåne. Frågan är om anläggningar av den här typen kan samexistera med natur och jordbruk?I podden hörs: Camilla Widebeck, Lena Nordlund, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson. Producent Peter Normark [email protected]
2021-12-16
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.