Sveriges 100 mest populära podcasts

Ekots lördagsintervju

Ekots lördagsintervju

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/ekotslordagsintervju

Avsnitt

LKAB:s vd: Ska vi ha en grön omställning?

Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs.

Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll. Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström.   De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker: Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström. Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig? Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström.  Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse? Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.Ny kärnkraft i anslutning till HybritOckså ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats. Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag?  Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd. Sällsynta jordartsmetaller och fosforLKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.Gäst: Jan Moström, LKAB:s vd Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jakob Lalér
2022-11-26
Länk till avsnitt

LO: Cheferna kan inte få mer än arbetarna

Susanna Gideonsson som är LO:s ordförande kräver att cheferna i de största börsbolagen och i de statliga bolagen och myndigheterna nöjer sig med samma procentuella löneökning som LO.

Inför nästa års lönerörelse har LO gått fram med krav om löneökning på 4,4 procent och en låglönesatsning. Samtidigt ligger inflationen på över nio procent. Varför ska LO:s medlemmar acceptera ett en så stor reallönesänkning? Susanna Gideonsson säger att LO tar ansvar för att inte driva på inflationen med alltför höga lönekrav. Men för att LO:s medlemmar ska acceptera det måste hela samhället ta samma ansvar. Direktörer kan inte få större procentuell löneökning än 4,4 procent, säger hon. "Skulle till exempel de 20 största börsnoterade bolagen säga 'Jajamensan, vi är beredd att ta vårt ansvar, alla våra ersättningar och arvorden, oavsett om det gäller vd:ar eller andra, kommer vi att hålla oss till märket'. Samma sak med politiken, om Kristersson skulle går ut och säga, 'Nu uppmanar vi våra myndigheter och statliga bolag, generaldirektörer och vd:ar, att hålla sig till märket', då skulle det vara en signal om att nu tar vi i hand på att nu får vi ner inflationen i Sverige och vi gör det gemensamt. Det är inte så att det bara är LO:s löneökningar som skulle riskera att spä på inflationen"LO:s relation till Socialdemokraterna och till SverigedemokraternaÄnda sedan grundandet har LO en nära relation till Socialdemokraterna. De bedriver facklig-politisk samverkan och som LO-ordförande sitter Susanna Gideon i partiets verkställande utskott. LO anser att deras intressen gynnas av att ta kollektiv politisk ställning och att använda partipolitiken för att flytta fram medlemmarnas positioner. LO tagit ställning mot SD och i LO-förbunden Transport och Pappers kan man inte vara medlem om man är aktiv sverigedemokrat. Men i senaste valet röstade var fjärde LO-medlem på SD och hälften av Socialdemokraternas väljare är tjänstemän. Skulle LO kunna vinna på att bli partipolitiskt obunden, kanske få fler medlemmar? Susanna Gideonsson svarar att de såhär långt inte gjort den bedömningen. "Det är en fråga som avgörs i demokratisk ordning på våra kongresser. Vi behöver nog göra mer för att stärka arbetarnas röst i politiken överlag. Men vi ser inte att vi skulle få en större makt om vi avsäger oss det inflytande vi har idag att påverka ett partis politik", säger Susanna Gideonsson. Gäst: LO:s ordförande Susanna Gideonsson Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Tomas Ramberg Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Stina Fagerberg
2022-11-19
Länk till avsnitt

Jacob Wallenberg: Sämre tider väntar

Jacob Wallenberg, ordförande i Investor AB och i Svenskt Näringsliv, säger att vi behöver förbereda oss för sämre tider i världsekonomin inflationen är ett av de största orosmolnen.

Pandemin, Rysslands krig i Ukraina, energikris och hög inflation har bäddat för det svåra ekonomiska läge som nu råder. Men ännu sämre tider väntar, säger Jacob Wallenberg och beskriver problem som handelskonflikten mellan USA och Kina och ökad protektionism i världen. Blocköverskridande uppgörelse behövs för ny kärnkraftJacob Wallenberg sade i en intervju i SVT i fjol att han skulle kunna tänka sig att investera i kärnkraft om rätt förutsättningar fanns. Sedan dess har regeringen presenterat flera förslag för att gynna kärnkraften. Men utöver de förslagen behövs också en blocköverskridande politisk uppgörelse om energin för att det ska vara intressant att investera i kärnkraft, säger Wallenberg."Jag tycker att förutsättningarna håller på att bli bättre. Men den här frågan är så stor för Sverige. Vi har ett dysfunktionellt energisystem idag. Det här påminner om de stora nationella frågorna där vi inte bara kan fatta beslut fyra år framåt och sedan vid nästa val kommer nya regler och förordningar. Här behövs en bred överenskommelse på parlamentarisk nivå, att man lägger fast spelreglerna långsiktigt", säger Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv Svår avtalsrörelseDen kommande avtalsrörelsen och lönekraven där kommer få stor betydelse för inflationen. Löntagarna uppmanas hålla nere lönekraven. Börsbolagens VD:ar har tidigare fått betydligt större löneökningar än andra. Börs-vd:arna i de 30 mest omsatta bolagen fick sina grundlöner höjda med nästan 10 procent ifjol. Jämfört med 2.6 procent för löntagarna i stort. Skulle det bli en bättre avtalsrörelse om löneökningarna var lika stora?"Jag vill inte genom att ge en bred kommentar här rycka undan mattan på ett antal direkta förhandlingar. Jag kan bara konstatera att det är viktigt att inflationen inte drar iväg som en konsekvens av avtalsförhandlingarna. Och det är självklart så att vi alla har anledning att reflektera över detta oavsett nivå i företagen. "Förutsätter att regeringen upprätthåller klimatmål" Just nu pågår FN:s klimatmöte i Egypten. Generalsekreteraren António Guterres sade häromdagen att vi är på väg mot ett "klimathelvete, med foten på gaspedalen" "Highway to climate hell". Delar Jacob Wallenberg hans drastiska bedömning?"Jag delar bedömningen att det här är väldigt allvarligt. De företag som Investor jobbar med, där har vi gentemot dem satt upp det lägre 1,5C-målet i Parisavatalet som det mål som vi ställer på våra företag att de ska leverera på.", säger Jacob Wallenberg. Vad tycker du att politiken levererat på det här området, den senaste regeringen? "Om jag ska vara helt ärlig... Jag konstaterat att man har sagt att man ska upprätthålla de mål som är fastlagda och sedan ska man återkomma med eventuellt ytterligare mål, utveckling etc. Men jag upplever en tydlig ambition att driva åt samma håll och jag förutsätter att det är det som gäller" säger, Jacob Wallenberg.Gäst: Jacob Wallenberg, ordförande i Investor AB och i Svenskt Näringsliv Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Pär Ivarsson, chef för Ekots ekonomiredaktion Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Hanna Melander
2022-11-12
Länk till avsnitt

Tobias Billström (M): Medlemskap i Nato är det överordnade värdet

Natoanslutning och Ukraina är fortsatt de viktigaste frågorna i svensk utrikespolitik. Men den nya utrikesministern vill också fokusera mer på Norden, Baltikum och EU kanske på bekostnad av FN.

Den moderate utrikesministern Tobias Billström, som tidigare var migrationsminister i alliansregeringen, säger att han just nu rekalibrerar utrikesförvaltningen. Inför statsminister Ulf Kristerssons möte med Turkiets president Erdoan på tisdag tar Tobias Billström avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD. De har länge varit NATO:s och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien. Sverige har tidigare stött YPG och PYD men den nya regeringen har en annan syn på de båda kurdiska organisationerna, som Turkiet betraktar som terrorister."Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, säger Tobias Billström. Är då det överordnade värdet Sveriges relation till Turkiet just nu? "Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato och vikten av att vi når framgångar i de förhandlingar som pågår mellan Turkiet å ena sidan och Sverige och Finland å den andra och det är viktigt att vi har ett gott förhållande i de här delarna", säger Tobias Billström.Mer fokus på närområdet i nya regeringens utrikespolitikUkraina och svensk Nato-anslutning ligger kvar som de viktigaste prioriteringarna i svensk utrikespolitik. Men jämfört med den förra regeringen vill den nya regeringen lägga en större tyngdpunkt på samarbetet inom Norden och Baltikum och EU. Man måste prioritera och det går inte att vara närvarande överallt, säger Billström. Betyder det då att regeringen kommer att lägga mindre kraft på FN-systemet? "När det gäller hur vi organiserar oss för att ta hand om FN-frågorna kan jag inte utesluta att det blir förändringar, men det arbetet pågår just nu", säger Tobias Billström.Gäst: Tobias Billström (M), utrikesminister Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Lotta Linde Rahr
2022-11-05
Länk till avsnitt

Lena Hallengren (S): Tidöavtalet ställer grupper mot varandra

Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren.

Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju. Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann." I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren. Varsammare i oppositionLena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren. "Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena HallengrenKommer inte samarbeta med SverigedemokraternaSocialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans. "Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman Intervjun spelades in den 28 oktober 2022.
2022-10-29
Länk till avsnitt

Klimatpolitiska rådet: Regeringen får svårt att nå klimatmål

Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt.

Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent. Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka. Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår. Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022. Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman
2022-10-22
Länk till avsnitt

Så förändras Sverige med Tidöavtalet

Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse.

En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman
2022-10-15
Länk till avsnitt

Finansinspektionen: Nej till sänkta amorteringskrav

M, SD, KD och L vill på olika sätt begränsa amorteringskraven så att hushåll inte ska behöva amortera lika mycket som idag. Men Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tycker att det är en dålig idé.

Erik Thedéen har varit generaldirektör för Finansinspektionen i sju år och var med om att införa amorteringskrav i två steg. Amorteringskraven innebär att den som tar bolån på över 50 procent av bostadens värde måste amortera på lånen. Tanken med kraven är att hushåll inte ska ta för stora lån i förhållande till sin inkomst.I augusti gav S-regeringen Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskraven. Bakgrunden till regeringsuppdraget är att stigande priser för el, mat, bensin och höjda räntor pressar många hushåll. Under pandemin pausades amorteringskraven tillfälligt. De fyra partier som förhandlar om ett regeringssamarbete har också uttryckt att de på olika sätt vill pausa eller lätta på amorteringskraven. Finansinspektionen ska lämna sitt svar till regeringen nästa fredag, men redan nu säger Erik Thedéen i Ekots lördagsintervju att han inte tycker att regeringen ska ändra på amorteringskraven. Han menar att det skulle motverka Riksbankens försök att genom en stram penningpolitik få ner inflationen. Och vill man hjälpa de hushåll som drabbas värst av stigande priser och räntor så är sänkta amorteringskrav ingen träffsäker metod, enligt Erik Thedéen. "Det är bara hälften av hushållen som har bolån, och de har typiskt sett ganska goda inkomster. Så ska vi klara av de med lägst marginaler, då är det här en väldigt dålig åtgärd, då finns det många bättre åtgärder som finanspolitiken kan komma med", säger Erik Thedéen.Han framhåller att de hushåll som inte klarar att amortera på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar pga arbetslöshet, sjukdom eller väldigt höga elräkningar kan söka om undantag från amorteringskraven från sin bank. Lågkonjunktur och hög inflation Både hushåll och företag pressas av stigande kostnader och av inbromsningen i ekonomin. "Det här är ett väldigt bekymmersamt läge. Normalt sett när vi går in i en lågkonjunktur så går inflationen ner och penningpolitiken kan stimulera ekonomin. Det är inte det läge vi har nu utan nu stramar istället penningpolitiken åt för att få ner inflationen. Och samtidigt faller ekonomin.", säger Erik Thedéen.Hur orolig är då Erik Thedéen för Sverige ekonomi? "Jag är vaksam, och kanske lite extra vaksam. När det rör sig såhär mycket på räntor, på inflation, på aktier och bostadspriser då kan det hända olyckor. När det sker så här stora förändringar, då kan det uppstå saker som vi inte kan förutse.", säger Erik Thedéen.De högt belånade kommersiella fastighetsbolagen som Finansinspektionen länge framhållit som en risk för den finansiella stabiliteten har på senare gått ner i värde. Men Thedéen ser inget hot just nu mot den finansiella stabiliteten eftersom bankerna är stabila. Riksbankschef efter nyårEfter årsskiftet tar Erik Thedéen över som riksbankschef efter Stefan Ingves. Vad tar han med sig in i den rollen? Gäst: Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman
2022-10-08
Länk till avsnitt

Svenska kraftnät: I värsta fall kopplar vi ifrån elen

Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder.

I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson
2022-10-01
Länk till avsnitt

SJ:s vd: Jag ber om ursäkt till våra medarbetare

SJ:s vd Monica Lingegård säger hon känner ett stort ansvar för att statligt ägda SJ ska bli en bättre arbetsgivare. Varje dag ställer SJ in runt 30 tågavgångar. Främsta orsaken är brist på personal.

Enligt fackförbundet Seko är många medarbetare missnöjda med kort framförhållning och slimmade scheman. Flera anställda som Ekot talat med säger att anställningsvillkoren gradvis försämrats på senare år och att situationen förvärrades ytterligare när ett nytt schemaverktyg infördes i november i fjol. Tågpersonalen får nu veta nästa månads schema två veckor i förväg och SJ kan ändra arbetstiderna från en dag till nästa. Hundra lokförare har sagt upp sig i årHittills i år har ca 100 lokförare sagt upp sig. Enligt Monica Lingergård har företaget samtidigt rekryterat 175 lokförare i år. Och med start i höst ska SJ utbilda 70 nya lokförare, de får betalt under utbildningen.SJ är ett statligt ägt bolag, enligt regeringens riktlinjer statliga bolag vara föredömen när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor. Monica Lingegårds medger att de inte lyckats när det gäller planeringen och de anställdas framförhållning och att hennes vision är att de anställda ska få scheman med tre månaders framförhållning. "Vi vet att det är kanske den viktigaste komponenten för våra medarbetare och där är vi inte tillräckligt bra. Jag kan bara be om ursäkt till våra medarbetare, för det är inte tillräckligt bra", säger Monica Lingegård.Dyrare än flygetSJ:s biljettpriser justeras efter tillgång och efterfrågan. När det finns få lediga sittplatser blir biljetterna dyrare. Med ett ökande intresse för att åka tåg efter pandemin och med många inställda avgångar är det svårare att hitta billiga biljetter. Är det ett problem för SJ att många tar flyget istället för tåget på grund av priserna? "Det viktigaste vi kan göra är att erbjuda fler att åka med SJ, det är den bästa insatsen vi kan göra. Det går att köpa biljetter till bra priser om man är flexibel och är ute i god tid", säger Monica Lingegård.Färre tåg kommer i tidPunktligheten har försämrats under det senaste året. Enligt SJ är de själva ansvariga för ca 20 procent av förseningstimmarna. Så vad är förklaringar till de förseningar de själva orsakar?Gäst: Monica Lingegård, VD SJ AB Kommentar: Oskar Fröidh, tågforskare vid KTH.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Alma Segeholm
2022-09-24
Länk till avsnitt

Experter: Så blir nya regeringens politik

Kriminolog Amir Rostami, nationalekonom Lars Calmfors och klimatforskare Mathias Fridahl om vilka förändringar vi kan vänta oss inom politiken för brott och straff, ekonomi, energi och klimat.

Just nu pågår regeringsförhandlingar mellan M, SD, KD och L om hur politiken ska utformas och vilka som ska ingå i den nya regeringen efter riksdagsvalet den 11 september. Exakt vilken politik den nya regeringen kommer att föra vet vi alltså inte än. Men med hjälp av partiernas förslag analyserar lördagsintervjuns expertpanel hur politiken kan tänkas bli.Strängare straff med Ulf Kristerssons regeringGängkriminalitet har dominerat debatten i valrörelsen. Kriminolog Amir Rostami säger att det kommer att bli mer fokus på hårdare straff i kriminalpolitiken under kommande mandatperiod, särskilt när det gäller våldsbrott och sexualbrott. Partierna vill också göra det straffbart att ingå i kriminella gäng. När det gäller förebyggande åtgärder ligger fokus på socialtjänsten."Det blir ännu mer fokus på repressiva åtgärder, höjda straff, utvisning och gångkriminalitet. Där finns ganska stor konsensus mellan de fyra partierna partierna. Men det är egentligen ingen kursändring, tidigare regeringar har gått åt samma håll", säger Amir Rostami.Lägre skattNationalekonomen Lars Calmfors tror att skattesänkningar, bland annat på arbete, blir den största förändringen i den ekonomiska politiken. Calmfors är bekymrad över hur regeringen ska finansiera alla satsningar på tex försvar, pensioner, rättsväsende, vård och omsorg, och samtidigt leva upp till överskottsmålen."Alla de fyra partierna på Kristerssons sida har sagt att de vill sänka skattekvoten, så oberoende av hur den ekonomiska utvecklingen blir så tror jag det blir väldigt svår att inte leverera. Det man kan vara rädd för som ekonom är att man inte finansierar satsningarna fullt ut, det kan leda till för expansiv finanspolitik. Då kan Riksbanken tvingas höja räntan mer", säger Calmfors.Nedmonterad klimatpolitik och satsning på kärnkraftMathias Fridahl som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet säger att de fyra partierna kommer att underlätta för ny kärnkraft. Svårare blir att komma överens om ett riktat stöd till kärnkraft, där finns inte samma samsyn mellan partierna. Fridahl ser ett behov av en blocköverskridande överenskommelse om energin. När det gäller klimatet tror han att utsläppen kommer att öka i och med maktskiftet eftersom bensinpriserna kommer att sänkas och kraven sänkas i reduktionsplikten. Troligen försvinner också bonus malus-skatten och flygskatten."Jag tror att vi kan vänta oss en nedmontering av den existerande klimatpolitiken, särskilt de riktade stöden till klimatomställning, särskilt på de områden som inte täcks av EU:s system för handel med utsäppsrätter", säger Mathias Fridahl.Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elvira Björnfot
2022-09-16
Länk till avsnitt

Mikael Damberg (S): Vi går mot tuffare tider

Hur vill finansminister Mikael Damberg (S) hantera den höga inflationen? Hur ska han skapa ordning i budgetprocessen? Och är tystnad om förtryck i Turkiet priset man får betala för Nato-medlemskap?

I onsdags yrkade regeringen avslag på sitt egen budgetförslag eftersom kompromissförslaget om höjda pensioner hade stoppats av oppositionen. Två dagar senare lämnade regeringen in ett nytt budgetförslag där pensionsförslaget ingick.För att regeringen ska få igenom sin budget i riksdagen nästa vecka behöver de stöd från den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon har kommit med nya krav för att hon ska rösta ja nästa vecka, att Sverige lovar att inte exportera vapen till Turkiet och mer pengar till arbetet mot hedersförtryck. Hur säker är Mikael Damberg på att han får igenom sin budget?Inflationen i Sverige steg till 7,2 procent under maj månad. Det är den högst uppmätta nivån sen 1991. Regeringen har fått kritik för att man lagt många extraändringsbudgetar och fört en mycket expansiv finanspolitik även efter att pandemikrisen tagit slut och ekonomin fått fart. I Ekots lördagsintervju kritiserar Finansministern i sin tur andra partier för att de kommer med löften till väljarna utan att tala om hur de ska finansieras. Det blir ett ganska brutalt och kallt uppvaknande efter valet, vi går mot tuffare tider, då måste vi i politiken prioritera mellan olika utgifter och medborgarna är alltmer plågsamt medvetna om att de också kommer att få en tuffare ekonomi framöver.För att finansiera ökade försvarssatsningar vill han se en beredskapsskatt. Mikael Damberg efterlyser nu en diskussion med övriga partier om hur satsningen på försvaret ska finansieras, han har själv föreslagit en beredskapsskatt.Om Mikael DambergNamn: Mikael Damberg, finansminister Ålder: 50 år Bakgrund: Uppväxt i Solna, läste förvaltningslinjen vid Stockholms universitet. 28 år gammal blev han ordförande i SSU. Valdes in i riksdagen 2002. Tio år senare blev han gruppledare för Socialdemokraternas riksdagsgrupp. 2014 utsågs han till närings- och innovationsminister, 2019 till inrikesminister och när Magdalena Andersson blev statsminister 2021 fick han efterträda henne som finansminister.Gäst: Mikael Damberg, finansminister Kommentar: Jonas Hinnfors, statsvetare Göteborgs universitet Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan
2022-06-18
Länk till avsnitt

Ulf Kristersson (M): Lägger mig inte i hur regeringen sköter Natoförhandlingarna

Moderatledaren har ambitionen att leda en ny regering efter valet i höst. Men trots att partiets hjärtefrågor som brott och trygghet värderas högt bland väljarna lyfter inte partiet i opinionen.

Så vilka chanser har Ulf Kristersson? Blir han statsministern som till slut får Turkiet att öppna dörren för ett svenskt Natomedlemskap och hur långt ska Sverige vara berett att gå Turkiet till mötes?Men i nuläget vill Moderatledaren inte lägga sig i hur regeringen sköter förhandlingarna om ett svenskt Nato-medlemskap."Jag tänker inte överhuvudtaget gå in i de samtalen som jag vet regeringen nu för."Han vill heller inte säga vad han tycker om Moderaternas tidigare krav på ett förbud mot vapenförsäljning till Turkiet.Om Ulf Kristersson:Namn: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna Ålder: 58 år Bakgrund: Född i Lund 1963 och uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Ordförande i Moderata Ungdomsförbundet 19881992. Finanskommunalråd i Strängnäs och senare socialborgarråd i Stockholm. Socialförsäkringsminister åren 20102014 i Regeringen Reinfeldt. Blev partiledare för Moderaterna 2017.Gäst: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna Kommentar: Tommy Möller, statsvetare Stockholms universitet Programledare: Pontus Mattsson Producent: Hansjörg Kissel Tekniker: Christer Tjernell
2022-06-11
Länk till avsnitt

Karl-Petter Thorwaldsson (S): Ny kärnkraft kan behövas

Den gröna omställningen med fossilfritt stål och batterifabriker i Norrland gör att det kan behövas ny kärnkraft, vid sidan av vattenkraft och vindkraft. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Enligt Sveriges klimatmål ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. I norra Sverige växer en omställningsindustri med bland annat batterifabriker och produktion av rostfritt stål. Industrierna kommer att kräva enorma mängder el när de ska ersätta fossil energi i produktionen. Karl-Petter Thorwaldsson säger att det kan behövas ny modulär kärnkraft för klara de nya projekten. Ja, det går iallafall inte att stänga dörren för ny kärnkraft. Enligt lag får man ju bygga ny kärnkraft i Sverige. Än så länge är det reglerat till de orter där vi har kärnkraft, det tror jag är en väldigt bra idé. Men vi har inte sett något seriöst företag som har sagt att de vill bygga för kostnaden är ungefär tre gånger så dyr som vindkraft. När Karl-Petter Thorwaldsson just blivit utsedd till näringsminister sade han att Socialdemokraterna älskar gruvor. Flera omstridda gruvärenden låg då på hans bord för beslut. I veckan fick Thorwaldsson kritik för uttalandet av ett enigt Konstitutionsutskott som menar att sådana uttalanden under en pågående prövning kan ge upphov till tvivel om att regeringens prövning är saklig och opartisk."Jag lärde mig av det KU sade att jag ska vara försiktigare med orden, men jag gillar ju starkt gruvor även idag, jag kan inte ändra vem jag är."Även regeringens beslut tidigare i år att ge tillstånd till ett gruvbolag bearbetningskoncession för att gå vidare med planerna på en malmgruva i Kallak i Jokkmokk har fått kritik från flera håll, bland annat handlar det om samernas möjlighet att bedriva rennäring i området och om miljökonsekvenser. Det är så mycket som är på gång i norra Sverige att vi måste hitta ett bättre sätt att ha samtal mellan olika riksintressen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.Om Karl-Petter Thorwaldsson:Namn: Karl-Petter Thorwaldsson Ålder: 57 år Bakgrund: Var metallarbetare innan han gick in i politiken. Valdes till SSU-ordförande 1990 och satt på den posten i fem år, därefter var han bland annat ordförande i ABF och informationschef hos Socialdemokraterna. Mellan 20122020 var han LO:s ordförande. När Magdalena Andersson utsåg Karl-Petter Thorwaldsson till näringsminister i november 2021 var han senior rådgivare på stålbolaget SSAB.Gäst: Karl-Petter Thorwaldsson (S), näringsminister Kommentar: Eva Lövbrand, biträdande professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet Programledare: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan
2022-06-04
Länk till avsnitt

Pensionsmyndighetens Daniel Barr: Pensionsgruppen har tjänat Sverige väl

Snart fattar riksdagen beslut om pensionerna och Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr är starkt kritisk till förslaget från regeringen.

Pensionerna väntas bli en stor fråga i höstens val. Samtidigt riktar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr stark kritik mot regeringens förslag om garantitillägg till de pensionärer som har lägst inkomst. Förslaget, som läggs fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är enligt Daniel Barr för krångligt och riskerar att bryta mot principen i pensionssystemet att arbete ska ge mer pension. I vårt remissvar har vi ett exempel där man i stället höjer garantipensionen, man kan i princip åstadkomma samma sak mycket billigare och enklare.Att pensionerna nu diskuteras öppet och inte längre inom den så kallade pensionsgruppen kan enligt Daniel Barr bli ett problem eftersom gruppens arbete syftat till att lyckas få till breda majoriteter i frågor rörande pensionerna. Daniel Barr anar nu ett skifte i hur det politiska arbetet med pensionerna kommer bedrivas framåt. För att använda en sliten klyscha som används mycket de sista veckorna, så har nog pensionsöverenskommelsen och pensionsgruppen tjänat Sverige väl. Nu ser det ju ut som att den 30-årgia borgfreden som varit på pensionsområdet är slut och att man blåser till politisk strid kring de här frågorna.Den pågående politiska pensionsstriden har lett till en splittring inom Pensionsmyndighetens styrelse där generaldirektör Daniel Barr tillsammans med två ledamöter protesterat mot den egna styrelsen gällande regeringens förslag om garantipensioner. Det här lägger en våt filt över relationerna som måste jobbas med.Om Daniel Barr:Namn: Daniel Barr Ålder: 60 år Bakgrund: Utbildning inom finansiell ekonomi från handelshögskolan i Stockholm. Daniel Barr har sedan dess arbetat på Riksbanken, Sjunde AP-fonden och Riksgälden. Han har också varit politiskt sakkunnig i riksdagen och särskild utredare för insättningsgarantiutredningen under regeringen Persson.Gäst: Daniel Barr, generaldirektör Pensionsmyndigheten Kommentar: Birgitta Johansson, politikreporter Ekot Programledare: Mikael Sjödell Producent: Parisa Höglund Tekniker: Elvira Björnfot
2022-05-28
Länk till avsnitt

Finanspolitiska rådets Lars Heikensten: Oroad över det ekonomiska läget

Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag.

Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen. Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan. Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter."Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten. Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här. Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.Om Lars Heikensten:Namn: Lars Heikensten Ålder: 71 år Bakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådet Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot Programledare: Henrik Torehammar Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Monica Bergmark
2022-05-21
Länk till avsnitt

Nooshi Dadgostar (V): Hotbilden mot Sverige kan öka om vi går med i Nato

Denna vecka avgörs om Sverige ska ta ett historiskt steg in i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina. Men Vänsterpartiet tror att vår säkerhet skadas av ett Nato-medlemskap. Hur ser partiets säkerhetspolitiska alternativ till Nato ut?

Samma dag som Nooshi Dadgostar intervjuas i Ekots lördagsintervju, den 13 maj, har regering och riksdagspartiernas representanter presenterat den säkerhetspolitiska analysen som ska ligga till grund för beslutet om Sverige ska gå med i Nato. Nooshi Dadgostar tycker att analysen är för tunn och saknar konsekvensanalyser om risker för Sverige med ett svenskt Nato-medlemskap."Vi kommer att riskera en eskalering i vårt närområde och i Östersjön som höjer motsättningarna och konflikterna. De finns risker för kärnvapeneskalering"Men vilka alternativ till Nato ser Nooshi Dadgostar? Och på vilka sätt begränsas Sveriges handlingsutrymme om vi går med i försvarsalliansen? Om Nooshi Dadgostar:Namn: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet Ålder: 36 år Bakgrund: Aktiv inom Ung vänster, kommunpolitiker i Botkyrka och var med och startade proteströrelsen Alby är inte till salu. Invald i riksdagen 2014. Ledde den statliga utredningen "Ett snabbare bostadsbyggande" 2017. Blev vice partiledare för Vänsterpartiet 2018 och partiledare 2020.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet Kommentar: Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot Programledare: Henrik Torehammar Producent: Katarina von Arndt och Maja Lagercrantz Tekniker: Hanna Melander
2022-05-13
Länk till avsnitt

Märta Stenevi (MP): Därför vill vi inte gå med i Nato

Hur ska Sveriges säkerhet garanteras utanför Nato om Finland går med? Varför vill Miljöpartiet inte ha en folkomröstning om svenskt Nato-medlemskap? Och hur smart var det att lämna regeringen?

Till skillnad från Vänsterpartiet vill Miljöpartiet inte att frågan om ett svenskt Nato-medlemskap ska avgöras i en folkomröstning. Märta Stenevi vill att frågan ska debatteras i valrörelsen och avgöras efter riksdagsvalet i september. Den nuvarande processen, där Socialdemokraterna kan fatta ett avgörande beslut under de närmaste veckorna, tycker hon går för fort.Märta Stenevi betonar Sveriges självständighet att välja försvarssamarbeten och att verka för fred i världen som argument för att fortsätta stå utanför Nato. Det som är viktigt är att vi inte blir fullvärdiga medlemmar i en kärnvapenallians och därmed begränsar våra möjligheter både att kritiserar medlemsländerna men också gör det svårare att arbeta för nedrustning."Det handlar om att vi vill kunna välja våra försvarssamarbeten"Miljöpartiet lämnade hastigt regeringen efter att M, SD och KD fått igenom sin budget i riksdagen i november. Sedan dess har regeringen fattat en rad beslut som gått emot partiets linje, som det om slutförvar av kärnkraft, utbyggnaden av Arlanda och grönt ljus till gruvan i Kallak. Under tiden har Miljöpartiets opinionsstöd fortsatt att minska från redan låga nivåer. Hur smart var det att lämna regeringen och hur ska de göra för att inte åka ur riksdagen i valet i höst?Om Märta Stenevi:Namn: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet Ålder: 46 år Bakgrund: Arbetade inom förlagsbranschen innan hon gick in i politiken. Efter förtroendeuppdrag i Region Skåne och Malmö stad blev hon Miljöpartiets partisekreterare 2019. I januari 2021 valdes hon till språkrör och utsågs kort därpå till Jämställdhets- och bostadsminister. Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021.Gäst: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tim Kellerman
2022-05-07
Länk till avsnitt

Johan Pehrson (L): Kärnvapen viktigt när diktaturer har dem

Det är dags för Liberalerna att bli tydligare om partiet ska öka antalet väljare med 100 procent, det säger den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson. Hör honom i Ekots lördagsintervju.

Det är ett stukat Liberalerna som den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson har tagit över. Partiet har bara fem månader på sig att övertyga väljarna om en röst på Liberalerna när valdagen väl är här. Hur ska Johan Pehrson rädda Liberalerna?"Viktigt med kärnvapen när diktaturer som Ryssland har dem"Frågan om ett svenskt Natomedlemskap kan avgöras inom kort och Liberalerna har länge velat se Sverige i försvarsalliansen. Att ett Natomedlemskap kan innebära att Sverige hamnar under militäralliansens kärnvapensparaply är inte ett problem, enligt Johan Pehrson. - I en drömvärld önskar jag att de inte behövdes, men nu är det ingen drömvärld. nu är det en ganska brutal värld där den rena ondskan står mot demokratiers rätt att försvara sig.Om Johan Pehrson:Namn: Johan Pehrson, partiledare Liberalerna Ålder: 53 Bakgrund: Invald i riksdagen 1998 men lämnade sen riksdagen och politiken 2015. 2018 återvände han till politiken och valdes återigen in i riksdagen. Johan Pehrson blev partiledare för Liberalerna i april 2022, i samband med Nyamko Sabunis avgång.Gäst: Johan Pehrson, partiledare Liberalerna Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Parisa Höglund Tekniker: Andreas Ericsson
2022-04-30
Länk till avsnitt

Ebba Busch (KD): Varför sköt inte polisen skarpt?

Det borde ha varit islamister och upprorsmakare som är skadade, inte svensk polis, säger Ebba Busch (KD). Hör henne i Ekots lördagsintervju.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) riktar nu kritik mot de regionala polisledningarna för hanteringen av upploppen i flera svenska städer under påskhelgen.Hon frågar varför poliserna på plats inte fick order om att gå tillbaka in under upploppen och varför de istället beordrades att retirera. Hon öppnar också för att polisen i situationer som denna använder sina tjänstevapen och skjuter skarpt. När vi står i ett läge där någon vill döda den som står för att upprätthålla lag och ordning och skydda oss alla, då måste det vara möjligt för polisen att eskalera till den nivån som krävs, säger hon.Problematiskt att Finland leder NatofråganEbba Busch (KD) säger i den del av intervjun som handlar om ett eventuellt framtida Nato-medlemskap att statsminister Magdalena Andersson (S) låter Finland leda Sverige in i Nato. Vi borde, oavsett vad vi tycker om ett Nato, ha en livskraftig diskussion mellan partierna om förutsättningarna för ett Nato-medlemskap och vilka krav i kan ställa på Nato, säger hon bland annat.  Om Ebba BuschNamn: Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna Ålder: 35 Bakgrund: Partiledare för Kristdemokraterna sedan 2015, invald i riksdagen 2018.Gäst: Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot Programledare: Henrik Torehammar Producent: Anna Pandolfi Tekniker: Stina Fagerberg
2022-04-15
Länk till avsnitt

Anders Arborelius: Smärtsamt att vi kristna inte enas om kriget i Ukraina

Nu är påsken här och i Ukraina rasar kriget och miljoner människor är på flykt. Vad kan påven och den katolska kyrkan spela för roll i försöken att stoppa kriget?

I Ryssland står den rysk-ortodoxa kyrkans högste ledare patriarken Kirill Vladimir Putin nära.Han har tidigare beskrivit Putins ledarskap som ett Guds mirakel och i samband med kriget har han välsignat de ryska trupperna.Påven har tagit ställning mot kriget men vill samtidigt ha möjlighet att medla i kriget och har sedan det bröt ut samtalat både med Kirill och Volodymyr Zelenskyj. Vilket inflytande har påven på Putin?Om Anders ArboreliusNamn: Anders Arborelius, romersk-katolsk kardinal och biskop i Stockholms katolska stift sedan 1998 Ålder: 72 Bakgrund: karmelitmunk och författareGäst: Anders Arborelius, kardinal och biskop i Stockholm Kommentar: Joel Halldorf, kyrkohistoriker och skribent på Expressen. Programledare: Pontus Mattsson Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Ludvig Widman
2022-04-16
Länk till avsnitt

Annie Lööf (C): Nej till strandskydd ställer till oreda i svensk politik

När och hur ska Sverige gå med i Nato och varför ska företag obegränsat kunna plocka ut vinster ur skolan? Hör Centerpartiets ledare Annie Lööf i Ekots lördagsintervju.

Den senaste dryga månaden har kriget rasat i Ukraina och det har inneburit en rad frågeställningar för våra politiker på hemmaplan. Just nu är frågan hur Sverige ska agera i debatten om rysk olja och gas; ska beslutet fattas gemensamt på EU-nivå eller bör Sverige gå i bräschen och självständigt stoppa all import av gas och olja från Ryssland till Sverige?Centerpartiet var ett av de sex riksdagspartier som röstade emot Miljöpartiets förslag om importstopp men som nu ändrat sig, vad hände under den veckan som gick mellan omröstning i riksdagen till dess att bland annat Centerpartiet ändrade sig i frågan?Centerpartiet vill ha vinster i skolanVinster i skolan tros bli ett ämne som kan dominera valrörelsen i år. Centerpartiet vill ha kvar vinstuttag i skolan men understryker att det inte ska få ske på bekostnad av eleverna. Hur vill partiet göra för att garantera att vinstuttagen sker först när eleverna fått den utbildning de har rätt till?Mandatperioden går mot sitt slut och Centerpartiet har genom förhandlingar inom och utanför januariavtalet släppt fram två socialdemokratiska statsministrar. Är Annie Lööf nöjd med partiets vägval och det Centerpartiet har fått i utbyte?Om Annie LööfNamn: Annie Lööf, partiledare Centerpartiet Ålder: 38 Bakgrund: Invald i riksdagen sedan 2006 och ledare för Centerpartiet sedan 2011Gäst: Annie Lööf, partiledare Centerpartiet Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Parisa Höglund Tekniker: Joachim Persson
2022-04-09
Länk till avsnitt

Jimmie Åkesson (SD): Ukrainska flyktingar ska inte stanna här permanent

Den ryska invasionen i Ukraina har fått Sverigedemokraterna att tänka i nya banor kring både sin försvars- och migrationspolitik. Hör partiledare Jimmie Åkesson i Ekots lördagsintervju.

Svensk inrikespolitik har sen den 24 februari dominerats av kriget i Ukraina och de politiska partierna har i mer än en gång fått lägga tidigare principer bakom sig.I Ekots lördagsintervju frågar vi Sverigedemokraternas partiledare om några sådana exempel, till exempel partiets hållning i frågan om ett svenskt Natomedlemskap men också flyktingpolitiken.SD säger ja till svensk NatooptionSverigedemokraterna har förflyttat sig från ett tydligt nej till ett Natomedlemskap till att nu säga ja till en så kallad Natooption. Frågan är om partiet kommer sträcka sig till att förespråka ett ja till försvarsalliansen. Inte minst har detta aktualiserats sedan Moderaterna nyligen meddelade att partiet kommer skicka in en Natoansökan vid ett eventuellt regeringsskifte i höst. Står Sverigedemokraterna bakom en Natoansökan som bortser från hur Finland agerar?Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat nettominus i asylinvandringen men har på grund av den pågående flyktingkrisen nu röstat för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet inom EU. Det innebär att ukrainska flyktingar får välja vilket EU-land de vill fly till och därmed också få tillgång till bland annat sjukvård och sociala rättigheter.Hur resonerar Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kring den nya flyktingsituationen och vad händer om kriget blir långvarigt?Om Jimmie ÅkessonNamn: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Ålder: 42 Bakgrund: Partiledare för Sverigedemokraterna sedan 2005, invald i riksdagen sedan 2010.Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Kommentar: Pontus Mattsson, inrikespolitisk reporter på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Parisa Höglund Tekniker: Tobias Carlsson
2022-04-02
Länk till avsnitt

Mikael Ribbenvik: Vi är på väg att göra samma misstag som 2015

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tror inte att frivillighet kommer att räcka för att få fram bostäder till alla flyktingar som väntas komma från Ukraina.

Gäst: Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson
2022-03-26
Länk till avsnitt

Khashayar Farmanbar (S): Därför fortsätter Sverige köpa rysk olja

Priserna på el, bensin och diesel har ökat kraftigt i vinter. Hur mycket ska regeringen kompensera konsumenterna? Och varför stoppar inte Sverige import av rysk olja med tanke på kriget i Ukraina?

Gäst: Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister Kommentar: Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers Programledare: Mikael Kulle Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Susanne Martinsson
2022-03-19
Länk till avsnitt

Litauens utrikesminister: Därför måste Ryssland stoppas i Ukraina

Litauen har stått upp mot Ryssland och Kina på ett sätt som få andra länder vågat. Hur hotat är Litauen av Ryssland idag? Utrikesminister Gabrielius Landsbergis intervjuas i Vilnius av Pontus Mattsson.

Gäst: Gabrielius Landsbergis, Litauens utrikesminister Kommentar: Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet Programledare: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Ludvig Widman
2022-03-12
Länk till avsnitt

Aron Emilsson (SD): Utesluter inte svenskt Natomedlemskap

Kriget rasar i Ukraina och en miljon människor är på flykt. Vad vill Sverigedemokraterna att Sverige ska göra? Och hur ser partiet på ett svenskt Natomedlemskap?

SD om svenskt medlemskap i NatoSverigedemokraterna har redan tidigare varit för en så kallad Natooption, dvs att den svenska regeringen ska uttala att Sverige kan gå med i Nato om vi själva vill, men hela tiden hållit fast vid sitt principiella motstånd mot att gå med i försvarsalliansen. Men Rysslands invasion av Ukraina gör att partiet nu är berett att ompröva den ståndpunkten, säger Aron Emilsson.I dag tycker alla de fyra borgerliga partierna att Sverige ska gå med i Nato. Om Sverigedemokraterna ansluter sig till den ståndpunkten skulle det innebära att det finns en majoritet i riksdagen för ett svenskt medlemskap.Gäst: Aron Emilsson, utrikespolitisk talesperson, Sverigedemokraterna Kommentar: Andreas Johansson Heinö, Timbro Programledare: Pontus Matsson Producent: Irma Norrman
2022-03-04
Länk till avsnitt

Mats Melin: Regeringen borde tagit ledningen under pandemin

Folkhälsomyndigheten fick för stort inflytande i början av pandemin och regeringen borde valt mer kraftfulla och ingripande smittskyddsåtgärder. Coronakommissionens ordförande Mats Melin frågas ut.

Gäst: Mats Melin, ordförande i Coronakommissionen Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Behzad Mehrnoosh
2022-02-26
Länk till avsnitt

Ulla Hamilton om friskolornas köer, skolpeng och vinster

Hur går friskolornas vinstutdelning ihop med skollagen som säger att alla elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt, Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund?

Gäst: Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund Kommentar: Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot Programledare: Mikael Kulle Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Maria Stillberg
2022-02-19
Länk till avsnitt

Stefan Ingves: Underligt att vi har en av världens lägsta fastighetsskatter

Vilket ansvar har Riksbanken för växande klyftor mellan de som äger sin bostad och de som hyr? Varför tycker Ingves att regeringen behöver satsa mer på utbildning? Och måste han själv äga aktier?

Gäst: Stefan Ingves, riksbankschef Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Behzad Mehrnoosh
2022-02-12
Länk till avsnitt

ÖB Micael Bydén om säkerhetsläget

Hur ser ÖB Micael Bydén på säkerhetsläget i Europa och hotbilden mot Sverige? Och hur agerar Försvarsmakten om Ryssland trappar upp kriget mot Ukraina?

Gäst: Överbefälhavare Micael Bydén Programledare: Mikael Kulle Producent: Anna Pandolfi och Maja Lagercrantz Tekniker: Maria Stillberg
2022-02-05
Länk till avsnitt

Lena Hallengren (S) om Coronakommissionen och vårdplatsbristen

Har regeringen försökt mörka information till Coronakommissionen? Vilken funktion fyller vaccinationsbevisen idag? Och vad tänker regeringen göra åt att Sverige har minst antal vårdplatser i EU?

Gäst: Socialminister Lena Hallengren (S) Kommentar: Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Stina Fagerberg
2022-01-29
Länk till avsnitt

Tre ekonomer: Så blir svensk ekonomi efter pandemin

Är den höga inflationen bara tillfällig? Varför har klyftorna ökat? Blir det en bostadsbubbla? Borde staten låna mer och borde politiken ta större makt över ekonomin i relation till Riksbanken?

Gäster: Laura Hartman, chefsekonom LO, Annika Winsth, chefsekonom Nordea, John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Programledare: Mikael Sjödell Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Fabian Begnert
2022-01-22
Länk till avsnitt

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsläget

Ryssland mobiliserar vid Ukrainas gräns och kräver säkerhetsgarantier. Putin talar om militärtekniska åtgärder. Vilka risker ser Hultqvist för Sveriges del och varför vill han inte ha en Nato-option?

Gäst: Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Kommentar: Thomas von Boguslawski, politikreporter på YLE Programledare: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Joachim Persson
2022-01-15
Länk till avsnitt

JK Mari Heidenborg om skadeståndet till en våldtäktsman REPRIS

Repris från 23 oktober 2021. En dömd våldtäktsman fick 840 000 kronor i skadestånd. Bröderna som felaktigt pekades ut som Kevins mördare nekades skadestånd. Hur motiverar Justitiekanslern besluten?

Gäst: Mari Heidenborg, Justitiekansler Kommentar: Sandra Friberg, docent i civilrätt vid Uppsala universitet Programledare: Monica Saarinen  Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob Gustavsson Programmet spelades in den 22 oktober 2021 och sändes första gången den 23 oktober 2021.
2022-01-08
Länk till avsnitt

Nyamko Sabuni (L) om Liberalernas nya plats i politiken

Liberalerna vill sitta i en borgerlig regering efter nästa val. De kan samarbeta med Sverigedemokraterna men vill samtidigt stoppa deras inflytande. Hur ska det gå till, partiledare Nyamko Sabuni (L)?

Gäst: Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni Kommentar: Fredrik Furtenbach Programledare: Pontus Mattsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christer Tjernell
2021-12-18
Länk till avsnitt

Irene Svenonius om förlossningskrisen

Efter larm och uppsägningar får förlossningsvården i Stockholm mer pengar - kommer det att räcka? Och hur snabbt kan fler erbjudas en tredje dos vaccin mot covid-19?

Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Kommentar: Sara Heyman, korrespondent med fokus på global hälsa.Programledare: Mikael Sjödell Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jesper TimanEkots lördagsintervju [email protected] 
2021-12-11
Länk till avsnitt

Hur ska elkrisen lösas, Vattenfalls vd Anna Borg?

Rekordhöga elpriser, trånga nät och ett elbehov som bara ökar. Vad kan statliga Vattenfall göra åt saken? Är ny kärnkraft ett alternativ?

Gäst: Anna Borg, vd på Vattenfall  Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH  Programledare: Mikael Sjödell  Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Ludvig Widman
2021-12-04
Länk till avsnitt

Martin Ådahl om Centerpartiets beslut

Centerpartiet släpper fram en socialdemokratisk statsminister, men stöttar inte regeringens budget. Vad har de vunnit på det?

Martin Ådahl, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Kommentar: Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Mikael Sjödell Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Ludvig LarssonUSApodden [email protected] 
2021-11-27
Länk till avsnitt

Eva Lindström: Risker när EU-miljarder ska ut snabbt

Eva Lindström, ledamot i Europeiska revisionsrätten, om risken att miljarderna i EU:s coronafond inte hamnar där de ska. Hur gröna blir investeringarna? Och om bedrägerierna i den egna myndigheten.

Kommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator  Programledare: Mikael Kulle Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jesper Timan
2021-11-20
Länk till avsnitt

NOA-chefen om mördarna som aldrig grips

Hundratals skjutningar och över 40 döda hittills i år. Av de gängrelaterade skjutningarna är det få som klaras upp. Varför är det så, Johan Olsson?

Johan Olsson, chef för Polismyndighetens nationella operativa avdelning och ställföreträdande rikspolischef är veckans gäst i Ekots lördagsintervju.Kommentar: Simon Andrén, rättsreporter på Ekot.Programledare: Mikael KulleProducent: Viktor MattssonTekniker: Joakim PerssonEkots lördagsintervju [email protected]
2021-11-13
Länk till avsnitt

Karin Tegmark Wisell svarar på coronakommissionens kritik

Dagen efter att hon utsågs till generaldirektör för Folkhälsomyndigheten kom coronakommissionens svidande kritik kring pandemihanteringen. Karin Tegmark Wisell svarar för första gången på kritiken.

Programledare: Mikael Sjödell Kommentar: Daniel Öhman, granskande reporter på Ekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Joakim Persson
2021-11-06
Länk till avsnitt

Per Bolund (MP) om Cementas kalkbrytning på Gotland

Striden om Cementas verksamhet på Gotland går vidare. Snart måste regeringen, och Per Bolund (MP), fatta beslut om företagets kalkbrytning får fortsätta eller inte.

Hör MP-ledaren om Cementa, klimatmötet i Glasgow, slutförvaret i Forsmark och relationen till Centerpartiet. Miljöpartiets språkrör och Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Mikael Kulle Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jacob Gustavsson Ekots lördagsintervju [email protected]
2021-10-30
Länk till avsnitt

Lorents Burman (S) om Northvolts betydelse för Skellefteå

Northvolts etablering i Skellefteå saknar motstycke i svensk historia, menar stadens kommunalråd. Men på vilket sätt?

Batterifabriken öppnar snart och Skellefteås 73 000 invånare ska bli 100 000 år 2040, en tillväxt med 40 procent. Men klarar kommunen att leverera bostäder, skolor och kommunal service till alla som behöver? Skellefteås kommunalråd Lorents Burman (S) är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping International Business School. Programledare: Monica Saarinen  Producent: Viktor Mattson/Maja Lagercrantz  Tekniker: Jesper Timan 
2021-10-16
Länk till avsnitt

Jimmie Åkesson om Lars Vilks och den fria konsten

SD-ledaren om Lars Vilks eftermäle, stötestenarna med M och KD samt den interna utredningen gällande Göteborgspolitikern Jörgen Fogelklou.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Tim Kellerman Ekots lördagsintervju [email protected]
2021-10-09
Länk till avsnitt

Kan (V):s industripolitik locka väljare, Nooshi Dadgostar?

Vänsterpartiet är just nu ute på turné i industriorter i landet. Vill partiet blir de nya Socialdemokraterna?

Hur svarar hon på den interna kritiken om att partiledningens industrifokus går ut över klimatfrågan? Och hur kommer partiet att ställa sig till regeringens budget i riksdagen? Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Tomas Ramberg, Ekots politiska kommentator Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Matilda Eriksson 
2021-10-02
Länk till avsnitt

Är långtidsarbetslösheten här för att stanna, Eva Nordmark (S)?

Långtidsarbetslösheten är historiskt hög i Sverige. Vad gör regeringen för att vända utvecklingen?

Samtidigt är reformeringen av Arbetsförmedlingen i full gång. Vad får det för konsekvenser för de som är arbetslösa? Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är veckans gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Brady Juvier Ekots lördagsintervju [email protected]
2021-09-25
Länk till avsnitt

Maria Malmer Stenergard (M) om partiets flyktingpolitik

Efter den tillfälliga flyktinglagen fick Sverige i somras en ny migrationslagstiftning som är mer restriktiv än den tidigare.

Människor på flykt får nu bara tillfälliga uppehållstillstånd. För att ta hit sina anhöriga krävs också att man har en bostad och att man kan försörja sin familj. Men den politiska striden om flyktingpolitiken är inte över. Moderaterna vill strama åt reglerna ytterligare, bland annat med ett volymmål för att minska invandringen till Sverige. Hur ska det fungera i praktiken? Maria Malmer Stenergard är Moderaternas migrationspolitiska talesperson och gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Ekots EU-kommentator Susanne Palme Programledare: Monica Saarinen  Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Matilda Eriksson Ekots lördagsintervju lordagsintervj[email protected]
2021-09-18
Länk till avsnitt

Ann Linde (S) om relationen Sverige och Afghanistan

20 år efter 11 september har talibanerna tagit över Afghanistan. Den svenska evakueringen är avslutad och allt bistånd till staten stoppat.

Hur ska svenska regeringens relation med talibanerna se ut? Och hur ska Sverige ta hem de man inte lyckades evakuera? Utrikesminister Ann Linde är gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Ewa Stenberg, politisk kommentator på Dagens Nyheter. Programledare: Mikael Sjödell  Teknik: Heinz Wennin Producent: Maja Lagercrantz
2021-09-11
Länk till avsnitt

Har Tullen en chans mot smugglarna, Charlotte Svensson?

Det dödliga skjutvapenvåldet ökar i Sverige. Samtidigt visar den krypterade kommunikationstjänsten Enchrochat att narkotikasmugglingen till Sverige är mycket större än polisen tidigare känt till.

Hur kommer alla vapen och all narkotika in i landet? Och varför är det så svårt för tullen att upptäcka knarket och dom illegala vapnen? Tullverkets chef Charlotte Svensson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Kommentar: Jani Sallinen, journalist på Svenska Dagbladet och en av författarna till den boken Vapensmederna. Programmet spelades in den 3 september 2021. Programledare: Monica Saarinen Producent. Maja Lagercrantz Tekniker: Stina Fagerberg
2021-09-04
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.