Ekots lördagsintervju

Vilket är Socialdemokraternas ansvar om barn kommer hungriga till skolan? Och tycker den ekonomiskpolitiska talespersonen Mikael Damberg att de stora reformeras tid är förbi?

Under de senaste månaderna har flera oppositionsföreträdare kritiserat regeringens politik genom att tala om föräldrar som inte har råd att ställa näringsrik mat på bordet och om barn kommer hungriga till skolan. Författaren Lena Andersson ifrågasatte nyligen politikernas argumentation i en omtalad krönika i SvD. Även fd finansminister Mikael Damberg har kritiserat regeringens politik med hänvisning till hungriga skolbarn. Men regeringen har bara styrt landet i sju månader, efter åtta år av socialdemokratiska regeringar. Om politiken har ett ansvar för hungriga barn, vilket ansvar faller då på det egna partiet?

? Den ekonomiska krisen är inte orsakad av den här regeringen, den ekonomiska krisen är orsakad av ett krig i Europa, som har drivit upp inflationen och som skapat en matinflation på 20 procent i Sverige. Men det är regeringens ansvar att hantera krisen, där tycker jag att vi har en regering som är otroligt passiv och som gör fel prioriteringar, säger Mikael Damberg.

Mer till kommuner och regioner

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har flaggat för underskott på 24 miljarder nästa år och att staten behöver ge stora statsbidrag för att säkra välfärden. Varken regeringen eller Socialdemokraterna har ännu sagt hur mycket mer stöd staten ska ge. Socialdemokraterna har föreslagit tolv nya miljarder i generella statsbidrag i år, jämfört med regeringens sex miljarder. I Ekots lördagsintervju säger Mikael Damberg att det kommer att behövas betydligt mer än så nästa år.

Kongressbeslut om höjd kapitalskatt

I partiets valanalys efterlyses politikutveckling för ökad jämlikhet. SSU kräver en mer offensiv reformpolitik för att stärka välfärden och stora investeringar i klimatomställningen. På Socialdemokraternas kongress 2021 beslutade partiet att verka för höjda kapitalskatter. I opposition behöver Socialdemokraterna inte anpassa sin politik efter samarbetspartier. Så varför kommer inte fler förslag? Är de stora reformernas tid förbi?

Gäst: Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Tomas Nordenskiöld, politikreporter på Expressen
Tekniker: Christer Tjernell
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 26 maj.

Roberto Maiorana, Trafikverkets generaldirektör, säger att han räknar med att den nya planeringssystemet som skapat tågstrul under senaste året ska vara i ordning i december.

I veckan var det på håret att det bröt ut en tågstrejk, främst på grund av tågpersonalens missnöje med sena schemaändringar. En orsak till de sena ändringarna är Trafikverkets nya digitaliserade planeringssystem som sjösattes i december förra året. Systemet fungerar fortfarande inte fullt ut. Enligt EU-regler ska Trafikverket ge tågföretagen besked om ändringar, tex pga banarbete, 18 veckor i förväg, men nu kan det handla om några dagars framförhållning. Generaldirektör Roberto Maiorana tror att Trafikverket kommer att klara kravet på 18 veckors framförhållning i december i år.

? Det är klart att vi förstod redan vid införandet att det här kunde ge oss utmaningar, men det har gett oss större utmaningar än vad vi hade förväntat oss, säger Roberto Maiorana.

Syftet med det nya digitala planeringssystemet är att järnvägsspåren ska kunna utnyttjas bättre, med mer tågtrafik. Men införandet har alltså skapat stora problem i tågtrafiken det senaste året, för både tågföretag, anställda och resenärer - med sena besked om avgångar och schemaändringar för tågpersonal. Även näringslivet har drabbats då godstrafiken krånglat.

Ber regeringen om två miljarder mer till vägunderhåll

Vägar byggda före 70-talet som inte är anpassade till dagens tyngre fordon - i kombination med varmare vintrar - gör att många av de statliga vägarna är slitna. I årets budget fick Trafikverket en miljard extra till vägunderhåll. Men pengarna räcker ändå inte och nu har Trafikverket begärt 2 miljarder till för nästa år. I Trafikverkets budgetunderlag till regeringen står att "Nuvarande ekonomiska ramar innebär att vägnätet bryts ner i allt snabbare takt".

? Under förra året investerade vi över 16 miljarder på förbättringsåtgärder men det blir för mycket ad hoc och nödreparationer och det gör att vägstandarden försämras på sikt och det är jag väldigt bekymrad över, säger Roberto Maiorana.

? Vi vill ha bra vägar i Sverige och det blir ju till slut även kopplat till en trafiksäkerhet på väg.

Kommer vi behöva acceptera att vissa vägar får hålla lägre standard än vad vi är vana vid?

? Det blir ju i värsta fall en fråga om en prioritering och då blir det ett lågtrafikerat vägnät som kanske får stå i vägen för det. Men vi vill inte hamna där så därför jobbar vi med att få en förståelse för att vi behöver med medel. Och det här är något som är jätteviktigt för att vi ska få hela Sverige att fungera, säger Roberto Maiorana.

Skenande kostnader

Under flera år har Trafikverket kritiserats för dålig kostnadskontroll på infrastrukturprojekt. Enligt en granskning från Riksrevisionen 2021 så underskattar Trafikverket systematiskt kostnaderna för föreslagna investeringar. Och i Trafikverkets senaste förslag till infrastrukturplan stå det: ?De beräknade kostnaderna för ännu ej påbörjade investeringar i vägar och banor har i genomsnitt ökat med 50 procent sedan gällande plans fastställelse". Hur kommer det sig att de så ofta räknar fel?

Gäst: Roberto Maiorana, generaldirektör på Trafikverket   
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus i tågplanering vid KTH
Tekniker: Oscar Thor
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredag den 19 maj i radiohuset i Stockholm.

EU-parlamentariker Tomas Tobé (M) har förhandlat fram EU-parlamentets förslag till gemensam migrationspolitik. Ska EU kunna bestämma hur många asylsökande medlemsländerna ska ta emot?

EU är på väg att få en gemensam migrationspolitik. Och Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé spelar en nyckelroll som huvudförhandlare av den del av migrationspakten som gäller ansvarsfördelning av flyktingar och migranter mellan medlemsländerna.

Bland annat innebär förslaget, som godkändes av Europaparlamentet den 20 april, att EU-länderna i framtiden ska ta ett gemensamt ansvar när det kommer väldigt många migranter samtidigt till ett medlemsland, som just nu i Italien och Grekland.

I första hand ska solidariteten vara frivillig, men om inte tillräckligt många länder erbjuder sig att ta emot asylsökande så ska EU-kommissionen i slutändan få makt att fördela migranter med tvång, enligt förslaget.

? Den stora förflyttningen som jag har säkerställt att Europaparlamentet har gjort är att gått från en situation där vi sade 'Bryssel ska ha en tvingande omfördelning av alla som kommer.' Nu har jag sagt att vi ska identifiera ett behov för vissa av de som kommer. Vi ska bygga det på frivillighet och flexibilitet, sen stämmer det, vi har lagt med ett sista tryck för att också säkerställa att medlemsländerna löser detta mellan varandra, säger Tomas Tobé.

I sista hand så finns det möjlighet till tvång i ditt förslag?

? I sista hand finns det ett sånt här tryck på medlemsländerna att komma överens, absolut, så är det, säger Tomas Tobé.

Svenska regeringen emot tvång

Den svenska migrationsministern Maria Malmer Stenergard leder nu förhandlingarna i Ministerrådet om den nya migrationspolitiken. Den svenska regeringen vill inte ha något inslag av tvingande omfördelning av asylsökande, men det ingår alltså i Europaparlamentets förslag som Tomas Tobé har förhandlat fram i Europaparlamentet, säger Tobé:

? Det är den position som finns från Europaparlamentet och jag har samlat en bred majoritet för jag menar att det är bättre att vara med, säkerställa att få så stort svenskt inflytande som möjligt istället för att sitta vid sidan av. Och nu ska ju medlemsländerna landa ner i sin position men det här tror jag kommer bli en av de frågor som kommer diskuteras mycket, säger Tobé.

EU-valet 2024

I maj nästa år är det val till Europaparlamentet. Tomas Tobé kommer att ställa upp som kandidat även för nästa mandatperiod. Men vem vill han se som svensk kommissionär, och som ordförande för kommissionen?

Gäst: Tomas Tobé (M), EU-parlamentariker   
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator
Tekniker: Linus Sjöholm
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 12 maj

Hur ska svensk skog klara skärpta miljökrav från EU samtidigt som regeringen skär ner på skyddet av värdefull natur? Ska kornas betesrätt begränsas? Och hur många vargar vill landsbygdsministern ha?

Nyligen antog EU:s ministerråd en förordning som säger att EU-länderna ska lagra mer koldioxid i skog och mark och kan t ex åstadkommas genom att låta mer skog stå.
Men i ministerrådets omröstning lade regeringen ner Sveriges röst. Trots det gick förslaget igenom och Sverige måste öka kolsänkan i skog och mark med ytterligare fyra miljoner ton till 2030. Just nu går utvecklingen åt motsatt håll, nettoupptaget av koldioxid har minskat de senaste åren, bl a pga ökad avverkning och granbarkborrens härjningar. Landsbygdsministern har ingen färdig plan för hur det ska gå till. Han betonar vikten av ett aktivt skogsbruk där träråvara används för att ersätta fossila produkter.

? Om vi tar ner vår skog, om vi bygger långlivade träprodukter, sätter nya träd som tar upp mer koldioxid så är det en enorm kolsänka som vi aktivt kan använda, säger Peter Kullgren.

Men det är saker som sker på lång sikt, kolsänkan ska ju öka på kort sikt, sju år, och enligt Skogsstyrelsen är det allra snabbaste sättet att minska avverkningen och öka gödslingen i skogen.

? Och öka gödslingen i skogen, ja. De har ju också uppdrag att titta på hur vi ska öka tillväxten i skogen och det är något som vi följer väldigt noga.

Värdefull skog försvinner varje år i Sverige, trots att riksdagen har slagit fast att värdefull skog ska skyddas. Ansvariga myndigheter anser att det behövs ökat skydd av produktiv skog med höga naturvärden. Även nya regleringar från EU innebär att värdefull natur ska skyddas.

Men regeringen har dragit ned kraftigt på anslagen för skydd av värdefull natur, de minskade med 30 procent eller 550 miljoner kronor i höstbudgeten, och anslagen ska minska ännu mer de kommande åren. Landsbygdsministern säger att han tycker att det behöva ett skifte i hur vi ser på skydd av skog och att det är bättre att värna skog som redan har skyddats.

? Jag tycker att det är bättre att vi värnar och tar hand om den skog som vi har skyddat, säger Kullgren.

Men även till de åtgärderna drar ni ju ner på pengar?

? Ja, det har vi gjort och det är klart att det är prioriteringar hela tiden som vi behöver göra i en budget. Men grundinställningen från den här regeringen är att vi vill se en stark äganderätt, ett aktivt skogsbruk, för det är både bra för klimatet och svensk ekonomi.

Kornas betesrätt

Kristdemokraterna har under flera år drivit frågan att lätta på beteskravet som säger att kor ska få beta utomhus under minst 2-4 månader per år, beroende på var i landet de finns. Förslaget att medge undantag från beteskravet för mjölkkor om vissa krav är uppfyllda för att upprätthålla djurvälfärden fanns bland annat med i Kristdemokraternas landsbygdspolitiska handlingsprogram från 2022.

Nyligen tillsatte landsbygdsministern en utredning som ska analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Vill regeringen lätta på beteskravet?

? Vi har inte gett något sådant specifikt uppdrag i den här utredningen, men däremot är djurvälfärden är i fokus. Men det är inget förslag som ligger på regeringens bord.

Beteskravet nämns ju iallafall i direktiven till den här utredningen?

? Ja, det är ju en sak som man skulle kunna titta på. Men då är det återigen viktigt att se vad på vad syftet var med den lagstiftningen, den kom ju till i en tid då de flesta mjölkkor stod uppbundna i en ladugård, så ser inte en modern mjölkgård ut idag. Det är lösdrift och robotar som mjölkar och ofta möjlighet att gå ut när man vill. Men det här är ingenting som är beslutat än så det får vi återkomma till.

Hur många vargar ska vi ha?

Regeringen vill kraftigt minska den svenska vargstammen, från de 465 individer som fanns i den senaste räkningen till 170-270 vargar. Årets vargjakt var rekordstor, 57 vargar sköts. Men det var ändå färre än de 75 som tilldelats. Nu har Peter Kullgren kallat till sig landshövdingar i län där det finns varg, men som inte hade licensjakt i årets vargjakt, t ex Stockholm, Västra Götaland, Sörmland och Skåne. Fokus för mötet är licens- och skyddsjakt.

Det är Naturvårdsverket som beslutar vilka länd som får ha licensjakt, i år blev det län i mellansverige. Men landsbygdsminister Peter Kullgren vill höra hur andra varglän ser på frågan. Frågan är om han vill ha licensjakt i fler län än idag:

? Det får vi väl se vart det tar vägen, säger Peter Kullgren i Ekots lördagsintervju.

Den svenska vargstammen är inavlad. 2015 slog Naturvårdsverket fast att det behövs minst 300 vargar plus viss invandring för att ha en livskraftig population. I maj förra året fick Naturvårdsverket ett nytt uppdrag av den dåvarande regeringen, att utreda under vilka förutsättningar som vargstammen kan minskas till 170-270 vargar och ändå ha hög bevarandestatus, tex med hjälp av flyttning av varg.

Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsminister
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Annika Digréus, miljöreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Joar Jonsson

Intervjun spelades in på eftermiddagen den 5 maj 2023 i radiohuset i Stockholm.

Ett drygt halvår har gått sedan regeringen och Sverigedemokraterna enades om Tidöavtalet. Hur går samarbetet? Och hur mycket makt har egentligen partiet över regeringens politik?

När Tidöavtalet presenterades en månad efter riksdagsvalet i höstas förklarades Sverigedemokraterna som den stora sakpolitiska vinnaren. Idag har sex månader, en höst- och en vårbudget passerat. Hur ser partiets ledare Jimmie Åkesson på samarbetet med regeringen nu?

? Jag tycker att det går bra. Hittills går det väl ungefär som förväntat. Det är inte lätt att ta över regeringsmakten och att då för vår del inte sitta med i regeringen utan va ett stödparti men jag tycker att vi har fått de processer på plats som vi har sagt att vi ska ha fått vid det här laget, säger han i Ekots lördagsintervju.

En av de största svårigheterna som på förhand pekades ut var Sverigedemokraternas samarbete med Liberalerna. Bland annat har Jimmie Åkesson (SD) kallat partiet för "genuint opålitligt" och partierna skiljer sig åt i många frågor, inte minst vad gäller klimatet. Men hittills fungerar samarbetet väl mellan partierna, enligt Sverigedemokraternas partiledare.

? Än så länge går det bra. Sen är vi ju samtidigt fyra partier med fyra olika ingångar många gånger i olika frågor så det är klart att det blir en mandatperiod av förhandlingar.

Johan Pehrson, Liberalernas partiledare, sa i en intervju nyligen att Tidöavtalet delvis har misstolkats, att det inte är en lista över saker som ska genomföras under mandatperioden utan snarare en slags arbetsplan eller inriktning. Men det är en beskrivning som Jimmie Åkesson (SD) inte håller med om.

? Tidöavtalet är ju grundläggande för att regeringen kunde tillträda och sitter där den sitter så det ska naturligtvis genomföras.

Sprickorna i regeringssamarbetet verkar dock vara fler än den mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas syn på Tidöavtalet. De senaste veckorna har högt uppsatta Sverigedemokrater hotat att lämna samarbetet om man inte får som man vill i olika frågor, vilket skulle innebära en regeringskris. Men hur allvarliga är egentligen hoten?

? Jag tycker inte att man ska se det som varningar utan det här är konstaterande av fakta. Om inte Tidöavtalet genomförs så har vi inte heller något samarbete, säger Jimmie Åkesson (SD).

Men att ledande företrädare offentligt talar om möjligheten att hoppa av Tidöavtalet, är det en bra metod i ett politiskt samarbete?

? Att använda just begreppet "regeringskris" är väl kanske inte så konstruktivt men man får också sätta det i det sammanhang som det yttrades och jag tycker att det är ganska uppenbart att det finns ingen förestående regeringskris.

Vallöften

Ett av Sverigedemokraternas stora vallöften inför valet förra året var att sänka bränslepriset kraftigt genom att bland annat helt slopa reduktionsplikten, det vill säga den andel biodrivmedel som blandas in i bensin och diesel. Priset vid pump skulle bli 10 kronor billigare för diesel och 6,50 kronor billigare för bensin. Men löftet till väljarna har hittills inte infriats.

? Vi förhandlar om reduktionsplikten just nu och vår utgångspunkt är fortfarande EU:s mininivå, säger Jimmie Åkesson (SD).

Ett annat krav som Sverigedemokraterna ställde innan valet var att en regering som partiet kan tänka sig stötta måste satsa minst 20 miljarder årligen på rättsväsendet.

? Det är något en regering vi ska stödja måste vara med på, sa Jimmie Åkesson (SD) till Aftonbladet i augusti förra året.

Men inte heller det "ultimativa kravet" har hållits. Istället ökade regeringen anslaget till rättsväsendet med knappt 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023.

Utöver de exemplen har ett antal Sverigedemokratiska förslag i Tidöavtalet kritiserats för att strida mot olika lagar, konventioner, regleringar och mot EU-rätt. Vad ska partiet göra om deras politiska förslag i hög grad stoppas från att förverkligas?

? Det är klart att det måste man förhålla sig till men juridik är ingen exakt vetenskap, juridik är just juridik. Det är klart att vill man någonting politiskt så finns det oftast en möjlighet att ändra lagar så att det man vill också blir möjligt, säger Jimmie Åkesson (SD).

Vindkraften

I Tidöavtalet står det att "vindkraft har en viktig plats i energimixen" och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har sagt att Sverige behöver "mer vindkraft överallt". Vad tycker Sverigedemokraterna om den saken?

? Vindkraft har jag ingenting emot, säger Åkesson (SD) och fortsätter, men jag har också varit tydlig med att min bedömning är att Sverige just nu behöver mer väderberoende kraftproduktion.

Enligt en ny rapport från Energimyndigheten beräknas elbehovet kunna fördubblas till 2035, Svenska kraftnät gör en liknande analys och menar att elanvändningen förväntas öka kraftigt fram till 2027. Även Svenskt näringsliv stämmer in och beräknar i sin rapport att elanvändningen kommer att vara 60 procent högre år 2045 jämfört med dagens behov. För att möta det här behovet krävs, enligt Jimmie Åkesson (SD), planerbar energi.

? Vi har idag ett överskott av väderberoende kraft. Problemet är när det inte blåser.

Hur ska ni då få fart på kärnkraftsbyggandet?

? Det tjatar jag om varje gång regeringen och inte minst energiministern men jag kan inte bedöma när man kan se ett första spadtag. Det tar tid att bygga kärnkraft.

I veckan presenterades dessutom den statliga vindkraftsutredningen ?Stärkta incitament för utbyggd vindkraft? som tillsattes av förra regeringen men som nuvarande regering också har ställt sig bakom. Den kommer fram till att ekonomiska morötter till kommuner, lokalsamhälle och de som bor närmast vindkraftverk krävs för att man ska säga ja till nya vindkraftsetableringar. Också statsminister Ulf Kristersson stämde in och sa i en intervju med Svt att "man måste se till att kommunerna får vettiga incitament". Men Sverigedemokraternas partiledare håller inte med.

? Alla vi som är engagerade i kommunpolitiken vet ju att det där förekommer ju redan på olika sätt med mutor och bygdepengar och allt vad de kallar det och det har ju inte hjälpt hittills, säger Jimmie Åkesson (SD).

Armlängds avstånd

På Dramaten i Stockholm kommer under våren två dragartister att hålla guidade visningar av teatern för barn mellan fem och sju år. Något som Sverigedemokraterna har kritiserat. "Varför låter Dramaten vuxna män i klänning guida barn?" skrev partiet bland annat på sitt Instagram-konto. Vad tycker Jimmie Åkesson om det uttalandet?

? Det har ju varit en debatt under senaste halvåret om dragartister och deras olika behov av att samröre med barn på olika sätt med olika sexuella anspelningar och det är klart att det finns många som upplever det som märkligt och olämpligt, säger Åkesson (SD).

I Tidöavtalet står det att ?principen om armlängdsavstånd ska upprätthållas? i kulturpolitiken vilket brukar tolkas som att politiker sätter ramar med pengar och organisation men att man inte lägger sig i innehållet och konstnärliga bedömningar. Hur väl rimmar partiets återkommande kritik av dragartister som håller i olika kulturevenemang för barn med principen om armlängds avstånd?

? Jag tycker inte att det nödvändigtvis står i strid med att man som politiker också har ett ansvar för hur skattepengar används.

Men håller du med om den definitionen?

? Både ja och nej. Jag menar att definitionen möjligen är mer komplex än så, säger Sverigedemokraternas partiledare.

Makten

Trots sitt stora inflytande på sakpolitiken i Tidöavtalet och det utbredda samarbetet med regeringen är Sverigedemokraternas ledare inte nöjd. "Efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller oppositionsparti", säger han till DN. Och nu säger Jimmie Åkesson (SD) också att han vill att samarbetet ska utvidgas redan innan nästa val.

I Tidöavtalet står det att partiledarna kan besluta om nya samarbetsprojekt i slutet av det här året. Vill ni ha nya samarbetsområden med regeringen?

? Det är klart att vi har ett intresse av att utvidga samarbetet med regeringen. Det är en förhandling som kommer ske under senhösten.


Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna
Programledare Johar Bendjelloul
Kommentar: Pontus Mattsson, politikreporter Ekot
Tekniker: Heinz Wennin och Fredrik Brofalk
Producent: Felicia Hassan

Intervjun spelades in förmiddagen den 28 april i radiohuset i Stockholm och Kristianstad.

Efter att regionpolischef Mats Löfving hittats död i sitt hem för två månader sedan kritiserades rikspolischef Anders Thornberg för hur han hanterat skandalen inom polisledningen. Nu svarar Anders Thornberg på kritiken.

I december 2022 publicerade tidningen Expressen en granskning om påstådda oegentligheter inom den högsta polisledningen. Det handlade bland annat om att regionpolischef Mats Löfving skulle ha haft en relation med underrättelsechef Linda Staaf och att han därför skulle varit jävig i beslut som rörde henne när han var hennes chef på NOA.

Efter omfattande mediebevakning tillsatte rikspolischef Anders Thornberg en utredning där juristen Runar Viksten skulle gå till botten med uppgifterna. Den 22 februari 2023 presenterade Viksten sin utredning på en presskonferens, hans slutsats var bland annat att Mats Löfving hade varit jävig och att rikspolischefen borde överväga att skilja honom från hans anställning. Enligt Viksten hade rikspolischefen inte gjort några fel. Anders Thornberg höll samma dag en presskonferens där han sade att han skulle hålla ett arbetsrättsligt samtal med Mats Löfving. Samma kväll hittades Mats Löfving död i sitt hem.

Anders Thornberg har i efterhand kritiserats för att han tillsatte en utredning, trots att en brottsutredning om delvis samma saker redan pågick, och för att han utsåg utredaren som även skulle utreda honom själv. Thornberg har också fått kritik för att utredningen, med integritetskänsliga uppgifter, presenterades på presskonferenser. I Ekots lördagsintervju svarar Anders Thornberg på kritiken.

KORRIGERING I intervjun säger programledaren att redaktionen haft direktkontakt med Linda Staaf angående uppgiften om kommunikationen mellan henne och rikspolischefen. Korrekt är att uppgiften kommer från en källa till Ekot.

Skenande gängkriminalitet

Sverige har mest dödligt skjutvapenvåld i Europa och är det enda landet som har en ökande trend av skjutningar. Förra året sköts 61 människor ihjäl i Sverige.
Gärningsmännen blir yngre och yngre, sprängningarna ökar och det har blivit vanligare att gängen ger sig på anhöriga till sina fiender. Bara cirka en fjärdedel av de dödliga våldsbrotten i en kriminell miljö klaras upp. Kan Polisen vända utvecklingen med den grova brottsligheten?  

Låg uppklaring

Nyligen har Riksrevisionen granskat hur Polismyndigheten använder sig av särskilda händelser för att bekämpa grov kriminalitet. Insatserna kan göra mer skada än nytta om de pågår under en längre tid, är slutsatsen. Riksrevisionen har också kommit fram till att polisen blivit sämre på att klara upp så kallade mängdbrott, som stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel.

Mer pengar

I årets statsbudget fick Polismyndigheten 37 miljarder kronor. Sedan 2018 har anslagen till polisen ökat med över 50 procent.

Gäst: Anders Thornberg, rikspolischef
Programledare Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter, Ekot
Tekniker: Tor Sigdvardson
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in eftermiddagen den 20 april i radiohuset i Stockholm.

Vilken plats har Vänsterpartiet i oppositionspolitiken ? Vilken roll spelar partiets Natokritik nu när Sverige är på väg in i alliansen ? Och varför blev det oenighet om partiets klimatpolitik?

I förra veckan blev Finland medlem i Nato. Hur det blir med Sveriges medlemskap vet vi inte än, eftersom både Turkiet och Ungern fortfarande bromsar. Nooshi Dadgostar säger att den situation som Sverige har hamnat i nu är mycket olycklig. 

? Sverige måste vara mycket väl förberett när man går in i en sån här process på vad det innebär för våra relationer med andra länder och för Sveriges försvarsförmåga, säger hon.

Nooshi Dadgostar anser att det svenska agerandet har brustit och det gäller såväl den förra Socialdemokratiska regeringen som den nuvarande högerregeringen.

? Om en bred samhällspolitisk analys hade gjorts inför processen, hade man upptäckt att Turkiet brukar agera på det här sättet och skapa en ?utpressningssituation? för Sverige, säger hon.

Finland har varit mer återhållsamt och behållit en större integritet i förhållande till Turkiet, säger hon.

Destruktiva interndebatter

Nooshi Dadgostar har en delad känsla efter det senaste valet, säger hon. Det gick bra i regionalvalet, men riksdagsvalet var en besvikelse, där backade Vänsterpartiet från 8 till 6.7 procents väljarstöd. 

? Vi måste ha en större sammanhållning. Vi misslyckades med förankringen i partiet, säger hon nu.

?Destruktiva interndebatter? skadade valrörelsen, enligt partistyrelsens eftervalsanalys. Och den nya inriktningen på klimatpolitiken som partiledningen beslutade om, kritiserades även av partiets klimatpolitiska talesperson.

Vissa vänsterväljare tyckte att det ?skavde? när Vänsterpartiet i fjol röstade för en sänkt bränsleskatt.

Oenigheten ledde till att den klimatpolitiska talespersonen, Jens Holm, lämnade uppdraget för att istället bli kommunpolitiker i Stockholm. I en tidningsintervju sa han att han blivit utpekad på ett sätt han tyckte var ?orättvist och okamratligt?.

? Om vi ska förmedla viktiga klimatbudskap så måste vi tala med en och samma röst, slår Nooshi Dadgostar fast.

Hon säger att omläggningen av klimatpolitiken beror på att partiet har misslyckats med att få med sig det svenska folket på den stora klimatomställningen.

Partiet planerar nu att lansera en klimatpolitik med inriktning på industrin och den stora samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige. Precis som när välfärden byggdes ut, så måste vi kommunicera vad vi ska ställa om till, säger Nooshi Dadgostar.

? Vi kommer att titta på vilken infrastruktur som är industrivänlig men som också förbättrar välfärd och välstånd i norra Sverige.

Regeringsbildningen ett misslyckande

I riksdagsvalet i fjol var det viktigaste målet för Vänsterpartiet att säkra en rödgrön regering. Nooshi Dadgostar kritiserar socialdemokraternas Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen.

? Där är vi bekymrade över att det inte finns en koalitionsledare som fungerar samlande och inte gjorde det heller under förra mandatperioden på ett tydligt sätt. Vi framstod inte som ett trovärdigt regeringsalternativ.

Men de rödgröna partiernas misslyckade beror också på att Vänsterpartiet och Centerpartiet hade svårt att komma överens politiskt.

? Centerpartiet, om och om igen, under hela förra mandatperioden, valde att inte sätta sig i rummet med oss och det skadade förtroendet för helheten, säger Nooshi Dadgostar.

Nu har ju Centerpartiet fått en ny partiledare, Muharrem Demirok. Hur förändrad är dynamiken mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet?

? Det får vi ju se. Vi är övertygade om att vi skulle kunna skapa ett starkt vänsteralternativ inför nästa val.

Vad borde oppositionsledaren, alltså Magdalena Andersson göra, menar du ?

? Det är klart att hon behöver agera som en koalitionsledare. Och samla sitt underlag och sitt lag för gemensamma politiska förslag framåt. Nu tycker jag att det är lite tidigt att diskutera den typen av mer strukturerade samarbeten, det kanske kommer längre fram åt valet, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.

Lyssna på hela intervjun via länken under bilden.

Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Katarina Helmerson
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Margareta Svensson

Hur ser en icke-militär väg ur kriget i Ukraina ut? Står Svenska Freds- och skiljedomsföreningen fast vid att det är fel beslut att skicka svenska vapen till Ukraina?

Svenska Freds- och skiljedomsföreningen är den största aktören i den svenska fredsrörelsen och firade 140 år den 2 april. Idag har organisationen 10 000 medlemmar. Svenska Freds tror på en värld utan krig och jobbar för nedrustning och mot vapenexport.

När Ryssland genomförde sin fullskaliga invasion i februari förra året sa Svenska Freds att Sverige inte borde skicka vapen till Ukraina. Nu när kriget är ett faktum har frågan om vapenhjälp lagts på is.

? Vi har valt att inte driva den frågan, säger Kerstin Bergeå, som menar att Sverige skulle kunna ta en annan roll och vara medlande part i konflikten.

Men Kerstin Bergeå säger också att Rysslands invasion är folkrättsvidrig och att Ukraina har rätt att försvara sig.

Att det är en svår fråga för fredsrörelsen om Ukraina ska få vapenhjälp eller inte, bekräftar Kerstin Bergeå. Vissa av föreningens medlemmar menar att det inte är fredsrörelsens roll att driva den frågan, andra menar att den här situationen är exceptionell.

? Vi har behövt samtala och ompröva och acceptera att vi inte har samma åsikt inom rörelsen och att det är ok, säger hon.

?Mer osäkert i Nato än utanför?

Svenska Freds är emot ett svenskt Natomedlemskap och anser att regeringens beslut att söka medlemskap i försvarsunionen är "en historisk felprioritering" som leder till "ökade spänningar och militarisering". Kerstin Bergeå säger att är mer osäkert att var med i Nato än att stanna utanför.

? Nato har presenterats som "den enda vägen", men fredlig konflikthantering fungerar, säger hon.

? Svenska insatser har förhandlat fram vapenstillestånd i Yemen och Anna Lindh förebyggde ett utbrott av storkrig i Makedonien 2001. Det finns fredsröster som visar på alternativ. Sverige kan känna sig tryggare om vi investerar i fredsbyggande, nedrustning och avspänning i världen. Det tror jag skulle göra Sverige säkrare.

Kan man inte verka både för avspänning och demokratisering och ha ett starkt militärt försvar?

? Går vi in i Nato så accepterar vi att ha kärnvapen. Vi har inte alls pratat om vad det innebär. Det är en politisk allians och du måste hålla dig väl med dina alliansvänner, även om de bryter emot folkrätten. Små stater som vi verkar ha lite svårt att hävda oss inom Nato. Jag ser stor risk med att vi går med i den här kärnvapenalliansen så oreflekterat.

Lyssna på hela intervjun genom att trycka på pilen under bilden.

Gäst: Kerstin Bergeå, ordförande Svenska Freds
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Mats Eriksson, politik och försvarsreporter Ekot
Tekniker: Tobias Carlsson
Producent: Margareta Svensson

Intervjun spelades in torsdagen den 6 april.

Hur förändras relationen mellan Sverige och Norge när Sverige går med i Nato? Börjar det bli dags för Norge att gå med i EU? Och hur länge ska Norge pumpa upp ny olja och gas?

Jonas Gahr Støre har varit statsminister i Norge sedan 2021. Han är partiledare för Arbeiderpartiet och leder en regering tillsammans med Senterpartiet. Tidigare har han bland annat varit utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering. 

I Ekots lördagsintervju välkomnar Jonas Gahr Støre att Finland nu blir medlem i Nato efter Turkiets ratificering under torsdagen, och han tror att Sverige kommer att bli medlem till Nato-mötet i Vilnius i juli, eftersom Sverige uppfyller alla krav. 

?Sverige och Finland uppfyller kriterierna, det är färdigpratat?, säger Jonas Gahr Støre.

Ökat samarbete med Sverige

När både Finland och Sverige gått med i Nato hoppas Jonas Gahr Støre att det militära, ekonomiska och politiska samarbetet mellan länderna kommer att öka, exempelvis när det gäller industrierna som ingår i den gröna omställningen i norr. 

"När Norge nu ser att vår grannrelation till Ryssland har kylts ned och kommer att ha låg aktivitet de närmsta åren så har min signal som statsminister varit att vi ska öka intensiteten i samarbetet med Sverige och Finland i norr", säger Jonas Gahr Støre.

Europas största gasleverantör

Under det senaste året har Norge fått en viktigare roll som gasleverantör till Europa, när de flesta länder stoppar eller begränsat sin gasimport från Ryssland. Norge gjorde enorma vinster på sin gas under 2022 eftersom priset steg kraftigt som följd av Rysslands krig i Ukraina. 

Nyligen kom FN:s senaste klimatrapport som visar att utsläppen av växthusgaser måste minska mycket drastiskt om världen ska ha möjlighet att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Hur länge tänker då Norge fortsätta att pumpa upp olja och gas? Ett par decennier till, är statsministerns svar, och det är inte aktuellt att sätta något slutdatum.

Gäst: Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och partiledare för Arbeiderpartiet
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Carina Holmberg, Sveriges Radios korrespondent i Norge
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in på Jonas Gahr Støres statsministerkontor i Oslo fredag den 31 mars 2023.

Veckans IPCC-rapport är den tyngsta hittills från FN-panelen men hur ser Martin Kinnunen (SD) på rapportens slutsatser? Och vad vill Sverigedemokraterna göra för att minska Sveriges utsläpp?

En av regeringens stora utmaningar är att minska Sveriges koldioxidutsläpp för att nå såväl de nationella- som EU:s klimatmål. De innebär bland annat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska vara noll senast 2045 och att utsläppen ska ha minskat med 63 procent jämfört med år 1990 redan år 2030.

? Vi har starka och ambitiösa klimatmål, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Men Sverigedemokraterna, regeringens samarbetsparti, står inte bakom de svenska klimatmålen utan vill istället rikta fokus mot att få ned utsläppen i andra länder, inte minst i Kina och Indien.

? Det viktigaste är att se hur vi från svensk sida kan påverka utsläppen på global nivå, säger Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson.

Ett annat klimatmål som Sverige skrivit under, som en del av Parisavtalet från 2016, är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader - ett mål som forskare menar blir allt mer omöjligt att uppnå. Och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen håller med:

? Det ser fullständigt orealistiskt ut att nå just nu. Nu ligger vi snarare på en bana mot någonstans mellan 2-3 grader, säger han.

Men är det inte ett problem att vi ser ut att missa målet?

? Jag tror absolut att vi kommer ha bra möjligheter att komma närmare 2-gradersmålet men det hänger på teknisk utveckling och det hänger på om länderna verkligen kommer att göra det de har lovat.

Hot om regeringskris

Ett av Sverigedemokraternas viktigaste vallöften till väljarna innan valet förra året var att sänka priset vid pump. Både bensin och diesel skulle bli billigare genom lägre moms, sänkt skatt och inte minst genom att reduktionsplikten, den andel biodrivmedel som måste blandas i bensin och diesel, skulle sänkas. Men priset på drivmedel har hittills inte sjunkit så mycket som Sverigedemokraterna lovade i valrörelsen.

? Det är beklagligt att vi inte lyckats få till en större sänkning, konstaterar Kinnunen (SD).

Hur hederligt var det att ge ett löfte till väljarna som ni inte kunde hålla?

? Det är en avvägning där mellan att vara tydlig mot väljarna samtidigt som det är marknadskrafter och råvarupriser och så vidare som påverkar. Så det är komplext.

Men förhandlingarna om vilken nivå som ska gälla för reduktionsplikten framöver, från och med 1 januari 2024, pågår fortfarande för fullt i regeringskansliet. Sverigedemokraterna hoppas att den ska sänkas ?till EU:s lägstanivå" men vad som egentligen är EU:s lägstanivå tolkas olika av de fyra Tidöpartierna. En siffra som brukar nämnas är sex procent för diesel, till skillnad från dagens 30,5 procent men enligt Sverigedemokraterna innebär EU:s lägstanivå istället noll procent, dvs att reduktionsplikten slopas helt, och nu hotar man med regeringskris om partierna inom Tidöavtalet inte kommer överens.

? Vår utgångspunkt är att vi ska komma överens, men det är klart att det kan bli problem om vi inte gör det, säger Kinnunen (SD).

Samtidigt konstaterar forskning att det är svårt att nå målen om minskade utsläpp utan mer biodrivmedel och att reduktionsplikten är avgörande för att nå Sveriges klimatmål.

? Det pågår ett beredningsarbete i regeringskansliet där man försöker titta på de här frågorna men det är också svårt idag att veta konsekvenserna av att misslyckas med att uppnå kraven, säger Martin Kinnunen (SD).

Skydda den svenska naturen

För Sverigedemokraterna är det viktigt att skydda den svenska naturen och miljön, det säger Martin Kinnunen (SD). Samtidigt har de röstat fram en budget som kraftigt skär ner på naturskötsel. Hur går det där ihop?

? Det man ska komma ihåg är att miljöbudgeten de senaste 20 åren har svällt något otroligt och jag tror inte att det har resulterat i särskilt mycket bättre naturskydd. Vi kan inte bara fortsätta att öka skydd mer och mer, det kommer att påverka våra möjligheter till utveckling om vi fortsätter på den linjen så det är rimligt att börja dra ner här och det är rimligt att börja se över en hel del byråkrati och regleringar, säger Kinnuen (SD).

Regeringssamarbetet

Det har gått drygt fem månader sedan riksdagsvalet i september. Sverigedemokraterna ingår inte i regeringen men är genom Tidöavtalet högst delaktig i det politiska arbetet på regeringskansliet.

? Vissa veckor är det lite sämre stämning och vissa veckor är det bättre stämning, så det går lite upp och ner, men generellt kan man säga att vi har kommit överens och att samarbetet går framåt, säger Kinnunen (SD).

Och en fråga som varit omdebatterad inom regeringssamarbetet är huruvida Sverigedemokraterna kommer att delta i förhandlingarna om den nya klimathandlingsplan som regeringen ska ta fram under mandatperioden. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har inte velat ge ett tydligt besked om Sverigedemokraternas delaktighet men enligt Kinnunen (SD) är det självklart att partiet ska vara med i diskussionerna.

? När departementet är färdiga, då lämnas arbetet vidare till samordningen och där kommer vi att vara delaktiga.

Martin Kinnunen (SD) är också tydlig med att nuvarande samarbetsform inte är långsiktigt hållbar. Enligt honom kommer Sverigedemokraterna att ingå i regeringen framöver.

? Så måste det bli. Det här var ett acceptabelt första steg men det är komplicerat att bedriva ett samarbete på det här sättet. Det är komplext att dels vara med i processerna i regeringskansliet och dels bedriva oppositionspolitik. Så det här är ett första steg men det är inte långsiktigt att organisera styret av Sverige på det här sättet, säger Martin Kinnunen (SD).


Gäst: Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson  
Programledare: Pontus Mattsson 
Kommentar: Annika Digréus, miljö- klimatreporter på Ekot
Producent: Felicia Hassan
Tekniker: Maria Stillberg

Intervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.00.

Kulturdebatten har på sista tiden handlat mycket om ett armlängds avstånd som ska gälla mellan politiken och kulturens innehåll. Men vilken tolkning av begreppet gäller? Regeringens eller SD:s?

En av de saker som Regeringen har lyft fram som särskilt viktiga i kulturpolitiken är principen om ett armlängds avstånd mellan politiken och kulturens innehåll.

En allmän definition av armlängds avstånd är att politiken sätter ramar med pengar och organisation, men lägger sig inte i innehållet och konstnärliga bedömningar. Parisa Liljestrand håller med om den definitionen.

?Kulturen ska vara fri, säger hon.

Frågan om kulturens frihet och principen om armlängdsavstånd mellan politik och kulturens innehåll har debatterats på senare tid. Frågan har skapat förvirring om vad det är som gäller.

Sverigedemokraternas ledande kulturpolitiker Alexander Christiansson har sagt att det är både en rättighet och skyldighet som folkvald att lägga sig i vilken kultur som finansieras med skattepengar.  Sverigedemokratiska politiker har även försökt stoppa skattefinansierad kultur som de inte uppskattar, som en sagostund med dragartister på ett bibliotek i Kalmar i höstas.

Men politiker ska inte lägga sig i kulturens uttryck, säger kulturministern.

?Nej men då håller man ju inte på armlängds avstånd. Och det är viktigt att det hålls, inte bara på nationell, utan också på regional och kommunal nivå. Varje gång man försöker gå in och bestämma över kulturens innehåll ? då blir det inskränkningar i det som är vår öppenhet och demokrati

Här är det du som har rätt och SD som har fel?

Här är jag ganska kompromisslös. Det beror på när det beror på kulturens frihet så är det fastslaget i vårt gemensamma Tidöavtal. Där har alla partier som har gått med i överenskommelsen. Där har vi alla skrivit under på att leva upp till det och där finns detta redan reglerat.

Förväntningarna på en kulturminister

Hittills har den nya regeringen dragit mer på kulturbudgeten med 1,1 miljarder. Framför allt är det de tillfälliga pandemistöden som har tagits bort, ett stöd som många menar skulle behövas extra mycket idag. Delar av kulturproducenterna har inte har fått tillbaka sin publik efter pandemin och dessutom har vi fått en skenande inflation.

Men Parisa Liljestrand anser att regeringen har fattat riktiga beslut. Det är en fråga om prioriteringar, säger hon.

Kulturministerns statssekreterare Karin Svanborg Sjövall skrev nyligen en artikel i tidskriften Axess - med rubriken ?Dags att tänka nytt?. 

Hon skriver bland annat - om en ?svällande kulturbyråkrati ute i landet, där strategier och kulturplaner idisslas till en för mig inte uppenbar nytta. Det finns väldigt mycket att städa upp.? 

Parisa Liljestrand säger att hon har börjat städa. Enligt henne har flera beslut blivit liggande efter den tidigare regeringen.

Det gäller att våga fatta beslut, våga städa upp och se till att saker inte fastnar i byråkrati, säger hon och på frågan om antalet myndigheter som finns under Kulturdepartementet borde bli färre, svarar hon ja. Det är en fråga som hennes departement kommer att titta närmare på, eftersom det kan innebära att pengar kan frigöras.

Kulturkanon

Ett av regeringens förslag är att Sverige ska få en kulturkanon, alltså ett slags rättesnöre eller en beskrivning av vad som kan betraktas som svensk kultur, eller ett gemensamt svensk kulturarv. Att en ?fristående expertkommitté? ska ta fram en svensk kulturkanon, har slagits fast i överenskommelsen mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, i det så kallade Tidöavtalet.  

Men nio av kulturlivets intresseorganisationer, bland dem Författarförbundet, Konstnärernas Riksorganisation, Fackförbundet Scen och Film, har skrivit under ett upprop MOT en kulturkanon. Även Svenska Akademien har sagt att de inte tänker medverka till en kulturkanon. Parisa Liljestrand är förvånad över motståndet men medger att arbetet bara är i startgroparna.

Gäst: Parisa Liljestrand, kulturminister (M)
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator
Tekniker: Joar Jonsson
Producent: Margareta Svensson

Miljöpartiet röstar nej till Nato-lagen och vill förbjuda kärnvapen i Sverige. Stödröster räddade partiet över riksdagsspärren. Borde de bli mer eller mindre radikala för att locka fler väljare?

Miljöpartiet tycker fortfarande att Sverige inte ska gå med i Nato, men vill ändå inte att ansökan ska dras tillbaka, eftersom den redan är inlämnad och det finns en bred majoritet i riksdagen för ett Natomedlemskap. Kan man säga att Miljöpartiet har gått från att vara Natomotståndare till att vara Natokritiskt?

"Vi kommer ju att vara fortsatt kritiska till mycket av Natos arbete. Framförallt så är det ju att Nato också bygger sin försvarspolitik på kärnvapen. Miljöpartiets syn är ju att en värld där vi har kärnvapen aldrig kommer att vara en säker värld. Därför kommer vi att fortsätta driva att Sverige ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention och att vi ska vara en stark röst för att vi ska avveckla kärnvapen i världen. Och det tror vi hade varit lättare att göra utanför Nato, men kommer att fortsätta driva de frågorna när Sverige blir medlemmar.", säger Per Bolund.

Förbud mot kärnvapen

Miljöpartiet kommer att rösta nej till regeringen lagförslag som formellt ska möjliggöra svenskt medlemskap i Nato. Men man vill samtidigt inte dra tillbaka Sveriges Nato-ansökan.

Partiet kommer att lägga ett eget förslag om att stifta en lag som förbjuder kärnvapen på svensk mark.

"Vi vill ju att det ska vara lagfäst som det är i Finland att Sverige inte ska kärnvapen på svenskt territorium, varken i fred- eller krigstid. Och det framgår inte av den här propositionen tillräckligt tydligt", säger Per Bolund.

Regeringen vill inte gå in i Nato med några förbehåll, men i lagförslaget står att man inte ser några skäl för att ha kärnvapen eller permanenta baser i Sverige i fredstid,  och att det är länderna själva som bestämmer om de vill ha kärnvapen på sin mark. Men det är för vagt tycker Miljöpartiet, som vill se ett förbud.

"Vad händer om nästa regering har en annan uppfattning i den här frågan? Kommer man då att öppna upp för kärnvapen på svensk mark? Det har vi inga garantier för. Det är också för att kärnvapenländer riskerar att bli en måltavla i en konflikt på ett annat sätt", säger Per Bolund.

Räddade av stödröster

I senaste riksdagsvalet fick Miljöpartiet 5,1 procent av rösterna. Men i opinionsmätningar före valet låg de under riksdagens fyra-procentspärr. Enligt nya beräkningar från statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson vid Göteborgs universitet var det stödröster från framför allt socialdemokrater som gjorde att MP behöll sina riksdagsmandat.

Men i Miljöpartiets valanalys finns inte mycket självkritik och det saknas förslag om hur partiet bör utveckla sin politik för att hitta nya väljare, det handlar mer om att partiet behöver förbättra sin kommunikation och varumärkesbygge. Tycker Per Bolund att politiken behöver förändras?

"Ja, vi behöver ta fram nya politiska förslag och reformer", säger Per Bolund.

Gäst: Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentator: Fredrik Furtenback, inrikespolitisk kommentator Ekot
Tekniker: Johanna Carell
Producent: Maja Lagercrantz

Sverige har den högsta inflationen på många år samtidigt som ekonomin krymper. Hur ska den nye Riksbankschefen få ner inflationen utan att knäcka hushåll och företag?

Erik Thedéen blev chef över Riksbanken vid årsskiftet, i ett läge med både höga räntor och negativ tillväxt. Sedan i maj i fjol har Riksbanken höjt styrräntan från 0 till 3 procentenheter. Målet med höjningarna är att få ner inflationen, som idag ligger på 9,3 procent, till Riksbankens mål på 2 procent.

Vid Erik Thedéens första räntebesked i februari höjdes styrräntan med 0,5 procentenheter, från 2,5 till 3 procent. Han aviserade då en ny höjning på 0,25 eller 0,5 procentenheter i april. Sedan dess har den underliggande inflationen stigit mer än förväntat, både i Sverige och i Euro-området. Men Erik Thedéen säger att aprilprognosen fortfarande står sig.

? Den förväntan står sig väl ganska väl. Den är ju lite allmänt hållen då, men att det blir en höjning och att det blir 25 eller 50. Det sade jag då och det säger jag nu, säger Erik Thedéen.

Riksbanken har fått kritik både från bedömare som menar att de kraftiga räntehöjningarna riskerar att slå ut hushåll och företag och att Riksbanken därför inte bör höja mer ? och från de som tvärtom menar att Riksbanken borde höja snabbare för att få ner inflationen. Erik Thedéen säger att de gör en samlad bedömning av olika faktorer och att bedömningen just nu inte motiverar någon kursändring.

? Inflationen är så mycket över målet och indikatorerna för svensk ekonomi än så länge är inte så dramatiskt negativa så att det skulle ändra de prognoserna vi har för styrränteförändringar, säger Erik Thedéen.

Riksbankschefen menar att inflationen är så spridd i ekonomin att det motiverar fortsatt höjda räntor.

? Det är inte bara att köttet gått upp eller mjölkpriserna gått upp, utan det är brett i stort sett överallt. Och det här gör ju också att uppgången i någon mening är svårare att bromsa. Så kraften i den här uppgången har förvånat Riksbanken och har förvånat all världens centralbanker.

Två procents inflation till årsskiftet

Idag ligger inflationen (KPIF) på 9,3 procent. Erik Thedéen säger att han tror att den kommer att sjunka snabbt under året.

? Vi spår ju en ganska kraftig nedgång i inflationen, så vi tror ju att den börjar närma sig två procent redan till årsskiftet. Tittar du på KPIF, alltså det som inkluderar även energi, då är den nere på två procent redan till årsskiftet, enligt vår prognos, som är osäker. Tittar vi på den exklusive energi tar det nåt halvår till. Så det är en kraftig nedgång vi ser framför oss.

"Farlig kombination"

Svenska hushåll är högt belånade jämfört med hushåll i andra länder. Erik Thedéen tycker att människor ska dra lärdom av det senaste årets dramatiska händelser som lett till snabbt höjda räntor. Att ha hög belåningsgrad på sin bostad och rörlig ränta är en farlig kombination i ett sånt läge, tycker han.

? Jag tror att vi behöver ha en ordentlig diskussion om skuldsättning och räntebindning och vad vi ska göra mer för att få en sund utveckling framåt, säger Erik Thedéen.

Erik Thedéen blev riksbankschef vid årsskiftet, han var dessförinnan generaldirektör på Finansinspektionen. Han intervjuades i sin dåvarande roll i Ekots lördagsintervju i höstas.

Gäst: Erik Thedéen, riksbankschef  
Programledare: Katarina von Arndt  
Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Victor Ubeira

Intervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.15. Intervjun är inte redigerad.

Försvarsminister Pål Jonson (M) om det senaste vapenpaketet till Ukraina, om hur svensk säkerhet påverkas om Finland går in i Nato före Sverige och om hur kriget ska ta slut.

Regeringen kommer att skicka Leopardstridsvagnar och luftvärnssystem till Ukaraina i ett nytt vapenpaket. I det ingår ett tiotal leopardstridsvagnar som ska fungera ihop med det femtiotal stridsfordon 90 som Sverige sedan tidigare har beslutat att skänka.

Vapnen ska samordnas med bidrag från andra länder, bland annat med Leopardstridsvagnar som Tyskland gav klartecken till efter flera månaders debatt. I det nya svenska paketet ingår också delar till luftvärnssystemen Hawk och IRIS-T.

? Ytterst handlar detta om att ukrainarna kommer att behöva både stridsvagnar och stridsfordon och kvalificerade artillerisystem för att kunna återta terräng, framför allt i Donbass. Nu har kriget hamnat i ett läge där kontaktlinjen är statisk men det är väldigt hög våldsanvändning och höga dödssiffror på båda sidor. Nu är det viktigt att Ukraina får förmågan att kunna återta terräng och där spelar stridsvagnar en central roll, säger Pål Jonson.

Så påverkas svenska försvarsförmågan

Det svenska försvaret håller på att byggas upp kraftigt. När regeringen skickar stora vapensystem till Ukraina betyder det att upprustningen av det svenska försvaret går ut på tiden. Men Pål Jonson menar att den risken är värd att ta eftersom det är ett centrals svenskt intresse att Ukraina vinner kriget mot Ryssland.

? Den svenska försvarsförmågan har utvecklats positivt över tid och det gör den för att vi gör historiska satsningar på vår försvarsförmåga nu. Sen påverkar det här naturligtvis vår långsiktiga tillväxt när det kommer till materiel, men det påverkar också försvarsmakten såtillvida att man behöver arbeta en hel del med transporter och utbildning, och det påverkar försvarsförmågan. Men mot det ska ju mätas att att stödja Ukraina är att investera i vår egen säkerhet. För skulle Ryssland vinna det här kriget skulle det ha så katastrofala säkerhetspolitiska, geostrategiska och militära konsekvenser. Så det här är ju också ett sätt för oss att stärka vår egen säkerhet, säger Pål Jonson.

"Kommer sannolikt sluta vid förhandlingsbordet"

Ryssland annekterade Krim redan 2014, den fullskaliga invasionen har pågått i exakt ett år. Hur tror försvarsministern att kriget kommer att avslutas?

? Alla vill ha fred, men framförallt ukrainarna vill ha fred. Och det kommer sannolikt att sluta vid ett förhandlingsbord om det ska bli en långvarig fred. Men det måste vara en fred på ukrainarnas villkor och inte över deras huvuden. Ukrainarna måste gå in i en sån position utifrån en styrkeposition, är min position, så det är ukrainarna som äger den processen. Det Ryssland har påbörjat är ett olagligt och folkrättsvidrigt och oprovocerat krig, därför måste en fred vara på ukrainarnas villkor.

Måste en fred innehålla att Ukraina får tillbaka hela sitt territorium, inklusive Krim?

? Det tolkar jag är ukrainarnas strävan, men det är inte min roll att avgöra det utan det är ukrainarna själva som ska avgöra det, säger Pål Jonson.

Gäst: Försvarsminister Pål Jonson (M)
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Josef Reinhold

Alternativmedieprofilen Chang Frick betalade tillståndsansökan för koranbränningen utanför Turkiets ambassad, en aktion som fick svenska Natoprocessen att tvärbromsa. Hur ser han på den konsekvensen?

Chang Frick driver sedan 2014 den invandringskritiska nyhetssajten Nyheter Idag och är den så kallade alternativa medievärldens mest kände profil. Han har en bakgrund som sverigedemokratisk kommunpolitiker i Kristianstad. Han intervjuas av Johar Bendjelloul.

Den senaste tiden är det inte hans publiceringar som varit i fokus utan hans roll i en demonstration - högerextremisten Rasmus Paludans koranbränning utanför Turkiets ambassad. Chang Frick var med om att planera aktionen och betalade ansökan om demonstrationstillståndet. När Turkiets president Recep Tayyip Erdo?an fick kunskap om aktionen sade han att Sverige inte ska förvänta sig något Nato-medlemskap. Sedan dess står processen stilla. Chang Frick säger att hans ursprungliga idé var att bränna en turkisk flagga utanför Turkiets ambassad. Så vad var det han ville uppnå med aktionen?

? Det jag ville göra var att haka på det här initiativet som kom från vänstern att markera mot Turkiet. Jag ser det som ett jättebekymmer när, om det var statsminister Kristersson eller vem det var, som kallade Erdo?an för demokratisk eller folkvald ledare. I Turkiet fängslas oppositionspolitiker. Vi har hundratals oppositionspolitiker som fängslas. Journalister kan åka in i buren för att de är obekväma, säger Chang Frick.

Avstannad Natoprocess

Att förhindra ett svenskt NATO-medlemskap är ett av Rysslands strategiska mål. Koranbränningen spelade på så sätt Ryssland i händerna. Den 31 januari samlade statsminister Ulf Kristersson de andra partiledarna för att samtal om säkerhetsläget, efter mötet sade statsministern att grupper och individer som genomför den här sortens aktioner blir nyttiga idioter för krafter som vill Sverige illa. Hur ser Chang Frick på risken att han varit en nyttig idiot för krafter som vill Sverige illa?

? Jag tror att den som är nyttig idiot är Ulf Kristersson som kryper för Erdo?an, säger Chang Frick.

Gäst: Chang Frick, grundare och ägare till nättidningen Nyheter Idag
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Pontus Mattsson, politisk reporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Christer Tjernell

Utbildning är viktigast för att få ner arbetslösheten, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L). Så varför skär regeringen ner på vuxenutbildningen?

Johan Pehrson är arbetsmarknads- och integrationsminister och partiledare för Liberalerna. Han intervjuas av Cecilia Strömberg Wallin.

Med höga inflation och svag konjunktur väntas arbetslösheten stiga framöver. Redan idag är 340 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det brist på arbetskraft på många håll inom industrin och vården.
Vad är din huvudingrediensen i ditt recept för att mota arbetslösheten?

? Det är att fokusera på utbildning, att göra människor anställningsbara för de jobb som finns lediga. Det finns många arbeten i Sverige som är lediga, vi saknar ju busschaufförer, vi saknar tågchaufförer, poliser, människor i vården, säger Johan Pehrson.

De här matchningsproblemen har ju funnits länge. Vad kommer ni göra annorlunda än den förra regeringen?

? Vi tror att det är centralt att det är ett fokus på effektivitet i arbetsmarknadspolitiken, de insatser som görs ska vara väldigt arbetsplatsnära och det ska finnas förväntan att de ska leda på reguljära jobb i förlängningen, därför fokuserar vi t ex väldigt mycket på Nystartsjobb istället för Extratjänster som den förra regeringen var lite förälskade i. Vi fokuserar på Etableringsjobben som en del av omställningsstöden. Och vi satsar på praktikplatser.

Men ni dar samtidigt ner på arbetsmarknadspolitiska program som man brukar säga behövs mer av när det är lågkonjunktur, så varför gör ni det? Det är för dem som står längre från arbetsmarknaden som behöver hjälp.

? De insatser vi gör vi på arbetsmarknadsprogrammen och insatserna och lönebidrag och Samhall är på rätt många miljarder. Man ska komma ihåg att nu har vi haft en konjunktur som har gått åt rätt håll efter pandemin, där många har kommit in på arbetsmarknaden, etableringstiden har t ex kortats. Det är ju vi glada för och många reformer ligger bakom detta. Men avgörande är också att Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att jobba med de personer som står längst från arbetsmarknaden. Och då har man tillför det här med kompletterande aktörer, de avlastar väldigt mycket, och det omställningsstöd som nu de facto är på plats som gör att personer både rustas och skyddas innan av människor som då är i jobb. Och om man då hamnar i arbetslöshet finns det mycket mycket hjälp till omställning utanför Arbetsförmedlingen.

Mindre pengar till vuxenutbildning

I regeringens statsbudget har man minskat det statliga stödet till vuxenutbildning med mer än en en miljard jämfört med förra året. Varför drar ni ner på pengar till utbildning om det är så viktigt?
? Vi delar den bedömning som den tidigare regeringen gjorde som sade att nu är det dags, år 2023, att avsluta de omfattande satsningar som har gjorts för att hantera pandemin och nu återgår vi till nivåer som är mycket höga för både yrkeshögskolor och folkbildning i det breda perspektivet. Men det är klart att det är en minskning jämfört med pandemin. Men det borde ju vara rätt okontroversiellt, säger Johan Pehrson.

Det "kärvar" i förhandlingarna med SD om arbetskraftsinvandring

Förra året kom 27 000 arbetskraftsinvandrare från tredje land, utanför EU, till Sverige, bland annat IT-tekniker, ingenjörer  bärplockare och kökspersonal.
Enligt Tidöavtalet ska man höja minimilönen för arbetskraftsinvandrare från runt 13 000 till omkring 33 000 kronor i månaden, den exakta siffran ska en utredning återkomma med. Syftet är att komma tillrätta med fusk och utnyttjande.

Enligt uppgifter i Dagens Industri har förhandlingarna mellan samarbetspartierna om arbetskraftsinvandringen strandat för att Liberalerna och Sverigedemokraterna inte kan komma överens om vilka yrkesgrupper som ska undantas från det höjda lönekravet. Johan Pehrson säger att förhandlingarna kärvar för att partierna har olika ingångar i frågan.

? Vi är ju överens om att det ska göras undantag, men det är där vi nu håller på att diskutera, för det vi var överens om mellan samarbetspartierna i Tidöavtalet, det var ju arbetsplanen, nu ska vi in i detaljerna, hur ska det här se ut? Och då vill jag inte föregripa den förhandlingen med dig här i radion. Men vi har de diskussionerna. Men Liberalerna står på industrins behovs sida. Men de kanske fortfarande tycker att det är för hög lönenivå och för få undantag. Men vi ser dem och framförallt hör jag dem.

Kan Sverigedemokraterna också tänka sig undantag?

? Ja, vi har ju den formulering som vi har i Tidöavtalet.

Men nu då?

? Som sagt, vi ska hedra det där avtalet.

Gäst: Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jacob Gustavsson

Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard?

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.

Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare.
Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever? 
? Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.

Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.

? Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.

Men det är många som arbetar i skolan...

? Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.

Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?

? Så ser jag det.

Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?

? Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.

? Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.

Återkalla permanenta uppehållstillstånd

Enligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?

? Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.

Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år.

? Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt. 

Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?

? Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.

71 kronor per dag till ukrainare och asylsökande

Sedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.

Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på Ekot
Tekniker: Brady Juvier
Producent: Maja Lagercrantz

Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.

I veckan sade Turkiets president Erdo?an att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdo?an hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?

? Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.

Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?

? Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.

? Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.

För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?

? Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.

En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?

? Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.

Vad tänker du på då?

? Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdo?an är en muslimsk diktator, så att...

Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?

? Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.

Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?

? Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.

Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?

Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ?en successiv utfasning? av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?

? Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.

Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?

? Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.

Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid makten

Jämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?

Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér

En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det.

Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."

Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.

? Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch.
Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson? 
? Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell? 
Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det? 
? Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.

Blocköverskridande energiöverenskommelse

Elbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.

? Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.
Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse?
Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan.
Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...
? De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans.
Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling?
? Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor.

"Vi har inte lämnat klimatmålen"

Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.

? Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.

Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna.
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma Segeholm

Den första nationella säkerhetsrådgivarens uppdrag är att samordna landets säkerhetspolitiska agerande. Hur ska det göra Sverige säkrare? Och hur ska det nya nationella säkerhetsrådet fungera?

Det är Henrik Landerholm som har fått uppdraget som landets första nationella säkerhetsrådgivare. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska hantera frågor som rör krishantering såväl civilt som militärt. Han ska sitta i statsrådsberedningen, det vill säga nära statsministern.

? Vi måste organisera oss för att se till att vi har möjlighet att se hoten, att tolka det som händer riktigt. Och göra klart för oss själva vad vi ska göra och skapa underlag för det, säger Henrik Landerholm.

Den nya posten är opolitisk säger han. Tidigare har han varit riksdagsledamot för Moderaterna och har nära band till statsminister Ulf Kristersson. Att han fått tjänsten utan att den först har utlysts, har på förhand väckt kritik om möjlig vänskapskorruption.

Försäkringar från Nato

Sen Ryssland inledde ett angreppskrig mot Ukraina den 24 februari förra året har omvärldsläget blivit mera allvarligt och svårhanterligt.

Under konferensen Folk & Försvar som avslutades i veckan, varnade Natos chef Jens Stoltenberg men även ÖB Mikael Bydén för risken att kriget i Ukraina eskalerar till ett storkrig mellan Nato och Ryssland.

? Bara risken, även om vi skulle bedöma den som liten, är ett tillräcklig stort problem, säger Henrik Landerholm. Det är en fördel att vidta så omfattande förberedelser som nånsin är möjligt.

Tiden mellan Natoansökan och medlemskap har pekats ut som en tid av sårbarhet för Sverige.
Men i söndags sa Natochefen Stoltenberg att ?Det är helt otänkbart att Nato inte skulle agera om Finlands och Sveriges säkerhet hotas?.

Henrik Landerholms bedömning är att Stoltenbergs så tydliga offentliga uttalande innebär ett ökat skydd för Sverige.

? Uttalandet från Stoltenberg är naturligtvis både politiskt och militärt förankrat i Nato och en tydlig signal om at vår säkerhet är bättre än vad många bedömare hade föreställt sig, säger han.

Ett nytt nationellt säkerhetsråd

Det har tidigare funnits ett säkerhetspolitiskt råd. Nu vidareutvecklas det genom inrättandet av ett nationellt säkerhetsråd, som ska ledas av statsministern. I rådet ska även utrikesministern, försvarsministrarna, justitieministern och finansministern och partiledarna för regeringspartierna sitta.

Målet är att ge en mer samlad lägesbild och att förse säkerhetsrådet och regeringen med underlag för att kunna fatta bra beslut snabbare.

Enligt Henrik Landerholm behöver ett trettiotal personer rekryteras, utöver de 45 som finns i dagens krishanteringskansli och det före detta säkerhetspolitiska rådet.

Gäst: Henrik Landerholm, nationell säkerhetsrådgivare
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter med inriktning på försvarsfrågor på Ekot
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Margareta Svensson
Tekniker: Alma Segeholm

EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre?

Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.

I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.

Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt.

? I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.

EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitik

EU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.

Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning.

? Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.

För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.

Äganderätt står mot miljömål

EU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.

För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.

I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.

I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning.

? Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.

Intervjun spelades in den 22 december 2023.

Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen
Kommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimat
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Christer Tjernell

När Sverige blir ordförandeland i EU från årsskiftet ligger inre säkerhet, enighet kring sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina högst upp på agendan, säger EU-minister Jessika Roswall.

På EU:s toppmöte i torsdags enades man om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Men det var svårt att hålla ihop alla medlemsländernas regeringschefer under mötet. Under det svenska ordförandeskapet kommer den svenska regeringen jobba för att bibehålla den enighet som präglade EU efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Protektionism eller frihandel?

Diskussionen om huruvida EU ska ge stöd till europeiska företag blir en annan stor fråga när Sverige är ordförande i EU efter årsskiftet. Det finns röster för att EU ska stötta företagen, som ett svar på USA:s satsning på klimatinvesteringar. Men den svenska regeringen, som ska hålla i ordförandeskapet, är egentligen emot den typen av stöd.

? Vi tror ju inte att lösningen är statsstödskapprustning eller handelskrig eller något sånt, däremot är det ett högt tryck från många medlemsstater om att göra något för att stötta även europeiska företag. Hur detta kommer att landa vet inte jag men jag tror att det kommer att bli en stor fråga för det svenska ordförandeskapet att hantera, säger Jessika Roswall.

En av regeringens prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet i EU är ökad konkurrenskraft genom frihandel och genom att vässa EU:s inre marknad.

Men nu när ordförandeskapet närmar sig har statliga pengar till gröna investeringar i USA seglat upp som en av de stora frågorna.

EU-länder som Frankrike kräver att europeiska företag ska få stöd som gör att de inte halkar efter, i januari ska kommissionen lägga förslag om bland annat en ny fond och öppningar för statsstöd.Så hur ska den svenska regeringen hantera den här frågan som ordförande?

EU-minister Jessika Roswall tror att man kan använda frågan om företagsstöd till att lyfta regeringens linje om frihandel, inre marknaden och att stärka företag med forskning och utveckling:

? Vi har halkat efter när det gäller våra företag, att vara konkurrenskraftiga och robusta och därför måste Europa prata mer om detta än vad man gjort de senaste åren. De här två sakerna kopplar i varandra. Det ger oss möjlighet att lyfta varför vi tycker att det är viktigt, lyfta frågan om konkurrenskraft på hög nivå och ha ett långsiktigt tänk när det gäller detta, säger Jessika Roswall.

Grön omställning

En annan av regeringens era prioriteringar under ordförandeskapet är grön omställning och energiomställning. Men den senaste veckan har Sverige  gått emot EU i flera miljöfrågor: Sverige ville ha kortare stopp för ålfiske, regeringen pausade miljöprövningen av småskalig vattenkraft, och regeringen har antagit en dystrare syn på förslaget om att restaurera naturen.

Flera svenska ledamöter i EU-parlamentet har luftat en oro för att den nya svenska regeringen inte kommer att prioritera klimatet tillräckligt mycket som ordförande i EU. Jessika Roswall håller inte med om att den bilden har satt sig i Europa. Så hur drivande kommer regeringen att vara för att få igenom förslag på klimat- och miljöområdet?

? Klimatfrågan är ju vår stora gränsöverskridande utmaning, var har en klimatkris. Det är därför som regeringen prioriterar grön omställning och vi har flera olika delar som vi kommer vilja jobba framåt med under ordförandeskapet, säger Jessika Roswall.

Gäst: EU-minister Jessika Roswall (M)
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Tekniker: Elvira Björnfot
Kommentar: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator

Den 2 februari ska Centerpartiet välja ny partiledare efter Annie Lööf. Valet står mellan Elisabeth Thand Ringqvist, Daniel Bäckström och Muharrem Demirok. Hur vill de förändra partiet?

Centerpartiet backade i samtliga kommuner i årets riksdagsval och partiledare Annie Lööf meddelade sin avgång strax efter valet. Hon fick intern kritik för att hon redan före valet berättade att hon kunde tänka sig att ingå i en S-regering. Centerpartiet vägval framöver blir avgörande för hur det politiska landskapet kommer att se ut inför nästa val. Vart vill de tre partiledarkandidaterna ta Centerpartiet?

Daniel Bäckström: 47 år, uppväxt i Säffle i Värmland där han bor på en gård i Tveta. Tidigare mångårig kommunpolitiker i Säffle och regionpolitiker i Värmland, riksdagsledamot sedan 2014. Tidigare Centerpartiets försvarspolitisk talesperson, numer gruppledare i riksdagen och landsbygdspolitisk talesperson.

Muharrem Demirok: 46 år, uppväxt i Vårby gård utanför Stockholm, bor numer i Linköping. Mångårig kommunpolitiker i Linköping. Ordförande för Åtvidabergs FF. Riksdagsledamot sedan i höstas. Centerpartiets talesperson i utbildningsfrågor. Partistyrelseledamot.

Elisabeth Thand Ringqvist: 50 år, uppväxt i Sunne i Jämtland, bor numer i Stockholm. Arbetade i regeringskansliet under alliansregeringen. Företagare aktiv i flera bolag. Tidigare ordförande i Företagarna, Svenska Riskkapitalföreningen och Skärgårdsstiftelsen. Riksdagsledamot sedan i höstas. Andre vice gruppledare och näringspolitisk talesperson.

Partiledarvalet

Centerpartiets valberedning nominerade de tre kandidaterna den 7 november. Vid en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari kommer partiets ombud att få rösta fram en av dem att efterträda Annie Lööf som partiledare för Centerpartiet.

Gäster: Daniel Bäckström, Muharrem Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Brady Juvier

När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner.

Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet.

? Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén.

Två procent av BNP inte tillräckligt

Försvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.

Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 ? men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB.

? Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.

Hur stor andel av BNP kan det handla om?

? Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.

Men ni måste väl ge den informationen till politikerna?

? Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.

Svårt klara rekryteringen

En av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år.

ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Monica Bergmark

Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs.

Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka ? både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll.

? Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström.   

De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker:

? Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström.

Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig?

? Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström.  

Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse?

? Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.

Ny kärnkraft i anslutning till Hybrit

Också ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats.

? Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.

Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag? 

? Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd. 

Sällsynta jordartsmetaller och fosfor

LKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.

Gäst: Jan Moström, LKAB:s vd
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér

Susanna Gideonsson som är LO:s ordförande kräver att cheferna i de största börsbolagen och i de statliga bolagen och myndigheterna nöjer sig med samma procentuella löneökning som LO.

Inför nästa års lönerörelse har LO gått fram med krav om löneökning på 4,4 procent och en låglönesatsning. Samtidigt ligger inflationen på över nio procent. Varför ska LO:s medlemmar acceptera ett en så stor reallönesänkning? Susanna Gideonsson säger att LO tar ansvar för att inte driva på inflationen med alltför höga lönekrav. Men för att LO:s medlemmar ska acceptera det måste hela samhället ta samma ansvar. Direktörer kan inte få större procentuell löneökning än 4,4 procent, säger hon.

"Skulle till exempel de 20 största börsnoterade bolagen säga 'Jajamensan, vi är beredd att ta vårt ansvar, alla våra ersättningar och arvorden, oavsett om det gäller vd:ar eller andra, kommer vi att hålla oss till märket'. Samma sak med politiken, om Kristersson skulle går ut och säga, 'Nu uppmanar vi våra myndigheter och statliga bolag, generaldirektörer och vd:ar, att hålla sig till märket', då skulle det vara en signal om att nu tar vi i hand på att nu får vi ner inflationen i Sverige och vi gör det gemensamt. Det är inte så att det bara är LO:s löneökningar som skulle riskera att spä på inflationen"

LO:s relation till Socialdemokraterna ? och till Sverigedemokraterna

Ända sedan grundandet har LO en nära relation till Socialdemokraterna. De bedriver facklig-politisk samverkan och som LO-ordförande sitter Susanna Gideon i partiets verkställande utskott. LO anser att deras intressen gynnas av att ta kollektiv politisk ställning och att använda partipolitiken för att flytta fram medlemmarnas positioner. LO tagit ställning mot SD och i LO-förbunden Transport och Pappers kan man inte vara medlem om man är aktiv sverigedemokrat. Men i senaste valet röstade var fjärde LO-medlem på SD och hälften av Socialdemokraternas väljare är tjänstemän. Skulle LO kunna vinna på att bli partipolitiskt obunden, kanske få fler medlemmar? Susanna Gideonsson svarar att de såhär långt inte gjort den bedömningen.

"Det är en fråga som avgörs i demokratisk ordning på våra kongresser. Vi behöver nog göra mer för att stärka arbetarnas röst i politiken överlag. Men vi ser inte att vi skulle få en större makt om vi avsäger oss det inflytande vi har idag att påverka ett partis politik", säger Susanna Gideonsson.

Gäst: LO:s ordförande Susanna Gideonsson
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Tomas Ramberg
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Stina Fagerberg

Jacob Wallenberg, ordförande i Investor AB och i Svenskt Näringsliv, säger att vi behöver förbereda oss för sämre tider i världsekonomin inflationen är ett av de största orosmolnen.

Pandemin, Rysslands krig i Ukraina, energikris och hög inflation har bäddat för det svåra ekonomiska läge som nu råder. Men ännu sämre tider väntar, säger Jacob Wallenberg och beskriver problem som handelskonflikten mellan USA och Kina och ökad protektionism i världen.

Blocköverskridande uppgörelse behövs för ny kärnkraft

Jacob Wallenberg sade i en intervju i SVT i fjol att han skulle kunna tänka sig att investera i kärnkraft om rätt förutsättningar fanns. Sedan dess har regeringen presenterat flera förslag för att gynna kärnkraften. Men utöver de förslagen behövs också en blocköverskridande politisk uppgörelse om energin för att det ska vara intressant att investera i kärnkraft, säger Wallenberg.

"Jag tycker att förutsättningarna håller på att bli bättre. Men den här frågan är så stor för Sverige. Vi har ett dysfunktionellt energisystem idag. Det här påminner om de stora nationella frågorna där vi inte bara kan fatta beslut fyra år framåt och sedan vid nästa val kommer nya regler och förordningar. Här behövs en bred överenskommelse på parlamentarisk nivå, att man lägger fast spelreglerna långsiktigt", säger Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv

Svår avtalsrörelse

Den kommande avtalsrörelsen ? och lönekraven där ? kommer få stor betydelse för inflationen. Löntagarna uppmanas hålla nere lönekraven. Börsbolagens VD:ar har tidigare fått betydligt större löneökningar än andra. Börs-vd:arna i de 30 mest omsatta bolagen fick sina grundlöner höjda med nästan 10 procent ifjol. Jämfört med 2.6 procent för löntagarna i stort. Skulle det bli en bättre avtalsrörelse om löneökningarna var lika stora?

"Jag vill inte genom att ge en bred kommentar här rycka undan mattan på ett antal direkta förhandlingar. Jag kan bara konstatera att det är viktigt att inflationen inte drar iväg som en konsekvens av avtalsförhandlingarna. Och det är självklart så att vi alla har anledning att reflektera över detta oavsett nivå i företagen.

"Förutsätter att regeringen upprätthåller klimatmål"

Just nu pågår FN:s klimatmöte i Egypten. Generalsekreteraren António Guterres sade häromdagen att vi är på väg mot ett "klimathelvete, med foten på gaspedalen"? "Highway to climate hell". Delar Jacob Wallenberg hans drastiska bedömning?

"Jag delar bedömningen att det här är väldigt allvarligt. De företag som Investor jobbar med, där har vi gentemot dem satt upp det lägre 1,5C-målet i Parisavatalet som det mål som vi ställer på våra företag att de ska leverera på.", säger Jacob Wallenberg.

Vad tycker du att politiken levererat på det här området, den senaste regeringen?

"Om jag ska vara helt ärlig... Jag konstaterat att man har sagt att man ska upprätthålla de mål som är fastlagda och sedan ska man återkomma med eventuellt ytterligare mål, utveckling etc. Men jag upplever en tydlig ambition att driva åt samma håll och jag förutsätter att det är det som gäller" säger, Jacob Wallenberg.

Gäst: Jacob Wallenberg, ordförande i Investor AB och i Svenskt Näringsliv
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Pär Ivarsson, chef för Ekots ekonomiredaktion
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Hanna Melander

Natoanslutning och Ukraina är fortsatt de viktigaste frågorna i svensk utrikespolitik. Men den nya utrikesministern vill också fokusera mer på Norden, Baltikum och EU kanske på bekostnad av FN.

Den moderate utrikesministern Tobias Billström, som tidigare var migrationsminister i alliansregeringen, säger att han just nu rekalibrerar utrikesförvaltningen. Inför statsminister Ulf Kristerssons möte med Turkiets president Erdo?an på tisdag tar Tobias Billström avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD. De har länge varit NATO:s och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien. Sverige har tidigare stött YPG och PYD men den nya regeringen har en annan syn på de båda kurdiska organisationerna, som Turkiet betraktar som terrorister.

"Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, säger Tobias Billström. Är då det överordnade värdet Sveriges relation till Turkiet just nu? "Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato och vikten av att vi når framgångar i de förhandlingar som pågår mellan Turkiet å ena sidan och Sverige och Finland å den andra och det är viktigt att vi har ett gott förhållande i de här delarna", säger Tobias Billström.

Mer fokus på närområdet i nya regeringens utrikespolitik

Ukraina och svensk Nato-anslutning ligger kvar som de viktigaste prioriteringarna i svensk utrikespolitik. Men jämfört med den förra regeringen vill den nya regeringen lägga en större tyngdpunkt på samarbetet inom Norden och Baltikum och EU. Man måste prioritera och det går inte att vara närvarande överallt, säger Billström. Betyder det då att regeringen kommer att lägga mindre kraft på FN-systemet? "När det gäller hur vi organiserar oss för att ta hand om FN-frågorna kan jag inte utesluta att det blir förändringar, men det arbetet pågår just nu", säger Tobias Billström.

Gäst: Tobias Billström (M), utrikesminister
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Lotta Linde Rahr

Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren.

Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju.

Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann."

I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren.

Varsammare i opposition

Lena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren.

"Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena Hallengren

Kommer inte samarbeta med Sverigedemokraterna

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans.

"Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.

Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman

Intervjun spelades in den 28 oktober 2022.

Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt.

Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?

Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent.

Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar

"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka.

Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår.

Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022.

Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman

Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse.

En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet.

Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman

M, SD, KD och L vill på olika sätt begränsa amorteringskraven så att hushåll inte ska behöva amortera lika mycket som idag. Men Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tycker att det är en dålig idé.

Erik Thedéen har varit generaldirektör för Finansinspektionen i sju år och var med om att införa amorteringskrav i två steg. Amorteringskraven innebär att den som tar bolån på över 50 procent av bostadens värde måste amortera på lånen. Tanken med kraven är att hushåll inte ska ta för stora lån i förhållande till sin inkomst.

I augusti gav S-regeringen Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskraven. Bakgrunden till regeringsuppdraget är att stigande priser för el, mat, bensin och höjda räntor pressar många hushåll. Under pandemin pausades amorteringskraven tillfälligt. De fyra partier som förhandlar om ett regeringssamarbete har också uttryckt att de på olika sätt vill pausa eller lätta på amorteringskraven.

Finansinspektionen ska lämna sitt svar till regeringen nästa fredag, men redan nu säger Erik Thedéen i Ekots lördagsintervju att han inte tycker att regeringen ska ändra på amorteringskraven. Han menar att det skulle motverka Riksbankens försök att genom en stram penningpolitik få ner inflationen. Och vill man hjälpa de hushåll som drabbas värst av stigande priser och räntor så är sänkta amorteringskrav ingen träffsäker metod, enligt Erik Thedéen. "Det är bara hälften av hushållen som har bolån, och de har typiskt sett ganska goda inkomster. Så ska vi klara av de med lägst marginaler, då är det här en väldigt dålig åtgärd, då finns det många bättre åtgärder som finanspolitiken kan komma med", säger Erik Thedéen.

Han framhåller att de hushåll som inte klarar att amortera på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar pga arbetslöshet, sjukdom ? eller väldigt höga elräkningar ? kan söka om undantag från amorteringskraven från sin bank.

Lågkonjunktur ? och hög inflation

Både hushåll och företag pressas av stigande kostnader och av inbromsningen i ekonomin.

"Det här är ett väldigt bekymmersamt läge. Normalt sett när vi går in i en lågkonjunktur så går inflationen ner och penningpolitiken kan stimulera ekonomin. Det är inte det läge vi har nu utan nu stramar istället penningpolitiken åt för att få ner inflationen. Och samtidigt faller ekonomin.", säger Erik Thedéen.

Hur orolig är då Erik Thedéen för Sverige ekonomi? "Jag är vaksam, och kanske lite extra vaksam. När det rör sig såhär mycket på räntor, på inflation, på aktier och bostadspriser ? då kan det hända olyckor. När det sker så här stora förändringar, då kan det uppstå saker som vi inte kan förutse.", säger Erik Thedéen.

De högt belånade kommersiella fastighetsbolagen som Finansinspektionen länge framhållit som en risk för den finansiella stabiliteten har på senare gått ner i värde. Men Thedéen ser inget hot just nu mot den finansiella stabiliteten eftersom bankerna är stabila.

Riksbankschef efter nyår

Efter årsskiftet tar Erik Thedéen över som riksbankschef efter Stefan Ingves. Vad tar han med sig in i den rollen?

Gäst: Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen
Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman

Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder.

I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.

Högkostnadsskydd mot dyra elräkningar

Svenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.

Stamnäten räcker inte till

Elpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.

Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät
Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tobias Carlsson

SJ:s vd Monica Lingegård säger hon känner ett stort ansvar för att statligt ägda SJ ska bli en bättre arbetsgivare. Varje dag ställer SJ in runt 30 tågavgångar. Främsta orsaken är brist på personal.

Enligt fackförbundet Seko är många medarbetare missnöjda med kort framförhållning och slimmade scheman. Flera anställda som Ekot talat med säger att anställningsvillkoren gradvis försämrats på senare år och att situationen förvärrades ytterligare när ett nytt schemaverktyg infördes i november i fjol. Tågpersonalen får nu veta nästa månads schema två veckor i förväg och SJ kan ändra arbetstiderna från en dag till nästa.

Hundra lokförare har sagt upp sig i år

Hittills i år har ca 100 lokförare sagt upp sig. Enligt Monica Lingergård har företaget samtidigt rekryterat 175 lokförare i år. Och med start i höst ska SJ utbilda 70 nya lokförare, de får betalt under utbildningen.

SJ är ett statligt ägt bolag, enligt regeringens riktlinjer statliga bolag vara föredömen när det gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor. Monica Lingegårds medger att de inte lyckats när det gäller planeringen och de anställdas framförhållning och att hennes vision är att de anställda ska få scheman med tre månaders framförhållning. "Vi vet att det är kanske den viktigaste komponenten för våra medarbetare och där är vi inte tillräckligt bra. Jag kan bara be om ursäkt till våra medarbetare, för det är inte tillräckligt bra", säger Monica Lingegård.

Dyrare än flyget

SJ:s biljettpriser justeras efter tillgång och efterfrågan. När det finns få lediga sittplatser blir biljetterna dyrare. Med ett ökande intresse för att åka tåg efter pandemin och med många inställda avgångar är det svårare att hitta billiga biljetter. Är det ett problem för SJ att många tar flyget istället för tåget på grund av priserna? "Det viktigaste vi kan göra är att erbjuda fler att åka med SJ, det är den bästa insatsen vi kan göra. Det går att köpa biljetter till bra priser om man är flexibel och är ute i god tid", säger Monica Lingegård.

Färre tåg kommer i tid

Punktligheten har försämrats under det senaste året. Enligt SJ är de själva ansvariga för ca 20 procent av förseningstimmarna. Så vad är förklaringar till de förseningar de själva orsakar?

Gäst: Monica Lingegård, VD SJ AB
Kommentar: Oskar Fröidh, tågforskare vid KTH.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma Segeholm

Kriminolog Amir Rostami, nationalekonom Lars Calmfors och klimatforskare Mathias Fridahl om vilka förändringar vi kan vänta oss inom politiken för brott och straff, ekonomi, energi och klimat.

Just nu pågår regeringsförhandlingar mellan M, SD, KD och L om hur politiken ska utformas och vilka som ska ingå i den nya regeringen efter riksdagsvalet den 11 september. Exakt vilken politik den nya regeringen kommer att föra vet vi alltså inte än. Men med hjälp av partiernas förslag analyserar lördagsintervjuns expertpanel hur politiken kan tänkas bli.

Strängare straff med Ulf Kristerssons regering

Gängkriminalitet har dominerat debatten i valrörelsen. Kriminolog Amir Rostami säger att det kommer att bli mer fokus på hårdare straff i kriminalpolitiken under kommande mandatperiod, särskilt när det gäller våldsbrott och sexualbrott. Partierna vill också göra det straffbart att ingå i kriminella gäng. När det gäller förebyggande åtgärder ligger fokus på socialtjänsten.

"Det blir ännu mer fokus på repressiva åtgärder, höjda straff, utvisning och gångkriminalitet. Där finns ganska stor konsensus mellan de fyra partierna partierna. Men det är egentligen ingen kursändring, tidigare regeringar har gått åt samma håll", säger Amir Rostami.

Lägre skatt

Nationalekonomen Lars Calmfors tror att skattesänkningar, bland annat på arbete, blir den största förändringen i den ekonomiska politiken. Calmfors är bekymrad över hur regeringen ska finansiera alla satsningar på tex försvar, pensioner, rättsväsende, vård och omsorg, och samtidigt leva upp till överskottsmålen.

"Alla de fyra partierna på Kristerssons sida har sagt att de vill sänka skattekvoten, så oberoende av hur den ekonomiska utvecklingen blir så tror jag det blir väldigt svår att inte leverera. Det man kan vara rädd för som ekonom är att man inte finansierar satsningarna fullt ut, det kan leda till för expansiv finanspolitik. Då kan Riksbanken tvingas höja räntan mer", säger Calmfors.

Nedmonterad klimatpolitik och satsning på kärnkraft

Mathias Fridahl som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet säger att de fyra partierna kommer att underlätta för ny kärnkraft. Svårare blir att komma överens om ett riktat stöd till kärnkraft, där finns inte samma samsyn mellan partierna. Fridahl ser ett behov av en blocköverskridande överenskommelse om energin. När det gäller klimatet tror han att utsläppen kommer att öka i och med maktskiftet eftersom bensinpriserna kommer att sänkas och kraven sänkas i reduktionsplikten. Troligen försvinner också bonus malus-skatten och flygskatten.

"Jag tror att vi kan vänta oss en nedmontering av den existerande klimatpolitiken, särskilt de riktade stöden till klimatomställning, särskilt på de områden som inte täcks av EU:s system för handel med utsäppsrätter", säger Mathias Fridahl.

Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elvira Björnfot

Hur vill finansminister Mikael Damberg (S) hantera den höga inflationen? Hur ska han skapa ordning i budgetprocessen? Och är tystnad om förtryck i Turkiet priset man får betala för Nato-medlemskap?

I onsdags yrkade regeringen avslag på sitt egen budgetförslag eftersom kompromissförslaget om höjda pensioner hade stoppats av oppositionen. Två dagar senare lämnade regeringen in ett nytt budgetförslag där pensionsförslaget ingick.

För att regeringen ska få igenom sin budget i riksdagen nästa vecka behöver de stöd från den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon har kommit med nya krav för att hon ska rösta ja nästa vecka, att Sverige lovar att inte exportera vapen till Turkiet och mer pengar till arbetet mot hedersförtryck. Hur säker är Mikael Damberg på att han får igenom sin budget?

Inflationen i Sverige steg till 7,2 procent under maj månad. Det är den högst uppmätta nivån sen 1991. Regeringen har fått kritik för att man lagt många extraändringsbudgetar och fört en mycket expansiv finanspolitik även efter att pandemikrisen tagit slut och ekonomin fått fart. I Ekots lördagsintervju kritiserar Finansministern i sin tur andra partier för att de kommer med löften till väljarna utan att tala om hur de ska finansieras.

? Det blir ett ganska brutalt och kallt uppvaknande efter valet, vi går mot tuffare tider, då måste vi i politiken prioritera mellan olika utgifter och medborgarna är alltmer plågsamt medvetna om att de också kommer att få en tuffare ekonomi framöver.

För att finansiera ökade försvarssatsningar vill han se en beredskapsskatt. Mikael Damberg efterlyser nu en diskussion med övriga partier om hur satsningen på försvaret ska finansieras, han har själv föreslagit en beredskapsskatt.

Om Mikael Damberg

Namn: Mikael Damberg, finansminister
Ålder: 50 år
Bakgrund: Uppväxt i Solna, läste förvaltningslinjen vid Stockholms universitet. 28 år gammal blev han ordförande i SSU. Valdes in i riksdagen 2002. Tio år senare blev han gruppledare för Socialdemokraternas riksdagsgrupp. 2014 utsågs han till närings- och innovationsminister, 2019 till inrikesminister och när Magdalena Andersson blev statsminister 2021 fick han efterträda henne som finansminister.

Gäst: Mikael Damberg, finansminister
Kommentar: Jonas Hinnfors, statsvetare Göteborgs universitet
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jesper Timan

Moderatledaren har ambitionen att leda en ny regering efter valet i höst. Men trots att partiets hjärtefrågor som brott och trygghet värderas högt bland väljarna lyfter inte partiet i opinionen.

Så vilka chanser har Ulf Kristersson? Blir han statsministern som till slut får Turkiet att öppna dörren för ett svenskt Natomedlemskap ? och hur långt ska Sverige vara berett att gå Turkiet till mötes?

Men i nuläget vill Moderatledaren inte lägga sig i hur regeringen sköter förhandlingarna om ett svenskt Nato-medlemskap.

"Jag tänker inte överhuvudtaget gå in i de samtalen som jag vet regeringen nu för."

Han vill heller inte säga vad han tycker om Moderaternas tidigare krav på ett förbud mot vapenförsäljning till Turkiet.

Om Ulf Kristersson:

Namn: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna
Ålder: 58 år
Bakgrund: Född i Lund 1963 och uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Ordförande i Moderata Ungdomsförbundet 1988?1992. Finanskommunalråd i Strängnäs och senare socialborgarråd i Stockholm. Socialförsäkringsminister åren 2010?2014 i Regeringen Reinfeldt. Blev partiledare för Moderaterna 2017.

Gäst: Ulf Kristersson, partiledare Moderaterna
Kommentar: Tommy Möller, statsvetare Stockholms universitet
Programledare: Pontus Mattsson
Producent: Hansjörg Kissel
Tekniker: Christer Tjernell

Den gröna omställningen med fossilfritt stål och batterifabriker i Norrland gör att det kan behövas ny kärnkraft, vid sidan av vattenkraft och vindkraft. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Enligt Sveriges klimatmål ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. I norra Sverige växer en omställningsindustri med bland annat batterifabriker och produktion av rostfritt stål. Industrierna kommer att kräva enorma mängder el när de ska ersätta fossil energi i produktionen. Karl-Petter Thorwaldsson säger att det kan behövas ny modulär kärnkraft för klara de nya projekten.

? Ja, det går iallafall inte att stänga dörren för ny kärnkraft. Enligt lag får man ju bygga ny kärnkraft i Sverige. Än så länge är det reglerat till de orter där vi har kärnkraft, det tror jag är en väldigt bra idé. Men vi har inte sett något seriöst företag som har sagt att de vill bygga för kostnaden är ungefär tre gånger så dyr som vindkraft.

När Karl-Petter Thorwaldsson just blivit utsedd till näringsminister sade han att Socialdemokraterna älskar gruvor. Flera omstridda gruvärenden låg då på hans bord för beslut. I veckan fick Thorwaldsson kritik för uttalandet av ett enigt Konstitutionsutskott som menar att sådana uttalanden under en pågående prövning kan ge upphov till tvivel om att regeringens prövning är saklig och opartisk.

"Jag lärde mig av det KU sade att jag ska vara försiktigare med orden, men jag gillar ju starkt gruvor även idag, jag kan inte ändra vem jag är."

Även regeringens beslut tidigare i år att ge tillstånd till ett gruvbolag bearbetningskoncession för att gå vidare med planerna på en malmgruva i Kallak i Jokkmokk har fått kritik från flera håll, bland annat handlar det om samernas möjlighet att bedriva rennäring i området och om miljökonsekvenser.

? Det är så mycket som är på gång i norra Sverige att vi måste hitta ett bättre sätt att ha samtal mellan olika riksintressen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Om Karl-Petter Thorwaldsson:

Namn: Karl-Petter Thorwaldsson
Ålder: 57 år
Bakgrund: Var metallarbetare innan han gick in i politiken. Valdes till SSU-ordförande 1990 och satt på den posten i fem år, därefter var han bland annat ordförande i ABF och informationschef hos Socialdemokraterna. Mellan 2012?2020 var han LO:s ordförande. När Magdalena Andersson utsåg Karl-Petter Thorwaldsson till näringsminister i november 2021 var han senior rådgivare på stålbolaget SSAB.

Gäst: Karl-Petter Thorwaldsson (S), näringsminister
Kommentar: Eva Lövbrand, biträdande professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet
Programledare: Pontus Mattsson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jesper Timan

Snart fattar riksdagen beslut om pensionerna och Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr är starkt kritisk till förslaget från regeringen.

Pensionerna väntas bli en stor fråga i höstens val. Samtidigt riktar Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr stark kritik mot regeringens förslag om garantitillägg till de pensionärer som har lägst inkomst. Förslaget, som läggs fram tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, är enligt Daniel Barr för krångligt och riskerar att bryta mot principen i pensionssystemet att arbete ska ge mer pension.

? I vårt remissvar har vi ett exempel där man i stället höjer garantipensionen, man kan i princip åstadkomma samma sak mycket billigare och enklare.

Att pensionerna nu diskuteras öppet och inte längre inom den så kallade pensionsgruppen kan enligt Daniel Barr bli ett problem eftersom gruppens arbete syftat till att lyckas få till breda majoriteter i frågor rörande pensionerna. Daniel Barr anar nu ett skifte i hur det politiska arbetet med pensionerna kommer bedrivas framåt.

? För att använda en sliten klyscha som används mycket de sista veckorna, så har nog pensionsöverenskommelsen och pensionsgruppen tjänat Sverige väl. Nu ser det ju ut som att den 30-årgia borgfreden som varit på pensionsområdet är slut och att man blåser till politisk strid kring de här frågorna.

Den pågående politiska pensionsstriden har lett till en splittring inom Pensionsmyndighetens styrelse där generaldirektör Daniel Barr tillsammans med två ledamöter protesterat mot den egna styrelsen gällande regeringens förslag om garantipensioner.

? Det här lägger en våt filt över relationerna som måste jobbas med.

Om Daniel Barr:

Namn: Daniel Barr
Ålder: 60 år
Bakgrund: Utbildning inom finansiell ekonomi från handelshögskolan i Stockholm. Daniel Barr har sedan dess arbetat på Riksbanken, Sjunde AP-fonden och Riksgälden. Han har också varit politiskt sakkunnig i riksdagen och särskild utredare för insättningsgarantiutredningen under regeringen Persson.

Gäst: Daniel Barr, generaldirektör Pensionsmyndigheten
Kommentar: Birgitta Johansson, politikreporter Ekot
Programledare: Mikael Sjödell
Producent: Parisa Höglund
Tekniker: Elvira Björnfot

Finanspolitiska rådet kritiserar regeringen för att fortsätta låna till expansiv politik trots att pandemin är över. Ordförande Lars Heikensten om riskerna med politiken och om svenska miljardärer, klimatsatsningar och elprisbidrag.

Lars Heikensten säger i Ekots intervju att han länge varit oroad över det ekonomiska läget med tanke på snabba prisökningar på finansiella marknader, pandemin, kriget i Ukraina och nu också den höga inflationen.

? Det ska till mycket klokskap och en hel del tur om vi ska undvika allvarliga bekymmer framöver, säger den före detta riksbankschefen Lars Heikensten.

I veckan presenterade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport där de granskat om regeringen följer det finanspolitiska ramverkets regler om strama budgetprocesser, överskottsmål och utgiftstak. Att regering och opposition allt oftare bryter mot reglerverken beskriver Lars Heikensten som att vara på ett sluttande plan.

? Regeringen har lagt fram förslag som gör att man riskerar att spräcka utgiftstaket. Det är valår och i riksdagen är det ingen som står upp för det regelverk vi har, det gör inte det hela mindre oroande, säger Lars Heikensten.

Under åren med låg inflation och minusräntor har röster höjts för att ändra på det finanspolitiska ramverket för att staten ska kunna låna mer till offentliga investeringar på exempelvis försvaret och klimatet. Rådet håller inte med, men tycker att man bör utreda om klimatinvesteringar eventuellt kan motivera att under ett antal år låta staten låna mer pengar än det nuvarande regelverket tillåter.

"Vi ser i andra länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin"

Det pågår en debatt om att Sverige på kort tid fått fler miljardärer. Lars Heikensten menar att det är en följd av nya innovationer, globalisering, högt sparande och låga räntor som gjort att många kunnat låna till tillgångar som fastigheter som snabbt stigit i värde. Även politiska beslut har påverkat den utvecklingen, säger Heikensten.

? Vi har idag ett skattesystem och transfereringssystem som i mindre uträckning utjämnar än vad vi hade tidigare och vi har en skola som är betydligt mindre jämlik än den var tidigare. Det finns ett antal områden där utvecklingen, till följd av politiska beslut, gått i fel riktigt om man bryr sig om det här med fördelningen av förmögenheter om inkomster i landet.

Lars Heikensten säger att ojämlikheten fortfarande är mindre i Sverige är i de flesta andra länder men att ojämlikheten har ökat rejält här.

? Vi har rätt stora grupper som har hamnat utanför samhället, det är det största fördelningsproblemet. Det handlar utlandsfödda, lågutbildade och människor som bor på gamla bruksorter, och så vidare. Man borde se över vad det får för betydelse för det politiska systemet. Vi ser i länder hur väldigt ojämn förmögenhetsfördelning påverkar politiken. Potentiellt leder det till bekymmer för demokratin, säger Lars Heikensten.

Om Lars Heikensten:

Namn: Lars Heikensten
Ålder: 71 år
Bakgrund: Disputerad civilekonom. Arbetade inom Finansdepartementet under Kjell-Olof Feldt på 1980-talet och senare på Handelsbanken innan han gick till Riksbanken där han var riksbankschef mellan 2003 och 2006. Därefter var han svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. 2010-2020 var han vd för Nobelstiftelsen. Idag är Lars Heikensten ordförande i Finanspolitiska rådet.

Gäst: Lars Heikensten ordförande Finanspolitiska rådet
Kommentar: Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Monica Bergmark

Denna vecka avgörs om Sverige ska ta ett historiskt steg in i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina. Men Vänsterpartiet tror att vår säkerhet skadas av ett Nato-medlemskap. Hur ser partiets säkerhetspolitiska alternativ till Nato ut?

Samma dag som Nooshi Dadgostar intervjuas i Ekots lördagsintervju, den 13 maj, har regering och riksdagspartiernas representanter presenterat den säkerhetspolitiska analysen som ska ligga till grund för beslutet om Sverige ska gå med i Nato.

Nooshi Dadgostar tycker att analysen är för tunn och saknar konsekvensanalyser om risker för Sverige med ett svenskt Nato-medlemskap.

"Vi kommer att riskera en eskalering i vårt närområde och i Östersjön som höjer motsättningarna och konflikterna. De finns risker för kärnvapeneskalering"

Men vilka alternativ till Nato ser Nooshi Dadgostar? Och på vilka sätt begränsas Sveriges handlingsutrymme om vi går med i försvarsalliansen?

Om Nooshi Dadgostar:

Namn: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Ålder: 36 år
Bakgrund: Aktiv inom Ung vänster, kommunpolitiker i Botkyrka och var med och startade proteströrelsen Alby är inte till salu. Invald i riksdagen 2014. Ledde den statliga utredningen "Ett snabbare bostadsbyggande" 2017. Blev vice partiledare för Vänsterpartiet 2018 och partiledare 2020.

Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet
Kommentar: Mats Eriksson, politik- och försvarsreporter på Ekot
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Katarina von Arndt och Maja Lagercrantz
Tekniker: Hanna Melander

Hur ska Sveriges säkerhet garanteras utanför Nato om Finland går med? Varför vill Miljöpartiet inte ha en folkomröstning om svenskt Nato-medlemskap? Och hur smart var det att lämna regeringen?

Till skillnad från Vänsterpartiet vill Miljöpartiet inte att frågan om ett svenskt Nato-medlemskap ska avgöras i en folkomröstning. Märta Stenevi vill att frågan ska debatteras i valrörelsen och avgöras efter riksdagsvalet i september. Den nuvarande processen, där Socialdemokraterna kan fatta ett avgörande beslut under de närmaste veckorna, tycker hon går för fort.

Märta Stenevi betonar Sveriges självständighet att välja försvarssamarbeten och att verka för fred i världen som argument för att fortsätta stå utanför Nato.

? Det som är viktigt är att vi inte blir fullvärdiga medlemmar i en kärnvapenallians och därmed begränsar våra möjligheter både att kritiserar medlemsländerna men också gör det svårare att arbeta för nedrustning.

"Det handlar om att vi vill kunna välja våra försvarssamarbeten"

Miljöpartiet lämnade hastigt regeringen efter att M, SD och KD fått igenom sin budget i riksdagen i november. Sedan dess har regeringen fattat en rad beslut som gått emot partiets linje, som det om slutförvar av kärnkraft, utbyggnaden av Arlanda och grönt ljus till gruvan i Kallak. Under tiden har Miljöpartiets opinionsstöd fortsatt att minska från redan låga nivåer. Hur smart var det att lämna regeringen och hur ska de göra för att inte åka ur riksdagen i valet i höst?

Om Märta Stenevi:

Namn: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet
Ålder: 46 år
Bakgrund: Arbetade inom förlagsbranschen innan hon gick in i politiken. Efter förtroendeuppdrag i Region Skåne och Malmö stad blev hon Miljöpartiets partisekreterare 2019. I januari 2021 valdes hon till språkrör och utsågs kort därpå till Jämställdhets- och bostadsminister. Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021.

Gäst: Märta Stenevi, språkrör Miljöpartiet
Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tim Kellerman

Det är dags för Liberalerna att bli tydligare om partiet ska öka antalet väljare med 100 procent, det säger den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson. Hör honom i Ekots lördagsintervju.

Det är ett stukat Liberalerna som den nytillträdda partiledaren Johan Pehrson har tagit över. Partiet har bara fem månader på sig att övertyga väljarna om en röst på Liberalerna när valdagen väl är här. Hur ska Johan Pehrson rädda Liberalerna?

"Viktigt med kärnvapen när diktaturer som Ryssland har dem"

Frågan om ett svenskt Natomedlemskap kan avgöras inom kort och Liberalerna har länge velat se Sverige i försvarsalliansen. Att ett Natomedlemskap kan innebära att Sverige hamnar under militäralliansens kärnvapensparaply är inte ett problem, enligt Johan Pehrson.

- I en drömvärld önskar jag att de inte behövdes, men nu är det ingen drömvärld. nu är det en ganska brutal värld där den rena ondskan står mot demokratiers rätt att försvara sig.

Om Johan Pehrson:

Namn: Johan Pehrson, partiledare Liberalerna
Ålder: 53
Bakgrund: Invald i riksdagen 1998 men lämnade sen riksdagen och politiken 2015. 2018 återvände han till politiken och valdes återigen in i riksdagen. Johan Pehrson blev partiledare för Liberalerna i april 2022, i samband med Nyamko Sabunis avgång.

Gäst: Johan Pehrson, partiledare Liberalerna
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Parisa Höglund
Tekniker: Andreas Ericsson

Det borde ha varit islamister och upprorsmakare som är skadade, inte svensk polis, säger Ebba Busch (KD). Hör henne i Ekots lördagsintervju.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) riktar nu kritik mot de regionala polisledningarna för hanteringen av upploppen i flera svenska städer under påskhelgen.

Hon frågar varför poliserna på plats inte fick order om att gå tillbaka in under upploppen och varför de istället beordrades att retirera. Hon öppnar också för att polisen i situationer som denna använder sina tjänstevapen och skjuter skarpt.

? När vi står i ett läge där någon vill döda den som står för att upprätthålla lag och ordning och skydda oss alla, då måste det vara möjligt för polisen att eskalera till den nivån som krävs, säger hon.

?Problematiskt att Finland leder Natofrågan?

Ebba Busch (KD) säger i den del av intervjun som handlar om ett eventuellt framtida Nato-medlemskap att statsminister Magdalena Andersson (S) låter Finland leda Sverige in i Nato.

? Vi borde, oavsett vad vi tycker om ett Nato, ha en livskraftig diskussion mellan partierna om förutsättningarna för ett Nato-medlemskap och vilka krav i kan ställa på Nato, säger hon bland annat.  

Om Ebba Busch

Namn: Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna
Ålder: 35
Bakgrund: Partiledare för Kristdemokraterna sedan 2015, invald i riksdagen 2018.

Gäst: Ebba Busch, partiledare Kristdemokraterna
Kommentar: Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Henrik Torehammar
Producent: Anna Pandolfi
Tekniker: Stina Fagerberg

Nu är påsken här och i Ukraina rasar kriget och miljoner människor är på flykt. Vad kan påven och den katolska kyrkan spela för roll i försöken att stoppa kriget?

I Ryssland står den rysk-ortodoxa kyrkans högste ledare patriarken Kirill Vladimir Putin nära.

Han har tidigare beskrivit Putins ledarskap som ett Guds mirakel och i samband med kriget har han välsignat de ryska trupperna.

Påven har tagit ställning mot kriget ? men vill samtidigt ha möjlighet att medla i kriget och har sedan det bröt ut samtalat både med Kirill och Volodymyr Zelenskyj. Vilket inflytande har påven på Putin?

Om Anders Arborelius

Namn: Anders Arborelius, romersk-katolsk kardinal och biskop i Stockholms katolska stift sedan 1998
Ålder: 72
Bakgrund: karmelitmunk och författare

Gäst: Anders Arborelius, kardinal och biskop i Stockholm
Kommentar: Joel Halldorf, kyrkohistoriker och skribent på Expressen.
Programledare: Pontus Mattsson
Producent: Katarina von Arndt
Tekniker: Ludvig Widman

När och hur ska Sverige gå med i Nato och varför ska företag obegränsat kunna plocka ut vinster ur skolan? Hör Centerpartiets ledare Annie Lööf i Ekots lördagsintervju.

Den senaste dryga månaden har kriget rasat i Ukraina och det har inneburit en rad frågeställningar för våra politiker på hemmaplan. Just nu är frågan hur Sverige ska agera i debatten om rysk olja och gas; ska beslutet fattas gemensamt på EU-nivå eller bör Sverige gå i bräschen och självständigt stoppa all import av gas och olja från Ryssland till Sverige?

Centerpartiet var ett av de sex riksdagspartier som röstade emot Miljöpartiets förslag om importstopp men som nu ändrat sig, vad hände under den veckan som gick mellan omröstning i riksdagen till dess att bland annat Centerpartiet ändrade sig i frågan?

Centerpartiet vill ha vinster i skolan

Vinster i skolan tros bli ett ämne som kan dominera valrörelsen i år. Centerpartiet vill ha kvar vinstuttag i skolan men understryker att det inte ska få ske på bekostnad av eleverna. Hur vill partiet göra för att garantera att vinstuttagen sker först när eleverna fått den utbildning de har rätt till?

Mandatperioden går mot sitt slut och Centerpartiet har genom förhandlingar inom och utanför januariavtalet släppt fram två socialdemokratiska statsministrar. Är Annie Lööf nöjd med partiets vägval och det Centerpartiet har fått i utbyte?

Om Annie Lööf

Namn: Annie Lööf, partiledare Centerpartiet
Ålder: 38
Bakgrund: Invald i riksdagen sedan 2006 och ledare för Centerpartiet sedan 2011

Gäst: Annie Lööf, partiledare Centerpartiet
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Parisa Höglund
Tekniker: Joachim Persson

Den ryska invasionen i Ukraina har fått Sverigedemokraterna att tänka i nya banor kring både sin försvars- och migrationspolitik. Hör partiledare Jimmie Åkesson i Ekots lördagsintervju.

Svensk inrikespolitik har sen den 24 februari dominerats av kriget i Ukraina och de politiska partierna har i mer än en gång fått lägga tidigare principer bakom sig.

I Ekots lördagsintervju frågar vi Sverigedemokraternas partiledare om några sådana exempel, till exempel partiets hållning i frågan om ett svenskt Natomedlemskap men också flyktingpolitiken.

SD säger ja till svensk Natooption

Sverigedemokraterna har förflyttat sig från ett tydligt nej till ett Natomedlemskap till att nu säga ja till en så kallad Natooption. Frågan är om partiet kommer sträcka sig till att förespråka ett ja till försvarsalliansen. Inte minst har detta aktualiserats sedan Moderaterna nyligen meddelade att partiet kommer skicka in en Natoansökan vid ett eventuellt regeringsskifte i höst. Står Sverigedemokraterna bakom en Natoansökan som bortser från hur Finland agerar?

Sverigedemokraterna har tidigare förespråkat nettominus i asylinvandringen men har på grund av den pågående flyktingkrisen nu röstat för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet inom EU. Det innebär att ukrainska flyktingar får välja vilket EU-land de vill fly till och därmed också få tillgång till bland annat sjukvård och sociala rättigheter.

Hur resonerar Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna kring den nya flyktingsituationen och vad händer om kriget blir långvarigt?

Om Jimmie Åkesson

Namn: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna
Ålder: 42
Bakgrund: Partiledare för Sverigedemokraterna sedan 2005, invald i riksdagen sedan 2010.

Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna
Kommentar: Pontus Mattsson, inrikespolitisk reporter på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Parisa Höglund
Tekniker: Tobias Carlsson

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tror inte att frivillighet kommer att räcka för att få fram bostäder till alla flyktingar som väntas komma från Ukraina.

Gäst: Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tobias Carlsson

Priserna på el, bensin och diesel har ökat kraftigt i vinter. Hur mycket ska regeringen kompensera konsumenterna? Och varför stoppar inte Sverige import av rysk olja med tanke på kriget i Ukraina?

Gäst: Khashayar Farmanbar, energi- och digitaliseringsminister
Kommentar: Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers
Programledare: Mikael Kulle
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Susanne Martinsson

Litauen har stått upp mot Ryssland och Kina på ett sätt som få andra länder vågat. Hur hotat är Litauen av Ryssland idag? Utrikesminister Gabrielius Landsbergis intervjuas i Vilnius av Pontus Mattsson.

Gäst: Gabrielius Landsbergis, Litauens utrikesminister
Kommentar: Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet
Programledare: Pontus Mattsson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Ludvig Widman