Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Vi är där historien är. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionhistoria

Avsnitt

Antikens sju underverk

Vad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn.

Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben. Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet. Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.
2019-04-16
Länk till avsnitt

Kulturarvet angår oss alla

Minnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid.

Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid. Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.
2019-04-09
Länk till avsnitt

Rekordkungen Magnus Eriksson in från kylan

Korrumperad, homosexuell och pestdrabbad. Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders.

Han har fortfarande rekordet som den som längst regerat Sverige, medeltidskungen Magnus Eriksson som personifierade 1300-talet i vårt land. Men bråkiga söner, dödliga pestepidemier och homofoba anklagelser från Heliga Birgitta har länge solkat bilden av Magnus Erikssons stormiga regeringstid. Tobias Svanelid ser till att få en sannare bild av rekordkungen av historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom uppmärksammas rekordlånga forskningsprojektet Det Medeltida Sverige som i nära femtio år kartlagt markägande, kyrkflyttar och mycket annat under svensk medeltid. Nyligen färdigställdes kartläggningen av Värmland, men ännu kvarstår kanske 25 år av forskningsmöda innan projektet går i mål.
2019-04-02
Länk till avsnitt

Kyrkvindarnas hemligheter

Kyrkvindarna är några av Sveriges äldsta rum och i Västergötland inventeras nu dessa nära tusen år gamla utrymmen som gömmer många hemligheter. Dessutom om hur arkeologin påverkat skönlitteraturen.

Skelett, fågelbon, smyckade tegelstenar och ett nära tusenårigt hantverkskunnande hittar Vetenskapsradion Historia på vinden i Ljungsarps kyrka. Kyrkvinden är en av många som nu inventeras av Göteborgs stift i syfte att kartlägga vad som i praktiken kan vara några av Sveriges allra äldsta rum. En del av kyrkvindarna har stått orörda sedan de byggdes på medeltiden och avslöjar nu täta hantverkarkontakter mellan Sverige, Norge och Danmark men också hur man tänkte kring hållbart byggande för nära tusen år sedan. Dessutom om förra sekelskiftets romanförfattares besatthet av arkeologi. Virginia Woolf, Agatha Christie, T S Eliot, Arthur Conan Doyle och många fler engelska författare hämtade inspiration ifrån den då unga vetenskapen arkeologi och i en aktuell avhandling förklaras varför. Programledare är Tobias Svanelid.
2019-03-26
Länk till avsnitt

Fascismens födelse

Den blev känd för svartskjortor och il Duce. Den italienska fascismen föddes för exakt 100 år sedan och Tobias Svanelid diskuterar rörelsens tidigare historia med idéhistorikern Lena Berggren.

I mars 1919 startades de första fascistiska kampgrupperna i Milano. Målet var tydligt: på gatan skulle den våldsamma kampen föras för den italienska nationens överlevnad. Tidigt samlade rörelsen såväl konstnärer, syndikalister, socialister, nationalister och krigsveteraner. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Lena Berggren för att diskutera den tidiga fascismens spretiga historia och hur Sverige kom att utveckla en alldeles egen variant av fascism, inspirerad av den italienska. Dessutom om slaget vid Sparrsätra 1247, som enligt Dick Harrison är en av de viktigaste händelserna i svensk historia, inte minst när det handlar om den moderna skattepolitikens födelse.
2019-03-19
Länk till avsnitt

Rökt bäver med rovor ? vi testar medeltidsdieten!

Hur mår man om man lever en vecka på svensk medeltidsmat? Det ska arkeologer vid Lödöse Museum nu testa, och Urban Björstadius reser dit för att få sig en smakbit.

Rökt bäver med rovor, mandelmjölk, ingefära och torsk. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius testar den svenska medeltidsdieten tillsammans med Marie Schmidt som lever på maten under denna vecka. Det handlar om att komma närmre medeltiden och att göra dåtiden mer begriplig för oss idag, menar hon, samtidigt som hon är lite rädd för att testa just bävern. Ett djur som ju var medeltidens stapelföda under fastan eftersom den ansågs vara en fisk och därför var tillåten att äta då. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Sverige blev katolskt och inte ortodoxt, trots att vi hade så mycket kontakt österut under kristnandets period i vår historia. Programledare är Tobias Svanelid.   Recept på Färsk torsk á la jance Sjud torskfiléer i vitt vin. Gör en sås genom att mosa mandlar, ingefära och vitlök i en mortel. Späd med vinäger och vitt vin och låt det koka upp.
2019-03-12
Länk till avsnitt

Nordenkärlek i 100 år

I hundra år har Föreningen Norden jobbat för närmare band mellan de nordiska länderna. Tobias Svanelid uppmärksammar jubilaren, medan Urban Björstadius testar bulgariska och medeltida säckpipor.

Passfrihet, litteraturpris och svenskar som älskar dansk och norsk tv. Nordensamarbetet har gått i vågor de senaste hundra åren, men Nordentanken står sig stark, menar historikern Gunnar Wetterberg och representanter från Föreningen Norden som fyller 100 år i år. Dessutom om säckpipornas historia, som är så mycket mer än Skottland. Säckpipeentusiasten Pierre Fröberg guidar runt bland bulgariska, italienska och svenska säckpipor och hoppas kunna återuppväcka ett nära på utdött kulturarv. Och så svarar Dick Harrison på frågan om våra svenska påhittade regentlängder. Programledare är Tobias Svanelid.
2019-03-05
Länk till avsnitt

Den samiska triumfen i Vasaloppet 1929

Tobias Svanelid snör på sig skidorna för att berätta historien om Vasaloppen 1929 som vanns av fiskesamen J A Persson. Och så frågar vi varför 10 000-årig hudfärg har relevans hos dagens tv-publik.

J A Persson vann Vasaloppet 1929. Men eftersom han var fiskesame från Arjeplogstrakten betraktades han knappt som svensk av tidens sportjournalister och skidelit. Och var det ens rättvist att en same, med skidåkningen i blodet som det hette, fick tävla mot äkta svenskar. Tobias Svanelid och idrottshistorikern Isak Lidström snör på sig skidorna för att diskutera Vasaloppet 1929 och vad det kan berätta om skidåkningens samiska rötter och hur rasbiologiska tankar präglade skidsporten då. Dessutom om aktuella tv-serien De första svenskarna som med hjälp av gammalt DNA målar upp en ny bild av vår förhistoria. Hur kommer det sig att hudfärgen på en 10 000 år gammal individ kan uppröra dagens tv-publik?
2019-02-26
Länk till avsnitt

Bombningarna över Södermalm och Strängnäs 1944

Följ med Vetenskapsradion Historia till Södermalm i Stockholm där ryska plan släppte bomber för exakt 75 år sedan och hör vittnet som själv skadades av bomberna.

Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan. Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer. Programledare är Tobias Svanelid.
2019-02-19
Länk till avsnitt

Drottningbråk på bion

Missa inte bråket mellan Maria av Skottland och Elisabeth av England - 1500-talets ikoniska maktkamp som nu är aktuell på bioduken. Och hör om vad antika och medeltida kartor kan berätta om historien.

Filmen Mary Queen of Scots är aktuell på svenska biografer och Vetenskapsradion Historia låter drottningexperten Karin Tegenborg Falkdalen granska filmens historiska kvalitéer. - De är som två motpoler i sin kamp om makten i England och Skottland, men filmen fokuserar kanske lite för mycket på avundsjuka och utseendefixering snarare än de politiska striderna, menar historikern. Dessutom dyker vi ner bland sjöormar och hundhuvudsmänniskor i de historiska kartorna. Thomas Reinertsen Berg har gått igenom kartornas historia från hällristningarnas och sumerernas tidevarv till vår egen tid och menar att kartor i alla tider har varit en spegel för det samhälle då de tillverkats. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kartritandet i det antika Grekland. Hade verkligen grekerna så dålig koll på vad som fanns bortom Medelhavets vågor? Programledare är Tobias Svanelid.
2019-02-12
Länk till avsnitt

Jakten på naziguldet

Vad hände med det sista av nazisternas guld? Journalisten Marcus Wallén hittar ett spår som leder till Sverige. Dessutom om Dyatlovincidenten för sextio år sedan dit en svensk arkeolog nu återvänder.

I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer. Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen.
2019-02-05
Länk till avsnitt

Göteborg fyller 400

Göteborg fyller 400 år, men borde staden fira nu i dagarna snarare än 2021? Vetenskapsradion Historia reder ut stadens historia på plats vid Gamla Älvsborgs fästning.

Göteborg förbereder sig för sitt 400-årsjubileum som uppmärksammar att staden fick sina stadsprivilegier 1621, men kanske var det redan i januari 1619 som staden kom till? Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Älvsborgs fästning som för exakt 400 år sedan återigen blev svenskt efter att landet betalat ett skyhögt krigsskadestånd. Historikern Håkan Strömberg berättar om Älvsborgs andra lösen och om de första planerna på det moderna Göteborg. Dessutom reder Dick Harrison ut Norrlands tidiga historia som alltför länge varit bortglömd av svenska historiker. Programledare är Tobias Svanelid.
2019-01-29
Länk till avsnitt

Förintelsens sista vittnen

Vad händer med minnet av Förintelsen när dess sista vittnen försvinner? Följ med Tobias Svanelid till aktuella utställningen på Historiska museet för att få svaret.

Snart tystnar rösterna som kan berätta om egna fruktansvärda minnen av Förintelsen. Tobias Svanelid besöker den nya utställningen Speaking Memories Förintelsens sista vittnen på Historiska Muséet i Stockholm där besökaren får ta del av de judiska överlevarnas berättelser om Förintelsen berättelser som också är en del av Sveriges historia. Men vad händer med Förintelsen när händelsen förvandlas från ett aktivt minne till att bli historia? Hör museichefen Katherine Hauptman, grundaren för Judisk kultur i Sverige Lizzie Oved Scheja och överlevaren Tobias Rawet som berättar om sin egen barndom i Lodz gettho och koncentrationslägret Ravensbrück. Veckans lyssnarfråga handlar om vem som historiskt har störst rätt till namnet Makedonien, och Dick Harrison reder ut i namnbråket.
2019-01-22
Länk till avsnitt

Operation Palmen ? sälar i svensk krigstjänst

Följ med Vetenskapsradion Historia till sälstationen Palmen på Gålö, den topphemliga basen som skulle förvandla sälar till ubåtsjagare. Dessutom om fornborgen Eketorps skelett som nu analyseras.

Sälar skulle hjälp Sverige att skydda sig mot ubåtar under andra världskriget. Vetenskapsradion Historia besöker sälstationen Palmen på Gålö i Stockholms skärgård, en gång en av landets topphemliga militärbaser, som idag förvandlas till en turistattraktion som vill berätta om sälarnas roll i försvaret av Sverige. Dessutom om människoskeletten från fornborgen Eketorp på Öland. Kroppar som grävdes upp för femtio år sedan, men som först nu analyseras i syfte att ta reda på mer om livet och kanske också striderna vid Ölands mest kända fornborg. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur det gick till när Island drabbades av piraträder. Programledare är Tobias Svanelid.
2019-01-15
Länk till avsnitt

Välkommen till medeltidens närmaste stad!

Arkeologer undersöker nu "Sveriges närmaste stad" - Enköping, vars historia visar sig långt äldre och mera färgrik än vad vi tidigare trott. Dessutom om vikingatågen i österled som bedrevs utan skepp!

En sprudlande hamn med skeppsbesök från Venedig. Rika biskopar, myllrande tjugondedagsmarknader och vargtokiga jägare. Välkommen till medeltidens Enköping, där arkeologerna nu söker stadens allra äldsta rötter. Dessutom om svenska vikingaskepp som kanske inte alls var så bra på att genomsegla dom ryska floderna. Tidigare historikers teorier om hur svenska vikingar tog sig till Kiev och Bysans ifrågasätts nu i en aktuell bok. Och så reder Dick Harrison ut hur det gick till när handelsorganisationen Hansan gick under. Programledare är Tobias Svanelid.
2019-01-08
Länk till avsnitt

Karolinernas dödsmarsch

Följ med Tobias Svanelid till fjällen mellan Norge och Sverige där tusentals karoliner frös ihjäl för 300 år sedan. Och hör om vad Sveriges äldsta fotografier om samer kan berätta om folkgruppens liv.

För trehundra år sedan frös tusentals svenska soldater ihjäl i fjällen mellan Norge och Sverige. Karolinernas dödsmarsch var stormaktens Sveriges stora tragedi som frusit sig fast i vårt historiemedvetande och Tobias Svanelid diskuterar händelsen med historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke. Dessutom tittar vi på de äldsta fotografierna av samer i Sverige. Bilderna som nyss fyllt 150 år är lika knivskarpa idag och ger förbluffande insikter om samernas värld på 1800-talet och idag, menar etnologen Jan Garnert. Dessutom listar vi 2018 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Följ med oss likt Indiana Jones till egyptiska mumieverkstäder och sjunkna antika skepp.
2019-01-01
Länk till avsnitt

Historieåret 2018 summeras

Missa inte Vetenskapsradion Historias årskrönika där Tobias Svanelid summerar det viktigaste, allvarligaste och roligaste som hände i historiebevakningen under det gångna året!

Bronsålderskollapser, fånglägerhelvete och unika ögonvittnesskildringar av mordet på Axel von Fersen. När Tobias Svanelid summerar årets historiska år blandas högt och lågt, komik och allvar. Lyssna och återvänd till tågolyckans Getå, tungvattenaktionens Rjukan, reconquistans Covadonga och en alldeles för liten riddarrustning som programledaren pressar sig in i. Och missade du berättelserna när de sändes får du nu chansen att höra om den dråpliga kastmaskinsolyckan och om en drygt 100-årig bulle!
2018-12-25
Länk till avsnitt

Lägg Beowulf och mammutar under granen!

Historiska brädspel och dussintalet böcker är några av tipsen från Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappsprogram. Hör om Beowulf, sabeltandade tigrar och gäckande indoeuropéer!

Nya rön om hjälten Beowulf, livsfarliga istidsutmaningar och ett 400-årigt giftmord har alla en självklar plats under årets julgranar. Allt enligt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid som samlar boktipsarna Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius samt spelpanelen i denna 800:e upplaga av programmet. Hör om Dalslands historia, om historiska kartor, om 200-årsjubilerande Stilla Natt och få tips om vad du ska ge historienörden i julklapp i år. De böcker och spel som nämns i programmet är: Horet i Hälsta av Jonas Lindström och Karin Hassan Jansson Allt är gift, om dödliga ämnen och deras roll i historien av Olle Matsson Människan har alltid vandrat av Jeanette Varberg Källan på botten av tidens brunn av Anders Kaliff Dalslands historia av Dick Harrison Geografins makt, tio kartor som förklarar världen av Tim Marshall Kartornas historia av Thomas Reinertsen Berg Lydia Wahlström av Ingrid Pärletun Den kvinnliga tvåsamhetens frirum med redaktörerna Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist Träd, en vandring i den svenska skogen av Gunnar Wetterberg Väggarnas vittnesbörd av Dominic Ingemark Det dunkla pusslet, spionagets historia från Faraos ögon och öron till global nätspaning av Wilhelm Agrell Beowulf - den nordiska bakgrunden av Bo Gräslund Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne av Lena Kättström Höök Neanderthal av Phil Eklund, Sierra Madre Games History of the World av Gary Dicken, Steve Kendall och Phil Kendall, Z-Man Games
2018-12-18
Länk till avsnitt

Rösträtt inte något för alla

Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform.

Den 17 december 1918 fattades beslutet som skulle förvandla Sverige till en demokrati. Allmän och lika rösträtt skulle införas i framtida val och i år firas jubileumsdagen med en extrainsatt flaggdag. Men rösträtten var egentligen inte allmän och Vetenskapsradion Historia undersöker vilka grupper som länge skulle fortsätta att stå utanför rösträtten också efter reformerna socialbidragstagare, kriminella, så kallade sinnesslöa, utlänningar och alla under 23 års ålder. Fia Sundevall och hennes kollegor i projektet Allmän rösträtt? menar att rösträttens begränsningar säger mycket om hur vi ser på demokrati och mänskliga rättigheter. Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om hur Ungerns förflutna som migrationsmakt präglar det moderna Ungerns inställning till invandring. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-12-11
Länk till avsnitt

Från sylta till lyxrestaurang

Det började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige.

Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång. Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken. Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news.
2018-12-04
Länk till avsnitt

När krigarkungen dog

Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag. Dessutom granskas två aktuella dataspel.

Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid. Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna.
2018-11-27
Länk till avsnitt

Fartygskatastrofen Per Brahe

Följ med till den stormiga novembernatten 1918 då Per Brahe gick under på Vättern. En fartygskatastrof som innebar trollmålaren John Bauers död, men vad var det som var så speciellt med hans troll?

Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten. Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter. Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet.
2018-11-20
Länk till avsnitt

Muslimska sexhandböcker och nazizombies

Medeltida sexmanualer tipsade arabiska män hur de kunde bli bättre älskare och avslöjar också en liberal syn på homosexualitet i 900-talets Bagdad. Dessutom om aktuella nazizombiefilmen Overlord.

Trädildos, kyssar och smek skulle ge goda muslimer ett bra sexliv. Åtminstone enligt de arabiska sexualhandböcker som under medeltiden lästes och memorerades av muslimska män i syfte att göra dem till bättre älskare. Pernilla Myrnes forskning om böckerna avslöjar en helt ny syn på arabvärldens syn på homosexualitet och kvinnans roll i sängen. Dessutom om bioaktuella Overlord som vältrar sig i vår tids omättliga fascination för nazizombies. Medievetaren Eva Kingsepp granskar varifrån våra föreställningar om nazistiska zombier och galen nazistisk mytologi egentligen härstammar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om hur vi länge vi tyckt att det varit bättre förr. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-11-13
Länk till avsnitt

När det Stora Kriget tog slut

Hur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid.

Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig. Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar.
2018-11-06
Länk till avsnitt

Livet vid borgen

Följ med till Biskopstuna - en av Sveriges mäktigaste medeltidsborgar som arkeologerna nu undersöker för att få veta mer om livet vid borgen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen - skorporna!

Nu undersöker arkeologerna hur livet kan ha tett sig vid en svensk medeltidsborg. Vid Biskopstuna i Åkersberga gräver professionella arkeologer och amatörer efter medeltidens fogdar, handelsmän och jungfrur som rört sig kring borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste. - Det är ju människorna vi är intresserade av, som levde sina liv på och i närheten av Biskopstuna, säger Ann Marie Hållans Stenholm som är en av arkeologerna på platsen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen i fälttåget mot Norge som inleddes för exakt 300 år sedan stenhårda skorpor. Tobias Svanelid provsmakar skorporna och diskuterar med historieprofessorn Jan Lindegren hur Sverige och svensk krigföring kom att revolutioneras av dom. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den populära medeltidsmyten primae noctis att lokala adelsmän fick ligga med traktens nygifta brudar.   Recept på Karl XII:s succariebröd: Använd 2 liter degvätska, inklusive surdeg till 3 kilo osiktat rågmjöl. Degen jäses i 16 timmar och knådas därefter ut till en limpa som gräddas i ugnen på låg värme, ca 125 grader, i drygt 6 timmar. Brödets innertemperatur skall ha stigit till 96-98 grader. När limpan har gräddats ska den stå svalt i åtta dagar för att kunna skäras utan att smula för mycket. Använd en rejäl (!) kniv för att skära brödet i tärningar med 2 centimeter sida som sedan torkas på ca 60 graders värme över natten i ugn. Skorporna förtärs sedan, gärna efter att ha doppats i fransk konjak!
2018-10-30
Länk till avsnitt

Historisk rättvisa för vem?

Vad är historisk rättvisa och vem är offer och förövare i kolonialismens och slaveriets historia? Tobias Svanelid debatterar frågan med två aktuella författare.

De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt? I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och  slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv. Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson.
2018-10-23
Länk till avsnitt

Så lät Stockholm 1701

Skalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud.

På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät. - Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701. I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud. Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-10-16
Länk till avsnitt

Slaget vid Covadonga

Följ med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet.

För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien. Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.
2018-10-09
Länk till avsnitt

Rustningsmakeriet är tillbaka

Tobias Svanelid pressar sig in i en rustning modell 1600 för att diskutera rustningsmakeriets återkomst i Sverige. Från att ha varit utdött sedan 1700-talet vill dagens smeder nu återinföra yrket.

Tobias Svanelid provar riddarrustningar och stormhattar från 1600-talet i Albert Collins rustningssmedja i Mölnbo. Albert och hans kollegor hoppas nu återinföra rustningssmidet som ett etablerat hantverksyrke i Sverige, med egna gesäll- och mästarprov och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar rustningsmakeriets ädla konst. Dessutom om tiden då den mångtusenåriga traditionella västerländska medicinen gav vika för modern läkarvetenskap. Idéhistorikern Annelie Drakman har undersökt hur skiftet egentligen gick till när praktiker som åderlåtning och koppning plötsligt sågs som föråldrade och farliga.
2018-10-02
Länk till avsnitt

Tågkatastrofen i Getå

Urban Björstadius går ombord på olyckståget F1200 som var med om Sveriges värsta tågolycka för 100 år sedan. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa.

Över 40 personer fick sätta livet till vid tågolyckan i Getå 1918, Sveriges genom tiderna värsta järnvägskatastrof. Vetenskapsradion Historia återvänder till olyckståget, som än idag finns till beskådan på järnvägsmuseet i Gävle och som nu, hundra år senare, ska färdas samma sträcka och vid olycksplatsen minnas de som omkom. Dessutom tar vi tempen på den historiska bokbranschen inför årets bokmässa. För trettio år sedan fick den historiska bokutgivningen fart efter Peter Englunds Poltava, och än idag står sig historisk facklitteratur och prosa stark, menar förlagschefen Erik Osvalds på Historiska Media. Och så reder Dick Harrison ut missförstånden kring den spanska inkvisitionen. Det var knappast den hänsynslösa mordmaskin som 1500-talets propagandister och Monty Python velat göra gällande. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-09-25
Länk till avsnitt

Tillbaka till Djävulsön

Följ med Tobias Svanelid till frukade Djävulsön, platsen där Papillon sonade sina brott. Och till istidens Europa där vargen Alpha banade vägen för människans nära relation till hundar.

Vetenskapsradion Historia bänkar sig i biofåtöljen för att granska två aktuella filmer. Historieprofessorn Roddy Nilsson reder ut hur jobbigt det egentligen var att sitta fången på Djävulsön, den fruktade franska fångkolonin där Papillon hamnar i filmen med samma namn. Och varför inrättades fångkolonier över huvud taget? Dessutom om bioaktuella Alpha, där en stenålderspojke blir bästis med en varg och därmed inleder en mångtusenårig relation mellan människan och hunden. Men vad säger egentligen forskarna om filmens teorier och vad vet vi idag om hur hundens domesticering gått till? Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida romarna motionssimmade i sina romerska bad. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-09-18
Länk till avsnitt

Barkbrödets tid

Följ med Tobias Svanelid till barkbrödens och lavpannkakornas Sverige och hör om hur svälten på 1860-talet avslöjade ett Sverige som vi inte vill kännas vid idag.

Nödårens Sverige på 1860-talet kan berätta mycket om hur ett samhälle fungerar i en extrem krissituation. Författaren Magnus Västerbro har undersökt missväxtens och svältens Sverige och hittar flera paralleller mellan det samhället och dagens. - Det är när ett samhälle hamnar under stress som man märker hur det ser på vilka människor som är värda något och vilka som inte är det, säger han. Dessutom om det kvinnoförtryckande systemet med reglementerad prostitution som upphörde för 100 år sedan. Ett system som påstod sig vilja skydda svenskarna från könssjukdomar, men som i praktiken lade all skuld på kvinnorna. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-09-11
Länk till avsnitt

Bland 200-åriga ångbåtar och misslyckade ångflygplan

Följ med Tobias Svanelid ombord på ångbåtsparaden som firar den första reguljära ångbåtstrafiken i Sverige för 200 år sedan. Och hör om Flugan - ett svenskt försök att få ett ångflygplan att fungera.

För 200 år sedan stävade hjulångaren Amphitrite på sin jungfrutur till Drottningholm. Det markerade starten för Sveriges första reguljära ångbåtstrafik, en händelse som nu firats stort med en ångbåtsparad längs samma rutt. Tobias Svanelid hoppar ombord för att undersöka ångbåtens framgångsrika historia och nutida charm. Dessutom om det misslyckade försöket med ett svenskt ångflygplan. Nyligen hängdes Flugan upp i Tekniska museets entréhall, uppfinnaren Carl-Richard Nybergs försök att komma upp i luften med hjälp av en ångdriven flygmaskin. Flyghistorikern Carl Rönn berättar om experimenten, och varför Flugan aldrig fick luft under vingarna. Och så svarar Dick Harrison på frågan om jesuiterna verkligen var så onda intrigmakare som populärkulturen velat göra gällande.
2018-09-04
Länk till avsnitt

Arnhem ? ett allierat fiasko

Makthungriga befäl skapade ett blodigt fiasko under Operation Market Garden menar militärhistorikern Antony Beevor som mnu är aktuell med en bok om slaget. Dessutom om medeltidens skrytbygge Norrtil.

Den allierade förlusten vid Arnhem under Operation Market Garden under september 1944 var en dåligt planerad katastrof enligt författaren Antony Beevor, som nu är aktuell med en historik över slaget som vill tvätta bort ett äldre heroiskt skimmer. Dessutom om de dryga 1 500 svenska medborgare som stred i den amerikanska krigsmakten under andra världskriget, men vars historia berättas först nu av författaren Lars Gyllenhaal. Och så besöker vi de aktuella arkeologiska utgrävningarna vid Norrtil vid Sigtuna det välbevarade hemmet för en mäktig vikingatida familj och senare en av medeltidens rikaste män. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-08-28
Länk till avsnitt

Säljägarna i Nynäshamn

För 4500 år sedan levde säljägare ute på de vindpinade skären vid Nynäshamn. Tobias Svanelid undersöker vilka dessa märkliga människor var och vilka spår de lämnat efter sig.

Följ med Tobias Svanelid till Norvik på Södertörn där arkeologerna nu undersöker en 4 500 år gammal stenåldersboplats. Här levde en gång medlemmar ur den gropkeramiska kulturen, en grupp jägare och samlare som rörde sig längs Sveriges östkust i jakt på sin favoritföda sälkött. Men hur kom det sig att det i Skandinavien vid den här tiden kunde finnas två så vitt skilda kulturer den jordbrukande och den säljagande? Dessutom uppmärksammas vad som egentligen hände under invasionen av Tjeckoslovakien för 50 år sedan. Det var på morgonen den 21 augusti 1968 som världen vaknade upp till nyheterna om Sovjetunionens invasion i Prag, och historieprofessorn Kristian Gerner berättar om sina egna minnen från händelsen. Och så är Dick Harrison tillbaka för att reda ut vad som egentligen hände med de supermäktiga Habsburgarna stämmer det att deras många kusingiftermål till slut fördärvade familjens DNA?
2018-08-21
Länk till avsnitt

Pyttefolk och tigerstekar i hängmattan

Hör Tobias Svanelid och hans bok- och spelpaneler tipsa om de bästa historiska böckerna och spelen att njuta av i sommar!

Hör Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid tipsa tillsammans med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om de bästa böckerna att ta med till hängmattan i sommar. Något för alla utlovas såsom stormande 1700-talskärlek, seglivade småfolk och kvinnliga bågskyttar under korstågen. Dessutom tipsas om två historiska brädspel, där spelarna i det ena förflyttas till medeltidens Orléans, i det andra ska överleva på Robinson Kruses öde ö, bland annat genom att tillaga tigerstek! De böcker som nämns i programmet är: Völvor, krigare och vanligt folk av Kent Andersson Kvinnliga krigare av Stefan Högberg De små folkens historia av Ingmar Karlsson Jugoslaviens undergång av Sanimir Resic Venedig: En vägvisare i tid och rum av Carin Norberg och Carl Tham Samlare, jägare och andra fågelskådare av Susanne Nylund Skog Ebba Hochschild: Att leva efter döden av Caroline Ranby 68 av Henrik Berggren Förnuft eller känsla av Brita Planck Finanskrascher av Lars Magnusson   Spelen som testas är: Orléans av Reiner Stockhausen Robinson Crusoe - Adventures on the Cursed Island av Ignazy Trzewiczek
2018-06-19
Länk till avsnitt

Bronsåldersstadens kollaps

Tobias Svanelid besöker den svenska arkeologiska expeditionen på Cypern där man nu söker efter svaret på vad som drabbade bronsåldersstäderna för 3000 år sedan och orsakade bronsålderns kollaps.

- Det är som att jobba som Indiana Jones, berättar Alfred Sjelvgren som är en av arkeologerna som gräver på platsen. I Hala Sultan Tekke vid Larnaca på Cypern har svenska arkeologer under ledning av Peter Fischer grävt sedan 2010. Det de hittat är en av bronsålderns största och rikaste städer, där brons och purpurfärgade textilier en gång exporterades runt Medelhavet och ända upp till Sverige för drygt 3000 år sedan. Men den rika handelsstadens öde blev våldsamt. I likhet med så många andra Medelhavsstäder gick Hala Sultan Tekke under i en våldsam händelse som beskrivits som bronsålderns kollaps och kanske kan fynden från utgrävningen ge svar på vad som hände. - Jag tror att det är en kombination av bidragande orsaker som orsakade kollapsen, menar Peter Fischer, arkeologiprofessor vid Göteborgs universitet. Klimatförändringar, revolutioner och folkvandringar gjorde att många av bronsålderns högkulturer, inklusive den på Cypern, gick under.
2018-06-12
Länk till avsnitt

Lyssnarfrågemarathon med Dick Harrison

Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på så många lyssnarfrågor som möjligt. Hör om hovnarrarnas, gräsklippningens och Les Misérables historia i årets lyssnarfrågemarathon!

Vad skiljer en galler ifrån en kelt? Vilken revolution pågår i Les Misérables och hur odlades bin på medeltiden? Det har blivit dags för årets lyssnarfrågefest i Vetenskapsradion Historia där historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet tar sats för att svara på så många av lyssnarnas frågor som han mäktar med. Hör honom reda ut frågor om människoätande muränor, om Lillbritannien och om hovnarrarnas viktiga funktion. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-06-05
Länk till avsnitt

Postdemokrati och rösträttskamp

Vi lever i ett postdemokratiskt samhälle, där latteval blir viktigare än ett politiskt engagemang. Tobias Svanelid tecknar vägen från kampen för allmän och lika rösträtt till dagens postdemokrati.

Vi lever i en postdemokrati, menar konsthistorikern Jeff Werner, som guidar runt på Swedenborgsgatan i Stockholm en perfekt symbol för en ny demokratisk plats där det handlar mer om valet av lattesort än om politiskt parti. Vetenskapsradion Historia tecknar postdemokratins moderna historia men går också tillbaka till tiden då allt började, med kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige för hundra år sedan. Karin Kvist Geverts på Kungliga Biblioteket berättar om forskningen som tar tempen på den svenska demokratins födslovåndor. Dessutom en lyssnarfråga som anknyter till ämnet och vill ha svaret på när vi egentligen borde fira hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-05-29
Länk till avsnitt

När Norge inte fick fira 17 maj

Sverige kallade in militär för att slå ner nationaldagsfirare i Oslo. Så har Torgslaget 1829 beskrivits, men Tobias Svanelid reder ut vad som egentligen hände. Dessutom om reformationens flyktingar.

Den 17 maj 1829 kallades militär in i norska huvudstaden för att skingra de folkmassor som jublade för konstitutionen. Den svenske ståthållaren Baltzar von Platen har fått bära hundhuvudet för det så kallade Torgslaget, dagen då Sverige bestämde att Norge inte fick fira sin nationaldag. Vetenskapsradion Historia reder ut vad som egentligen hände och vems skulden var tillsammans med historikern Torbjörn Nilsson, aktuell med en bok om händelsen. Dessutom om flyktingfrågan för 500 år sedan. I svallvågorna av reformationen drevs hundratusentals människor på flykt hugenotter från Frankrike, judar och morer från Spanien och katoliker från Tjeckien. Men vad händer med historien om man betraktar reformationen utifrån flyktingarnas perspektiv? Dessutom om alla de flyktingar som ville undkomma Trettioåriga krigets fasor. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hände med det stora religionskrigets verkliga offer. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-05-22
Länk till avsnitt

Gamla Uppsalas sju underverk

Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar. Dessutom om barbarhistoria och vikingasvenska.

I Gamla Uppsala finns sju underverk, enligt författaren Kristina Ekero Eriksson som nu tecknar platsens historia i en ny bok. Vetenskapsradion Historia följer henne bland kungshögar, stolprader och gästabudshallar men också till de nya fynden av den märkliga byn vid högarnas fot och dess närmast religiösa besatthet av hästar. Dessutom om barbarfolkens historieskrivning en berättelse som 1800-talets romantiker förvandlade till mytologiskt stoff för nationalister och nazister, men som enligt historikern Shami Ghosh tecknar en helt annan bild av hur germanerna förhöll sig till sin egen historia. Dick Harrison reden också ut hur långt tillbaka i historien vi skulle kunna resa och fortfarande förstå vad en person i Sverige sa. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-05-15
Länk till avsnitt

Singelmingel för historienördar

Livrustkammaren hjälper historietokiga singlar att hitta kärleken. Vi hände med på singelminglet. Dessutom om 30-åriga krigets märkliga fönsterkastning och hur Riksarkivet kan förvandlas till musik.

Vetenskapsradion Historia var med när historieälskande singlar sammanstrålade på Livrustkammaren. En succé enligt museet och där ett och annat par redan hittat varandra bland riddarrustningar och ringbrynjor. Dessutom om den märkliga fönsterkastningen som inledde 30-åriga kriget. Dick Harrison berättar om Defenestreringen i Prag för exakt 400 år sedan som drog igång världens första storkrig. Och så undersöker vi hur Riksarkivet egentligen låter. Myndigheten, som också fyllt 400 år, har fått ett egenkomponerat verk baserat på ljud inspelade bland samlingarna. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-05-08
Länk till avsnitt

Minnet av gruvstrejken

Följ med till Malmfälten vintern 1969 när hela Sverige följde den vilda gruvstrejken. Och så undersöks den nyupptäckta ögonvittnesskildringen av mordet på Axel von Fersen.

Vintern 1969 gick nära 5000 gruvarbetare ut i vild strejk i Kiruna och Malmberget. Snart samlades också författare, dokumentärfilmare och vissångare som sympatiserade med arbetarnas sak och berättelsen om den stora gruvstrejken har länge kommit att prägla historien om det moderna Sverige. Historikern Robert Nilsson Muhammadi har undersökt hur minnena och berättelserna idag skapar mening för de som var med. Dessutom om mordet på Axel von Fersen 1810 ett av Sveriges mest omdebatterade politiska mord, där nya historiska ögonvittnesskildringar nu kan sprida nytt ljus på händelsen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Ronneby blodbad. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-05-01
Länk till avsnitt

På jakt efter scouternas historia

Följ med Vetenskapsradion Historia på jakt efter scouternas historia i Sverige och hör hur katolska kyrkan löste sin värsta kris för 600 år sedan - genom tre påveavsättningar och en kättarbränning.

Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter scoutrörelsens svenska historia tillsammans med historikern Björn Lundberg. Bland granar, skärgårdklippor och sädesfält finns spåren efter scouternas tidiga år i Sverige, då ungdomen skulle fostras att bli dugliga medborgare med hjälp av lägereldssånger och knopkunskap. Dessutom om Konciliet i Konstanz som avslutades för exakt 600 år sedan och då äntligen fick ordning och reda på det krisande katolska Europa. Från att ha haft tre konkurrerande påvar löste konciliet katolicismens värsta kris och väckte tanken på en parlamentarisk demokrati. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-04-24
Länk till avsnitt

Japansk kolonialism inspirerade 1800-talets imperier

Japans supersnabba väg till världsmakt var inte bara ett resultat av att landet imiterade västmakterna, lika ofta var det Japan som inspirerade Europas stormakter visar ny forskning.

På bara ett halvsekel gick Japan från att vara ett av världens mest slutna länder till att bli en respekterad stormakt med koloniala ambitioner. Ny forskning av historikern John Hennessey visar att det japanska undret inte bara berodde på efterapning och kopierande av västmakter, utan att Japan tidigt blev en medspelare på samma planhalva som Europa och USA. Ett av verktygen för den japanska kolonialismen var tidens stora världsutställningar platser där erövrade folk skulle visas upp, men också den japanska konsten och kulturen. Hur detta inspirerade Europa, och inte minst konstnärerna i värmländska Rackstadgruppen visas nu på Thielska galleriet i Stockholm. Dessutom författaren Maja Hagermans kommentar till den pågående utredningen av rasbiologiska undersökningar av tornedalingar, samt veckans lyssnarfråga om Gustav V:s historiska eftermäle. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-04-17
Länk till avsnitt

Sandby borg-massakern närmare en lösning

I Sandby borg på Öland finns spåren efter en av de mörkaste händelserna i Sveriges historia - ett helt samhälle utplånat i en blodig massaker för 1 500 år sedan. Hör om de senaste fynden därifrån.

Det har kallats för Nordens Pompeji och är ett blodigt ögonblick fruset i tiden. Massakern i Sandby borg för 1 500 år sedan har fascinerat en hel värld och nu börjar arkeologerna bättre förstå vad som hände och varför ett helt samhälle på Öland utplånades. Hör arkeologen Helena Victor och osteologen Clara Alfsdotter berätta om de senaste fynden ifrån utgrävningarna. Dessutom om brunnsmusiken som underhöll förra sekelskiftets hälsofreaks när de besökte brunnarna vid till exempel Ramlösa och Medevi. Musikvetaren Ann-Marie Nilsson har undersökt brunnsmusikens välklingande funktion. Och så bevarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om myntningen på medeltiden. Programledare är Tobias Svanelid.   Musiken du hör i inslaget om brunnsmusikens historia är: Under skuggande kastanjer med Oktetten Kronan. Swedish Society SLT 33284 (uvertyren, polkan) och Vid denna källa med Oktetten Ehnstedts Eftr. Caprice CAP 21529 (valsen, marschen).
2018-04-10
Länk till avsnitt

Lyteskomikens historia

Vetenskapsradion Historia söker den röda tråden från Elefantmannen, via Edvard Persson till Biggest Loser. Dessutom om påskharen, Martin Luther King och finlandssvenskar.

Sinnesslöa, tjockisar och dvärgar var en gång högsta söndagsnöje i Sverige som den välbärgade överklassen samlades för att titta på och skratta åt. Läkaren Stephan Rössner har undersökt hur vi skämtat om människors utseenden och påstådda tillkortakommanden genom historien och hittar en röd tråd från då till nu inte minst när det gäller synen på överviktiga människor. Dessutom tipsar Urban Björstadius om läsning i påsktider folklivsforskaren Bengt af Klintberg gräver i påskharens historia och Lars Åke Augustsson uppmärksammar Martin Luther King, 50 år efter hans våldsamma död. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut när och hur svensktalande människor dök upp i Finland för första gången. Programledare är Tobias Svanelid.
2018-04-03
Länk till avsnitt

Sanningen om Maria Magdalena

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt.

Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. ? Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. Ös upp av det röda åt mig, det röda där, bad han Jakob, jag är alldeles utsvulten. Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte. Då sade Esau: Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten? Ge mig först din ed, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.
2018-03-27
Länk till avsnitt

Revolutionsåret 1968

Ungdomsrevolt, Parisrevolution och Pragvår. 1968 var revolutionsåret då revolutionerna misslyckades, men som fortfarande präglar vår tid. Tobias Svanelid diskuterar året med Henrik Berggren.

Det var året när kårhuset ockuperades, när Palme demonstrerade för Nordvietnam och Paris stod i lågor. Men det var också året när svenskarna såg på High Chaparall och lyssnade på schlager. 1968 har gått till historien som ett revolutionärt år, men inga av revolutionsförsöken lyckades. I den aktuella boken 68 undersöker historikern Henrik Berggren vad som egentligen hände 1968 och hur man kan förstå årets alla spretiga händelser. Dessutom granskar vi bioaktuella Grottmannen Dug som i animerad form skildrar mötet mellan stenålderns och bronsålderns människor. Möten som faktiskt ägde rum på riktigt, betonar arkeologiprofessorn Mats Burström. Dick Harrison reder ut vilka beguinerna egentligen var och hur det kommer sig att deras sekulära klosterväsende inte överlevde medeltiden.
2018-03-20
Länk till avsnitt

Svenskarna i första världskriget

Följ med Tobias Svanelid till Norra begravningsplatsen i Solna i jakt på svenskarna som var med i första världskriget - tyskfrivilliga, främlingslegionärer, svenskamerikaner och fredsaktivister.

Tusentals svenskar stred i första världskriget trots att Sverige inte var en krigförande nation. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter några av dem tillsammans med författaren Nils Fabiansson. Det här är historier och livsöden som de flesta av oss har glömt bort, menar han. På Norra begravningsplatsen i Solna finns minnena från flera av de svenskar som engagerade sig i kriget, och som med sina livsöden illustrerar hur kriget en gång splittrade det svenska samhället. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att inte alla människor blev bitna av pestloppor. Kan det bero på att de hade surt blod?
2018-03-13
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.