Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Vi är där historien är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionhistoria

Avsnitt

Britterna som önskade världsherravälde

Det brittiska imperiet var världshistoriens största, men mitt under dess storhetstid fanns människor som önskade att imperiet skulle omvandlas, för att ta en ledande roll inom fred och utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De brittiska federalisterna önskade att det gigantiska brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av stater, en världsunion där upplysta fria nationer skulle samarbete för fred och utveckling. Idéhistorikern Jens Norrby har studerat deras inflytande och deras drömmar om världsherravälde.

Dessutom fortsätter vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor med historikern och författaren Mia Skott. Rättegångarna mot Stockholms nattlöperskor, 1700-talets prostituerade kvinnor, är ett titthål in i dåtidens sexualmoral.

2024-05-14
Länk till avsnitt

Barnamörderskan på slottet

Anna Stina föder ett barn på Ekolsunds slott 1772 men kommer att anklagas för att ha dödat barnet strax efter födseln. Hör hennes historia som inleder vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historikern och författaren Mia Skott brinner för den okända kvinnohistorien. I Sveriges många arkiv letar hon efter berättelserna som skildrar deras livsöden och i Vetenskapsradion Historia berättar hon om barnamörderskan på Ekolsunds slott, Anna Stina, som anklagades för att ha fött ett barn i lönndom och tagit livet av det. Hennes berättelse inleder Vetenskapsradion Historias serie om 1700-talets syndiga kvinnor.

Dessutom uppmärksammar vi forskningen om bronsålderns båtar. På hällristningar syns de över allt, båtristningarna från bronsåldern, men fysiska rester av själva båtarna från en skandinavisk bronsålder är mycket få. Mikael Fauvelle och Johan Ling leder var sina forskningsprojekt som syftar till att få reda på mer om båtarna som skapade förutsättningen för en historisk epok.

Programledare är Tobias Svanelid.

2024-05-07
Länk till avsnitt

Så glada var vi förr

Hur har vi upplevt glädje genom historien? Vi tar pulsen på äldre tiders lycka. Och så reder vi ut första majs historia och tar pulsen på nya forskningscentret om människans förhistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lyckan och glädjen kanske inte är evig. Men hur har den upplevts av forna tiders människor? Idéhistorikern Annelie Drakman har kartlagt hur man sett på glädje i äldre tid, som en gudomlig nåd eller ett individualistiskt projekt.

Dick Harrison reder ut historien kring första maj, som inte alltid varit arbetarnas stora dag, och Jenny Larsson berättar om supersatsningen Center för människans förhistoria, där språkvetare, arkeologer och genetiker ska slå sina kloka huvuden ihop för att lösa forntidens gåtor.

Programledare är Tobias Svanelid.

2024-04-30
Länk till avsnitt

Sverige var med i kriget

Formellt stod vi utanför andra världskriget men i praktiken var Sverige djupt insyltat, enligt en ny bok. Och i bioaktuella Stella - ett liv berättas Förintelsens historia från förövarens perspektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Lars Gyllenhaals kommande ?Okända krigsspår? lyfts många tidigare okända uppgifter fram om Sveriges roll och involvering i andra världskriget. Vetenskapsradion Historia träffar författaren för att diskutera brittiska hemliga baser i de svenska jällen och om svenska samers spionverksamhet i Norge bland annat.

Och så granskar vi tillsammans med författaren Johan Perwe bioaktuella ?Stella - ett liv? som skildrar judejägaren Stella Goldschlaugs öde under Förintelsen, då hon fångades av Gestapo och tvingades ange sina judiska vänner i Berlin. Men hur passar förövarens historia in i berättelsen om Förintelsen?

Programledare är Tobias Svanelid.

2024-04-23
Länk till avsnitt

Hällristarnas hemliga sällskap

Hällristarna kan ha tillhört ett hemligt sällskap där båtbygge och handelskontakter gav en maktposition i bronsålderns Skandinavien. En makt som förevigades i berghällar vid havsstranden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skepp, människor och märkliga symboler pryder Skandinaviens berghällar. Hur de ska tolkas har gäckat vetenskapsmän i hundratals år och nu sammanfattar arkeologen Johan Ling vad vi vet om hällristningarna och de som knackade in bilderna i boken Hällristningarnas värld.

Enligt honom kan många av ristningarna ha gjorts av ett hemligt sällskap som med ristningarna velat manifestera sin maktposition i bronsålderssamhället. En position byggd på handeln med koppar och tenn och kunskapen om handelsvägar ut i Europa.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra sjöresande skandinaver - vikingarna. Var det till och med så att vikingaättlingar bland normanderna och i den bysantinske kejsarens väringagarde faktiskt stred mot varandra i Medelhavet?

Programledare är Tobias Svanelid.

2024-04-16
Länk till avsnitt

Därför vill vi ändra historien

Att ta rollen som Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget, eller som Napoleon vid Waterloo lockar allt fler. Vi går till botten med fenomenet historiska brädspel och vad vi kan lära av dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På årets stora spelkonvent Gothcon träffades 50-talet spelare för att axla rollerna som kungar, härförare och spioner under Trettioåriga kriget. Tobias Svanelid besöker konventet för att ta reda på vad som lockar med historiska brädspel.

Historikern Olof Blomqvist utvecklar egna spel utifrån sin historiska forskning och menar att spelen ger en möjlighet att komma historien nära och att förstå dess processer. Som pedagogiskt hjälpmedel är historiska brädspel en outnyttjad resurs, anser han.

Och så besöker vi Världskulturmuseets utställning om världshistoriens många spel och kikar på antika tärningar, på Indiens förlaga till Fia med Knuff och det urgamla spelet Senet från faraonernas Egypten.

Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om djävulspakter och häxerier och hur länge de egentligen varit olagliga.

Programledare är Tobias Svanelid.

Olof Blomqvists historiska speltips:

Svea rike - en riktig svensk klassiker från 1996. Spelarna tar rollen som högadliga familjer vilka konkurrerar om inflytande och prestige i Sverige, från Gustav Vasa tid fram till början av 1800-talet. Ett familjespel som också ger en underhållande repetition av skolbokshistoria - om bara familjesämjan överlever.

Roll through the ages - ett trevligt och ganska enkelt tärningsspel som påminner om Yatzy. Spelarna bygger stadsstater under antiken. Spelet är inte särskilt tungt vad gäller historisk analys, men ger ändå en känsla för historisk utveckling. 

Wir sind das Volk! - ett spel för två spelare om konkurrensen mellan Väst- och Östtyskland under kalla kriget. Kämpa om att höja din befolknings levnadsstandard för att visa vilket av de två systemen som är stabilast. Spelet ger mycket informativ överblick över Tysklands efterkrigshistoria.

Innovation - världshistorien som ett ganska abstrakt kortspel. Genom spelet följer spelarna sin civilisation från stenåldern till informationsåldern. Spelet simulerar på ett intressant sätt hur teknologisk- och samhällsutveckling sprider sig mellan olika samhällen och hur historiskt arv fortsätter att ha betydelse för samtiden.

John Company - en av de bästa historiska simulationerna i spelform. Spelarna tar rollen som olika familjenätverk som engagerar sig i det brittiska ostindiska kompaniet. En mycket pedagogisk genomgång av hur detta företag fungerade och en tankeväckande skildring av de motsägelsefulla krafterna bakom den europeiska kolonialismen.

2024-04-09
Länk till avsnitt

Svensk-danska krig och allianser

Sverige är nu med i NATO, där bland annat också Danmark är medlem. Tobias Svanelid undrar hur det ska gå, med tanke på alla dansk-svenska krig. Och så reder vi ut om ABBA sjöng om rätt fältslag!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige har en lång och stundtals känslig relation till 75-årsjubilerande NATO. Urban Björstadius har grävt i Sveriges Radios arkiv för att ta reda på hur den svenska NATO-debatten sett ut under 1900-talet.

Och så reder vi ut det påstådda rekordet som Sverige och Danmark står för - att vara de länder i världen som oftast legat i krig med varandra. Historikern Anna Maria Forssberg menar att krigen lade grunden för en genuin fiendskap länderna emellan men att vi nu under 200 år jobbat för att bli sams.

Och så uppmärksammar vi 50-åriga Eurovisionvinnaren ?Waterloo?. Men enligt historikern Martin Hårdstedt sjöng ABBA egentligen om fel fältslag!

Programledare är Tobias Svanelid.

2024-04-02
Länk till avsnitt

Spökraketer var Sveriges UFO:s

1946 rapporterade hundratals svenskar om spökraketer, oförklarliga flygande fenomen som alla tycktes störta i sjöar. Urban Björstadius går till botten med fenomenet och träffar ett ögonvittne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ?spökraketer?, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om.

UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ?spökraket?, berättar om sina erfarenheter.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?

2024-03-26
Länk till avsnitt

Jordskred har alltid hotat oss

Både vikingar och stormakts-Sverige drabbades av jordskred, och ny forskning visar hur de handskades med hotet. Och så reder vi ut varför det är så mycket sex i nyklippta Caligulafilmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordskred som det vid Stenungsund i höstas är traumatiska händelser som satt avtryck i historien. Vetenskapsradion Historia träffar arkeologen Anton Larsson som gått till botten med hur svenskar genom historien handskats med ras och skred och hur de påverkats av att se sina byar och gårdar förstöras av rasmassorna.

Vi bekantar oss också med den ökända kejsaren Caligula som påståtts ha haft ett incestuöst förhållande med sin syster och utnämnt sin häst till romersk konsul. Antikvetaren Ida Östenberg har sett 1970-talets skandalfilm Caligula som nu kommer i nyklippt version och är kritisk mot alla genitalier och sexscener som skymmer bilden av den historiska Caligula.

Och så reder Dick Harrison ut hur hästtokig kung Karl XI egentligen var.

Programledare är Tobias Svanelid.

2024-03-19
Länk till avsnitt

Stenåldersolikheter överdrivna

Stenåldersjägare som byggde byar och tempel och bönder som fiskar och jagar. Vi vrider och vänder på begreppen jägare och bonde under forntiden och sätter betyg på Richard Lejonhjärta!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sydöstra Turkiet byggde jägarsamlarfolk monumentala stenstrukturer och bosättningar för 11 000 år sedan och tolkningarna av platser som Göbekli Tepe utmanarna nu vår bild av hur livet på jägarstenåldern fungerade.

Tobias Svanelid träffar arkeologen som ansvarar för de banbrytande utgrävningarna av världens första bofasta befolkning men träffar också arkeologen Magnus Odebäck Ljunge som menar att också vår bild av bönderna måste nyanseras. Jakten och fisket skulle fortsätta att spela en central roll för deras försörjning under många tusen år.

Och så betygsätter Dick Harrison Englands medeltidskung Richard Lejonhjärta - var har den hjälte Ivanhoefilmerna porträtterar eller en plåga för 1100-talets engelsmän?

2024-03-12
Länk till avsnitt

Så blodtörstiga var stenålderns folk

Mötena mellan stenåldersfolk i Skandinavien verkar ha varit betydligt blodigare än man tidigare trott. Vi kartlägger den blodiga kampen mellan tidiga bönder och jägarfolk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny forskning som presenteras i tidskriften Nature beskriver mötena mellan olika stenåldersfolk som våldsamma. Det talas om slakt och utrotning, först när de första bönderna vandrade in på de tidiga jägar-samlarnas marker i Skandinavien, sen när den första bondebefolkningen konkurrerades ut av nya grupper från Yamnayakulturen.

Tobias Svanelid diskuterar de nya rönen med arkeologen Jonathan Lindström och undersöker hur vi ska se på stenålderns våldskultur.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken betydelse kvinnorna runt Jesus hade för den tidiga kristendomen.

2024-03-05
Länk till avsnitt

Shoguns samurajer och ninjor är tillbaka

Ingen annan bok har gjort mer för ett land än Shogun gjort för Japan. Nu kommer en ny version av den episka berättelsen om 1600-talets Japan, men vad är egentligen dikt och sanning i serien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 miljoner böcker såldes av James Clavells Shogun när den släpptes 1975. En hel generation japanälskare har dyrkat boken och tv-serien som följde, och när Disney nu gör en nyfilmatisering går Tobias Svanelid till botten med vad som är sant i seriens skildringar av samurajer, ninjor och geishor. Historikern Lisa Hellberg berättar om de verkliga människorna som fått stå modell för seriens huvudpersoner.

Dessutom uppmärksammar vi vårdträdens urgamla anor i Sverige och hur människor i alla tider offrat till träden för att de skulle skydda svenska hus och gårdar från olycka.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de mytomspunna kinesiska sjöexpeditionerna på 1400-talet.

2024-02-27
Länk till avsnitt

Svenskar letar runor i Kievs katedral

Ukrainas kulturarv är under attack och nu är svenska forskare engagerade i att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev för att bevara kyrkans historia om den skulle skadas av ryska raketer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden. Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget.

Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar.

Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

2024-02-20
Länk till avsnitt

Därför bråkar prinsar

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebar också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.

Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

2024-02-13
Länk till avsnitt

Vrakplundrarna i Östersjön

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.

I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.

På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.

Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

2024-02-06
Länk till avsnitt

Kartorna formade vår världsbild

Kartritaren banade väg för kungliga expansionsplaner på 1500-talet och formade vår bild av världen med Europa i centrum. Men kartritarna hade också makten att sudda ut och skapa vita fläckar i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet.

Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet.

Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur kunskapen om pyramidbygge kan ha över världen.

2024-01-30
Länk till avsnitt

Robotar och blodbad

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.

Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.

Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.

Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.

Programledare är Tobias Svanelid.

2024-01-23
Länk till avsnitt

Myternas Mykene

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.

Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

2024-01-16
Länk till avsnitt

Svenskar dyker vid Homeros Asine

En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

2024-01-09
Länk till avsnitt

Gott Nytt 2024 - eller 1924?

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?

Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckter som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckta mayastäder.

2024-01-02
Länk till avsnitt

Vi sammanfattar det stora historieåret 2023

Var med och fira ut 2023 - året då historien stod i fokus i Sverige, såväl med Gustav Vasajubileum som med SVT-satsningar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var året då Sverige påstods fylla 500 år. Då Sveriges Television satsade på historia och såväl Liseberg, Turkiet och Ölkällarkuppen fyllde 100 år! Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2023, där också skjutglada kanariefåglar och mytiska malmöpyttar får plats!

2023-12-26
Länk till avsnitt

Medeltidens inmurade mörderskor

I Ransbergs kyrka finns en otäck sägen om två flickor som mördar en dräng och blir inmurade i kyrkväggen. Först nu har kniven påträffats, som kan vara mordvapnet i en historia som många sett som saga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När två systrar bli kära i samma dräng på godset Drakenholm i medeltidens Västergötland bestämmer de sig för att istället mörda föremålet för deras kärlek. Flickorna döms till döden och muras in i kyrkväggen i Ransbergs kyrka.

Så berättar sägnen om mörderskorna som murades in i kyrkväggen som straff för sin otyglad kärlek och sitt mord, och Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius går till botten med historien för att söka ta reda på om det finns någon sanning i berättelsen. Särskilt med tanke på att en ålderdomlig kniv faktiskt hittades i kyrkväggen i slutet av 1800-talet ? en kniv som nu åter kommit i dagen. Men är det verkligen mordvapnet?

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-12-19
Länk till avsnitt

Tebjudningen som tände revolutionen

När amerikaner stjälpte flera skeppslaster med té överbord i Bostons hamn tändes elden som skulle leda till den amerikanska revolutionen. Vi undersöker hur tebjudningen kunde få sådana konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 16 december 1773 smög sig en grupp amerikaner ombord på tre brittiska fartyg i Bostons hamn. Raskt tömde de hela lasten av té överbord i protest mot de nya strafftullarna.

Den så kallade Tebjudningen i Boston räknas som startskottet för den amerikanska revolutionen med frihetskriget mot Storbritannien och den amerikanska självständighetsförklaringen. Vetenskapsradion Historia undersöker tillsammans med historikern Dag Blanck vad som egentligen hände under tebjudningen och hur det kom sig att händelsen fick så stora svallvågor. Inte bara i USA, utan också kom att stå modell för den långa kampen bland världens kolonier mot de europeiska modernationerna.

Dessutom besöker vi brännvinsbränneriet i Kyrkeby i Småland där Göran Persson utsetts som årets arbetsmyra och där man fortfarande tillverkar brännvin på samma sätt som på 1700-talet!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de historiska källorna till Jesus liv.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-12-12
Länk till avsnitt

Vi tipsar om historiska klappar!

Önskar du dig vikingar, häxor eller stor skopa blöt torv i julklapp? Vi har tipsen om historiska julklappsböcker för dig, och dessutom tips på två historiska sällskapsspel - årets julklapp!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden.

De böcker och spel vi tipsar om i programmet är:

Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto Werkelid

I tjänst hos prins Eurgén av Inga Malmqvist

Måtte alla häxor förgöras av Malcolm Gaskill

Jag en olycklig spåman av Annika Sandén

Grand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena Berg

Vikingatider av Anna Lihammer och Ted Hesselbom

Makten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan Jones

Trädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria Löfgren

En förvandlad stad av Karl Kadhammar

Landet utanför av Henrik Berggren

Svenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m fl

Torv av Erik Andersson

Shopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red)

Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus Brand

East India Companies av Pascal Ribrault

2023-12-05
Länk till avsnitt

Graniten som la grunden för Sverige

Bohusgraniten blev grundstenen för Sveriges industriella revolution och nu har detta kulturarv undersökts. Och så granskar vi bioaktuella Napoleon med historiska glasögon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Malmön i Bohuslän började man bryta granit i början av 1800-talet. Det blev startskottet för en framgångsrik industri som bokstavligen lade grundstenen för den svenska industriella revolutionen. Bohusgraniten byggde slussar och kanaler, konserthus och andra offentliga byggnader och ställdes ut på den första världsutställningen som något som skulle sätta svensk utveckling och ingenjörskonst på kartan.

Tobias Svanelid besöker de äldsta stenbrotten på Malmön tillsammans med hembygdsvurmaren Karl Ingemar Blomsterberg och diskuterar granitindustrins kulturarv med Lisa Liljas som inventerat de arkeologiska spåren och historiska minnena från granitepoken.

Och så går vi på bio för att granska aktuella filmen Napoleon med hjälp av historikern My Hellsing.

2023-11-28
Länk till avsnitt

Jakten på Malmöpyttarna

Vad var det för mystiskt folk som levde på bohuslänska Malmön? Tobias Svanelid och Urban Björstadius ger sig ut på jakt efter en myt om småvuxna skärgårdsbor som kanske har ett korn av sanning i sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var på 1800-talet som prästen Axel Holmberg beskrev befolkningen på Malmön i Bohuslän i fantasifulla ordalag. De var småvuxna, men också enfaldiga, smutsiga och tycktes härstamma ifrån en främmande folkspillra. Kanske var de ättlingar till samer, tänkte Holmberg. Kanske en rest från Sveriges stenåldersbefolkning?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius reser till Malmön för att träffa dagens öbor och höra om hur minnet av pyttarna lever kvar på ön, och träffar arkeologen Oscar Törnqvist som menar att det kanske ändå finns historiska och arkeologiska ledtrådar till vilka pyttarna var.

Dessutom uppmärksammar vi 40-årsfirande Medeltidsveckan och frågar oss vad som är så fascinerande med just medeltiden.

2023-11-21
Länk till avsnitt

Drakarnas historia

De har funnits i varje mänsklig civilisation. Vaktat skatter, sprutat eld och gift och gett kraft åt kejsare. Tobias Svanelid beger sig på jakt efter drakarnas kulturhistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av 1800-talet utlovade folklivsforskaren Hultén-Cavallius upp till 1000 riksdaler för den som kunde fånga eller döda en drake i Småland. Idag är det i Bolibompa och Game of Thrones som vi stöter på drakar, men genom mänsklighetens historia har drakar skrämt och inspirerat världen över. Historiken Bo Eriksson, aktuell med boken Drakspår, undersöker hur det kommer sig att draken så länge krälat vid människans sida och vad som gjort att vi än idag inte tycks bli fria monstret.

Dessutom diskuterar Tobias Svanelid och Urban Björstadius SVT:s nya Historien om Sverige, och hur dagens historieförmedlning på tv skiljer sig från äldre tiders.

2023-11-14
Länk till avsnitt

Ölkällarkuppen - Hitlers ödesstund

Ölkällarkuppen i München var Hitlers första steg in i rampljuset och nazismens ödesstund. Vi reder ut historien, och uppvaktar 20-åriga Forum för Levande Historia, nu mer relevant än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november 1923 stormade Adolf Hitler och hans tyska nationalsocialistiska arbetarparti in på ölkällaren Bürgerbraukeller med pistolen i högsta hugg. Planen, att gripa makten i staden München och sedan marschera mot Berlin gick i stöpet, ändå blev ölkällarkuppen startpunkten för den nazistiska rörelsen och Hitlers väg till makten. Historikern Johan Östling reder ut vad som hände.

Och så diskuterar vi hur 20-åriga myndigheten Forum för Levande Historia ser på dagens situation med ökad antisemitism i såväl Sverige som i världen. Är regeringsuppdraget för brett, och vad kan en myndighet göra åt fördomar och hat?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur Uppåkra kunde bli platsen för en rik centralort i Skåne under hela 1000 år.

2023-11-07
Länk till avsnitt

Hårvatten, peruker och skäggsvamp

Joel Watz fick ordning på det svenska frisöryrket vid förra sekelskiftet. Hör om hur det var att gå till frissan förr, bland perukmakare, undergörande hårvatten och smittsam skäggsvamp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Watzins Keratin var 1900-talets mest välkända hårprodukt som lovade håråterväxt och fantastisk doft. Tobias Svanelid träffar författaren Jan Söderström, aktuell med boken om Joel Watz, mannen bakom hårprodukterna, som också tog kampen mot förra sekelskiftets undermåliga villkor för Sveriges frisörer.

Och så berättar idéhistorikern Leif Runefelt om omvandlingen i hårmodet under 1700- och 1800-talet, när peruker och puder byttes mot pomador och frisersalonger, och håret kom att kommersialiseras.

2023-10-31
Länk till avsnitt

Riddarholmsskeppets hemligheter avslöjade

Ett mellanting mellan vikingaskepp och piratskepp som hittades vid Riddarholmen för 100 år sedan. Först nu har det unika skeppets hemligheter avslöjats. Dessutom om Nordiska museet som fyller 150!.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att pussla ihop alla tidigare mer eller mindre bortglömda vrakdelar som magasinerades efter utgrävningarna på 1930-talet kan marinarkeologen Niklas Eriksson nu måla upp den fullständiga bilden av det mystiska Riddarholmsskeppet. Fartyget, som byggdes åren kring 1520 och som sjönk i Riddarholmskanalen i Stockholm, var ett mellansteg mellan äldre fartygstyper och mer moderna skepp och utgör en unik och felande länk mellan vikingaskeppen och Vasan.

Dessutom om 150-årsjubilerande Nordiska museet där man ligger i slutspurten för att färdigställa en ny basutställning om livet i Norden under 500 år. Den grundläggande tanken med utställningen är samma som en gång Artur Hazelius hade när han grundade muséet - känn dig själv!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge det egentligen funnits huvudstäder.

2023-10-24
Länk till avsnitt

Tenniskungarna Gustav Vasa och Gustav V

Tennis har alltid varit en kunglig sport i Sverige. Från Gustav Vasas dagar, som uppmuntrade sina barn att spela på Slottsbacken till Gustav V:s tid. Vi söker sportens svenska rötter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia besöker Lilla Bollhuset i Gamla Stan, en plats där tennis spelats i hundratals år, ofta av adelsmän, prinsar och kungar. Historikern Isak Lidström har gått till botten med tennisens kungliga historia i Sverige och hittar rötterna till dagens tennis bland gutniska lekar och kontinentala racketsporter.

Dessutom om världens äldsta fartygskanon som hittats utanför Marstrand. Artilleripjäsen från 1300-talet är ett tidigt exempel på den nya militärteknologin som skulle komma att revolutionera sjöstriderna, men vad var det för skepp som en gång var beväpnat med kanonen? Marinarkeologen Staffan von Arbin berättar om de nya analyserna av kanonen.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vilka det kan ha varit som låg bakom brännandet av Sigtuna på 1100-talet. Karelare, ester eller några andra?

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-10-17
Länk till avsnitt

Osmanska rikets fall och Turkiets födelse

För hundra år sedan reste sig det moderna Turkiet ur askan av det sönderfallna Osmanska imperiet. Tobias Svanelid diskuterar händelsen, och vad som finns kvar av osmansk historia i dagens Turkiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I oktober 1923 utropades det moderna Turkiet. Men landet bar redan på en stolt månghundraårig historia då turkiska sultaner dominerat östra Medelhavet allt sedan medeltiden. Historikern Olof Heilo och Turkietkännaren Paul Levin berättar om det Osmanska rikets uppkomst och expansion och hur det multietniska och mångreligiösa riket expanderade ända till Wiens portar. Men också hur det kom att krackelera och efter Första världskriget närmast förintas. I ruinerna av imperiet skulle det moderna Turkiet resa sig, ett land som än idag bär på många spår ifrån imperiets dagar.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de turkiska elitkrigarna - janitsjarerna.

2023-10-10
Länk till avsnitt

Vi som stod utanför kriget

Än idag finns en känsla av skuld från andra världskrigets dagar. Hade Sverige kunnat göra mer? Var vårt handlande förenligt med våra neutralitetsprinciper? En ny bok diskuterar Sveriges utanförskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den sista delen av historikern Henrik Berggrens trilogi om ?Landet utanför? är färdigställd och Tobias Svanelid samtalar med författaren om transiteringar, ransoneringar och samlingsregeringar i ett land som stod utanför kriget men ändå drabbades av världskrigets fasor. Och som nu, 80 år senare, lever med skuldkänslor som är svåra att läka.

Dessutom diskuterar Dick Harrison frågan om vad som hände med romerskt kunnande, konst och kultur efter att imperiet gick under.

2023-10-03
Länk till avsnitt

Engelbrekt och Sten Sture ? frihetshjältar i skuggan av Vasa

De tillhörde båda ätten Natt och Dag och misslyckades med att ta Sverige ut ur Kalmarunionen. Nu är Engelbrekt och Sten Sture den yngre aktuella i två böcker som vill föra dem ur Gustav Vasas skugga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Engelbrekt Engelbrektson ledde upprorsmän från Dalarna i kampen mot den danskledda Kalmarunionen på 1430-talet. Innan segern helt var vunnen mördades han av en svensk adelsman. Knappt hundra år senare skulle kampen mot unionen tas upp av Sten Sture den yngre, som dödades i strid mot danska trupper. Minnet av dem är minnet av frihetshjältar, men de har alltid fått stå i skuggan av Gustav Vasa, mannen som fullbordade Sveriges väg mot självständighet.

Vetenskapsradion Historia talar med de två aktuella författarna Niklas Natt och Dag och Lars Ericson Wolke om frihetsfigurerna. I boken Ödet och Hoppet skildrar Niklas Natt och Dag Engelbrekts kamp och människorna runt honom i skönlitterär form. Inte minst hur hans egen släkt Natt och Dag kom att stå nära Engelbrekt, men också vara de som höll i mordvapnet.

Historieprofessorn Lars Ericson Wolke tecknar det första biografiska porträttet någonsin av Sten Sture den yngre, som gott kunde ha blivit svensk kung 10 år före Gustav och på det sättet skrivit om historien.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan medeltida konflikt, den mellan gutarna och kung Birger år 1313.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-09-26
Länk till avsnitt

När lärarinnorna beväpnades

Revolvrar och vakthundar skulle skydda 1800-talets lärarinnor mot våldet i skolan. Idag ser lösningarna annorlunda ut, men skolvåldet är alltjämt ett stort problem för både lärare och elever.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Våldet i skolan drabbar både lärare och elever och blir vanligare och grövre år för år. För hundra år sedan hette lösningen revolvrar som lärarinnorna skulle beväpna sig med i syfte att kunna freda sig, i första hand mot män som våldgästade de ensliga skolhusen på landet, berättar historikern Sara Backman Prytz. Idag är lösningarna andra, men problemet gammalt, menar Vesna Prekopic, aktuell med boken ?Brottsplats: Skolan?.

Dessutom berättar Dick Harrison om i vilka skolor som Sveriges första präster fick sin utbildning. Frankrike och England tycks de flesta av de första svenska prästerna studerat i, men kanske kom en och annan präst också från det ortodoxa Ryssland.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-09-19
Länk till avsnitt

Drottning Margareta ? Nordens husfru

Hur lyckades Drottning Margareta ena Norden under en regent? Hör om drottningen som drömde större än någon annan och som med list och diplomati snarare än militärmakt lyckades förverkliga drömmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon drömde om ett rike som sträckte sig från Grönland till Finland, från Danmark till Lappland. Under några år i början av 1400-talet var hon Nordens mäktigaste person, men hur blev hon den hon var och hur lyckades drottning Margareta förverkliga sin dröm? Tobias Svanelid samtalar med Erik Petersson, aktuell med ?Drottning Margaretas dröm? om kampen om Norden på medeltiden och om kvinnan som lyckades fånga all makt i sina egna händer.

Dessutom uppmärksammas mordet på Folke Bernadotte. För 75 år sedan avrättades fredsmäklaren Bernadotte i ett av tidens mest uppmärksammade politiska mord där de skyldiga aldrig skulle ställas inför rätta.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur mycket makt de svenska drottningarna egentligen haft, och varför vissa drottningar men inte andra kunnat involvera sig i politiken.

2023-09-13
Länk till avsnitt

1600-talets sorgligaste man

Lasse Lucidor är känd som 1600-talspoeten som kastades i fängelse för sin diktning och blev nedstucken på en stockholmssylta i en duell. Nu tecknas hans porträtt i en aktuell bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han var 1600-talets Unge Werther eller Jim Morrison och föregångare till Bellman. På Maria Magdalena kyrkogård på Södermalm finns minnesstenen över Lasse Lucidor, poeten som ansetts vara 1600-talets viktigaste svenske författare, men som levde ett liv som gör få avundsjuka ? fängslad som han blev för sin ökända bröllopsdikt, och dödad i en duell. Historikern Annika Sandén tecknar nu Lucidors porträtt och skildrar tiden han levde i i boken Jag, en olycklig spåman.

- Hade jag varit 20 år hade jag varit störtkär i honom, säger hon, men nu känner jag mer omsorg och sympati.

Dessutom kryper vi in i Dödskallegrottan på Lilla Karlsö som ruvar på hemligheter från stenålderns säljägarkultur. Arkeologen Alexander Sjöstrand berättar om de aktuella utgrävningarna vid Suder Vagnhus på ön som man hoppas ska ge en ny bild av den svenska stenåldern.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-09-05
Länk till avsnitt

Skånes dolda medeltidvärld

Det finns en dold historiska värld under våra fötter? För geografen Pär Connelid är bokskogssluttningarna vid Kullaberg fyllda av historier som fortfarande är helt synliga - för ett tränat öga...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Kullaberg växer idag bokskogarna höga i ett landskap som fortfarande bär tydliga spår från medeltiden. Tobias Svanelid vandrar runt med historiegeografen Pär Connelid bland medeltida odlingsterrasser som övergavs efter Digerdöden. Och hittar rester från bronsåldern i skuggan av det då heliga berget som sträcker sig ut i Kattegatt. Men hur kan en större förståelse av det historiska landskapet hjälpa oss att tänka kring kulturmiljöer idag?

Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad befälhavaren för Orsa kompani kan ha menat när han ansåg att Orsa kompani inte kunde ?lova något bestämt??

2023-08-29
Länk till avsnitt

Piratborgen på Gotland

I slutet av 1300-talet stred sjörövare, korsriddare och drottning Margaretas unionstrupper om herraväldet på Gotland. Vid Gullborg stod flera strider och nu har platsen kartlagts av arkeologer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med Tobias Svanelid till piratborgen Gullborg på Gotland. Länge har kullen vid den lilla sjön på södra Gotland misstänkts ha varit medeltidens mytomspunna sjörövarfäste, då östersjöpiraterna Vitalianerna ockuperade Gotland i slutet av 1300-talet. Nu har arkeologen Niklas Eriksson kartlagt borglämningarna och daterat träpålar som avslöjar att myterna är sanna.

Dessutom berättar Dick Harrison om freden vid Nöteborg 1323 ? den första kända fredstraktaten mellan Sverige och Ryssland som för en tid bilade gränstvisterna länderna emellan. Men oklarheten om var den nya gränsen egentligen gick gjorde freden bräcklig?

Och så berättar arkeologiprofessorn Peter Fischer om de enastående guldfynden ifrån Cypern där svenska arkeologer nu gräver fram vad man menar är Medelhavsområdets rikaste gravar.

2023-08-22
Länk till avsnitt

Nedsupen björn i hängmattan?

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning.

 

Böckerna som tipsas om är:

Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen Ulvros

Hotet från Ryssland av Oscar Jonsson

Fienden av Dick Harrison

En annan Edith av Nina Ulmaja

Kvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

Baltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg

Finlands svenska historia av Martin Hårdstedt

Gunila Axén av Jelena Zetterström

Petrus Artedi Ichtyologia av Jakob Christensson

Nationens avskum, militärens elit av Lars Ericson Wolke

Tyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus Källström

Promenerandets historia av Kekke Stadin

2023-06-20
Länk till avsnitt

Vi firar 1000 program!

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.

Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.

På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

2023-06-13
Länk till avsnitt

Gustav Vasas kungaval 1523

För femhundra år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung. Tobias Svanelid återvänder till valplatsen i Strängnäs för att diskutera valet och kungen och hur vi minns Gustav Vasa idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.

Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

2023-06-06
Länk till avsnitt

Ska vi fira Sveriges 500-årsdag?

Innebar valet av Gustav Vasa till svensk kung och det moderna Sveriges födelse? Vetenskapsradion Historia reder ut argumenten kring jubiléet som inte tycks firas så mycket som många hoppats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.

Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

2023-05-30
Länk till avsnitt

Så formar Sverigedemokraterna historien

Historia är viktigt för Sverigedemokraterna, och vilka historiska personer och händelser som passar in partiets världsbild analyseras nu av historikern Julia Håkansson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.

Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.

Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-05-23
Länk till avsnitt

Dresserade kanariefåglar roade 1800-talet

Kringresande akrobater, skäggiga damer och kanariefågelspektakel roade 17- och 1800-talets svenskar. Vi tar pulsen på en svunnen nöjeskultur. Och kartlägger handskriftens plågsamma historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.

Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-05-16
Länk till avsnitt

Liseberg gjorde Göteborg roligare

Skrattspeglar och kortväxta personer skapade succén Liseberg. 100 år efter invigningen besöker vi nöjesfältet som skulle göra Göteborg roligare. Och så uppmärksammar vi okända spionbasen Kari.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.

Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

2023-05-09
Länk till avsnitt

De var Sveriges sämsta kungar

Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.

Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna ? d?Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.

Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-05-02
Länk till avsnitt

Norges korståg mot Småland

En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.

Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

2023-04-25
Länk till avsnitt

Sveriges Biggles

Sverige hade sin egen Biggles! Hör om Gustaf Lönnbergs fantastiska historia i brittiska RAF och hur de svenska piloterna i allierad tjänst stred mot Hitler med glömdes bort av hemlandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.

Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.

Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-04-18
Länk till avsnitt

De sista bödlarna

Blodet från avrättade kunde bota epileptiker och magiska drycker gav bödlar mord i sinnet. I en aktuell bok skildras Sveriges sista bödlar, och vi besöker deras arbetsplats - galgbacken i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ännu en bit in på 1900-talet verkställde bödlar många av de straff som svenskar dömts för. Mitt i det industrialiserade och moderniserade Sverige arbetade denna rest från medeltiden, och präglade sin samtid. Historikern Isak Lidström har undersökt de sista bödlarnas liv i Sverige, och den kultur och många myter som uppstod kring dem, om såväl magiska drycker som heligt blod.

Och så rapporterar vi från Vasamuseets nya upptäckt, att en av Vasas besättningsmän inte var båtman, utan ? kvinna! Anna Maria Forssberg vid Vasamuseet berättar om kvinnorna på Vasa och vilken roll de spelade i den svenska flottan.

Dick Harrison reder dessutom ut vad Hälsingland var för 2500 år sedan.

Programledare är Tobias Svanelid.

2023-04-11
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.