Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Vi är där historien är. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionhistoria

Avsnitt

Han upptäckte vikingastaden Birka

Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser.

Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.
2021-10-12
Länk till avsnitt

Vikingafiktion och vendelrevansch

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv?

Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes Vikingaserie, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.
2021-10-05
Länk till avsnitt

Hallands Ivanhoe-borg grävs ut

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier.

Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.
2021-09-28
Länk till avsnitt

Vraken får eget museum

Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin.

På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli ett Norge utanför unionen med Sverige!
2021-09-21
Länk till avsnitt

Sydligaste sameboplatsen grävs ut

Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem.

I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-09-14
Länk till avsnitt

Musik för kung, fosterland och kvinnlig rösträtt

Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda.

Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet. Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-09-07
Länk till avsnitt

Freden i Nystad 1721 lär oss om dagens konflikter

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan.

Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas. Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.
2021-08-31
Länk till avsnitt

Vikingakungar och romerska köpmän ? Bohusläns historia

Följ med Tobias Svanelid till vikingagraven på Tryggö för att dyka ner i Bohusläns äldre historia, där romare handlat och de nordiska rikena mötts.

På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska. Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!
2021-08-24
Länk till avsnitt

Bästa historiska sommarböckerna!

Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram.

Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh Nazisternas fruar av James Wyllie Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson Alla tiders sex av Jonathan Lindström Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red) Fågelröster av Ingvar Svanberg Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red) Raiders of Scythia av Shem Phillips World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates
2021-06-22
Länk till avsnitt

Spartacus, Ladulås och Mozart samsas i årets lyssnarfrågemarathon

Glöm allt du trodde att du visste om några av historiens kändisar! I årets lyssnarfrågemarathon reder Dick Harrison ut missförstånden kring Nero, Spartacus och Mozart bland andra!

Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-06-15
Länk till avsnitt

Andrées galna ballongflygningar

Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien!

När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen. Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.
2021-06-08
Länk till avsnitt

Jakten på den glömda krigsflottan

Följ med Tobias Svanelid under ytan på jakt efter Sveriges bortglömda krigsskepp. Vid Myttingviken på Värmdö gömmer sig två av dem, två danska tillfångatagna skepp som bär på spännande historier.

Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där? Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!
2021-06-01
Länk till avsnitt

Stormakts-Sveriges sista fältslag

Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen.

I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.
2021-05-25
Länk till avsnitt

Kossornas historia

Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur.

Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp. Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!
2021-05-18
Länk till avsnitt

Rasbiologiska institutet 100 år

Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga.

Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia. Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.
2021-05-11
Länk till avsnitt

DNA revolutionerar släktforskningen

Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras.

Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.
2021-05-04
Länk till avsnitt

Historien i en sträng DNA

Tobias Svanelid analyserar sin "etnicitetskarta" utifrån DNA-testet som gjordes i samband med program nr 900. Men vad kan DNA:t egentligen berätta om vårt ursprung och hur påverkar det vår identitet?

DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder. Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.
2021-04-27
Länk till avsnitt

1600-talskroppen under lupp

Hur hade en 1600-talsmänniska förklarat coronapandemin? Vad kan 400-åriga tankar om fosterutveckling säga oss idag? Vi tar pulsen på 1600-talskroppen och hur man tänkte sig att den fungerade.

1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag. Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.
2021-04-20
Länk till avsnitt

Verklighetens Ulla Winblad

Hon fick leva med att vara hela 1700-talets sexsymbol. Verklighetens Ulla Winblad var en fattig flicka med kraftfullt temperament som tappade kontrollen över bilden av sig själv.

Maria Christina Kiellström hette hon kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol. Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-04-13
Länk till avsnitt

Pariskommunen ? socialismens blodiga experiment

Socialister, anarkister och många andra ställde sig på barrikaderna i Paris 1871. Några veckor senare var många av dem dödade och ännu fler deporterades. Men vad var det egentligen som hände?

Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss. Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.
2021-04-06
Länk till avsnitt

Så befriade antiken Grekland

Det var kärleken till antiken som fick stormakterna att intervenera för grekernas sak i självständighetskriget mot Osmanska riket som drog igång för 200 år sedan.

I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga. Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.
2021-03-30
Länk till avsnitt

Järle kvarn ska rivas

Striden mellan musslor och människor vid Järle kvarn är nu avgjord. Kvarndammen får rivas, vilket kan få stora konsekvenser för platsens kulturvärden och andra dammars skydd, menar kritiker.

Vill du höra vårt första program om Järle kvarn - klicka HÄR. Dammen vid Järle kvarn ska rivas. Det beslutade Mark- och Miljödomstolen i förra veckan och Vetenskapsradion Historia återvänder till ärendet som engagerat tusentals personer och riktat sökarljuset på striden mellan naturvärden och kulturvärden i vårt land. Dessutom om staden Venedig, som i veckan firar en märklig födelsedag sin 1 600-årsdag! Författarna Carl Tham och Carin Norberg berättar om stadens märkvärdiga ursprungsmyt och om hur staden i tusen år kämpat mot såväl smittor som klimatförändringar för sin överlevnad. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den baktalade kejsaren Caligula förklarade krig mot havsguden Neptunus. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-03-23
Länk till avsnitt

Så föddes vikingen

En äventyrlig upptäckare, en sävlig bonde eller self made man. Vikingen har bytt karaktär många gånger genom historien, men föddes 1811 när man behövde en superhjälte som skulle återerövra Finland.

När Sverige upplevde sin djupaste kris föddes vikingen. I stimmiga salonger på Stallmästargården i Stockholm träffades Götiska förbundet i början av 1800-talet och mejslade ut en superhjälte som man hoppades kunde rädda Sveriges ära och framtid vikingen. Tobias Svanelid återvänder till platsen för att reda ut vikingens första stapplande steg i vår historia, och hur han kommit att förändras sedan början av 1800-talet. Vi pratar också fornegyptiska djurkyrkogårdar, mumifieringsrecept och hur städerna Lund och London egentligen hör ihop.
2021-03-16
Länk till avsnitt

När vi offrade människor

Visst har vi offrat människor i Sverige, menar religionshistorikern som nu har pusslat ihop ledtrådarna till en mytomspunnen tradition. Vi träffar honom och firar 900 avsnitt med DNA-svabb!

Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren. Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.
2021-03-09
Länk till avsnitt

Riddarnas värld

Hur kom det sig att lanssvingande ryttare förvandlades till artiga gentlemän som skrev höviska kärleksdikter? Vi undersöker riddarnas historia och hur mycket av deras värld som lever kvar idag.

De har anor från djupaste medeltid men påverkar oss än idag. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på riddarnas historia. En gång i tiden beridna krigare, medeltidens elitsoldater, som med tiden skulle utvecklas till höviska gentlemän som idag håller upp dörrar och skålar artigt. Vi reder ut hur det blev så. Och så uppmärksammar vi varför veckan har just sju, och inte åtta eller tio dagar. Beslutet om sjudagarsveckan fattades i Rom för exakt 1 700 år sedan, men traditionen har ännu längre anor tillbaka till de stjärnskådande sumererna och babylonierna, berättar Dick Harrison. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-03-02
Länk till avsnitt

Skyddsrummens Sverige på dekis

Från att ha varit världsledande i att bygga skyddsrum är de svenska skyddsrummen nu i dåligt skick. Allt för lite görs för att underhålla skyddsrummen, menar kritiker.

Sverige är världsledande på skyddsrum omkring 65 000 har byggs i landet och tillsammans rymmer de 7 miljoner människor. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kom sig att Sverige blev skyddsrumstokigt vid tiden strax före andra världskrigets utbrott och hur skyddsrummen format landet. Men vi besöker också ett av landets alla skyddsrum för att ta tempen på hur rummen mår idag. - Man har fattat ett antal felaktiga beslut som gör att det drar onödigt långt ut på tiden att få fungerande skyddsrum, säger skyddsrumsspecialisten Anders Nilsson som menar att regering och ansvariga myndigheter inte tar sitt ansvar för att bibehålla skyddsrummen i brukbart skick. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-02-23
Länk till avsnitt

Adolf Fredrik och semlorna

Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia!

Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-02-16
Länk till avsnitt

Guldets historia

Guldets historia är lika gammal som de äldsta civilisationerna och Vetenskapsradion Historia reder ut vad som fascinerat oss med ädelmetallen och vilken historia Sveriges guldskatter berättar.

Sedan civilisationernas gryning har guldets glimmande fascinerat oss. Vi har grävt upp det ur jorden, jagat efter det i febriga guldrusher och format vackra smycken som vi prytt våra händer med när vi gift oss eller när vi krönt våra regenter. Vetenskapsradion Historia träffar bokaktuella Anette Nyqvist och arkeologen Kent Andersson för att diskutera guldets historia. Dessutom om aktuella Netflixfilmen "The Dig" som berättar historien om en av tidernas viktigaste arkeologiska upptäckter båtgraven i Sutton Hoo, som dessutom har tydliga historiska kopplingar till vendeltidens Uppland. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingatida människooffer. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-02-09
Länk till avsnitt

Blodbadet i Nydala kloster

Varför dränkte Kristian Tyrann abboten och flera munkar vid Nydala kloster? Vetenskapsradion Historia åker till platsen för brottet för att nysta i historien som förvandlade Kristian II till tyrann.

I februari stannade Kristian II:s soldater vid Nydala kloster i Småland. Efter att ha bjudits på mat och dryck betalade de uppehället genom att dränka både abboten och munkarna i en isvak. Vetenskapsradion Historia åker till platsen för det skändliga brottet för att förstå varför blodbadet i Nydala kunde hände illdådet som gav upphov till öknamnet Kristian Tyrann. Dessutom hedrar vi nyss bortgångne historieförmedlaren Hans Hatte Furuhagen och besvarar en lyssnarfråga om den mytomspunna påven Johanna. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-02-02
Länk till avsnitt

När Tyskland föddes

För 150 år sedan föddes det Tyska kejsardömet - för fransmännen förnedrande nog i Versailles Spegelsal. Men vilken roll kom denna nya stormakt att spela i Europas historia och för dagens tyskar?

Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien. Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om.
2021-01-26
Länk till avsnitt

Vårt eviga behov av brädspel

Tobias Svanelid testar Gustav II Adolfs schack och kortlekar för att komma barockmänniskan närmre. Spelande är ett uråldrigt mänskligt intresse och idag blir historiska brädspel allt mer populära.

I juni 1631 fick Gustav II Adolf en furstlig gåva av staden Augsburg, ett konstskåp fullpackat av brädspel. Tobias Svanelid och konstvetaren Greger Sundin testar de fyrahundraåriga spelen för att försöka komma barockmänniskan närmare. För känslan av frustration över dåliga tärningskast och otur i kortspel är evig, hävdar Greger Sundin som disputerat på en avhandling om 1600-talsspelens historia. Dessutom om hur man idag tillverkar brädspel som handlar om historia. Speldesignern Jon Manker menar att vårt behov av spel är äldre än mänskligheten och att brädspelande idag kan fylla en viktig funktion för att väcka vårt intresse för historia och för att utveckla vår hjärna! Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den mytomspunna staden Troja.
2021-01-19
Länk till avsnitt

Livgardet 500 år

Från början var de 16 morska dalkarlar som skulle skydda Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i drygt trettio krig och räknas nu som ett av världens äldsta militära förband.

I januari 1521 avdelades 16 dalkarlar att vakta den blivande kungen Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i över trettio krig och deltagit i flertalet internationella insatser. Urban Björstadius besöker femhundraåringen för att ta reda på det rekordgamla regementets historia och hur man idag arbetar för att bevara historien. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om ättestuporna har de någonsin funnits? Programledare är Tobias Svanelid.
2021-01-12
Länk till avsnitt

Tvåkammarriksdagen ? från adelsnäste till folkhemsbygge

För femtio år sedan gick det svenska tvåkammarsystemet i graven, ett politiskt system som skulle modernisera Sverige men istället konserverade en gammal ordning, men till slut stärkte folkhemsbygget.

Den skulle modernisera ett Sverige som på 1800-talet fortfarande använde sig av ett medeltida politiskt system, men i och med demokratins genombrott kom tvåkammarriksdagen istället att bana vägen för en stark socialdemokrati. Tobias Svanelid vandrar tillsammans med historieprofessor Torbjörn Nilsson från nya till gamla riksdagshuset för att berätta om ett parlamentarisk modell som gick i graven för femtio år sedan och som idag sörjs av få tvåkammarriksdagen. Dessutom om 2020 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Urban Björstadius har botaniserat bland mammuthus och Romulustempel för att utse de tio mest iögonenfallande fynden.
2021-01-05
Länk till avsnitt

Vetenskapsradion Historias årskrönika 2020

Luta dig tillbaka och återupplev historieåret 2020 - följ med Vetenskapsradion Historia i dansens virvlar, på kyrkvindar, i iskalla slott och plumsa ned i Fyrisån för att testa 1500-talets simdynor!

Det har varit ett galet år, med coronapandemi och ett dramatiskt amerikanskt presidentval, men i Vetenskapsradion Historia står dåtiden snarare än nutiden i fokus. Ta chansen att återvända till de arkeologiska utgrävningsgroparna, testa 1500-talets simdynor, sväng dina lurviga på Svenska Amerikalinjens fartyg och lyssna till Fredrika Bremers flöjtur. Allt det och mycket mer i Vetenskapsradion Historias årskrönika över historieåret 2020. Programledare är Tobias Svanelid.
2020-12-29
Länk till avsnitt

Stockholms blodbad

På grund av presidentval och pandemi utgick vårt program om Stockholms blodbad - Sveriges politiska massmord. Under julhelgen sänds det igen, och i samband med det återpublicerar vi också poddfilen.

REPRIS FRÅN NOVEMBER 2020 Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.
2020-12-22
Länk till avsnitt

Bygg Eiffeltornet och erövra England ? julklappsböcker och spel i Vetenskapsradion Historia

Är du rädd för en tråkig corona-jul? Vetenskapsradion Historia har räddningen för dig med sina traditionsenliga tips på julklappsböcker och historiska brädspel som passar att spela i litet sällskap!

Bygg ditt eget Eiffeltorn eller erövra England som Sir Galahad i Vetenskapsradion Historia testar spelpanelen historiska brädspel som kan förnöja julhelgen under coronapandemin. Dessutom tipsar Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker om allt från Jack the Rippers offer till fabler och indoeuropeiska hästoffer. Böcker och spel som nämns i programmet: Växternas Stockholm fossila växtrester och skriftliga källor berättar av Ann-Marie Hansson (red) Fem kvinnor den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold Kvinnosaker ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål av Karin Carlsson Augusta Lundin haute couture på svenska av Lotta Lewenhaupt (red) Att forma en ny tid kvinnor som samhällspedagoger runt 1900 av Boel Englund (red) Ghost Ships Östersjöns okända historia av Carl Douglas och Jonas Tham De små båtarna och den stora flykten arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar av Mirja Arnshav Skulpturerna på Vasa en berättelse om makt av Anna Maria Forssberg (red) Den bekväma vardagen kvinnor kring bord på 1700-talets Näs av Carolina Brown Sverige genom konstnärens öga av Nils-Olof Olsson Fabelbruk i svensk tidigmodernitet av Erik Zillén Bortrivna sidor ur historien från Albigenskorståget till bombningarna av Korea av Christer Bergström The Great Indo-European Horse Sacrifice av Anders Kaliff och Terje Östigård Paris av Michael Kiesling och Wolfgang Kramer The King is Dead av Peer Sylvester
2020-12-15
Länk till avsnitt

Nazisternas fröstöld i Sovjet

Nazisternas lebensraum i öster skulle odlas upp med hjälp av sovjetiska supergrönsaker. Hör om växtförädlingens våldsamma historia och om Gustav Vasas sista äventyr - men åkte han verkligen skidor?

Supergrödor skulle föda det nya tusenårsriket hoppades nazisterna problemet var bara att världens främsta fröbank fanns i Sovjetunionen. I den aktuella boken Den stora fröstölden beskriver Jens Nordqvist växtförädlingens våldsamma historia, där sovjets Indiana Jones Nikolaj Vavilov la grunden för en enorm genbank som sedan plundrades av SS-officeren Heinz Brücher. Dessutom fortsätter resan i Gustav Vasas fotspår, där Bo Eriksson berättar om äventyren i Mora som hade kunnat sluta illa för den blivande kungen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför just Dalarna fått en sån central roll som bondeupprorens födelseplats i Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.
2020-12-08
Länk till avsnitt

Mumier som medicin

Hör om den magstarka traditionen att mala ner mumier till medicin - medicinsk kannibalism som frodades i Sverige på 1700-talet. Och om Gustav Vasas äventyr i Isala på hans flykt undan dansken!

På 1700-talet hämtade en svensk Indiana Jones-expedition hem en mumie från Egypten. En av anledningarna var att man ville använda mumien för att tillverka universalmedicin som då var högsta mode i Europa en sorts medicinsk kannibalism som vi helst vill glömma idag. Och så fortsätter vi att följa Gustav Vasa i fotspåren på hans flykt i Dalarna för 500 år sedan, och diskuterar vad vi egentligen vet om medetidsslagen som odödliggjordes av Jan Guillou. Programledare är Tobias Svanelid.
2020-12-01
Länk till avsnitt

Gustav Vasas äventyr i Dalarna

Följ med Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson på en coronasäker resa till Dalarna, där Gustav Vasa för 500 år sedan flydde undan dansken.

För 500 år sedan satte Gustav Vasa av mot Mora på ett svindlande äventyr bland dasstunnor och i hölass på flykt undan danska knektar. Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson följer honom i spåren för att ta reda på vad som är myt och sanning i den svenska historiens mest välkända resa. Dessutom en lyssnarfråga om bondeuppror i våra grannländer.
2020-11-24
Länk till avsnitt

De tre kungadömenas tid

Följ med till kinesernas blodiga älsklingsperiod - de tre kungadömenas tid på 200-talet då fältslag och övermänskliga fältherrar dominerade ett kaotiskt Kina.

Det var den kanske blodigaste epoken i Kinas historia, men också en av de mest populära. Det har gått 1800 år sedan de tre kungadömenas tid inleddes i Kina en tid av palatsintriger, stora fältslag och påstådda superhjältar, och Tobias Svanelid träffar kinakännaren Bengt Pettersson för att diskutera vad den här perioden innebar för Kina och vad den betyder för kineser idag. För faktum är att historieverket som skildrade epoken, och som i sig skrevs för 700 år sedan, fortfarande är en av Kinas mest populära böcker. Och så uppmärksammar vi Sveriges hemliga försök att lägga under sig Kinas enorma råvarutillgångar. I början av 1900-talet blev Johan Gunnar Kina-Gunnar Andersson konsult för Kinas försök att få sin industri på fötter, men han hade en dold agenda tillsammans med medlemmar ur Wallenbergfamiljen att för svensk räkning ta kontrollen över Kinas naturresurser, inte minst landets järn- och kolfyndigheter. En dold svensk kolonialhistoria, menar forskarna.
2020-11-17
Länk till avsnitt

Mayflower skapade Amerika

Såväl Thanksgiving och känslan av att vara ett utvalt folk härstammar från Mayflowers resa över Atlanten 1620. Tobias Svanelid granskar en 400-årig myt för ta reda på vad den betyder i USA idag.

För exakt 400 år sedan satte de puritanska pilgrimerna på skeppet Mayflower för första gången sina fötter på amerikansk mark. Händelsen har fått ikonisk status i USA och till minnet av deras första hårda vinter firas Thanksgiving som den mest amerikanska av alla högtider. Tobias Svanelid samlar historikerna och amerikakännarna Adam Hjortén och Dag Blanck för att reda ut vad Mayflowers resa egentligen betytt för USA och vad händelsen betyder för dagens amerikaner i ett splittrat land. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut vad skandinaver hade för kontakt med England innan vikingarna kom dit och plundrade.
2020-11-10
Länk till avsnitt

Stockholms blodbad

Stockholms blodbad för 500 år sedan är ett närmast unikt politiskt massmord och Tobias Svanelid försöker ta reda på hur det kunde hända, men också hur det påverkade en stad som Stockholm.

Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.
2020-11-03
Länk till avsnitt

Det bekväma 1700-talshemmet

Ett bekvämt hem har blivit allt viktigare för oss under coronapandemin, och hemmens stora bekvämlighetsrevolution slog igenom på 1700-talet visar en aktuell bok. Dessutom om 1700-talets Sverigebild!

På 1700-talet slog det bekväma hemmet igenom hos förmögna svenskar. Lättflyttade möbler med sinnrika tekniska lösningar revolutionerade sällskapslivet i 1700-talets salonger. Inte minst borden blev en symbol för vad inte minst kvinnor förväntades syssla med hemma: skriva brev, dricka kaffe, sy kläder och spela spel. Vetenskapsradion Historia gör hembesök hos konstvetaren Carolina Brown som skildrar bekvämlighetsrevolutionen i aktuella boken Den bekväma vardagen. Och så undersöker vi hur bilden av Sverige såg ut för 300 år sedan. Idag har ju Sverigebilden fått sig en törn, men i den osmanska reseskildringen till Stockholm från år 1733 framstår bilden ett svenskt lyckorike som många svenskar idag säkert skulle vara stolta över. Programledare är Tobias Svanelid.
2020-10-27
Länk till avsnitt

På Bellmans bakgata

En unik barockträdgård från 1600-talet gömmer sig på Södermalm i Stockholm och nu gräver arkeologerna ut parken och kvarteret där Bellman lekte som barn.

Nu grävs Carl Michael Bellmans kvarter fram på Södermalm i Stockholm. Under dagens jordyta döljer sig en rik barockträdgård, men också tunga industrier från en tid då Söder var stockholmarnas sommarnöje. Dessutom om hur arkeologer ska kunna bli bättre att hitta de fattigas kulturarv. För vid sidan av slott, borgar och hallar finns torpen och backstugorna som utgör ett fortfarande okänt kulturarv som angår oss alla. Programledare Tobias Svanelid.
2020-10-20
Länk till avsnitt

300 år av spabad

Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen.

Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som uslingar samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän! Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen. Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!
2020-10-13
Länk till avsnitt

Granskogsfolket svenskarna

Följ med på en promenad i granskogen, som länge haft en särskild och närmast religiös betydelse för svenskarna. Det menar i alla fall den religionshistoriker som nu söker naturdyrkandets rötter.

För många svenskar är naturen och skogen helig och en del av oss får närmast en religiös upplevelse under en skogspromenad. Men hur kom det sig att världens mest sekulariserade folk skulle söka andlighet i skogen? Religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med boken Granskogsfolk, söker rötterna bland Tacitus germanska naturkult, bland tomtar och troll, 1800-talets naturromantik och moderniseringens dubbla sidor och vi möter honom under en skogspromenad förstås! Dessutom om vem som egentligen var den förste att kalla sig kung av Sverige. För Olof Skötkonung, som traditionellt betraktas som Sveriges förste kung, fanns ju inget Sverige, så Dick Harrison får reda ut vem det egentligen kan vara som var Karl XVI Gustavs första kollega. Programledare är Tobias Svanelid.
2020-10-06
Länk till avsnitt

Ströja ? Rohan i Östergötland

Följ med Tobias Svanelid till vendeltidens Ströja längst in i Bråviken, en tidigare okänd handelsplats och mäktig stormannahall från en tid som gav Tolkien inspirationen till sitt Rohan!

Längst inne i Bråviken har en rik handelsplats och en mäktig stormannahall dolt sig för arkeologerna. Fram tills nu när porten till Östergötland, vendeltidens Ströja, grävs ut. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om guldgubbar och märkliga mynt, om det legendariska slaget vid Bråvalla och om hur Tolkien hittade inspiration till sitt Rohan i en svensk vendeltid. Dessutom om en av historiens doldisar, ingenjören, som nu för första gången får sin historia berättad i Gunnar Wetterbergs aktuella Ingenjörerna. Från kanalbyggen och kanontillverkning har ingenjörerna i hundratals omvandlat Sverige. Idag ligger de bakom några av landets mest framgångsrika företag, men hur kom det sig att just Sverige skulle fostra en så skicklig yrkeskår?
2020-09-29
Länk till avsnitt

Slagen vid Thermopyle och Salamis

300 spartaner stod mot hundratusentals perser i en konflikt som blivit västerlandets mest ikoniska. Men vad hände egentligen vid Thermopyle och Salamis och hur ser vi på slagen idag?

För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.
2020-09-22
Länk till avsnitt

Hur blev Sverige världens jämlikaste land?

Extrem fattigdom och avsaknad av politiskt inflytande lade grunden till den unika svenska jämlikheten, snarare än sockenstämmor och odalbönder, menar forskare som debatterar frågan i dagens program.

Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren. Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid? Programledare är Tobias Svanelid.
2020-09-15
Länk till avsnitt

Stenåldersbyn som dränktes

För 8000 år sedan var jägarna och samlarna i södra Sverige bofasta halva året. Vid Sölvesborg har man hittat unika lämningar som avslöjar en helt ny bild av vår äldsta forntid.

Vid Sölvesborg har arkeologerna hittat resterna efter en extremt välbevarad stenåldersby som ger en helt ny bild av hur jägarstenålderns samhälle kan ha fungerat. Tobias Svanelid besöker platsen för att diskutera stenåldershus och den mystiska översvämning som bevarat platsen för eftervärlden. Dessutom om Anna Whitlock, verklighetens Fröken Friman, som nu föräras en egen biografi.
2020-09-08
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.