Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion Historia

Vetenskapsradion Historia

Vi är där historien är. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionhistoria

Avsnitt

Kärlek och industriromantik förgyller sommaren

Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning?

Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.Böcker och spel som nämns i programmet:Historiska kärlekspar av Sara GribergSveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia LingDe kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena BergSvarta St Barthelemy av Fredrik ThomassonSveriges långa historia av Jonathan LindströmTusen år i Uppåkra av Dick HarrisonKlart skepp av Ann Pålsson (redaktör)Ruths garderob av Ingela BendtExtas i folkhemmet av Leonidas AretakisJakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas PalmaerFurnace av Ivan LashinBrass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace
2022-06-21
Länk till avsnitt

Lyssnarfrågemarathon med toyotakrig, fotbollskrig och körsbärskrig!

Hör om stridshingstar, fotbollskrig, 1200-talets Vietnamkrig och mycket annat i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon där Dick Harrison svarar på lyssnarnas egna frågor i ett helt program.

Vad hände under Fotbollskriget 1969 och Körsbärskriget 1631 och varför bröt de ut? Följ med Vetenskapsradion Historia på Dick Harrison långlopp, årets lyssnarfrågemarathon där historieprofessorn besvarar lyssnarnas egna frågor. Denna gång berör samtliga frågor historiska krig med anledning av den pågående ryska invasionen av Ukraina.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-06-14
Länk till avsnitt

Flottan fyller 500

Från Kronans undergång utanför Öland till den stora segern vid Svensksund. Flottans historia har format riket. Den har skapat stormakten Sverige och skyddat landets handel. Nu fyller den 500 år.

För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-06-07
Länk till avsnitt

Hemlighetsfulla neanderthalaren i rampljuset

Glöm den skäggige grottmannen och tänk dig istället en fingerfärdig och pratsam kulturvarelse med goda relationer med vår egen art. Det är författaren Rebecca Wragg Sykes budskap i aktuella Släktskap.

Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-05-31
Länk till avsnitt

Sveriges första muslimer

Följ med Tobias Svanelid på en vandring längs Birger Jarlsgatan, startpunkten för den muslimska invandringen i Sverige. Och hör om korstågens betydelse för islams expansion.

Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.
2022-05-24
Länk till avsnitt

Kalla krigets vikingakatastrof

Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar.

Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?Programledare är Tobias Svanelid. 
2022-05-17
Länk till avsnitt

Porten till Stormakts-Sverige

1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder.

Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.Programledare är Tobias Svanelid. 
2022-05-10
Länk till avsnitt

Polisarbete på Bellman noir-tiden

Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt!

1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-05-03
Länk till avsnitt

Knarklandet Sveriges historia

Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium!

Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.Programledare är Tobias Svanelid. 
2022-04-26
Länk till avsnitt

Slottet ? från lyxhem till turistdestination

Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.

Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-04-19
Länk till avsnitt

Påsköns hemligheter och kollaps

Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan?

På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?
2022-04-12
Länk till avsnitt

Uppsalas medeltid och Roms värste kejsare

Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit.

Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-04-05
Länk till avsnitt

Slavkolonin Sankt Barthélemy

Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den.

För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-03-29
Länk till avsnitt

Forntiden i helt nytt ljus

Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen.

Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.
2022-03-22
Länk till avsnitt

Slagen om Kiev 1941 och 2022

Det var historiens största inringning av fiendesoldater och en av krigshistoriens värsta katastrofer. Vetenskapsradion Historia undersöker parallellerna mellan slaget vid Kiev 1941 och striderna idag.

Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-03-15
Länk till avsnitt

Ryssland offer för sin egen krigshistoria

Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-03-08
Länk till avsnitt

Ukrainas historia under attack

Ukrainas kulturarv riskerar att plundras eller förstöras i kriget. Vad görs för att rädda landets historia när den nu är under attack, och hur ser de historiska banden mellan Sverige och Ukraina ut?

Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.Programledare är Tobias Svanelid.Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.  
2022-03-01
Länk till avsnitt

Myten om tvångsdöpta muslimer

Varför uppkom myten om stormakts-Sveriges tvångsdöpta muslimer? Vetenskapsradion Historia undersöker historien bakom berättelsen, och uppmärksammar försöket att ärerädda ärkeskurken Anckarström.

Tiotalet muslimska turkar påstås ha tvångsdöpts i Sverige i slutet av 1600-talet. Men uppgifterna stämmer inte, menar religionshistorikern Martin Berntson som studerat fallen, och nu drar paralleller med dagens mytbildning om svenska myndigheter som kidnappar muslimska barn.Dessutom uppmärksammar vi pjäsen PANG! sa Anckarström som vill ge en ny bild av den ökände kungamördaren och dessutom lanserar nya motiv. Kanske var mordet på maskeradbalen inte bara politiskt motiverat, utan också en hämnd för Anckarströms metoo-erfarenheter som livpage åt Gustav III, menar regissören Anders Berg. Historikern Jonas Nordin är skeptisk till metoo-anklagelserna, men menar att Anckarström förtjänar upprättelse idag.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-02-22
Länk till avsnitt

Skattplundrare eller hobbyarkeolog?

Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras.

Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.
2022-02-15
Länk till avsnitt

Honungsvalla, nationalism och tremetersskidor när Vasaloppet fyller 100 år

Nu ska 139 moderna skidåkare fira Vasaloppets 100-årsdage genom att åka det på tidstrogna skidor. Tobias Svanelid tar reda på hur det kommer att gå och varför Vasaloppet fortsätter att fascinera oss.

Tremetersskidor vallade med tjära, honung och stearin ska föra 139 skidlöpare i mål när Vasaloppet firar sin hundraårsdag med ett jubileumslopp. Tobias Svanelid undersöker vilka utmaningar en hundraårig skidutrustning ställer på dagens skidlöpare och om blåbärssoppan är historiskt korrekt. Dessutom berättar idrottshistorikern Isak Lidström om Vasaloppets brokiga historia från starten 1922 till dagens massevent och varför skidloppet kommit att bli den svenska nationens skapelseberättelse.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om man kan spåra dagens adelsfamiljer till de romerska patricierna!
2022-02-08
Länk till avsnitt

Nu måste vi tänka i 100 000-årsperioder!

Beslutet om slutförvar under Forsmark kräver att vi börjar tänka i 100 000-årsperioder. Tobias Svanelid träffar representanter från två organisationer som vill stimulera vårt långtidstänkande.

Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.
2022-02-01
Länk till avsnitt

Preussen - från korsriddare till pickelhuvor

Junkrar, pickelhuvor och korsriddare har präglat bilden av Preussen. Landet upplöstes för 75 år sedan men Tobias Svanelid spårar landets historia och vilket Preussens arv egentligen är.

Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.
2022-01-25
Länk till avsnitt

Struenseeaffären lockar med otrohet, maktspel och galenskap

Hur kunde en enkel läkare få makten i Danmark, inleda en affär med drottningen och kontrollera en galen kung? Struenseeaffären har fascinerat oss i 250 år och Tobias Svanelid reder ut vad som hände.

För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.
2022-01-18
Länk till avsnitt

Historikerns ansvar för samtiden

Ibland ryter historiker till i samhällsdebatten, när historia vantolkas eller används som politiskt slagträ. Men kanske borde de ryta oftare? Och kanske kan historia lägga grunden för klokare beslut?

Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.
2022-01-11
Länk till avsnitt

Klockstaplarnas hemligheter och framtidens historia

Klockstaplarna har ringt in det nya året, men vi behöver veta mer om hur de mår idag och vad de har för historia. Följ med till utforskandet av Njutångers klockstapel, och hör om framtidens historia!

De har just ringt in det nya året, men vi vet alltför lite om landets klockstaplar. Uppsala stift har nu dragit igång ett inventerings- och restaureringsprojekt som kartlägger många av landets hundratals klockstaplar och Vetenskapsradion Historia hänger med upp i Njutångers vackra klockstapel för att höra om 1700-talets byggmästare och staplarnas kulturhistoria.Dessutom tar vi tempen på framtidens historia. När 2022 står framför oss och nyårslöftena fortfarande är obrutna undersöker vi tillsammans med idéhistorikern Henrik Brissman hur vi sett på framtiden genom historien. En historia av orakelkulter, utopiska galenskaper och tekniska fantasier som sällan blivit verklighet.Programledare är Tobias Svanelid.
2022-01-04
Länk till avsnitt

Vetenskapsradion Historias årskrönika flyger vilse med Andrée

Följ med Tobias Svanelid på en resa genom historien i Vetenskapsradion Historias årskrönika!

Även under ett coronaår har Vetenskapsradion Historia sett till att fara land och rike kring för att bevaka historiska nyheter och arkeologiska utgrävningar. Likt Salomon August Andrée, som flög mer än lovligt vilse under sina provflygningar, reser vi med Tobias Svanelid och Urban Björstadius från halländska medeltidsborgar, till blodiga klostermassakrer i Nydala, från slagfältets Selånger till samernas Tärnsjö. Hör om vikingar, DNA-hysteri, rösträttssånger och sjunkna skepp i Vetenskapsradion Historias årskrönika.
2021-12-31
Länk till avsnitt

När vi dansade nakna runt snögubben

Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer.

På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.
2021-12-21
Länk till avsnitt

Hövisk kärlek och gladporr i årets julklappstips

Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips.

Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!Böcker och spel som nämns i programmet:"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)"Lust och nöd" av Gunnela Björk"Syster Gerda" av Anna Götlind"Vardagsskrock" av Fredrik Skott"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy
2021-12-14
Länk till avsnitt

Marco Polos kändisskap började i fängelset

Marco Polos resa till Kina var inte unik under 1200-talet, men hans berättelse om den var det. Dick Harrison berättar om Pax Mongolica som skapade förutsättningarna för världens mest kända långresa.

Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella Drottning Margareta den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.
2021-12-07
Länk till avsnitt

Fotbollsfeber och monstermanifest

Samlarbilder och pokaler berättar historien om fotbollens roll i den svenska kulturhistorien. Vi bläddrar i Fotbollens kuriosakabinett, och undersöker också vad monstren betytt genom världshistorien.

Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.Programledare är Tobias Svanelid.
2021-11-30
Länk till avsnitt

Så mörk var medeltiden

Medeltiden var verkligen en mörkertid om man betraktar antalet fönster i hus och kyrkor. Vetenskapsradion Historia försöker föreställa sig medeltidsmörkret och låter Panelen diskutera samhällsfrågor.

Pyttesmå fönster och nästan inga ljus eller lampor. Så tedde sig livet för medeltidens människor och i en aktuell avhandling studerar arkeologen Linda Qviström hur man uppfattade mörker och ljus i medeltidens Sverige. Vetenskapsradion Historia träffar henne i en av novembermörka Uppsalas medeltidskyrkor.Och så återsamlas Panelen som ger historiska perspektiv på dagens samhällsfrågor kring coronans återkomst, Glasgowmötets brustna förhoppningar och Britney Spears återvunna frihet.Programledare är Tobias Svanelid.
2021-11-23
Länk till avsnitt

Vapenlobbyn firar 150 och krisar

National Rifle Association försvarar benhårt rätten att äga vapen. Från början ville man lära amerikaner att skjuta, men idag har NRA förvandlats till en enorm lobbyorganisation ansatt från alla håll.

För varje sydstatssoldat som dödades missade nordstatstrupperna 999 skott och för att få ordning på skjutskickligheten drog National Rifle Association igång sin verksamhet för 150 år sedan, först som en utbildningsorganisation, men idag inte minst som en av USA:s mäktigaste lobbygrupper.Vetenskapsradion Historia tar tempen på den amerikanska vapenkulturen och söker i historien för att förstå NRA:s benhårda försvar för rätten att bära vapen.Vi undersöker också hur det kom sig att svensk skyttekultur skulle utvecklas så annorlunda än den amerikanska. Vi besöker skjutbanorna i Östergötland som är rester från en blomstrande svensk sportskytteepok och träffar skytten Pia Clerté för att ta reda hur sporten idag både kan locka och skrämma.Programledare är Tobias Svanelid.
2021-11-16
Länk till avsnitt

När Stanley mötte Livingstone

Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.

För 150 år sedan yttrades de bevingade orden Dr. Livingstone, I presume. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-11-09
Länk till avsnitt

Osmundvrakets hemligheter blottläggs

Följ med ner till Osmundvraket där jakten fortsätter på Sveriges okända järnexport och man hittar märkliga föremål på det extremt välbevarade vraket. Hör också om livet på stormaktens krigsskepp!

Nu dyker marinarkeologerna på det extremt välbevarade 1500-talsskeppet i Stockholms skärgård som har en unik last av osmundjärn. Tobias Svanelid följer med ut på dykflotten för att höra om Sveriges viktigaste exportprodukt under Gustav Vasas tid, och om skeppet som skulle konkurrera ut de tyska koggarna. Dessutom bekantar vi oss med livet ombord på 1600-talets svenska krigsfartyg. Marinarkeologen Patrik Höglund har forskat om mikrosamhället på skepp som Kronan och Vasa där rangen avgjorde det mesta och levnadsförhållandena ofta var mycket tuffa. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Drottning Kristinas eventuella ambitioner att återta den svenska kronan.
2021-11-02
Länk till avsnitt

På jakt efter ett historiskt kulturlandskap

Under våra fötter finns spåren efter ett mångtusenårigt odlingslandskap. Pär Connelid är expert på att upptäcka det med hjälp av fossila åkrar och stenrösen från bronsåldern.

I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år. Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.
2021-10-26
Länk till avsnitt

Svaneholms slott ? Sveriges experimentverkstad

Följ med Tobias Svanelid till Svaneholms slott där Sverige omformades i grunden. Författaren Håkan Cerne guidar runt bland slottsspöken, Downton Abbey-baler och det ekonomiska snillet Rutger Macklean.

Svaneholms slott var länge en symbol för det danska adelsväldet i Skåne, men kom med Rutger Macklean att förvandlas till en experimentverkstad som skulle förvandla Sverige i grunden. Det var här byarna började sprängas och jordbruket effektiviserades, vilket under 1800-talet omvandlade hela landet och la grunden för ett svenskt välstånd. Tobias Svanelid besöker Svaneholm för att höra om renässansslottets historia, om skiftesreformer, Downton Abbey-baler och slottsspöken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför den svenska frihetstiden inte blivit lika omhuldad som franska revolutionen och USA:s demokratiska konstitution.
2021-10-19
Länk till avsnitt

Han upptäckte vikingastaden Birka

Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser.

Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.
2021-10-12
Länk till avsnitt

Vikingafiktion och vendelrevansch

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv?

Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes Vikingaserie, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.
2021-10-05
Länk till avsnitt

Hallands Ivanhoe-borg grävs ut

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier.

Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.
2021-09-28
Länk till avsnitt

Vraken får eget museum

Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin.

På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli ett Norge utanför unionen med Sverige!
2021-09-21
Länk till avsnitt

Sydligaste sameboplatsen grävs ut

Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem.

I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-09-14
Länk till avsnitt

Musik för kung, fosterland och kvinnlig rösträtt

Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda.

Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet. Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-09-07
Länk till avsnitt

Freden i Nystad 1721 lär oss om dagens konflikter

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan.

Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas. Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.
2021-08-31
Länk till avsnitt

Vikingakungar och romerska köpmän ? Bohusläns historia

Följ med Tobias Svanelid till vikingagraven på Tryggö för att dyka ner i Bohusläns äldre historia, där romare handlat och de nordiska rikena mötts.

På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska. Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!
2021-08-24
Länk till avsnitt

Bästa historiska sommarböckerna!

Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram.

Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh Nazisternas fruar av James Wyllie Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson Alla tiders sex av Jonathan Lindström Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red) Fågelröster av Ingvar Svanberg Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red) Raiders of Scythia av Shem Phillips World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates
2021-06-22
Länk till avsnitt

Spartacus, Ladulås och Mozart samsas i årets lyssnarfrågemarathon

Glöm allt du trodde att du visste om några av historiens kändisar! I årets lyssnarfrågemarathon reder Dick Harrison ut missförstånden kring Nero, Spartacus och Mozart bland andra!

Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild. Programledare är Tobias Svanelid.
2021-06-15
Länk till avsnitt

Andrées galna ballongflygningar

Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien!

När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen. Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.
2021-06-08
Länk till avsnitt

Jakten på den glömda krigsflottan

Följ med Tobias Svanelid under ytan på jakt efter Sveriges bortglömda krigsskepp. Vid Myttingviken på Värmdö gömmer sig två av dem, två danska tillfångatagna skepp som bär på spännande historier.

Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där? Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!
2021-06-01
Länk till avsnitt

Stormakts-Sveriges sista fältslag

Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen.

I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.
2021-05-25
Länk till avsnitt

Kossornas historia

Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur.

Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp. Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!
2021-05-18
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.