Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion Forskarliv

Vetenskapsradion Forskarliv

Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionforskarliv

Avsnitt

Svante Pääbos mamma gav honom självkänsla att gå sin egen väg

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.

Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många årRedan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp tänker fira nobelpriset på.Lena Nordlund [email protected]
2022-12-01
Länk till avsnitt

Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS (R)

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.

Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde. Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.Programmet sändes första gången i september 2022. Lena Nordlund [email protected]
2022-11-24
Länk till avsnitt

Utan honom inget nobelpris till Danmark

Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin.

Den unge danske doktoranden Christian Wentzel Tornö var alltså först i världen med att få klick-kemi att hända. Hade han haft lite mer bråttom så hade han nog bara hällt ut den där vätskan i frustration eftersom han inte fick till den reaktion han var ute efter, säger han. Men i stället började han och hans handledare nyfiket undersöka vad som hänt.I Vetenskapsradion Forskarliv besöker vi honom i Köpenhamn, för att höra vad han tänker om att det är hans gamla professor Morten Meldal som får nobelpriset och inte han själv. Vi får också höra vad den nobelprisade upptäckten kan betyda för världens patienter och hur han idag använder klickkemi till vardags på sitt jobb på ett läkemedelsbolag.Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-11-17
Länk till avsnitt

Så många steg ska du gå för att maxa hälsovinsten ? egentligen

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.

Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.  Reporter: Emelie Bredmar [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-11-10
Länk till avsnitt

Markus Heilig: "Din första fylla kan visa hur sårbar du är för att bli alkoholberoende"

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.

Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han. Lena Nordlund [email protected]
2022-11-03
Länk till avsnitt

Andreas forskar om att känna beröring virtuellt

Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen.

Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-10-27
Länk till avsnitt

Ivana forskade om krigets Sarajevo ? nu studerar hon ostron

Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor.

När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet. Reporter: Ulla de Verdier Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-10-20
Länk till avsnitt

Han jagar svaret på gåtan Alzheimers

Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Demenssjukdomen Alzheimers har varit fokus för hans forskning under de senaste 30 åren, och de upptäckter som han och hans forskargrupp gjort har väckt stor uppmärksamhet internationellt.

Nyligen tilldelade Svenska Läkaresällskapet honom Bengt Winblads pris för" framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom". Dessutom har BioArctic, det företag som han var med och grundade för snart 20 år sedan, i dagarna meddelat att en av deras läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom visat lovande resultat i en omfattande fas 3-studie. Det verkar som att läkemedlet kan bromsa sjukdomsförloppet mycket effektivare än dagens läkemedel.Reporter: Michael BorgertProducent: Lena Nordlund [email protected]
2022-10-13
Länk till avsnitt

Få har upplevt världshaven som Frida

Frida Bengtsson har åkt båt i Arktis och Antarktis, räknat pingviner, och tältat på samma ö som polarforskningspionjären Shackleton. Nu ägnar hon sig åt världshavens framtid från landbacken istället.

Hon har många erfarenheter från de år hon jobbat med havsfrågor åt miljöorganisationen Greenpeace. Men idag jobbar Frida Bengtsson som doktorand och studerar frågor om havsförvaltning. Ett byte av världar som kräver att hon tänker sig för ibland i sin nya roll som forskare. Hon tror på att hitta och lära sig av positiva lösningar på miljöproblemen till havs. Just nu är hon särskilt intresserad av en sorts taxiverksamhet för frusen fisk.Reporter: Sara Sällström [email protected]: Lena Nordlund [email protected]
2022-10-06
Länk till avsnitt

Krisforskaren: Vi måste sluta tänka "det händer inte här"

Smygande kriser är ofta hot som är väl kända för vetenskap och politiker, som pandemier, cyberhot och klimatförändringar. Varför gör vi inte mer i tid för att förhindra akuta katastrofer?

Inte förrän en tromb förstörde hans trädgård insåg statsvetaren Magnus Ekengren på djupet vad klimathotet faktiskt handlar om. Nu forskar han om smygande kriser och menar att "facts and figures" om sådant som cyberhot, terrorism och resistenta bakterier inte räcker för att få oss att agera tillräckligt kraftfullt, här och nu. Han menar att forskarvärlden måste göra mer för att ta sig förbi våra mentala försvarsmekanismer som säger "det händer inte här" - om vi ska kunna hindra smygande kriser från att bli akuta katastrofer.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-09-29
Länk till avsnitt

Idrottsforskare Elin Ekblom Bak: Glöm extremträningen ? gör det du gillar i vardagen i stället

Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak.

I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Lena Nordlund [email protected]
2022-09-22
Länk till avsnitt

Simon Kyaga skriver om sambandet mellan galenskap och kreativitet

Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor.

I programmet diskuterar vi hur man kan påverka sin egen kreativitet, och vad i de olika psykiatriska diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom och autistiskt spektrum som kan göra att de också hänger ihop med kreativa personer. Och om droger och alkohol gör en mer kreativ.Och hur nära det var att Simon Kyaga blev buddhistisk munk i stället för läkare. Boken, som han skrivit tillsammans med journalisten Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg, heter Ekvilibrium Om sambandet mellan kreativitet och galenskap. Lena Nordlund [email protected]
2022-09-15
Länk till avsnitt

Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.

Nyligen fick hockeystjärnan Börje Salming en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde. Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre. Lena Nordlund [email protected]
2022-09-08
Länk till avsnitt

Socialpsykologen: Din personlighet påverkar hur du röstar

Det finns tydliga skillnader i personlighet mellan de som ligger längst till vänster politiskt och de som ligger längst till höger. Det har socialpsykologen John Magnus Roos sett i en studie.

Välvillighet, öppenhet och ängslighet kännetecknar personer som röstar på partierna till vänster. Högersympatisörer har däremot en högre grad av utåtriktning och samvetsgrannhet, visar studien som bygger på drygt 1600 svenskars svar i en stor enkätundersökning från SOM-institutet. John Magnus Roos är egentligen konsumtionsforskare, och intresserar sig bland annat för hur vår personlighet styr våra val när vi konsumerar eller när vi reser. Men så här under ett valår blev han och en forskarkollega intresserade av att koppla ihop personlighet med politiska sympatier, en sorts studier som länge varit vanlig i andra länder, som till exempel i USA. Lena Nordlund [email protected]
2022-09-01
Länk till avsnitt

Han anpassar sin livsstil efter fladdermössen

I skydd av mörkret påbörjar fladdermössen sin vakna period. Följ med ut i sommarnatten där fladdermusforskaren Johan Eklöf spanar efter fladdermöss och berättar om hur ljusföroreningar påverkar likväl fladdermöss som människor.

Med en ljuddetektor i handen har fladdermusforskaren Johan Eklöf tillbringat många nätter med att leta efter och inventera fladdermöss. Ofta räcker det med att ta sig ut i en trädgårds dunkla vrår för att få en skymt av de mytomspunna vingbeklädda djuren. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om hur det är att anpassa sin dygnsrytm efter fladdermössen, hur ljusföroreningar har seglat upp som ett allt mer omtalat problem och vad mörkret har för betydelse för honom. Det bjuds även på några tips om vad man kan tänka på för att lyckas se en fladdermus.Clara Jonsson [email protected]
2022-08-25
Länk till avsnitt

Iggy Pop - det är aldrig för sent att byta livsstil (repris)

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Sändes första gången 25 juni 2022.

Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.Iggy Pop älskar att simmaI Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Lena Nordlund [email protected]
2022-08-18
Länk till avsnitt

Därför blev Kimberly attackerad av den kristna högern i USA (repris)

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022.

Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".Lena Nordlund [email protected]
2022-08-11
Länk till avsnitt

Matilda ska forska om lyckan och smärtan i att vara trans (repris)

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Programmet sändes första gången i januari 2022.

Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.Lena Nordlund [email protected]
2022-08-04
Länk till avsnitt

Psykologiforskaren spelar sig själv i Tuva Novotnys senaste film (repris)

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022.

Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.Tuva Novotny ville ha med forskare från börjanHon har också med forskare i filmen en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet. Lena Nordlund [email protected]
2022-07-28
Länk till avsnitt

Marinarkeologen: "Lyckan är att komma ner till skepp som ingen har sett förut" (repris)

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Programmet sändes första gången i april 2022.

Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar. Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-07-21
Länk till avsnitt

Sexforskaren: "Det stora utbudet inom nätdejting kan göra avvisningar svårare" (repris)

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022.

På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.Lena Nordlund [email protected]
2022-07-14
Länk till avsnitt

Hans syster var hans mamma - chock för nobelpristagaren Paul Nurse (repris)

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Programmet sändes första gången i februari 2022. Ljudfilen i länk längst ner.

Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitutPaul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.Lena Nordlund [email protected]
2022-07-07
Länk till avsnitt

Hugo Zeberg: "Vi har ärvt både skydd och risk för allvarlig covid-19 från neandertalarna." (Repris)

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022.

Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund [email protected]
2022-06-30
Länk till avsnitt

Vansbrosimmet är hennes "forskningslabb" - forskar om lungproblem bland simmare

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna.

Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabbLäkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.Lena Nordlund [email protected]
2022-06-23
Länk till avsnitt

"Mens ses fortfarande som något smutsigt"

Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst.

Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.Lena Nordlund [email protected]
2022-06-16
Länk till avsnitt

"Ingen forskning pekar på att gmo skulle vara farligt"

Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden.

Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.Reporter: Gustaf Klarin [email protected]: Lena Nordlund [email protected]
2022-06-09
Länk till avsnitt

Därför blev Kimberly attackerad av den kristna högern i USA

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show.

Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj. Kimberly Nicholas visste att det var en känslig frågaHon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".Lena Nordlund [email protected]
2022-06-02
Länk till avsnitt

Hon tittar på mikrober ? i bikupan och i Vintergatan

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.

Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.Reporter: Stefan Nordberg [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-05-26
Länk till avsnitt

Psykologiforskaren spelar sig själv i Tuva Novotnys senaste film Diorama

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv.

Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.Tuva Novotny ville ha med forskare från börjanHon har också med forskare i filmen en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet. Lena Nordlund [email protected]
2022-05-19
Länk till avsnitt

Laura forskar om världens äldsta träd och gamla romerska statyer

Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar.

Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för att förstå vad som sker idag. Laura Parducci har länge forskat om skogarnas utbredning i Sverige, och visat att granskogarna är äldre än vi trott, forskning som hon gjort vid Uppsala universitet.Laura Parducci studerar DNA på det som växer på vårt kulturarvMen sedan två år bor hon i Rom och forskar på Sapienza-universitetet, och då har forskningen delvis ändrat inriktning från granskogarnas utbredning till antika romerska statyer och vad som växer på dem. Och nu ska hon också ta prover från Colosseum.Lena Nordlund [email protected]
2022-05-12
Länk till avsnitt

Per vill forska om ämnet i magiska svampar mot psykiska problem (R)

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021.

Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna. Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen. Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.(Programmet sändes första gången 9 september 2021)Lena Nordlund [email protected]
2022-05-05
Länk till avsnitt

Malin Bergström vill ge papporna samma fokus

Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation.

Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie Våra barns hemliga liv, där hon var med som expert.Jonna Westin [email protected]
2022-04-28
Länk till avsnitt

Sociala och språksamma ? därför ägnar Per sitt forskarliv åt hönsen

Höns lever i familjegrupper som håller ihop hela livet, och de har ett rikt språk. Det är en del av det som gör att Per Jensen har valt att ägna sitt liv åt forskning om dem.

Per Jensen är professor i etologi, djurs beteende, vid Linköpings universitet. Han har både moderna värphöns och de ursprungliga vildhönsen, röda djungelhöns, på forskningsanläggningen där vi träffar honom. Vad som skiljer urhönsen från de moderna raserna är en av de frågor han vill ha svar på. Och så den om varför kycklingar leker och om de kan ges ett bättre liv om de stimuleras till lek.Reporter: Camilla Widebeck [email protected]: Lena Nordlund [email protected]
2022-04-15
Länk till avsnitt

Marinarkeologen: "Lyckan är att komma ner till skepp som ingen har sett förut"

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete.

Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar. Reporter: Björn Gunér [email protected] Producent: Lena Nordlund [email protected]
2022-04-14
Länk till avsnitt

Sexforskaren: "Det stora utbudet inom nätdejting kan göra avvisningar svårare"

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon.

På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.Nätdejting har blivit mainstream och vanligt var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.Lena Nordlund [email protected]
2022-04-07
Länk till avsnitt

"Stadsplanering måste spela en roll igen för att för att bekämpa smittor"

När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet.

Utbrott av kolera och andra sjukdomar, som smittkoppor och scharlakansfeber, gjorde att de i 1800-talets snabbt växande industristäder började bygga för att slippa sjukdomar, med mer hygienisk arkitektur och design, säger Guy Baeten.Men på senare tid har hälsa blivit en alltmer individuell fråga, om vanor och val, och smittbekämpning handlar mer om mikroorganismer än om hur vi bygger våra samhällen. Men pandemin har visat att det är viktigt att få stadsplanering och folkhälsa att sammanlänkas igen, tycker Guy Baeten. Lena Nordlund [email protected]
2022-03-31
Länk till avsnitt

Neil Lagali forskar om ögonproblem efter covid-19

Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 ögonproblem.

Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så vidare. Ändå är det ett av de symtom vi nästan aldrig hör om.Men nu ska Neil Lagali, professor i oftalmologi, och hans forskargrupp försöka förstå mer av hur de här problemen uppstår och hur de ska kunna behandlas.Lena Nordlund [email protected]
2022-03-24
Länk till avsnitt

Ekologen Tomas Roslin skalar upp sökandet efter liv på jorden

(Programmet utgick den 24 februari.) Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.

Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra. Sara Sällström [email protected]
2022-03-17
Länk till avsnitt

Forskarlivet slits sönder av kriget

Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor.

Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.Hör kriget hemifrånOlesya Bezsmertna är i Kiev och hon hör anfall och explosioner från sitt hem. Hon lagar mat åt soldater och försöker ge dem lite avbrott med leenden och vanligt småprat. Andriy Novikov är i det stabilare Lviv, och ägnar sig nu åt att försöka rädda de ovärderliga samlingarna på Naturhistoriska museet där han arbetar och forskar.Lena Nordlund [email protected]
2022-03-10
Länk till avsnitt

Maksym Danchenko: "Det är psykologiskt svårt att vara utanför Ukraina nu"

Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev.

Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?Maksym Danchenko studerar effekter av TjernobylMaksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han. Lena Nordlund [email protected]
2022-03-03
Länk till avsnitt

Ekologen Tomas Roslin skalar upp sökandet efter liv på jorden

Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.

Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra. Sara Sällström [email protected]
2022-02-24
Länk till avsnitt

"Risken att du blir mobbad själv ökar om du inte ingriper när någon blir mobbad på arbetsplatsen"

Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander.

Däremot om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förklarar Michael Rosander, forskare vid Linköpings universitet, med att man då gett ett indirekt godkännande till mobbningsbeteende på arbetsplatsen, och då är sannolikheten stor att det fortsätter, med nya offer. Lena Nordlund [email protected]
2022-02-17
Länk till avsnitt

Längdskidprofessorn HC Holmberg om forskningen bakom svenska skidframgångar

Att skidåkarna i klassisk stil numera ofta enbart stakar sig fram i både sprint och långlopp, det ligger det faktiskt svensk forskning bakom. Hör världens första längdskidåkningsprofessor om det och om terminologin kring fristilens så kallade växlar, som han själv ligger bakom.

Han heter egentligen Hans-Christer Holmberg, och är även forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén SOK, där han fungerar som en länk mellan forskningsvärlden och de aktiva idrottarna och tränarna. Vi får också veta hur HC Holmberg själv utnyttjar sina kunskaper i skidspåret, och om hans förestående pension, om han nu tillåts pensionera sig.Reporter: Björn Gunér [email protected]: Lena Nordlund [email protected]
2022-02-10
Länk till avsnitt

Hans syster var hans mamma - chock för nobelpristagaren Paul Nurse

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat.

Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitutPaul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.Lena Nordlund [email protected]
2022-07-07
Länk till avsnitt

Hugo Zeberg: "Vi har ärvt både skydd och risk för allvarlig covid-19 från neandertalarna."

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna.

Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund [email protected]
2022-01-27
Länk till avsnitt

Matilda ska forska om lyckan och smärtan i att vara trans

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut.

Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.Lena Nordlund [email protected]
2022-01-20
Länk till avsnitt

"Björnars tandsten är ett fantastiskt material som lär oss massor om antibiotikaresistens"

Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen.

Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick stor uppmärksamhet runt om i världen i höstas, dels för att det är ett stort globalt problem, men också för att hon använde ett så udda sett att studera det genom att göra DNA-analyser av tandsten från gamla björnskallar i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet. Tandsten ett levande fossil Tandsten är ett fantastiskt material, som ett levande fossil som lagras hos ett djur under dess livstid, där man sedan kan utläsa massor, säger hon. Lena Nordlund [email protected]
2022-01-13
Länk till avsnitt

"Jag trodde aldrig min klimatforskning skulle handla om något så allvarligt" (R)

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.

Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.Programmet sändes första gången den 18 november 2021.Lena Nordlund [email protected]  
2022-01-06
Länk till avsnitt

David MacMillan: "Jag hade aldrig fått nobelpris om jag inte varit skotte" (R)

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.

Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort. Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:"Skottar har det i sig" Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelprisetFörutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talkshowen Off the ball, sa han att det var nästan lika stort som nobelpriset. Och när han sedan blev uppringd och gratulerad av legendariska fotbollstränare Alex Ferguson var han tvungen att stanna bilen för att inte köra av vägen.Programmet sändes första gången den 2 december 2021.Lena Nordlund [email protected]
2021-12-30
Länk till avsnitt

Klimatmodeller och körsång med frun formade Klaus Hasselmanns forskarliv (R)

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru.

Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det. Programmet är en repris från 25 november.Programledare: Camilla Widebeck [email protected]: Lena Nordlund [email protected]
2021-12-23
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.