Sveriges 100 mest populära podcasts

Vetenskapsradion Forskarliv

Vetenskapsradion Forskarliv

Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetenskapsradionforskarliv

Avsnitt

Världens första kvinnliga krockdocka ? redo att göra bilen säker även för kvinnor

Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu.

Möt Astrid Linder, den kvinnliga krockdockans "mamma", som under sin doktorandtid chockerades av de mörka siffrorna i olycksstatistiken. Kvinnor löper en betydligt högre risk att skadas i en olyckssituation och krocktesterna för dagens bilar utgår från en manlig norm. Nu är världens första kvinnliga krockdocka klar och redo att förändra olycksstatistiken.

Medverkande:
Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på Chalmers.
Tommy Pettersson, forskningsingenjör på VTI.
Fredrik Gustavsson, tekniker på VTI.

Cecilia Ohlén och Emelie Bredmar
[email protected]

2023-05-31
Länk till avsnitt

Potensmedel sänker blodsockret hos personer med typ 2 diabetes

Flera hälsofördelar med potensmedel - men ska skrivas ut av läkare

Potensproblem är vanligt och ökar med åren. Nu visar en liten studie i Göteborg att potensmedel kan förbättra hälsan för patienter med typ 2 diabetes. 18 personer har i ett försök fått ta potensmedlet Tadalafil som tillägg till sin vanliga diabetesbehandling. Efter bara några veckor sänktes deras långtidsblodsocker. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar professorn Per-Anders Jansson hur det här hänger ihop och vi får också höra om Viagras historia.

Reporter Cecilia Ohlén
[email protected]

2023-05-24
Länk till avsnitt

"Jag tänker nog på atombomber oftare än de flesta"

Hur mycket tål den här dörren och hur tjock ska betongen vara? Kärnvapenforskaren Martin Goliath får allt konkretare frågor i en orolig tid.

Martin Goliath forskar om atombomber och deras verkan på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror inte att vi på allvar behöver vara rädda för en kärnvapenattack. Samtidigt behöver vi veta mer om vad en atombomb mot Sverige skulle kunna innebära. Nyligen kom hans rapport om ett tänkt angrepp mot Nynäshamn.

Reporter Björn Gunér.

2023-05-17
Länk till avsnitt

Skolan behöver veta mer om autism och ADHD

"Skolan är en stor och gammal institution där vuxna bestämmer över barn", säger autismexperten Sven Bölte.

Sven Bölte är psykolog och professor och bland världens främsta forskare på autism. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han vad som ligger på pluslistan med autism och varför så många får en autismdiagnos i dag. Vi hör också vad skolan måste jobba med för att fler elever ska känna sig sedda och välkomna.

Medverkande: Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap. Föreståndare för KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet i Stockholm.

Kaylin Russell, doktorand vid Koegel Autism Center, Santa Barbara, Kalifornien.

Reporter Cecilia Ohlén
[email protected]

2023-05-10
Länk till avsnitt

Mat- och sovklockan stoppar nattliga utsvävningar

Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom.

Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.

Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.

Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.

2023-05-03
Länk till avsnitt

Markus Heilig: Din första fylla kan visa hur sårbar du är för att bli alkoholberoende

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.

Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.

Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.

Lena Nordlund
[email protected]

2023-04-19
Länk till avsnitt

Systrarna Adelborg satte Gagnef på kartan

Historikern Maria Sjöberg om kvinnorna som nu tar plats i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

I början av 1900-talet flyttar de tre systrarna Adelborg till Gagnef i Dalarna. Maria är textilkonstnär, Ottilia barnboksförfattare och Gertrud lärare. Tillsammans blir de en stark kraft i rösträttsrörelsen och Gagnef blir känt i hela landet.

Maria Sjöberg är professor i historia vid Göteborgs universitet. De senaste åren har hon jobbat mycket med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Ett digitalt uppslagsverk om kvinnor som gjort något betydelsefullt i samhället, men som ofta verkat i det dolda.

Medverkande: Maria Sjöberg

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Nisse Lundin
Uppläsning: Annika Östman

2023-04-12
Länk till avsnitt

Relationer viktigt för att stoppa självmord

Danuta Wasserman förlorade själv två vänner som ung - idag tänker hon att de lämnades för mycket ensamma.

Danuta Wasserman är nog den som vet mest om hur man får människor att inte ta livet av sig. I flera decennier har hon forskat om riskfaktorer för självmord och hur man håller i livlinan. Studier visar att det behövs mer uppföljning av de som försökt ta sitt liv. Att någon följer en under längre tid efter ett självmordsförsök har stor betydelse för att förhindra att det händer igen. Det här måste vi bli mycket bättre på, säger Danuta Wasserman.

Det är viktigt för dig som har självmordstankar att söka hjälp. Här hittar du telefonnummer dit du kan vända dig:

Vid akut hjälp ring nödsamtal 112.
Ring 1177 Vårdguiden.
Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Reporter Cecilia Ohlén
[email protected]

2023-04-05
Länk till avsnitt

?Mens ses fortfarande som något smutsigt?

Synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket svårare än att slänga vilken sopa som helst.

Att vi ser på mens som något smutsigt skapar onödigt lidande för de som har mens ? somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.

Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag på hur det kan bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.

Lena Nordlund
[email protected]

2023-03-29
Länk till avsnitt

Brian Cox gick från rockscen till universum-TV

Brian Cox är professor i fysik vid universitetet i Manchester. När han som partikelfysiker förklarar Higgs-partikeln i intervjuer upptäcker BBC en förmåga som gör honom till en ny David Attenborough.

Nu reser Brian Cox världen runt och gör TV-program och scenshower om allt från rymdforskning till mänsklighetens ursprung. För honom är det viktigt inte bara att få ut den kunskap programmen handlar om, utan också att förmedla hur kunskap tas fram med vetnskapliga metoder.

Men den första erfarenheten av att stå på scen inför en stor publik kommer från när han spelade i ett band som var förband till Europe på en Europaturné.

Medverkande: Brian Cox 
Programledare: Camilla Widebeck

 

2023-03-22
Länk till avsnitt

Bauers dödsfärd utreds på nytt

Kapten Boja fick hela skulden 1918, över 100 år senare granskar Lotta Mejsholm olyckan igen.

19 november 1918 är det hårt väder. Ångaren Per Brahe har gått ut från Gränna. Uppe på däck står stora fat med äppelmos som varit omöjliga att surra fast. I aktersalongen sitter en liten familj, konstnärerna John och Ester Bauer och deras treåriga son Putte. Men Per Brahe kommer inte fram till nästa hamn. Dagen efter står det klart att det skett en katastrof. Mer än 100 år senare utreder arkeologen Lotta Mejsholm olyckan igen. Hon dyker på olycksplatsen och granskar alla dokument. Bland annat kontrollerar hon hur rederiet arbetade med säkerhetsfrågor och hur de prioriterade säkerheten i förhållande till lasten.

Medverkande: Lotta Mejsholm
Reporter: Cecilia Ohlén

2023-03-15
Länk till avsnitt

Solbrända 80-talet får nytt liv på museum

Stockholms stadsmuseum samlar in berättelser om 80-talet

Sofias mamma köpte ett solarium från Ellos på avbetalning. På 80-talet skulle man vara brun och fräsch, berättar hon. Pernillas mamma köpte också solarium och på charterresorna till Grekland var det viktigt att sola. Riskerna med solen funderade man inte över.

Pernilla Dahlgren och Sofia Good är några av de Stockholmare som lämnat sina 80-talsminnen till Stockholms stadsmuseum. 80-talet saknas i samlingarna och Bo Larsson och Minja Hjorth arbetar nu med att bevara 80-talet. Berättelserna kan användas både till forskning och i utställningar framöver.

Meverkande: Bo Larsson, doktor i ekonomisk historia, arbetar på Stockholms stadsmuseum. Pernilla Dahlgren och Sofia Good, berättar sina 80-talsminnen.

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

2023-03-08
Länk till avsnitt

?Ellen? lämnade äktenskapet med två Ikeakassar

Skilsmässor ökar bland svenskar över 60 år.

Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid.

? När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge, säger Ellen, som egentligen heter något annat.

Skilsmässor bland de som är 60+ har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60.

? Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med, säger Torbjörn Bildtgård.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.

Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som skilde sig när hon var 68 år.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

2023-03-01
Länk till avsnitt

Därför liknar kriget i Ukraina alltmer första världskriget

Viss ny teknik i ett för övrigt gammaldags krig.

Ju längre kriget i Ukraina pågår, desto mindre modern ser krigföringen ut att vara. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. Mycket av det som sker skulle en general från första världskriget känna igen. Men ukrainsk IT-kompetens och spårade mobilsamtal från ryska soldater är samtidigt moderna ingredienser i kriget.

 Många av oss har lärt oss att känna igen Oscar Jonsson under det senaste året när han ofta kommenterat kriget i teve. Själv blev han inte förvånad när den storskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022, det fanns nog tydliga tecken för den som visste vad man skulle titta efter, och var beredd att tro på dem, säger han.

Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap som har disputerat på rysk krigföring, och forskare vid Försvarshögskolan.
Reporter: Björn Gunér

2023-02-22
Länk till avsnitt

Jens hittade en bortglömd park

En hästhage på Djurgården visade sig vara en 1800-talspark.

Vid en utgrävning av en 1500-talskyrkogård utanför Göteborg gjorde Jens Heimdahl ett både intressant och sorgligt fynd. En ung kvinna hade begravts med sitt nyfödda barn. Analyser av mammans maginnehåll visade att hon tagit växten Hjärtstilla. Hjärtstilla har både lugnande och livmodersammandragande egenskaper. Att den användes vid förlossningar har inte dokumenterats tidigare.

Reporter Ulla de Verdier.
Slutmix Nils Lundin.

2023-02-09
Länk till avsnitt

Därför konserverade läkare kroppsdelar på 1800-talet

Helena nystar upp historien bakom skelett i arkiven

På 1800-talet samlade läkare in foster och skelett från kvinnor som dött när de födde barn. Föremål som idag väcker starka känslor. Idéhistorikern Helena Franzén forskar om kroppsdelar i magasinen.

I november 1862 kommer 34-åriga Anna Dahlström till Uppsala stads barnbördsklinik. Hon har kraftiga värkar, men det är något som inte stämmer. Barnet kommer inte, hur mycket värkarna än pressar på. Det ska visa sig att Annas bäcken har en annorlunda form. Läkaren och professorn Carl Benedict Mesterton bestämmer sig för att prova en ny operation.

Medverkande: Idéhistorikern Helena Franzén
Reporter: Cecilia Ohlén
Slutmix: Elvira Björnfot
Programmet är gjort 2023

2023-02-02
Länk till avsnitt

Han visade att fotoners sammanflätning var verklig ? inte spöklik

Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.

Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student ? och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet.

Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2023-01-26
Länk till avsnitt

Benen från vikingatiden visar Anders Götherström hur stor inflyttningen var då

Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.

Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.

Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.

Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.

Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.

Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2023-01-12
Länk till avsnitt

Så många steg ska du gå för att maxa hälsovinsten ? egentligen

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.

Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut ? exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.

Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.  

Programmet sändes första gången den 10 november 2022.

Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2023-01-05
Länk till avsnitt

Svante Pääbos mamma gav honom självkänsla att gå sin egen väg (R)

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.

Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.

Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år

Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.

I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.

Programmet sändes första gången 1 december 2022.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-12-29
Länk till avsnitt

Nobelpristagaren John Clauser förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar

John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.

Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.

Clauser visar att kvantmekaniken fungerar

Men John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflätade ljuspartiklar. De passerade först polariserande filter innan de träffade detektorer. Det här är det första experimentet som visar hur två partiklar kan vara sammanflätade, att de hör ihop i en enhet även när de är separerade. John Clausers experiment visade att kvantmekaniken stämmer och banade väg för ny teknologi, kvanteknologi, med till exempel extremt snabba datorer.

 Johan Clauser började studera kvantmekanik redan som tonåring. Trots att han inte kunde förstå hur den fungerade fortsatte han med högre studier inom kvantmekanik. Idag är han 80 år gammal, men fortfarande kan han inte förstå hur kvantmekaniken fungerar.

Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-12-22
Länk till avsnitt

Öl, elgitarrer och lego öppnar Morten Meldals kemiska universum

Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.

Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?

Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-12-15
Länk till avsnitt

Nobelpristagare Carolyn Bertozzi tog in klickkemin i kroppen

Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag

Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.

Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.

Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.

Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.

Gustaf Klarin
[email protected]

2022-12-08
Länk till avsnitt

Svante Pääbos mamma gav honom självkänsla att gå sin egen väg

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.

Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.

Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år

Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.

I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp tänker fira nobelpriset på.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-12-01
Länk till avsnitt

Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS (R)

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.

Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.

Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.

Programmet sändes första gången i september 2022.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-11-24
Länk till avsnitt

Utan honom inget nobelpris till Danmark

Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin.

Den unge danske doktoranden Christian Wentzel Tornö var alltså först i världen med att få klick-kemi att hända. Hade han haft lite mer bråttom så hade han nog bara hällt ut den där vätskan i frustration eftersom han inte fick till den reaktion han var ute efter, säger han. Men i stället började han och hans handledare nyfiket undersöka vad som hänt.

I Vetenskapsradion Forskarliv besöker vi honom i Köpenhamn, för att höra vad han tänker om att det är hans gamla professor Morten Meldal som får nobelpriset och inte han själv.

Vi får också höra vad den nobelprisade upptäckten kan betyda för världens patienter och hur han idag använder klickkemi till vardags på sitt jobb på ett läkemedelsbolag.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-11-17
Länk till avsnitt

Så många steg ska du gå för att maxa hälsovinsten ? egentligen

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.

Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut ? exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.

Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.  

Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-11-10
Länk till avsnitt

Markus Heilig: "Din första fylla kan visa hur sårbar du är för att bli alkoholberoende"

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.

Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.

Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-11-03
Länk till avsnitt

Andreas forskar om att känna beröring virtuellt

Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen.

Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära ? men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-10-27
Länk till avsnitt

Ivana forskade om krigets Sarajevo ? nu studerar hon ostron

Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor.

När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.

Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet.

Reporter: Ulla de Verdier

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-10-20
Länk till avsnitt

Han jagar svaret på gåtan Alzheimers

Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Demenssjukdomen Alzheimers har varit fokus för hans forskning under de senaste 30 åren, och de upptäckter som han och hans forskargrupp gjort har väckt stor uppmärksamhet internationellt.

Nyligen tilldelade Svenska Läkaresällskapet honom Bengt Winblads pris för" framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom". Dessutom har BioArctic, det företag som han var med och grundade för snart 20 år sedan, i dagarna meddelat att en av deras läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom visat lovande resultat i en omfattande fas 3-studie. Det verkar som att läkemedlet kan bromsa sjukdomsförloppet mycket effektivare än dagens läkemedel.

Reporter: Michael Borgert

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-10-13
Länk till avsnitt

Få har upplevt världshaven som Frida

Frida Bengtsson har åkt båt i Arktis och Antarktis, räknat pingviner, och tältat på samma ö som polarforskningspionjären Shackleton. Nu ägnar hon sig åt världshavens framtid från landbacken istället.

Hon har många erfarenheter från de år hon jobbat med havsfrågor åt miljöorganisationen Greenpeace. Men idag jobbar Frida Bengtsson som doktorand och studerar frågor om havsförvaltning. Ett byte av världar som kräver att hon tänker sig för ibland i sin nya roll som forskare. Hon tror på att hitta och lära sig av positiva lösningar på miljöproblemen till havs. Just nu är hon särskilt intresserad av en sorts taxiverksamhet för frusen fisk.

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-10-06
Länk till avsnitt

Krisforskaren: Vi måste sluta tänka "det händer inte här"

Smygande kriser är ofta hot som är väl kända för vetenskap och politiker, som pandemier, cyberhot och klimatförändringar. Varför gör vi inte mer i tid för att förhindra akuta katastrofer?

Inte förrän en tromb förstörde hans trädgård insåg statsvetaren Magnus Ekengren på djupet vad klimathotet faktiskt handlar om. Nu forskar han om smygande kriser och menar att "facts and figures" om sådant som cyberhot, terrorism och resistenta bakterier inte räcker för att få oss att agera tillräckligt kraftfullt, här och nu. Han menar att forskarvärlden måste göra mer för att ta sig förbi våra mentala försvarsmekanismer som säger "det händer inte här" - om vi ska kunna hindra smygande kriser från att bli akuta katastrofer.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-09-29
Länk till avsnitt

Idrottsforskare Elin Ekblom Bak: Glöm extremträningen ? gör det du gillar i vardagen i stället

Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak.

I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.

Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.

Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-09-22
Länk till avsnitt

Simon Kyaga skriver om sambandet mellan galenskap och kreativitet

Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor.

I programmet diskuterar vi hur man kan påverka sin egen kreativitet, och vad i de olika psykiatriska diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom och autistiskt spektrum som kan göra att de också hänger ihop med kreativa personer. Och om droger och alkohol gör en mer kreativ.

Och hur nära det var att Simon Kyaga blev buddhistisk munk i stället för läkare.

Boken, som han skrivit tillsammans med journalisten Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg, heter Ekvilibrium ? Om sambandet mellan kreativitet och galenskap.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-09-15
Länk till avsnitt

Börje Salmings läkare tror på framtida läkemedel mot ALS

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.

Nyligen fick hockeystjärnan Börje Salming en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.

Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-09-08
Länk till avsnitt

Socialpsykologen: Din personlighet påverkar hur du röstar

Det finns tydliga skillnader i personlighet mellan de som ligger längst till vänster politiskt och de som ligger längst till höger. Det har socialpsykologen John Magnus Roos sett i en studie.

Välvillighet, öppenhet och ängslighet kännetecknar personer som röstar på partierna till vänster. Högersympatisörer har däremot en högre grad av utåtriktning och samvetsgrannhet, visar studien som bygger på drygt 1600 svenskars svar i en stor enkätundersökning från SOM-institutet.

John Magnus Roos är egentligen konsumtionsforskare, och intresserar sig bland annat för hur vår personlighet styr våra val när vi konsumerar eller när vi reser.

Men så här under ett valår blev han och en forskarkollega intresserade av att koppla ihop personlighet med politiska sympatier, en sorts studier som länge varit vanlig i andra länder, som till exempel i USA.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-09-01
Länk till avsnitt

Han anpassar sin livsstil efter fladdermössen

I skydd av mörkret påbörjar fladdermössen sin vakna period. Följ med ut i sommarnatten där fladdermusforskaren Johan Eklöf spanar efter fladdermöss och berättar om hur ljusföroreningar påverkar likväl fladdermöss som människor.

Med en ljuddetektor i handen har fladdermusforskaren Johan Eklöf tillbringat många nätter med att leta efter och inventera fladdermöss. Ofta räcker det med att ta sig ut i en trädgårds dunkla vrår för att få en skymt av de mytomspunna vingbeklädda djuren. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om hur det är att anpassa sin dygnsrytm efter fladdermössen, hur ljusföroreningar har seglat upp som ett allt mer omtalat problem och vad mörkret har för betydelse för honom. Det bjuds även på några tips om vad man kan tänka på för att lyckas se en fladdermus.

Clara Jonsson
[email protected]

2022-08-25
Länk till avsnitt

Iggy Pop - det är aldrig för sent att byta livsstil (repris)

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Sändes första gången 25 juni 2022.

Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.

Iggy Pop älskar att simma

I Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-08-18
Länk till avsnitt

Därför blev Kimberly attackerad av den kristna högern i USA (repris)

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022.

Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.

Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj.

Kimberly Nicholas visste att det var en känslig fråga

Hon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.

Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".

Lena Nordlund
[email protected]

2022-08-11
Länk till avsnitt

Matilda ska forska om lyckan och smärtan i att vara trans (repris)

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Programmet sändes första gången i januari 2022.

Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-08-04
Länk till avsnitt

Psykologiforskaren spelar sig själv i Tuva Novotnys senaste film (repris)

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022.

Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.

Tuva Novotny ville ha med forskare från början

Hon har också med forskare i filmen ? en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.

Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"

Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-07-28
Länk till avsnitt

Marinarkeologen: "Lyckan är att komma ner till skepp som ingen har sett förut" (repris)

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Programmet sändes första gången i april 2022.

Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.

Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-07-21
Länk till avsnitt

Sexforskaren: "Det stora utbudet inom nätdejting kan göra avvisningar svårare" (repris)

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022.

? På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.

Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.

Nätdejting har blivit mainstream och vanligt ? var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.

Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-07-14
Länk till avsnitt

Hans syster var hans mamma - chock för nobelpristagaren Paul Nurse (repris)

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Programmet sändes första gången i februari 2022. Ljudfilen i länk längst ner.

Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.

Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.

Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitut

Paul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-07-07
Länk till avsnitt

Hugo Zeberg: "Vi har ärvt både skydd och risk för allvarlig covid-19 från neandertalarna." (Repris)

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022.

Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog ? att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat ? som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.

Största riskfaktorn från neandertalarna

De båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.

Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.

Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-06-30
Länk till avsnitt

"Mens ses fortfarande som något smutsigt"

Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst.

Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.

Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.

Lena Nordlund
[email protected]

2022-06-16
Länk till avsnitt

"Ingen forskning pekar på att gmo skulle vara farligt"

Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden.

Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.

Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.

Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-06-09
Länk till avsnitt

Därför blev Kimberly attackerad av den kristna högern i USA

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show.

Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.

Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj.

Kimberly Nicholas visste att det var en känslig fråga

Hon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.

Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".

Lena Nordlund
[email protected]

2022-06-02
Länk till avsnitt

Hon tittar på mikrober ? i bikupan och i Vintergatan

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.

Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.

Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

2022-05-26
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.