153 avsnitt • Längd: 25 min • Månadsvis
Prisbelönta avslöjanden och gripande reportage från Ekots granskande reportrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz
The podcast Ekot granskar is created by Sveriges Radio. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
Åtgärder mot oseriösa HVB-hem hade kunnat komma mycket tidigare, men Ivos ledning har återkommande bromsat sina egna inspektörer. Det uppger flera personer inom Inspektionen för vård och omsorg för Ekot. Ivo-ledningen tillbakavisar kritiken och menar att man förändrat sitt arbetssätt så det ska bli mer rättssäkert och ge mer stabila underlag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Vi får ju inte agera på ganska mycket allvarliga uppgifter som kommer in. Och sen att man vet att de här barnen bor där under tiden. Och vi liksom agerar inte alls, säger en inspektör som vi kallar för Erik, till Ekot.
Ekots granskning har visat på stora brister i hur Ivo hanterat polisers anmälningar om allvarliga missförhållanden på HVB-hem. Så här säger en kille som tidigare var placerad på ett hem som poliser larmat om. Vi kallar honom Sam och har bytt ut rösten.
– Ja, det var nog det värsta året i mitt liv, jag funderade på bryta mitt egna ben för att komma därifrån...alltså så illa var det.
– Man känner sig utlämnad, alltså det är ord mot ord, de lyssnar ju hellre på personalen och hemmet än på mig liksom.
Ivos svar på kritiken har varit att man just nu utvecklar sina arbetssätt för att kunna agera snabbare. Ivo har också hittills i år stängt 17 hem varav 14 i höst. Men de flesta HVB-hem som polisen under året slagit larm om är fortfarande öppna. Precis som stället där Sam var placerad för flera år sedan.
Flera personer inom Ivo uppger nu för Ekot att myndighetens ledning under flera år tvärt om försvårat för inspektörer att snabbt åka ut när de får larm om missförhållanden, eftersom besluten ska hanteras i en utdragen process med chefer och jurister.
Något som enligt inspektörer Ekot talat med lett till att tuffa krav på åtgärder blivit liggande – så länge att man fått börja om från början. En av dem, som vi kallar Erik, beskriver så här:
– När vi hittade jätteallvarliga bitar tog det så lång tid att när vi väl var framme och kunde fatta beslut så tyckte man att det var för gamla uppgifter. Vi kunde inte fatta de där besluten som vi hade velat göra från början.
Ekots granskning visar att Ivo vid flera tillfällen fått in tips om namngivna personer som ska ha varit kriminella eller på annat sätt olämpliga, men där Ivo antingen bara nöjt sig med HVB-hemmets svar eller inte ens ställt frågor om påståendena.
Till exempel har inspektörer fått höra att de bara ska ställa frågor om det som är årets tema.
– De samtalen som vi har nu med barn och ungdomar som är placerade...man sitter där och önskar att de inte ska säga någonting som inte passar temat för att man vet att jag kan inte ta hand om det.
Trots att årets tema skulle vara “hot och våld” fick inspektörerna på ett möte veta att man inte skulle ställa frågor om det fanns kopplingar till gängkriminalitet på HVB-hemmen.
– I början av året så lyftes “Hur ska vi tänka kring gängkriminalitet? Hur ska vi fånga upp det?” och då säger han att ”Det är inte en stor risk på HVB, det fångar vi i SIS-tillsynen.” Så det skulle vi strunta i.
Inspektörerna menar också att det är ett problem att alla inkommande tips i dag samlas hos en mindre grupp som ska bedöma dem:
– Så även om det kommer in tips så kommer de inte till mig fast jag har ett ärende öppnat. Om det nu inte är så att någon bedömer att det är jätteallvarligt.
Peder Carlsson, tillsynschef på Ivo, vill inte kommentera de uppgifter som vi fått från enskilda inspektörer på myndigheten men pekar på att inspektörerna själva ska söka fram tips om den verksamhet man inspekterar och att förändringen i arbetssätt har handlat om att få till mer rättssäkra beslut.
– Och det är klart att då kan det finnas personer som inte självständigt kan göra det de tänker sig att de vill göra.
Kan det då vara en förklaring att det så att säga objektivt sett har bidragit till att saker har tagit längre tid?
– Nu när vi driver de här frågorna rättsligt så har vi ett väldigt stabilt underlag. Hade vi inte gjort det hade det här kunnat tagit ännu längre tid.
Vad säger du till de ungdomar som idag sitter på HVB-hem där ni har fått konkret information om namngivna personer och de HVB-hemmen har fortfarande inte stängts?
– Jag säger att vi håller på med tillsyn och det gör vi fortlöpande i detta nu.
Minst 45 killar som varit placerade på Allviken har dömts för nya brott, visar Ekots granskning. När Hugos mamma ville hitta ett nytt HVB-hem fick hon själv ringa runt till andra hem på en lång lista som hon fick från socialtjänsten. Hör Maria Ridderstedts och Mikael Grill Petterssons reportage om hur det gick för två av killarna som varit placerade på Allviken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
--Jag blev erbjuden Cannabis, men jag tackade nej för jag ville inte, jag kände att det inte var värt det. Jag ville hem, det var väl det.
Hugo, som vi kallar honom i det här reportaget, har nu varit flera månader på HVB-hemmet Allviken.
Trots att det är ständig tillgång till droger lyckas han hålla sig ren under de månader han är där. Inte för att han vill bli drogfri utan för att han vill hem.
Direkt när han kom hem började han missbruka igen:
--Jag började missbruka cannabis själv och det slutade inget bra. Jag blev beroende av det också, rökte mycket.
En kväll blir han gripen för narkotikabrott. Socialtjänsten föreslår ett annat HVB-hem. Hugos mamma, som vi kallar Sara, tycker att det låter jättebra:
--Det låter verkligen som att det här är ett företag som har en bra plan en bra verksamhet, så vi tänkte bara okej, men vi kollar upp det.
Hon upptäcker att det föreslagna HVB-hemmet ligger i närheten av Allviken och har samma ägare.
–Så vi bara, nej, aldrig livet. Aldrig.
Vad var det som fick dig att känna den där känslan, aldrig i livet?
–Därför att då kommer han aldrig att bli bra. Vi kommer aldrig komma liksom bli fria eller hur man ska säga. Vi skulle aldrig bli fria från missbruket. Vi skulle aldrig få tillbaka våran friska kille.
Sveriges kommuner betalade förra året omkring 10 miljarder för att de här platserna på HVB-hem i Sverige. Det är socialtjänsten i hemkommunen som ansvarar för vården, placerar och betalar. Men de förlitar sig mycket på den tillsyn som görs av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Sara har bestämt sig för att den här gången måste Hugo hamna rätt:
–Då frågade jag, hur ser det ut? Vilka HVB har ni? Och då fick vi en lång lista på vad de hade upphandlat för någonting i kommunen. Det var ju en jättelista och där satte vi oss och läste igenom ringde runt själva till de olika boendena och hittade ett ställe
Den här gången får Hugo åka det HVB-hem som hans föräldrar valt ut.
Genom domstolshandlingar kan vi se att minst 45 killar har dömts för nya brott efter placeringen på HVB-hemmet Allviken. Det rör sig främst om olika narkotikabrott men flera av dem har varit inblandade i tex skjutningar och andra våldsdåd och sitter idag i fängelse eller häkte.
En av dem genomför ett mordförsök med koppling till konflikten inom Foxtrot-nätverket.
En annan misstänks för det uppmärksammade mordet på Mikael i Skärholmen, som sköts framför sin son.
De flesta har fortsatt missbruka narkotika.
En mamma, vars son förvärrades i sitt missbruk på Allviken, blev överraskad när vi tog kontakt:
–Va? Finns Allviken kvar? Jag blev väldigt ledsen och grät när jag hörde det, jag tänkte kanske att Allviken inte fanns kvar längre.
Hon heter egentligen något annat, men vi kallar henne Hanna och har bytt ut hennes röst:
– Jag vill berätta nu för att jag vill att min son ska få upprättelse. Ingen trodde på honom.
Hanna försöker sätta ord på hur det är att ha ett barn som missbrukar:
- Otroligt sorgligt. Det är svårt, det är tungt, det sätter i spår i hela familjen. Man är rädd att ens barn ska dö. Det är inte bara droger, det är hela miljön runt drogerna, personerna, de lever på en. De tjänar pengar på en, det är människor som de utnyttjar. Allt hänger ihop med droger och vapen för de här gängen och det är väldigt farligt.
Hannas son, som vi kallar Samir, blev inte fri från drogerna och i dag är han dömd för brott.
–På grund av drogerna har tagit honom på den där vägen.
Vad tror du hade kunnat bli annorlunda om han hade fått en annan typ av hjälp då?
–Jag tror hans liv hade sett annorlunda ut då. Jag tror han hade studerat. Han hade varit stabil. Han hade varit frisk. I stället så blev Allviken början på helvetet. Han kom i kontakt med fel personer.
Vi vet inte hur det har gått för alla unga som varit placerade på Allviken, de som haft en frivillig insats och som inte återfallit i missbruk och kriminalitet kan vi inte hitta. Det finns heller inga såna register som gör att det går att följa vilka HVB-hem som har bäst eller sämst resultat. Inte heller ägaren till Allviken HVB Marielle Ragvals vet säkert hur det har gått för de killar som bott på hennes HVB-hem.
–Alltså vi tappar ju kontakten med dem. Och vi kan heller inte inhämta den informationen ifrån socialtjänsten utifrån att det då råder sekretess.
--Men vi lokaliserar också 45 pojkar som efter Allviken har återfallit i brott eller droger. Är det ett bra eller dåligt betyg?
–Det är såklart ett jättedåligt betyg. Det är tyvärr inte bara gällande våran verksamhet. Utan det är generellt en jättehög återfallsrisk. Det är en komplex problematik som vi jobbar med. Däremot har jag haft flera ungdomar som flera år senare har hört av sig och tackat för att de har blivit drogfria. De blev inte det omedelbart, men de säger att alla de samtalen som de fick och det som var under föreläsningarna, det trillade ner flera år senare när de fått mera konsekvenser av sitt missbruk.
(Steg i trapp)
Hugo, som efter återfallet, fick komma till ett annat HVB-hem har nu kunnat flytta till ett stödboende i sin hemstad.
(låser upp dörr)
–Ja, mitt lilla place, mitt lilla ställe.
Vi sätter oss vid bordet i den lilla 1:an som nu är Hugo hem. I fönstret står ett inramat fotografi på honom som liten och en vit orkidé. Här bor han i egen lägenhet men det finns alltid personal i närheten. Hugo säger att en stor skillnad med det nya HVB-hemmet var att de fick honom att vilja vara en del av samhället igen och leva ett liv utan droger.
--Om man inte är det, då hamnar man lite utanför och då letar man efter sina egna vägar och liksom sina egna sätt att göra pengar på och allt sånt där och hitta liksom lösningar till allting själv och det funkar inte.
Om du skulle beskriva lite mer hur livet var på det andra HVB-hemmet ?
–Det var mycket striktare. Personalen hade koll på en lite mer. Personalen var utbildade dessutom. Så det var det som hjälpte mig, det var stöd från alla i personalen.
Hugo säger att här fick han mer individuell behandling och att alla, socialtjänst, föräldrar och personal, på boendet jobbade som ett team runt honom:
--Det var ingen som hade narkotika på sig i boendet. Då blev man skickad direkt till SIS. Inga vapen och sånt där fanns inte heller på boendet, det var mycket striktare.
Kan man ha ett HVB-hem utan att det finns en massa droger och knivar?
--Ja det tror jag. För mitt andra boende så var det inte alls några knivar, några vapen och något sånt där. Det fanns lite narkotika. Men det var... Det försvann direkt, det var någon som hann ta ett återfall men det var liksom borta direkt. Personalen gjorde alltid någonting åt det, de brydde sig om en.
--Där var det liksom; Du ska ha vård, det är ingen lekstuga. Det är vård vi har här, det är vård du vill ha, om du inte vill ha vård då ska du inte bo här.
Det var till slut vården på det nya HVB-hemmet som blev räddningen för Hugo:
–Ja, det var där jag blev motiverad till att helt sluta med droger. Hitta nya intressen i livet och sånt där. Se den ljusa vägen och sånt där.
Vad tror du hade hänt med dig om du hade skickats tillbaka?
--Då hade jag sagt fortsätta bruka cannabis för det var så mycket cannabis där och sånt där. Det hade nog inte varit någon bra placering för mig då.
Han tycker ändå att månaderna på Allviken på ett sätt var bra för honom. Han kom bort från en akut situation och vistelsen där blev en paus för honom. Hugos mamma Sara förstår inte att en del HVB-hem bara får fortsätta ta emot barn, trots att Ivo får larm om att de inte funkar:
–Jag fattar faktiskt inte. Vi har ett samhälle där vi har en gängkriminalitet som ökar, där rekryteringen ökar, där vi måste verkligen ta hand om de här ungdomarna på alla sätt.
Vad tänker du dig är det värsta som kunde ha hänt om din son hade kommit tillbaka till det här stället istället?
--Det värsta som hade hänt är att han hade utsatt andra människor för skada. Att han hade blivit en som gjorde andra människor illa... att han hade kunnat blivit en mördare. För han hade ju ingen självkänsla, inget självförtroende.
--Det är ju det, tänker jag, när de rekryterar i de här gängen så bygger man ju ganska mycket så att de känner att ”jag är viktig och jag är betydelsefull” och det hade kunnat ha gjort, för han var ju ganska långt ner på botten, så att han var nog lätt att rekrytera.
--Men vad tänker du om det här och att det krävdes att du själv satt och ringde runt till olika HVB-hem för att det skulle bli en bra placering?
--Ja, nej. Det är så jävla sorgligt att det är så. Jag tycker mest att det är sorgligt och jag tycker att det ger inte någon hopp om framtiden för att det är så pass få av de här ungdomarna ändå som har föräldrar som är resursstarka, som har möjligheten att ringa runt, som vet vilka frågor som ska ställas och som kan ställa krav på verksamheterna och krav på socialtjänsten.
Hugo, som nu är 18 år, är drogfri och tror att det kommer fortsätta så:
--Alltså mitt liv är mycket bättre idag. Jag mår bättre, jag är inte deprimerad, jag fungerar, bra kontakt med min familj. Jag mår bra, det är väl det viktiga.
Hur ser ditt liv ut idag?
–Just nu är jag arbetslös och söker jobb, tränar mycket, övningskör, försöker skaffa körkort och sånt där. Jag är väldigt motiverad till att ändra mitt liv och liksom ha en bra framtid liksom fru, barn och sånt där.
(ring ring)
En tid efter att vi träffades i hans lägenhet ringer jag Hugo:
-Hej, det är Maria från radion. Hur gick det med körkortet?
- Jag klarade det. Det känns jättebra och så har jag jobb också.
HVB-hemmet Allviken har anmälts till Ivo flera gånger, bland annat av poliser. Men tillsynsmyndighetens granskningar har som mest landat i kritik för formella fel och Allviken har fått expandera sin verksamhet, och kunnat flerdubbla sin vinst. Hör granskningen av Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det var en jobbig väg dit. Mycket tankar. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Men jag kommer ihåg att det var känslosamt.
Hugo – som vi kallar honom – är på väg till ett Hem för vård och boende – ett så kallat HVB-hem i Tärnsjö i norra Uppland.
Hans mamma – som vi kallar Sara – sitter i bilen med honom:
– Nej det var en mardröm. Vi visste ingenting. Och köra honom... Han var hög som ett hus…en satt i baksätet med honom. Vi visste ju inte om han skulle kasta sig ut.
Hur var det när ni kom fram dit då?
– Då grät jag. När vi kom fram. Och vi går där över gården med våra grejer. Och liksom knackar på. Och så kommer det någon som vi antar är personal. Vi är inte liksom helt säkra på det heller. Vem är ansvarig? Utan det var liksom så där... Det var du som skulle komma ja. Ja ja mamman. Det går bra det här. Och så klappar de mig lite på axeln. Sluta gråta nu mamman. Det här går bra. Vi tar hand om honom du. Och nu kan du åka.
Hugo har ADHD. Han har alltid sportat, men när slutar med träningen blir han snabbt deprimerad och rastlös. På jullovet i ettan testar han och en kompis benzo - ett slags narkotikaklassat läkemedel och han fastnar direkt.
– Det gjorde att jag inte kände så mycket. Men när det väl går ut i kroppen, då kommer alla känslor överrusande över en.
Hugos missbruk går snabbt över styr, föräldrarna kan inte kontrollera honom och han håller på att dö i en överdos.
– Vi hade nog i vår vildaste fantasi inte en tanke om att det skulle drabba liksom vårat barn som var aktiv idrottskille. Vi hade bilden av att det här drabbar de som kommer från trasiga familjer, socioekonomiskt tuffa förhållanden.
Allviken HVB – hemmet dit Hugo kommer – har avtal med nästan alla svenska kommuner och fakturerade omkring 30 miljoner kronor förra året.
De har en fin hemsida, figurerar i flera positiva reportage i lokalmedia och har, när Hugo kommer dit, aldrig fått någon kritik från inspektionsmyndigheten Ivo.
Hemmets profil är att behandla unga killar med missbruk. Men det första som möter Hugo är erbjudanden om mer droger.
– Det fanns jättemycket hasch. Cannabis alltså. Det var flera som rökte, fuskade på pissproven och sådant där, liksom tränade för att få ur sig det. Bränna, svett och sådant där.
Stämningen på boendet beror enligt Hugo väldigt mycket på vilken personal som för tillfället är inne och jobbar. Ibland styr personalen och ibland ungdomarna.
– Man var ju spänd hela tiden. Man behövde ju alltid låsa sin dörr och sådant där. Och man var noga att det inte var någon som följde efter en och sådär. Man hade ett öga över ryggen hela tiden. Det var liksom väldigt spänt.
Varje år placeras cirka 6 000 barn och unga på HVB-hem i Sverige. Det görs för att man för sin egen skull inte kan bo kvar hemma.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterade i våras att det fanns uppgifter om våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger i var fjärde inspektion. Men få av HVB-hemmen stängs.
För att förstå hur det kan vara så – går vi igenom klagomål och all tillsyn som har gjorts på just det här hemmet. Redan flera år innan Hugo kommer dit har en ungdom därifrån ringt in till Ivos tipstelefon:
“Det finns droger på behandlingshemmet. Personal hjälper ungdomar att lämna negativa drogtest trots att ungdomen tagit droger.”
Det här förnekas av föreståndare och ägare. IVO avslutar tillsynen utan kritik.
2019 beskriver en förälder i en anmälan till IVO hur det var att komma dit:
”Haschdimman ligger tung över hela övervåningen/uppehållsrummet. de intagna tar droger framför personalen.”
När Ivo sedan gör sin inspektion upptäcker de inte några brister.
I domstolsprotokoll ser vi gång på gång hur olika socialtjänster beskriver att placeringar på Allviken lett till att ungdomar börjat med droger eller missbrukat mer.
Vi tar kontakt med en mamma som vi kallar Hanna, hon tycker först att det är jobbigt att minnas - vi har bytt ut hennes röst:
– Det gjorde ont i mig. Min son blev ju förstörd där. Det var där han lärde sig vad droger är. Allting började där. Det var helvetet på jorden.
Hanna avråds från att hälsa på sin son men åker ändå dit:
– Åh Min son han ligger i sängen och sover. Han är väl påtänd snarare. Han var full av sår. Han var blek. Han hade gått ner sig, han såg ut som en pundare. Det var inte så det skulle vara.
Flera av de placerade pojkarna begår narkotikabrott under den tid de är där. Hannas son, som vi kallar Samir, förvärras i sitt missbruk under vistelsen där:
– Och min son sa att mamma det var på Allviken, allting började. Det var kokain, det var amfetamin, det var heroin, det var hasch. Det var allt möjligt...
Fler klagomål kommer också in till IVO och de genomför en inspektion.
Två placerade pojkar går med på att tala med IVO. De säger att det är lätt att missbruka på Allviken och att personalen inte verkar veta vad cannabis är.
IVO frågar ägaren om pojkarnas uppgifter och hon säger att det inte stämmer.
När IVO kommer tillbaka två månader senare vill INGEN av ungdomarna prata med dem. Mellan besöken har minst två ungdomar förvärrats i sitt missbruk och fått flytta.
Återigen konstaterar IVO att det inte finns några brister.
Hugos mamma Sara har inte så mycket insyn i vad som händer på Allviken, de träffas mest på hans permissioner - men det han säger gör henne orolig.
– Han berättade om att det var poliser som kom, ttt det var polisingripanden att det var bråkigt. Han berättade om att de hade knivar. Han berättade att han var rädd för andra boenden.
Hugo säger att han själv inte är inblandad i några konflikter. Men nästan alla andra hade någon form av kniv gömd på rummet:
– Alltså det var vanliga köksknivar, knivar man tagit in på permissioner, små knivar som kunde gömmas enkelt.
Han berättar att på kvällarna och nätterna satt killarna uppe och gjorde vad de ville.
Hugo håller fram sin mobil och visar en film från en av kvällarna. Filmen är inspelad i dagrummet, det är två killar som slåss, de stampar i golvet och flera står längs väggarna och tittar på.
Varför slåss de?
– Det var något bråk som hade hänt dagen innan och så ledde bara till det ena till det andra. De kallade varandra fula ord. Så blev det slagsmål.
Men vad fanns personalen i de här situationerna?
– De låg och sov, som de sa. Men det hörs ju tydligt att man inte kan sova. De ligger ju inne i personalrummet och kollar film. På kvällarna.
Så det kunde pågå slagsmål på övervåningen, utan att personalen ingrep?
–Personalen hade ingen koll alls. Det var verkligen sådär hela tiden.
IVO känner till flera sådana här händelser.
Vid en inspektion berättar en pojke att några ungdomar har slagit sönder övervåningen.
Vid ett annat tillfälle misshandlas en pojke av två andra och får bitmärken på bröstet.
En natt kommer en kille in i en annan killes rum och vill ha cigaretter. När han säger nej misshandlas han och får en så hård smäll på örat att trumhinnan spricker.
Allvikens ägare Marielle Ragvals vänder sig kraftfullt mot dom kritiska beskrivningar vi fått, och menar att de problem som funnits i huvudsak kan förklaras av brister i lagen.
– Det är en målgrupp som har ett stort vårdbehov. Och vi ser idag jättestora utmaningar för alla oss som jobbar inom HVB -branschen, där vi idag inte har den lagstiftningen på plats än så att vi har rätt befogenheter att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Vi har inte rätt att till exempel visitera ungdomarnas väskor eller gå igenom deras rum för att försöka se om det finns saker eller föremål som inte får vara där. Vi har inte rätt att kräva att de ska lämna urinprov. Och det här är någonting som vi alla brottas med i branschen där vi känner att vi jobbar med bakbundna händer.
Kan det vara så att ni tar emot ungdomar med komplexa problem med för lite personal?
– Jag anser inte det. Nej.
Och Ivo bedömer också i sitt senaste beslut att verksamheten har förutsättningar att ge de inskrivna ungdomarna en vård som är trygg och säker.
Vi kontaktar flera tidigare och nuvarande anställda. En del säger att det inte finns några som helst problem på boendet, att det faktiskt är ett av de bättre man kan vara på, medan andra vittnar om allvarliga missförhållanden.
En tidigare anställd – Darko – går med på att träffa oss och berätta öppet om varför han efter många år slutade på Allviken,
– Det är synd. Jag var så stolt att vara där, för mig var det en ära att få komma och jobba där en gång i tiden. Det är sån energi. Barn, de går åt rätt håll.
Darko är föräldraledig med yngsta dottern som ligger i vagnen och sover när vi tar en promenad och pratar. Han är själv dömd för brott, men det är mer än 15 år sedan och idag är han stolt över att hjälpa unga på rätt väg. Han beskriver att Allviken – i början – var ett bra ställe att jobba på:
–Vi fixar dem, hjälper dem på vägen, styr dem åt rätt riktning, pushar dem, bär dem när det behövs. Och sen, allting kraschar så här...det är inte lätt.
Kommunerna betalar mellan 3 000-10 000 kronor per dygn för att ha en pojke placerad här. Och Darko berättar att de anställda uppmanas av ledningen gång på gång att inte berätta för socialtjänsten som placerat barnet där om det hänt något allvarligt.
– Vi hade problem hela tiden. De har ökat ungdomsgruppen och minskat med personal.
Han säger att vid ett tillfälle hade han hört av ungdomarna att en av killarna tar in heroin på boendet.
– Det är inte bra att de blir introducerade till heroin på vårat hem. Det är en tung drog, du vet, opiater.
Han framför det till ledningen men säger att han inte blir inte trodd.
Darko säger att det var obehagligt att jobba ensam på natten.
– De är mitt ansvar. Tänk att du är själv med dem, närmaste polisstation är fyra mil ifrån och det kommer två bilar med kriminella...
Företaget har också ett stödboende utanför Uppsala dit unga från Allviken får komma för att träna på att klara sig själva. De delar också delvis personal med HVB-hemmet.
Våren 2022 misstänker polisen att narkotika hanteras på stödboendet.
De spanar utanför och gör till slut ett tillslag.
De hittar drygt 7 kilo cannabis . Inplastade haschkakor märkta “Malaga”.
Även vågar och vacuumförpackare tas i beslag och enligt polisen tyder det på att narkotika vägs och förpackas inne i bostaden.
En boende och en anställd grips på plats. Båda häktas och nekar till brott. Till slut erkänner den yngre killen, den boende, att det är hans droger men han vill inte säga var eller från vem han fått dem. Han döms för grovt narkotikabrott.
Den anställda, som även jobbat på Allviken, åtalas aldrig men får sluta på sin tjänst. Nu anställs flera nya personer. Darko, tycker att de är olämpliga för jobbet och bestämmer sig för att sluta:
– Det var inte trevligt längre. Och då tänkte jag det är dags att stämpla ut.
Ekots granskning visar att flera personer som anställs efter knarktillslaget sen begår brott under pågående anställning, däribland ringa narkotikabrott, trafikbrott men också misshandel.
Men Allviken fortsätter att ta emot fler ungdomar. Det har visat sig vara en ekonomisk succé. I flera år har vinsten legat runt en miljon.
Men 2023 blev det nästan 10 miljoner.
Ägaren Marielle Ragvals säger också att hon alltid gjort sig av med personal som begått brott eller på annat sätt varit olämpliga. Som till exempel kring narkotikatillslaget på hennes stödboende:
– Det stämmer att det fanns misstankar riktat mot en personal. Och det jag vill säga är att om det nu finns narkotika gömd i en lägenhet så är väl den förmodligen gömd och ingenting som ligger synligt.
Det luktade cannabis. Poliserna som gjorde det där tillslaget sa att det stank av cannabis. Det luktade väldigt starkt av cannabis I den här personens lägenhet. Där personalen också gick in och ut utan att knacka på dörren?
– Ja. Det är svårt för mig att svara på. Eftersom att jag inte var inne i den lägenheten. Men det jag kan säga är att när det här inträffade så gjorde jag allting by the book. Den här personalen som misstänktes aslutade jag också.
Marielle Ragvals säger att flera av de här uppgifterna, som anmälts till IVO - och som myndigheten enligt handlingarna ställt frågor till företrädare för Allviken om, har hon aldrig nåtts av.
–Det här är ingen information som jag har fått tidigare. Det är såklart ingenting som jag önskar. Utan jag tillsammans med alla mina anställda. Vi jobbar av hela vårt hjärta för att försöka hjälpa de här ungdomarna att vända sitt liv.
Marielle Ragvals framhåller att hon samarbetat med IVO och varit transparent.
Men Ekots granskning visar att olika myndigheter har haft kunskap om långt över 100 allvarliga händelser. Bara här, på detta enda HVB-hem.
Det handlar om poliser, föräldrar, socialtjänst och kriminalvård. Berättelser om misshandel, droganvändning, fusk med drogtester, olämplig personal och att hemmet är oerhört ostädat. Vi kan se att Ivo känt till minst 50 av dessa missförhållanden.
Trots larmen till Ivo stoppas aldrig verksamheten – istället fattar IVO beslut, om att Allviken HVB ska få tillstånd att ta hand om fler ungdomar. Först från sju till åtta och sedan förra året från åtta till nio.
“IVO:s sammantagna bedömning är att Allviken vård AB med den planerade utökningen och har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kvalitet och säkerhet”
Två år efter knarkbeslaget på Stödboendet kommer det kritik från IVO – det handlar om att man i enstaka fall anställt en person innan man fått in registerutdrag från polisen. Och att man i en välkomstbroschyr skrivit att de frivilliga urinproven är obligatoriska.
På Inspektionen för vård och omsorg förklarar tillsynschef Peder Carlsson hur myndigheten får ungefär 30 000 olika informationer årligen.
– Det vi gör är att vi går igenom all den informationen för att titta vad står det här? Vad innebär det? Vad måste vi göra? Vad måste vi agera på då?
Strax efter att Ekot begärt ut alla anmälningar och andra handlingar om Allviken väljer Ivo att starta en ny tillsyn av bolaget.
– Och jag kan ju inte kommentera den pågående tillsynen i nuläget för jag vill inte påverka den på det sättet. Det du beskriver här, om jag pratar i generella termer, en verksamhet som har så mycket påpekanden, det här är ju inte alls bra. Så här ska det ju inte egentligen gå till.
Men är det ni som har varit dåliga som myndighet? Är det reglerna som har varit fel eller är det resurserna från regeringen som är för liten?
– Ja möjligen en kombination av alla tre. Det finns också ett stort ansvar som åligger kommunen att följa upp sina placeringar.
Socialsekreterarna baserar ju ofta sina bedömningar på vad Ivo har skrivit i sina tillsynsrapporter. Det spelar ju roll om ni då gång på gång säger att verksamheten här är trygg och säker?
– De måste naturligtvis använda flera informationer än Ivo. Men det är klart att Ivos information som finns om verksamheten ska vara korrekt. Och självfallet så är ju uppfattningen att här borde vi ha agerat tidigare. Min uppfattning är att vi inte har gjort det vi borde i ett tidigare skede.
Peder Karlsson säger också att IVO håller på att förändra sitt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och de i höst utvecklat ett fördjupat samarbete med till exempel polisen.
– I dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.
Socialtjänsten i Hugos hemkommun har nästan ingen kontakt med honom när han är där och hans föräldrar tar med honom in till stan och fikar när de kommer. Hur han egentligen har det vet mamma Sara inte så mycket om:
– Efter att du hörde av dig också så säger han ju att jag berättade inte för dig mamma. Jag berättade inte alls allt. Det är så mycket du inte vet.
Men nu hon vet vad IVO visste har hon svårt att förstå varför Allviken får fortsätta:
– Nej det är helt obegripligt. Det är helt obegripligt att de inte tar det här på allvar. Jag fattar faktiskt inte hur de kan ignorera det här.
Hugo tror att det är fel att samla så många killar med samma problem på ett ställe.
– För då liksom, en missbrukare tar med sig narkotika till sitt boende, då kommer det trigga igång andra, en kedjereaktion i princip. Att man måste känna sig tuffare, bättre än varandra det är lite machokultur i de här boendena.
Sara, Hugo, Hanna och Samir heter egentligen något annat. Hanna har vi bytt ut rösten på.
Vid en rad tillfällen har poliser valt att anmäla HVB-hem till Ivo efter upptäckter av bland annat knark, våld och olämplig personal. Vår granskning av 14 fall visar att det sällan lett till några omedelbara åtgärder från Ivo, att Ivo inte återkopplat till poliserna - och att hemmen kunnat fortsätta. Hör det granskande reportaget där Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson mött frustrerade poliser, arga anhöriga - och en tillsynsmyndighet som vill göra om sig själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Mitt första intryck är att det här är ett ganska nedgånget ställe, en sliten villa, berättar polisen Patrik.
Där är en kall vinterdag i februari i år som Patrik och hans poliskollegor och skickas hit till det gamla röda huset på landet för att genomföra en husrannsakan.
– En trött 90-säng, liksom inga sängkläder. Det är äckligt täcke, det är jätteskitigt på golvet.
De letar efter en mobiltelefon och har fått instruktioner från åklagaren att söka igenom vartenda utrymme tills den hittas.
– Vi är ju nere och kryper på golvet och kollar under sängar och i lådor och liksom alla tänkbara ställen.
Det här är ett hem för vård och boende, ett så kallat HVB, dit unga kommer för att få vård. Det kan ske frivilligt eller med tvång men det är för sin egen skull man placeras här.
– Men sen känner man ju liksom på reglar och på golv och så här att det är ju liksom... Det är ett fettlager som liksom... Här har någon aldrig dammsugit, dammat liksom. Det är äckligt på golvet. Det är äckligt på möblerna.
Patrik och hans kollegor hittar knivar i nästan alla rum och även flera tecken på att de unga använt droger.
– Det äckligaste är ju att det är ju råttbajs i alla rum. Alltså överallt, inte litegrann, utan överallt. Det är ju liksom... Det är riktigt jävla äckligt i de här rummen.
Till slut hittar poliserna mobiltelefonen som de letade efter. Men Patrik tar också med sig något annat från HVB-hemmet.
– Ja, men det är ju en känsla som jag tar med mig när jag lämnar byggnaden. Och det är ju liksom att... Precis på samma sätt som när man har besökt dödsbon eller lägenheter med svår psykisk ohälsa där det aldrig städas. Det är att doften sätter sig i kläderna och i nässporren och i huden, i porerna. Alltså att man tar med sig den äckliga doften. Man vill hem och duscha, det är det jag minns.
Väl tillbaka på polisstationen kan Patrik inte släppa tankarna på det han varit med om och han gör en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
– Det var det minsta jag kunde göra. Och det är väl just med tanke på att det bor barn där som är där av en anledning. Och att de ska på något sätt då få vård och kunna komma på fötter igen.
I slutet av sommaren publicerade polisen en rapport om att flera HVB-hem drivs av kriminella. Enligt uppgift till Ekot berodde det på en frustration inom Polismyndigheten över att inspektionsmyndigheten Ivo inte agerat tillräckligt.
Men vad har egentligen hänt när Patrik och andra poliser som hört av sig till Ivo?
Ivo får ta emot en stor mängd klagomål på HVB-hem (hem för vård och boende), det kan vara placerade barn eller föräldrar hör av sig för att de är missnöjda.
Men vad händer när polisen vänder sig till Ivo.
Det HVB-hem som polisen Patrik anmäler är inte det första han besökt. Han har många gånger gått in i bostäder där det bott missbrukare och människor som lever med psykisk ohälsa. Han har sett det mesta. I sin anmälan kallar han HVB-hemmet ett sanitärt ruckel:
– Ja, en märklig miljö ändå för att liksom... Ungdomar som blir... Ska vara på den här platsen och få vård på något sätt.
Ägaren till det här HVB-hemmet håller inte alls med om den här beskrivningen. Det beskrivs som en omsorgsfull och utvecklande miljö där ungdomar kan blomstra.
Men vi kan se att Ivo tidigare tagit emot flera klagomål om just det här stället. Så här säger en av killarna som bott på en av de här hemmen:
– Man hörde råttor på nätterna. Hygienen där...det var ju inget fint. Det var inget bra där. Det var farligt.
Så här säger en mamma till en annan kille, som hade sin son här för flera år sedan. När hon kom dit reagerade hon på hur smutsigt det var där:
– Va, ska det verkligen vara såhär? Det här känns inte någon bra. Jag fick bara en dålig känsla direkt.
När hon kommer på ett oanmält besök och ska gå på killarnas gemensamma toalett blir hon chockad.
– Shit alltså... Sen ser jag att fönstren är väldigt smutsiga. Och det är bajs på väggarna, avföring som bara hänger där och torkat fast. Sen också minns jag att det var väldigt kallt . De hade stängt av värmen. Barn ska inte vistas i sådana miljöer. Ingen ska vistas i sådana miljöer.
Ivo har efter det här gjort flera inspektioner men inte anmärkt på boendemiljön.
Polisens Patriks anmälan leder inte till någon omedelbar åtgärd från Ivo utan man meddelar Patrik att frågan ska tas upp i den årliga tillsynen
– Och när jag läste det så blev jag ganska förvånad över att svaret var ganska tunt. Och också förvånad över att jag inte fick ett fyllare svar trots att jag hade varit ganska tydlig med anledningen till varför jag anmälde det, och bland annat då var det tydligt med att jag är polis.
Den tillsynen har just inletts nu i höst, nästan sju månader efter att anmälan gjordes.
På Ivo får vi träffa Peder Karlsson som är avdelningschef för tillsyn:
– Den beskrivning du ger här och som finns, den är ju förskräcklig, och jag tycker att det här är naturligtvis inte vad man kan bedöma som kvalitet.
Är det någon skillnad på om en polis slår larm om missförhållanden på ett ställe? Jämfört med om en förälder eller ungdom slår larm?
– Vi värderar ju all information som kommer in. Det är ju lika viktigt när en ungdom eller kanske ibland viktigare när en ungdom själv tar kontakter. Men vi värderar ju all information vi får och tar ställning till den utifrån vårt uppdrag och vilka möjligheter vi har. Vi måste verifiera och få fram den typen av brister som behövs för att vi ska kunna agera utifrån myndighetens uppdrag.
Peder Karlsson vill inte kommentera det enskilda fallet eftersom den årliga tillsynen för just det här hemmet inletts och då är ett pågående ärende.
Han bekräftar att om uppgifterna i anmälan är tillräckligt allvarliga har Ivo möjlighet att fatta beslut och åka ut samma dag. Ivo har också stängt några HVB-hem utifrån uppgifter de fått från polisen.
Men kan nu visa att under de senaste två åren har enskilda poliser – vid minst fjorton tillfällen anmält olika typer av missförhållanden på HVB-hem till Ivo. Vi har undersökt vad som hänt i just de här fallen, och trots polisernas anmälningar om allvarliga missförhållanden har alla kunnat fortsätta sin verksamhet.
Polisen Therese berättar varför hon gjorde en anmälan:
– Därför att det kom in flera olika händelser kring det här specifika HVB -hemmet, hur personalen verkade sakna utbildning när det gällde utåtagerande ungdomar. Dels bemötandet och sen att de verkade nästan som att de verkade straffa ungdomarna på något sätt genom att... Ja, men det var någon dörr... någon ungdom som inte hade möjlighet att stänga dörren om sig till sitt rum. Eller att den inte fick gå till skolan.
Polisen Jonatan säger att han fick uppgifter om ett boende som han ansåg vara väldigt problematiska och oroväckande.
– Det handlade bland annat om narkotikahantering och narkotikabruk bland de här ungdomarna på boendet. Men vissa andra missförhållanden som uppgifter om att det inte fanns tillräckligt med mat. Och det här kände jag självklart att jag inte kunde blunda för.
Till ett boende har polisen skickats 24 gånger på ett år – alltså nästan varannan vecka. Polisen skriver i sin anmälan att HVB-hemmet inte verkar ha kapacitet eller kompetens att hantera personerna som bor där.
På ett annat boende står mat framme, är 30 grader varmt och luktar förfärligt enligt anmälan. Polisen pekar också på att personal VET att ungdomarna tar droger och att känslan är att det är ungdomarna som styr.
Vi har gått igenom vad som hänt i de fall där enskilda poliser gjort anmälningar de senaste två åren. Anmälningarna ledde oftast inte till någon omedelbar insats från Ivo, mer än att man skickade klagomålet vidare till företaget. I den årliga tillsynen tar Ivo upp kritiken och tycks ofta nöja sig med ägarens svar. I en handfull fall får verksamheten någon slags kritik och de flesta poliser har inte heller kontaktats för att myndigheten ska få mer information.
Så här säger polisen Jonathan:
– Jag har inte fått någon återkoppling, faktiskt.
De hörde inte av sig alls?
– Nej, inte som jag känner till. Jag har inte hört något i alla fall. Det gör mig såklart besviken att inte en oro tas på allvar.
Inte heller Therese fick nån återkoppling från Ivo:
– Vi sitter på olika uppgifter och jag tror att de kan vara behjälpta av oss och vi kan vara behjälpta av dem. Så att...samverkan.
Men du fick aldrig någon följdfråga?
– Nej fick ingen följdfråga.
Peder Karlsson, tillsynschef på Ivo, igen:
– Vi brukar i normalfallet inte återkoppla till alla som tipsar oss. Och det är inte så heller att alla ber om det.
Men kan det inte vara värt att göra just det just om det är en polis som har rört av sig?
– Återigen, vi hanterar all information som kommer till myndigheten på ett likartat sätt, som jag sa har vi väldigt stora mängder information in som vi hanterar och försöker värdera för att prioritera våra resurser och var vi ska inspektera.
Men här är det ju poliser som har hört av sig med sina mobilnummer, mejladresser, kontaktuppgifter. Nästan ingen har blivit kontaktad av Ivo för mer information eller för samarbete på något sätt.
– Jag har ingen riktigt bra förklaring till hur vi har jobbat i de ärendena men vad jag vet är att i dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.
Ivos Peder Karlsson är självkritisk till Ivos hantering av polisernas anmälningar som vi gått igenom.
– Vi håller på att förändra vårt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och också naturligtvis värdera grunderna för hur man får ha tillstånd.
Killen som hördes tidigare i reportaget kallar vi för Hugo. Han hamnade på ett av de här hemmen som poliserna anmält efter att han fastnat i drogmissbruk i ettan på gymnasiet och tagit en överdos. Han beskriver hur det var att bo här:
– Alltså det var lortigt överallt.
Hur kändes det att vara i det då?
–Man blev lite äcklad. Liksom för hur det såg ut. Hur det var. Hur de kunde tillåta det. Liksom hur det kunde fortsätta. Utan att det blev någon ändring.
Flera HVB-hem som anmälts har i svar till Ivo tillbakavisat polisernas kritik. Ägaren till det boende som Hugo bodde på uppger för oss att man tar all kritik om boendemiljön mycket allvarligt och undersöker och åtgärdar eventuella problem.
Men det ska visa sig att städning inte är det enda problem som finns på det här stället. I nästa del hör du mer av Hugos berättelse.
Hugo heter egentligen något annat. Den andra killens mamma gör också det. Hennes röst är utbytt.
Ekots granskning visar att företagare som har asbestsaneringsföretag som dömts ut som hälsofarliga kan fortsätta, och att de som arbetar på byggena riskerar fortsätta att utsättas för asbesten gång på gång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Agneta Bjernevalls man insjuknade efter att ha andats in asbest på jobbet.
– Jag tänkte... jag klarar inte det här. Jag kommer inte att klara det här att han inte finns, säger hon idag.
Bert dog ett par år senare. Han utsattes för asbest innan den förbjöds. Nu är reglerna kring asbesthantering strikta.
Agneta vill inte att någon ska behöva gå igenom det hon gjort och är oroad över att Ekots granskning visar att verksamheter som missköter sig kan fortsätta.
Sven Carlsson
[email protected]
Camilla Ziedorn
[email protected]
Nära en skola i Kinna låg tonvis med asbesthaltiga rivningsmassor och skräpade på marken i flera månader, och obehöriga tog sig in på platsen. Det visar Ekots granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Man har utsatt någon för asbest helt omedvetet själv. Det känns inte bra någonstans, säger Billy Malmkvist, som var en av dem som jobbade med rivningen.
Asbest är totalförbjudet sedan över 40 år. Ekots granskning visar vad som händer när det cancerframkallande ämnet frigörs i samband med att äldre byggnader idag rivs eller renoveras.
Sven Carlsson
[email protected]
Camilla Ziedorn
[email protected]
I Sydostasien uppskattas hundratusentals människor hållas fångna i fabriksliknande anläggningar, där de tvingas utföra bedrägerier. De kriminella nätverken bakom använder sig ofta av nätkasinon för att tvätta pengar eller som fasad för bedrägerierna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots korrespondent i Sydostasien, Axel Kronholm, har fått följa med in på en tidigare bedrägerifabrik i Filippinernas huvudstad Manilla.
Axel Kronholm
[email protected]
Sven Carlsson
[email protected]
Försäkringsbolag ställer olika krav på hur personer som blivit utsatta för sexualbrott ska bete sig för att ha rätt till ersättning, visar Ekots granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Simon” nekades ersättning efter att han anmält, vad han beskriver som en våldtäkt, bland annat för att han utsatt sig själv för risk och ”stannat kvar i situationen”.
Samtidigt menar experter att det inte är rimligt att ställa den typen av krav på hur man agerat vid sexbrott, då det till exempel är mycket vanligt att bli passiv.
Försäkringsbolaget Hedvig vill inte kommentera Simons fall, men säger efter en intervju med Ekot att de kommer förtydliga i sina villkor att aktsamhetskrav aldrig ska tillämpas vid sexualbrott.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Finansmannen Jonas Wahlström, som genom sitt bolag Hvalfisken, äger mycket skog i Sverige, har i flera år velat få bort renarna från sin mark utanför Jokkmokk i Norrbottens län.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots granskning kan nu visa att han till och med vid ett tillfälle ansökte om skyddsjakt på ren.
Skyddsjakt på ren är olagligt i Sverige eftersom renarna ägs av någon.
Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Alexander Gagliano
[email protected]
i samarbete med Sameradion
En stor privat skogsägare har på flera sätt de senaste åren legat i konflikt med myndigheterna och motsatt sig deras försök att skydda gammal norrländsk skog, visar Ekots granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tallar som var flera hundra år gamla, med höga naturvärden, har systematiskt huggits ned under några få år, och myndigheterna har inte kunnat stoppa det.
Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Alexander Gagliano
[email protected]
i samarbete med Sameradion
När Joline tvångsomhändertogs togs det som en av flera orsaker upp att hon blivit sexuellt utnyttjad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sexuella orsaker tas upp i beslut om tvångsvård för var tredje flicka, men bara var sextonde pojke som omhändertas, visar Ekots undersökning av närmare 300 LVU-domar.
Även sexuella övergrepp flickor utsatts för anges bland skälen för att de ska omhändertas på grund av "eget beteende".
– Jag tyckte det var så jävla dåligt. Att man blivit sexuellt utnyttjad det är ingenting man kan rå för. Det är någonting som en annan person gör mot en, säger Joline, en av de som omhändertagits.
Joline heter egentligen något annat.
Daniel Velasco
[email protected]
I år fyller John 39. Många av hans vänner har dött i överdoser, så många att John slutat räkna. Ekots reporter Randi Mossige-Norheim träffar honom i lägenheten han fått av socialtjänsten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har varit svårt att få tag i John. Han byter nummer hela tiden. Men nu, över tio år sedan vi träffades första gången på Sergels torg i Stockholm, så ses vi igen.
För första gången sedan jag lärde känna John har han en egen lägenhet, som han fått genom socialtjänsten, med golvvärme i badrummet och en liten bastu.
- Den person du träffade där på Sergels torg, han som var jag, var djupt nere i missbruk, och tänkte bara på nästa dos heroin, säger John.
Nu får John behandling för sitt missbruk med metadon. Det ska hålla honom borta från heroinet.
John undrar hur han någonsin ska komma in i samhället, få ett jobb och betala skatt.
Det här är del 13 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden.
Randi Mossige-Norheim
[email protected]
Det var efter att 11-åriga Bryna kommit på ett akutbesök på BUP på grund av en allvarlig självskada som hon fick antidepressiva läkemedel. Nu kritiseras kvaliteten på läkemedelsuppföljningarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är allt fler barn som får antidepressiva läkemedel i Sverige, och vården ska hålla noggrann koll på medicineringen eftersom det hos deprimerade ungdomar som tar de här läkemedlen finns en viss ökad risk för till exempel självmordstankar, självskadebeteende och aggressivitet.
Håkan Jarbin, som är chefläkare på BUP Halland, har varit med och utformat Läkemedelsverkets rekommendationer för hur man ska behandla barn med ångest och depression. Han understryker att sådana här läkemedel är viktiga och räddar liv.
– Biverkningarna kan vara svåra att upptäcka. De kan ligga rätt nära symptomen, säger Håkan Jarbin.
Brynas mamma Jennie Jakobsson menar att hon inte förstod fullt ut vilka biverkningarna kunde vara:
– Jag tänkte ju att det var hennes mående. Jag känner ju att man lade mycket vikt på att jag skulle fixa det, säger hon.
Tre specialistläkare, som gått igenom Brynas journaler för Ekots räkning, menar att BUP följt för dåligt hur läkemedlet påverkat henne.
I Brynas journaler står det visserligen att hon upplevs som något stabilare, men också att hon har ångest, kan bli mycket arg, har svårt att sova och fortsätter att skada sig själv.
Det går inte att se vad som är symptom på sjukdomen eller en eventuell biverkan på läkemedel säger Håkan Jarbin:
– Man skulle vilja veta: hur har hennes ångest, självskador, nedstämdhet, dödstankar varierat innan medicinen, och efter den lägre dosen?
BUP Västerbotten har själva konstaterat att effekterna av läkemedelsbehandlingen skulle ha följts upp på annat sätt.
Kerstin Eliasson är chef där. Hon vill inte svara på några frågor om det specifika fallet.
– I efterhand när vi har, när man tittar på ärenden så kan man ju se att vi skulle kunna gjort på ett annat sätt. Vi skulle kunna ha följt upp på ett annat sätt. Vi ska alltid sträva efter att bli bättre, säger Kerstin Eliasson, verksamhetschef på BUP Västerbotten.
Är det akut – ring nödnumret 112.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Victoria Gaunitz
[email protected]
Bryna kom akut till BUP efter att hon skurit sig i ansiktet 11 gånger. Ett drygt halvår senare tar hon sitt liv. Hon har då inte fått någon annan behandlingsinsats än medicin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots granskning visar en rad brister i Barn- och ungdomspsykiatrins vård av 11-åriga Bryna. Trots att hon hade ångest, självmordstankar och skadade sig själv fick hon ingen samtalsbehandling. Den enda behandlingsinsatsen från BUP var medicin.
– Det kändes som en quick fix, så att man… ett plåster på någonting men man kollar aldrig riktigt skadan under, säger Brynas mamma Jennie Jakobsson.
– Jag kände ju mer och mer att att hon måste få prata med någon, för att bara medicinera och inte få berätta om hur man mår och hur man känner, för det var ju mycket hon bar på.
Ekot har låtit tre specialister i barn- och ungdomspsykiatri granska Brynas journaler och de är bland annat mycket kritiska till att hon inte fick samtalsbehandling.
En av dem är Håkan Jarbin, överläkare på BUP Halland:
– Man ska aldrig bara ge läkemedel och i synnerhet inte i denna komplexa situation med denna flicka som har gjort så allvarliga självskadande handlingar, säger han.
BUP Västerbotten har själva hittat flera brister i vården av Bryna och Inspektionen för vård och omsorg är kritisk på flera punkter, bland annat för att Bryna inte fick någon samtalskontakt.
Men chefen för BUP Västerbotten, Kerstin Eliasson, vill inte svara specifikt om Brynas fall eller kommentera experternas kritik:
– Rent generellt är det bästa är alltid att kombinera samtal med medicinering. Så är det.
– Jag kan bara konstatera att det har gjorts misstag, som vi har gått igenom, som vi också verkligen måste lära oss av, så att vi gör allt vi kan för att undvika att det skulle hända igen.
Är det akut – ring nödnumret 112.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Victoria Gaunitz
[email protected]
Mannen som sköt 21-åringen i Nyköping var redan dömd för bland annat stölder, men hade fått vara på fri fot inför fängelsestraffet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En kväll i september 2020 promenerar 21-åringen hemåt med några vänner. Alla beskrivs av polis och åklagare som helt vanliga killar utan kopplingar till kriminalitet. Plötsligt stannar en bil intill dem. Ut kliver en beväpnad 23-årig man som börjar skjuta. 21-åringen dör av skotten.
Ekots kartläggning av nära 11 000 fängelsedömda personer som påbörjade sitt straff 2019 och 2020 visar att var femte som var på fri fot före straffet, närmare 2 200 personer, har dömts av en tingsrätt för brott som de begått under tiden i frihet.
Alexander Gagliano
[email protected]
Gustav Elfving
[email protected]
Maria Ridderstedt
[email protected]
Den man som försökte råna Patricia Wigh hade sex månader tidigare dömts till fängelse för ett annat rån, men inte påbörjat sitt fängelsestraff ännu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I samband med de senaste årens platsbrist i svenska fängelser har antalet personer som går fria i väntan på placering på anstalt blivit fler för varje år. Just nu är det runt 2600 personer. Per månad är det runt 500 fler än 2017, när det fanns gott om plats. Det visar Ekots genomgång.
Patrica Wigh hade varit och köpt glass när hon plötsligt blev omringad av några unga killar i en gränd i Gamla stan Stockholm:
– Sen så var det en kille som bara tog upp en pistol som han liksom tryckte så mot min mage för han vill ju inte att någon annan skulle se den heller.
Men Patricia skriker och rånarna springer från platsen. Två av de tre grips av polisen. Senare visar det sig att en av dem redan var dömd till över ett års fängelse för ett rån under vapenhot mot ett ungt par. Men fängelsestraffet hade inte påbörjats, trots att det gått nästan sex månader sedan domen vunnit laga kraft den dag han försökte råna Patricia Wigh.
– Det mest fruktansvärda är väl att han, att han får den friheten att förstöra människors liv, säger Patricia Wigh.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Gustav Elfving
[email protected]
Alexander Gagliano
[email protected]
I slutet av höstlovet 2018 kom Eva Osterman Lind hem och hittade sin son död. Senare förstod hon att Manfred i förväg hade berättat detaljerat om sina självmordsplaner för personal på BUP.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det blev inte rätt det som gjordes med honom. Det känns som att vi liksom fick inte chansen riktigt att rädda honom eftersom vi inte förstod allvaret i det här, säger hon.
Eva tyckte att vården av Manfred brustit på flera sätt, men barn- och ungdomspsykiatrin såg inget fel i vården och beslutade att inte anmäla fallet till Inspektionen för vård och omsorg.
När Eva anmälde den vård Manfred fått fick BUP kritik på flera punkter från Ivo.
Ekots granskning visar att barn- och ungdomspsykiatrin i landet de senaste fem åren upptäckt vårdbrister och Lex Maria-anmält detta till inspektionen för vård och omsorg i samband med 22 självmord.
I ytterligare fem fall, där vården själva bedömt att de inte gjort fel, hittar Ivo brister i vården efter att vårdnadshavare anmält.
Ekot har varit i kontakt med anhöriga i de här fem fallen och de upplever att vården inte verkat vilja lära sig något av det som hänt. En av dem är Manfreds mamma Eva.
BUP i region Uppsala uppger att de hela tiden försöker lära sig och förbättra vården. De har efter Manfreds självmord genomfört flera utbildningsinsatser för personal kring riskbedömning och självmord hos barn och unga.
Är det akut – ring nödnumret 112.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Victoria Gaunitz
[email protected]
Allvarliga brister i anti-dopningsarbetet avslöjas i Radiosportens och Ekots granskning
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera olympier vittnar om tillfällen då dopningskontroller varit så bristfälliga att de hade kunnat fuska, om de velat.
"Skadan av att man inte håller en idrottare under uppsikt under en dopningskontroll är potentiellt jättestor", säger skridskostjärnan Nils van der Poel.
Dessutom kan ett elektroniskt system från den internationella anti-dopningsbyrån Wada utnyttjas för att förvarna elitidrottare om dopningstester.
Wada har avböjt en intervju, men skriver att det finns skyddsmekanismer och att det skulle vara både svårt och arbetsintensivt att utnyttja systemet för att fuska.
Emelie Rosén, Ekot
[email protected]
Alexander Lundholm, Radiosporten
[email protected]
Det saknas personal inom BUP i stora delar av landet, framförallt psykologer. En av de psykologer som arbetat inom BUP, men valt att sluta, är Diana Abelin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I nästan alla regioner i landet har man i någon mån svårigheter med att behålla och/eller rekrytera kompentent personal till Barn- och ungdomspsykiatrin, det uppger verksamheternas chefer för Ekot.
Inom den regionalt drivna Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm arbetar idag runt 270 psykologer och varje år de senaste fem åren har omkring 50 slutat.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Victoria Gaunitz
[email protected]
När Hedda är sexton år ställer hon sig på en bro och överväger att hoppa. Hennes mamma Anna, som tagit bilen för att leta efter sin dotter, ser henne på bron.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hedda hade mycket ångest och självskadebeteende redan på mellanstadiet.
Hon har gått på olika samtal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Upprepade gånger har hon fått vänta på insatser. Den diagnos som visar att hon har lindrig autism och lindrig adhd kom först efter mer än fyra års kontakt, och nästan ett år efter att hon själv frågat om just det. Den diagnosen har hjälpt henne att förstå och att nu sluta skada sig själv. Hon önskar att den hjälpen kommit tidigare.
Ekots genomgång av anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg visar att köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin runt om i landet får stora konsekvenser för barn och unga.
I anmälningarna vittnar föräldrar om hur deras barn med självskadebeteende och självmordstankar försämras och om barn som blir så kallade hemmasittare medan de väntar på stöd från BUP.
Hedda och Anna heter egentligen något annat. Det är inte Hedda som syns på bilden.
Du som behöver stöd kan exempelvis vända dig till de här organisationerna:
Maria Ridderstedt
[email protected]
Victoria Gaunitz
[email protected]
Telekomföretaget Ericsson hävdar i sin marknadsföring att it- och kommunikationstjänster kan bidra till att sänka de globala utsläppen med 15 procent till 2030.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots granskning visar den forskning som Ericsson grundar påståendet på bara tagit hänsyn till positiva effekter av it-tjänsterna. De negativa effekterna är inte med.
Daniel Öhman
[email protected]
En rad allvarliga brister i samhällets krisberedskap, som kan få livshotande konsekvenser vid nästa kris, oavsett om det handlar om en pandemi, värmebölja eller strömavbrott. Det framkommer i Ekots granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men vad är det som har gjort att det blivit så här?
Reportrarna Emelie Rosén och Daniel Velasco har sökt svar.
Emelie Rosén
[email protected]
Daniel Velasco
[email protected]
Inför förra valet sa sig Socialdemokraterna vilja förstärka hela rättskedjan. Det har man gjort, men domstolar har fått betydligt mindre resursökningar än tex polis och åklagare, visar Ekots genomgång.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt har antalet mål som hamnar i domstol ökat och flera tingsrätter har svårt att hinna med.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Victoria Gaunitz
[email protected]
De kurdiska organisationer som spelat en central roll i kampen mot IS i Syrien ses av regeringen som en allierad i kampen mot terrorn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Samtidigt nekas personer som varit verksamma i dem regelmässigt svenskt medborgarskap, eftersom organisationerna, enligt Migrationsverket, begått systematiska övergrepp.
Det här visar Ekots granskning.
Besir Kavak
[email protected]
Daniel Öhman
[email protected]
Redan före pandemin var det känt att Sveriges ansvarsfördelning vid en kris riskerade att vara för otydlig. Det hade också påpekats att det kunde leda till försenade åtgärder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med pandemin kom Sveriges krisberedskap högst upp på agendan. Ekots granskande reporter Emelie Rosén har, med hjälp av ett hundratal statliga utredningar, rapporter och analyser, undersökt den princip som ligger till grund för hela Sveriges krishantering - ansvarsprincipen.
Emelie Rosén
[email protected]
Regeringens beslut om lättnader i corona-restriktionerna i höstas, som tillät större publik på kultur- och sportevenemang, kom i otakt med smittspridningen, det visar Ekots granskning av den andra vågen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Daniel Öhman
[email protected]
Sedan den andra vågen slog till i Sverige i höstas har nära 8000 människor dött. Till skillnad från den första vågen kom den inte som en överraskning. Frågan är om tillräckligt gjordes för att stoppa den.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Daniel Öhman
[email protected]
Hur vanligt är det är coronaviruset sprids av till synes friska individer? Det är en av de frågor som forskare bråkat om sedan epidemin bröt ut på allvar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den frågan har till exempel Tyskland och Sverige ställt sig på varsin kant. Än vet vi inte vem som har rätt – men det kan ha stor betydelse för vilken strategi som blir mest framgångsrik i slutänden.
Daniel Öhman
[email protected]
Brist på skyddsutrustning och personal som inte vågar gå in till äldre med coronasmitta. Det framkommer när Ekot granskat ett av de äldreboenden som haft stora problem med smittan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under coronakrisen har ett av de tydligaste budskapen varit att vi måste skydda våra äldre. Trots det har smittan tagit sig in på en lång rad av Sveriges äldreboenden.
Ekots reportrar har tittat närmare på ett äldreboende för att försöka förstå vad som hänt.
Maria Ridderstedt
[email protected]
Adrian Sadikovic
[email protected]
Tisdagen 14 april publicerar Dagens Nyheter ett upprop från 22 forskare och experter. Rubriken lyder Folkhälsomyndigheten har misslyckats nu måste politikerna gripa in.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Debattartikeln blev med bred marginal den mest lästa på DN Debatt sedan de började mäta digital räckvidd. I texten beskrevs Folkhälsomyndighetens tjänstemän som att de inte visat prov på någon talang.
Artikeln möttes också av massiv kritik – siffrorna var missvisande, budskapet var alarmistiskt, forskarna som stod bakom uppropet var mer politiker än forskare.
Hur var det egentligen?
Reportage av Erik Hedtjärn, Emelie Rosén och Daniel Öhman.
Det har nog aldrig varit så rätt att vara gamer som det är just nu. Från att spelande varit en ofta utskälld hobby är det nu spelarna som är proffsen på att umgås på distans.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De leder vägen när det gäller allt från tidsfördriv till skolundervisning i coronapandemins tid.
Gymnasieeleven och gamern Jonathan Rasmusson fixade en onlinegrupp för hela skolan, och speljournalisten Thomas Arnroth berättar om spelarnas revansch.
Reportage av Emelie Rosén.
I den andra delen av Ekots granskning av lagen om särskild utlänningskontroll avslöjas nya uppgifter om processen och ett av fallen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I tidigare hemliga dokument från Migrationsöverdomstolen kallar domstolen Säpos utredning för ”problematisk” och skriver att de inte kan göra en självständig bedömning av om personen hotar rikets säkerhet. Det handlar om 34-åriga Raad Al-Duhan från Gävle, som tidigare var en hyllad ungdomsledare men som nu pekats ut som en radikal islamist, men själv säger han att han inte ens är särskilt religiös.
Opartiskhet och saklighet är grundbultar i SRs uppdrag liksom i Ekots rapportering. Det har blivit en kritisk debatt i media om dessa inslag. Vi vill fortsatt ge publiken en möjlighet att ta del av inslagen men vill också att publiken ska få kunskap om hur Ekots ansvarig utgivare Klas Wolf-Watz resonerat. Det kan ni läsa om här:
https://sverigesradio.se/artikel/ekochefsredogorelse
Reporter: Sanna Drysén
[email protected]
Säpos ansökningar om att utvisa personer som man fruktar skulle kunna begå ett terroristbrott eller på annat sätt hotar rikets säkerhet har ökat de senaste åren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det handlar om personer som ibland inte misstänks eller till och med friats från brottsmisstanke, men med hjälp av lagen om särskild utlänningskontroll försöker Säkerhetspolisen få dem utvisade. De personer som Säpo pekar ut som säkerhetsrisker får själva inte veta grunderna för Säpos bedömning. Inte heller Migrationsöverdomstolen, som yttrar sig i ärendena, får ta del av Säpos hela bevisning. Är detta rättsäkert? Ekots reporter Sanna Drysén har granskat.
Opartiskhet och saklighet är grundbultar i SRs uppdrag liksom i Ekots rapportering. Det har blivit en kritisk debatt i media om dessa inslag. Vi vill fortsatt ge publiken en möjlighet att ta del av inslagen men vill också att publiken ska få kunskap om hur Ekots ansvarig utgivare Klas Wolf-Watz resonerat. Det kan ni läsa om här:
https://sverigesradio.se/artikel/ekochefsredogorelse
Producent: Daniel Öhman
[email protected]
Nu ska vi få träffa John igen, som vår reporter Randi Mossige-Norheim följt sedan den dag han muckade från fängelset för över fyra år sen. Då var han drogfri efter ett långt liv i missbruk och kriminalitet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vägen mot ett liv utan droger har varit svår. Flera gånger har John återfallit i missbruk och många av hans vänner har dött i överdoser.
Men när vår reporter träffar John har han fått nog av sitt gamla liv.
– Jag tänker inte låta drogerna förstöra mitt liv ännu en gång. Jag ser ju vart det leder. Det är ju bara döden och en massa misär, säger John.
Nyligen dömdes John till skyddstillsyn för att ha hotat en person med kniv, för att han haft narkotika på sig och för två stölder.
– När det där hände, säger John, så var jag desperat och abstinent, jag var på botten. Men nu ska jag ta mig upp.
Det här är del 12 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden.
Randi Mossige-Norheim
[email protected]
Ekots avslöjande om allvarliga brister när vården hanterar beslut om att patienter inte ska få livsuppehållande behandling leder nu till att inspektionen för vård och omsorg inleder en granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Granskningen handlar om brister som i värsta fall kunnat leda till att patienter dör i onödan.
En ung man dog av uttorkning på häktet. En chef på häktet har åtalats för vållande till annans död och tjänstefel. Ekot har granskat fallet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En ung man dog av uttorkning på ett svenskt häkte. En chef åtalades för vållande till annans död och tjänstefel. Men varför var mannen på häktet och vad ledde fram till hans död? Ekots Daniel Velasco har granskat fallet.
Mattias liv skulle inte räddas, enligt läkarens beslut. Ekots granskning avslöjar slarv och lagbrott när vården tar beslut om vilka patienter som inte ska få livsuppehållande behandling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör reportage av Ekots Emelie Rosén och Daniel Velasco.
En ihopklippt version av de 6 reportagen: Hur kommer det sig att föräldrar inte förstår de stora abstrakta hemuppgifterna deras barn får med sig hem från skolan? Hör Katarina Gunnarssons prisbelönta reportageserie om kunskapskraven i Skolan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportagen i det här sammanfattande programmet har tidigare sänts i Studio ett, under våren 2018.
John muckade från fängelset 2015. Då var han drogfri efter ett långt liv i missbruk och kriminalitet. Sedan dess följer Randi Mossige-Norheim hans försök att leva utan droger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan 2015 har jag följt John. Nu var det länge sedan vi sågs. Jag får mail från lyssnare som undrar hur det går för John. De undrar om han lever.
- Ja, jag gör väl det, säger John.
Johns armar är fulla med ärr efter injektionsnålar. Många av dem han missbrukat med är döda och John har slutat att gå på alla begravningar.
Livet står och stampar. I sommar fyller John 34. Han bor hemma hos sina föräldrar och lever på socialbidrag. Dagarna går långsamt och på nätterna har han svårt att sova.
Allt som händer honom känns overkligt, tycker John, som om det inte är på riktigt.
- Ibland hoppas jag att jag befinner mig i en dröm, säger John. Men tyvärr så är det inte så.
Det här är del 11 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden.
Randi Mossige-Norheim
[email protected]
I november exploderar en bomb i Linnéstan i Göteborg. Säpos misstankar riktas snabbt mot en lokal nazistledare. Med Säpos spanare i hasorna börjar nazistledaren planera ännu ett bombdåd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och My Vingren, har granskat Säpos utredning och när de följer i spanarnas spår visar det sig att Säpo tagit stora risker i jakten på bevis.
Mitt framför ögonen på Säpos spanare skaffar sig nazistledaren Viktor Melin material som kan användas till ännu ett bombattentat. Hur länge vågar Säpo fortsätta spana utan att ingripa?
Det här är en sammanfattande version av en serie dokumentärer som först sändes i P1 Dokumentär.
Marzieh hittades nedgrävd i en skog i Hökarängen, i maj 2016. Randi Mossige-Norheim granskar fallet. Hör om en 19-årig ung kvinnas dröm om frihet, och mannen som ville ha kontroll.
Ekots Emelie Rosén och Babak Parham på persiska redaktionen granskar systematisk handel med lögner som ska hjälpa personer att få uppehållstillstånd i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här programmet sänds även i P1-programmet Kaliber.
Ekot granskar Nordisk alternativhöger, en rörelse som gör nya försök att med humorbetonade budskap påverka den svenska debatten. De kan kopplas till nazistiska rörelser och döljer budskapet i satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I reportaget förekommer rasistiska och antidemokratiska uttalanden. Vi har valt att ta med dem eftersom vi tycker att det är viktigt att skildra hur det låter i olika forum som inte alla har tillgång till. Naturligtvis tar Sveriges Radio avstånd från den typen av uttalanden.
Reporter: Emelie Rosén
[email protected]
Dan Eliasson beslutade ge ett företag tillgång till hemliga uppgifter i polisens system, utan kryptering godkänd av Försvarsmakten. Vi går på djupet om Ekots och P4 Stockholms avslöjande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här programmet sändes först i Kaliber i P1.
När Oscar gick i tredje klass blev han regelbundet nedlagd och fasthållen av skolpersonal. Skolinspektionen menade att skolan inte gjort något fel men efter Ekots granskning har de omprövat beslutet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Oscar heter egentligen någonting annat. Reportaget sändes första gången i P1-morgon.
Reporter: Johanna Sjövall, Ekot
Svenska och danska staten har lurats på över 100 miljoner kronor i en internationell härva av momsbedrägerier, där pengar misstänks ha gått till terrorism. Reporter: Emelie Rosén.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Granskningen är ett samarbete med Danmarks Radio och Jyllands-Posten.
Ekot karlägger Rakhmat Akilovs kopplingar, via en mellanhand i sociala medier, till en efterlyst jihadistledare. Akilov har erkänt terroristbrott efter dådet på Drottninggatan. Reporter: Emelie Rosén.
Ekot granskar Vitrysk korruption. Unika dokument från en tidigare KGB-anställd visar hur ett svenskägt bolag köpt utsmugglade oljeprodukter. Oljehandel bidrar till att upprätthålla Lukasjenkos regim.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportrar: Daniel Öhman, Daniel Velasco och Per Shapiro.
Programmet sänds även i P1 Dokumentär.
En hög officer beskriver hur elitpolisstyrkan Rapid Action Battalion för bort och dödar människor i Bangladesh. I inspelningen, som Ekots Beatrice Janzon kan avslöja, återges även fall av tortyr.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekot avslöjar en hemlig ljudupptagning som beskriver grova människorättsövergrepp i Bangladesh.
En högt uppsatt officer inom elitpolisstyrkan Rapid Action Battalion, RAB, har spelats in utan sin vetskap. Han berättar detaljer om hur styrkan för bort, torterar och dödar människor i Bangladesh.
Uppdatering: Hör även Beatrice Janzons reportage, från Studio ett 5/4, om läraren Yasin Talukder som är en av de som förts bort. Nu kämpar hans syster för att få svar på vad som hänt honom.
Turkiet kartlägger regimkritiker i Sverige. Enligt dokumentation Ekot tagit del av kartläggs personer som sympatiserar med Gülenrörelsen. Det kan vara brottsligt, enligt Säpo. Reporter: Daniel Öhman.
I en internationell kampanj har en mäktig kristen lobbyorganisation drivit på ett svenskt rättsfall, där en barnmorska vägrat arbeta med aborter. Reporter: Emelie Rosén. Research: Victoria Gaunitz.
Vi möts vid en godisautomat i polishuset. Anders vet inte vad han fått i sig i pillren han beställt via darknet, men något har gått fel. Dagen efter minns han inte att vi mötts, eller var hans bil är.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med in i en langares vardag på sverigesradio.se/droger247.
Ekots reporter Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.
Anders heter egentligen någonting annat. Det här reportaget sänds i Studio ett i P1.
Ekots Randi Mossige-Norheim har följt några av de 800 unga män som bedöms ha kommit från länder som Marocko, till ett liv på gatan i svenska städer. De får inte asyl, men kan inte skickas tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här hör du ett uppföljande reportage efter Ekots granskning från 2016.
Randi Mossige-Norheim, Ekot
[email protected]
Zaka tjänade minst en miljon på att sälja hasch. Pengarna lade han i en skokartong i garderoben. Den parallella svarta ekonomin tar paus vare sig för dödsfall eller polistillslag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med in i en langares vardag på sverigesradio.se/droger247.
Ekots reporter Randi Mossige-Norheim har i över 20 år gjort reportage och dokumentärer. Hon drivs av lusten att lyssna där det är tyst och lysa där det är mörkt.
Det här reportaget sändes i Tendens i P1.
När nioåriga Oscar fick utbrott i skolan kunde personalen lägga ner honom, hålla fast händer & fötter, ibland gränslandes hans rygg. Ekots Johanna Sjövall granskar farliga grepp mot utåtagerande barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här hör du ett uppföljande reportage efter Ekots granskning från 2016.
Johanna Sjövall, Ekot
[email protected]
När anställda och politiker i Svenska Kyrkan åkte utomlands på personalresor bjöds de på dyra krogbesök, medeltida fäktning och engelsk fotboll. Reportage av: Bo-Göran Bodin & Alexander Gagliano
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här hör du ett uppföljande reportage efter Ekots granskning från 2016.
Utredningen om polisingripandet mot Sinthu Selvaraja, som öppnades vid Ekots granskning, läggs ner. Det trots att rättsläkaren nu säger att ingripandet orsakat hans död. Daniel Velasco rapporterar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportage sändes i Studio Ett 15/12. Programmet sänds i sin helhet 26/12 2016.
Utrikesdepartementet har fattat en rad beslut som gör det nästan omöjligt för de syrier som har rätt till familjeåterförening att ta sig till Sverige. Reportage av Johanna Sjövall och Karin Wirenhed.
Ekots Emelie Rosén granskar svenska våldtäktsfall där män friats med hänvisning till att de kan ha utfört våldtäkten i sömnen. Det trots att diagnosen sexomni är sällsynt och att forskare är kritiska.
Varje dag går John till sin metadonmottagning, och nästan varje dag spelar han schack - ett sätt att komma undan allt och alla. Randi Mossige Norheim möter honom efter att en vän försökt ta sitt liv.
Barn och unga på statens ungdomshem har blivit nedlagda och fasthållna av personal minst 167 gånger förra året. Detta trots risk för andnöd och hjärtstopp. Hör 17-åriga Evelyn i Daniel Velascos inslag
Enligt Skolinspektionen var det inte en kränkning att hålla fast Oscar när han fick utbrott. Hans fall är långt från unikt, trots att greppen kan vara farliga och att det finns alternativa metoder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johanna Sjövall, Ekot
[email protected]
Ekots granskning visar att utåtagerande barn hålls fast i skolan. Greppen kan vara livsfarliga och de psykologiska följderna är svåra att reparera. Och det finns alternativ. Reporter: Johanna Sjövall.
När nioåriga Oscar fick utbrott i skolan kunde personalen lägga ner honom, hålla fast händer & fötter, ibland gränslandes hans rygg. Ekots Johanna Sjövall granskar farliga grepp mot utåtagerande barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johanna Sjövall, Ekot
[email protected]
Ekots reportrar Emelie Rosén, Claes Aronsson och Daniel Öhman granskar säkerheten i riksdagen. Experter bedömer en anställd på SD:s riksdagskansli som en potentiell säkerhetsrisk. [Klipp ur P1-morgon]
Ekots Randi Mossige-Norheim har följt några av de 800 unga män som bedöms ha kommit från länder som Marocko, till ett liv på gatan i svenska städer. De får inte asyl, men kan inte skickas tillbaka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reportaget sänds i Tendens i P1.
Följ också vår rapportering i Konflikt.
Efter att John varit ren från heroin i nästan två år händer det som inte får hända. John tar ett återfall. Han får heroinet gratis av en langare från förr, och nålen har hela tiden legat gömd hemma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Heroinet får han gratis av en langare han känner från förr. Nålen som John sedan injicerar heroinet med har han gömt i en backgammonlåda hemma.
Innerst inne har John vetat hela tiden att nålen legat där, ifall han en dag skulle behöva den.
Eftersom John har metadon i kroppen så blir det ingen effekt av heroinet, och återfallet får John att känna skuld och sorg.
– Hur fan kan jag göra något sådant som mina vänner dött av, säger John.
– Vill jag dö eller vill jag leva ett liv?
Sedan går John och spelar schack på Kulturhuset i Stockholm. Han vill ta reda på om han är lika bra som när han var barn och vann nästan alla partier.
Den här dagen förlorar John båda schackpartierna.
– Det draget jag inte skulle göra gjorde jag, säger John. Jag ställde damen där jag inte skulle ställa den.
Det här är nionde delen i en serie av Ekots Randi Mossige Norheim.
Våren 2015 granskar Ekot och P1 Dokumentär ett taxi-imperium som påverkat hela branschen, och mannen bakom. En doldis som kom från enkla förhållanden i Södertälje. Hör om mannen som blev Taxikungen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dokumentärmakarna, Ekots Maria Ridderstedt och Karin Wettre, prisas med silver både i klassen för bästa undersökande reportage och i klassen för aktualiteter, vid New York festival.
Ekot fortsätter granska Ericssons affärer med den grekiska regeringen, där stora pengar via brevlådeföretag förts till uppsatta politiker. Nu kan vi följa pengarnas väg till grekiska makthavare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är del fyra i Daniel Öhmans granskning av Ericsson och Erieyeaffären.
Hur fungerar lagkravet om läkarbedömning innan ett barn under 15 år sätts i isolering? Räcker det med ett telefonsamtal? Läkaren Stefan Wallmark slutade godkänna isoleringar och ser det nu som tortyr.
Matilda är 15 då hon sätts på en låst institution. Flera gånger hamnar hon i isoleringscell. En gång ställer hon galonmadrassen mot dörrluckan och hoppas på reaktion. Men inget händer, säger hon.
Redan 2009 kunde Ekot visa på att barn blev inlåsta i isoleringsceller på felaktiga grunder. Då utlovades förbättringar, men vad hände med löftena? Ekots Daniel Velasco granskar ungdomshemmen igen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Personalen på ungdomshemmet hittar Amir i duschen. Han har försökt hänga sig och är röd i ansiktet. Emma har skurit sig i handlederna. I stället för akuten sätter personalen in dem i isoleringsceller.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Brist på boenden för ensamkommande tvingar kommunerna att anlita oprövade företag och familjer. Det har gjort att rena lycksökare lockats till branschen för att tjäna snabba pengar på ungdomarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett reportage av Magnus Thorén, Jörgen Huitfeldt och Dimitri Lenartsson.
Hur stort är problemet med åldersbedömningen av ensamkommande asylsökande? Här berättar handläggare och ensamkommande om ett system med skenande kostnader och vuxna män på boenden avsedda för barn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett reportage av Magnus Thorén, Jörgen Huitfeldt och Dimitri Lenartsson.
I den här specialpodden berättar reportrarna Bo-Göran Bodin och Alexander Gagliano om arbetet bakom den uppmärksammade granskningen av Kyrkans resor.
När anställda och politiker i Svenska Kyrkan åker utomlands på personalresor bjuds på dyra krogbesök, medeltida fäktning och engelska fotboll. Reportage av: Bo-Göran Bodin & Alexander Gagliano
Hur många är det som dör i olyckor med överfulla flyktingbåtar på Medelhavet. Randi Mossige Norheim möter de som försöker lägga pusslet, och en av överlevarna från en olycka då över 500 människor dog.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Möt Liban Shani från Somalia, som är en av de 41 som räddades ur havet den där dagen, den 16 april. Då hade deras båt varit på drift i flera dagar i Medelhavet.
Möt också Kelly Namia på den internationella flyktingorganisationen IOM har intervjuat de överlevande och nu försöker man lägga pussel för att ta reda på hur många som dör på Medelhavet.
Randi Mossige-Norheim
[email protected]
Ännu en av Johns vänner har dött i en överdos heroin. "Bara inte John är nästa som dör" tänker Eva som har känt både John och vännen länge. Motgångarna hopar sig på Johns väg mot ett drogfritt liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den åttonde delen i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim, som mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
En fredag i januari drar en skara män genom Stockholms City för att söka upp och misshandla gatubarn från Marocko och Algeriet. Erik är en av dem, hör honom i Randi Mossige-Norheims reportage.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Erik har läst i tidningen, säger han, att polisen tappat kontrollen och att det drar runt gäng med marockanska gatubarn och försöker våldta och antasta kvinnor.
– Det är ju ett ockupantbeteende, säger Erik. När polisen säger att de retirerar och inte har resurser att ta tag i problemet så blir man så otroligt frustrerad att man vill ta till våld om det skulle behövas.
Erik kallar dem som samlas den här kvällen för "vanliga svenskar".
– Om vi ser att någon slår en tjej så får vi slå honom helt enkelt, säger Erik.
Enligt Erik var de nära nittio personer som försökte ta sig in på Centralstationen i Stockholm för att genomföra det Erik kallar för "patrullering".
Men de stoppades av polisen.
Christian Frödén jobbar vid gränspolisen och träffar många av gatubarnen.
– Det här har vi inte sett på många år, att de här krafterna går ut och med våld ska ge sig på människor från en annan kultur, säger Christian Frödén.
Randi Mossige-Norheim
[email protected]
Erik heter egentligen något annat.
Nära hela sitt liv bodde Christer Petterson i Sollentuna. Där träffar Randi Mossige-Norheim hans kompisar, samma år som han dog. Ekot granskar-podden återpublicerar ett reportage från november 2004.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De bortglömda rättegångsljuden, de hisnande vändningarna och alla skandaler. I en poddserie om fem delar berättar Ekots grupp för undersökande journalistik om Palmemordsutredningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Bo-Göran Bodin, Jan Mosander och Rolf Stengård.
Flera förundersökningar om den så kallade Hudikmappen läggs ner. Där samlas och sprids nakenbilder av unga tjejer. När den ansvarige åklagaren senare döms för våldtäkt mot barn görs ingen granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots reporter Emelie Rosén granskar utredningen av Hudikmappen, chatta med henne på sverigesradio.se 10:00 3/3.
De bortglömda rättegångsljuden, de hisnande vändningarna och alla skandaler. I en poddserie om fem delar berättar Ekots grupp för undersökande journalistik om Palmemordsutredningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Bo-Göran Bodin, Jan Mosander och Rolf Stengård.
Ekots Emelie Rosén granskar utredningen av Hudikmappen. 2012 samlas och sprids nakenbilder på unga tjejer i Hudiksvall. Men vem som låg bakom går inte att få reda på. Polisen missar flera spår.
De bortglömda rättegångsljuden, de hisnande vändningarna och alla skandaler. I en poddserie om fem delar berättar Ekots grupp för undersökande journalistik om Palmemordsutredningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Bo-Göran Bodin, Jan Mosander och Rolf Stengård.
De bortglömda rättegångsljuden, de hisnande vändningarna och alla skandaler. I en poddserie om fem delar berättar Ekots grupp för undersökande journalistik om Palmemordsutredningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Bo-Göran Bodin, Jan Mosander och Rolf Stengård.
De bortglömda rättegångsljuden, de hisnande vändningarna och alla skandaler. I en poddserie om fem delar berättar Ekots grupp för undersökande journalistik om Palmemordsutredningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Bo-Göran Bodin, Jan Mosander och Rolf Stengård.
Deras första möte blev en vändpunkt för John. Då bar John på tolv kilo oxfilé han tänkt stjäla, medan Kjell hade falukorv i kundvagnen. Hade det inte varit just oxfilé kanske de inte stått här idag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är den sjunde delen i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim, som mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
Varför fortsätter vi äta så mycket kött? Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar politiken bakom våra matvanor och hur det påverkar både vår hälsa och miljön.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Malin Olofsson och Daniel Öhman
[email protected]
För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Matens pris sänds under 2016 i P1, måndagar 10:03.
Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sändes första gången 18 jan 2016.
Skriv ut: Kylskåpsguide om frukt och grönt
Amerikanska jättar dominerar en växande marknad för nötter och i torkans Kalifornien startas nya odlingar. Daniel Öhman och Malin Olofsson berättar om samhällen utan vatten och om hållbara alternativ.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Grafik: Så mycket vatten går åt till dina livsmedel
Sändes första gången 25 januari 2016.
Med frikostiga donationer till politiker vill storföretag i Kalifornien få mer vatten från floderna längre norrut. Samtidigt är innevånare kritiska och menar att det skulle ödelägga regionen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är det andra av två avsnitt om nötproduktion i torkans Kalifornien i serien Matens pris, med reporter Daniel Öhman.
John har bestämt sig för ett liv utan droger, och utan brottslighet. Men efter sju månader har han varken jobb eller bostad. Randi Mossige-Norheim följer Johns nya liv efter ett långt drogmissbruk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är den sjätte delen i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim, som mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
Ekot granskars reporter Randi Mossige-Norheims reportage från skånska Perstorp samlas här i en specialsändning. Tre unga män misstänks ha attackerat rumänska tiggare som sov i en skåpbil. En kvinna fick en sten i huvudet och en man som försökte hämta hjälp blev misshandlade. När männen åtalas rubriceras det som ett hatbrott, men i det lilla samhället går meningarna isär om vad som hänt. En del menar att rumänerna fick vad de förtjänade, eftersom det går rykten om att de stjäl hundar, cyklar och mobiltelefoner.
Ekots Randi Mossige-Norheim söker upp John igen - efter ett halvt liv i kriminalitet och missbruk är han nu drogfri. Här hör ni de första delarna i serien Följa John.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots Randi Mossige-Norheim mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi nu hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
Ekots Randi Mossige-Norheim söker upp John igen - efter ett halvt liv i kriminalitet och missbruk är han nu drogfri. Här hör ni de första delarna i serien Följa John.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots Randi Mossige-Norheim mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi nu hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
Den 22 oktober gick en ung man in på en skola i Trollhättan och mördade tre personer med ett svärd. Men varför? Ekots Emelie Rosén har studerat händelseförloppet, minut för minut, i jakten på svar.
Ekots Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin granskar omständigheterna när Sinthu Selvarajah dör vid ett polisingripande i Västerås. Poliserna frias, men vittnen och experter talar om ett dödligt grepp.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
28-årige Sinthu Selvarajah, omtyckt ingenjör med ny tjej och på väg att få ett chefsjobb, får en plötslig psykos. På sjukhuset stängs han in när personalen tror att han har ett rakblad. Fem poliser stormar rummet. Sedan slutar Sinthu andas.
Ekots reportrar Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin har, i en dokumentär för P1 Dokumentär, kartlagt vad som hände bakom den stängda dörren på sjukhuset, efter att internutredningen friat samtliga inblandade poliser.
John har bestämt sig för ett liv utan droger, och utan brottslighet. Men nu står han inför en ny rättegång igen. Randi Mossige-Norheim följer Johns nya liv efter ett långt drogmissbruk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är den femte delen i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim, som mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
Fjärde delen i Randi Mossige-Norheims serie om John, som vi träffade första gången i dokumentärserien Narkotikalandet. Johns bästa vän Zaka är död, han dog 29 år gammal i en överdos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är den fjärde delen i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim, som mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
I tredje delen i Randi Mossige-Norheims serie får John, som nyligen muckat från kåken och tar sina första staplande steg som drogfri, beskedet att hans bästa vän dött i en överdos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är den tredje delen i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim, som mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
John är drogfri för första gången på 15 år. Randi Mossige-Norheim följer hans liv nya liv. Tidigare har han slängts ut från stödboenden. Frågan är om gamla baktankar, om brott och droger, lever kvar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Halva sitt liv har han levt som kriminell och som missbrukare. När han nu är drogfri för första gången på 15 år får vi i Randi Mossige-Norheims reportage följa John.
Det här är den andra delen i serien Följa John. Vi mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi nu hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
Randi Mossige-Norheim följer John, som efter ett halvt liv i kriminalitet och missbruk, blivit drogfri. Efter en tid i fängelse ska han nu bevisa, för sig själv och andra, att han inte behöver droger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots Randi Mossige-Norheim söker upp John igen. Efter ett halvt liv i kriminalitet och missbruk är han nu drogfri.
Vändningen kom när han ertappades i ett rånförsök, pådriven av sin abstinens. Men har han verkligen lämnat drogerna bakom sig? Kjell, som var där vid rånet, slår vad om att han misslyckas. I potten: En resa till Cancún.
Det här är den första delen i serien Följa John. Vi mötte John första gången i serien Narkotikalandet. Efter fängelsestraffet följer vi hans väg ut i samhället, med den enkla frågan: Hur ska det gå för John?
John heter egentligen någonting annat.
Sigges liv kretsar kring cannabis. "Att langa är bara roligt, jag behöver inte ens ha betalt", säger han om marijuanan som gömmer sig i innerfickan. Men vem är Sigge bakom sina hallucinationer och bortom drogerna? Det här är den sista av tre delar i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
Det finns två bilder av Annicas son Petter. På den ena är han fem år och ler mot fotografen, den andra är en video där hans kompis sticker en nål i hans armveck. Tre dagar efter att videon spelades in dör Petter av en överdos, 21 år gammal. Det här är den andra av tre delar i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
"Heroinet tar allt och ger ingenting tillbaka". Det är höst på Sergels torg när vi möter några av Plattans missbrukare. Madeleine bestämmer sig för att sluta med heroinet, men en månad senare är hon tillbaka. Emma bär på sin pojkväns vinterkläder, han dog i en överdos fyra dagar tidigare. Det här är den första av tre delar i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
En man döms till fem och ett halvt års fängelse för att ha organiserat och tjänat pengar på kvinnor som prostituerar sig i Sverige. Det kallas grovt koppleri. Polisens utredare säger att det är ovanligt många kvinnor inblandade, 18 stycken - men mönstren upprepar sig. Det här är ett reportage av Ekots Randi Mossige-Norheim
Ekots undersökande reporter Bo-Göran Bodin stämmer träff med justitierådet Göran Lambertz - på dagordningen står ett av de bevis han tar upp i sin bok om Quickfallet. Lambertz har länge försvarat morddomarna mot Thomas Quick, trots att han nu friats från samtliga mord. Men var finns beviset?
Tre unga män misstänks ha attackerat rumänska tiggare som sov i en skåpbil. En kvinna fick en sten i huvudet och en man som försökte hämta hjälp blev misshandlade. När männen åtalas rubriceras det som ett hatbrott, men i det lilla samhället går meningarna isär om vad som hänt. En del menar att rumänerna fick vad de förtjänade, eftersom det går rykten om att de stjäl hundar, cyklar och mobiltelefoner. Det här är ett reportage från Perstorp av Ekots Randi Mossige-Norheim
Svenska vapen riskerar att hamna fel - det var politikernas svar när hjälp till kurder i Irak diskuterades sommaren 2014. Mardrömmen var att de skulle hamna i händerna på Islamiska staten. Men Ekot kan nu avslöja hur 250 stridsutrustade svenska pansarbandvagnar sålts vidare till Irak av en mellanhand. Reportage: Daniel Öhman, Ekot i samarbete med Janek Kroupa, Ceský rozhlas
Visste du att maten du äter ingår i ett komplicerat globalt pengaspel? Matens pris från 2011 beksriver hur matpriserna blivit tätt sammankopplade med den finansiella marknadesn upp- och nedgångar. Banker och spekulanter tjänar pengar på den osäkra prisutvecklingen, medan fattiga konsumenter och bönder drabbas. Det här är del sju av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Det ska vara svensk fisk på tallrik, men de svenska vattendragen beskrivs som biologiska öknar. Matens pris från 2011 berättar om mystiska brott och om hur musslor kan göra fiskproduktionen hållbar. Det här är del sex av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Den marknadsförs som ett alternativ till den utfiskade torsken, men i Matens pris från 2011 visar Ekots granskning att pangasiusfisken stor för stora utsläpp. De odlas i dammar i Vietnam och bidrar ändå till utfiskningen av haven. Det här är del fem av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Vem är det som får människor att välja en diet med större andel kött och fett? I Matens pris från 2011 kartläggs den amerikanska köttbranschens strategi för att få oss att äta mer kött - trots att dieterna får stora effekter på miljön. Det här är sista delen av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Trots minusgrader i Nederländerna är det skördesäsong för paprika. I den här granskningen från 2010 besöker vi gränsaksfabriker så effektiva att till och med själva jorden är bortrationaliserad. Billig fossil energi och subventioner har skapat en ny stormakt inom grönsaksproduktionen. Det här är del tre av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Brasilianska bönder har bytt sågen mot farliga kemikalier i kampen mot buskarna på betesmarken. I serien Matens pris från 2010 granskas vad de billiga biffarna på svenska matbord har för effekt på regnskogen. Det här är del två av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Hur kan mjölken bli billigare än kranvatten på flaska? I serien Matens pris från 2010 får vi följa spåren från de svenska kornas fodertråg till de brasilianska sojaodlarnas livsfarliga bekämpningsmedel. Det här är del ett av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Medan vår konsumtion av kött och mjölkprodukter har stegrat över flera decennier har djurens effektivitet också ökat. I Matens pris från 2010 granskas den intensiva djuravel som ligger bakom, och hur den påverkat djurens hälsa. Det här är del fyra av åtta i en serie av Ekots Daniel Öhman och Malin Olofsson
Nya uppgifter om Kvinnoregistret visar att den högsta polisledningen fick information om tveksamma datafiler i Södertörn redan för två år sedan. Ekot kan idag avslöja hur flera larm om att personal bearbetade känsliga uppgifter i filerna kommit till polisen, och hur internutredningen skickats runt i polisorganisationen för att flera gånger läggas ned. Det här är del tre i serien, av Ekots Alexander Gagliano Följ hela granskningen på sverigesradio.se/kvinnoregistret
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kvinnoregistret: Följ turerna i polisens internutredning
Först i november 2010 utvisas Amir Heidari till Iran från Sverige. I oktober 2011, ett knappt år efter utvisningen är de enda livstecken från Amir Heidari ett telefonsamtal han ringt till sin mamma i Sverige. När Konflikt försöker få klarhet i vad som hänt vill myndigheterna inte svara på några frågor. Alla spår slutar i Teheran, och enligt Amnesty har Sverige genom utvisningen utsatt honom för risk för tortyr. Det här är del två av två i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
Amir Heidari berättar om hur tusentals iranier funnit sin väg till väst med hans hjälp - när vi träffar honom 2004 sitter han i förvar och väntar på beslut om utvisning. Han har dömts till fängelse flera gånger och snart skickas han till Iran. Det här är del ett av två i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
En tidigare anställd inom Ericsson ger en unik inblick i företagets agentverksamhet när Ekot 2014 avslöjar hur över 100 miljoner kronor betalats ut till en agent. Pengarna används för att muta grekiska makthavare i samband med en stor försvarsaffär. Det här är tredje delen av tre i en serie av Ekots Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman
Tre svenska storföretag avslöjas 2008 i samröre med ett hemligt internationellt nätverk. Under ledning av Den vite sultanen har nätverket smugglat vapen och slussat pengar till politiker och makthavare i utbyte mot lukrativa affärskontrakt. Ericsson, Saab och Bofors har tagit hjälp av nätverket. Det har även brittiska BAE System som utretts för mutbrott i minst nio länder. Det här är del två av tre i en serie av Ekots Daniel Öhman
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En minister i Oman, en parlamentariker i Algeriet, och vicepresidentens son i Syrien - de är några av mottagarna, när Ekot 2007 kan avslöja Ericssons mutor. Genom handelsagenter slussades miljonbelopp från ett av Sveriges mest kända och respekterade företag, till politiska makthavare - i utbyte mot lukrativa affärskontrakt. Det här är del ett av tre i en serie av Ekots Daniel Öhman
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Även den tredje åklagaren i raden lägger ner utredningen mot de inblandade poliserna efter Johan Liljeqvists död. Men på Ekots hemliga inspelning från 2010 säger han vad han egentligen tycker om polisutredningen. Det här är del fyra av fyra i en serie av Ekots Bo-Göran Bodin
En kräkning på sjukhuset dödade Johan Liljeqvist - inte polisens våld. Det har den nye åklagaren i fallet slagit fast. Ekot granskar 2010 den nya dödsorsaken och hittar häpnadsväckande uppgifter. Det här är del tre av fyra i en serie av Ekots Bo-Göran Bodin
Polisens internutredning havererade redan efter några dagar. Ekots granskning från 2010 visar att internutredningen mot de poliser som ingrep mot Johan Liljeqvist har stora likheter med den hårt kritiserade polisutredningen efter Osmo Vallos död - trots att dåvarande justitieministern lovade att något liknade aldrig skulle få hända igen. Det här är del två av fyra i en serie av Ekots Bo-Göran Bodin
24-årige Johan lämnade en fest i Gamlestan, men kom aldrig hem igen. Han dog på Östra sjukhuset i Göteborg dit han hade förts medvetslös i handfängsel av piketpolisen. I den här granskningen från 2009 rapporterar Ekot om hur ingen ställts till svars trots vittnesuppgifter om övervåld och trots att rättsläkaren konstaterat att polisingripandet orsakade Johan Liljeqvists död. Det här är del ett av fyra i en serie av Ekots Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin
Hur ser livet ut för tvångsvårdade unga i isoleringscellerna på ungdomshemmen? Sommaren 2010 sänder Ekot och Kaliber ett reportage om hur unga flickor, som bland annat ska vårdas för att de blivit våldtagna, tvingas bli avklädda av manlig personal, om hur självmordsbenägna lämnas ensamma i bara underkläderna och hur tolvåringar tvingas torka upp sina egna spyor. Det här är del två av två i en serie av Ekots Daniel Velasco
Grovt kriminella vuxna på slutna svenska fängelser skulle aldrig nekas att få vistas utomhus - men sommaren 2010 kan Ekot och Kaliber i P1 avslöja hur barn och unga som tvångsomhändertas i vissa fall inte alls får gå ut. Ungdomarna är helt utlämnade åt personalens beslut. Det här är del ett av två i en serie av Ekots Daniel Velasco
Sveriges Radios reportrar gav sig ut på en resa mellan missilhål i jemenitiska bergbyar. I det här programmet från mars 2013 frågar sig invånarna varför deras anhöriga dödas av USA:s obemannade flygplan, och vem bär ansvaret när civila dödas? Det här är ett program av Ekots Daniel Öhman och Lotten Collin
Ofta hamnar de ungdomar som har svensk bakgrund i bråk med helspanska ungdomar, trots att de själva är födda i Spanien eller har bott där större delen av sina liv. I den här prisbelönta dokumentären, inspelad 2002, möter vi en svårintegrerad grupp invandrare i södra Spanien. Det här är en dokumentär av Ekots Daniel Velasco
Det börjar med en räkmacka. När polisen gör en razzia mot en av nordens största producenter av färdiglagade kalla rätter fann de att många som arbetade i fabriken inte hade uppehållstillstånd. Ekot granskar en dold arbetsmarknad, och storföretagens tal om etiska uppförandekoder i ett reportage från januari 2012. Det här är del två av tre i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
Ekot granskar en växande dold arbetsmarknad - fylld av asylsökande och de som lever här utan tillstånd. I början av 2008 sänder Konflikt i P1 ett reportage med exempel ur kyldiskarna i livsmedelsbutikerna. Vi får höra de som arbetar med produktion av färdigmat, sallader och mackor. De lider av kylan på arbetsplatsen och de berättar om en man som dog av hjärtstillestånd. Det här är del ett av tre i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
Hon packade 400 lådor sallad per dag - för att skicka hem pengar till sina två barn, och för att spara inför resan hem igen. I det här reportaget från december 2013 följer Ekots reporter uzbekiska Anna under sex månader. Det är kallt i lokalen, hon får ont i kroppen, men hon får inte den lön hon lovats. Det här är del tre av tre i en serie av Ekots Randi Mossige-Norheim
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Ekot under hösten börjar ställa frågor om det hemliga kvinnoregistret, där Södertörnspolisen samlat uppgifter och omdömen om tusentals våldsutsatta kvinnor, är förklaringen att databasen ska skydda kvinnorna. Men för Mirjana, som gift sig med en polis från Södertörn, gav registret inget skydd. Det här är den andra delen i en serie av Ekots Bo-Göran Bodin och Alexander Gagliano Följ granskningen på sverigesradio.se/kvinnoregistret
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Extramaterial: Följ turerna från anmälan fram till mordet
Tidigt under hösten blir Ekots reportrar kontaktade med ett tips. Det är en märklig historia tipsaren vill berätta om. En särskild grupp inom Stockholmspolisen ska föra ett hemligt register över kvinnor som anmält att de blivit misshandlade. Polisen förnekar att registret finns, men flera källor kan bekräfta att registret finns, och att innehållet är uppseendeväckande. Det här är den första delen i en serie av Ekots Bo-Göran Bodin och Alexander Gagliano Följ granskningen på sverigesradio.se/kvinnoregistret
Ekots avslöjande - om planerna på att FOI skulle hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik - går vidare. I en hemligstämplad motköpsaffär garanterade den socialdemokratiska regeringen 2005 att Sverige skulle hjälpa Saudiarabien producera vapen, om diktaturen i gengäld beställde ett radarsystem av Saab. Det här är del fem av fem i en serie av Ekots reportrar Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman.
Efter Ekots avslöjande av FOI:s planer på hjälp till bygget av en vapenfabrik i Saudiarabien visar det sig att kontrollmyndigheten för vapenexport, ISP, gav klartecken till fabriken år 2010 - trots att landet strax innan inlett ett blodigt krig i grannlandet Jemen. Men kriget mörkades av ISP när politikerna i exportkontrollrådet skulle bedöma ärendet. Det här är del fyra av fem i en serie av Ekots reportrar Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman.
Efter att Ekot i mars 2013 avslöjat de långtgående planer för hur Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, skulle hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik, fortsätter Ekot sin granskning. En känslig handling har i strid med grundlagen plockats bort ur diariet på regeringskansliet. Handlingen visar att regeringen talat osanning om vad de känt till om FOI:s hantering av Saudiaffären och mörkandet försvårar KU:s granskning av flera ministrar. Det här är del tre av fem i en serie av Ekots reportrar Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman.
Ekot kunde i mars 2012 avslöja att Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI hade planer på att hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. Det skulle göras via bulvanföretaget SSTI - som trots att det inte hade någon tidigare verksamhet fick tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel, som robotar, torpeder och bomber. SSTI:s vd Dick Sträng säger att företaget inte hade några lokaler där vapen skulle förvaras - ändå beviljades tillståndet. Det här är del två av fem i en serie av Ekots reportrar Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman.
Ekot kunde i mars 2012 avslöja att det fanns långtgående planer på att den svenska myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i största hemlighet skulle hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. Projektet startade redan 2007 och kallades internt på FOI och regeringskansliet för Simoom. Det visade en stor mängd sekretessbelagda handlingar som Ekot tagit del av. Det här är del ett av fem i en serie av Ekots reportrar Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman.
I januari 2013 sänder Ekot och P1 Dokumentär en serie om "Nora". Hon har har blivit grovt våldtagen av polischef Göran Lindberg. Hon stålsätter sig för att möta honom i rätten, men bryter ihop efteråt. I den andra delen av dokumentärsviten hamnar Nora i psykiatrins vård. Hon försöker få hjälp med att träffa kvinnlig psykolog. Men överläkaren har andra planer. Det här är del två av två i en serie av Ekots Daniel Velasco
I januari 2013 sänder Ekot och P1 Dokumentär en serie om "Nora". Hon har varit tvångsomhändertagen för sitt självskadebeteende. 17 år gammal prostituerar hon sig, när hon är intagen på ett behandlingshem utan att personalen ingriper. En dag blir hon fastspänd och grovt våldtagen av en av sexköparna; polischefen Göran Lindberg. Det här är del ett av två i en serie av Ekots Daniel Velasco
Pia känner sig ensam och ständigt rädd i skolan. Hon rodnar lätt och undviker andra elever. Föräldrarna kan hon inte prata med. I tonåren får hon äntligen kontakt med en vuxen som hon tror sig kunna lita på och som hon vågar anförtro sig åt. När förtroendet utnyttjas av den vuxne mannen får det katastrofala följder. En dokumentär från hösten 2014 om konsekvenserna av att tysta ner ett övergrepp. Det här är del tre av tre i en serie av Ekots Daniel Velasco
En mentalskötare har stor makt över sin patient, men hur nära får vårdaren komma? I dokumentärseriens andra del, från hösten 2014, handlar det om patienter vars vårare gått över gränsen. "Denise" för en hopplösa kamp för att få upprättelse för det som hon kallar övergrepp, och det som ansvariga i vården beskriver som en olämplig relation. Det här är del två av tre i en serie av Ekots Daniel Velasco
En kirurg kör rattfull på väg till jobbet. En barnläkare misshandlar barn. En psykiater döms för våldtäkt. Vad händer sen? Hösten 2014 granskar Ekot och P1 Dokumentär flera fall där vårdpersonal dömts för brott. Efter dokumentärerna om "Nora" hörde många lyssnare av sig för att berätta om egna erfarenheter om missförhållanden inom vården. Berättelserna ledde till en ny dokumentärserie och flera omskakande nyheter. Det här är del tre av tre i en serie av Ekots Daniel Velasco
Manuela - en av många EU-migranter som kommit till Sverige - sitter på St. Eriksgatan i Stockholm varje dag, med en kopp framför sig. På sin tillplattade ryggsäck får hon skydd från markkylan, men vissa saker är svårare att skydda sig mot. Som mannen som alltid askar sin cigarett på hennes huvud, och gamlingen som slänger sin ölburk på henne. Eller de tolvåriga flickorna - de spottar fyrabarnsmamman från Rumänien i ansiktet. Det här är del fyra av fyra i Ekots serie av Randi Mossige-Norheim.
Ekot granskar under hösten 2014 fattigdomen vid våra fötter. Följ med till parkeringsplatser, trottoarer och skogar som nu blivit hem för EU:s mest utsatta medborgare. Hör polisen som tröttnat på att fösa dem från ställe till ställe. Möt Manuela och Silvia som helst vill hem men behöver varje slant till mat för barnen som väntar. Och hör kommuntjänstemännen som måste hantera en helt ny värld i vinterkylan. Det här är del tre av fyra i Ekots serie av Randi Mossige-Norheim.
Polisen i Stockholm klarar inte längre av att hantera alla de rumänska tiggare som bosätter sig i parker och på trottoarer. Under 2014 avhyser polisen gång på gång tiggarna från ställena de bosatt sig på - men bara dagar senare är de tillbaka igen. Ekots reporter Randi Mossige-Norheim var med en tidig morgon när polisen informerar de rumänska tiggare som sedan flera månader bosatt sig utanför Handelshögskolan att de inte får bo där. Det här är del två av fyra i Ekots serie av Randi Mossige-Norheim.
Efter en brand i ett romskt tältläger i Högdalen, i början av september 2014, växer oron bland rumänska tiggare i Stockholm. De känner sig hotade. Under sommaren har romer i området fått sina bilar och husvagnar nedbrända, tält sönderskurna, och stenar har kastats in i tältlägren. Samtidigt pågår en kampanj på Flashback som uppmanar till våld och mordbränder mot lägren. Men polisen utreder inte branden i Högdalen, de spärrande inte ens av området. Det här är del ett av fyra i Ekots serie av Randi Mossige-Norheim.
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.