Konflikt

93 barn under 15 år har i år misstänkts för inblandning i mordplaner eller mord. Vi träffar dom som försöker hindra gängens rekryteringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från och med i år är det obligatoriskt för alla kommuner att ha en plan för hur de ska förebygga kriminalitet. Det här är ett långsiktigt och ibland väldigt otacksamt arbete. Så vad går att göra för att stoppa våldet i tid - innan en 13-åring skjuter.

Våldsspiralen kom tidigt till Malmö. Det har gjort att malmöborna också jobbat länge för att förhindra rekryteringen bland unga. Vi möter barn och personal från organisationen Flamman. Dom söker upp barn i riskzonen och försöker erbjuda ett alternativ till den gemenskap gängen lockar med.

Polisen lägger stor möda på att hitta de barn som hänger i gängens utkant. Och vi träffar en ung pappa som kämpar för att hans 13-åring inte ska välja gängen.

Medverkande: Johannes Dontsios, Glen Sjögren och Tomas Aggebrandt vid polisen i Rosengård, sociologen och författaren Aydin Soei i Köpenhamn, kriminolog Manne Gerell vid Malmö universitet, Noah Dib, projektledare för Flamman Akademi som arbetar för att bryta nyrekryteringen till kriminalitet, Åsa Furén Thulin, chef för socialtjänstsektionen på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Reporter: David Rasmusson

Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]

Producent och text: Ulrika Bergqvist 
[email protected]

Tekniker: Jakob Lalér.

När ryska spioner på ambassader runt om i världen utvisades fick de ryska underrättelsetjänsterna tänka om. Nu har en ny våg agenter svept in över Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt beger sig ut på en resa i spionernas Europa. Efter utvisningen av hundratals misstänka underrättelseofficerare från ambassader i väst och efter flera uppmärksammade misslyckanden var de ryska underrättelsetjänsterna uträknade av många.

Men Europa har de senaste åren utsatts för flera attentat som tros kunna knytas till Moskva och gripandena av misstänkta spioner runtom på kontinenten har varit många sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022.

I Polen har engångspioner, rekryterade via sociala medier blivit ett fenomen. I Tyskland finns en oro för politiska påverkansoperationer och spionhuvudstaden Wien är trots, eller kanske på grund av kriget, fortfarande fylld av agenter.

Underrättelsetjänster runtom Europa är nu på tårna för att försöka kontra hotet från Ryssland. Men finns det en risk att man går för långt i sin misstänksamhet?

Medverkande: Romain Mielcarek, fransk frilans ournalist. Oleksander Danylyuk, Ukrainsk underättelseexpert och verksam vid Royal United Services Institute. Jaroslaw Jakimczyk, polsk journalist, Przemysław Witkowski, polsk författare, Jascha Novak, guide Hidden Vienna tours, Paul Schliefsteiner, chef Acipss, Dieter Bacher, historiker Acipss, Nico Lange, Tysk underättelseexpert vid Center for European Policy Analysis, Karl Melin presschef Säpo, Thomas Nilsson, chef Must.

Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Än har ingen kvinna vunnit ett presidentval i USA. Kvinnliga politiker möter fler hinder än män men mycket har hänt sedan valet 2016.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA har sett en tydlig trend där fler kvinnor både ställer upp i politiska val - och vinner. I november ställs demokraternas Kamala Harris mot Republikanernas Donald Trump. Hennes partikollega Hillary Clinton lyckades inte vinna tillräckligt med röster i rätt delstater när hon var hans motståndare för 8 år sedan. Men både experter och väljare verkar tycka att både inställningen till kvinnor, och själva valdynamiken, ser helt annorlunda ut nu.

Medverkande: Narda Davis, republikansk väljare i Texas, Margurite Brown, demokratisk väljare i San Francisco, Daniel Lippman, politisk reporter på nyhetsajten Politico, Jon Decker långvarig Fox-medarbetare och idag arbetar för Grey television, Lynn Labrowsky, republikansk väljare i Pennsylvania, Barbara Ward, väljare i Pennsylvania, Cheryl Rodriguez, pensionär och swing-väljare i Pennsylvania, Debbie Walsh, ordförande för Center for American Women and Politics vid Rutgers universitetet, Orly Siow, forskare vid Lunds universitet med fokus på representation, gender och ras, Jan Hallenberg, statsvetare knuten till Utrikespolitiska Institutet och Försvarshögskolan som länge följt amerikansk politik.

Reportar: Parisa Höglund i San Francisco och Simon Isaksson i Scranton, USA.

Tekniker: Jacob Gustavsson.

Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Sen den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes har Konflikt träffat och följt en rad personer som vägrar släppa kampen och tron på en annan framtid. Här möter vi några av dom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikts redaktion består av Fernando Arias, Lotten Collin, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg och Rouzbeh Djalaie. Nytt avsnitt efter sommaruppehållet släpps den 17 augusti 2024.

Turismen väntas nå högre höjder. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.

Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?

De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.

Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.

Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.

Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist

Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Anställda pratar om utrensningar av fackligt aktiva. Konflikt följer vägen till ett kollektivavtal och det som hände sen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Betaltjänstföretaget Klarna tillhör de som blomstrat i den svenska tech-branschen. Där möter krav på snabba teknikskiften krav på trygghet för de anställda.

Techbolagen testar gränserna på arbetsmarknaden nu och det här är bara början, det tror både företagsledare och forskare.

Medverkande: Fackligt engagerade på Klarna, Benjamin Dousa, vd för Företagarna, Charlotta Brynger som forskar kring hur affärskulturer skiljer sig mellan branscher och mellan länder, författaren och journalisten Hamilton Nolan.

Programledare: Kajsa Boglind
[email protected]

Reporter: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Kritiken och pressen på Israel ökar, både politiskt och juridiskt. Hur kommer det växande internationella trycket att påverka Israel? Konflikt intervjuar Israels ambassadör i Sverige, Ziv Nevo Kulman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Sverige, Alon Liel, tidigare israelisk diplomat i 30 år och tidigare medarbetare till Benjamin Nethanyahu, Kevin Jon Heller, folkrättsjurist och särskild rådgivare om krigsbrott till ICC:s chefsåklagare Karim Khan, Said Mahmoudi, professor emeritus i folkrätt, Baraa Lafi, 27-årig svensk-palestinier, fast i Gaza

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Edgar Mannheimer

Tekniker: Jacob Gustavsson och Fabian Begnert

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

EU vill stoppa träprodukter från Amazonas. Men samtidigt pågår en het diskussion om den urskog som fortfarande finns kvar - i Europa. Bland annat i delar av de svenska fjällen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Ulf von Sydow, Naturskyddsföreningen, Linnea Forsén, Skogsbolaget Fria Skog, Pelle Sahlin, grundare till Fria skog och skogsägare, Per Olander, företagare, Pär Hedberg, naturvårdshandläggare Länsstyrelsen i Jämtland, Pierre Ibisch, professor i naturvård vid Ebersvalde University for Sustainable Development,, Anders Karlsson, skogsägare, Henrik Mårtensson, skogschef Person Invest, Georg Winkel, professor vid Wageningen universitetet i Nederländerna, Peter Kullgren (KD) Landsbygdsminister, Romina Pourmokhtari, (L) Klimat - och miljöminister.   

Reportrar: Maria Ridderstedt, Alexander Gagliano, Clara Guibourg
[email protected]

Tekniker: Tor Sigvardson

Programledare: David Rasmusson
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Nationell Samling, tidigare Front National, kan bli största parti i Europaparlamentet. Tillsammans med likasinnade partier som har stark medvind nu vill de ändra riktning på EU-politiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Jean-Yves Camus, expert på den franska extremhögern och högerpopulistiska partier i Europa, Corentin Lesueur, reporter som följer Nationell Samling för tidningen Le Mondes räkning, Charlie Weimers, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna, Pawel Zerka, analytiker vid tankesmedjan European Council of Foreign Relations, Luigi Schazieri, analytiker vid center for European reform mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Rouzbeh Djalaie, Andreas Liljeheden, Fanny Härgestam

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

I Bryssel utreds en rysk påverkansoperation under journalistisk flagg. Och på en bakgård i Florens visas en hemlig propagandafilm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiker hörs allt oftare varna för falska budskap som får stor spridning i sociala medier. Det finns en oro för att det där kommer att påverka EU-valet i juni.

Vi besöker Florens i Italien där en sorts insatsstyrka mot desinformation leder lokala faktagranskare runt om i Europa. Och i EU-parlamentet utreds nu en härva där man misstänker att EU-parlamentariker tagit emot pengar för att driva frågor som gynnar Ryssland.

Men i kampen mot faktiska påverkansoperationer riskerar vi också att tysta debatten. Hur ser vi till att landa rätt i den där delikata balansakten?

Medverkande: Hedvig Ördén, säkerhetsforskare med fokus på desinformation vid Lunds universitet och Syddansk universitet, Paula Gori, generalsekreterare för European Digital Media Observatory, Edmo i Florens, Yana Bazhan, senior analytiker vid Center for Countering Desinformation i Kiev, Edward Luttwak, amerikans-rumänsk militärstrateg, Freddie Sayers, chefredaktör för det brittiska mediabolaget Unherd, Clarie Melford, vd för Global Desinfromation Index.

I avsnittet hörs klipp från Kalla Fakta, TV4 samt från Rapport i SVT.

Reporter: Beatrice Janzon

Programledare: Filip Kotsambouikidis
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Tekniker: Jakob Lallér

Putin har lärt sig av Irans sanktionsmaffia och lyckas runda västs sanktioner och sälja olja över pristaket med hjälp av en skuggflotta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Västvärlden har infört historiskt hårda sanktioner mot Ryssland efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Men trots det fortsätter pengar att rulla in i krigsindustrin, då Ryssland ställt om sin ekonomi och sin handel. Och då Ryssland via en så kallad skuggflotta kan sälja olja över pristaket på 60 dollar fatet, som är en del av sanktionerna.

Konflikt åker till Skagen, till Jyllands nordligaste spets och hittar fartyg som flaggar för Gabon, Antigua Barbuda och Panama, och en stor svart oljetanker som misstänks tanka den ryska skuggflottan. Skagenbon Ole Riis ser dagligen skuggflottan inifrån i sitt arbete som lots.

– Det är galet att de kan ligga här och bunkra ostört, säger han.

Ryssland har kunnat ställa om och köpa in en skuggflotta rekordsnabbt. Men de har haft en bra konsult: Iran, som efter decennier av sanktioner skapat ett parallellt system för att runda sanktionerna och en så kallad sanktionsmaffia.

Medverkande: Ole Riis, Skagenbo och lots, Jakob Kjøgx Bohr, undersökande journalist vid Danwatch, Nadereh Chamlou, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, Tobias Billström, utrikesminister, Maria Berlin, nationalekonom vid Handelshögskolan, Mattias Lindholm, kommunikatör Kustbevakningen mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Rouzbeh Djalaie

Tekniker: Fabian Begnert

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

EU ska ställa om för att rädda klimatet. Men Kina har fått ett oroväckande försprång i kampen kring den gröna framtidstekniken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kina har redan vunnit stora delar av det gröna teknikloppet. Det ger den kinesiska regimen ett övertag som de, om de vill, kan utnyttja politiskt.

Ryssland har använt energipolitiken som ett handelsvapen i kriget i Ukraina. Vi riskerar att hamna i samma läge med Kina, varnar både forskare och politiker. Med smart teknik och uppkopplade elbilar kan läget bli än värre.

Medverkande: Stefan Dalin, kommunordförande i Timrå, Janka Oertel, chef för Asien-programmet vid European Council of Foreign Relations, Jakop Dalunde, ledamot i Europaparlamentet för Miljöpartiet, Szolt Gondola, advokat och borgmästarkandidat i Debrecen i Ungern, Agoston Mraz, ledare för den konservativa och regeringstrogna tankesmedjan Utblick, Marton Tompos, ledamot i det ungerska parlamentet, företräder oppositionspartiet Momentumrörelsen, Lars-Göran Larsson, chef för ISP:s avdelning för utländska direktinvesteringar.

Reporter: Hanna Sahlberg
[email protected]

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Tekniker: Maria Stillberg

I det nya spända läget mellan Iran och Israel försöker Konflikt förstå det historiska fiendskapet och vad det betyder att vanliga iranier vänder regimen ryggen i dess hårdnackade motstånd mot Israel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Ahmed Zeydabadi, iransk journalist i Teheran, Sadegh Ziba Kalam, professor i statsvetenskap och analytiker i Teheran, ”Sara”, pensionär och hemmafru i Teheran, ”Ali”, kulturarbetare i Teheran, Rahab Krek, invånare Arzoun, Amin Krek, invånare Arzoun i Libanon, Ali Sror, invånare Aita al-Shaab i Libanon, Hussein Sror, invånare Aita al-Shaab i Libanon, Suknah Jamil, invånare Aita al-Shaab i Libanon, Maher Hammoud, religiös ledare, imam Jerusalemmoskén i Saida, Libanon, Said Mahmoudi, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och tidigare iransk diplomat, Naysan Rafati, senior analytiker vid International Crisis Group, Chuck Freilich, professor och säkerhetsanalytiker i Tel Aviv mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Rouzbeh Djalaie och Lina Malers

Tekniker: Johanna Carell

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Mikroplast har hittats i människans lungor och i vårt blod. Samtidigt pågår en politisk dragkamp om plasten i Bryssel. Del 2: Människokroppen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Plastens utbredning i våra kroppar är en relativt ny upptäckt. Men forskningen går snabbt framåt. Plastpartiklar har hittats i gravida kvinnors moderkakor och i våra viktigaste organ. En helt ny studie visar kopplingen mellan stroke och mikroplast i blodet.

Och medan forskare varnar för att något måste göras pågår en dragkamp mellan politiker i Bryssel.

Lobbyister stoppar nya lagförslag

Det är mycket som står på spel. Plast finns inom förpackningsindustrin, i snabbmatskedjornas restauranger och runt salladen i grönsaksdisken.

Lagstiftarna i EU blir ständigt uppvaktade av företag som motsätter sig försöken att begränsa engångsplasten och öka återanvändningen.

Nya lagförslag som ska bidragit till att minska antalet engångsförpackningar i Europa läggs fram. Men i den avgörande omröstningen tar en svensk EU-parlamentariker täten emot förslagen.

Medverkande: Hanna Karlsson, forskningsledare för en grupp som forskar på mikroplastpartiklar på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, Andrea Montano Montes, doktorand vid KI, Barbro Melgert, professor i respiratorisk immunologi, vid Groningen universitetet i Nederländerna, Rick Smith, kanadensisk toxikolog, författare och medproducent till filmen ”Plastic People”, Sedat Gündoğdu, forskare i Turkiet, Guiseppe Paolisso professor i invärtes medicin i Italien, Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, Maria Angela Danzi, EU-parlamentariker för det italienska partiet Femstjärnerörelsen, Larissa Copello vid organisationen Zero Waste i Bryssel.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Fabian Begnert

Plastpartiklar har hittats i moderkakor och i hjärnan. I två avsnitt följer Konflikt plastens utbredning över jorden. Del 1: Världshaven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kräftfiskarna i Smögen får litervis med plastblommor i näten i vår. Buketter av vita och lila små blommor som kommer från Kina - via en container som fallit över bord. En symbol för något mycket större och skrämmande.

Fiskaren Sixten Söderberg följer med oro hur plasten fortsätter att öka i haven. ”Jag tror inte gemene man fattar hur allvarligt det är. Det går fortfarande att göra om och göra rätt men varje dag som går, varje timme som tickar så tickar det åt fel håll.”

Plastkonsumtionen ökar. Men vi vill gärna sopa den under mattan - och den rikaste delen av världen har länge exporterat vår egen skit till Asien där den ofta dumpas illegalt och läcker ut i jorden och vattnet.

Plasten sprids över jorden

Plasten har gått från hjälpreda till ett globalt problem. Vi möter mannen som myntade begreppet mikroplast, marinbiologen Richard Thompson som skickade ut sina studenter att hitta de allra minsta plastpartiklarna, mindre än sandkorn. De senaste åren har forskningen exploderat av nyheter om hur plasten påverkar oss.

På Stockholms universitet letar forskarna efter plastpartiklar i plankton. Plasten tar sig uppåt i näringskedjan, upp till oss människor. Men vad betyder det egentligen?

Medverkande: Elias Holmberg, yrkesfiskare i Smögen, Sixten Söderberg, tidigare yrkesfiskare i Smögen, Rick Smith, biolog och författare, Elena Gorkhova, professor i miljövetenskap på Stockholms universitet, Richard Thompson, professor i marinbiologi vid Plymouth universitetet, Shiori Shakuto, antropolog vid Sydney universitetet.

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Tekniker: Jakob Lalér

Programledare och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

En desertör från kriget i Ukraina mördas i Alicante. En annan kidnappas av säkerhetstjänsten FSB i Armenien. Att lämna Putins armé tycks förenat med livsfara. Ändå tar tusentals risken. Varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av året 2024 kom nyheten att en rysk desertör mördats i södra Spanien. Spanska journalister har underrättelsekällor som misstänker att det är ett beställningsmord från Kreml. Bara någon månad tidigare kidnappas en rysk desertör i Armenien, människorättsaktivisten som undersökt försvinnandet hittar band till säkerhetstjänsten FSB.

– När jag frågade på vilka grunder gör man det då sa han att det finns en direkt order från Putin att alla desertörer ska överlämnas till Ryssland, berättar Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien.

Konflikt får tag i en rysk desertör som först gick under jorden och gömde sig i Ryssland efter att han fått lämna kriget tillfälligt på grund av en skada. Vi får en inblick i flykten till Finland, där han i dag sökt asyl. En som inte fick asyl är den ryske Wagnersoldat som deserterade och tog sig under dramatiska former till Norge. Det blev nyligen klart att Wagnerdesertören Andrei Medvedev fick avslag på sin asylansökan, med motiveringen att Wagner inte var en del av de ryska reguljära ryska styrkorna i Ukraina under tiden då han deltog i kriget. Något som hans advokat starkt ifrågasätter.

Medverkande: ”Alex”, rysk desertör i Finland, Ivan Chuviliaev, organisationen Idite Lesom som hjälper ryska desertörer, Rafa Burgos, journalist på tidningen El Pais i Alicante, Brynjulf Risnes, advokat för Wagnerdesertören Andrei Medvedev i Norge, Jan Espen Kruse, norsk utrikesreporter vid NRK, Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien, Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Stina Fagerberg

Tolk: Naufal Alizade

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.

Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.

Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike

Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.

Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.

Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg

Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Haiti har varit instabilt i åratal, men läget nu beskrivs som värre än på väldigt länge. Hur blev det så här och hur hänger dagens akuta kris ihop med landets koloniala historia?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Élise Joseph, haitisk psykolog vid FN:s migrationsorgan IOM, Monique Clesca, haitisk journalist i Port-au-Prince, Ulrika Richardsson, FN:s koordinator för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i Haiti, Marlene Daut, professor på Yale-universitet i Connecticut, Catherine Porter, journalist på New York Times, baserad i Paris, Jean-Marc Ayrault, tidigare fransk premiärminister och utrikesminister, i dag chef för en stiftelse för minnet av slaveriets grymheter, Åsa Odin Ekman, biståndsarbetare vid IOM på plats i Haiti, Fathon, boende i Port-au-Prince, Robert Zephir och Mona Zephir, svensk-haitier i Bagarmossen i Stockholm, Marie Fequiere, svensk-haitier i Hässelby, Rachell Berry, ordförande i Haitikommittén i Sverige mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Jacob Gustavsson

Reporter: Rouzbeh Djalaie

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Zelenskyj behöver 500 000 nya soldater. De ska helst anmäla sig av fri vilja men samtidigt växer krigströttheten och ammunitionen tryter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios Ukraina-korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till de som står där på stridslinjen. Till Bogdan som krigat hela sitt vuxna liv, till drönarpatrullen som dyker upp i nattens mörker och kallar sig för vampyrer och till artillerisoldaten som drömmer om att en gång få bada i havet på Krimhalvön. När kriget är över.

Färre frivilliga till fronten

Ukrainare i Stockholm vågar prata öppet om krigströtthet när Konflikts Rouzbeh Djalaie möter dom vid Mariaplan. I Kiev lägger politikerna sista handen vid de nya lagar som avgör vilka som ska kunna bli inkallade. Och hur straffen ska se ut för de som inte kommer när de kallas.

Samtidigt fattas artilleri och annat vid fronten. För det krävs mer än bara soldater om Ukraina ska kunna bryta dödläget.

Medverkande: Soldaten Bogdan, gruppbefälet Andryj, Lesia Vasylenko, företrädare för oppositionspartiet Holos i Ukrainas parlament, ukrainare vid en träff vid Mariatorget i Stockholm och den ukrainske drönarpiloten Braun. 

Programledare och producent: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti och Rouzbeh Djalaie

Tekniker: Maria Stillberg

Konflikt ser närmre på Irans ökända gisslandiplomati. Hur har andra länder gjort för att få hem sina medborgare? Är fångutväxling enda vägen framåt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två svenska medborgare sitter fängslade i Iran, anklagade för spioneri. Forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden och EU-tjänstemannen Johan Floderus, som ännu inte fått sin dom, men åklagaren yrkar på dödsstraff. 

Samtidigt sitter den iranske tidigare fängelsevakten Hamid Noury i svenskt fängelse. I Svea Hovrätt dömdes han i december till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och 24 mord, under massavrättningarna i iranska fängelser 1988. Och det har spekulerats i att Iran vill få till en fångutväxling mellan honom och de fängslade svenskarna.

För att det ska bli aktuellt måste den svenska regeringen antingen benåda Noury eller ingå ett avtal med Iran. Det har än så länge inte varit möjligt, eftersom rättsprocessen mot Hamid Noury pågått. Men när hovrättsdomen nu väntas vinna laga kraft, i och med att HD sagt nej till att pröva fallet, har möjligheten till ett fångutbyte öppnats:

– Nu ligger det på regeringens bord, säger Said Mahmoud, professor emeritus vid Stockholms universistet.

Medverkande: Matts och Kerstin Floderus, Johan Floderus föräldrar, Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis hustru, Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, Fariba Adelkah, fransk-iransk forskare som satt nästan fyra år i Evin-fängelset anklagad för spioneri, Jean-Francois Bayart, fransk statsvetare som ledde stödkommittén för Fariba Adelkah när hon satt fängslad i Iran mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Hedvig Holgersson och Massood Qiam

Tekniker: Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Mitt under brinnande krig har idén om en tvåstatslösning återuppstått. Går det att väcka liv i en tanke som dödförklarats så många gånger?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hoppet om fred i Mellanöstern stod på topp 1993 när PLO:s Yassir Arafat skakade hand med Israels premiärminister Yitzhak Rabin. Idag har fredsprocessen och planen för en tvåstatslösning dödförklarats och återuppstått flera gånger om.

På marken har våldet traumatiserat båda sidor. Kriget fortsätter på Gazaremsan och i Israel har skräcken efter Hamas terrordådet lämnat djupa sår. Ändå väljer USA:s president nu att lyfta tanken på en tvåstatslösning.

Kan krisen bli det som får allt att vända eller är motiven bakom planen något helt annat?

Medverkande: Aaron David Miller som jobbat som MÖ-rådgivare för flera amerikanska regeringar sedan 70-talet och framåt, Chuck Freilich, säkerhetsanalytiker och tidigare biträdande nationell säkerhetsrådgivare i Israel, Khaled Elgindy, föreståndare för Israel-Palestina programmet vid Middle Eastern Institute, familjen Abu Sultan i Uppsala, Heli Mishael en av ledarna inom fredsrörelsen Standing Together i Tel Aviv , Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent Sveriges Radio.

Reportar: Rouzbeh Djalaie, Samar Hadrous Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Aleksej Navalnyjs död i ett ryskt fängelse har skapat sorg och ilska inom oppositionen. Men också mer beslutsamhet och under ytan formeras det nya motståndet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bara timmar efter nyheten om Aleksej Navalnyjs död samlades oppositionella ryssar utanför Rysslands ambassad i Stockholm, liknande demonstrationer hölls på fler håll i Sverige och världen.

Konflikt ringer upp ledande personer inom den ryska oppositionen för att bättre förstå Navalnyj och hur oppositionen nu formerar sig för att fortsätta hans kamp.

I Göteborg möter vi den unga generationen ryska oppositionella – där Pavel Chupronov, som fått exil i Sverige på grund av sitt motstånd mot Kreml sedan lång tid, organiserar sig för att fortsätta i Navalnyjs anda, han som en gång inspirerade honom att gå in i politiken och göra motstånd mot Putin och Kreml.

Och så ser vi närmre på ett nytt motstånd som sakta formerat sig inne i Ryssland, där fruar till män som mobiliserats in i kriget, blir allt mer högljudda i sina protester.

Medverkande: Anastasia Shechvenko, rysk dissident i exil som beskrivs som Mikhail Khodorkovskys högra hand, Dmitry Dudkov, rysk oppositionspolitiker i exil, Pavel Chupronov, en av ledarfigurerna i ungdomsrörelsen Vesna i exil i Göteborg, Marina Slashcheva och andra regimkritiska ryssar i Stockholm och Göteborg, Marija Andrejeva, fru till en av alla ryska män som mobiliserats in i kriget i Ukraina och som nu protesterar mot Kreml mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Johanna Melén

Tekniker: Fabian Begnert

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Hamas terrordåd mot Israel leder inte bara till krig. Det har också gjort att bistånd frysts inne när behoven är som störst. Hur blev det så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: 15-åriga Sahar från Sundsvall, Yossi Melman, israelisk säkerhetsexpert, Jörgen Jensehaugen, historiker vid peace research institute i Oslo, Omar BenJakoub, reporter på tidningen Haaretz, Espen Barth Eide, socialdemokratisk utrikesminister i Norge, Anna Sundström, generalsekreterare för biståndsorganisationen Olof Palmes Internationella Center, Anna Eggelind, internationell chef på biståndsorganisationen Diakonia, Linda Säll, regionalansvarig för Mellanöstern och Nordafrika på stiftelsen Kvinna till Kvinna, Muhammad Issa, kommunikatör på organisationen WeTheatre på Västbanken, Johan Forsell, moderat biståndsminister i den svenska regeringen.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Lama Alshehaby

Tekniker: Maria Stillberg

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Runtom i Europa åtalas, straffas och fängslas klimataktivister i något de själva beskriver som ökad repression. Kommer det stävja eller snarare radikalisera klimatrörelsen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Michel Forst, FN:s rapportör för miljöförsvarare, Brigitte Gothière, aktivist i Frankrike, aktivister i Just Stop oil i Storbritannien, Last Generation i Tyskland och Återställ Våtmarker i Sverige mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Pontus Mattsson och Marcus Hansson

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Konflikt ger sig in i en gråzon där gränsen mellan pornografiska filmer, övergrepp och sexköp har suddats ut. Hur kan en porrfilmskonsument veta att hen inte sitter och tittar på sexuella övergrepp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Paulina, Anna och Sara berättar om sina upplevelser av sexuella övergrepp som filmats och blivit porrfilm som lever sitt eget liv på nätet.

– Jag hade en förövare som först skulle vara min partner men som vid första tillfället blev min förövare och sålde mig och våldtog mig så han hade ju ett kontaktnät med män som fick utnyttja mig på det sätt som han bestämde. Han hotade mig och min familj under hela den här tiden så jag var helt maktlös och var tvungen att göra det de sa för att överleva.

Hör också männen som konsumerar porr regelbundet, trots att de vet att risken för övergrepp i porrfilmsindustrin är stor.

Medverkande: Max Waltman, universitetslektor i statsvetenskap vid högskolan i Halmstad, Meghan Donevan, forskningsledare på Talita, Paulina Bengtsson, Anna Lidén, ”Sara”, som alla utsatts för filmade sexuella övergrepp, killar i 20-årsåldern i Stockholm om deras porrsurfande på nätet, en man i 30-årsåldern som konsumerar förnedringsporr

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Maria Sveland och Lotten Collin

Tekniker: Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Houtierna i Jemen attackerar fartyg till stöd för palestinierna. Nu hotar kaos i världshandeln om ingen hittar en lösning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Ett vanligt handelsfartyg kan inte skydda sig mot missiler och drönare”, säger Öystein Elgan uppgivet. Han sitter i styrelsen för två av de norska fraktbolag som den senaste tiden har fått se flera av sina skepp attackeras när de seglat genom Röda havet.

Den jemenitiska houti-milisen har hittat den perfekta platsen för politiska påtryckningar: Sundet som förbinder Europa med Indiska Oceanen och Asien.

Att en relativt okänd milisgrupp i ett av världens fattigaste länder vänt vapnen mot världshandeln möts med fasa bland sjöfararna men applåderas av andra.

Fler krigsfartyg till Röda havet

Nu flockas krigsfartygen utanför Jemens kust. USA och Storbritannien har beskjutit milisens fästen i ett försök att få dom att ge upp men än fortsätter raket-attackerna åt båda håll.

Och det enda som på riktigt skulle kunna lösa knutarna och skapa lugn i Röda havet verkar vare en verklig vapenvila i Gaza.

Medverkande: Öystein Elgan, vd för Inventor Chemical Tankers som drabbats av fartygsattackerna i Röda havet, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Hind Al-Eryani, journalist och aktivist från Jemen, Dhaifullah al-Shami, informationsminister i houtiernas toppskikt, Jakob P Larsen, säkerhetsrådgivare vid den internationella organisationen Bimco, Burak Sakir Seker, som forskar kring marin säkerhet och internationella relationer vid Ankara Haci Bayram Veli universitetet.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reportrar: Anja Sahlberg och Ahmed Baider, frilans i Jemen.

Det här är historien om hur det gick till när demonstranter för klimatet plötsligt riskerade fängelse enligt sabotagelagen trots Sveriges yttrandefrihet och demonstrationsfrihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt går igenom domar mot klimataktivister som deltagit i demonstrationer som hindrat trafiken. Hur kom det sig att åklagare började använda sig av sabotagebrottet i sina åtal? Och vad får det för konsekvenser?

Medverkande: Klimataktivister som demonstrerat i Stockholm på olika platser, Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, Linus Gardell, advokat åt flera av de personer som åtalats för sabotage sedan 2022, Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, Tobias Kudrén, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Fernando Arias och Lotten Collin

Tekniker: Fabian Begnert

Tolkar och vakter skyddade svenska soldater i Afghanistan. Nu lever de under dödshot. Samtidigt fortsätter andra länder sin evakuering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Om de hittar mig nöjer de sig inte med att döda mig. De kommer att stycka mig i bitar”, säger Rohina som vi valt att kalla kvinnan som under 7 års tid jobbade som vakt på den svenska militärbasen i norra Afghanistan.

Nu lever hon gömd – i skräck för att talibanerna ska hitta henne. Ett liv i ständig förflyttning från plats till plats.

Och hon är inte ensam. Omkring en fjärdedel av de totalt 200 lokalanställda afghaner som genom åren jobbat för försvarsmakten uppskattas vara kvar i Afghanistan. Vi har kontakt med både tolkar och andra som nu gått under jorden.

Lojala mot Sverige – fick sämre skydd 

Forskaren Sara De Jong har tittat på hur olika västländer som haft insatser i Afghanistan har hanterat frågan om de lokalanställda. Sverige hjälpte många afghaner i utsatta positioner att lämna landet när talibanerna kom tillbaka till makten i augusti 2021. Men de extraordinära åtgärderna avslutades i december 2021. I dag hänvisas de som är kvar till krångliga flyktvägar med osäker utgång medan länder som USA och Storbritannien fortfarande hjälper hundratals av sina tidigare anställda, varje månad.

Utrikesminister Tobias Billström får frågan om regeringen kan tänka sig att se över möjligheterna till hjälp för de som riskerat och fortsätter riskera sina liv för Sverige?

”En vakt jag pratade med nyligen valde att vara lojal mot Sverige, om han valt Tyskland istället hade han kanske varit i säkerhet där nu i stället, säger Afghanistan-veteranen Björn Blanck som engagerat sig för sina tidigare kollegor.

Medverkande: Nasrin Nour, tidigare tolk vid den svenska basen i norra Afghanistan, Rohina och Monisa som var vakter på den svenska basen, Björn Blanck, Afghanistan-veteran, Richard Bennet, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan, Tobias Billström, utrikesminister, Sara De Jong, professor vid York University i Storbritannien, Sascha Richter, Afghanistanveteran vid en tysk organisation som hjälper personer som tidigare jobbat för de tyska styrkorna i Afghanistan mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg

Tekniker: Jacob Gustavsson

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  

Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.  

Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.

Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.

Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  

I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Johanna Melén
[email protected]

Tekniker: Maria Stillberg

Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten.

Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris?

I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser. Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten.

Sverige vill införa ungdomsfängelser

I linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill politikerna göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen.

Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter.

Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret. Konflikt träffar polismästare Carin Götblad.  

Konflikts redaktion:
Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg

Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer.

Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen?

De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen.

Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan.

Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism.

Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist

Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Sverige och en rad andra västländer vill satsa på ny kärnkraft i en tid där kärnkraftverk har blivit ett militärt mål i både freds- och krigstid. Blundar politikerna för riskerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Aziz Dag, vd för Westinghouse Sverige, Mycle Schneider, tysk kärnkraftsanalytiker som årligen publicerar World Nuclear Industry Status report, Paul Dorfman, kärnkraftsanalytiker kopplad till University of Sussex i Storbritannien, Phuc-Vinh Nguyen, forskare vid franska Jacques Delors Energy Center, Dmitry Gorchakov, rysk kärnkraftsingenjör vid Bellona foundation, Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, Claudia Kemfert, professor i energiekonomi och aktiv vid ansedda tyska ekonomiforskningsinstitutet DIW i Berlin mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Maria Stillberg

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]  

Varför engagerar konflikten mellan Israel och Palestina människor som lever tusentals mil därifrån? Och vilken roll spelar den stora diasporan i kampen om narrativet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om i världen leder kriget i Gaza till protester, konflikter och politiska schismer. Vad är det som gör att en så pass geografiskt begränsad konflikt får så stor påverkan globalt?

Revend Shexo och David Rasmusson rapporterar från Malmö, en stad där situationen i mellanöstern påverkar mycket, inte minst i stadens skolor. Nu är stämningen intensivare än på mycket länge.

Love Lyssarides besöker Argentina där man har man en stor judisk diaspora. Där påverkar konflikten på andra sidan jordklotet både politiken och fotbollen.

USA har länge varit Israels mest trofasta allierade, och även där finns en stor diaspora. Men inom det demokratiska partiet höjs nu röster för en kursändring. Ginna Linberg rapporterar från ett splittrat Washington.

Så vad är det som gör att en väldigt geografiskt begränsad konflikt får sådan stark påverkan och väcker sådana känslor i hela världen? David Rasmusson besöker Lunds universitet för att söka få svar.

Finns det just nu något utrymme för dialog? Revend Shexo träffar två personer som arbetat med att föra samtal mellan svenska judar och muslimer, men som nu upplever allt fler stängda dörrar.

Medverkande : Sara Wettergren (L), skolkommunalråd Malmö, Björn Westerström, utbildare Malmö stad, Karin Aggestam, föreståndare Centrum för mellanösternstudier i Lund, Hernan Feler, fotbollskommentator, Kevin Ary Levin, sociolog , Jasmin Khwaiter, lärarstudent, Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådet

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Revend Shexo, Ginna Lindberg, Love Lyssarides

Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Israels militära svar på Hamas attack föder ilska på Västbanken. Målet är att radera terrorgruppen men kan effekten bli den motsatta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Splittringen mellan palestinska grupperingar har länge stått i vägen för en fredsprocess med Israel. Men kriget som startade med Hamas attack mot israeliska civila har också enat palestinierna.

I skuggan av den israeliska markoffensiven i Gazaremsan ökar våldet på Västbanken, med godtyckliga arresteringar och dödande även där. Och Hamas verkar nu ha fått ett uppsving hos palestinier på Västbanken.

Bröder som krigat mot varandra

Medan Fatah är den politiska rörelse som länge haft starkast stöd på Västbanken har Hamas styrt Gazaremsan. Under perioder har splittringen varit så påtaglig att man kunnat prata om att bröder lyft vapen mot bröder.

Men nu verkar något ha hänt. Konflikt träffar Wajiha Ajaj på Västbanken som förlorat sin dotter, och vi hör unga palestinska män som menar att allt fler nu förlorat tron på den palestinska myndigheten och istället vänder sig till Hamas.

Skiftet syns också bland etablerade politiker. Fatah-veteranen Qadura Fares, tycker att det är dags för Fatah och Hamas att närma sig varandra. Frågan är då vilken som blir den gemensamma vägen framåt, förhandling eller väpnad kamp?

Medverkande: Qadura Fares, Fatah-veteran, Dalal Iriqat, palestinsk expert på diplomati och förhandling vid arabamerikanska universitetet i Ramallah, Ismael Hussam, ung palestinier i Jenins flyktingläger, Wajiha Ajaj, mamma till en 37-årig palestinier som dödades av bosättare efter Hamasattacken, Bilal Daer Shalaldeh, 28-årig palestinier från Hebron, Hugh Lovatt, European Council on Foregin relations mfl.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Reportrar: Alice Froussard, Johan-Mathias Sommarström, Cecilia Uddén, Lotten Collin

Tekniker: Fabian Begnert

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. Den svenska regeringen förbereder en rad lagar som beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer.

Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär.

Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike

Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då.

Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa.

Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg

Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Kritiken kring internationell adoption har växt i takt med nya uppgifter i statliga utredningar och media. Går det att ge tillbaka ett liv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I länder som Chile och Sydkorea har föräldrar fått sina barn stulna och de togs sedan emot av ovetande adoptivföräldrar här i Sverige.

Nu utreds vilken roll svenska domstolar, myndigheter och frivilligorganisationer hade i den här historien. Det är oklart hur många av de internationella adoptionerna som skedde på felaktig grund, men flera svenska fall utreds nu.

Samtidigt kämpar de adopterade mot klockan i jakten på sina biologiska familjer.

-Men det är bråttom, våra föräldrar dör, dagligen. Det här måste hända, nu, nu, nu, säger Anna Bohrn som misstänker att hon fått sin identitet tvättad.

Anna letar efter sin egen dödsattest

Hon är ett av de över 2000 barn som kom till Sverige från Chile på 1970-talet. Berättelsen hon fått med sig via adoptionsförmedlaren var att hon hittats övergiven på en gata. Men idag vet hon att det troligen inte stämmer. Att hon istället är en av alla dom som fått ett nytt personnummer och ett nytt, svenskt namn, utan att man gett hennes anhöriga en chans att veta att hon lever.

Idag jobbar Anna Bohrn frivilligt för organisationen Chileadoptioner.se som hjälper personer som adopterats till Sverige att söka sitt förflutna i Chile. Där pågår sedan en tid en brottsutredning kring de adoptioner som genomfördes under militärdiktaturen.

Juana Maria trodde att hennes flickor var döda

Juana Maria är ung och ensamstående när hon 1975 får tvillingflickor. Döttrarna försvinner från ett sjukhus där de får vård. Ett helt liv letar Juana Maria efter sina barn. Samtidigt, på andra sidan Atlanten, letar två tvillingar här i Sverige sin biologiska mamma. Men hur ska de kunna kommunicera när de levt ett helt liv ifrån varandra?

I programmet hör vi även Kerstin Dedung och Anna Taxell på Adoptionscentrum. Vi pratar med Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet som håller i den pågående svenska statliga utredningen kring de internationella adoptionerna och Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall. 

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Simon Moser
[email protected]

Reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Ivan Garcia
[email protected]

Tekniker: Jakob Lalér

Den ukrainska motoffensiven skulle befria stora delar av landet ur Putins grepp. Men trots månader av blodiga strider har frontlinjen knappt rört sig. Vad innebär det för krigets och landets framtid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt återvänder till Ukraina. Ett Ukraina där optimismen som präglade sommaren känns som bortblåst. Då fanns stora förhoppningar om hur den stundande motoffensiven skulle bli avgörande för kriget. Att ukrainska styrkor, beväpnade med moderna vapen från väst, skulle lyckas bryta igenom de ryska försvarslinjerna. Det fanns de som pratade om att ukrainarna skulle nå Azovska sjön och skära av ryssarnas försörjningslinjer.

Men än så länge har motoffensiven bara kommit ett par kilometer.  En av de stora anledningarna är att ryssarna fick tid på sig att förskansa sig och minera stora delar av frontlinjen. Lubna El Shanti träffar minören med stridsnamnet Varan som berättar om det mödosamma och tidsödande arbetet där ryska och ukrainska styrkor spelar schack med varandra på de leriga fälten. Ett schackparti där pjäserna bytts ut mot minor.

David Rasmusson ringer upp militära experter i USA och Storbritannien som i somras hoppades på ett ukrainskt genombrott. Nu konstaterar de att motoffensiven misslyckats.

Även i Ukraina börjar man nu tala om en motoffensiv som inte gick som planerat. Lubna El Shanti träffar ukrainare som berättar att det inte gått som man hoppats, men att man samtidigt vet att man inte har något annat val än att fortsätta kämpa. Valet de står emellan är kamp eller underkastelse.

Men Ukrainas framtid kanske inte avgörs i Kiev. USA har länge varit Ukrainas största supporter, men nu höjs allt fler röster där för att det är dags att börja förhandla. Edgar Mannheimer pratar med forskare som menar att Ukraina kan bli ett nytt Korea, ett delat land som aldrig fått fred, men väl ett permanent krig stillestånd.

Även i Ryssland finns det de som nu talar om att det är dags att börja förhandla om fred, men de blir ofta utskrattade i rysk stats-tv och Putin har inte visat några tecken på att vilja förhandla rapporterar Maria Persson Löfgren.

Men även om de territoriella vinsterna för Ukraina har varit mindre än man räknat med så betyder de allt för de människor som nu befriats. Vi får träffa Oksana som efter att ha levt under rysk ockupation nu återigen är fri.

Medverkande: Gordon “Skip” Davis, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, Oksana, invånare i byn Robotyne, Mykola Bielieskov , militärexpert vid organisationen ”Come back alive” i Kiev, Varan, minröjare, Charles Kupchan, professor i internationella relationer vid Georgetown University, John Tefft, före detta amerikansk ambassadör i Ryssland, Aleksandr Golts, rysk journalist och analytiker.

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson Löfgren

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Tusentals civila rapporteras döda samtidigt som striderna i Gaza blir alltmer intensiva. Israels mål är att utradera Hamas och man hävdar att bombningarna är proportionerliga. Men runtom i världen höjs nu röster om att det som pågår riskerar att, och till och med utgör flera brott mot internationella lagar och regelverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Shareef Abu Watfa, boende i Gaza, Agnés Callamard, generalsekreterare Amnesty International, Mark Klamberg, professor i folkrätt, Mikael Fakhri, professor i juridik och FN:s särskilde rapportör för frågor som rör rätten till mat, Nobuo Hayashi, utredare av krigsbrott och brott mot mänskligheten i forna Jugoslavien, Sami Abu Salem, Sveriges Radios medarbetare i Gaza, Donia Ashour, boende i Gaza, Mahmoud al Shaer, boende i Gaza, Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Sverige, Rami Khoury, journalist och analytiker, Michael Robbins, chef Arab Barometer.

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, David Rasmusson

Tekniker: Elin Hagman

Producent: Simon Moser
[email protected]

Fängelser för minderåriga kan inom kort bli verklighet i Sverige. Samtidigt verkar andra länder nu välja en helt motsatt väg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omkring 100 minderåriga sitter häktade i Sverige idag. Samtidigt som ungdomsbrottsligheten i stort går ner begår ett litet antal barn mycket grova brott, mord, sprängdåd och vapenbrott.

En utredning föreslog nyligen att kriminalvården ska ta över ansvaret för merparten av de barn som döms för grova brott. Men barn har rättigheter som inte vuxna har. Rätt till vård och behandling, rätt till att få ha kontakt med sin familj - och skolplikt.

-Det här är nytt för oss, men om det här är bästa lösningen så är vi beredda att ta det här uppdraget, säger Fredrik Thunberg, chef för Täbyanstalten.

Fängelse för minderåriga

Vi besöker ungdomsavdelningen på Täbyanstalten där kriminalvårdarna nu förbereder sig för att ta emot 15-17-åringar och ställs inför frågor som: Är det ok att låsa in ett barn från 19.00 till 07.00?

Agneta Bäcklund, som utrett frågan om ny påföljd för minderåriga, ser särskilda ungdomsfängelser som den bästa lösningen nu. Men hon påpekar att utredningen tror att den här förändringen kräver tid om den ska bli bra och har förslagit att den blir verklighet först år 2028. Samtidigt vill regeringen se ungdomsfängelser redan om 2 år.

USA går åt motsatt håll

Ett land som har lång erfarenhet av barn i fängelsemiljöer är USA. Där möter vi en kille som fängslades som 13-åring. Men trenden på andra sidan Atlanten har nu svängt och barns fängelsestraff ifrågasätts.

Medverkande: Statens utredare, jurist Agneta Bäcklund. På Täby-anstalten utanför Stockholm möter vi kriminalvårdschef Fredrik Thunberg och Sami Tesfay chef på ungdomsavdelningen. Vi träffar Jonathan Eliasson som är institutionschef för SIS-hemmet Klarälvsgården i Värmland och hör Lotta Sylwander på FN:s barnfond Unicef.

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Producent: Simon Moser
[email protected]

Tekniker: Fabian Begnert

Reportrar: Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Rouzbeh Djalaie och Ginna Lindberg.

Efter Israels hårda svar på Hamas terrorattack breder ilskan ut sig i Mellanöstern och analytiker varnar för risken att fler dras in i konflikten nu och att den geopolitiska kartan ritas om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Hashem Safieddine, Hizbollah-ledare i Libanon, Qassem Kassir, politisk skribent i Libanon som står Hizbollah nära, Ali Redaa, Hizbollah-anhängare i Libanon som stridit i Irak och Syrien, Lina Khatib, chef för SOAS Mellanösternprogram kopplat till University of London,
Nour el Hoda Zaki, journalist i Egypten, Khaled Mansour, egyptisk analytiker och skribent, Tamer (heter egentligen nåt annat), egyptisk intellektuell och lärare i arabiska, Yousef Ziberman, talesperson för det Israeliska utrikesdepartement, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Edgar Mannheimer, Lina Malers, Anja Sahlberg

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Simon Moser
[email protected]

Efter det värsta terrorattentatet i Israels historia vänder Konflikt blicken mot de som utförde de blodiga attackerna: terrorgruppen Hamas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Susanne Tzoref, svenskt vittne till terrorattacken på kibbutzen Magen, Jeroen Gunning, professor och specialiserad på mellanösternpolitik och konfliktvetenskap på Kings College i London, Basem Naim, terrororganisationen Hamas internationella talesperson, Hadi Abdelhadi, forskare i freds- och konfliktstudier från Gaza, bosatt i Sverige, Qais Qadri, palestinsk journalist i Sverige, Dr. Nader Hashemi, vid Georgetown University forskar på frågor som rör demokrati och politik i den muslimska världen, Hugh Lovett, vid the European Council on Foreign Relations mfl

Programledare: Edgar Mannheimer
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Simon Moser och Revend Shexo

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Det dödliga våldet i Sverige eskalerar. Nu drabbas även anhöriga till gängkriminella. Konflikt träffar mammor som förlorat sina barn till gängvåldet och som nu själva blivit måltavlor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Kadalina, som egentligen heter nåt annat, vars son skjutits ihjäl. Hon bor nu på skyddad adress. Hansi Stafbom, chef för SSK Säkerhetsakademin, ett privat företag som erbjuder skydd åt dem som lever under hot. Tülün Tas, mamma till en ihjälskjuten son som gör egna efterforskningar i fallet - trots de risker det medför. Carolina Sinisalo, invald i kommunfullmäktige i Stockholms stad för Socialdemokraterna, vars båda söner skjutits, en av dem dog. Jale Poljarevius, regional underrättelsechef för polisregion mitt.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Simon Moser
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg och Edgar Mannheimer

Tekniker: Maria Stillberg
Research: Ulrika Bergqvist

En lag om naturrestaurering blottar en ny spricka i europeisk politik. Kommer bönderna avgöra nästa EU-val?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Manuel Gaviria, från det högerradikala partiet Vox i Spanien, Felipe Fuentelsaz, Världsnaturfonden i Spanien, Pekka Pesonen, generalsekreterare Copa-Cogeca, Thin Lei Win, journalist vid Lighthouse Report, Alin Mituta, europaparlamentariker från Rumänien, Rebecca Steinbusch-Lacroix, mjölkbonde Sint Geertruid, Nederländerna, Geertjan Kloosterboer, mjölkbonde i Deventer, Nederländerna, Caroline van der Plas, partiledare Bondemedborgarrörelsen (BBB), Manfred Weber, europaparlamentariker och tysk ordförande för den konservativa gruppen EPP, Heléne Fritzon (S), svensk europaparlamentariker, Johan Nissinen (SD), svensk europaparlamentariker, Jessica Polfjärd (M), svensk europaparlamentariker, Pär Holmgren (MP), svensk europaparlamentariker, Christophe Clergeau, fransk europaparlamentariker, Jutta Paulus, tysk europaparlamentariker mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Mikael Sjödell

Tekniker: Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

En alltmer infekterad strid mellan Europas bönder och innehållet i EU:s gröna giv har blossat upp. Bönder över hela Europa har börjat protestera mot EU:s arbete för att nå klimatmålen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om i Europa har arga lantbrukare det senaste året kört sina traktorer till parlament och regeringsbyggnader för att protestera mot EU:s gröna giv. EU direktivet har skapat en infekterad konflikt mellan Europas bönder och politikerna i Bryssel. En strid som för vissa handlar om liv och död.  I två avsnitt skildrar Konflikt kampen mellan EU:s önskan om att rädda klimatet och bönderna som upplever att de hamnar i kläm.

Medverkande: Camilla Hansson lantbrukare utanför Genarp i Skåne som upplever att bönderna nu pekas ut som klimatbovar, Markus Hoffman, hållbarhetschef på Lantbrukarnas riksförbund LRF, Morgan Large, journalist klimataktivist och agronom i Bretagne som hotats när hon granskat Bretagnes jordbruksindustri, Nicolas Legendre, journalist och författare som skrivit om vad han kallar ett ”agroindustriellt komplex” i Bretagne, André Sergent, ordföranden för ”Chambre d’Agriculture de Bretagne”, som kallar klimataktivisternas metoder terrorism, Tommy Engborg, naturbetesbonde i utanför Nynäshamn mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Simon Moser:
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Så kunde Helsingborgs hamn bli ett nav för storskalig kokainsmuggling med förgreningar över hela världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 26 maj 2023 kallar Tullverket och åklagarmyndigheten till presskonferens. Där berättar de att det senaste året gjorts extremt stora beslag av kokain i hamnen i Helsingborg, beslag stå stora att man misstänker att Helsingborg blivit en transithamn för kokain för hela den europeiska marknaden.

Hur kan det komma sig att internationella smugglarligor valde att rikta in sig mot en med europeiska mått mätt liten hamn i nordvästra Skåne?

I det här avsnittet följer Konflikt kokainets väg från Sydamerika till Sverige.

Fernando Arias besöker kokaodlingar i Colombia, odlingar som slår nya produktionsrekord varje år.

David Rasmusson besöker Antwerpen, Europas kokainhamn nummer ett, där myndigheterna i åratal försökt stoppa smugglingen och korruption och våld som följt i kokainets spår.

Experter berättar om en allt större kokainmarknad i Europa och om hur fler kriminella organisationer nu vill ta del av den extremt lukrativa handeln.  

Och i Helsingborg träffar vi tulltjänstemännen som de senaste året gjort de största beslagen i sina karriärer.

Medverkar gör bland andra: Martin Petersson, sakkunnig på Tullverket, Laurent Laniel, analytiker vid EU:s narkotikabyrå, EMCDDA. Ruggero Scaturro, analytiker vid organisationen Global Initiative Against Transnational Organized Crime. Teun Voeten, Socialantropolog, Stephan Vanfraechem, vd Alfaport – Voka, Kristian Vanderwaeren, generaldirektör belgiska tullverket.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: David Rasmusson
[email protected]

Tekniker: Fabian Begnert

Israel står inför det största hotet någonsin värre än alla våra krig, säger en israelisk stridpilot. Hör hur rättsreformer nu väcker rädsla och hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israels högerregering driver nu igenom lagförändringar steg för steg. Vissa pratar om en juridisk kupp, om att demokratin i Israel vittrar sönder inifrån. Andra applåderar reformerna. Vad är det egentligen som pågår? Konflikts Simon Moser tar med oss på en resa genom landet där striden nu står mellan de som vill bevara den liberala demokratin – och de som vill ge större utrymme för religionen.

Vi hälsar på hemma hos Ruven Plevinski i en lägenhet i den ultra-ortodoxa stadsdelen Bnei Brak strax utanför Tel Aviv. Det är inte bara vi som har en gud – för er i väst och för många här i Israel är den liberala demokratin upphöjd till religion, säger han.

4 kilometer därifrån, i centrala Tel Aviv, hörs demonstrationstågen dån. Bland aktivisterna finns Mika Almog, barnbarn till Shimon Peres. Hon är rädd att alla israeler nu kommer att få rätta sig efter religiösa extremisters sätt att leva. Allt står på spel, från kvinnors rättigheter till freden, tror hon.

Militär: Större hot än Israels alla krig

Men det är inte bara studenter och aktivister som höjer sina röster nu. Även militärer protesterar mot regeringens reformförslag. Vi är vana vid hot som kommer utifrån – de kan vi hantera, säger den tidigare stridspiloten Micha Laurens. Den här gången kommer hotet inifrån och det är mycket värre än de hot Israel genomlevt tidigare, menar han.

Men i bosättningarna på Västbanken, i Judéen och Samarien, väcker det som nu händer hopp. Det system vi haft tidigare har varit ett problem, Högsta domstolen har inte rättat sig efter folkviljan, säger bosättaren Boaz Haetsni.

Hör också Sveriges Radios Mellanöstern korrespondent Cecilia Uddén som följt utvecklingen över tid och nyligen publicerat en dokumentärserie om Israel.

Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]

Producent och reporter: Simon Moser
[email protected]

Tekniker: Tim Kellerman

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.  

Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.  

Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse.

Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar.

Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.  

I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.  

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Johanna Melén
[email protected]

Tekniker: Maria Stillberg

Efter flygkraschen och Wagnerledaren Jevgenij Prigozjins förmodade död vad händer nu med Rysslands stormaktsspel i Afrika?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt berättar historien om den ryska legoarmén Wagners aktiviteter på den afrikanska kontinenten och ställer frågor till insatta analytiker om vad som ska hända nu, efter att gruppens ledare Jevgenij Prigozjin förmodas ha dött i en flygkrasch.

Efter statskuppen i Niger: de ryska flaggorna breder ut sig i huvudstaden

Konflikt har ett exklusivt material från Niger där journalisten Amaury Houchard möter människor där för att bättre förstå skälen bakom kuppen. Varför viftar allt fler med ryska flaggor på Niameys gator idag?

Medverkande: Ladd Serwatt, Afrikaansvarig vid organisationen ACLED, Bisong Etahoben, grävjournalist i Kamerun, Carl Michael Gräns, svensk diplomat som nyligen skrivit en rapport om Wagner i Afrika för FOI, Ilja Rozjdestvenskij, rysk undersökande journalist vid grävnätverket Center Dossier, Seidik Abba, journalist och forskare, som leder en nystartad tankesmedja om utvecklingen i Västafrika och nyligen har skrivit en bok med titeln “Sahel vårt Afghanistan frågetecken”, Andreas Holmgren, anställd inom FN-missionen MINUSMAs civila del, medborgare i Niger efter statskuppen 26 juli 2023 mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Johanna Melén, Ulrika Bergqvist och Amaury Hauchard

Tekniker: Brady Juvier och Matilda Eriksson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Konflikt blickar tillbaka på året som gått sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato och signerade det så kallade trepartsavtalet. Hur långt är Sverige berett att gå för att möta Turkiets krav?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Anja Sahlberg
[email protected]

Reportrar: Firas Jonblat, Lotten Collin, Fernando Arias, Besir Kavak, Filip Kotsambouikidis

Tekniker: Jacob Gustavsson

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter. Programmet sändes första gången 1 april 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

Hög spionchef inför rätt för landsförräderi

Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Adam Alvin

Motoffensiven har inletts. Kan Putins styrkor drivas ut, eller är det här Ukrainas sista chans att vinna kriget?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till ett Ukraina där förhoppningarna på motoffensiven är skyhöga. Många ser det här som den bästa möjligheten att slå in en kil i det ryska försvaret och vissa tror till och med att det här är början till slutet för ockupationen.

Samtidigt är förhållandena vid fronten annorlunda än vid den göra motoffensiven i höstas. Ukrainska styrkor är bättre utrustade, men många erfarna soldater har dödats i strider och de ryska försvarslinjerna är starkare.

Motoffensiven är också ett sätt för Ukraina att visa upp för omvärlden att den moderna militära utrustningen gör skillnad. För om deras allierade inte ser framgångar så finns det en oro för att Ukraina kan tvingas till fredsförhandlingar, förhandlingar som kan sluta med en känsla av svek.

Men det är inte bara för Ukraina som det nu står mycket på spel. En lyckad ukrainsk motoffensiv skulle kunna bidra till fler sprickor i Kremls maktapparat och fortsatta slitningar mellan Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozijn och militärledningen.

Men även om ukrainska styrkor skulle lyckas återerövra stora landområden, vad finns egentligen kvar för människorna som bodde där? I många fall nästan ingenting.

Medverkande: Sir Lawrence Freedman, brittisk försvarsforskare, David Gendelman, israelisk försvarsexpert, Gordon “Skip” Davis Jr, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor Kings collage, Pavel Filatjev, rysk avhoppare och författare, Aleksej Muchin, politisk analytiker, Sergey Sukhankin, analytiker Jamestown Foundation, Hanna Plischynska, lantbrukare

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti och Anja Sahlberg

Tekniker: Jacob Gustavsson och Maria Stillberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

En strid om ett så kallat förmögenhetsregister har satt ljus på att Sverige sticker ut internationellt med sina låga skatter som gynnar de allra rikaste med stora förmögenheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– De svenska skattereglerna för verksamhetsägare är bland de bästa i Europa. När Sverige på 80-talet började förändra skattesystemet och till sist slopade förmögenhetsskatten, det var som att Sverige plötsligt upptäckte en stor oljefyndighet, det säger Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, när Konflikts reporter i förra avsnittet träffade honom i Schweiz, dit han flytt för att undkomma Norges höjda förmögenhetsskatt.

Jens Rugseth ser med avund på det svenska skattesystemet, där Sverige har tagit bort flera skatter på kapital de senaste årtiondena.

– Vi är det land i västvärlden som sänkt skatten mest på tillgångar. Vi har tagit bort fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare.

Infekterad strid om ett förmögenhetsregister

2019 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur ett register skulle kunna upprättas över hushållens tillgångar och skulder. Det var efter att Riksbanken och Finansinspektionen, bland andra, sagt att ett sånt här register behövs för att förhindra en finanskris. Många trodde att det skulle gå obemärkt förbi, i stället har det skapat stor debatt, där flera remissinstanser varit väldigt kritiska. En av dem är Svenskt Näringsliv.

– Jag blev bekymrad. De företagare jag träffar ofta säger samma sak. Det skickar negativa signaler. Att man ska registrera något som i förlängningen kan leda till att man ska återinföra förmögenhetsskatten och som är ett ganska grovt integritetsgrepp, säger Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation. 

Konflikt ser också närmre på en debatt om ojämlikhet i Frankrike fick en oväntad vändning.

– Brist på tillförlitlig data var en viktig förklaring till de så kallade Gula västarnas landsomfattande protester, säger den franske ekonomiprofessorn Laurent Bach.

Vi berättar också historien om hur Getty-familjen kunnat komma undan arvsskatt i USA, och om hur Kävlinge vill locka fler invånare genom att sänka skatten.

Medverkande: Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, Gisle Natvik, norsk nationalekonom, Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare, Erik Lindqvist, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation, Laurent Bach, professor i ekonomi vid handelshögskolan Essec Business School i Paris, Agneta Trygg, entreprenör i Djursholm som är en del av det globala nätverket "Millionaires for humanity", Darien Shanske, professor på UC Davis School of Law, Bob Lord, skattejurist knuten till "Patriotic millionaires", Annsofie Thuresson, kommunalråd i Kävlinge kommun (M), Ingvar Willexberg (S), andra vice ordförande i Kävlinges kommunstyrelse mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lotten Collin och David Rasmusson

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Höjningen av Norges förmögenhetsskatt har skapat en exodus av superrika norrmän. Konflikt reser till Schweiz och träffar de norska "skatteflyktingarna".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Norges regering höjde förmögenhetsskatten i fjol började många miljonärer och miljardärer, rika företagare och sportstjärnor, lämna landet. Totalt har 60 miljardärer och mångmiljonärer flyttat till Schweiz, där skatten är mycket lägre. Som företagaren och mångmiljardären Jens Rugseth, som betecknar sig som "skatteflykting".

– Jag tycker det är riktigt att kalla oss det vi är. Och vi har flyttat, eller flytt, för att vi har ett skattesystem som gör det omöjligt att bo i Norge om du vill ha kvar din verksamhet. Och jag flyttade väldigt fort. Och flyktingar flyttar ju ofta i all hast. Så för mig är skatteflykting rätt begrepp.

Regeringen: förmögenhetsskatten är nödvändig

– Vi måste ha den typen av beskattning för att de allra rikaste i Norge. Det är viktigt ekonomiskt men det är nästan ännu viktigare för att alla ska se att alla bidrar och att de som har starkast ställning bidrar mest, säger Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet. Norge har haft en förmögenhetsskatt länge, men regeringen har höjt den från 0,85 till runt 1%.

Medverkande: Leila Feratovic, journalist på den norska finanstidningen Dagens Näringsliv, Nicolay Vold, skattejurist på den norska advokatbyrån Wiersholm, Beate Normann, Norgeklubbens ordförande i Schweiz, Jens Rugseth, norsk företagare och mångmiljardär som flyttat till Lucerne, Thord Ueland Kolstad, norsk företagare och miljardär som flyttat till Lucerne, Annette Alstadssäter, professor på den norska handelshögskolan, Tim Hvarfvenius, fiskhandlare från Göteborg som säljer färsk fisk och skaldjur i Schweiz, Erlend Grimstad, statssekreterare på det norska finansdepartementet samt andra röster från Oslo.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Jakob Lalér

Om den mäktiga turkiska underrättelsetjänsten MIT:s hemliga operationer i och utanför Turkiet. Vad är det för underrättelsetjänst som Sverige åtagit sig att arbeta närmre för att få gå med i Nato?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Cemil Aygan, tidigare PKK-sympatisör och efter det agent inom den turkiska underrättelsetjänsten, anonym, tidigare högt uppsatt inom den turkiska staten, Berivan Firat, PKK-sympatisör i Paris, Guillaume Perrier, tidigare korrespondent för Le Monde i Turkiet, författare till boken "Les loups aiment la brume" (ung "Vargarna älskar dimma") om den turkiska underrättelsetjänstens hemliga operationer i Europa, Abdullah Bozkurt, turkisk journalist som lämnade efter kuppförsöket 2016 och nu bor i Sverige där han driver sajten "Nordic Monitor" tillsammans med Levent Kenes, Murat Aslan, turkisk underrättelseexpert vid den Erdogannära tankesmedjan SETA, Nate Schenkkan, senior forskningschef vid Freedom House mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Filip Kotsambouikidis

Tekniker: Tim Kellerman och Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Vilka personer och länder står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar – för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.

Medverkande: Ebo Krdum, musiker, Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin, svensksudaneser, Hala Al-Karib, kvinnorättsaktivist i Khartoum, Kamal Elgemeil, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, Al Balola, byggnadsingenjör i Khartoum, Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, Hala, Faiza och Yassin el-Feel, sudaneiska flyktingar i Egypten mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Edgar Mannheimer

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Tekniker: Elin Hagman

Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.

EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.

Räddningsflyg hotas med luftvärnsrobotar

Vi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.

Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.

Medverkande: Puot från Sydsudan på flykt i Nordafrika, Jorrit Rijpma, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, Olivier Wilmart, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, Tamino Böhm, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, Giovanni d’Ambrosio och Emma Giacomo vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, moderaterna.

Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Tekniker: Jacob Gustavsson

Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mfl

Konflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.

Fransk ilska mot Macrons nya pensionsreform

I Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.

Fler argumenterar för 4-dagarsvecka

Om vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier Legrand

Tekniker: Maria Stillberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt.

Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger Pascal Lottaz som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.

Vem är neutral?

Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.

Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och text: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn Djurberg
Tekniker: Lisa Abrahamsson.

Privata företag, som den ljusskygga firman Team Jorge, kombinerar cyberövervakning och påverkansarbete och har skapat en helt ny typ av desinformationsmonster, kapabla att påverka val runtom i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt berättar detaljerna om journalistnätverket Forbidden Stories avslöjande om den ljusskygga israeliska firman Team Jorge, som officiellt inte existerar. För internationella journalister som gått under cover berättar "Jorge" om hur hans team kan manipulera val på olika håll i världen, genom att hacka sig in på telefoner, placera vinklade nyheter i etablerade medier och sprida nyheterna med hjälp av så kallade avatarer.

Privata trollfabriker hot mot demokratin

– Genom att kombinera cyberövervakning med expertis inom påverkansbranschen har privata företag de senaste åren skapat ett "desinformationsmonster" som vi nu dagligen har att göra med, säger Laurent Richard, grundare av journalistnätverket Forbidden Stories.

Medverkande: Frédéric Métézeau, Israel-korrespondent för Radio France, Omer Benjakob, journalist på tidningen Haaretz, Laurent Richard, grundare av Forbidden Stories, Cécile Andrzejewski, grävjournalist på Forbidden Stories, Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för Psykologiskt Försvar

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Fernando Arias

Tekniker: Alma Segeholm och Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Vad händer när våra allra mest intima uppgifter läcker till ett av världens största techbolag Facebook? Ekots grävreportrar Sven Carlsson och Sascha Granberg söker svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska bankkunders, patienters och omkring en miljon apoteksbesökares personuppgifter har läckt till Facebook via deras verktyg Facebook Pixel. Konflikt skildrar hur spårningen på nätet växte till en miljardindustri, söker svar om vad som hänt med uppgifterna som läckt, och frågar sig vad politikerna i Bryssel gör när hälsoinformation blivit en handelsvara.

Medverkande: Lou Montulli, entreprenör och fd anställd på Netscape, Göran Arvinius, tidigare vd för Doubleclick Scandinavia, Philip Eriksson, programmerare och P1-lyssnare, Arash Gilan, vd för Viva Media, Max Schrems, aktivist och grundare av NOYB, Abir Al-Sahlani, EU-parlamentariker för Centerpartiet

Reportrar: Sven Carlsson och Sascha Granberg

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Christer Tjernell, Lisa Abrahamsson, Maria Stillberg

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

Hög spionchef inför rätt för landsförräderi

Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent, reporter och text: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Adam Alvin

Oron breder ut sig bland kurder i Sverige, samtidigt höjer jurister både här och utomlands flera varnande fingrar är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press om Nato?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utvisningen av Mahmut Tat, som är dömd i Turkiet för samröre med den terrorklassade rörelsen PKK, väcker ilska bland jurister runtom i Europa.

– Det är upprörande. Oavsett om han är skyldig eller inte till brotten han anklagas för vet vi att risken att han får utstå tortyr i fängelse är hög. Säger den brittiske advokaten Ben Keith.

Är rättssäkerheten hotad?

Konflikt ringer en rad jurister i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Frankrike, som är väl insatta i asylrätt kopplad till kurder som flytt från Turkiet och utvisningar till Turkiet, ingen känner till något fall som liknar den svenska utvisningen av Mahmut Tat. Är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press i samband med Nato-processen?

Medverkande: Mahmut Tat, en kurdisk man som utvisades från Sverige till Turkiet i december 2022, Ridvan Altun, en av ledarna för NCDK – Kurdiska Demokratiska samhällscentret, Sidar Yigit, kurd i Sverige, Aishe Didar Göktepe, kurd i Sverige, Ben Keith, brittisk advokat, Jan Fermon, belgisk advokat, Peer Stolle, tysk advokat, Dilane Ayden, fransk advokat, David Andic, fransk advokat, Gabriel Lassort, fransk advokat, Håkan Svenneling, vänsterpartistisk riksdagsledamot, Fredrik Malm, liberal riksdagsledamot, Mikael Westerlund, svensk advokat

Konflikt har också sökt regeringens chefsförhandlare med Turkiet i Natoprocessen, Oscar Stenström, Johan Olsson, chef för NOA, Magnus Krumlinde, biträdande chef på Säpo och justitieminister Gunnar Strömmer, men samtliga har avböjt en bandad intervju.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Tilda Johnsson och Besir Kavak

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Fritidsaktiviteter eller ungdomsfängelse. Det pågår en dragkamp om vad samhället ska satsa på för att lyckas vända den grova brottsligheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt gjorde nyligen ett avsnitt om hårdare straff. Men i bakgrunden pågår en mer lågintensiv kamp med mjuka metoder.

Vi besöker boxningsklubben Fight For Zero i Vällingby där flera av killarna känner någon som skjutits till döds. Nu får tonåringarna läxhjälp och utbildas att själva hjälpa andra bort från brott.

Vi träffar 22-årige Munir som precis muckat från ett högsäkerhetsfängelse. Han har åkt in och ut från institutioner sedan han började sin brottsbana som 13-åring. Vad hade kunnat stoppa honom i tid? Kanske ett sommarjobb.

En folkrörelse mot gängvåldet

Det är de små sakerna som gör skillnad, säger polismästare Carin Götblad. Hon har följt utvecklingen över tid och efterlyser nu en folkrörelse mot brott.

Men mjuka metoder kan också slå fel – vi minns värstingresorna till Västindien då unga kriminella gjorde myteri. Nu granskas organisationen Fryshusets avhopparverksamhet. Finns det gränser för hur nära man kan jobba en kriminell miljö?

Och så hör vi forskaren och polisen i Barcelona där de lyckades bromsa våldet genom att ta hjälp av gäng som Latin Kings.

Medverkande: Henok Alem, boxningstränare och medgrundare till Fight for Zero, Carin Götblad, polismästare NoA, 22-årige Munir, Maj Petterson, kunskapsområdeschef på Fryshuset, Carles Feixa professor i antropologi och ledare för Trans-Gang projektet i Barcelona, Spanien, Cesar Andrade, gängmedlem i Latin King, Lluis Paradell, polisbefäl med ansvar för underrättelse kring gäng och terrorbrott.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Tilda Johansson

Tekniker: Jacob Gustavsson

Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker för oss alla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.

Går det att reglera spionprogrammen?

Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.

I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?

Medverkande: Chaim Gelfand, en av NSO Groups chefsjurister, John Scott Railton, Citizen Lab, Oscar Martinéz, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, Wesam Ahmad på den palestinska MR-organisationen al-Haq, Isac Ben-Israel, chef för Tel Aviv-universitets  cyberforskningscenter, Thanasis Koukakis, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, Sophie In’t Veld, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, Charlotte von Essen, chef för svenska Säkerhetspolisen, Rolf Rosenvinge, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefoner

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda Johnsson

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Anja Sahlberg

El Salvador har på kort tid vänt våldstrenden med hjälp av hårda straff. Samtidigt sneglar Sverige åt samma håll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt reser till ett land som faktiskt verkar ha lyckats i kampen mot gängvåldet. På ett år har mordtalen i El Salvador mer än halverats. Straffskärpningar och tuffa polisinsatser har fyllt fängelserna och gett lugn på gatorna i landet som nyligen var ett av världens farligaste.

Samtidigt ökar kraven på hårda tag mot gängen också här i Sverige och politikerna tävlar i att utlova just det.

Minderåriga i fängelse och hårdare straff

El Salvador är det land i världen som fängslat flest av sina invånare och 12-åringar kan nu dömas till 20 års fängelse.

Sverige är inte El Salvador men retoriken i politiken har bytt fokus de senaste åren och idag utlovar politikerna just hårdare straff också allt längre ner i åldrarna.

Hör politiker och experter om hur hårda straffen behöver bli för att skapa lugn och priset för ett samhälle som sätter hårt mot hårt.

Medverkande: Christian Guevara, regeringspartiets ledare i kongressen i El Salvador, Anders Lövgren, Roland Jangestig, Eva Berglund och Ewa- Britt Gabrielsen, styrelseledamöter i RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, Adam Mattinen, riksdagsledamot sverigedemokraterna i justitieutskottet, Louise Meijer, riksdagsledamot moderaterna i justitieutskottet, Ardalan Shekarabi, förste vice ordförande i justitieutskottet och socialdemokrat, Martin Lardén, forskare Kriminalvården, Mattias Larsson, generaldirektör Brottsförebyggande Rådet, Mario Mejia, orättfärdigt fängslad privatperson i El Salvador, Oscar Martínez, författare och journalist på tidningen El Faro.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Tilda Johnsson
Tekniker: Lisa Abrahamsson

Med olika lagar försöker den ryska regimen komma åt och tysta regimkritiker och krigsmotståndare utomlands också här i Sverige. Hur långt är Ryssland berett att gå för att främja sina intressen här?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Marina, Erik och Gregory, från Ryska antikrigskommittén som i december stämplades som "icke önskvärd", Pavel Chuprunov, politisk flykting i Sverige och en av ledarna för Vesna, en ungdomsrörelse som i december stämplades som "extremistisk", Anastasia Shechvenko, den första aktivisten som stämplades och dömdes enligt lagen om oönskade organisationer, Galina Arapova, rysk jurist, Roman Anin, rysk grävjournalist, chefredaktör för IStories, Charlotte von Essen, chef Säpo, Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage, Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism på Säpo, Keir Giles, Rysslandsexpert på den brittiska tankesmedjan Chatham House mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Tilda Johnsson

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.

Lotten Collin får en exklusiv intervju med Mike Peterson, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?

Kryptoprofil döms till fängelse

Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.

Hör den svenske kryptoprofilen Linus Dunkers som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.

Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.

Medverkande: Mike Peterson, Bitcoinentreprenör i El Salvador, Per Nordqvist, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, Stewart Fleming, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, Linus Dunkers, IT-entreprenör, Katarina Mörnstad, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, Herman Bynkes, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, Tatiana Marroquin, ekonom i El Salvador, Christian Cheguevara, kongressledamot i San Salvador och Yaya Fanusie, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.

Programledare och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Tekniker: Elin Hagman

Varför riktar Donald Trump och ytterhögern i USA in sig så hårt på transpersoner just nu? Och vad hände egentligen när SD ställde in ett Luciatåg i Bollnäs? Är det en del av samma kulturkrig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt har rest till USA och hört hur de politiska tongångarna mot transpersoner har hårdnat. Republikanen Kari Lake har riktat anklagelser mot dragqueens om att "grooma" barn och Donald Trump vill begränsa möjligheten att göra könskorrigeringar.

Ytterhögerns motstånd hbtqi+ och transpersoner

Men den här politiseringen av transpersoner stannar inte i USA. I Sverige har vi sett hur en sverigedemokrat ställde in en sagostund med dragqueens på Trelleborgs bibliotek. I Bollnäs satte en annan sverigedemokrat stopp för ett luciatåg för att det "inte var traditionellt". Vad ligger bakom de här besluten och har transpersoner hamnat på frontlinjen i ett nytt kulturkrig? Unikt reportage av Ekots prisbelönta reporter Randi Mossige-Norheim.

Medverkande: Richard Stevens, dragqueen ("Barbara Seville") i Arizona, Randall Balmer, religionsprofessor på Dartmouth College, Brandon Wolf, presstalesperson på organisationen Equality Florida, Jean-Yves Camus, expert på högernationalistiska partier och högerextrema rörelser i Europa, Ellen Berglund och Siri Berglund, musikelever på Bollnäs folkhögskola, Ulrika Weglin, sekreterare i Gävleborgs regionfullmäktige, Linda Elgestad, moderat och första vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Roberth Krantz, socialdemokrat och andre vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Annika Röstberg Hagelin, chef för Bollnäs folkhögskolas servicepersonal, Jan Lahenkorva, socialdemokrat och oppositionsråd i region Gävleborg, Kristina Simas, kökspersonal på Bollnäs folkhögskola, Patrik Stenvard, moderat och ordförande i regionstyrelsen, Peter Åkerström, kristdemokraternas gruppledare i regionfullmäktige, Roger Hedlund, distriktsordförande för sverigedemokraterna i Gävleborg, Michal Grahn, statsvetare vid Uppsala universitet

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Robin Olin, Randi Mossige-Norheim och Tilda Johnsson

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

En högerextrem podd skissar scenariot för en kupp i Sverige. Hör vad som förenar vaccinmotståndare, Bolsonaros bloggare, Trump och en tysk prins.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt gör en resa genom kuppmakarnas mylla. Missnöjet med covid-restriktioner, höjda bensinskatter, vaccineringarna och migrationspolitik har blandats till en farlig coctail som exploderat på sina håll. Senast i Brasilien där vi följer Bolsonaros bloggare som uppmanade till en stormning av parlamentet redan i december.

Så ska beväpnade män avsätta riksdagen

Men de där tankarna bubblar inte bara på andra sidan Atlanten. I Tyskland träffar vi en grävande journalist och en lokalpolitiker som avslöjade en prins statskupps-plan mitt i hjärtat av Europa.

Och här i Sverige hittar vi en högerextrem podd där säger sig dagdrömma och i detalj beskriver vad som krävs för en lyckad kupp här. Beväpnade män ska fängsla ett 100-tal samhällsviktiga personer och sätta dom i slutförvar. Vad är det som gör att människor inte längre tror på demokratin och hur långt är de egentligen beredda att gå?

Medverkande: André Burkhardt, kristdemokratisk fritidspolitiker i Bad Lobenstein i Tyskland, Peter Hagen, journalist på tidningen Ostthüringer Zeitung, Rebecca Pates, professor politisk teori vid universitetet i Leipzig, youtubaren Oswaldo Eustaquio som brukar kallas Bolsonaros bloggare, Lawrence Rosenthal, forskare vid Berkley universitetet i USA med fokus på högerextrema, Jonathan Lehman, analytiker på stiftelsen Expo, Lennart Mattikainen, programledare och fritidspolitiker för Alternativ för Sverige, AfS.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Caroline Salzinger och Tilda Johansson
Tekniker: Lisa Abrahamsson

Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mfl

I krigsbrottsutredarnas spår
Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?

Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.

Ryska desertörer – komplicerade vittnesmål
Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti och Lotten Collin

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande.

"Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet. 

Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.

Filmad i smyg och uthängd på Pornhub

Svenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. 

"Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.  

Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.

Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.

Medverkande:

Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.

Reporter: Paloma Vangpreecha

Tekniker Fabian Begnert

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent Ulrika Bergqvist
[email protected]

Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl

Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen
I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.

Europas livrädda tjetjener
Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.

Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina
Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.

Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler
Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Johanna Melén

Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  

I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.

Gott nytt år!

Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin Olin

Programledare: Robin Olin
[email protected]

De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.

För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis  förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.

Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.

Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.

Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.

Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.

Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.

Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Carina Holmberg

Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.

Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  

Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa  vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.

En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.

Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar
Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.

Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi
Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.

Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp
"Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.

Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort
Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.

I Peking vågar få prata om protesterna
När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse.

Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mfl

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon Leplâtre

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.

Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramavičius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" – men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Heins Wennin och Andreas Ericsson

Reportrar: Nina Benner och Daniel Alling

Tolk: Naufal Alizade

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid?

 David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.

Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.

Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.

Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterbo

I världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.

Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg

Tekniker: Hanna Melander, Lisa Abrahamsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den globala upprustningen
Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.

Vapenförsäljningen blomstrar
Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.

Svenska vapen i Ukraina
I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid.

Sverige på väg in i Nato – hur blir det då med vapenexporten?
Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.

Medverkande: "Kuzma", prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, Mats Fagerberg, marknadschef Saab i Karlskoga, Michael Höglund, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, Jonatan Edlund, präst i Karlskoga, Micael Johansson, VD Saab, Linda Åkerström, policychef Svenska Freds, William Hartung, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, Nan Tian, fredsforskare vid SIPRI mfl

Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström

Tekniker: Adam Alvin och Joar Jonsson

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.

David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.

Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.

Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI.  Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.

Flera länder satsar nu  på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.

Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup.  Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.

Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg

Tekniker: Joar Jonsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratin

På söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare.

Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagar

Sedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu.   

Skövlingen av Amazonas

Rondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart – det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går. 

Reporter och producent: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemet

Robin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet.
Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.

På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.  

Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.

I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Tekniker: Heinz Wennin

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Hör unika vittnesmål från kvinnor och män inne i Iran, som trotsar moralpolisen när de går ut och protesterar mot regimen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Unika röster inifrån Iran

Konflikt ringer via krypterade appar till Iran. Hör om frisörskan "Parvin" från samma stad som Mahsa Jina Amini som nu protesterar för första gången, svensktalande "Gisoo" som går ut utan slöja trots extrem rädsla och "Ali", en av alla män som nu sluter upp bakom Irans kvinnor, för kvinnors rättigheter och för mänskliga rättigheter och ett systemskifte i Iran.

Kvinnornas historiska kamp i Iran

Efter revolutionen i Iran 1979, när shahen störtats, ville det nya islamiska styret införa obligatorisk slöja för kvinnor. Det ledde till en "motrevolution", när kvinnor strömmade till gatorna för att protestera.

– Vi kände att slöjtvånget var toppen av ett isberg, att om det infördes skulle mycket av det som kvinnor uppnått i Iran fram till dess försvinna, säger Susan Maybud, som var med då.

Social revolution

Forskaren Mona Tajali, som studerat kvinnornas kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran talar om att det som nu sker är en "social revolution", då de iranska kvinnorna lyckats övertyga stora delar av samhället, inte minst männen, att sluta upp i deras krav på frihet och mänskliga rättigheter. Forskaren jämför slöjan som symbol i den iranska kontexten med Berlinmuren, och menar att den inte har så mycket med religion att göra, utan om makt och ideologi.

Omvärlden måste stå upp för Irans kvinnor

I Sverige följer svensk-iranier protesterna i hemlandet nära. Konflikt följer med när de lämnar en mapp om demonstrationerna och regimens våld till det svenska Utrikesdepartementets presstjänst, med krav på att Sverige står upp bakom Irans protesterande kvinnor och fördömer regimens våld.

Medverkande: "Gisoo", "Parvin", "Sepehr", "Ali", som protesterar i Iran, Susan Maybud, iransk-amerikansk kvinna som var med och protesterade mot slöjtvång mars 1979, Mona Tajali, forskare som fokuserat på kvinnors kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran, Barahan, svensk-iranier i Stockholm mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Nishtman Irandoust

Tekniker: Maria Stillberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.

Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.

Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer  som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.

Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz  från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.

Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin

Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda Eriksson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. 

Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.

Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.

Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.

Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.

Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.

I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.

Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson Löfgren

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Johannes Norrman, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen Heimdal i Uppsala, Henrik Jönsson, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet, Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, Terri Givens, statsvetare vid McGill university, Todd Donovan, statsvetare vid Western Washington university, Nonna Mayer, statsvetare CNRS Paris, Mathilda Åkerlund, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, Elia Rosati, historiker vid universitetet i Milano mfl

Sverigedemokraternas manliga väljare
Efter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen har brett ut sig i samhället.

"Könsklyftan"på högerkanten
Att män i högre utsträckning än kvinnor röstar på högerradikala partier kallas inom statsvetenskapen "radical right gender gap". Traditionellt hänger den ihop med att män fick det tuffare på arbetsmarknaden i globaliseringens spår och kanaliserade sin frustration mot invandringen. Men idag ser forskarna andra skäl till att män, framför allt då unga män, röstar allt längre högerut: bland annat en motreaktion mot jämställdhet och feminism.

Le Pens strategi att locka kvinnor
När ytterhögerledaren Marine Le Pen tog över efter sin pappa, Jean-Marie Le Pen, utformade hon en strategi att locka fler kvinnor. Hon satte kvinnorna i centrum för den invandrings- och islamfientliga politik som alltid har varit hennes partis kärna.

Meloni väntas vinna i Italien
Giorgia Meloni, vill, med religionens hjälp, appellera till konservativa kvinnor – samtidigt som hon beskriver sig själv som en modern mamma. Ett försök att locka italienska kvinnor från flera lager. Men kommer det fungera? 

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Marie Nilsson-Boij

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina.  Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin?

 Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.

David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenko vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv.

 Programledare Robin Olin intervjuar Christoph Trebesch på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen.  Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt?  

 Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat Tanja Urba. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .

Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare.  Ekonomikommentator Kristian Åström beger sig till den hemlighetsfulla  Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.

Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan.  Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet  Meta History Museum of War. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?

Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknande
I sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna?

Colombia försöker visa vägen
I Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten – och en stor del av statens inkomster - består av kol, olja och gas. Bredvid Petro under presidentinstallationen i Bogotá stod hans vicepresident Francia Marquez, på många sätt ett bevis på att det omöjliga kan bli möjligt. Konflikt berättar Francia Marquez historia, från uppväxten i den fattiga byn La Toma, till protestmarsch mot gruvbolag, till erkänd miljöaktivist - och idag vice president.

USA får ny klimatlag efter 34 år
Den 16 augusti i år skrev president Joe Biden under ett lagpaket som innebär enorma satsningar på solpaneler och vindkraft i USA, en grön omställning, i ett politiskt landskap som verkat helt låst. Hur gick det till?

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Robin Olin

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.

Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden.   Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.

Funkar det då att riva för att skapa integration? Eva Andersson, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, menar att rivning är fel väg att gå. Men att bygga blandat i alla typer av område kan vara ett framgångsrecept. 

I den lilla orten Hanaskog i Östra Göinge kommun har miljonprogramsområdet Ringen redan börjat rivas och de boende tvingas flytta. Det moderata kommunalrådet Patric Åberg vill istället bygga bostadsrätter för att locka medelklassen till byn. Patric Åberg menar själv att han skapar balans i orten, men han kritiseras för att göra det på bekostnad av dem med svagare ställning i samhället.

Och hur ska man då göra för att få medelklassen att vilja flytta till områden med sämre rykten? Konflikt  tar med den frågan till grannarna Birgitta André Åstrand och Amir Chowdury som bor i en medelklassidyll i Rinkeby.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljus
Den 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets?

Det turkiska perspektivet
Konflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.

Turkiets kräver utlämningar
I turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat
– Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".

Kritik från socialdemokrat
Socialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet – att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete.  

– Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.

UD förstår oron
Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad:

– Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt. 

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Reporter: Firas Jonblat

Research: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril Eski

Tekniker: Martin Seipel

Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?

Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.

Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.

Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.

Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.

Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis  och barägare David Ye i Taipei.

Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan?  Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen.

 Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reporter: Chi Hui Lin

Tekniker: Monica Bergmark

Producent: David Rasmusson
[email protected]

När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande? Programmet sändes första gången den 2 juli 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.

Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?

Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.

Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?

Programledare: David Rasmusson
[email protected]

Reporter: Samuel Larsson
[email protected]

Tekniker: Brady Juvier

Producent: Simon Moser
[email protected]

Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.

Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?

Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?

I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.

Programledare: Robin Ohlin

[email protected]

Producent: Simon Moser

[email protected]

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.

Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.

Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.

För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.

I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.

I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.

Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.

Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?

Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.

Programledare: Robin Olin

[email protected]

Producent och reporter.

Simon Moser och Anja Sahlberg

[email protected]

[email protected]

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.

En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 org

Först pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i Malmö

Och på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energi

Klimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.

Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.

Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola

Tekniker: Joachim Persson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti,  Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter

Programledare: Ivar Ekman
[email protected] 

Producent: Anja Sahlberg
[email protected] 

Tekniker: Jakob Lalér

Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna
Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt – varför?

Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet
Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner?

Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen
Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen – M, KD, SD och L – har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.

Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005
Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.

Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp
Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.

Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mfl

Reportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena Björk

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.

EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat. 

 Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi.

 En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja  berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.

En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som  Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar.

 Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?

Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University. 

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva

Tekniker: Brady Juvier

Producent: David Rasmusson
[email protected]

I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, Paul Levin, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, Sinan Ulgen, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, Muriel Domenach, Frankrikes Natoambassadör, Pierre Morcos, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, Hisyar Özsoy, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågor

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Reportrar: Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril Eski

Tekniker: Lisa Abrahamsson och Martin Seipel

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Emil Nordström, hamnkapten, Victor Alvarez, ekonom, Jesus Rafael Gonzales, statsvetare, Dignora Hernandez, partiledare Ventre, Sarah Leah Whitson, Democracy for the Arab World Now, Yasser Al Ghasslan, journalist och kommentator, Michail Krutikhin, olje-och gasexpert RusEnergy, Andrej Kortunov, tankesmedjan Russian International Affairs Council.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian Åström

Tekniker: Elin Hagman

Producent: David Rasmusson
[email protected]

I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Jana Puglierin, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, Alexander Krone, tysk befälhavare, Fredrik Egefur, forskare om pacifism, Lova Olsson, politisk reporter på Ekot, Martina Skrak, vänsterpartist, Svante Olson, fd vänsterpartist, Jonas Hinnfors, statsvetare, Martin Smedjeback, aktivist, Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Reporter: Caroline Salzinger och Simon Moser

Tekniker: Stina Fagerberg och Alma Segeholm

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Douglas Wise, underrättelseofficer och instruktör , Taras Borovok, kompositör ukrainska armén, Yurii Sheliazhenko, ukrainsk pacifist, Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Henrik Landerholm, generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, Thomas Persson, hemvärnssoldat.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Simon Moser, Maria Persson Löfgren

Tekniker: Karl Björnsson, Tim Kellerman

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i Leiden

Programledare: Robin Olin
[email protected] 

Reporter: Paloma Vangreecha

Producent: David Rasmusson
[email protected] 

Tekniker: Stina Fagerberg

Ukrainare som flyr Putins bomber tas emot med öppna armar i Europa, men för syriska flyktingar har det varit betydligt svårare. Följ med till ett flyktingläger i Libanons berg, till Bingo Rimérs fotostudio i Stockholm och Cecilia Malmströms kontor i Washington. Konflikt frågar varför det görs skillnad på människor som flyr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Cecilia Malmström, f.d. EU-kommissionär, Bingo Rimér, fotograf och influencer, Julia Franzen, dokusåpadeltagare och influencer, Joakim Silén, volontär, Paula Barrachina, kommunikationschef UNHCR Libanon, Peter Gatrell, professor i historia vid universitetet i Manchester, samt svenska volontärer och flyktingar från Ukraina och Syrien.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Simon Moser, Firas Jonblat

Tekniker: Brady Juvier

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Om konspirationsteorin "det stora utbytet", som föddes i Frankrike, inspirerade högerextrema terrorister i världen och nu håller på att normaliseras på hemmaplan med presidentkandidaten Éric Zemmour.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Jean-Yves Camus, statsvetare med fokus på högerextrema rörelser och partier som leder l'observatoire des radicalités politiques vid Fondation Jean Jaurès i Paris, Sylvain Marcelli och Emmanuel Tafarelli, Zemmouranhängare, Patrick Mueller, Zemmouranhängare, Anthony och Julien, Zemmouranhängare, generation Z, Morgan Finnsiö, stiftelsen Expo, Andreas Önnefors, idéhistoriker, Serpil Temiz Unvar, mamma till Ferhat som dödades i ett terrordåd i tyska Hanau, Abel Mestre, politikreporter på tidningen Le Monde, specialiserad på bla högerextrema partier i Frankrike

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reporter: Paloma Vangpreecha

Tekniker: Ludvig Widman

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Väst står enat i sitt fördömande av Putins krig i Ukraina. Men runt om i världen är bilden en annan. Flera inflytelserika länder vill inte riskera sina goda relationer med Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Jan Eliasson, tidigare ordförande för FN:s generalförsamling, Jude Blanchette, Kinakännare vid tankesmedjan Center for Strategic & International Studies, Tong Zhao, tankesmedjan Carnegie i Peking, Alexander Gabuev, tankesmedjan Carnegie i Moskva, Arun Mohan företagare Delhi, Shyam Saran, tankesmedjan Center for Policy Research i New Delhi, Jitendra Nath Misra professor vid Jindal School of International Affairs, Thitinan Pongsudhirak, docent vid Chulalongkorn University i Bangkok, Kantathi Suphamongkhon, Thailands tidigare utrikesminister, William Gumede, docent vid University of the Witwatersrand i Johannesburg.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Björn Djurberg, Naila Saleem, Arnab Dutta, Peder Gustafsson, Yasmin Coles

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

I skuggan av Rysslands krig i Ukraina dras tumskruvarna åt på hemmaplan. Protester slås ner. Människor flyr. Samtidigt sipprar missnöje ut från eliten med band till Putin. Går det att skönja sprickor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Pavel Chupronov, rysk oppositionspolitiker och aktivist som sökt asyl i Sverige, människor som demonstrerat mot Putin och kriget i Ryssland, boende i den ryska staden Novozybkov, Michael Rochlitz, Rysslandskännare och professor i ekonomi vid universitetet i Bremen, Roman Anin, ledande rysk grävjournalist, Daria Rudneva, rysk matematiker som protesterar mot kriget i Stockholm

Programledare:
Firas Jonblat
[email protected]

Reportrar: Robin Olin, Johanna Melén och Stephanie Zakrisson

Tolk: Alona Krantz Fors

Tekniker: Elin Hagman och Victor Ubeira

Producent:
Anja Sahlberg
[email protected]

Putins signaler om att han är beredd att använda kärnvapen har fått en gammal fruktan att återuppstå. Hur allvarligt ska vi ta hoten från Ryssland och är världen på väg mot en ny kärnvapenålder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Toshiyuki Mimaki, Hiroshimaöverlevare, Pavel Podvig, forskare vid FN:s institut för nedrustningsforskning, Pavel Felgenhauer, militäranalytiker och kolumnist på tidningen Novaya Gazeta, Henrik Nerlund, arkitekturhistoriker, Vendela Englund Burnett, ordförande för Läkare mot kärnvapen, Inna Sovsun, parlamentsledamot Ukraina, Mariana Budjeryn, forskare vid Harvard-universitetet, Hans Kristensen, direktör vid Federation of American Scientists, Setsuko Thurlow, organisationen ICAN.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Anja Sahlberg, Maria Ridderstedt, Firas Jonblat

Tekniker: Tobias Carlsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Ukrainas väg västerut har varit krokig, men ändå tydlig. Krossar Putin nu det ukrainska folkets drömmar om Väst, eller blir den ryska invasionen det som gör att de faktiskt förverkligas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet, Yuri Drapchuk, ukrainsk musiker, Agata Szymanska, handläggare på programmet för jämställdhet, Folke Bernadotteakademin Khrystyna Brodych, Kievbo , samt flera flyende ukrainare och polska frivilliga.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reporter: Firas Jonblat
[email protected]

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Försvarsalliansen har ifrågasatts, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Nato-länderna stått skuldra vid skuldra. Men finns spänningarna och orosmolnen kvar under den nu enade ytan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:  Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, Adam Sonnich Meinertz, Afghanistanveteran, Leonard Schuette, doktorand Maastrichts universitet, Jean-Marie Bockel, f.d. vice försvarsminister Frankrike, Pierre Morcos, fransk nato-expert, Agoston Mraz, tankesmedjan Nezopont, Tamás Csiki Varga, ungersk försvarsforskare, Gunilla Herolf säkerhetsanalytiker, Wess Mitchell f.d. biträdande utrikesminister USA

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Anja Sahlberg
Andreas Liljeheden
Filip Kotsambouikidis

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Konflikt följer proteströrelsen mot vaccintvång som lyckats lamslå städer, få antietablissemangspolitikers stöd och blivit grogrund för radikalisering och våld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Thomas Hofer, österrikisk politisk rådgivare vid EAPC, Michael Schneidlitz, generalsekreterare för det österrikiska högerpopulistiska partiet FPÖ, Olivier Costa, fransk statsvetare vid Sciences Po i Paris, Alexandre Holroyd, fransk parlamentariker för partiet La République en Marche, Hannah Pollack Sarnecki som forskar om politiskt motiverad extremism på Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Sebastian Hellmeier på Social Science Center i Berlin mfl

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Reportrar: Caroline Salzinger, Paloma Vangpreecha, Francois-Xavier Le Grand

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Konflikt – podden där världspolitik möter svensk vardag.

Norden skulle bli världens mest integrerade region. Men när covid-19 kom höll inte samarbetet för trycket. Blir allt som vanligt när coronapandemin är över, eller håller Norden på att glida isär?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Malin Biller, serietecknare, Anders Ljunggren, ordförande Stockholmsavdelningen av föreningen Norden, Linus Eriksson, vd Öresundsbron, Ole Jörgen Lind, butikschef på Maximat på Nordby, Kent Hansson, kommunalråd i Strömstad (S), Johan Strang, Nordenforskare Helsingfors universitet, Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden i Sverige

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reporter: Carina Holmberg

Tekniker: Josef Reinhold

Producent: David Rasmusson
[email protected]

I det spända säkerhetsläge som uppstått mellan Ryssland och väst blickar Konflikt tillbaka på Vladimir Putins 20 år vid makten för att bättre förstå vad som driver honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, boende i Brjanskregionen i Ryssland och Mariupol Ukraina, Pavel Chupronov, demokratiaktivist, Aleksej Knedlyakovsky och Lusine Djanyan, konstnärer och medlemmar i Pussy Riot

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Reportrar: Johanna Melén och Paloma Vangpreecha

Tekniker: Christer Tjernell och Stina Fagerberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om OS i Peking som kantats av politiska kontroverser och krav om bojkott. Kinas makt i sportens värld är stark, kan en försvunnen tennisspelare och frispråkiga basketspelare ändra på det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Mattias Björnstedt, ordförande Svenska Tibetkommittén, Dhondup Wangchen, dokumentärfilmare, Peter Reinebo, verksamhetschef SOK,  Yaqiu Wang, Human rights watch, Sofia Arvidsson, f.d. tennisspelare, Mark Dreyer, sportjournalist, Yao Ming, f.d. basketspelare.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Reporter: Cecilia Khavar
[email protected]

Reporter: Björn Djurberg
[email protected]

Tekniker: Elin Hagman

Legosoldater från den ökända ryska Wagnergruppen har anlänt till Mali, där svenska soldater finns på plats sedan många år. Hur ska Sverige agera nu? Stanna eller lämna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Anders Löfberg, chef Specialförbanden, Yvan Guichaoua, Sahelexpert, Etienne Du Peyroux, general i Barkhanestyrkan, Fabrice och Francois, soldater i Barkhanestyrkan, boende i Timbuktu och Bamako, Jelena Aparac, FN-rapportör om legosoldater, Ruslan Leviev, från det ryska grävnätverket Conflict Intelligence Team, Irina Filatova, professor vid Higher School of Economics i Moskva, Hans Wallmark (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Joar Forsell (L) mfl

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Reportrar: Maria Georgieva, Manon Laplace, Carol Valade, Mats Eriksson

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Bittra interna strider och usla opinionssiffror skakar Dansk Folkeparti, Sverigedemokraternas systerparti och förebild. Partiet som i decennier format dansk politik kämpar nu för sin överlevnad. Men har de egentligen segrat sig till döds?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Erik Holstein, politisk analytiker, Altinget, Søren Espersen, politiker, Dansk Folkeparti, Aalaa Aldyab, student, Jens Asmundsen, korvförsäljare,  Thies Mathiasen, politiker, Dansk Folkeparti, Torbjørn Fristed, före detta politiker, Dansk Folkeparti, Mattias Karlsson, internationell sekreterare, Sverigedemokraterna.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reporter: Paloma Vangpreecha
[email protected]

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Tekniker: Elin Hagman

Om cyberattacken som drabbade Coop. Hör röster inifrån om vår tids pirater som från rysk mark likt välorganiserade företag opererar i det dunkla och lyckas dra in enorma summor pengar på utpressning. Programmet sändes första gången 28 augusti 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Anna Wennerstrand, Kommunikationschef på det Kooperativa Förbund, KF, som äger Coop, Marcus Murray, grundare Truesec, Staffan Truvé, teknikchef och grundare av Recorded Future, Dmitry Smilyanets, före detta hackare från Ryssland, numera analytiker på Recorded Future, Eduard Rubin, ukrainsk IT-analytiker, Denys Smyrnov och Anatolij Kotjetov, på Sigma Software i Ukraina, David Lindahl, IT-säkerhetsexpert på FOI.

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Reporter: Fredrik Wadström

Tekniker: Susanne Martinsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar? Det här programmet sändes första gången 13 november 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: ”Anders”, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i Marseille

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: Lotten Collin
[email protected] 

Konflikt blickar tillbaka på ett år då rykten och misstankar florerat om att Sars-cov 2 kom från ett labb i Wuhan, då politiker åter seriöst började diskutera UFO:n och när frågetecknen hopat sig kring Havannasyndromet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Tekniker: Gardar Hansen

Cecilia Uddén och Revend Shexo åker på en unik resa och möter några av de sista IS-svenskarna som är kvar i Syrien och summerar de juridiska, politiska och moraliska dilemman som de gett upphov till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Abdulkarim Omar, utrikesminister i det kurdiska självstyret, "Lösgodis", IS-kvinna i Roj-lägret, "Marwa", IS-kvinna i Roj-lägret, Patricio Galvez, morfar som räddade sina 7 föräldralösa barn från Al-Hol, Ammar, kille i rehabiliteringscentret Houri, "Bassam", pojke i rehabiliteringscentret Houri, Suli, pojke i rehab-centret Houri, Khadija, föreståndare för rehab-centret Houri, "Ahmed", IS-fånge från Sverige, "Nadim", IS-fånge från Sverige

Programledare/producenter: Cecilia Uddén och Revend Shexo

Med hjälp av: Anja Sahlberg och Robin Olin

Tekniker: Elin Hagman

Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i Leiden

Programledare: Robin Olin
[email protected] 

Reporter: Paloma Vangreecha

[email protected]

Producent: David Rasmusson
[email protected] 

Tekniker: Stina Fagerberg

Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti,  Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter

Programledare: Ivar Ekman
[email protected] 

Producent: Anja Sahlberg
[email protected] 

Tekniker: Jakob Lalér

Bakom debatten om förlossningskrisen finns många kvinnor som tvingas leva begränsade liv på grund av att deras underliv trasats sönder. Och hjälp har varit svår att få. Varför är det så?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Soledad Alarcón, barnmorska, Camilla och Nilo som fick svåra skador i underlivet i samband med förlossning, Eva Uustal, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping, Anna Larsson, svensk kvinna i Bryssel, Anna Roy, fransk barnmorska

Programledare: Robin Olin
[email protected] 

Reportrar: Paloma Vangpreecha, Andreas Liljeheden, Anja Sahlberg

Tekniker: Elin Hagman

Producent: Lotten Collin
[email protected] 

Vi på Konflikt vill tipsa om två avsnitt av P1:s Mellanösternpodd om hur Saddam Hussein styrde Irak med järnhand. Hör om krigen, gasattackerna, livet i gyllene palats och om Saddams brutala slut.

Podden för dig som vill veta allt om Mellanöstern. I P1:s Mellanösternpodd intervjuar Johar Bendjelloul Sveriges Radios främsta experter på Mellanöstern. Bland gästerna finns de prisbelönta utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström och medarbetare från de kurdiska, arabiska och persiska grupperna på Ekot. 

Efter att flera amerikanska agenter och diplomater på uppdrag utomlands fått oförklarliga symptom uppges många vara livrädda. Det talas om "attacker" och politikerna pekar mot Ryssland. Men tänk om allting bara är hjärnspöken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Adam Entous, journalist på tidskriften Newyorker, James Giordano, professor i neurologi på Georgetown-universitetet i Washington, Jack Matlock, tidigare ambassadör i Moskva, James Lin, forskare vid universitetet i Illinois, Catherine Warner, diplomat på det amerikanska konsulatet i Guangzhou i Kina, Douglas Wise, CIA-veteran, Suzanne O'Sullivan, läkare vid det ledande brittiska neurologisjukhuset National Hospital for Neurology and Neurosurgery i London, Robert Bartholomew, medicinsk sociolog på Auckland-Universitetet och en av de mer citerade forskarna kring "mass psychogenic illness", som också skrivit en bok om Havannasyndromet, Mitchell Valdes-Sosa, kubansk doktor i neurologi, Andrej Soldatov, en av Rysslands främsta experter på rysk underrättelsetjänst

Programledare: Ivar Ekman
[email protected] 

Reportrar: Lotten Collin och Johanna Melén

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: ”Anders”, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i Marseille

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: Lotten Collin
[email protected] 

Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk. (Återutsändning från den 18 september)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Markus Winberg, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, Athos Vieira, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, Kenneth Gustafsson, fd chef för Kumlaanstalten, Eva-Mi Gullbransson från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, "Mahad", tidigare nätverksmedlem, Morgan Johansson, justitieminister, Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.

Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin

Kommer Kina rädda världen eller elda upp den med kol? Xi Jinping lovar att sluta bygga kolkraftverk utomlands men öppnar nya kolgruvor på hemmaplan. Vi besöker kolrushen i Inre Mongliet och gör nedslag i Bosnien och Zimbabwe för att förstå ifall resten av världen kan påverka Kinas klimatpolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lastbilschaufförerna Zang, Han och Song, Ordos, kolspeditören Jing Hui, Ordos, Li Danqing, Greenpeace, Peking, Denis Zisko, Tuzlas center för ekologi och energi i Tuzla, Melania Chiponda, klimataktivist och doktor i utvecklingsstudier i Harare, Lauri Myllyvirta, Center for Energy and Clean Air i Helsingfors, Howey Ou, kinesisk klimataktivist i London.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Producent: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Björn Djurberg, Filip Kotsamboukidis och Hanna Sahlberg

Tekniker: Brady Juvier

Det blå guldet. En raket på råvarubörsen som blivit en källa till konflikter i Kongo, i svenska fjällen och på djuphavsbotten. Vi reser till Northvolts batterifabrik, besöker kontroversiella gruvprojekt i Tärnaby och berättar om jättebläckfisken som nu hotas av magiska stenar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jesper Wigardt, kommunikationschef på batteritillverkaren Northvolt, Emma Nehrenheim, miljöchef på Northvolt, Denise Maheho, korrespondent för den franska radiokanalen RFI i Kongo-Kinshasa, Lauren Armistead, expert på Amnesty som har undersökt koboltmarknaden i Kongo, Per-Erik Lindvall, europeisk styrelseordförande för gruvbolaget Talga, Hanna Råman, boende i Vittangi, Marie Persson Njajta, ledamot i Sametinget och motståndare till en planerad gruva i Rönnbäcken utanför Tärnaby, Ulf Widman, moderat ledamot i Storumans kommunstyrelse, Hans-Peter Karlsson, liberal ledamot i Storumans kommunstyrelse, Per Andersson, geokemist och chef för forskningsavdelningen på Naturhistoriska Riksmuséet, Gerard Barron, VD på The Metals Company, Helen Scales, brittisk marinbiolog och författare till den nyutkomna boken The Brilliant Abyss.

Invasionen av Afghanistan 2001 skulle befria landets kvinnor. Men hur gick det egentligen att kriga fram kvinnors rättigheter? Hör om "Sima" som försvann spårlöst under en demonstration, om landsbygdskvinnorna som hellre vill ha fred än frihet och aktivisten som vill att USA ber om förlåtelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: "Kobra", syster till "Sima", som försvann under en demonstration för kvinnors rättigheter i Herat den 6 september, Zeytun, Gulalai, Nazia, kvinnor som bor i Helmandprovinsen, Deepa Kumar, indisk-amerikansk docent i journalistik och författare som skrivit flera böcker om Afghanistan, Rada Akbar, afghansk konstnär och kvinnorättsaktivist, Sohaila Haidari, afghansk dataingenjör och kvinnorättsaktivist

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Producenter: Anja Sahlberg och Lotten Collin
[email protected] [email protected]

Reportrar: Nanna Muus Steffensen och Shakila Edizada

Tekniker: Jacob Lalér och Jacob Gustavsson

Konflikt gör en resa i Tjeckien som står och väger mellan öst och väst. Vi följer spåren från sprängda vapendepåer och en portfölj med giftet ricin till hemliga ryska spioner. Alexander Petrov och Ruslan Boshirov anklagas för att ha försökt mörda Sergei Skripal och nu misstänkts de också för att ha sprängt en tjeckisk vapendepå. Vi nystar också i Kinas inflytande i tjeckisk politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Ondrej Kolar, borgmästare i Prags sjätte distrikt, Ondrej Havránek, advokat vars pappa dog när vapendepåer sprängdes i Vrbětice 2014, Vojtech Bohac, tjeckisk journalist, Vit Vojta, tjeckisk sinolog, Martin Hala, kinaforskare på Karlsuniversitetet i Prag, Zuzana Majerova Zahradnikova, partiledare för ytterhögerpartiet Trikolóra, Ivan Bartos, partiledare för tjeckiska Piratpartiet

Programledare och producenter: Ivar Ekman och Robin Olin

[email protected] [email protected] 

Tolk: Kristina Kubcová, tjeckisk journalist 

Tekniker: Lisa Abrahamsson och Christer Tjernell

Fredsaktivister och miljökämpar utmanar nu storbolagen på deras egen spelplan. Men går det att förändra världen genom att köpa aktier? Hör riskkapitalisterna, pensionärskrigaren - och finansmannen som bytte sida. Del 2 i vår serie om slaget om kapitalismen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Elisabeth Dahlerus Dahlin, pensionär och miljöaktivist, Agnes Hellström, ordförande i organisationen Svenska Freds, Christer Gardell, riskkapitalist och grundare av aktivistfonden Cevian Capital, Sophie Nachemsson-Ekwall, civilekonom och forskare på Handelshögskolan, Marco Taricco, grundare av aktivistfonden Bluebell Capital, Jacob König, projektledare på Fair Finance Guide.

Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin

Tekniker: Sandra Pettersson

Konflikt gör en resa från Afghanistan, där hungersnöd och rädsla nu breder ut sig, längs en flyktväg mot EU där gräns efter gräns är stängd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Haji Nader och Mahnaz, invånare i Mazar-e-Sharif, Ahmed, Kabulbo som flytt till Tadzjikistan, Kalina Czwarnog från den polska hjälporganisationen Fundacja Ocalenie, Bogdana Bogdan, invånare i polska gränsbyn Krynki, Ruben Andersson,  professor i socialantropologi på universitetet i Oxford, Juma Lomani, hazaraktivist i Stockholm, Brian Castner, krigsbrottsutredare på Amnesty International mfl

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Reportrar: Nanna Muus Steffensen, Johanna Melén, Lubna-El-Shanti, Naila Saleem

Tekniker: Mariette Parling

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Hundratals gängkriminella ska nu låsas in på redan överfulla fängelser. Men riskerar de hårdare straffen att stärka gängen - både innanför och utanför murarna? Hör röster från Kumla, Rio de Janeiro och vittnet inifrån ett av Sveriges våldsammaste nätverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Markus Winberg, ställföreträdande anstaltschef på Kumla, vakter och anhöriga till fångar på centralfängelset i Porto Alegre, Brasilien, Athos Vieira, kriminolog i Rio de Janeiro, Brasilien, Kenneth Gustafsson, fd chef för Kumlaanstalten, Eva-Mi Gullbransson från Fryshusets avhopparverksamhet Passus, "Mahad", tidigare nätverksmedlem, Morgan Johansson, justitieminister, Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms Universitet.

Programledare: Robin Olin
Producent: Lotten Collin

Om frihet och flykt, förlorade år på Guantánamo och ett USA i förfall. Konflikt möter människor vars liv präglats av 20 års krig mot terrorismen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Adil Hakim, oskyldigt anklagad som fängslades 4,5 år i Guantánamofängelset, Kavser, Adels syster, Sabin Willet, Adels advokat, Tomas Lindstrand, åklagare, Elliot Abrams, neokonservativ politiker var en högt uppsatt tjänsteman på det nationella säkerhetsrådet under president Bush, George Packer, amerikansk journalist och författarem, "Ahmed", fd lokalanställd vid svenska ambassaden i Kabul

Programledare: Ivar Ekman
[email protected]

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Tekniker: Brady Juvier

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]