198 avsnitt • Längd: 10 min • Oregelbundet
Sagor och berättelser för barn på romani. Romane paramichi chavorenge pe romani chib. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi
The podcast Romane Paramichi is created by Sveriges Radio. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
E tashka mangel jekh zuralo zhutipe khatar e Vilma / Vilma får ett nödrop från den flygande resväskan. Hon måste rädda sin vän! Del 7 av 7.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet – på svenska och romani:
Hängmatta – Vishimasko tsolo
Varm – Thato
Geting – Biruvlji
Regnkappa – Brishindesko zubono
Hink – Bradji
Fara – Dar
Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.
Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.
Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.
Randiga sagor på jiddisch för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32
Medverkande
Text: Noora Holm & Kristina Pérez
Översättning: Adam Szoppe
Uppläsare: Adam Szoppe (Lovari)
Musik: Mikko Paavola
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producenter: Tuomas Ojala & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Cecilia Heikkilä
Digital redaktör: Noora Holm
Romane chaves e Nicos pelas problemo. Kerdas jekh plama po tsolo thaj chi birij te thovel kodo tele. Pojken Nico är i knipa. Han har spillt målarfärg på sin familjs viktiga matta, och fläcken går inte bort! Del 6 av 7.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet – på svenska och romani:
Blåbärssoppa – Vuneto zumi
Matta – Tsolo
Familj – Familja
Fläck – Plama
Tält – Tserha
Minne – Jekh serojipe
Mattan i det här avsnittet är gammal, över 100 år, och har varit i Nicos romska familj i generationer. Mattan har mycket historia, och har varit med om en hel del. Mitt på mattan är det en bild på en familj som åker i en hästvagn mellan två byar. Romer har historiskt sett varit verksamma inom handel av bland annat mattor, grytor samt knivar. Under den kalla årstiden var mattor viktiga för att hålla värmen när romerna reste runt i världen. Romer är en av Sveriges fem nationella minoriteter och romani är ett nationellt minoritetsspråk.
Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska – blandat med svenska.
Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.
Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.
Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32
Medverkande
Text: Tuomas Ojala
Översättning: Adam Szoppe
Uppläsare: Adam Szoppe (Lovari)
Musik: Mikko Paavola
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producenter: Tuomas Ojala & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Cecilia Heikkilä
Digital redaktör: Noora Holm
But chiriklja han a Sarake muri. Birij o Golem te zhutij len? Ett gäng fåglar äter upp Saras bär. Kan Vilma fixa Golem-statyn som ska skydda bärbuskarna? Del 5 av 7.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet – på svenska och romani:
Tuschpenna – Karandashi
Koltrast – Kali chiriklji
Vinbärsbuske – Murengi bur
Staty – Statua
Skriva – Skrij
Jaga bort – Daravel pa than
I det här avsnittet måste Vilma fixa en Golem, en varelse ur den judiska folktron. Det är en människoliknande figur som någon har skapat av jord och lera, och väckt till liv med hjälp av magi. Syftet är ofta att Golem ska hjälpa till med något, eller skydda något. Man väcker en Golem till liv med hjälp av kraftfulla ord. Till exempel genom att skriva ordet “Emes” på dess panna. Emes betyder “sanning” på språket jiddisch. Suddar man sen bort första bokstaven, så slutar Golem leva. Jiddisch är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.
Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.
Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.
Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.
Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32
Medverkande
Text: Tuomas Ojala
Översättning: Adam Szoppe
Uppläsare: Adam Szoppe (Lovari)
Musik: Mikko Paavola
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producenter: Tuomas Ojala & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Cecilia Heikkilä
Digital redaktör: Noora Holm
Vilma lel jekh nevi misia. Balvalako dat mangel zhutipe opre ando Shvedo jekhe stormosa. Vilma får ett nytt uppdrag! Vindmannen långt upp i norr behöver hjälp med en storm. Del 4 av 7.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet – på svenska och romani:
Spela kort – Khelen kartci
Bråttom – Sidjarel
Storm – Stormo
Vindmannen – Balvalako dat
Fjäll – Plaj
Spade – Lopata
I det här avsnittet hjälper Vilma vindmannen, en vädergud från den samiska kulturen. Vindmannen är ett naturväsen som styr över vädret i fjällen – över vinden och regnet och snön. Vindmannen befaller vindarna och ordnar storm. Han skyfflar in och ut vindar ur en håla långt uppe i fjällen. Med sin spade skyfflar han sedan undan vindarna när stormen är över. På samiska kallas Vindmannen för Biegg´olmmai. Samiska är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.
Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.
Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.
Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.
Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32
Medverkande
Text: Kristina Pérez
Översättning: Adam Szoppe
Uppläsare: Adam Szoppe (Lovari)
Musik: Mikko Paavola
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producenter: Tuomas Ojala & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Cecilia Heikkilä
Digital redaktör: Noora Holm
Vilma thaj e tashka hural ande Tornedalen, Kote aresen von jekhe sapesa anda jezhoro. Vilma och resväskan flyger till Tornedalen. Där träffar de på en vild och hungrig vattenorm. Del 3 av 7.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet – på svenska och romani:
Skotta snö – Shilavel jiv
Hemlis, hemlighet – Jekh garudino ghindo
Sjö – Jezhoro
Kallt – Shill
Vattenorm – Pajesko sap
Hungrig – Bokhalo
I det här avsnittet träffar Vilma på Mona och Rune som pimplar röding i Tornedalen. Där möter de en vattenorm, ett mytologiskt väsen, under isen. Vattenormen kallas vesikäärme på meänkieli. Meänkieli talas av minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset, och fisket är viktig del av minoritetens kultur och historia. Idag är det även vanligt med pimpeltävlingar runt om i Tornedalen på vårvintern, där det gäller att få så mycket fisk som möjligt genom ett hål i isen.
Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.
Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.
Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.
Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32
Medverkande
Text: Kristina Pérez
Översättning: Adam Szoppe
Uppläsare: Adam Szoppe (Lovari)
Musik: Mikko Paavola
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producenter: Tuomas Ojala & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Cecilia Heikkilä
Digital redaktör: Noora Holm
Vilmaki tashka hural! Pe e angluni misia zhutij e Vilma jekhe holjarniko mikolajos .Vilmas resväska kan flyga! På sitt första äventyr får Vilma hjälpa en ilsken bastutomte. Del 2 av 7.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet – på svenska och romani:
Papperslapp – Paperushono lil
Flyga – Hural
Stuga – Cino kher
Bastutomte – Sanuako mikolajo
Arg – Holarniko
Mantel – Kotor
I det här avsnittet träffar Vilma på en bastutomte, som är en är en mytisk varelse i finsk folktro. Bastutomten bor i bastun och har koll på att allt går rätt till där. Den finska bastutomten beskrivs ofta som en liten, gammal man med långt skägg. Han är bastuns beskyddare och ser till att alla som använder bastun respekterar den och håller den ren. Ibland lämnar man små gåvor till bastutomten, som mjölk eller bröd, för att visa sin uppskattning. Att bada bastu är en viktig del av livet även för många sverigefinnar som är en nationell minoritet i Sverige.
Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.
Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.
Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.
Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32
Medverkande
Text: Tuomas Ojala
Översättning: Adam Szoppe
Uppläsare: Adam Szoppe (Lovari)
Musik: Mikko Paavola
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producenter: Tuomas Ojala & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Cecilia Heikkilä
Digital redaktör: Noora Holm
Vilma arakhel jekh purani tashka khaj e bibi Anja thaj kadi tashka del a Vilma misi. Vilma hittar en gammal resväska på moster Anjas vind. Väskan ger Vilma ett hemligt uppdrag! Del 1 av 7.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet – på svenska och romani:
Moster – Bibi
Resväska – Tashka
Gömställe – Garujimasko than
Smyga – Lokhes phirel
Plättar – Blini
Uppdrag – Misi
Äventyr – Lashie tradimata
Den flygande resväskan är en tvåspråkig serie om 8-åriga Vilma som ger sig ut på hemliga uppdrag för att hjälpa både människor och mytiska varelser. Alla avsnitt finns på romani, finska, jiddisch, meänkieli och samiska – blandat med svenska.
Den här språksagan passar från ca 5-6 år och uppåt. Lyssna gärna tillsammans och prata om berättelsen, och orden ni hör.
Serien ingår i projektet ”Randiga sagor” som riktar sig både till den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken, och till den som bara förstår svenska.
Randiga sagor på romani för yngre barn: Nalle Karlsson del 1-32
Medverkande
Text: Tuomas Ojala
Översättning: Adam Szoppe
Uppläsare: Adam Szoppe (Lovari)
Musik: Mikko Paavola
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producenter: Tuomas Ojala & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Cecilia Heikkilä
Digital redaktör: Noora Holm
Jekh paramichia pa o Baro thaj e Shuki khaj kamen jekh kaveres feri lengi familja chi kamel von te len pe. Jekh djes nashen von duj.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Slovakitsko romano dialekto khaj e Dana Ema Hrušková ginavel.
I paramicha sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Jekhe murshes thaj djuvlia nas chavora thaj o mursh keradas jekhe chavores anda kasht. Kado chavoro kerdjilas kade bokhalo ke chi birijas te chaljiol thaj las te hal sakofalo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Slovakitsko romano dialekto khaj e Iveta Kokyova kerdas thaj vi ginavel.
I paramicha sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Sas jekh choro rom thaj les sas but chavora thaj sa e mursh sas leske kirve. O rom phendas ke jekh djes si vov te rodel peske chavorenge habe....
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Slovakitsko romano dialekto khaj e Iveta Kokyova kerdas thaj vi ginavel.
I paramicha sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Jekh paramichia pa jekh chejori khas baron phaka thaj chavora si lake nasul, zhi pun voj zhutij varikhas...
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia po Slovakitsko Romano dialekto khaj voj korkorij skirisardas.
I paramicha sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Jekh paramichia pa jekh magichno kuchori. Kana phenes jekh vorba perdjiol intrego kuchiori kashasa, feri te na phenesa dosta shaja kodo te shiordjiol opral....
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia po Slovakitsko Romano dialekto khaj voj korkorij skirisardas.
I paramicha sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Nalle, dada haj cigni pej si te djan ando bio. Von si te dikhen jekh filma pa mutsi, ferdi pa spöken si maj den drak ghindil o Nalle. Naj popcorn po bio? Nalle, pappa och lillasyster ska gå på bio. De ska se en kattfilm, fast spöken är roligare tycker Nalle. Och finns det inga popcorn?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gå på bio – Dja po bio
Popcorn – Popcorn
Film – Filma
Spännande – Darano
Katt – Mutsa
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Kristina Pérez
Översättning: Marika Kaj (Kelderash)
Uppläsare: Marika Kaj (Kelderash)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Teatro si pe förskola, haj sa e dada haj deja si te aven. Nalle si te trolil. E berata Emma vi voj kamel te trolil. Sar te keren akana?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Teater – Teatro
Trolla – Trolil
Kanin – Shoshoj
Välkommen/välkomna! – Te aven bahtale/ Mishto avilan
Kullerbytta – Boldel pe pe phuv
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Kristina Pérez
Översättning: Marika Kaj (Kelderash)
Uppläsare: Marika Kaj (Kelderash)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle jivrar je tekkni gurk-schalij dre puan. Jo schinndar ta vartrar. Do avar tchi gurka. Aschar gurk-schalija pasch? Nalle planterar ett litet gurkfrö i jorden. Han vattnar och väntar. Varför händer det ingenting, är fröet trasigt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gurka – Gurka
Plantera – Jivra
Frö – Schalij
Jord – Pu
Vattna – Schinnda
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Regina Veräjä
Översättning: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Uppläsare: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle ta Bästis volltrar te klättra pre sass! Jonn klättrar uchott pre pabbike-rukka. Harr ska jonn ava tele? Nalle och Bästis älskar att klättra! De klättrar högt upp i äppelträdet. Men hur kommer man ner?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klättra – Klättra
Äppelträd – Pabbik-rukk
Gren – Asstan
Gunga – Gunga
Kom upp/ner – Av oppre/tele
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Kristina Pérez
Översättning: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Uppläsare: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Jekh baro val, jekh orange kham haj tsiriklia. Nalle si barikano mit peski tavla! Ma kana birij e mama te dikhel pe tavla? En stor val, en orange sol och fåglar. Nalle är så nöjd med sin tavla! Men när kan mamma titta på den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pensel – Pensla
Färg – Farba
Målar – Makhel
Tavla – Tavla
Mamma – Mama
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Kristina Pérez
Översättning: Marika Kaj (Kelderash)
Uppläsare: Marika Kaj (Kelderash)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle, cigni pej haj e mama si te jan ka balamo te tjinen habe. Ferno si te arakhel pe sa po lil ma kaj geli e mama? Nalle, lillasyster och mamma ska handla mat. Det är lätt att hitta allt på listan men var har mamma tagit vägen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Affär – Balamo
Pannkakor – Bokolia
Inköpslista – Tjinimasko ram
Leta – Rodel
Kassan – Kasa
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Kristina Pérez
Översättning: Marika Kaj (Kelderash)
Uppläsare: Marika Kaj (Kelderash)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Adives aschar fotbollsmatch. Nalle ta Bästis ska spekkra dre vavreste lag. Avvar fann kajj avar do baro tchirrklon kai orrlar predall planen? Det är fotbollsmatch. Nalle och Bästis spelar i varsitt lag. Men vad är det för stor fågel som flyger över planen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fotboll – Fotboll
Mål – Mål
Match – Match
Örn – Örn
Domare – Domare
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Regina Veräjä
Översättning: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Uppläsare: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix:
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle ta dakrideja volltrar te dokka grejarna kabin passa stannja. Nalle volltrar te dokka do parno grej kabin. Lear lo te klappfara do parno grej? Nalle och mormor matar hästarna vid stallet. Nalle vill mata den lilla vita hästen, och tänk om han kan få klappa den?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Häst – Grej
Stall – Stannja
Gnägga – Hinskra
Mata – Dokka kabin
Keps – Keps
Randiga sagor si paramichi pe duj chiba chavorenge khaj si khatar trin bersh thaj lenge phure. Le paramichi bolden pe khaj kodol khaj acharen varisavi chib anda e natsionalne minoritetne chiba thaj kodol khaj feri acharen shvedicko chib.
Text: Kristina Pérez
Översättning: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Uppläsare: Robert Brisenstam (Svensk Romani)
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Tuomas Ojala
Producent: Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Jekh informativno paramichia pa frukta naranca po lovari.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Malmö ungdomscentral kerdas kadi seria pa frukti.
Jekh paramichia pa jekh gavoro. Sar te trajin e Roma pe kodo than? Thaj sar keren e manush kana kamen te trajin pe jekh lashio than?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia po Lovari khaj voj korkorij skirisardas.
I paramica sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Jekh Romani paramichia anda Tjeho pa jekh chavo khaj bushiol Cendesh. Vov arakhadjiol zungalo thaj but manush asan lestar thaj prasan les. Paramichia si po Lovaril
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia po Lovari khaj voj korkorij skirisardas.
I paramica sas avri dini ando KHER.cz. O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Jekh informativno paramichia pa frukta jagoda po arli khaj Malmö Ungdomscentral kerdas.
Jekh informativno paramichia pa frukta kiwi po arli.
Jekh informativno paramichia pa phabaj po arli dialekto.
Jekh informativno paramichia pa banana po Arli dialekto.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Malmö ungdomscentralen del tumen kadi paramichia po Arli.
Jekh paramichia pa pomarandja thaj birin te shunen sostar kado frukto si shukar te hal pe. Jekh paramichia po Arli
Nalle thaj ljesko amal djan avri rachasa te dikhen pe cherhaja. Nalle och Bästis ska få vara uppe på kvällen och titta på stjärnor med pappa. Tur att de har sina ficklampor!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet:
Stjärnor- Cherhaja
Ficklampa - Vasteski lampa
Kikare - Kikare
Varma kläder - Tate gada
Titta - Dikh
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Marika Kaj
Uppläsare: Marika Kaj
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent: Veli Brijani
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin och Veli Brijani
Illustration: Lotta Geffenblad
Avdive shunen jekh paramicha ando Polsk romani dialekt e paramicha " O Nalle mangel jekh djukol". Nalle får klappa grannens nya hund. Och passa hunden medan grannen handlar. Vilken tur!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet/ E anava pe romani chib
Älskar hundar - Kamol e djukeljen
Glad - Loshalo
Klappa - Mazinol
Vad heter den? - Sar pushol
Gått bra - Gelo shukar
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Dolores Andersen
Uppläsare: Dolores Andersen
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent: Veli Brijani och Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin och Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
O Nalle thaj ljesko amal han chordane e mamaki chokolada, numa ljeski mama naj loshali so kere o Nalle... Nalle och Bästis busar med mamma och tar hennes choklad. Vilket bra bus tycker de! Det tycker inte mamma.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet romani chib:
Godis - Gudljipe
Choklad - Chokolada
Smyga - Garavde
Busa - Busa
Fnissa - Te hasas
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Dolores Andersen
Uppläsare: Dolores Andersen
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent: Veli Brijani & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin och Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Sar jekh dive o chave ljen pe igrachke ani shkola. Det är leksaksdag på förskolan. De leker affär med Nalles nya kulor. Men sen är den finaste kulan borta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramicha ano Arli dialekti.
Ord till avsnittet
Leksaksdag - Igarckengo dive
Förskola - Angal i shkoal
Glaskulor - Srchengi kugla
Leka affär - Kheljen sar ani duchana
Få tillbaka - Mangav napalal
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Renbeka Garces
Uppläsare: Rebeka Garces
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent: Veli Brijani
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin
Illustration: Lotta Geffenblad
O Nalle djal pe dadea ko dandengo doktori, o Nalle na magol te pravol po muj, o doktori sikavol lje sar te pravol po muj. Nalle och pappa är hos tandläkaren. Först gapar Nalle, men sen vill han inte. Då får tandläkaren gapa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramicha ano arli dialket, o Nalle djal ko dandengo doktori
Ord till avsnittet:
Tandläkare- Dandengo doktori
Fisk - macho
Gapa - prav to muj
Peta - chachkin
Klart - gotovo
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Rebeka Garces
Uppläsare: Rebeka Garces
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent: Veli Brijani & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin och Veli Brijani
Illustration: Lotta Geffenblad
Jekh paramicha ando Kaldarash dialketo "Nalle på utflykt / Nalle djal ando utflykt" te astarl machen pasho paj. Nalle ska på utflykt med mamma, pappa och lillasyster. De ska cykla till en sjö och fånga vattendjur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet:
Utflykt- Uffylt
Sjö - sjö (paj)
Matsäck - Habe ando gono
Håv - Håvo
Blöt - Chingo
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Marika Kaj
Uppläsare: Marika Kaj
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent:Veli Brijani
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin och Veli Brijani
Illustration: Lotta Geffenblad
O Nalle thaj ljesko dad ka mesinen duhonge muffins. Nalle och pappa ska baka spökmuffins, med vit glasyr och chokladögon. Och Nalle ska få köra elvispen!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet:
Kök - Kuhinja
Recept - Recepti
Visp - Visp (meshinol)
Smaka - Zumaovol
Gott - Shukar
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Dolores Andersen
Uppläsare: Dolores Andersen
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent: Veli Brijani & Adam Szoppe
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin och Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
O Nalle dikh so kerel jekh birovlji anda ljesko balkoni. Nalle upptäcker en humla på balkongen. Vad gör humlan? Och varför blir den så stilla?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ord till avsnittet:
Humla - Birovlji
Solros - Solros
Förstoringsglas - Förstoringsglas
Död - Mulo vaj Mulji
Flyger iväg - Urjarda avri
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till dig som bara förstår svenska.
Text: Kristina Pérez och Regina Veräjä
Översättning: Marika Kaj
Uppläsare: Marika Kaj
Musik: Micaela Gustafsson
Sång: Micaela Gustafsson och XXX
Ljudläggning: Kristina Pérez
Producent: Veli Brijani
Teknik och slutmix: Josef Reinhold, Emilia Martin och Veli Brijani
Illustration: Lotta Geffenblad
Latsi dikhel e djukeloren ande peske sune thaj mangel djukelores khatar pesko dat. Lesko dat chi kamel djukelores ke djanel ke konik chi phirla lesa avral.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh dej kerel sa te avel lake chavorenge mishto. Jekh paramichia khaj sikavel kodo so jekh dejori kerel thaj so nakhel te avel lake chavorenge mishto ando trajo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia po Lovari khaj voj korkorij skirisardas.
I paramichia sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Kofinka kamel te djal khaj peski mami thaj papo, feri sar te kerel kado? Birij te hural lende?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E paramichia si ginadi thaj skirisardi po Lovari khatar Iveta Kokyová
I paramica sas avri dini ando KHER.cz. O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Regina chi shunel feri acharel e manushen ke ginavel lenge vusht thaj acharel e alaton. Jekh paramichia kerdi thaj skirisardi khatar e Iveta Kokyova po Lovari dialekto.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I paramicha sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Tony kamel te makhel thaj te kerel arto. Vov si te kerel jekh makhipe thaj te phenel avorenge ande klasa pa kadi slika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramicha po Arli dialekto thaj Romska språkcentralen kerdas kadi paramichia.
Latses si jekh maj phuri pejori, voj bushiol Roza thaj e mami sitchiarel la te phandel e shele pe papuchi. Kana e Roza djanel te phandel e papuchi kamel o Latsi te sitchiol feri vov chi birij.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh paramichia pa e duj amala Zveki hem o Loki. Jekh djes perel len jekh holji thaj von chi kamen te aven maj dur amala.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paramichia si po Arli thaj Romska språkcentralen kerdas kadi paramichia.
Jekh Romani paramichia pa duj phenja khaj hasaren kontakto jekh kaverestar. Mama thaj tata khinel lenge jekh papegoja thaj variso kerdjiol pe.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Katarina Sahiti ginavel po Arli thaj Romska Språkcentralen kerdas kadi paramichia.
Jekh paramichia pa jekh chej khaj khelavel e prinsos zhutimasa khatar jekh djungalo trol. Te na arakhela e Mimmi e trolosko anav musaj voj te lel les, feri voj chi kamel e trolos voj kamel e princos.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh paramichia pa jekh gavoro. Sar te trajin e Roma pe kodo than?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia po Slovak Romano khaj voj korkorij skirisardas.
I paramica sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Kofinka si jekh romani chej, voj bushiol chachimasa Sofia, laki mami phenel pe late Kofinka. Kofinka kamel te djal khaj peski mami thaj papo, feri sar te kerel kado? Birij te hural lende?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia khaj voj korkorij skirisardas.
E paramichia si ginadi po Slovak Romani.
I paramica sas avri dini ando KHER.cz. O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Jekh dej kerel sa te avel lake chavorenge mishto. Jekh paramichia khaj sikavel kodo so jekh dejori kerel thaj so nakhel te avel lake chavorenge mishto ando trajo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia khaj voj korkorij skirisardas.
E paramichia si ginadi po Slovak Romani.
I paramica sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s. ando Romodrom Music Studio.
Regina chi shunel feri acharel e manushen ke ginavel lenge vusht. Voj acharel e alaton thaj shunel ke shaj te saschiol thaj te shunel e manushen, feri sar te kerel, te acharel e manushen vaj zvieron?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia kerdi thaj skirisardi khatar e Iveta Kokyova pe Slovakitsko Romano dialekto.
I paramicha sas avri dini ando KHER.cz O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Jekh paramichia pa e krtica khaj trajij tela phuv. Shunen sar trajij jekh krtica thaj so voj kerel. E paramichia si po Arli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E paramichia si jekh produktcia khatar Romska språkcentralen.
Jekh Romani paramichia anda Tjeho pa jekh chavo khaj bushiol Cendesh. Vov arakhadjiol zungalo thaj but manush asan lestar thaj prasan les.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Iveta Kokyová ginavel e paramichia po Slovak Romano khaj voj korkorij skirisardas.
I paramica sas avri dini ando KHER.cz. O audio sas kerdo ando jekh khetanipe Romodrom o.p.s . ando Romodrom Music Studio.
Sostar soven e rom djese thaj trajin rachiansa? Si varisave armaja pe lende shutine? Jekh paramichia po Vlahitsko dialekto khatar o Janush Panchenko.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Glasura ande kadi paramichia si khatar:
Janush Panchenko, Lolo Ogly, Petr Kanvalo, Kolja Bdzola, Nelly Kokul, Mahmud Ogly, Alexander Morozov thaj Tanja Jakuba.
Jekh djes manglas o dat peske chaves te arakhel jekha romnia, feri o chavo mangel te arakhel jekha lashia romnia khaj birija te avel leski lashi romni.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Janush Panchenko kerdas kadi paramichia po Vlahitsko dialekto.
Glasura ande kadi paramichia si khatar:
Janush Panchenko, Lolo Ogly, Petr Kanvalo, Kolja Bdzola, Nelly Kokul, Mahmud Ogly, Alexander Morozov thaj Tanja Jakuba.
Roza thaj Latsi djan ande bolta te khinen zelenimata thaj mandro. Von len pengi sanka thaj traden ande bolta feri o drom khere si maj pharo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh paramichia khaj si pa Rom anda Krimo pa purane vrami anda Rusia, jekh paramichia khaj vazdela tumen opre thaj kamena feri te shunen maj but!
Barilan Nalle, phenel o kumshia. Pa na buteste djas ande shkola. Vad stor du har blivit Nalle, säger grannen. Snart går du i skolan!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kadi paramichia si po Gurbeti.
Stor - Baro
Slänga sopor - Shudel o gunoj
Skola - Shkola
Buss - Buso
Simma - Plivinel, usij
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Veli Brijani
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Veli Brijani
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle si te sovel khaj jekh amal, kado si angluni data khaj vov si te sovel varikhaj. Nalle ska sova hos Bästisen för första gången. Bara sova, sova, sova.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kadi paramichia si po Arli.
Bästis - Maj lashio amal
Sova över - Te sovel kaverende
Katt - Machka, Mutsa
Kissa - Mutrel
Trött - Khino
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Rebeka Garces
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Rebeka Garces
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Mora si e maj phuri pzijachelka e Nalleske voj si 120 bershenge thaj jekh djes nasvajvel voj. Mora är Nalles äldsta vän. Hon är 120 år och en dag blir hon sjuk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kadi paramichia si po Polsk Romani.
Gammal - Phuro
Klippa gräs - shinel char
Sjuk - Nasvalo
Ledsen - Brigako
Hjälpa - Pomoginel, zhutij
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Dolores Andersen
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Dolores Andersen
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle si pe jekh paciv leski mami perdjiol 70 bersh. Vov djanel so kerla pe thaj leske naj kado drago. Nalle är på kalas hos mormor som fyller 70 år, de kommer vilja krama honom, han gillar inte det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kadi paramichia si po Arli.
Sjunga - Djilabel, Bagel
Kramas - Gushinel pe, kikidel pe
Tårta - Torto, Kolachi
Tant - Phurori
Springa iväg - Nashel
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Rebeka Garces
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Rebeka Garces
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Pe Nalleski ulica trajij jekh amal khaj si trine bershengo, vov kamel mindik te khelel pe khaj o Nalle. På Nalles gata bor det en kompis som är tre år, han vill alltid leka hos Nalle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kadi paramicia si po Polsk Romani.
Tre år - Trin bersh
Tåg - Pochongo, Geshi
Skrika - Tsipij
Låna - Lel unzule, Pozichinel
Gråter - Rovel
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Dolores Andersen
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Dolores Andersen
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Pa na buteste avel e mami. Von chi dikhle pe chaches tela jekh intrego bersh. Snart kommer Farmor. Det ska bli kul, De har inte träffats på riktigt på ett helt år, bara vinkat genom fönstret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paramichia po Gurbeti.
Koja - Tsino kheroro
Gubbe - Phuroro
Linbana - Tobogano
Bullar - Bulki
Klättra - Masij
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Veli Brijani
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Veli Brijani
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Kana si mure urodziny? Kado pushel o Nalle but kurke thaj akanak si e urodziny kate! När är mitt kalas? Det har Nalle frågat i flera veckor. Och nu är kalaset här!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paramichia si po Polsk Romani.
Kalas - Urodziny
Leka - Bavinen, khelen
Kompisar - Amala
Fisk - Masho
Dinosaur - Dinosauro
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Dolores Andersen
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Dolores Andersen
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle djukarel pe jekh pachka khatar e mami khaj voj phendas ke bishadas leske. Nalle väntar på ett paket från mormor, en överraskning har hon sagt i telefon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paramichia si po Arli.
Brevbärare - Postari
Paket - Paketi
Mormor - Mami, Baba
Överraskning - Suprajso
Tröja - Jumperi
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från 3 år och deras vuxna. Sagorna riktar sig både till dig som förstår något av de fem nationella minoritetsspåken och till dig som bara förstår svenska.
Ginajitori/Berättare: Rebeka Garces
Text: Regina Veräjä, Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Rebeka Garces
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producento/Producent: Adam Szoppe
Teknik & Slutmix: Sven Nordström thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Durmut trajias jekh Rom thaj leski Romni, von chi kamenas kanchi te keren feri vi kade kamnas sako falo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Bakros dukhal o shero thaj e kokala thaj hasal thaj chi birij te djal ande shkola. Mama musaj te lel corona testa pe leste te dikhel vaj les si corona vaj trozna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Bakro kamel te phekel jekh kolako thaj trobuj les but ingrediensi thaj zhutipe. vov kamel te phekel sar e mami feri e mami naj kote thaj kana e mama zhutij les kerel voj maj kaver sar e mami.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh purani Romani paramichia pa o Rom thaj o Rashaj. O Rashaj kamel te khelavel e Romes feri o Rom lel sama kodo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Edi si jekh chavo khaj chi acharel sa so e maj phure phenen thaj so von keren. Les si but pushimata sar thaj so thaj sostar kerel pe but buchia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Arli dialekto khaj o Mirsad Sahiti kerdas.
Jekh Rom si zurales bokhalo thaj jekh barvali gadji phenel ke naj la so te del les te hal. O Rom khelavel a barvala gadja thaj phenel ke djanel te kiravel zumi pa jekh melalo karfin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh klasicno Shvedicko paramichia akanak kerdi romanes thaj o Adam Parno Szoppe ginavel la po Lovari.
Petro beshel khere ke eshkola si phandadi thaj chi djanel so te kerel. Angla kher arakhel vov kash thaj del pe ghindo te keravel peske jekh kheroro, jekh koja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Lovari khaj o Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh paramichia khaj sikavel sar shaj te avel ande romani kultura thaj tradicia. Franto Shavo jekh harano, godjaver shavo khaj si vi bendzalo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Vlahitsko dialekto khaj o Janush Panchenko kerdas.
Muzika ande kadi paramichia si kerdi khatar e pindjarde romane artistura
Vadim Kolpakov, Sasha Kolpakov thaj Oleg Timofeev.
Jekh klasicno fablo khatar Aisopos feri romanes kerdi kusa romano senso. Jekh levo phirel bokhalo thaj kamel te hal feri chi djanel so te hal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Adam Parno Szoppe ginavel kadi paramichia po Lovari.
Jekh purani romani paramichia khaj bushiol - Paramichia pa Sumnakuno thaj Rupuno tover. Paramichia khatar e romani arkiva pa romane paramichi anda Sumnakune paramichi so e romani redaktcia kerdas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Agnes Lakatos ginavel po Lovari.
Janush beshel mindik khere thaj khelel pe gejmura, feri jekh djes djal vov te sitchiol godji khatar maj phure rom. Jekh paramichia khaj sikavel diferentne situatsi khaj si dragicne thaj vi komicne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Adam Parno Szoppe ginavel po Lovari.
Sar si jekh trajo khaj e cvrle? So keren von sako djes? Si len buchia, vaj beshen feri khere?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Shunen kadi shukar paramichia po Arli khaj o Mirsad Sahiti kerdas po Arli.
Jekh romano chavo kamel te rodel jekha romnia khaj si pacivali, shukar thaj godjaver. Kado naj kade lokho sar vov ghindoj thaj kana arakhel jekha godjavera sheja musaj vov te kerel variso te lel la.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh Romani paramichia po Vlahitsko dialekto khatar o Janush Panchenko.
Klasicno paramichia khatar o Aisopos pa o chavo thaj o ruv pe romani chib. Gramchia cipij ke o ruv avel o ruv avel feri kana aven e manush naj chi sosko ruv. Po lovari khatar o Adam Parno Szoppe.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Saga på Lovari.
Jekh pilicka arakhadjiol feri chi birij te arakhel peska dejora. Shunen sar e godjaver piljicka rodel peska dejora. Jekh shukar romani paramichia po Arli dialekto e Katarina Sahiti ginavel
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En saga på Arli.
Vajda dikhel jekha shukara cheja khaj bushiol Ruza thaj kamel pe ande late feri chi djanel sar te kerel e Ruza te kamel pe ande leste.....
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Vlahitsko dialekto khatar o Janush Panchenko.
Jekh dej holjajvel pe pesko beato thaj del les armaja ke o chavo si te lel romnia anda krastaveca. Jekh romani paramichia po Vlahitko dialekto khatar Janush Panchenko.
Jekh paramichia pa jekh romani chejori khaj bushiol Jasmina. Shunen sar e vocke vakeren a Jasminasa, savi vocka si maj shuzi? Jekh paramichia po Arli dialekto khaj Romska språkcentralen kerdas.
Luludji las sama ke e vrama parudjilas thaj ke lake chave musaj te phiren ande skola. Lake chave anaen magicne buchia. Jekh paramichia po Lovari dialekto khaj o Adam Parno Szoppe.
Jekh paramichia pa jekh machi khaj rodel thaj rodel peske amalen ke chi kamel te avel korkori. Jekh paramichia po Arli dialekto khaj o Mirsad Sahiti kerdas anda Romska språkcentralen.
Sar nakhel e Aljoshaske kana dikhel jekha lisica? Thaj kon si maj godjaver lendar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E Paramichia si ginadi khatar o Nuri Selim po Arli dielakto.
Sar si kana san grastoro thaj konik chi kamel te khinel tut thaj soha chi san kindo varikhastar? Mashkar e grast si kado jekh baro temato!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Janush Panchenko ginavel e paramichia po Vlahitsko dialekto.
Jekh romani paramichia khaj si pa romanipe thaj jekh paramichia khaj vorbinas e Rom pasha jagh ande purane vrami.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mikael Demetri phenel e paramichi po Kelderash.
Masha thaj e Risha si jekh traditionalno paramichia khaj si pindjardi pa intrego ljuma, shvedicka bushiol Guldlock och de tre björnarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vasily Soldatenko kerdas jekh romani versia pe Haladitko dialekto.
Jekh paramichia pa jekh rom thaj leski godjaver bushni. O rom bishavel peske chaven te den la te han feri e bushni hohavel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Adam Parno Szoppe läser på Lovari.
Duj romane paramichi Sosoj hem Zeljka & Duj jarcia. Pasha kodo shaj shunen so Fernando thaj Lio vakeren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sead Serifi ginavel e paramichi po Arli.
Jekh shukar parmichia khaj si pa jivendesko dyvo khaj birin te shunen sar Rom nakhen e vrama ande Rusia. Shunen sar o Drulja khelavel savoren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Janush Panchenko ginavel kadi paramichia po Vlahitsko dialekto.
Jekh edukativno paramichia sar te phenel pe pe zvireura. Butivar pushen pe e chavora khatar peske dada/deja vaj papura/mamia sar te phenel pe, pe zvierura - djur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nikolay Dorohmanov si anda organizatcia Ternipe thaj vov ginavel e paramichia po Kishinevsko dialekto anda Ukraina.
Kana o Daniel ushtiel ghindoj vov ke kado djes si jekh normalno djes. Feri kado djes si jekh specialno djes!!! Jekh shukar paramichia pa jekh terno chavo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rikard Parno Jansson ginavel po Kelderash.
Jekh paramichia pa Bojarka thaj o Mursha kadi si jekh traditionalno romani paramichia anda Rusia khaj si shukar bute chavorenge.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Janush Panchenko ginavel po Vlahitsko dialekto.
Roza thaj Latsi chi birin te djukaren te aresel lende o Mikolajo e presentonca. 23 december si jekh lungo djes.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Adam Parno Szoppe ginavel e paramichia po Lovari.
Nalle Karlsson si 4 bershengo thaj kamel te kerel sa korkoro. Nalle Karlsson är fyra år och allt ska han göra själv. Du är stor nu säger pappa, liten säger Nalle. Sagan är på Arli
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stor - Baro
Liten - Tsino
Borsta tänder - Thov e dand
Förskola - Tsini shkola
Overall - Dreso
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Rebeka Garces Santibanes
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Rebeka Garces Santibanes
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Del brishind? Kado si drago khaj o Nalle feri na khaj lesko dat. Regnar det? Nalle älskar när det regnar! Det gör inte Nalles pappa. Sagan är på Lovari.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regn - Brishind
Pappa - Tata
Hoppa - Huchij
Skratta - Hasa
Gummistövlar - Gumovci
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Margareta Balok
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Margareta Balok
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle kamel te djanel sa, feri te ficolij chi birij. Nalle vill kunna allt, men vissla det kan han inte. Sagan är på Arli
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vissla - Ficulij
Träna - Trenulij
Lyssna - Shun
Clementin - Clementin
Skriva - Skrij
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Rebeka Garces Santibanes
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Rebeka Garces Santibanes
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle kamel te vazdel opre djiza kusa klotki thaj vi leska pejorake si kodo drago. Nalle älskar höga torn. Lillasyster älskar också höga torn som ramlar. Sagan är på Lovari.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klossar - Klotski
Lillasyster - Tsini pejori
Bygga - Vazdel
Gråta - Rovel
Ramla - Perel
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Adam Szoppe
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Adam Szoppe
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalles si neve shortsi thaj si te usij ando baseno feri zurales shill si. Nalle har nya badbyxor och idag ska han hoppa från kanten. Sagan är på Polsk Romani.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Simhall - Plivalnie
Bada - Najiol
Vatten - Paji
Duscha - Thovel pe
Åka rutschkana - Trades sliskavka
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Dolores Andersen
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Dolores Andersen
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalles tradel sigo pe peski lisapeta thaj kamel te tradel dur. Nalles cykel är jättesnabb och Nalle cyklar runt, runt på gården. Sagan är på Lovari.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cykel - Lisapeta, Roveri
Snäll - Lashio
Arg - Holjarniko
Glass - Lodo
Sjö - Moza
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Naghmeh Abedin
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Naghmeh Abedin
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Nalle dikhel po vesh thaj kodo si leske baro thaj vi daravno thaj hucilel peske dadesko vast. Nalle tycker att skogen är stor och lite läskig. Sagan är på Lovari.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Skog - Vesh
Fåglar - Ciriklia
Groda - Zhamba
Fika - Fika (Te hal pe guglo mandro thaj te piel pe variso)
Älg - Cherbo
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Adam Szoppe
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Adam Szoppe
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Adjes thaj tehara si o Nalle khaj e Mami thaj von si te aven ande sauna. Nalle själv hos farmor, de ska basta och han har längtat efter den här semestern. Sagan är på Lovari.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Farmor - Mami
Bastu - Sauna
Varmt - Tato
Kompis - Amal
Gå ut - Dja avri
Om serien:
Randiga sagor är tvåspråkiga berättelser för barn från tre år och deras vuxna. Berättelserna riktar sig till både den som förstår något av de fem nationella minoritetsspråken och till den som bara förstår svenska.
Medverkande:
Ginajitori/Berättare: Agnes Lakatos
Manus/Manus: Camilla Blomqvist thaj Linda Belanner
Boldas pe romani chib/Översättning: Agnes Lakatos
Muzika/Musik: Micaela Gustafsson
Djili/Sång: Micaela Gustafsson
Producentura/Producenter: Camilla Blomqvist thaj Adam Szoppe
Illustration: Lotta Geffenblad
Savi chib vorbin e Rom thaj si e Romen jekh flaga? Jekh edukativno paramichia pa e rom ande Ukraina. Zhanna Danchenko anda Organizatcia Ternipe anda Ukraina ginavel kado pe Servitko dialekto.
But restriktci si ando Shvedo kado milaj thaj but chavora chi djanen so te keren penca tela kado milaj. Anda kodo kamel e Mimmi te phenel so e chavora birin te keren!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kado si jekh chavorengo programo po Lovari dialekto.
Demus si 12 bershengo thaj o Denis si 6 bershengo. Von si te vorbin pa Video-igritsa TV-Spel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Chavorengo programo po Arli khaj inkrel o Mirsad Saiti.
Alisa, Melisa, Viktor, Anastasia, Denis vakeren pa mobbing.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Akava si jekh programo chavorenge po Arli.
Mirsad Saiti vakerel e chavenca.
Dó hunkade je tchavo kai boddrade dri je kutti ker kettanes mé si dad å dejja. Jonn hunkade tugalle forr tchavon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia po Svensk Romani khaj o Robert Brisenstam ginavel.
Ju passcher jå avade ju sorraleder schunnades gijepan. Fonn je vali pre glänt avade gijepan. Kanna jå avade glan surrpan kerades budan pre. Glan lesster steddrade je rannkanni rani.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paramichia po Svensk Romani khaj o Robert Brisenstam ginavel.
Mimmi beshel khere trito kurko thaj kerel shukar patretura thaj makhel anre angla patradji, voj bishavel pala kodo peska mamake pa sms vaj pa facetime. Po Lovari
Natasha, Wasil & Gabriel phenen ar von inkrena e patradji kado bersh 2020. Po Lovari.
Dre je kutti gaav into je baro vesch jiddrade Lolle mé si romnija Manda. Jå hunkade je lattcho veschaskiro å tchakke sorralo. Saga på Svensk Romani.
Mimmi sashtiol akanak avri anda coronavirus thaj kamel te phenel sar te kerel pe te na nasvajven e chavora. Von trobun te toven peske vast! Mimmi djilabel thaj tovel peske vast.
Jekh paramichia pa jekh Rom khaj khelavel jekhe nasule sharkanijes. Jekh paramichia pe lovaritsko dialekto Adam Parno Szoppe ginavel.
Jekh klasicno paramichi pa e Loli chej so e Agnes Lakatos ginavel e paramichia pa e Loli chej po Lovari dialekto.
Jekh purani Romani paramichia pa Doja e Romani drabarni. E paramichia si ginadi khatar o Janush Panchenko.
Mimmi vorbij pa amalipe, vänskap, BFF, thaj friendemy. Sar si te inkres tut te kames te aves jekh lashio amal? Mimmi phenel tumenge ande programo.
Mimmi phirel ande skola thaj akanak dine la lektsi ande matematika thaj shvedicko chib. Lake naj kado drago feri acharel ke musaj te kerel e lektsi khere te na avel lake phares ande skola maj angle.
Roza si te sovel khaj peski mami thaj kadi rachi naj sar sako rachi. Roza chi birij te sovel thaj kado si lake phares.
Roza si jekh tsini romani tjejori, lako dant dukhal thaj voj musaj te djal khaj o dentista. Feri voj daral chachimasa khatar o dentista.
Roza thaj o Latsi si te djan ando vesh te roden mandjin. Feri so von birin te arakhen kote? Love thaj sumnakhaj vaj vesheske bajura?
Sok kodo Höstlov? Chavora naj ande skola thaj beshen khere feri soj kodo chachimasa Höstlov? Natasha, Gabriel thaj Vashil vorbin maj but pa kado.
Greta Thunberg si pindjardi krujal e ljuma thaj e Mimmi kamel te djanel avri vaj laki familja pindjarel la Greta. Shunen save atvetura voj lel pa Greta Thunberg. Mimmi thaj lake amala.
Mimmi, Gabriel thaj e Stephanie vorbin pa kasave bajura khaj vorbin e chavora khaj phiren ande skola. Socialne medi thaj bacillura. Mimmi thaj lake amala.
Gabriel thaj e Stephanie si duj romane chavora von phenen tumenge sar von dikhen po milaj thaj so von kamen te keren kana von avna maj bare. Mimmi thaj lake amala.
Mimmi nakhlas dujto klassa thaj savori shaj te aven lasa kana voj agorij kado bersh. Mimmi thaj lake amala.
5 kotor Luli kamel o Eli te avel late ande Amerika! Eli musaj te kerel phari buchi te kerel e love po biljeto. Sar avla kana vov kote aresela, pindjarla o Eli a Lulia?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
5 kotora anda e paramichia Duj anda sakofalo - Två av allt khaj e
Rose Lagercrantz skirisardas ande Magiska skrinet - Sumnakune paramichi.
Margareta Balok ginavel andre e paramichia pe romani chib.
4 kotor Kodo bajo parudas sa! Uni bajura si maj feder te na djanel pe maj anglal o maripe. Eli si bishado ande lageri feri varisar nakhel vov kadi vrama thaj aresel ando Shvedo, intrego vrama ghindoj vov pa Luli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
5 kotora anda e paramichia Duj anda sakofalo - Två av allt khaj e
Rose Lagercrantz skirisardas ande Magiska skrinet - Sumnakune paramichi.
Margareta Balok ginavel andre e paramichia pe romani chib.
3 kotor O paji khatar e plaj Szalavan sastjardas bute manushen khatar nasvalimata thaj te kamel o Eli te sastjiol musaj vov te pel kodi paji, phenel e Luli. Lako dat bishadas vi lake biljetura ande Amerika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
5 kotora anda e paramichia Duj anda sakofalo - Två av allt khaj e
Rose Lagercrantz skirisardas ande Magiska skrinet - Sumnakune paramichi.
Margareta Balok ginavel andre e paramichia pe romani chib.
Dujto kotor. Luliake dragoj te dikhel kana Eliaki dej phekel challe mandro. Voj dikhel ando suno te birij te nashel khaj o plaj Szalavan, feri o Eli nasvajvel zurales.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
5 kotora anda e paramichia Duj anda sakofalo - Två av allt khaj e
Rose Lagercrantz skirisardas ande Magiska skrinet - Sumnakune paramichi.
Margareta Balok ginavel andre e paramichia pe romani chib.
Eli trajij ande jekh tsino foro ande Transsylvania. Vov trenulij te nashel sigo te na astaren les e vampyrora thaj kana vov nashel lel vov sama ke si jekh djuvliori khaj nashel lestar maj sigo thaj voj bushiol Luli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
5 kotora anda e paramichia Duj anda sakofalo - Två av allt khaj e
Rose Lagercrantz skirisardas ande Magiska skrinet - Sumnakune paramichi.
Margareta Balok ginavel andre e paramichia pe romani chib.
O av holailo pe peske romni. Nas leske drago so phenelas pa leko dad. Aj i mekhla pala late te beel o phuro rigate. Akana svako des, des ando des bumbotilas leski romni pa o phuro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sas pe kaj nas pe, te na avelas na sas-te phenen-pe.
De but, but berš palpale ande Russia trailas jek phuro dad peske šavesa aj borasya. O trajo lengo laśo sas aj savoře sas raduime. Le berš źanas angle aj e familja butolas.
Kaj o šav aj kaj e bori sas le jek šav aj savoře sas raduime. Maj gela duj, trin berš aj sas len maj jek šav ande familja. O papo merelas anda peske duj nepotsi. Von sas leske duj jakha. Numa sar sas pe, sar nas pe, phurolas o papo, džes pala džes.
Mulle Meck khidel peske aparatura, bajura, dilimata thaj filimata thaj del pe ghindo ke si te keravel jekh matora.
Sas khaj nas.... Tume birin te shunen jekh purani traditionalno romani paramichia anda Rusia khaj bushiol originalno "O-Róm te enjá koráki" E paramichia si pa jekh Rom khaj kamel pe ande jekh parni gadji, feri variso naj sar khaj trobuj kodola gadjasa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E paramichia "O-Róm te enjá koráki" si kerdi khatar o rom o Vasily Sodatenko.
Jekh purani klasicno paramichia pa jekh romni khaj musaj te arakhel peske chavorenge te han. Po drom dikhel la o Beng thaj vov kamel pe ande late ke e romni si kasavi shukar. Voj zumavel te nashel lestar thaj vov chi kamel te mukhel la....
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh paramichia so Vasily Soldatenko kerdas anda Kazakstan thaj mukhel amenge ando Radio Romano.
O Fardi naj barvalo thaj kamel te ansurij pe a shukara princesesa thaj del pe ghindo sar te kerel te diljarel e krajes te mukhel a princesesa leske.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh purani traditionalno paramichia pa jekh rom, khaj khelavel e krajes thaj a princesa.
Pippi dikhel pe jekh kalendari ke pa na buteste perdjiol voj 10 bershengi. Voj kamel te kerel jekh paciv thaj te arakhel peske amalen. Feri so te kerel.... La naj love!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pippi si 9 bershengi thaj avel anda jekh gav anda Rumunia.
Voj trajij peska mamiasa thaj lako dat hasajlas.
Voj si te lel te rodel peske tatas.
E paramichia si skirisardi khatar: Gunilla Lundgren thaj Le Glatengo pen club.
Muzika si skirisardi khatar: Nuri Selim
Sako djes phirel e Pippi thaj o Senjår Amår thaj rodel lake dades, feri khatik chi arakhen les. Jekh djes arakhel voj khaj o lolo trushul.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pippi si 9 bershengi thaj avel anda jekh gav anda Rumunia.
Voj trajij peska mamiasa thaj lako dat hasajlas.
Voj si te lel te rodel peske tatas.
E paramichia si skirisardi khatar: Gunilla Lundgren thaj Le Glatengo pen club.
Muzika si skirisardi khatar: Nuri Selim
Pippi thaj Kristina thaj o Kostas kelen pe sako djes tela e milajeski feria thaj chaches si lenge mishto. Feri pa na buteste lel pe e skola thaj o milaj agorij pe.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pippi si 9 bershengi thaj avel anda jekh gav anda Rumunia.
Voj trajij peska mamiasa thaj lako dat hasajlas.
Voj si te lel te rodel peske tatas.
E paramichia si skirisardi khatar: Gunilla Lundgren thaj Le Glatengo pen club.
Muzika si skirisardi khatar: Nuri Selim
Pippi lel e decizia ke voj si te tradel te rodel peske dades khaj si jekh kraj. Anda kodo tradel voj peska bibasa ande jekh barvalo them te kerel buchi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pippi si 9 bershengi thaj avel anda jekh gav anda Rumunia.
Voj trajij peska mamiasa thaj lako dat hasajlas.
Voj si te lel te rodel peske tatas.
E paramichia si skirisardi khatar: Gunilla Lundgren thaj Le Glatengo pen club.
Muzika si skirisardi khatar: Nuri Selim
Pippi trajij ande jekh gav ande Rumunia peska mamiasa. Laki mama si jekh angelo thaj lako dat hasajlas, feri univar bishavel vov vi kade love. Kam si vov jekh kraj?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pippi si 9 bershengi thaj avel anda jekh gav anda Rumunia.
Voj trajij peska mamiasa thaj lako dat hasajlas.
Voj si te lel te rodel peske tatas.
E paramichia si skirisardi khatar: Gunilla Lundgren thaj Le Glatengo pen club.
Muzika si skirisardi khatar: Nuri Selim
Duj romane paramichi "Kana o Devel kerdja Romes" hem "Kham hem o balval" thaj e vi jekh skurto intervju kusa e terni shej e Aldjera!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kadal paramichi si kerde khatar o Rom o Sead Serifi.
O tsino kalo djukel arakhel jekh loli geshcuva khaj sikavel leske o drom khere. Feri avla leski gazda khere kana vov areslea kote? Trito kotor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sas khaj nas, jekh tsino kalo djukeloro khaj chi daralas kanchestar thaj kanikastar....
Feri jekh djes kana sas avral peska gazdasa, pelas voj tele pe phuv thaj o kalo tsino djukeloro chi djanelas so te kerel...
Jekh paramichia kerdi khatar e Rose Lagercrantz.
O tsino kalo djukeloro pahosajlas intrego rachi, vov si zurales bakhalo thaj chi djanel khaj te arakhel peska gazda. Dujto kotor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
O tsino kalo djukel chi djanel khaj te del pala kodo ke leski gazda pelas pe phuv ande bare hjileske dukha.
Jekh paramichia kerdi khatar e Rose Lagercrantz.
Sas khaj nas, jekh tsino kalo djukeloro khaj chi daralas kanchestar thaj kanikastar.... Feri jekh djes kana sas avral peska gazdasa, pelas voj tele pe phuv thaj o kalo tsino djukeloro chi djanelas so te kerel... Angluno kotor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ambulanso andas a gazdas thaj o djukeloro chi djanelas karing te nashel.
Jekh paramichia kerdi khatar e Rose Lagercrantz.
Mimmaki amalni e Estele perdjiol 6 bersh thaj e Mimmi si akhardi pe paciv. Pe paciv si but chavora thaj e chavora naj mindik lashie jekh kavereske thaj but kerel pe kana si jekh chavorikani paciv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mimmi thaj lake amala si jekh romani seria pa Mimmi thaj lake amala.
Mimmi phirel te siciol te khelel romano khelipe thaj kado kerel voj sako kurko, feri von chi trenulij khere thaj kado diciol kana voj avel kadi data.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mimmi kamel te khelel mishto romano khelipe feri voj chi kamel te trenulij khere, ke khere kamel voj te kerel kaver buchia.
Kado si lake phares te acharel!
Adjes si e Mimmi nasvali thaj sako falo si tråkigt thaj e Mimmi chi djanel so te kerel pesa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mimmi zumavel te kerel but bajura feri kana si varikon nasvalo musaj kodo te pehenij, feri kado naj a Mimmake drago.
Jekh baro pushipe so e chavora pushen pe? Mimmi thaj lake amala vorbina pa penge sune so von kamen te aven kana avna bare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kado si dujto kotor anda pansh kotora so si pa Mimmi thaj lake amala.
Kon si e Mimmi thaj lake amala? Adjes birina te shunen kon voj si thaj kon si laki familja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ando Radio Romano birina te shunen 5 kotora kusa e Mimmi thaj lake amala.
Na bistren ke vi tume khaj san romane shavora birin te aven amenca ando Radio Romano.
Bishaven tumaro kontakto po [email protected]
E paramichia si jekh romani verzia pa Törnrosa - Sleeping beuty. Michel Kaldaras ginavel kadi paramichia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E paramica kerde Romska Ungdomsförbundet ande 5 diferentne dialektia telal o anav "Mure anglune paramiche" vaj Mina första sagor ando Malmö.
Kadi si e "romani" verzia pa Hans och Greta - Hansel and Gretel pe finladitsko chib. E Romni Tanja Lindström ginavel kadi paramichia pe finlanditsko chib.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E paramicha kerde Romska Ungdomsförbundet ande 5 diferentne dialektia telal o anav "Mure anglune paramiche" vaj Mina första sagor ando Malmö.
Kadi si e romani verzia pa Kejsarens nya kläder - The Emperor's New Clothes. E paramicha "Kruloskre newe fliki" ginavel Teresa Kwatkowska.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
So kerde ando Romska Ungdomsförbundet pe 5 differente dialektia telal o anav "Mure anglune paramiche".
E paramichia si jekh romani verzia pa Törnrosa - Sleeping beuty. Robert Nikolic ginavel kadi paramichia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E clasichne paramichi si kerde kotar o Romska Ungdomsförbundet pe 5 differente dialektia.
E paramichia si jekh romani verzia po Rödluvan - The Little Red Riding-hood. Najim Tahiri ginavel e paramichia
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E clasichne paramiche si kerde kotar o Romska Ungdomsförbundet pe 5 differente dialekttura
Mira melali si jekh Romani verzia pa e paramichia Askungen - Cinderella. E paramichia si ginadi khatar e Teresa Kwiatkowska po dialekto so Polske roma vorbin.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E clasichne paramice si kerde kotar o Romska Ungdomsförbundet pe 5 differente dialektia.
Elsa si te shiol khetanes shtar balvalia, feri sar te kerel kodo thaj so kodo znacil?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
5. E maj paluni misia
Hej! Guktie datnine? Sar san? Mangej zurales mishtoj! Jo, mindik mishtoj jekheske kana si kodo kraj pe intrego rajo. Dostaj pa mande, fajma kames te shunes sar a Elsake nakhlas, na? Kam kames te trades vi tu khere? kodo dukhavel man, ale varisar dasam vast kadales, no mishto, so kerdas pe a Elsasa e paluni data? Varisar das voj gata jekh kevnia, feri vi kade chi das man kodi kevnia pe vrama, thaj kodo znacijas ke chi nakhlas e misia, feri me dem la vi kade jekh maj paluni chansa te zhutij peske dades thaj prales khatar, feri me dem la jekh misia khaj naj chachimasa chansa te agorij.
Akanak kana aresas khaj e Elsa dikhel voj peske dades.
"Jaj Aehtjie, chi djanav so te kerav!" phenel e Elsa rojindos thaj kikidel peske dades. "Nas dosta te skrij jekh intrego kevnia, akanak mangel vov man te kerav te aresen e shtar balvalja khetanes. Birija me kodo te kerav? chi na chi acharav so kodo znacij?!"
Lako dat gladjij la pa lake bal. Angla leste si voj e maj zurali khaj tromal te kerel sa, khaj tromal te avel maj butivar khaj o parno kraj ande Saajvoe-rajo.
"Elsa, muro bari gugli chej", phenel vov, "feri tu birisardanas te nakhaves jekh kasavi misia, feri tu." Elsa dikhel asvenca pe pesko dat, thaj vi te birisardas voj te skrij jekh kevnoa acharel voj ke voj chi birija te nakhavel kadi maj paluni misia ande
Saajvoe-rajo.
Lako dat vazdel la opre pe peski chang, sar khaj mindik lasa kerlas khere, thaj voj shiol pesko khan karing lesko kolin thaj shunel sar lesko hjilo marel, thaj vov lake phenel sar mishtoj leske kote kusa lako pral thaj ke von len sama pala cherbura thaj ke naj so te ghindoj pa lende. Elsa acharel pa lesko glaso ke vov lake mindjar phenla variso so voj chachimasa chi kamel te shunel.
"Tato …" phenel voj rojimasa ando glaso, "pachas tu ke birija te nakhav kadi misia?"
Lako dat chumidel lako chikat zhi pun del la o atveto. duj sekundi dikhel pe late feri kodol duj muti sekundi achardjionas sar but chasura.
"Elsa, me phendemas tuke te na keres kadi misia. Ke sajek si so te na keresa thaj so te na nakhavesa, arakhela o parno kraj feri neve misi tuke, thaj kado ke aves amende ande Saajvoe-rajo kado nasvaravela tut", lako dat dikhel hor ande lake jakha. "Shaja te meres te aves maj butivar."
"Feri.., me nashtik te mukhav tumen kate" phenel e Elsa holjasa.
"Na dara, ame avasam mindik kate Elsa", phenel lako dat. "thaj dav tut muri vorba ke dikhasam amen maj angle, na dara."
Elsa chi kamel te shunel peske dadeske vorbi, vov vorbij maj dur.
"E parne krajes si jekh magicno bar khaj sikavel leske so kerla pe angle ande vrama, thaj kodo khedipe kusa kodol shtar balvala, so vov tuke phenel… "chi kamav te phenav tuke za but, feri kana vov nas pasha kodo bar chordem me man kote andre thaj dikhlem pe kodo bar, thaj birij te phenav tuke ke birisa te nakhaves kadi misi, feri na adjes vaj tehara feri pa but bersh kana aves maj phuri. Mangav tut Elsa bolde tu khaj chiri dej akanak thaj zhutin la, thaj trajin chiro trajo muri chej."
Elsa chi kamel te shunel kadal vorbi ke kadal vorbi dukhaven la, feri vi kade acharel voj andral ke leskoj o chachipe.
"Si te ashiav tumenca kadi rachi, shaj te phenes so kames", phenel e Elsa. "Kamlemas te beshav pasha tutet haj pasha muro pral kadi rachi thaj kamlemas te phenes amenge kodol phurikane paramichi sar khaj mindik phenesas amenge, te na bistrav tumen."
Elsasako dat kerel anda shero, thaj lel la vastestar thaj von djan karing o drom so djal karing e parne plaja thaj kote tordjiol o Mattias thaj djukarel pe lende, pasha leste tordjion e shukar parne cherbura.
Kodi kali rachi sas shukar thaj ezera cherhaja phabarnas opre e kali rachi. Elsa, lako dat thaj lako pral beshen opre intrego rachi thaj vorbin jekh kaveresa. Kana e tetehara areslas thaj e khamesko odut avelas opre das a Elsako dat la jekh sumnakuni galba so o parno kraj les das anda Saajvoe-rajo thaj mangel la te del kodi galba laka dake.
"Kam pachala voj tuke akanak, muri chej, te desa la variso khatar kado rajo", phenel vov thaj lesko muj asal. Elsa kikidel len zurales thaj djanel ke kodi sumnakuni galba birija te pochenel lengo habe but shon maj angle thaj ke chi trajina chorimasa ande bokh.
"Mukav tumen Devloresa, dikhas amen Mattias", phenel e Elsa kana voj djalas avri pa kodo magicno baro bar. Vi te si voj zurales brigaki chi rovel voj. E vorbi khaj lako dat lake phendas zurardas la, thaj zhi pun gelas voj perdal o bar das voj len peski vorba ke voj nakhavela e parne krajeski misia anda Saajvoe-rajo kana avla maj phuri.
Thaj kodo si chachipe, ke kana e Elsa del peski vorba inkrel voj mindik peski vorba.
Hmm, kam agorisajlov e paramichia pa Elsa Laula kade kana voj sas inja bershengi, feri kamav te phenav tuke sar e lako trajo nakhlas zhi pun vi tume mangena te djan tumenge khere. Kana e Elsa avilas khere purisardas voj sa peska dake, kas las te pachal lake kana voj das la e bari sumnakuni galba. Kodi rachi mukhlem me unien anda mure cherbon te aresen lende khere te na aven von korkori bi cherbengo. Djanav ke kam pachan ke sim nasul chachimasa chi sim nasul feri sim chacho thaj vi lashio.
E Elsa nakhlas butivar o magicno bar, feri soha chi avilas palpale mande thaj kodo si mishto, ke vramasa kerdjilas voj jekh anda e maj godjavel sami djuvlia ande intrego ljuma.
Jekh kaver buchi so voj kerdas sas kodo ke voj skirisardas jekh anda e maj vazne sami kevni ande historia pa e samenge chachimata. Thaj kodi kevnia kerdas ke voj kerdjilas pindjardi mashkar sa e sami ande intrego ljuma thaj zhi pun voj perdjilas 30 bersh puterdas voj but samitska organizatci thaj tradelas pa intrego ljuma thaj vorbijas pa e sami thaj sar e sami trajin.
Voj skirisardas vi but lila khaj o shvedicko kraj thaj ivende ando bersh 1917 nakhadas voj e misia thaj khidas khetanes e shtar balvalia ande jekh than.
Akanak des tu fajma ghindo, sar voj kodo kerdas na?
phenav tuke sar, ando februaru de 100 bersh kodolestar khidas e Elsa e sami manushen anda shtar thema te birin te den vast khetanes thaj te vorbin pa e vazne pushimata so len sas khetanes.
Vorbinas pa skola, cherbonge buchia thaj khaj von si te trajin e Sami Kodo khedipe sas kasavo lashio thaj vazno ke zhi adjes beshen e phure thaj e terne sami thaj vorbin maj dur pa kodo khedipe.
Thaj kade agorij pe amari historia pa e Elsa Laula. Te avla kade ke vi tu varisar jutisa mande ande muro rajo, de tut ghindo pa Elsa, thaj troma sar voj khaj kerlas, thaj na dara thaj dikhesa ke vi ame avasam amala!
Parno kraj parudas pesko ghindo thaj nas dosta e lilesa thaj akanak musaj voj te skrij jekh kevnia. Feri sar kerla voj kodo? voj si feri 9 bershengi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
4. E kevnia
Buerie biejjie! Kade das lashio djes pe samitsko chib. Loshav ke kames te aves manca maj dur kate. Butivar acharav man korkoro kate. Feri akanak boldas amen khaj o maj vazno. Elsa Laula. Ehh. Khaj samas? Elsa dikhlas peske prales thaj peske dades. Feri vorta kana e Elsa ghindojas ke voj shajas te ingrel len kere, dem me, o parno kraj anda Saavjoe-rajo, Elsa jekh nevi misia. Haha! kadej, chack nashtik o trajo te avel lokho na?
Musaj te maras amen anda amare! Mindik phenav kodo. Kana dikhas a Elsa kadi data nakhlas aba trin kurke. E Elsa beshel peske khere thaj skrij mangee jekh kevnia.
"Chack kado chi djal" tsipij e Elsa holjasa, thaj dikhel pe sa e paperioshi khaj shudas angla peste. Voj acharel ke kanchi chi djal lake sar mukhlas o Saajvoe-rajo thaj sa djal pharimasa.
"Me sim feri 9 bershengi, kadoj dilipe! Sar te skrij jekh intrego kevnia?" phenel e Elsa peske tela nakh, thaj ushtiel opre te kerel variso kaver. E kevnia si vazno, feri e familja musaj vi kade te han variso, thaj akanak kana o Mattias thaj o tata si kote musaj e Elsa te zhutij peska da. Koncentrovano djal e Elsa avri anda lengo kher thaj djal khaj peski dej khaj beshel thaj muzil a guruvnia.
"Mamo, so birij te ushtiavel jekhes anda pharo sojipe" pushel e Elsa, thaj laki dej dikhel chudne jakhenca pe late.
"Chi acharav so pushes, Elsa" phenel laki dej. Voj mukhlas a guruvnia thaj boldas pe karing peski chej.
"Musaj te kerav variso … Te birij te anavav palpale e Mattiasost haj mure dades. Musaj te skrij jekh kevnia. Thaj kadi kevnia si te ushtiavel jekhes anda pharo sojipe. Feri… chi acharav so kodo chachimasa znacij, phenel e Elsa thaj dikhel brigasa pe phuv.
Laki dej tsirdel jekh phari dzi ande peste zhi pun voj del la atveto, thaj dichiol pa lako muj ke phares si lake te vorbij pa kodo.
"Muri chej, Mattias thaj chiro dat tasile. E mursh arakhle lengo parahodici pa kaver rig, thaj tu avilan khindi sa kodo djes, phenel kai dej brigasa. "Chi birij pe te ustjiavel pe opre e mulen muri chej!"
Elsa chi djanel sar te phenel peska dejorake so chachimasa kerdas pe ke o Mattias thaj lako dat chachimasa trajin. Chack voj djanel ke von trajin ke voj sas ando Saajvoe-rajo, vi te si kade ke laki dej lake chi pachal.
"Djanav ke mezij ke von mule, feri me djanav ke von si maj dur zuvinde", phenel e Elsa. "Feri zhi pun birij te sikavav kado tuke musaj me anglunes te skrij jekh kevnia".
"Khaj si te ushtiavel e muloren?", pushel e mama. Voj dikhel rojimasa pe peski chej. "Atunchi ghindoj ke musaj te skris variso so si amare manushege zurales vazno. Kam si te skris jekh kevnia sar e shvedicka gadje zumaven te paronchin pe amare trajora. Butivar dos man ghindo te tradav khaj o Kraj ando Stockholm thaj te phanav leske sar leske manush amenca keren. Thaj ke von mindik amenge phenen ke ame Sami manush musaj te khidas amen avri pa lengi phuv vi te sas kodi phuv amari maj anglunes!"
Elsa kerel anda shero, thaj pachal ke achardas peska da.
"Apool so, pachas ke te skrija jekh kevnia pa kodo so amare manush e Sami trajisarask, ke trobusardamas te trajisas ande khera, te avel amenge slobodo te trajisaras pala amare zakonura kusa amare cherbura, ke atunchi avilov muri kevnia lashi?", pushel e Elsa.
"Ova, pachav, feri dostaj aba, mangav tut Elsa …" phenel e mama thaj muzil a guruvnia po dujto. "Aba nakhlas jekh shon sar hasajlas chiro dat thaj chiro pral. Trobuj te mukhas kodo akanak, Vi te si kodo phares amenge".
Elsa dikhel ke laka dake jakha asvaren, thaj boldel pet haj djaltar. Akanak djanel pa soste te skrij e kevnia thaj kodo kerel e buchi maj lokho ando skiripe.
Kodi rachi skrij e Elsa opral shtarvardesh patra. Kana o odut khatar o shunuto parudjilas khatar e khamesko odut das e Elsa gata peski kevnia. Voj uradas pe sigo thaj las te nashel sig karing o bar khaj puterdas lake o vudar khaj o parno kraj thaj lesko Saajvoe-rajo.
Kana e Elsa aresel khaj o bar, mezij kodo bar sa kade mysticno sar e paluni data, thaj e Elsa pachal ke vi kado drom puterdjiola pe kodo magicno vudar. Thaj kade vi sas, ke kana e Elsa shiol o vast po bar acharel voj sar voj tsirdel pe andre ande kodo bar.
Voj tsirdel jekh baro vozduho ande peste, feri chi ushpeji te tsirdel les gata ke hirtelen acharel voj sar lake buke dhukan. o lufto ande kodo bar phabarel lake parne bukhe, feri e Elsa chi del pe, kade dur areslas thaj voj das len peski vorba. Hirtelen acharel voj ke voj kotej thaj voj acharel sar voj hasal zurales. Voj acharel ke zurales phares si lake te aresel ande kado Saajvoe-rajo thaj ke kado shaja te mudarel la.
"Chi avilan pe vrama!" E parne krajesko glaso si holjarniko thaj e Elsa tordjiol sigo opre. Musaj te morel e jakha te birij te dikhel maj feder thaj atunchi dikhel voj e parne krajes angla peste, voj kerel e gada pe peste te mezij mishto angla leste.
"Mangav bari ertechia…. hiresha kraja. Feri las mange vrama te skrij kadi kevnia, thaj kadi kevnia si lashi thaj feri tuke", phenel e Elsa thaj del e parne krajes e intrego kevnia so voj skirisardas.
O parno kraj ginavel thaj boldel e patra, thaj univar vazdel pesko shero thaj shudel e jak pe Elsa. Pala jekh vram phandavel vov e kevnia thaj dikhel seriozne jakhenca pe Elsa.
"Musaj te phenav ke chi daras kanchestar, thaj vi tromandan te aves mande vi te chi avilan pe vrama…. Kodo chalilas man. Vi kade chi mukov chire dades thaj chire prales, ke chi dan gata e kevnia pe kodi vrama so me tuke phendem!"
Elsa lel te rovel thaj e asva hiordjion pa lake jakha, voj mangel e parne krajes anda intrego pesko hjilo te miloj pe latar.
"Me sim feri jekh tsini chejori," phenel e Elsa rojimasa. "Mangav tut, mukh man te dikhav mure dades thaj mure prales, mangas tut?"
O parno kraj dikhel pe late thaj mirij la peske jakhenca, zhi pun vov putrel pesko muj.
"Hmm, mukhav tut te dikhes chire dades, thaj dav tut jekh maj paluni chansa te les len avri anda muro rajo. Feri atunchi musaj te khides khetanes e shtar balvalja ande jekh than. Te birisa te khides len khetanes, atunchi mukov tuke chire prales thaj chire dades, feri vi kado phenav tuke thaj achar so phenav. Te na birisa te keres kado atunchi chi dikhes len soha maj but ande intrego chiro trajo!"
Kodole vorbenca boldel pe o parno kraj thaj djal thaj pala leske dume tordjiol hirtelen lako dat. E vrama ashadjilas ande late thaj rojimasa nashel voj khaj pesko dat.
Elsa Laula skirisardas jekh lil thaj o Parno kraj kamlas kodo lil. Akanak si voj te dikhel peske dades thaj peske prales.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
3. Pale khetanes
Bööresth! Jaj ke mishtoj! Maj dur san amenca ande parne krajesko Saajvoe-rajo. Muro rajo.
Fajma kames te djanes sar djal amara amljake a Elsa Laulake? Ande paluno kotor skirisardas e Elsa jekh lungo lil mange. O lil sas pa chavoresko chachipe te avel khetanes peska familjasa, thaj te na aven uni manush shudine kaverendar.
Voj musajsas te arakhel jekh kaver vudar kadi data te aresel ande muro rajo thaj kodo kerdas voj kana voj nakhlas perdal jekh mysticno bar, khaj sas lishime khatar e bari kali chirikli. Kana aresena ande paramichia akanak aresena kote kana e Elsa vorta dikhel peske dades.
"Aehtjie!" tsipij e Elsa loshasa, thaj lel te nashel karing pesko dat khaj beshel ande jekh tserha ande parne krajesko Saajvoe-rajo. Sar mindik te beshlov kote.
Sar te djanglov ke o lil khaj e Elsa skirja avla dosta lashio. Pasha leste tordjiol o Mattias.
"Jaj ke mishtoj, ke tume san kate! Chi acharen sar mange sas shusho bi tumaro. Me thaj e tjidtjie, thaj vi e mama!" phenel e Elsa bara loshasa thaj e vorbi huran anda lako muj. Aba chi acharel e dukh ando vast kana kikidel peske dades, voj loshal kade zurales ke soha chi kamel te mukhel peske dades.
Pala jekh lungo vrama kikidimasa phenel o Mattias khaj e Elsa ke vov kamel te sikavel lake e parne krajesko Saajvoe-rajo, thaj o tata phenel ke kodo si jekh lashio ghindo.
"Zurales shukares si kate", phenel o Mattias thaj sikavel e najesa karing e plaja thaj o len khaj si angla lende.
Pe phuv baron parne luludjia thaj e bahovinja pashliov pe bara. Kate birisardov e cherbura te nashen ande slobodia thaj te han pe chale sako djes.
Elsa khaj si sikli e cherbonca arakhel sigo e parne krajeske cherbura ande Saajvoe-rajo.
"Dikhen sa parnej! Sako jekh cherbo si parno, Mattias!", phenel e Elsa. "E parne krajeske cherbura musaj te aven e maj bahtale cherbura ande ljuma".
Elsako dat kerel anda shero thaj harundel peski falka.
"Chaches Elsa, but bajura si zurales lashie kate, vi te sam zurales dur keral. O parno kraj phendas ke dela amen unien anda kadal cherbon, feri te inkrov amen pe amari righ thaj te na diljaras les", phenel e Elsako dat.
"Me aba dem anav mure cherbos", phenel o Mattias loshasa, thaj e Elsa musaj te serel sostar voj kote avilas. Laki dej thaj lake kaver pral djukaren pe lende khere.
"Aehtjie, O parno kraj ande Saajvoe-rajo phendas ke tume aba shaj te aven khere akanak", phenel e Elsa. "Tume trobun amen khere. phares si amenge bi tumaro."
Lako dat dikhel brigasa pe late. Mattias, khaj vorta las te nashel karing e cherbura ashavel te nashel, thaj boldel pe lende. Vi vov dikhel pe late jakhenca khaj sikaven ke vov chi pachal ande late.
"Elsa, pachas chachimasa ande kodo? O parno kraj anda Saajvoe-rajo si pindjardo ke pharoj thaj chi inkrel mindik peski vorba. Nashtik te aves za brigaki te na mukhela amen te djas khere adjes." Tatasko glaso si khino, thaj e Elsa chi djanel so te phenel leske palpale.
"Chak vov si o kraj, jekh kraj musaj te inkrel peski vorba, na?" pushel e Elsa.
"No… jo…" phenel lako dat. "Jekh kraj trobusardov te inkrel peski vorba. Thaj tu djanes kodo , ke univar naj dosta feri te skrij pe jekh lil, thaj te djukarel pe ke o kraj avla thaj zhutija."
Tela kodi vrama so o tata vorbijas keradas o Mattias jekh jagh, thaj e Elsa thaj o lengo dat beshen kote pasha leste.
"Sar te na avel, katej maj feder, kana si o ivend, ke e cherbura birina te chaljion kate." phenel hirtelen o Mattias. Lengo dat thaj e Elsa dikhen pe leste thaj keren anda shero ke kadej.
"Chachimasa si o Saajvoe rajo jekh lashio than e cherbonge thaj kodolenge so len sama pala lende, thaj e maj lashi djela si kodo ke vi te chi birisaras te mukhas kado than bi krajeski permisia, si kado than chachimasa jekh rajo pasha e temlica ande Umeå." Tatasko hango si pharo kana vov vorbij pa Umeå. Na durmut kodolestar dosharnas les kaver Sami ke vov butobi chordas lenge cherbura.
Elsa serel mishto kodo djes kana e policia dine andre ande lengo kher thaj line lake dades. Beshlas jekh intrego bersh thaj e familja trajias chorimasa thaj univar chin anas len so te han kodo jivend.
"Dostaj, na vorbin pa Umeå!" phenel e Elsa. "Na vorbin pa kodo kana sam khetanes. Chi birij te ghindoj pa kodi vrama". Mattias kerel anda shero thaj von lenas avri o habe anda trasta khaj sas pe Mattiaski trasta.
"Akanak trobusaras te has", phenel o Mattias, thaj lel te shingrel anda o shutjardo mas.
"Jo, thaj pala kodo tradas amenge khere!" phenel e Elsa loshasa.
Kodi rachi beshlas e Elsa, Mattias thaj lengo dat lungo vrama angla jagh thaj vorbin jekh kaveresa,
thaj hirtelen nakhlas e vrama 2 pe rachiate. Elsa del pe ghindo ke puznoj thaj ke trobunas aba te djan peske khere, feri zhi pun voj ushpeji te ushjel opre tordjiol kode pasha lende o parno kraj.
"Ke mishtoj tumenge kate, si tumen ekcera kava vi mange" phenel o parno kraj, feri ande lesko hango achardjiol pe ke vov kamel variso kaver.
"Elsa, chachimasa chalilas man chiro lil" phenel o kraj, "feri me kamav variso maj but tutar, zhi pun birij te mukhav chire prales thaj chire dades tusa khere ".
Elsa dikhel chudasa po parno kraj, thaj zhi pun voj ushpeji te putrel pesko muj te phenel variso, vazdel o kraj pesko vast, te na vorbij e Elsa.
"Kodo kon pucharel pe ande peske buchia chi agorij butivar intrego buchi", phenel o kraj,
"Thaj anda kodo ke tuke gelas kade lokho te skris kado lil, si te dav tut jekh nevi misia te keres. Jekh kasavi phari sar kana phirel pe mashkar duj planeti."
"Chak dan chiri vorba!" tsipij e Elsa thaj dikhel holjasa po parno kraj anda Saajvoe-rajo.
"hm, me sim o kraj- thaj birij te paruvav muro ghindo kana me kamav thaj akanak kamav te skris mange jekh intrego kevnia, jekh kevnia khaj birij te ushtiavel anda lindri. Djatar thaj si te aves palpale angla dujto kurko ke te na avilan, chi dikhesa soha chire prales thaj chire dades!"
Thaj kana o parno kraj anda Saajvoe-rajo phandavel pesko muj lel intrego lesko rajo te boldel pe zurales sigo. Sa e kolorura thaj sa e formi bolden pe khetanes, thaj e Elsa lel te hural opre karing o cheri khaj chachimasa si o jezhoro.
Kana e Elsa puterdas peske jakha pashliolas voj korkori pasha o jezhoro, thaj kote usijas e bari kali chiriklori, thaj e Elsa rovel.
"Aehtjie, Mattias. Na daran, pa na buteste dikhasam amen", phenel voj rojimasa. "O parno kraj chi njerija manca! dav tumen muri vorba"
Elsa areslas khaj pesko dat thaj lako pral tela paji thaj musaj akanak te skrij jekh lil e Parne krajeske te birin von te skepin pe lestar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2. O lil
Bahtalo djes! Loshav ke inke san amenca! Phares si te mukhel pe kado than na? Me sim o parno kraj Saajvoe, thaj ande paluno kotor ande amari historia birisardan te pindjaren a Elsa Laula khaj dikhlas sar lako dat thaj lako pral o Mattias tasile ando paji thaj varisar jutisarde ande muro rajo. Atunchi dem la jekh misia. Te skrij jekh lil. Te birija voj kodo te kerel dav la lake dades thaj lake prales. Akanak kana das andre ande historia bishavav me vorta a Elsa mura magiasa opral pa paji.
Zhi pun e Elsa lel sama so lasa kerel pe, lel voj sama ke o paji krujal late kiral, bare bubli huran pasha late, sar te beshlov ande jekh bari piri, kusa kirado paji.
Voj chi acharel chachimsa so lasa kerel pe feri lel sam asar voj hural opre thaj hirtelen del voj opral pa paji.
Voj acharel pe sar jekh khindo kotor thaj hasal khatar o paji.
"So kerdas pe kate chachimasa" pushel pe e Elsa pestar, voj beshel po kishaj angla paji. Anglunes ghindoj voj ke sa kado sas jekh suno, feri chi achardjiol sar jekh suno.
Uni bajura si za chache sar te avilov kodo jekh suno.
Elsa lel te khidel e patra anda bal thaj te strangol e bal thaj del pe sa kodi sekunda ke mishtoj ke o kham phabarel avral, te birin lake ghada te shutcion. Vorta atunchi, kana kamlas te aceptulij ke sa kado sas feri jekh suno. Pa papina koronenca po shero, thaj pa jekh rajo tela paji dikhel voj vorta kodo zeleno karandashi.
Kodo so o kraj-Saajvoe das la te skrij jekh lil.
"Apol chachoj o parno kraj - Saajvoe!" phenel e Elsa zurales thaj dikhel holjasa pe kodo jezhoro. "No ja, feri te lav man te skrij kado lil. Aehtjie thaj o Mattias si te aven khere, dav muri vorba pe kodo!"
Sar phirel e Elsa peske po drom khere ghindoj voj peske ke o parno kraj anda Saajvoje rajo das la jekh lokho misia. Ke voj si e maj lashi ande peski klasa te skrij thaj vi te ginavel, e sikavni anda klasa phendas butivar ke e Elsa trobusardov te nakhel uche skoli.
Jekh djes manglas la laki sikavni te skrij e Elsa jekh lil khaj e Krajaskina ando Stockholm thaj te mangel latar love te birij e Elsa te studiolij thaj te kerel buchi ande bolnica. Elsake sas kodo interesno thaj vov delas pe ghindo save argumentura te skrij ande pesko lil khaj e krajaskina te birij e krajaskina te bishavel lake love.
"Nashtik te avel maj phares te skrij pe jekh lil khaj o kraj sar khaj jekh krajaskina" phenel e Elsa kana voj aresel khaj lengo kheroro ande Kanaan. "Dostaj feri te skrij variso godjaver."
Thaj kodole vorbenca lel voj avri o karandashi thaj lel avri paperoshi thaj lel te skrij thaj te ginavel sako vorba po glaso kana voj lel te skrij o lil.
"Hiresha kraja", skrij voj. "Jekh familja khaj naj intrego, si jekh bibahtali, brigaki familja. Anda kodo naj shukares te mukhel pe shavores te barol opre bi dadesko.
Djanav ke san jekh zurales godjaver mursh, thaj anda kodo achares kado vi tu. Thaj vi kade musaj me te skrij kado lil te des palpale mure dades thaj mure prales.
Trobuj te achares, ke bilengo si amaro kher zurales shushio, thaj chi sosko shavoro chi trobijas te barol bi dadesko …"
Pala but chasura agorij voj pesko skiripe.
"Kade de! Kodo nas pharo! Tehara si te huchav ande kodo jezhoro thaj si te usij tele khaj kodo parno kraj ande lesko Saajvoe-rajo, thaj anav khere mure dades thaj e Mattiasos!" ghindoj e Elsa peske.
Voj acharel pe barikani anda pesko lil. Kamlov chachimasa aba akanak te nashel khaj o jezhoro, feri varisar acharel voj ke voj trobuj te pehenij anglunes.
Kana e Elsa ushtsiel acharel voj ke la si perdo zor. Sigo uravel pe thaj shiol o lil ande pesko gono. Lel pe peste pesko zubuno khaj maj dur sas ekcera khindo.
"Jaj, ke shill si!" tsipij voj zurales thaj nashel maj dur, ghindosa ke vi kade si te huchel andre ande kodo melalo paji.
Nashimasa acharel voj sar o gono malavel la ande dume thaj voj lel te djilabel peske jojk thaj acharel pe zurales zurali thaj acharel ke kado djes si lako djes.
Sar nashel del pe voj ghindo ke voj si fajme e angluni khaj keladas e parne krajes anda Saajvoe kade sigo.
Feri variso naj sar khaj trobuj kana voj areslas pasha paji. Ke vi te si milaj avral si o intrego jezhoro pahome thaj sa si jekh baro lodo. Kasavo thuloj o paho ke e Elsa chi birij te paravel les, kodo so mezijas kade bahtales de duj minutsi kodolestar mezij hirtelen ke kanchi chi djala avri kadale lilesa.
"Keladas man kodo ruto kraj!" phenel e Elsa brigasa, thaj vazdel opre o maj baro bar thaj shudel les ando kodo pahome paji. Feri kanchi chi kerdjiol pe. Kana o bar malavel ando paho malavel o bar thaj hural ande kaver righ thaj e Elsa lel te rovel.
E Elsa shunel sar jekh bari chirikli ficoli pala lake dume thaj kado si lake ekcera chudno. Ke kodi chirikli chi hural thaj inke maj chudnoj kana voj dikhel ke e chirikli si opre pe jekh bari kopachi. Thaj atunchi maladas la o ghindo ke o parno kraj anda Saajvoe avilas e paluni data sar jekh papin. Voj ushtiel opre pe pundre thaj djal karing o vesh te arakhel a bara chirikla.
Maj feder si kodo te djal ando vesh thaj te rodel sar te beshel angla jekh pahome jezhoro.
Chi nakhel but vrama zhi pun e Elsa arakhel kodola chirikla. E bari kali chirikli beshlas opre pe jekh baro bar, thaj e Elsa acharel, ke variso chudnoj kadale chiriklasa.
"Kam djanes sar te aresav khaj o parno kraj ande Saajvoe-rajo…" phenel e Elsa buzhangles, thaj vorta sar si te astarel a chirikla, putrel e chirikli pesko muj thaj djilabel.
"Vålå, vålå, gierkie oksedh lea, vålå vålå, o bar angla tute si chiro vudar!"
Elsa acharel ke loshajvel khatar e djili thaj djal zurale pasonca karing o bar te zumavel te lel pe andre po dujto ande Saajvoe rajo.
Feri o bar chi putrel chi sosko vudar, sar khaj e Elsa ghindojas ke kerla, hirtelen acharel e Elsa sar voj tsinjol thaj del varisar andre ande kodo shudro bar. Kado si ekcera daravno thaj vi melalo. Sar te peres andre ande chick, thaj tela sa kodi vrama randel o bar laki pofa thaj vi dukhavel lako stungo piko... Pala jekh skurto vrama khaj achardjiolas sar 100 bersh aresel voj pe jekh drom.
Thaj vorta sar ghindojas, areslas voj po dujto ande Saajvoe-rajo, ke opral pa late birij voj te dikhel o paho khaj si opral pa paji.
"Juuj, areslan aba palpale" phenel jekh glaso pa Elsaki stungo righ, thaj kana voj boldel pe dikhel voj e parne krajes sar vov beshel pe jekh bucuma angla jekh tsini jagori.
"Jo, thaj andem vi chiro lil khaj manglan mandar" phenel e Elsa. Voj daral feri chi kamel te sikavel peski dar thaj lel jekh paso angla peste te sikavel ke voj naj daravni thaj lel avri o lil. "Pacav ked osta avla kado lil."
"Chachimasa, tume khaj san sami tume mindik sanas lashie te skrin lila. Te si kade ke varikon sas nasul karing tumende. Na bister kodo kana avesa maj phuri, Elsa, dikhesa ke skrisa but maj but lila ande chiro trajo maj angle", phenel o parno kraj anda Saajvoe-rajo kana vov ginavel o lil khaj e Elsa leske skirisardas.
Kana das gata kusa o ginajipe dikhlas vov pe Elsa thaj lesko muj asalas.
"Musaj te phenav ke chachimasa skirisardan o lil mishto", phendas vov. "Kade mishto skirisardan ke fajma mukhav tut te dikhes chire prales thaj chire dades. Von beshen vorta pala kadi tserha".
Elsa djal pe mashie peske dadesa thaj peske pralesa. Hirtelen shunel voj jekh tsipipe. Lako pral mangel zhutipe...
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1. Tela paji
Lashio djes! Loshav ke areslan mande ande muro rajo! Chi pachav ke dikhlam amen maj anglal? Me sim o parno kraj anda Saajvoe thaj me kamlemas te vorbij tumenge pa jekh tsini samitsko tjej khaj bushiolas Elsa Laula.
Voj sas zurales godjaver thaj chi daral kanikastar, kam shundan aba pa late?
Besh tuke tele thaj phenov tuke variso so inke kanikaske chi phendem.. Birisa te shunes so e Elsa nakhlas kana voj musajas te nakhel mysticne daravne bucia kana musajsas te arakhel peske prales thaj dades ande muro rajo.
Beshen tele… ke akank lel pe!
"Av, Elsa, ke inke but mrezhi si amen te shas ando paji"
Aehtjies, tatasko hango shudjiol pa intrego paji. Muglaj avral thaj o balval si khindo. Naj shudro, feri e Elsa khaj si 9 bershengi chi kamel te avel pasha paji.
Kodo shaj lako pral o Mattias te kerel, vov si vorta te perdjiol 7 bershengo.
"Jaj Elsa, daravni kajni san" phenel o Mattias thaj asal.
Elsake bal si lunge thaj khudej, thaj ande lako shukar muj si but piegi, thaj vorta sar dikhel pe pesko pral sikavel voj leske jekh nasul muj.
"Tato, djanes ke mange shudroj o paji! Birin te keren kado, bi muro, me djukarov katet haj khidov ekcera muri. Mekh o Mattias te avel tusa po parahodici, leske dragoj te khindzol" phenel voj, thaj lako dat djanel ke chi njerija lasa, asal tela nakh thaj kerel anda pike.
"No mishto, Elsa, feri tu uzharesa sa e mashien khaj astarasam" phenel vov thaj pizdel o parahodici ando paji.
Vi te si jokor tetehara, phabarel o kham zurales pe kado jezhero pasha e shudre plaja. Elsa lel te khidel e muri so voj dikhlas pasha drom kana voj thaj lako pral phirnas karing o jezhero. Kado djes si lake lashio.
Thaj hirtelen shunel voj jekh baro malajipe ando paji. Elsa boldel pe sigo karing o paji.
"ZHUTIN MAN! CHI BIRIJ TE MISHKIJ MAN! EMREZHA INKREL MAN TELE!" Mattias tsipij thaj shudjiol e bari panika ande lesko hango,
thaj e Elsa nashel karing o paji te zhutij pesle prales. Mattias marel peske vastorenca opral pa paji thaj vi te si vov feri 100 metri khatar e Elsa mezin kodal metri sar kilometri..Lake ghada kinjaren la, feri e Elsa usij vi kade sa anda peski zor karing o tsiono parahodici khaj das mujal ando paji.
Elsa chi acharel dar anglunimastar zhi pun lel sama ke vi voj aba del dela paji. Chachimasa djanel e Elsa te usij mishto, feri akanak chi birij voj te dikhel peske pralesko sheroro opral pa paji.
Vi lako dat hasajlas. Elsake ghada achardjion zurales phare thaj voj acharel ke aba chi birij, feri lake naj slobodo te ashiavel.
Voj musaj varisar te zhutij peske dades thaj peske pralores. Del peski maj paluni zor thaj aresel pasha o parahodici, kote tsirdel voj jekh baro vozduho ande peste thaj usij tela paji.
Sa mezij melalo tela paji thaj Elsa chi birij te dikhel mishto, feri varisar arakhel voj e mrezha thaj usij pasha e mrezha.
Kote telal acharel voj sar e khan len de dukhan zurales. E bukhe len te dukhan thaj achardjiol pe ke mindjar paradjiona von thaj hirtelen kaljiol sa angla late.
Vi te si kade ke e Elsa djanel ke nashtik te tsirdel jekh vozduho tela paji kerel voj kodo thaj tsirdel voj jekh vozduho.
Hirtelen lel sakofalo tela kodo paji te kirol ande diferentne kolorura thaj zuralo odut del tela paji, thaj ande sa kado dikhel e Elsa peske pralesko pundro, khaj das perdal pa e mashengi mrezha.
"Mattias! aba avav …" tsipij voj. Phabon lake buke ande bare dukha, thaj vi te si voj tela paji chi prdjion von pajesa.
Feri laki zor del aba avri, thaj lake phare ghada keren kodo ke aba naj la zor te usij maj dur.
Maj paluno ghindo so nakhel pa lako shero si kodo ke zurales chudnoj kado ke voj chachimasa chi trobusardo te birij te phurdel tela paji.
Elsa beshel hirtelen opre, thaj tsirdel sigo pala vozduho. Voj ghindoj peske ke voj trobusardov te avel muli, feri variso chudno acharel pe voj sar te kerdjiolov voj jekh masho andral ke o paji smakulij sar o lufto.
E Elsa beshel peske tele, tela o paji thaj dikhel pe kodol pajeske zelenimata mezij kodo sar te avilov opral pa paji.
"Kado sas … chudno" Elsa chudij pe ke voj birij korkoro te shunel pesko glaso vi te si voj tela o paji. "Kadoj fajma jekh sunoj" phenel voj peske. Dikhel pe righ thaj kote pashliol e mrezha, feri o Mattias naj kote.
"Kon san, manusha?" phenel jekh thulo glaso khaj avel maj pashe, thaj e Elsa zumavel te dikhel maj feder ande kodo melalo paji, dikhel voj jekh papin khaj si maj parni sar o jiv. Opral pa a papinako shero si jekh rupuni korona, thaj e Elsa chi birij te inkrel pet haj lel te asal ekcera.
"Kado kerdjiol feri maj chudno thaj maj chudno! Ertin mange, vorbisardan manca chachimasa, papina??"
"Kam vorbisardem tusa" phenel e papin, thaj ashavel. "O pushipe si vaj tu manca vorbisardan? thaj so si maj chudno? Manush khaj ghindon ke von birin te vorbin chiriklianca, hmm, chaches hasajlas e ljuma!"
"Feri … Khaj sim akanak?" Elsa chi acharel kanchi. Khaj lo lako dat thaj o Mattias? Thaj kodi papin phiravel jekh rupuni korona po shero, So kamel latar e papin?
Angla Elsa lel e papin te parudjiol angla lake jekha, thaj hirtelen parudjilas e papin pe jekh maj phuro mursh, urado ande parne ghada, thaj maj dur si e rupuno korona pe lesko shero.
"Me sim o Saajvoe-Gånka" phenel o parno kraj, "thaj tu san ande muro them. Chi trobusardanas te aves kate, phen mange sostar tu avilam thaj me dov man ghindo vaj shaj te ashios mande vaj na".
"Me sim e Elsa Laula thaj me rodav mure dades thaj mure prales, von pele avri anda amaro tsino parahodici thaj von trobusardov te aven ande kodi mrezha, feri von naj kote thaj me chi djanav so te kerav akanak.
"Chacimasa pelan ande jekh phari situatcia" phenel o prano kraj "Djanes, kado si muro rajo, thaj fajma birij vi te zhutij tut kate". Hirtelen inkrel vov jekh vuneto shipka ande peske vast, thaj e Elsa tsirdel jekh phari dzi.
"Kodi si mure dadeski shipka, me sudem leske kodi tjohpe - shipka, phen mange akanak kahj lo muro dat!"
"Nashtik feri te chorel pe varikhon andre amende ando Saajvoe thaj te na nakhel krisi. Elsa, tu chi trobusardanas te aves kate, ale kadi data chi kerov me kanchi. Djanes te skris?"
"Maj lashi ande intregi ljuma te avla mange musaj!" phenel e Elsa bi darako, "thaj chachimasa chi chordem man andre ande chiro rajo, me usisardem feri pala o Mattias thaj e mrezha!"
O parno kraj dikhel jekh lungo vrama pe late zhi pun vov del la jekh atveto.
"No mishto. Atunchi kamav te skris o maj vazno lil so skirisardan ande intrego chiro trajo, jekh lil khaj jekh kraj, thaj zhi pun o kaver shon aresel.. si te anes o lil palpale mande.
Te birisa te keres kado, atunchi dov tut palpale chire dades thaj chire prales. Te chi birisa te keres kado…. atunchi si von mure… thaj mindik avna maj dur mure.
Le kado karandashi, thaj atunchi avla fajma o lil lashio!"
Paramichaki skiritora: Johan Sandberg Mcguinne och Anne Wuolab
Bibi Sofia avilas anda Finlando thaj vorbij sigo e finlandicko chib thaj mindik anel a Irmake presentura.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E Irma kamel peska bibora anda intrego pesko hjilo thaj a Irmake naj drago kana e mama phenel a bibake te na anavel a Irmake presentura.
E paramichia si finlandicko thaj e Katja Aiha skirisardas la.
Juha thaj leski dej si khine pe sa kodo so si melalo avral kote khaj von trajin ando Upplands Väsby. Feri jekh rachi dikhel o Juha jekhe figuros so si ekcera chudno...
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Juha shunel jekh djes khatar peski dej ke ando Finlando sas len jekh kheresko mikolajo so lishijaslengo kher.
Numa sar si ando Upplands Väsby?
Si vi kote jekh kasavo mikolajo so lishij o kher?
E paramichia si finlandicko thaj si skirisardi khatar e Johanna Koljonen.
Liida rutsij pe, thaj e mama feri marel pe karfa te del gata o kheroro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Liida djal peske maj dur thaj kote si jekh daravno kher.
Hirtelen lel te brishindel thaj e dar barol thaj e Liida chi djanel khaj te garudjiol.
E paramichia si finlandicko thaj o Marko Posero skirisardas
"Me kamlemas te tradav ande dzungli khaj si nasul tigri thaj ande forura khaj vorbin kaver chiba. Kadi paramichia si pa mande thaj muri amalni Eira kana ame planulisardam te tradas ando Finlando."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E paramichia si pa duj amalnia so planulin te traden khetanes anda Uppsala ando Finlando pe duj grast.
Numa sar djal kado?
Kadi paramichia si finlandicko thaj e Lisa Lundström skirisardas kadi paramichia.
Andu si te dikhel peske bare idolos khaj djilabel - o rapper Cheek. Konserto si magicno thaj o Andu phenel ke vi vov si te kerdjiol jekh rapper.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Andu thaj lesko amal o Robin keren jekh grupa thaj si te keren jekh koncerto, numa trobuj te trenulin but.
Kadi si jekh finlandicko paramichia so e rapp artiska Jesse Piisinen skirisardas.
Sako bersh karing o ivent mekel o Radio Romano paramichi pe romani chib.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
O Adam Parno Szoppe sas amende ando studio te penel sar zal e buchi kana boldel jek paramicha savi si samisk pe romani chib.
Kraljo buzikane khanenca jekh purani paramichia anda Magiska skrinet.
Arachi line pe, but skoli ando Shvedo thaj shela ezera chavora line te phiren te sitcion ande skoli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Radio Romano sas arachi ande jekh skola ando Stockholm thaj maladjilam romane chavorenca thaj pushlam lendar sar von acharen pe ke e shkoli line pe.
Sas durmut duj manush so sas zurales barvale thaj zutinas sa e chorre manushen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pe kaste sas te mukhen pesko baro barvalipe thaj kon zutija pala lende e chorre manushen?
Jekh djes dikle von jeka phura romnia thaj zutisarde la...
Voj najisisardas lenge anda lengo lashipe thaj phendas ke avla len jekh shejori numa musaj te len sama pala late ke kana voj avla 15 bershengi avla jekh nasul sharkani. Von rovenas sako djes ke chi birinas te avel len shavora.
Ande kado programo shaj te shunen e Lazarito Delgado
Durmut kana nas komputerura thaj telefonura trajijas jekh barvalo bahtalo Grofo ande Russia...
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kadale grofos sas jekh shukar romni, khatik nas lako pharo, kasavi shukar sas ke e manush ladjanas pe vi te dikhen pe late ande laki shukh.
Voj sas zurales shukar numa sas vi klumpig, jekh djes kana voj sas te uljel tele pa e trapti ande djis pelas e chorri thaj paglas pesko pundro pe efta thana.
E doktora chi birisarde te keren kanchi, zumavnas te sastiaren o pundro numa kanchi chi zhutijas thaj musajsas te keren amputatcia thaj te shinen lako pundro.
E Romni thaj o grofo rote avri penge jakha numa e grofos avilas jekh idea, vov sas te keravel peska romniake jekh sumnakuno pundro, ke vov kamelas la kade zurales but ke kamlas te shiol lake jekh sumnakuno pundro thaj sas les love te kerel kodo.
Kana shute e doktora o sumnakuno pundro po than trjinas von pale bahtales thaj o grofo loshalas zurales peska romniake.
Jekh djes uravlas pe e romni ande e maj kuch ghada so sas ande intrego ljuma, sa sas ande sumnkhaj thaj kuch bara.
Kana e romni sas te uljel tele pa e trapti te sikavel pe ande peske shukar ghada e barvale grofoske hacisajlas voj peske uce papucensa ande kodol kuch ghada thaj pelas voj pale tele pe kodol bi bahtale trapti.
Akanak paglas voj vi peski kor thaj mulas po than.
O grofo rotas peske jakha avri thaj prahosardas peska kamada romnia pe mormunci.
Ande e grofoski djis kernas but manush buci, mashkar sa kadal sas jekh sonome, bibahtalo parne balengo gadjo.
Vov chi birijas te mukhel kodo ke e romni sas prahosardi kusa pesko sumnakuno pundro.
- Kodo sumnakhaj musaj te kostulij perdo love" ghindojas o bibahtalo gadjo.....
Vov chi birijas te mukhel o ghindo ke sas jekh romni prahosardi kusa jekh sumnakuno pundro.
Jekh raci kana savori sovnas gelas vov chordanes pe mormunci thaj hunadas opre a romnia thaj chordas lako sumnakuno pundro thaj kana sas gata prahosardas vov la po dujto, konik te na lel sama so vov kerdas.
Pala kodi raci nas aba soha paca pe kodol murmunci ke sako raci ashundjiolas jekh djuvliano glaso khaj rovelas thaj phenelas "sumnakhaj, sumnakhaj! De man palpale muro sumnakuno pundro!"
E manush so trajinas pasha e murmunci chi birisarde pala jekh dopash bersh thaj o sherutno pa murmunci gelas khaj o barvalo grofo thaj phendas leske ke leska mula romnia naj paca ando grobo thaj ke varikhon trobuj te djal te vorbij a mula romniasa.....
Kodi raci gelas o Grofo korkori, ke vov chi daralas te djal kote ke vov djanelas ke vi vov jutija pasha late kana vov merla....
Vov gelas kote thaj vorbijas lasa te na rovel racianca e romni.
E romni rovelas thaj phenlas Sumnakhaj Sumnakhaj, de palpale muro sumnakuno pundro...
O grofo rovelas thaj chi acharlas kanchi. Sostar rover muri kamadi romni? Phenlas vov roindos. Chak si tut jekh sumnakuno pundro phenlas vov lake palpale.
Pe dujto raci bishadas o Grofo peske rashajes te djal te rudzji pasha peska romniako grobo, chi kodo chi zhutisardas.
Intrego foro shunelas pala jekh vrama a romnia kana voj rovelas thaj mangelas pesko pundro palpale.
O barvalo grofo manglas pala kodo peske buciaren te djan te shunen vaj von birin te vorbin a mula romniasa, numa chi kodo chi zhutisardas.
Pala trin bersh thaj opral 1000 racia pa a romniako meripe shundas jekh sluga ande e grofoski djis sar o sonome, bibahtalo parne balengo gadjo vorbijas ande pesko suno, voj shunelas sar vov vorbijas ke vov keladas savoren thaj vi a mula romnia thaj vi e grofos.
Voj purisardas kodo khaj o grofo thaj o grofo akhardas e sonome, bibahtalo parne balengo gadjes peste.
O gadjo phendas ke vov sas aba pe murmunci thaj phendas ke chi kamel te djal po dujto.
O grofo las avri jekh pistolo thaj phendes e bibahtale gadjeske ke te na djala vov pe murmunci tela o grofo les pushke ando shero.
O bibahtalo gadjo darajlas te djal pe murmunci numa cirdas troma ande peste thaj gelas pe murmunci.
O glaso rovelas maj dur, sa kade daravnes thaj roindas mangelas vov Sumnakhaj, Sumnakhaj, de palpale muro sumnakuno pundro.
O bibahtalo gadjo pasholas lokhes thaj phenlas roindos ke vov chi acharlas so voj mangel thaj ke vov chi djanel so voj mangel.
Hirtelen chi shundjilas a mula romniako glaso. Kanchi chi shundjilas pe murmunci.....
O parno bibahtalo gadjo loshajlas thaj pashilas khaj o grobo thaj delas pe ghindo ke vov sas maj godjaver ande intrego foro thaj birijas vi te kelavel a mula romnia.
Vov pashilas khaj o grobo thaj vorbijas tela pesko nakh, chi achiarav chachimasa so tu mangesas kade but bersh kana hirtelen ashiadan te roves.
- Tut kamav te hav tu bibahtala gadja! Cipisardas e muli romni thaj ushtilas avri anda pesko grobo thaj cirdas e bibahtale parne gadjes pesa palpale ando grobo.
Pala kodi raci chi shundjilas kanchi ande kodo foro thaj o barvalo grofo trajisardas pala kodo bahtales sar maj anglal peske manushenca ande kodo foro khaj si ande Russia.
Pytte si te tradel po treningo thaj phendas ke avla maj lashio, feri dosta phares si te avel jekh o maj lashio.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Adjes si jekh brigako djes ando istalovo Granbacken.
Pytte si te tradel po jekh campo khaj si te trenulij. Pasha Barr tordjion leske kaver amala.
- Darav ektsera ke si te tradav, phenel o Pytte.
- na dara, sitshiosa perdo kote, phenel o Jumper.
- Pa trin shtar djes san palpale, na dara, Phenel o Atilla..
- Na dara, tu avesa o maj lashio grast anda sa e grast, phenel e Sonja, na dara.
Sa e grastane bajura si packulime ando grastano transparto.
Les si te avel kote leski zen, leski chisla, lesko khas thaj lesko colo.
- feri tu ashilan akanak, trobuj te djas andre ando vurdon, phenel e shejori khaj si pasha leste.
-jaj ke mishto, e Ling, i, voj avla mantsa pe kado campo, ghindoj peske o Pytte thaj loshal kodoleske.
- Mishto avla amenge kote! Phenel leske e Ling thaj kikidel les zurales..
O Pytte dikhel pe late thaj loshal lake.
Thaj traden khetanes po campo.
Pala jekh vrama ashiavel o vurdon thaj o vudar khatar o transporto puterdjiol.
But gras si kote. Sako falo mezij maj kaver.
O Pytte chi kamel chachimasa te djal avri anda vurdon vov tortjiol mishto pe peske petala kote ando vurdon.
- te avesa avri dov tut perdo guglimata, phenel e Ling lashe glasosa.
Jaj ke lashej kodol! Vov bistrel peski dar thaj avel avri anda vurdon.
- Shukar grastoro san!
Von djan andre ando Istalovo pa o baro vudar.
Ling keravel lesko than.
Voj anel leske paji thaj shiol o khas po than.
- Kade de! Akanak shaj te has, phenel voj. Me djav ande muri soba thaj keravav mure bajura.
Feri o Pytte naj bokalo..So avla akanak?
- Hej! Phenel jekh suro grastoro khaj tordjiol pasha leste, me sim e Lady.
Sar bushios tu?
Vorta sar o Pytte si te phenel pesko anav marel jekh chaso avral.
- Soj kodo? Pushel o Pytte..
Kodo znacilj ke ame si te djas po treningo akanak. Mange dragoj te avov po treningo.
Dikhasam amen kote prala!
Po treningosko than shiol pe o Pytte thaj e Ling mashkar e kaver grast.
Lashio djes! Las amen e treningosa akanak! Na bistren ke kado si te mezij lokho thaj shukares. Phiraven tume pe stungo righ.
Naj but than ande kado treningosko Istalovo thaj sa shudjiol zurales kote.
- Na aven za pashe jekh kavereste! Bolden tume ande kaver righ akanak, phenel e sikavni!
Phares si te inkrel pe mashkaral kadal bare grast.
Varikhon palal dindalel e Pytteski pori.
Pytte chi djanel so te kerel.
Pytte chi acharel sa so e Sikavni phenel.
Maj palal kodo djes si e Ling brigaki thaj voj ulavel e Pyttes.
- Chi nakhlas amenge mishto adjes, brigij voj.
Pala jekh skurto vrama loshajvel voj ektsera thaj kikidel e Pyttes.
- Kam nas kodi lektsia amari djela! Tehara avla maj feder. Atunchi si te huchias.
Po duujto djes si te huchien von opral pa ruzne bar.
- Keren te nashel o grast karing o bar, phenel o sikavno.
Ling thaj Pytte. Tume shaj te startulin.
Linge kerel anda muj thaj o Pytte acharel ke si te nashel.
Vov acharel pe zuralo. Akanak pashiol vov pasha angluno bar thaj lel zor thaj del tela o bar.
Savori khaj si po treningo len te asan.
Soha chi dikhle jekhe grastes te del tela e bar!
Melale thaj brigake djan von pe righ..
- Kaver lektsia si te avel ando vesh... Vi kote huciasam opral uni bajura....
Opral, zumavel e Ling te phenel...
Ling tradel po Pytte ando vesh thaj o sikavno phenel ke von shaj te den andre.
Opral!
Opral pa kasht nakhlas mishto.
Akanak pashol jekh barr chi mezij phares.
Kado naj pharo, ghindoj o Pytte thaj huchiel.
- Soj kodo?! Katej perdo paji.
Pytte zumavel te boldavel ando lufto.
Feri kodo chi djal thaj vov thaj e Ling den mujal ando paji.
Palpale ando Istalovo, beshel e Ling thaj o Pytte.
Von beshen brigake thaj chi phenen kanchi.
Pale malavel o chaso avral thaj kodo znacij ke e Ling si te hal pesko habe.
Sar djal bistrel voj pesko telefono ando istalovo.
Pytte brigij, vov kamel khere, khaj peske amala.
Feri so phenla? Chi nkahlas mishto o treningo.
Vov phasol khaj o telefono thaj hirtelen avel jekh filmo.
Filmo sikavel jekhe grastores khaj khelel shukares khaj shukar muzika.
- Wow!! Ghindoj o Pytte. Vi me kamav kade te khelav.
But, but but dati dikhel o Pytte po filmo.
O grast po filmo khelel thaj vazdel shukares peske changa.
Boldel pe thaj phirel vi palpale.
E pasura si phare feri o Pytte trenulij intrego rachij kadale pasonca.
O maj paluno djes pe treningosko campo tordjion sa e grast khetanes
von si te sikaven kodo so sitchile thaj pala kodo si te len diplomo.
Ling si te sikavel po Pytte so von sitcile kate, phenel e sikavni
Ling dikhel tele pe phuv ando ladjav ke acharel ke chi sitjile kanchi pe kado campo.
Hirtelen lel pe e muzika. Jekh shukar wiener valz.
Jekh, duj trin hopp piruett thaj jekh boldipe jekh super shukar khelipe khatar o Pytte.
Khere ande lesko Istalovo Granbacken tordjiol o Pytte thaj leske amala.
Savori dikhen pe leski shukar rosetka.
- Rosetka anda maj shukar khelipe... Phenel o Atilla loshako....
- Mishto ke shundan pe mande thaj sanas maj lashio! Phenel e Sonja..
- Zurales mishto kerdas, phenel o Jumper....
- Jo....phenel o Pytte... Kerdem kade te avel sar maj feder..
Hirtelen lel e Jupmperos jekh bari dukh ando per thaj e grastora musaj te anaven e veterineros. Pytte zumavel te anavel e veterinaros.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Adjes si Jekh normalno djes ande Istalovo Granbacken.
Avral phirel peske o shetlandspony Pytte peske grastane amalenca.
Pe sadura krujal e Istalovura si o khas shutino ande bare parne balonura. Kado avla e grastengo habe jivende.
O traktoro anavel e balonura thaj shiol len ande jekh tsino kher.
O traktoro shiol vi e grastenge habe ando rito khaj von tordjion.
Hirtelen tradel jekh parno vurdon sigo pasha lende...
- Dejvla, kodoj o veterinazho, phenel o Attila darasa. Varikhon si nasalo! Kam khaj amare amal pala o vesh.
- Fuj! Naj mange drago te nashav ando vesh, phenel e Sonja, vi te sim bari thaj zurali.
- Shoon so phenen Pytte, te na phirkeres ando vesh ke chire pundrej skurtej thaj shaj te kecis tut khaj e kornura.
Atunchi shaj te pejres thaj te dukhaves tut!
- soha chi simas ando vesh, phenel Pytte. Me thaj e shavora khaj traden pe mure dume khelas amen mindik kate.
- Kado than si maj lasho, phenel e Sonja.
Kovli char thaj lokhoj te nashel pe kate.
Birij te nashav krujal kado than pe 5 sekundi, vaj kam sas pe trin.
Attila thaj o Pytte asan khatar e Sonja thaj lako asharipe.
Jumper chi shunel pe late ke vov hal peske khas.
Hirtelen lel o Jumper te tsipij.
- Aj, aj aj.
Jumper pashliol thaj boldel pe ande bare dukha.
- Zhutin man! Aj.
- Las les Kolik, tsipij o Attila thaj dikhel po khas khaj halas o Jumper. Rumume sas o habe.
- Aven, musaj te vazdas les opre te mishkij pe ke kade avla maj chores. Sonja dja an e manushen!
Sonja nashel khaj o bar thaj hermetij te shunen la e manush, feri kote naj konik.
Bare dukha si e Jumperos! Savori zhutin les te tordjiol. Feri kodoj pharo kana varikhon kamel te pashliol intrego vrama.
- Chi djal kado, phenel Attila darasa, chi birinas, musaj te anas e veterineros so si pala vesh.
- Musaj te keras kodo feri o drom nakhel pa o daravno vesh. Thaj konik chi birij te nakhel pa bar ke si elektrisiteta.
- Me birij, phenel o Pytte
Thaj vov masij tela o bar.
Thaj lel te nashel.
O vesh si kalo thaj pe phuv si perdo kasht ke phares si te nashel pe sigo.
Khandel maj kaver ando vesh thaj sa bashol krujal o Pytte.
- Devla! Tsipij o Pytte.
Ande sako than si variso khaj mishkij pe thaj e kopacha kucimej thaj perdo puzhijanura si kote.
Sigo, sigo nashel vov.
Pytte ghindoj po Jumper thaj savi dukh les sas.
Musaj te nakhel pa vesh thaj te anavel e veterineros.
Pala jekh vrama naj les zor te nashel thaj lel te phirel maj lokhes.
E phuv si dosta kovli thaj naj kade daravno kate, ghindoj o Pytte.
Thaj e tsiriklora chi daraven feri djilaben shukares.
- Nash kate, djilaben e tsiriklora thaj sikaven save dromesa o Pytte si te nashel.
Hirtelen dikhel vov e veterineros pasha duj guruvnia.
Pytte nashel khaj o veterinero thaj hermetij.
- Sar areslan kate? Pushel e veterinerka. Chi trajis pe kaver righ vesh? Kerdas pe variso?
- Ihhihhhi, phenel o Pytte.
E veterinerka chi acharel e Grastengi chib feri acharel vi kade ke variso kerdas pe.
- Av kate! Tsipij voj thaj shiol les andre ande jekh grastano transporto thaj kodolesa traden von sigo ando Granbacken.
Veterinerka pashiol khaj o Jumper thaj shiol jekh salavari pe leste.
Anglunes shunel pe lesko per, pala kodo dikhel vaj si e Jumperos uchi temperatura thaj shunel vaj e pora si saste.
Hmm...Aha, phenel e veterinerka thaj lel avri jekh glaza medicina thaj del e Jumperos e medicina te pel.
E veterinerka hucilel e Jumperosko muj thaj del les parafin ulej.
Kado naj drago e Jumperoske ke naj lashio smako.
- Kadej Jumper, phenel o Attila, na dara mindjar mishto avela.
- Nakhav sigo e medicina, atunchi chi acharesa o smako, phenel e Sonja.
Jumper musaj te phirel te si te zhutij e medicina thaj e veterinerka hucilel o salavari thaj phirel lesa ando rito.
Pala uni minutsi acharel pe o Jumper maj feder.
Akanak avel o Istalovosko gazda. Vov huciel avri anda traktoro thaj avel nashindos.
- Oj Oj so kerdas pe, pushel vov.
- O suro connemara ponny las koli, phenel e veterinerka. Feri kodo tsino shetlandspony andas man pa kaver rig, ale akanak si sa mishto.
Feri musaj te paruves lengo habe ke shaja vi e kaver te nasvajven.
- Akanak kerav kodoo! Phenel o gazda.
- Najis tuke Pytte ke anadan mange zhutipe, phenel o Jumper thaj del e Pyttes luludja..
Tu san zuralo thaj vi chi daras.
- Ja chaches, chi darav! Phenel o Pytte
Jekh djes tradel andre jekh nevo grastano transporto pasha istalovo Granbacken, sikadjiol pe ke avel jekh nevo grastoro.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kado si jekh shukar jivendesko djes ando Istalovo Granbacken. Ando Rito phirel o Pytte, Jumper, Attila thaj e Sonja.
Jekh vurdon kusa grastano vurdon areslen lende.
- Kado sas chuda, phenel o Pytte. Grastano transporto... Trades varikhas akanak Sonja?
- Na, chi tradav khatik, phenel e Sonja. Thaj kodo naj muro transporto.
Sa e grast tordjion thaj dikhen pe kodo transporto.
O vudar puterdjiol khatar o transporto.
- Dikhen ke shukar grast! Phenel o Attila Igen shukari. Jekh shetlandsponny vorta sar tu Pytte..
- Chaches, phenel o Pytte chuddasa.
- Me djav angluni thaj dav les lashio djes, phenel e Sonja thaj phirel shukares karing o nevo grast.
E kaver phiren pala Sonja.
- Hej, sar bushios?
- Me bushiovav Jasmin, phenel o nevo ponny
Istalovosko gazda thaj e rakliori so avilas kusa Jasmin ingren la andre ando Istalovo.
- Aba chi sn maj tsino Putte, phenel Jumper, akanak san tu thaj e Jasmin sa bare.
Jasmin beshel korkori ando Istalovo jekh skurto vrama te sitchiol kusa o nevo istalovo. Maj pe rachiate avel o Pytte thaj e kaver grast andre.
- Trajisa pasha mande akanak? Pushel o Pytte
- Jo, trajija pasha tute tela o jivend ke muro istalovo si te keraven, phenel e Jasmin.
- Dragoj tuke te tsirdes vurdon palal, mange zurales dragoj kodo, te kames shaj les muro unzhule, phenel e Jasmin.
- Chi djanav. Inke soha chi tsirdem vurdonora. Mange maj dragoj te khelav man e chavorenca. Von aven tehara, dikhesa len atunchi!
Po kaver djes avel o istalovosko rakloro thaj anavel e Pyttes thaj a Jasmina te traden e chavora pe lende.
- Dikhen, jekh nevo grast! Tsipin sa e chavora thaj nashen sigo khaj e Jasmin.
- Jaj ke shukar! Kaloj.
- Jaj ke gugloj.
- Aven das les te hal e ropaja.
- Stopp! Phenel o rakloro khaj inkrel kado, chi soske ropaja akanak.
- E chavora bisterde man akanak, phenel o Pytte peske korkori.
Kana e lektsia lel pe tordjion savori pasha Jasmin, pala late si jekh vurdonora thaj savor kamen te beshen palal.
- But chavora shaj beshen ando vurdonoro, kadal shetlandspynnis si zurales zurale.
- Brrr, av pytte! Aven phiravas amen duj, phenel o rakloro khaj inkrel kado. Naj tuke shill na?
- Chaches mishto sas kado Pytte, phenel e Jasmin kana djan palpale ando Istalovo.
- Mmmm, phenel o Pytte thaj boldel latar pesko shero.
- Tehara avena maj but chavora thaj atunchi avla inke maj feder, djanes?
Jasmin diljarel maj dur...
- Kames te keras variso khetanes tehara, Shaj te khelas angla savorende?
- Shaj des man pacha? Kamav te pehenij akanak, phenel o Pytte
Po kaver djes del zurales but jiv.
- Jaj devla ke but jiv del, phenel o rakloro khaj inkrel chavorikani vrama, te dela kade but jiv chi avla konik.
- So? Chi avna e chavora adjes? Pushel e Jasmin.
Pytte djal latar thaj chi kamel te del la atveto.
Vov holjajvel pe late ke e Jasmin rumusardas leske loshake djes, ke sa chavora mangen te aven lasa.
Telefono dzvonij.. E chavora thaj lenge dada thaj deja tordjion tela Istalovo, chi birin te aresen opre lende ke za bari chuskaj khatar o jiv.
- Soj de chi avla kanchi adjes va so? Pushel o rakloro so inkrel kado khatar o gazda.
Sa e grast si brigake.
- Me djukaros pe kado!, phenel e Sonja
- Sas te den amen perdo ropaja, phenel o Jumper
- Thaj so kerasam akanik? Pushel p Attila.
O gazda anavel avri anda jekh kaver istalovo jekh bari mikoloajoski sanka.
- Kadi sas mura mamaki, e grast tsirdenas la thaj laka familja ande kado. Phandas la po Pytte thaj Jasmin thaj birisarasam te anavas savoren kate.
O rakloro phandel e sanka pe grastora thaj o Pytte acharel pe zurales nervozno.
Kana sakofalo gataj kerel o gazda anda muj te tsirden e grast e sanka.
- Na dara! Phenel e Jasmin khaj o Pytte. Ker sar me thaj sa avla mishto.
Pytte kerel sar e Jasmin thaj inkrel pe ande lake pasura. Mishto djal! Von anaven sa e chavoren thaj savori loshan ke e grastora tsirden len ande e bari sanka.
Akanak si bari pachiv! E chavora den e grasten perdo phabaja thaj ropaja thaj e chavora phen phabardo chekolado.
Savori loshan thaj najisaren e Pyttes thaj a Jasmina ke von sas kade zurale thaj birisarde te anaven savoren ando istalovo.
- Kam birisaras te keras maj but bajuraa khetanes, phenel o Pytte. Birij te sitjarav tut sar masij pe tela e bar te das avri pe kavr rig.
- Kodo shaj te zumavas, phenel e Jasmin thaj asal.
Pytte si za tsino pe jekh kompetitcia feri vov lel sama ke vi te si za tsino shaj te avel univar mishto.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Adjes si jekh specialno djes ando Istalovo Granbacken.
Sa e buchiara nashen krujal e Istalovura thaj khiden. Khiden opre o koshno thaj shion o khas po than.
E nashimaski bana si shukares uradi ande luludja.
Vorta adjes smakulij e char extra mishto, ghindoj peske o shetlands ponny Pytte.
Ando rito tordjion leske grastane amala. Attila, Sonja thaj o Jumper.
- Adjes si jekh familijno djes kate po Granbacken thaj sa voja avla kate intrego djejs, phenel o Attila.
- Jaj ke mishto! Phenel o Pytte. Kado si angluni data khaj vov avla pe jekh familijno djes.
- So keren? Aven dikhas kon nashel maj sigo amendar ando rito!, tsipij e Sonja Kon birij te njerij man? Ta so keren?
Voj diljarel savoren kade ke vi lenge khan loljon.
Von nashen krujal o rito.
- Me njerisardem, phenel e Sonja..
Po dujto than avilas o Jumper thaj o Attila avilas po trito than.
Maj paluno avilas o Pytte. Mindig avel o Pytte maj paluno.
Pytte dikhel aba ando suno te njerij variso, vov kamel te acharel sar kodo si.
Kam si vov lashio te huchel?
Soha chi zumadas, Lesko tsino stato kam feri hurala opral sako falo?
Vov nashel khaj e kaver grastora.
-hallo, djanen so, me si te njerij o huchimasko khelipe.
- So? Phenel e Sonja. Za tsino san more, chi achares kodo? Chi birisa te huches opral.
- Chire pundre si za tsino. Kado khelipe si amenge khaj si amen maj lunge pundre.
- Chachimoj kodo so von phenen, shaj te dukhaves tut, phenel o Attila...
E Istalovoskebuchara aven lende ando rito. Thaj shion e salavara pe sa e grast.
-Av Pytte, phenel e rakliori, tu si te djas andre ando Istalovo akanak...
-Jaj ke ruto, phenel o Pytte khaj peske amala.
Feri von chi shunen kodo so vov phenel. Von tordjion pasha kaver istalovo thaj si grizime.
- Kodo kitchilij, asal e Sonja kana e rakliori grizij la e chislasa.
Jumper kikidel avri pesko per ke naj leske drago kana phanden o zen pe leske dume, ke mindik za zurales kikiden les.
Kana o Zen si po than tsirdel vov palpale pesko pher thaj atunchi beshel o zen mishto.
Andre ando Istalovo si tunjariko thaj muto. Von dine ePyttes maj but khas. Feri vov CHI acharel chi soski bokh.
Vov birij te shunel ke o khelipe djal avral. Shundjiol kana e bar peren kana e grast malaven le tele.
Shundjiol kana e manush loshan thaj kana maren bravo...
- Tu fajma beshesa kate intrego djes na? Pushel e Kuha khaj si e Istalovoski mutsa.
- Na diljar man akanak, phele o Pytte thaj phandavel peske jakha te na dikhel e Kuha ke vov rovel...
Pala jekh lungo vrama puterdjiol o Istalovo.... E rakliori shiol salavari pe leste thaj ingrel les avri.
- Akanak shaj te aves avri, phenel e rakliori.
O kham phabarel zurales thaj o Pytte chi birij te dikhel mishto.
Vov shunel sar leske amala vorbin pa huchimasko khelipe....
- Thaj kade huklem opral o maj paluno bar, tsipij e Sonja kana voj huchel opral jekh burr...
- Dikhen de!
- Hej Pytte, djanes so? Phenel o Jumper. Pa jekh skurto vrama aven tsine chavora ke lengi vrama avilas te traden pe amende...
- Merjrav anda le chavoora, phenel o Attila.
-thaj fajma kamen savori te traden pe mande, phenel e Sonja palal,
Pytte si brigako, daral ke pale avla phandado ando Istalovo.
Akanak shunen von e tsine chavoren thaj ande bari losh nashen e grast khaj o barr.
-alon man, phenel e Sonja thaj vazdel pe opre pe duj palune pundre te sikavel peski shukh.
Atunchi Avel e Istalovosko sherutno thaj tsipij pe Sonja.
- Musaj te aves pachaki, nashtik te daraves e tsine chavoren.
Akanak, si tume baregrast, te djan ando Istalovo..
Sonja, Jumper thaj Attila djan andre ando Istalovo.
Feri o Pytte ashilas avral thaj hirtelen si o rito baro angla leste.
-aven kate chavorale, phenel o rakloro so inkrel kado. Vov del savoren helmura thaj vorbij lentsa pachasa.
- Na azban kado sastri ke shaj elektrisiteta te malavel tumen, phenel o rakloro.
E chavora grizin e Pyttes. Ulaven les thaj o Pytte loshal lenge.
Von uzharen leske patala thaj o rakloro sikavel sar te grizij pe grastes maj feder.
O zeno si pharo e chavorenge, feri vi kade birin von te shion les pe Pytteske dume.
Akanak shaj von te traden pe leste.
Pytte phirel shukares e chavorenca thaj von loshan leske, vov chi kamel te izdravel len za but.
- Kikiden e pundrenca thaj keren e mujesa te kamen te traden maj sigo, phenel o rakloro.
Kana sa e chavora trade pe leste den von les e maj kuch ropaja...
Pa istalovoski feljastra dikhen kado e Pytteske amala thaj avharen ke vi von kamen kado.
Pytte si akanak shukar thaj uzho, vi nevi frizura si les.
Kana o djes agorij pe thaj e chavora si te djan khere lel jekh chavoro te rovel.
- Vi me kamav jekhe grastes, kamave jekhes sar o Pytte...
- Tume shaj te aven mande kana tume kamen, phenel o Pytte lenge palpale
Felicia si jekh romani tjej thaj lake naj slobodo te avel raklorenca feri voj kamlas pe ando Jannis.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Felicia acharel ke voj chi birij te garavel pesko baro kamipe karing o Jannis, voj acharel ke voj les kade but kamel ke chi birij te avel bi lesko.
Jekh djes djal voj khaj peski mami thaj beshel ande laki kuhnia zhi pun laki mami lel sama ke variso naj sar khaj trobuj.
- Felicia, dikhav ke variso naj sar khaj trobuj, muri shejori, phenel e mami..
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia hohadas pe avri po disko thaj kote hasardas voj pesko telefono.Jannis arakhlas lako telefono.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
A Felicia lel ando hjilo, kana voj lel sama ke voj hasardas pesko telefono, lako hjilo marel zurales thaj chi birij te sovel intrego rachi.
Po dujto djes chi phenel voj kanchi kanikaste ande bari dar.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia si jekh moderno princessa khaj trajij ando Rinkeby, vo phirel ande 7 klasa thaj voj kamlas pe ando Jannis.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh djes kherel Ternengo centro - ungdomsgården jekh disco thaj Felicia thaj laki amalni e Sandra acharen ke chi birina te djan ke von djanen ke lenge deja chi mukhena len te djan.
Feri e Felicia arakhel avri jekh plano sar te djan pe kado disko.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Feliciaki mami phendas ke musaj e Felicia te acharel ke voj si jekh romani tjej thaj ke musaj te inkrel pe, vi te si lake kodo pharo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vrama nakhel thaj e Felicia phirel 2 termino ande 7 klasa, pasha late beshel jekh nevi rakliori. Voj bushiol Sandra thaj vov avel anda Syria, Felicia zhutij la a shibasa thaj lel sama ke trajin vorta pe sa kodi bar.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia nakhlas e 6 klasa thaj akanak lela voj te phirel ande maj bari skola.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
O milaj agorisajlas thaj e Felicia las te phirel ande 7 klasa, kodo kerdas ke voj parudas skola thaj phirel akanak maj phurenca ande e nevi skola.
Sa kerdjiol nevo, neve amala ande klasa, neve klasi, neve sichara, sako falo si nevo. Pasha kodo si ande skola vi jekh bari soba khaj savori inkren pe pe pausi.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia kerdas sukseso kana djilabadas thaj manglas vi Zlatan papuchi khatar peski mami.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Felicia thaj e Natasha traden penge ande Kista te khinel e Felicia peske kodol shukar Zlatan papuchi.
Kana von pashon e sportovo bolta dikhen von jekh djuvlia khaj beshel angla bolta...
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia phirel ande skola feri naj lake drago te phirel ke acharel ke dosta khinij pe sako falo thaj phirel chores ande skola.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Felicia shiol peske skolake kevni ande peski trasta thaj djal ande biblioteka, kote arakhel voj jekh shukar kevnia shukar makle patretonca khaj bushiol Askungen pe shvedicko chib.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia kamel te tsirdel pe skripka feri o problemo si kodo ke la soha naj vrama anda e but buchi so la si khere.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh djes khinjol e Felicia pe kodo ke feri voj lel sama pala e shavora, savori kaver birin te keren variso kaver, feri kodo chi birij e Felicia.
Jekh lashio ghindo malavel la ando Shero.
Kam lake duj pral zhutina la e shavorenca.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia si jekh moderno princesa ande Rinkeby, kana voj sas tsinori mulas lako maj drago dat ande jekh vurdoneski aksidenta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Po dujto djes pala kodo ke e mami purisardas e Feliciake ke lako dad sas mulo avilas o Papo late khere.
Ande peske vast inkrelas vov jekh koshari khaj sas sharado kusa jekh lolo diklo, variso shundjiolas khatar o koshari.
Sar te avilov variso kote, khaj mishkij pe thaj randel peske vundjenca karing o koshari.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
Felicia si jekh moderno princessa khaj trajij ando Rinkeby. Jekh moderno paramichia pa Cinderella khaj trajij ando jekh than ando Stockholm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sas khaj nas jekh tsini prinsessa khaj bushiolas Felicia, la sas kale kreci bal, bronzove jakha khaj bliscanas thaj jekh zurales shukar guglo mujoro.
Jekh paramichia khaj vazdel e chavoren te kamen te shunen maj but.
Kado si skirisardo khatar e Gunilla Lundgren thaj o Romano pen club.
E dujto paramicia ande dujto sezono anda e sumnakune paramici - Magiska skrinet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sas jekh kraj khas sas les buzikane kan.
Vov chi kamelas e manush te dzanen pa kado.
Avilas jekh romano berberi so purisardas e krajeske buzikane kan.
Ande kado programo shaj te shunen e Rebeka thaj e Emili Brijani
Sas kaj nas jek phuro taj godzjaver rom, taj sas les pherdo shavora. Vov traijas ande jek phagerdo kher ando wesh. Jek djes phendas peken mange jek kolako, zjav ondo drom te zarobij love.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kana phirdas jek dosta kotor drom araklas vov jek hajink, taj khote sas vi jek mesalja.
So té mothav tuménge? Pa rom o hohamno? Say mothos but pa lésté. Katar-godi phirelas, katar-godi alas numa hoavélas, ay kadá ailo-sas anavésa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ando gav kay béšelas péska rromnyasa bešenas vi lé duy phral lé barvalé – o Pekala ay o Trïndala péske rromnyantsa. Andé´k dźes dikhen pa félástra sar avél léndé o rrom o xoxamno.
”Palé avél pé´améndé o rrom o xoxamno”, mothon lé rromnya. ”Muken-lés té avél, té dikhas so xoxavél-amén adźes”, phénél o Pekala. ”T´avén baxtalé, śavalé”. ”T´avés vi tu, rroma xoxamnya. So sï-tut té mothos aménge adźes?" ”Yay, té phénava tuménge ći paćana-man. Sï-ma ´ekh buzni kay xlél-pé galbi – ćaće, suvnakuné! Numa so trebul? Mišto pravardini, ke so may-but dés-la té xal, may-but galbi xlél-pé. Mé sar sïm ćorrorro, ay naštisarav té dav-la but té xal, dabay, dabay so xlél-pé po´k galbenutso. Numa tumé kay san barvalé, tumé šay dánas-la té xal mišto, ay tuménge šay xïndino-pé kadići galbi ke šay barvaylánas”. O Pekala ay o Trïndala pharruliné asamastar. ”Źanglém ke ći paćana-man, numa téhará avav tuméndé la buznyasa, ay dikhena korkorro pé tumare yakha”, ay vi gelotar. Eta, po kavér dźes dikhen-lés sar avél la buznyasa. Kana pašolas o rrom o xoxamno, lá-sas ´ekh galbeno ay thodá la buznyake andé bul. ”No, kadá sï e buzni kay xlél-pé galbi?”, phénél o Trïndala, ay pharrol asamastar. ”Apo dén-la varï-so té xal may-dé-anglal, atunći dikhasa sar asana”, mothodá o rrom o xoxamno. O Trïndala tradá la rromnya ay kodá andá la buznyake té xal. Déše minutsendar, so kerel e buzni? Xïndá-pé, ay dikhen – ćaćes ´ekh galbeno! O Pekala ay o Trïndala dikhliné yekh pé kavéresté ay liné o galbeno té zumavén-lés. Svako-fyalo zumadiné – liné-lés vi andé ´l dand. ”Ćaćo!”, tsïpisardiné vi lé duy źéné. ”Ke mothodém tuménge, šavalé. Akana paćana-man?” ”Apo sodé kamés pé laté, rromma xoxamnya?” ”No, tuméndar ći mangav but, dén-ma ´ekh stadźi galbi ay lén la buznya tuménge”. Lé duy phral liné léski stadźi ay pherdiné-la galbi. ”Numa té na-bistren, thon la buznya andé štala ay thon lake xabé p´ek kurko ay kurkestar dikhena sodé galbi sï-té arakhen”, phéndá o rrom o xoxamno ay vi gelotar.
Na-paća – raduimé thodiné la buznya andé štala kusa xabé pé´k kurko, phandadiné o vudar pala laté, ay aźukeren. Yekhe kurkestar so źan ka štala dragosa té putren-la. Gelo o Pekala té zumavél té putrel. Thol zor, numa ći birïl té putrel. ”Aydi, phrala Trindala ke ći birïv té putrav o vudar”. Thodiné-pé v´él-duy té spidén o vudar – ay o vudar ći puterdźol. ”Barvaylám phrala!”, phénel o Pekala, ”Kadići galbi xïndá-pé e buzni ke ći birïsaras o vudar té putras léndar”, ay vi diné muy pé péske rromnya té aźutisarel-lén. No, thodiné-pé vi lé štar źéné ay spidén o vudar. Anda´k data puterdźol o vudar. So dél pé léndé!? E gožni la buznyaki! Maćilé-tuke savorre. ”No rroma xoxamnya, źi kathé sas ćirï”, dá muy o Pekala. ”Avén, źas lésté té mudaras-lés”, phénél o Trïndala.
O rrom o xoxamno dikhlá-lén pa félástra sar avén ay phéndá péska rromnyake: ”Mé źav ando sado palal ay tu phén lénge ke dé trï dźes sïm kothé”. Kana diné ando kher liné té tsïpin: ”Kay o rrom o xoxamno té mudaras-lés!?”. ”So mé źanav so vo kerel. Dé trïn gelo ando sado ay źi adźes kothé-lo”. Kana diné ando sado, so dikhen? Lé rromés duméntsa ka ´ekh salka. ”Yay, će mišto ke avilán, ke manay-man zor”, phénél o rrom o xoxamno. ”Dé trïn dźes ankerav e salka té-na pérel ay ći-na ći birïv té dav ando muy varïso-godi”. ”So palé xoxavés-amén! Amé avilám té mudaras-tut anday buzni ay tu palé źas anglé ćire xoxaimasa?!”, phénél o Trïndala. Talé o rrom o xoxamno: ”Nići phrala, makar mudaren-man, numa avén, mangama tuméndé, thon-tumén pé panź minutsï ka salka té-na dar pérel, źi-kay dav ando muy varïso ke ći xalém dé trïn dźes”, mothol o rrom o xoxamno. Lé duy phral dikhliné yekh pé kavéresté: ”No mišto, numa té źanés-la ke sï-té mudaras-tut!”. Polokes, polokes thodá-pé o Pekala ay o Trïndala té ankeren o kaš ay o rrom o xoxamno dá andre ando kher. So té phénav tuménge? Vi xalá, vi pilá ay vi thodá-pé té hodinil ´ekh ćaso duy, źi-kay ći ašundá o muy anday sado. ”Sodé šay ankeras léski salka? Ašta té mukas-la té pérel”, phénél o Trïndala. ”Numa, lé sama té-na pérel pé tuté phrala Pekala”, ay mukhlé-pé tuke fuga katar e salka. Kana durïlé katar e salka – so dikhen? E salka terdźol pé thanésté! ”Khaladá-amén, akana mudaras-lés”, ay diné andre ando kher. Ando kher dikhen sar e rromni rovél. ”Kay-lo té mudaras-lés?”, phénén lé phral. Talé e rromni roimasa: ”May puśén kay-lo! Andé boćka-lo, mulo ay vi khandinisay-lo”. ”Andé boćka?”, phénél o Pekala, ”Ašta té dikhas”, ay pašïlo lé nakhesa ka grapa la boćkaki. O rrom o xoxamno lá-sas pésa ´ekh kat ay kana o Pekala thodá o nakh andé grapa, lá e kat ay – traak – šindá lésko nakh! Kana o Trindala dikhlá ke lésko phral o Pekala lá-pé nakhestar, gïndosaylo ke o rrom andé boćka khandinisaylo défyal ay pašïlo vi vo.
O rrom o xoxamno dá la kaćasa – traak – lá vi lésko nakh télé. ”Akana mulán”, diné muy lé phral ay vi ankaladiné-lés anday boćka, thodiné-lés ando gono ay phangliné o gono ka muy. ”Źi kathé sas ćirï, ka podo angeras-tut ay śudas-tut ando pay”. No, thodiné o gono lé rromésa pé´l dumé ay źan karïng o pay. Dosta laśo kotor sas ay kana nakhenas katar ´ekh birto trušaylé. ”So phénés phrala Pekala, dámas andre ay pilámas po´k byara?” Thodiné o gono lé rromésa avryal ay lé duy phral geliné té pyen po´k byara. Anda ´k data lá-pé o rrom o xoxamno té tsïpil anday gono: ”Hon hon! – na-mudaren-man śavalé ke ći kamav té ansurisavav la amperatása kay sï korrï pé´k yakh. Lav la ay gata!” Vorta nakhelas kothar ´ekh źéno, pašïlo ka gono ay mothol lé rroméske: ”So kerdán phrala – kon kamél té mudarel-tut?” ”Apo dikh so keren mantsa”, phénél o rrom o xoxamno”, ”pé zor thon-man té ansuriv-man la amperatása kay sï korrï pé´k yakh ay ći yekh-fyalo ći birïv té skepisavav”. So phénel o kutarï? ”Apo anda kado sas phrala? Thav-ma mé ando gono ando ćiro than ay lav mé e amperatása kay sï korrï pé ´k yakh”. Kadá vi sas. Puterdá o gono ay thodá-pé ando than le rromésko. Kana o Pekala ay Trindala anklistiné anday birto so ašunén anday o gono? ”Na mudaren-man, ansurisavav la amperatása kay sï korrï pé ´k yakh ay gata!”. ”May kamés té ansurïs-tut? Ay ći may-but ay ći mayxantsï numa ´ekh amperatása? Adźés źal ćo šero”, mothodá o Trindala. No, aresliné źi-ka podo, vazdiné o gono ay śudiné-lés ando pay. Talé o Pekala: ”Akana ći-may xoxavéla-amén o rrom o xoxamno, skepisaylám léstar”.
O rrom o xoxamno – so kerdá? Arakhlá ´ekh pastuxo kay lélas sama katar lé bakrorre. Gelo lésté ay mothodá: ”Ašun so keras – tu źa tuke khere ay hodinisar tuke ´ekh ćaso ay mé lav sama katar lé bakrorre”. O pastuxo mulá dragostar ay gelotar péske khere té hodinil. O rrom o xoxamno lá lé bakrorren ay gelo ando drom lé do phraléngo. Sar o Pekala ay o Trindala raduyimasa źanas palpalé khere – så dikhen? O rrom o xoxamno! Źuvindo, ay phirel-péske lé bakrorrentsa. Puśén-pé léstar lé phral: ”Sar rroma, akana so śudám-tut ando pay! Ta tu ći mulán?” Talé o rrom o xoxamno: ”So mothav tuménge? Trebusarav té naisïv tuménge, ke kana tumé śudán-man ando pay areslém andé´k méšté aperetsïya. Kana dikhlá-man o amperato, pélá-léske mila anda mandé ay dá-man eta kakala déš, dés-u-duy bakrorre ay manglá-man té źavtar mange – ay eta! Kathé sïm. Mila ferdi ke ći gelán té śudán-man may durál pa podo kothé kay sï may baro pay, ke so may-baro pay, may-but bakre dél o amperato. Numa mange, kay sïm ćorrorro – dosta mange vi kakala”. O Pekala ay o Trindala so kerdá? Dikhliné yekh pé kavéresté ay mukhlé-pé tuke fuga karïng o podo ay śudiné-pé ando pay. O rrom o xoxamno gelo ka pastuxo, dá léske bakrorren ay boldá-pé karïng khere dźilabandoy.
Ramosardá: Tadeusz ”Maćek” Kwiek
Skriven av: Tadeusz ”Maćek” Kwiek
Jekh vakti divdinela sine jekh tagar. Thaj uzal odova ov so sine but barvalo numa sine bibahtalo sebepi so na sine ole have. but sastarne te dikhel soske nae ola have ama bizo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jekh dive, ki thagaripaskiri avlin phirela o veziro thaj phendža oleske:
- Pakivale thagareja, te šaj te na dukhal tumaro vilo pobuteder. Hemšukar ka ovel te len tumenge čhavo javere dadestar thaj dajatar, tegani me ka vakerav sarinenge so bijandilo tumenge murš čhavo.
E čhave nane te rodel nijekh thaj adžahar nae te džanel khoni bašo o čhavo so nane tumare ratestar..
Gndindor ki petse, o thagar, ali oleske šukar i idea thaj phendža e vezireske te kerel odova...
Javer dive cidindža o veziri e thagarutneskere manušencar te roden murše čhaven.
Soro dive phirdže akate , okote bišo te arakhen jekhe šuže, tikne čhave. Thaj nijekh namanglja te del ple porodo.
Ama ko agor e diveske arakhle jekhe tikhe murše čhave savo so sine romano čhavo. I familija dživdindža ko jekh but tikno kher dur kotar i diz. Oleskoro dad thaj i daj kherena sine sepetke so bikidže ko vašajra thaj sine but čorole manuša. Olengere muke našavdžona sine taro e čhaveskoro šukar kefluko. O čhavo sine olengoro baro bahtalipa. Ov sakova far sine lošalo, šukar thaj giljavdža sar jekh čirikli. Ama oleskiri familija, gndindor so ka den e čhave e thagareske, mangindor kaj ka ovel ole šukar, barvalo thaj pošužo dživdipa dindže olen e čhave. O veziri ljelja e čhave thaj legardža ole ko thagaripa. I daj oleskiri rovdža pali oleste dive thaj rat.
O aver dive sarinenge vakerdžape so i thagarni bijandža murše čhave thaj so o thagaripe lela te brakerel o bijanipe e čhaveskoro. Sa o manuša ko thagaripa hale thaj pile trin dive thaj trin rača.
O vakti nakhela, o čhavo bajrovela trujalime thaj bahtalipaja. O čhavo ulo but šužo thaj sikavno manuš so sarine mangle ole.
Nakhle trin berša, o thagar mulo but bare phuripastar thaj pali i tradicija sa e manuša so ka oven oleskere thaneste i kruna ka lela o čhavo saveske vakerdže soj tano e thagareskoro čhavo.
Keda ulo thagar, o terno čhavo lela e vezire thaj javere manušen, cidindža te pendžarel e manušen save so dživdinena ko oleskoro thagaripa. Sarine adžikerdže ole šukaripaja, gilencar, khelibaja thaj bašalibaja. Ko drumo, kote so ov nakhlja, o manuša frdena sine luludža.
Nakhle but baro drom thaj jekh dive resle dži ki jekh bari veš.
Ačhavdža o terno thagar ple manušen, dikhlja, dikhlja thaj vakerdža:
- E save šuže ranika! Save sepetke olendar šaj te oven kerde!
Keda šundža o phurano veziri, jekhfarestar dindža pes ki godi bašo odova save ratestar avela o terno thagar thaj gndindža korkor peste:
- E čače, o rat pani našti te ovel!
AGOR..
Sas kaj nas dulmut kodoleske ande jek shukar vesh, jek romano kraj. Sas les trin tjeja. Na iva sa khade kamelas le, delas pe e tuje maj phure pejange ke vof kamlas e maj therna maj zurales.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sar dad lasio sas feri beske manushenta gerlas sar feri gamel. Leske manush denas les bari patjiv, feri ke maj but ande dar te na shudel len avri anda manushibe.
Khana gerlas varikon na khade sar les tjaljolas nas leske but te del les drom. Be sos maj but holajvenas e rom sas ke peske tjejan meklas te keren so kamen.
Jek shukar milasko jes sas te avel jek patjiv e krajeske. E rom trade ando foro daj ande khere pherdone balen thal khajnjan. Sako loshalas ke e romenge dragoj te keren patjiva.
Sako jek zutias, katar o maj therno gkaj o maj phuro. E krajeske tuj maj phure tjeja shukaravenas e terha gkaj sas te avel e patjiv. Lengi maj therni pej e Roza tji kerlas kanjti feri shukaravelas be. Holjavenas pe la ke nas pe kantjeste.
"Muro dadoro me kamaf tut sar lonoro"
Sas jekh puro thaj les sas duj shave. O jekh kamelas dopas anda pesko dadesko barvalipe thaj o dujto kamelas te avel pasha pesko dat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
O jekh las e dopash love thaj gelas peske, pala jekh vrama kana aba hasardas peske sa love chi dzanelas vov so te kerel...
Kana mulas e Boltoshesko dat ashilas les jekh muca. Ande bari briga chi dzanelas o Boltosh so te kerel peska mucasa thaj kamelas te kerel gescuvi anda leste.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kana shundas kodo e muca, las e muca te vorbi e Boltoshesa thaj manglas lestar morcune khera...
Ando baro dilipe kerdas o Boltosh khera a mucake...
Shunen so e muca kerdas te avel e Boltosheske mishto...
E trito paramicia khatar o dujto sezono anda e Sumnakune paramici - Magiska skrinet
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
E paramicia pa e Brilantka
Sas durmut duj manush so sas zurales barvale thaj zutinas sa e chorre manushen.
Von rovenas sako djes ke chi birinas te avel len shavora.
Pe kaste sas te mukhen pesko baro barvalipe thaj kon zutija pala lende e chorre manushen?
Jekh djes dikle von jeka phura romnia thaj zutisarde la...
Voj najisisardas lenge anda lengo lashipe thaj phendas ke avla len jekh shejori numa musaj te len sama pala late ke kana voj avla 15 bershengi avla jekh nasul sharkani...
Ande kado programo shaj te shunen e Lazarito Delgado
Angluni paramicia ando dujto sezono. Sas jokfar jekh kraj kaj sas les jekh shukar chejori so sas zurales nasvali. Feri jekh bajo birijas te zutij la. Jekh sumnakuni phabaj rupune patrenca.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sas jokfar jekh kraj kaj sas les jekh shukar chejori so sas zurales nasvali. Feri jekh bajo birijas te zutij la. Jekh sumnakuni phabaj rupune patrenca.
O kraj del peski vorba ke dela peska chejora thaj pesko than kodoleske so arakela e sumnakuni phabaj rupune patrenca.
Jekh corroro anel e phabaj thaj mangel te lel a chejora, numa o kraj chi kamel te del peska chejora feri kerel maj but testura po o corroro.
O corroro hal maj dur kino te birij te lel a princessa thaj te lel e krajesko than.
Tumenca si o Rafael, Zina thaj o Roberto Szoppe.
E princessa kaj chumidas la zamba thaj kherdzilas lako prinso. Kathe shaj shunen e paramicha!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Shunen o 4 kotor anda e sumnakune paramici - Magiska skrinet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ande kado kurko shaj te shunen e paramicia pa O Satrnalo manush.
E Emeli thaj e Rebeka Brijani inkrena tumenge kado programo anda E sumnakune paramici - Magiska skrinet.
Shunen e paramicia pa o Somnakuno taj o Rupuno tover.Ande kado kurko shaj te shunen kadi paramicia thaj o shavoro Lazarito Delgado inkrela o programo ketane kusa e Agnes Lakatos
Shunen e paramicia pa Ferko thaj o Aljosha
Shunen e paramicia pa e Shefkia lolje shamiasa thaj o ruv so o Veli Brijani getosardas. Thaj shunen amare romane chavoren so inkrena o programo.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ande kado kurko avna duj romane cheja so bushon Emeli thaj Rebecka Brijani, von inkrena o angluno romano chavorengo programo khatar E sumnakune paramici - Magiska Skrinet
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.