Vetenskapsradion Forskarliv

Francisco Vilaplana är chef för en forskargrupp som forskar om hur avfall från livsmedelsindustrin ska kunna förädlas till något mer värdefullt och nyttigt än idag, när det mesta går till biogas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han är föreståndare för KTH Food, där forskare från olika fält gått samman för att göra mat och mattillverkning mer hållbar och hälsosam. I hans grupp forskar de om olika kolväten från olika så kallade sidoströmmar, alltså avfall från mattillverkningen, och hur det skulle kunna komma till bättre användning än idag. Det handlar om avfall från mjöltillverkning och juicetillverkning, som skulle kunna omvandlas till nyttiga fiberrika produkter.

När han inte forskar spelar han ofta musik, oboe, på en ganska hög nivå. Han hoppar in i olika orkestrar och tycker att livet i en orkester ibland liknar forskningen, där alla gör sin del. När han var ung läste han musik och valet stod mellan att bli oboist eller kemist. Det blev det senare, men ibland funderar han på om det var rätt val, för musiken är också viktig i hans liv.

Lena Nordlund
[email protected]

När svinpesten bröt ut i höstas runt Fagersta fanns det en person som var extra mycket beredd på ett sådant utbrott. Statsepizootologen Karl Ståhl var nämligen specialist på just den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Karl Ståhl har ägnat större delen av sitt forskarliv åt just den afrikanska svinpesten. Han hade studerat den i ett av svinpestens ursprungsländer, Uganda. Så när SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, och andra myndigheter behövde agera snabbt visste han extra väl vad som krävdes.

Här berättar han hur han upplevde det hela och hur det har gått med bekämpningen hittills.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tillsammans med forskaren Fredrik Moberg dyker vi ner till världens färgglada korallrev. Vi hör om hur dom fungerar, och hur dom låter!  Och om varför de är så viktiga inte bara för alla de färgglada djur och andra organismer som har korallreven som barnkammare och hem. Hundratals miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning, men nu hotas de kanske mer än någonsin bland annat av klimatförändringarna. Fredrik Moberg som nu ger ut boken ”Korallernas planet” berättar om sin fascination för dessa undervattensvärldar och om hur han ser på deras framtid.

Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men vi har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, och korallerna har blivit hälften så många under samma tid. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas 99 procent av världens korallrev att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.

Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi, forskare och kommunikatör på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och verksam inom den icke vinstdrivande organisationen Albaeco

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation.

Medverkande
Carol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året.
Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare.

Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot

Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.

Programmet sändes första gången i oktober 2023.

Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot.

Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.

Städerskan ofta en ung kvinna på sitt första jobb.

Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.

Programmet sändes första gången i september 2023.

Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot

Jens Ludwig forskar om våldsbrott och var med och grundade Crime Lab vid University of Chicago. För sex år sedan blev han själv pistolhotad vid ett rån, och tror att hans kunskaper hjälpte honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jens Ludwig är professor i nationalekonomi, men var aldrig intresserad av att forska om metoder att tjäna pengar på börsen. I stället ville han använda samma beteendevetenskapliga lärdomar, som kommit fram inom fältet ”behavioural economics”, för att förstå sig på hur skjutvapenvåldet sker - hur de som skjuter fattar sina beslut och vad som ligger bakom.

Forskningen visar att snabbt, automatiskt, ofta ganska omedvetet beteende väldigt ofta ligger bakom skjutningarna. Tjafs och gräl som lika gärna kunde ha stannat av om inte de som bråkar hade haft tillgång till vapen.

Men beteendevetenskapliga metoder som går ut på att lära sig alternativa mer medvetna sätt att agera har visat stor framgång, säger Jens Ludwig.

Som också tror att hans kunskaper om det hjälpte honom när han själv blev rånad under pistolhot. För också ett rånoffers snabba automatiska beteende kan ställa till det.

Lena Nordlund
[email protected]

Sonja Forward är transportpsykolog på VTI och studerar mekanismerna som gör det svårt att byta vanor. De måste man förstå när man ska förmå folk att resa mer med tåg och kollektivtrafik. Och cykla och gå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ända sedan Sonja Forward började på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i Linköping, i början av 1990-talet har hon forskat om hur vi ska förmås att resa mer aktivt och hållbart. Men hon har också bland annat forskat om trafiksäkerhet och körutbildningar ur ett psykologiskt perspektiv. Nu är hon involverad i ett EU-projekt för att hjälpa trafikplanerare i Zambia, Ghana och Tanzania att minska dödsolyckor i trafiken.

Lena Nordlund
[email protected]

Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.

Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.

"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.

Programmet sändes första gången i augusti 2023.

Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Hur mycket man än tränar går det aldrig att förbereda sig helt på hur det känns att vara i tyngdlöshet, eller mikrogravitation, säger astronauten Marcus Wandt. Här berättar han om vardagslivet på rymdstationen ISS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av de saker han gjorde där uppe handlade om forskning om arbetsmiljön i rymdstationen. Han fick lösa uppgifter samtidigt som hjärnaktiviteten mättes, för att se hur stressen av att bara vara i rymden, de trånga utrymmena och annat påverkar.

Men de hann också med att fika – ur påsar – och äta middag tillsammans. Och pepparkakor som han tagit med från jorden.

En sak som har slagit honom sedan han kom hem är att rymden nu känns så nära. Och att folk i allmänhet är jätteintresserade av att höra hur det var att resa dit.

Lena Nordlund
[email protected]

Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga.

Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.

Lena Nordlund
[email protected]

Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.

Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.

Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.

Lena Nordlund
[email protected]

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.

Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.

Lena Nordlund
[email protected]

Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När den isländska staden Grindavik drabbades av ett vulkanutbrott i januari 2024 hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre om det inte hade redan hade vetat en hel del om den vulkaniska aktiviteten i området. Valentin Troll, professor i petrologi , vid Uppsala univeristet är en av de forskare som ser till att vi kan vara så förberedda som möjligt inför ett vulkanutbrott. Han har många erfarenheter av att vara på plats för att samla in prover av den livsfarliga glödande lavan. Men han förklarar också varför jobbet är mentalt uttröttande, och varför kattmat ingick i utrustningen på en av hans forskningsresor.

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden.

Lena Nordlund
[email protected]

Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.

Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.

På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.

Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet

Lena Nordlund
[email protected]

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.

– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.

Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.

Lena Nordlund
[email protected]

Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.

Starlet inte så konsumtionsinriktad

Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil.

Stereotypa kärleksbeskrivningar i serierna

En stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det.

Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975

Lena Nordlund
[email protected]

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.

Bok om perfektionism

Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.

Avsnittet sändes första gången 3 jan.

Lena Nordlund
[email protected]

Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 17 januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir.

Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet.

Programmet sändes första gången i oktober 2023.
Medverkande Marcus Wandt
Reporter Sara Sällström

Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar.

Bok om perfektionism

Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”.

Lena Nordlund
[email protected]

I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av.

Programmet sändes första gången 1 november 2023.

Reporter Björn Gunér
Ljudmix Elvira Björnfot

Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje år passerar flera miljoner flyttfåglar Falsterbo, på sin väg söderut. Och Mattias Ullman gör sitt bästa för att hålla koll på dem.

Sträckfågelräkning har pågått i femtio år

Tack vare den standardiserade sträckfågelräkningen, som pågått här sedan 1973, har myndigheter och forskare bättre koll på hur olika fågelarter mår. 
Och man kan se trender. Som att ovanligt många bivråkar passerat här i år, till exempel.

Reporter: Stefan Nordlberg
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl.

Bra att kunna kroppsspråk som läkare

Kroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord.

Vände hög dödlighet i hjärtinfarkt

Han var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten.

 Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna.

Igloo-studie gav nyckelhålsmärkning av mat

Men för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker.

Reporter: Annika Östman
[email protected]

Producent: Cecilia Ohlén
[email protected]

Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En stor fördel med att komma till universitetet i Lund var att nu fick hon undervisa. Att prata med studenter om fysik är nåt Anne L'Huillier gillar – och nåt hon var upptagen med när Kungliga Vetenskapsakademien sökte henne med Nobelprisbeskedet i oktober.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Cecilia Ohlén
[email protected]

Får man löpträna på grusgångarna och åka pulka bland gravljusen? Helena Nordh forskar om vett och etikett på begravningsplatser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tomas och Katarina brukar ta med sig sina hundar in på Gamla Kyrkogården i Uppsala. Vid grinden sitter en förbudsskylt. Men förbudet gäller för att rasta hunden, som sällskap får den följa med in.

Landskapsarkitekten Helena Nordh forskar om hur människor använder grönytor. Kyrkogårdarna är en särskild sorts grönytor som folk kommer till av många fler skäl än att besöka en grav. När Helena Nordh intervjuade människor om vad man får göra och inte på kyrkogårdarna tycker alla att lugna aktiviteter går bra. Medan löpträning och pulkaåkning kan uppfattas som störande.

Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix David Hellgren

Sömnforskaren Christian Benedict sover i vardagsrummet. Hör honom berätta om det tabubelagda men effektiva med separata sovrum som både kan få dig att bli snällare och snyggare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi år många som sover dåligt. Mer än var fjärde svensk har sömnproblem. Ibland är det sjukdomar, som sömnapné, som ligger bakom att man är trött på dagen. En annan orsak kan vara hur vi använder våra mobiler eller glömmer bort att varva ned på kvällen.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar sömnforskaren Christian Benedict om sin egen sovskilsmässa. Ett annat tips för att sova bättre är att leva mer som Skalman, att äta och sova på regelbundna tider.

Medverkande: Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Nisse Lundin

När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer och fick ett oväntat resultat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa.

Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.


Reporter Emelie Bredmar
Producent Cecilia Ohlen

Bonusfamiljen sällan jämställd, visar ny avhandling. Vanligt att bonusmamman och riktiga mamman delar på ansvaret för barnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En bonusmamma får gärna tvätta fotbollskläder och baka bullar, men ska inte sätta gränser och ta beslut. Då klampar hon in på den riktiga mammans område.

Bonusfamiljen sällan jämställd.

Hanna Samzelius har i sin avhandling intervjuat bonusmammor och bonusdöttrar om hur relationerna har sett ut. Bonusmammor tar ofta ett stort ansvar för hushållsarbetet. Att barnen bor varannan vecka hos skilda föräldrar, brukar ses som viktigt för jämställdheten. Men bonusfamiljen är inte särskilt jämställd. Det är inte ovanligt att det är bonusmamman och den riktiga mamman som delar ansvaret för barnen.

Medverkande: Hanna Samzelius, socionom och doktor i sociologi vid Örebro universitet.

Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot

I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av.

Reporter Björn Gunér
Ljudmix Elvira Björnfot

Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation.

Medverkande
Carol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året.
Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare.

Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot

Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir.

Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet.

Medverkande Marcus Wandt
Reporter Sara Sällström

Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt.

Medverkande: Birgitta Vitestam, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot.

Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel.

Städerskan ofta en ung kvinna på sitt första jobb.

Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb.

Reporter Cecilia Ohlén
Ljudmix Elvira Björnfot

Under decennier har forskare försökt följa ålens mytomspunna resa till Sargassohavet. Men försöken har aldrig lyckats helt förrän nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ålforskaren Håkan Westerberg har löst ett hundraårigt mysterium. Han har följt den mystiska sista dödsresan som ålen gör, från sitt hem i europeiska sjöar, till Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Hör om expeditionerna från ett flytande labb och den hängivna forskning som kan innebära räddningen för den hotade ålen.

Reporter: Emelie Bredmar.

Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. En oreda som också kostar väldigt mycket pengar, visar en färsk rapport.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna.

Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Reimar hoppade helt över pensionen. Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att jobbet känns meningsfullt, både för en själv och andra, är den viktigaste drivkraften till att arbeta efter pensionen. Forskaren Isabell Hansson vid Göteborgs universitet har under flera år följt 6 000 personer i pensionsåldern.

I programmet möter vi också företagsledaren Reimar Westerlind. Han fyller snart 94 och jobbar på som vanligt. Han är omgiven av unga direktörer men vill inte trappa ned. ”Jag har ju lagrat på mig grejer som är viktigt för andra människor och då går man ju inte hem och sätter sig och tittar på TV”, säger han.

Barnmorskorna Marianne Kördel och Ulrika Sabzwari håller ställningarna på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Marianne är arbetsledare på förlossningen och Ulrika jobbar på gynakuten. Larm, stress och spring tog inte slut vid 65. Med sin erfarenhet bidrar de till lugn bland yngre medarbetare. När det blir akut vill man ha det äldre gardet vid sin sida.

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer.

Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm.

"Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling.

Medverkande: Cecilia Riving
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Tänk dig ett sommarjobb där du får åka runt och besöka stränder och havsområden längs kusterna i hela Europa. I Vetenskapsradion forskarliv går vi ombord på Stockholms universitets forskningsfartyg R/V Electra af Askö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Expeditionen samlar in prover och mäter på land och i vatten, vilka mikroorganismer, djur och växter, vilka föroreningar och kemiska egenskaper som finns.

Målet är att kunna jämföra miljötillståndet mellan länder och naturtyper bättre än tidigare, tack vare att prover samlas in på exakt samma sätt överallt.

Det blir många, långa månader med intensivt arbete som kräver stor anpassningsförmåga.

Men det är också en resa med många upplevelser som svenska kanelbullar, unika djurmöten och massvis av plastskräp.

Reporter Sara Sällström
Ljudmix Elvira Björnfot

Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.

Bäst på bipolär sjukdom

Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.

Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.

Brian Cox är professor i fysik vid universitetet i Manchester. När han som partikelfysiker förklarar Higgs-partikeln i intervjuer upptäcker BBC en förmåga som gör honom till en ny David Attenborough.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu reser Brian Cox världen runt och gör TV-program och scenshower om allt från rymdforskning till mänsklighetens ursprung. För honom är det viktigt inte bara att få ut den kunskap programmen handlar om, utan också att förmedla hur kunskap tas fram med vetenskapliga metoder.

Men den första erfarenheten av att stå på scen inför en stor publik kommer från när han spelade i ett band som var förband till Europe på en Europaturné. Programmet sändes första gången i mars 2023.

Medverkande: Brian Cox 
Programledare: Camilla Widebeck

Samtidigt som medierna fylls av bilder och tips på extrem träning, så rör vi på oss allt mindre totalt sett. Men kanske krävs det inte så mycket för att vända det här så att vi kan må bättre, hålla längre, och ha roligare, menar idrotts- och hälsoforskaren Elin Ekblom Bak.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vårt moderna samhälle har vi byggt bort behovet att röra oss i vardagen och de som ännu har fysiskt krävande yrken blir snarare utslitna än vältränade, säger Elin Ekblom Bak. Hon forskar på hälsoeffekten av olika former av fysisk aktivitet, och konstaterar att lugnare idrotter som golf och gåfotboll kan göra stor nytta, särskilt för äldre. Det viktigaste är att fundera på vad man faktiskt tycker om att göra, säger hon, och för många hjälper det att göra saker tillsammans med andra.

Ett annat sätt att studera fysisk aktivitet och hälsa som hon ägnar sig åt är att följa utvecklingen över tid i stora datamaterial, till exempel de hälsoundersökningar som allt fler anställda gör på bekostnad av sin arbetsgivare. Det här är en enorm resurs säger Elin Ekblom Bak, även om resultaten kan vara nedslående. Men samtidigt finns det mycket som kan göras på arbetsplatserna, för att få in mer fysisk aktivitet i jobbvardagen.

Medverkande: Elin Ekblom Bak, Docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Stockholm. Programmet sändes första gången i september 2022.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Skilsmässor ökar bland svenskar över 60 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ellen hade varit gift i 40 år när hon på nyårsdagens morgon packade två blå Ikeakassar och lämnade maken för alltid.

– När man gör sådana saker tänker man är det här verkligt. Hjärtat bankar hårt och man tar ett steg som man tänkt på så oerhört länge, säger Ellen, som egentligen heter något annat.

Skilsmässor bland de som är 60+ har fördubblats i Sverige sedan millennieskiftet. Torbjörn Bildtgård på Stockholms universitet forskar om äldres relationer. I sin senaste studie intervjuar han 37 personer som skilt sig efter 60.

– Är man i dag 60 år så kan man se fram emot 15 år i hyggligt god hälsa, plus några år till, och det är en lång tid att leva med någon man inte trivs med, säger Torbjörn Bildtgård.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om grå skilsmässor och vi får också höra Ellens historia.

Medverkande: Torbjörn Bildtgård, docent i sociologi, Stockholms universitet. Ellen som skilde sig när hon var 68 år.
Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Det är skillnad på att känna sig ensam, och att leva ett liv utan sociala kontakter, säger psykologiforskaren George Pavlidis som forskar om äldre och deras sociala relation. Och hur det påverkar hälsan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När man frågar gamla i södra Europa, till exempel i Grekland, är det en större andel som säger att de känner sig ensamma, än i Sverige, trots att de ofta har fler sociala kontakter. I Sverige är det däremot få som säger att de känner sig ensamma, trots att de har väldigt få kontakter. Samtidigt kan de säga att de har väldigt få meningsfulla kontakter och att de är väldigt missnöjda med det. Och i Sverige är det relativt många äldre med depression, som sannolikt är kopplat till det. Men hur kommer det sig då att svenska äldre sällan säger att de känner sig ensamma?

Sådant forskar George Pavlidis om, vid Linköpings universitet.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om hur han lämnade livet i proffsbasketen, och vad det var i det som gjorde att han blev just psykologiforskare. Programmet sändes första gången i januari 2023.

Lena Nordlund
[email protected]

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.

Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar hon om barnens brev till Selma. Programmet sändes första gången i april 2023.

Reporter: Björn Gunér.

Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg.

I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023.

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Varje år drabbas runt 50 simmare i Vansbrosimmet av något som kallas simningsorsakat lungödem, SIPE. De får vätska i lungorna, men inte utifrån utan inifrån sin egen kropp. Maria Hårdstedt, läkare i Falun, forskar på Vansbrosimmarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Problemet har ökat i takt med att alltfler deltar i simlopp på öppet vatten, och i början förstod ingen vad lungproblemen berodde på.

Maria Hårdstedt har Vansbrosimmet som forskningslabb

Läkaren Maria Hårdstedt forskar sedan några år tillbaka om detta, med simmarna i Vansbrosimmet som sitt "forskningslabb". Med mobil utrustning finns de på plats i målområdet och undersöker alla dem som varit tvungna att bryta på grund av lungproblem.

Vansbrosimmet är perfekt för att studera det här - det är Sveriges största simlopp på öppet vatten, med runt 13 000 deltagare i alla lopp - i alla åldrar. En annan fördel är att det ungefär lika många män, som kvinnor som deltar och att det är en blandning av elitsimmare och amatörer, med olika mycket simvana och erfarenhet av simning i öppet vatten. Så när de ska studera problemet får de automatiskt stora grupper att jämföra med varandra.

Lena Nordlund
[email protected]

För 200 miljoner år sedan var Östersjön en stor dal där dinosaurier vandrade fritt mellan Polen och Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Grzegorz Niedźwiedzkis stora kärlek Kaisa flyttar till Sverige följer han efter. Han börjar leta dinosaurieben i Skåne trots att många före honom gett upp. Ingen har någonsin hittat stora ben från enorma köttätande dinosaurier i Sverige.

200 miljoner år gamla dinosaurieben hittas i Sverige

Men efter många långa timmar i skogarna hittar Grzegorz ben som får hela forskarvärlden att dra efter andan. Och det visar sig att den polska paleontologen vänder upp och ner på föreställningen om när de stora dinosaurierna levde på vår jord.

Reporter Monika Titor
Slutmix Girilal Baars
Mikael Borgert är Grzegorz Niedźwiedzkis röst i svensk översättning.

Kevan Shokat hittade en lönndörr i det muterade cancerproteinet. Det har lett till en vändpunkt för behandling av de vanligaste cancrarna - lugncancer, tjocktarmscancer och bukspottkörtelcancer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han lyckades knäcka nöten - eller det som snarare var ett litet och runt protein. Där hittade han en lönndörr som öppnade nya möjligheter. Det handlar om muterade K-rasproteinet ( G12C).

Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i USA,  skapade en molekyl som fäster vid proteinet och låser fast det i ett inaktivt läge, så att celldelning upphör.

Vetenskapsradion Forskarliv hör du om hur allt började i ett tryckeri där han tryckte affischer för Boby Dylan, Greatful Deads, Talking Heads och The English Beat.

Medverkar gör Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Francisco, USA, samt Karin Westman i Uppsala med icke-småcellig lungcancer med spridda tumörer och som får behandling med hans upptäckt.

Reporter:  Annika Östman
Producent Cecilia Ohlén

Personer som arbetar och ändå lever i fattigdom har länge varit ensamma mammor. Men nu har de ensamma mammorna fått det bättre. Istället är det män med otrygga jobb som lever fattigast i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den typiskt manliga arbetsmarknaden har förändrats, många industriarbeten har försvunnit och fler män arbetar nu i mer osäkra servicejobb.  Lovisa Broström är doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet. Hennes studier visar att fler som är arbetande fattiga fastnar i låga inkomster. I den här gruppen är det nu flest män. En förklaring kan vara att det är vanligare att män inte går ut gymnasieskolan med godkända betyg.

Medverkande:
Hamza, som arbetar som matbud
Forskaren Lovisa Broström

Reporter Cecilia Ohlén

Vid en bilkrock löper kvinnor en större risk att skadas allvarligt. En av förklaringarna kan ligga i att dagens bilar bara krocktestas på manliga krockdockor. Med det kan det bli ändring på nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möt Astrid Linder, den kvinnliga krockdockans "mamma", som under sin doktorandtid chockerades av de mörka siffrorna i olycksstatistiken. Kvinnor löper en betydligt högre risk att skadas i en olyckssituation och krocktesterna för dagens bilar utgår från en manlig norm. Nu är världens första kvinnliga krockdocka klar och redo att förändra olycksstatistiken.

Medverkande:
Astrid Linder, professor i trafiksäkerhet vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och adjungerad professor på Chalmers.
Tommy Pettersson, forskningsingenjör på VTI.
Fredrik Gustavsson, tekniker på VTI.

Cecilia Ohlén och Emelie Bredmar
[email protected]

Flera hälsofördelar med potensmedel - men ska skrivas ut av läkare

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Potensproblem är vanligt och ökar med åren. Nu visar en liten studie i Göteborg att potensmedel kan förbättra hälsan för patienter med typ 2 diabetes. 18 personer har i ett försök fått ta potensmedlet Tadalafil som tillägg till sin vanliga diabetesbehandling. Efter bara några veckor sänktes deras långtidsblodsocker. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar professorn Per-Anders Jansson hur det här hänger ihop och vi får också höra om Viagras historia.

Reporter Cecilia Ohlén
[email protected]

Hur mycket tål den här dörren och hur tjock ska betongen vara? Kärnvapenforskaren Martin Goliath får allt konkretare frågor i en orolig tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Martin Goliath forskar om atombomber och deras verkan på Totalförsvarets forskningsinstitut. Han tror inte att vi på allvar behöver vara rädda för en kärnvapenattack. Samtidigt behöver vi veta mer om vad en atombomb mot Sverige skulle kunna innebära. Nyligen kom hans rapport om ett tänkt angrepp mot Nynäshamn.

Reporter Björn Gunér.

"Skolan är en stor och gammal institution där vuxna bestämmer över barn", säger autismexperten Sven Bölte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sven Bölte är psykolog och professor och bland världens främsta forskare på autism. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han vad som ligger på pluslistan med autism och varför så många får en autismdiagnos i dag. Vi hör också vad skolan måste jobba med för att fler elever ska känna sig sedda och välkomna.

Medverkande: Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap. Föreståndare för KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet i Stockholm.

Kaylin Russell, doktorand vid Koegel Autism Center, Santa Barbara, Kalifornien.

Reporter Cecilia Ohlén
[email protected]

Mikael Landén råder sina patienter att leva som Skalman - rutiner viktigt vid Bipolär sjukdom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många av oss har varit uppvarvade och babblat lite för mycket emellanåt. Men för en del kan det i perioder bli megamax, man har otroligt mycket energi och är helt omöjlig att stoppa. Kanske är det något som inte stämmer.

Mikael Landén är en av världens främsta forskare på bipolär sjukdom. Under många år har han i studier följt personer med bipolär sjukdom för att se hur sjukdomen förändras över tid. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om bipolär sjukdom och vad det finns för hjälp att få. Vi möter också Fanny Follin som svängt kraftigt mellan depressioner och en känsla av att vara bäst på allt.

Reportrar: Tora Tomasdottir och Cecilia Ohlén.

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Markus Heilig har forskat om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.

Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.

Lena Nordlund
[email protected]

Historikern Maria Sjöberg om kvinnorna som nu tar plats i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av 1900-talet flyttar de tre systrarna Adelborg till Gagnef i Dalarna. Maria är textilkonstnär, Ottilia barnboksförfattare och Gertrud lärare. Tillsammans blir de en stark kraft i rösträttsrörelsen och Gagnef blir känt i hela landet.

Maria Sjöberg är professor i historia vid Göteborgs universitet. De senaste åren har hon jobbat mycket med Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Ett digitalt uppslagsverk om kvinnor som gjort något betydelsefullt i samhället, men som ofta verkat i det dolda.

Medverkande: Maria Sjöberg

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Nisse Lundin
Uppläsning: Annika Östman

Danuta Wasserman förlorade själv två vänner som ung - idag tänker hon att de lämnades för mycket ensamma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Danuta Wasserman är nog den som vet mest om hur man får människor att inte ta livet av sig. I flera decennier har hon forskat om riskfaktorer för självmord och hur man håller i livlinan. Studier visar att det behövs mer uppföljning av de som försökt ta sitt liv. Att någon följer en under längre tid efter ett självmordsförsök har stor betydelse för att förhindra att det händer igen. Det här måste vi bli mycket bättre på, säger Danuta Wasserman.

Det är viktigt för dig som har självmordstankar att söka hjälp. Här hittar du telefonnummer dit du kan vända dig:

Vid akut hjälp ring nödsamtal 112.
Ring 1177 Vårdguiden.
Bris - Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Reporter Cecilia Ohlén
[email protected]

Synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket svårare än att slänga vilken sopa som helst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att vi ser på mens som något smutsigt skapar onödigt lidande för de som har mens – somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.

Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag på hur det kan bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.

Lena Nordlund
[email protected]

Kapten Boja fick hela skulden 1918, över 100 år senare granskar Lotta Mejsholm olyckan igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 november 1918 är det hårt väder. Ångaren Per Brahe har gått ut från Gränna. Uppe på däck står stora fat med äppelmos som varit omöjliga att surra fast. I aktersalongen sitter en liten familj, konstnärerna John och Ester Bauer och deras treåriga son Putte. Men Per Brahe kommer inte fram till nästa hamn. Dagen efter står det klart att det skett en katastrof. Mer än 100 år senare utreder arkeologen Lotta Mejsholm olyckan igen. Hon dyker på olycksplatsen och granskar alla dokument. Bland annat kontrollerar hon hur rederiet arbetade med säkerhetsfrågor och hur de prioriterade säkerheten i förhållande till lasten.

Medverkande: Lotta Mejsholm
Reporter: Cecilia Ohlén

Stockholms stadsmuseum samlar in berättelser om 80-talet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sofias mamma köpte ett solarium från Ellos på avbetalning. På 80-talet skulle man vara brun och fräsch, berättar hon. Pernillas mamma köpte också solarium och på charterresorna till Grekland var det viktigt att sola. Riskerna med solen funderade man inte över.

Pernilla Dahlgren och Sofia Good är några av de Stockholmare som lämnat sina 80-talsminnen till Stockholms stadsmuseum. 80-talet saknas i samlingarna och Bo Larsson och Minja Hjorth arbetar nu med att bevara 80-talet. Berättelserna kan användas både till forskning och i utställningar framöver.

Meverkande: Bo Larsson, doktor i ekonomisk historia, arbetar på Stockholms stadsmuseum. Pernilla Dahlgren och Sofia Good, berättar sina 80-talsminnen.

Reporter: Cecilia Ohlén
Ljudmix: Elvira Björnfot

Viss ny teknik i ett för övrigt gammaldags krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ju längre kriget i Ukraina pågår, desto mindre modern ser krigföringen ut att vara. Det säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. Mycket av det som sker skulle en general från första världskriget känna igen. Men ukrainsk IT-kompetens och spårade mobilsamtal från ryska soldater är samtidigt moderna ingredienser i kriget.

 Många av oss har lärt oss att känna igen Oscar Jonsson under det senaste året när han ofta kommenterat kriget i teve. Själv blev han inte förvånad när den storskaliga invasionen inleddes den 24 februari 2022, det fanns nog tydliga tecken för den som visste vad man skulle titta efter, och var beredd att tro på dem, säger han.

Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap som har disputerat på rysk krigföring, och forskare vid Försvarshögskolan.
Reporter: Björn Gunér

En hästhage på Djurgården visade sig vara en 1800-talspark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid en utgrävning av en 1500-talskyrkogård utanför Göteborg gjorde Jens Heimdahl ett både intressant och sorgligt fynd. En ung kvinna hade begravts med sitt nyfödda barn. Analyser av mammans maginnehåll visade att hon tagit växten Hjärtstilla. Hjärtstilla har både lugnande och livmodersammandragande egenskaper. Att den användes vid förlossningar har inte dokumenterats tidigare.

Reporter Ulla de Verdier.
Slutmix Nils Lundin.

Helena nystar upp historien bakom skelett i arkiven

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 1800-talet samlade läkare in foster och skelett från kvinnor som dött när de födde barn. Föremål som idag väcker starka känslor. Idéhistorikern Helena Franzén forskar om kroppsdelar i magasinen.

I november 1862 kommer 34-åriga Anna Dahlström till Uppsala stads barnbördsklinik. Hon har kraftiga värkar, men det är något som inte stämmer. Barnet kommer inte, hur mycket värkarna än pressar på. Det ska visa sig att Annas bäcken har en annorlunda form. Läkaren och professorn Carl Benedict Mesterton bestämmer sig för att prova en ny operation.

Medverkande: Idéhistorikern Helena Franzén
Reporter: Cecilia Ohlén
Slutmix: Elvira Björnfot
Programmet är gjort 2023

Två ljuspartiklar kan höra ihop och veta om varann, trots stort avstånd mellan dem. Experiment om den märkliga företeelse som kallas sammanflätning gav Alain Aspect Nobelpris 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alain Aspect fick dålig undervisning i just kvantmekanik som student – och det gjorde honom intresserad av att forska i ämnet. När han fick möjligheten att göra experiment som kunde avgöra en tvist mellan fysikgiganterna Einstein och Bohr var det för honom som en kärlek vid första ögonkastet.

Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.

Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.

Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.

Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.

Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.

Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.  

Programmet sändes första gången den 10 november 2022.

Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.

Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år

Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.

I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp firade nobelpriset på.

Programmet sändes första gången 1 december 2022.

Lena Nordlund
[email protected]

John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik byggde det första instrumentet som kunde mäta så kallade sammanflätade partiklar, som visade att kvantmekaniken stämmer. Idag seglar han mest, och bygger på sin segelbåt. Men han förstår fortfarande inte hur kvantmekanik fungerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan som student började John Clauser, en av årets nobelpristagare i fysik, utveckla ett instrument som skulle kunna möta sammanflätade ljuspartiklar. Men han stötte på motstånd, först från handledaren för hans doktorsavhandling som handlade om astrofysik. Handledaren tyckte att John höll på med nonsens. Sedan kom kritik även från fakultetsledningen på University of California, Berkeley. De ansåg att han ägnade alldeles för mycket tid, resurser och pengar på sitt instrument.

Clauser visar att kvantmekaniken fungerar

Men John Clauser fortsatte med sitt bygge, som förenklat bestod av en ljuskälla för uv-ljus som belyste en kalciumatom, som i sin tur gav ifrån sig sammanflätade ljuspartiklar. De passerade först polariserande filter innan de träffade detektorer. Det här är det första experimentet som visar hur två partiklar kan vara sammanflätade, att de hör ihop i en enhet även när de är separerade. John Clausers experiment visade att kvantmekaniken stämmer och banade väg för ny teknologi, kvanteknologi, med till exempel extremt snabba datorer.

 Johan Clauser började studera kvantmekanik redan som tonåring. Trots att han inte kunde förstå hur den fungerade fortsatte han med högre studier inom kvantmekanik. Idag är han 80 år gammal, men fortfarande kan han inte förstå hur kvantmekaniken fungerar.

Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Utan ett känt danskt ölmärke hade det nog inte blivit någon nobelprisupptäckt för dansken Morten Meldal, och en annan dansk exportsuccé, Lego, används ofta för att förklara den så kallade klick-kemin som han belönas för.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Själv bygger han både vetenskapliga instrument och elgitarrer, och tycker att kemi och musik har mycket gemensamt. Hans intresse för naturvetenskapen väcktes när han var fem år och fascinerades av naturen, berättar han när vi besöker honom i Köpenhamn, där han fortsätter att undervisa studenter i föreläsningssalen och laboratoriet. Han är glad över nobelpriset, men bekymrar sig lite över att uppståndelsen stjäl tid från hans hemliga nya projekt, som inte ens hans fru har fått veta vad det handlar om. Kan det vara för att hon kastade bort den bästa gitarren han byggt?

Medverkande: Morten Meldal, professor i kemi vid Köpenhamns universitet, nobelpristagare i kemi 2022, Sofia Nanou, student Köpenhamns universitet.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.

Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.

Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.

Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.

Gustaf Klarin
[email protected]

Svenska nobelpristagaren Svante Pääbo växte upp ensam med sin mamma en mamma som tog hans intressen på allvar och gav honom en grundmurad självkänsla. Lena Nordlund åkte till Leipzig och träffade en ovanlig nobelpristagare, som trots att han redan var en världsberömd forskare inte är helt bekväm i den nya rollen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nobelpristagaren Svante Pääbo visste redan i skolåren att han ville ägna sig åt människans historia, och satt oftast hemma och läste. Han brydde sig inte så mycket om vad andra tyckte om honom.

Svante Pääbo kämpade med neandertals-DNA i många år

Redan på 1980-talet när DNA-tekniken var outvecklad och väldigt tidsödande började Svante Pääbo försöka analysera gammalt DNA. I många år kämpade han med att utvinna neandertals-DNA och när de äntligen lyckades, 1996, var det första gången någonsin som någon lyckats utvinna och sekvensera DNA från en utdöd människosläkting. Sedan tog det över tio år till innan de lyckades få fram hela arvsmassan.

I Vetenskapsradion Forskarliv hör du om Svante Pääbos forskning, vad han tycker om uppmärksamheten priset för med sig, vad hans mamma betytt och det ovanliga sätt hans forskargrupp tänker fira nobelpriset på.

Lena Nordlund
[email protected]

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hockeystjärnan Börje Salming fick i år en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.

Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.

Programmet sändes första gången i september 2022.

Lena Nordlund
[email protected]

Christian Wenzel Tornøe är kemisten som gjorde ett misslyckat experiment i labbet. Som i stället visade sig vara en ny fantastisk metod att få kemiska reaktioner att hända. I år fick hans handledare nobelpris för klickkemin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den unge danske doktoranden Christian Wentzel Tornö var alltså först i världen med att få klick-kemi att hända. Hade han haft lite mer bråttom så hade han nog bara hällt ut den där vätskan i frustration eftersom han inte fick till den reaktion han var ute efter, säger han. Men i stället började han och hans handledare nyfiket undersöka vad som hänt.

I Vetenskapsradion Forskarliv besöker vi honom i Köpenhamn, för att höra vad han tänker om att det är hans gamla professor Morten Meldal som får nobelpriset och inte han själv.

Vi får också höra vad den nobelprisade upptäckten kan betyda för världens patienter och hur han idag använder klickkemi till vardags på sitt jobb på ett läkemedelsbolag.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Promenaden till jobbet räcker för att uppnå optimala hälsovinster. Peter Schantz från Gymnastik- och idrottshögskolan har bland annat mätt lungkapacitet hos folk som promenerar till jobbet och slagit hål på myten om 10 000 steg om dagen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att bland annat slå följe med ett antal människor på promenaden till jobbet och mäta deras lungkapacitet med avancerad teknik har Peter Schantz och hans kollegor lyckats svara på frågor som forskning inte svarat på förut – exakt hur många steg krävs för att maxa promenadens hälsovinster och när planar kurvan ut? Och det verkar vara redan vid 6000 transportsteg som vi får ut maximalt av hälsovinster som minskad risk att dö i förtid och minskad risk att drabbas av diabetes typ II.

Häng med Vetenskapsradion och Peter Schantz ut i promenadspåret och hör mer om stegräknarreklamen som skapade myten om 10 000 steg, potentialen i vardagsmotion och vad vi på en samhällsnivå kan göra för att röra på oss mer.  

Reporter: Emelie Bredmar
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Hur vi beter oss när vi första gången dricker alkohol kan säga en hel del om vilken sorts alkoholkonsument vi kommer att bli senare i livet, enligt Markus Heilig, professor i psykiatri och beroendeforskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Markus Heilig har forskar om beroende av alkohol och droger i decennier och också varit forskningschef på USAs nationella alkoholforskningsinstitut vid NIH. Nu leder han ett centrum för neurovetenskap vid Linköpingsuniversitet. Där har de nyss gjort en studie och sett att magnetstimulering av vissa delar av hjärnan kan minska alkoholsuget och den mängd vid dricker. Att få det att bli en kliniskt fungerande behandlingsmetod mot alkoholberoende vore en dröm, säger han.

Han är trött på myten om att personer med beroende är någon sorts moraliskt svaga människor som bara kan ta sig i kragen, säger han.

Lena Nordlund
[email protected]

Under pandemin blev bristen på fysisk beröring tydlig för många. Med inspiration därifrån forskas det nu kring att få med även känselsinnet och illusionen av beröring in i den virtuella världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är djupt mänskligt att vilja röra fysiskt vid någon vi tycker om. Och möten via nätet i all ära – men en klapp på axeln, ett handslag eller en kram i den virtuella världen är ju hittills helt utan all känsla av fysisk beröring. Men med hjälp av ultraljudspuffar kanske den illusionen går att skapa? Möt Andreas Kalckert, lektor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, som i ett tvärvetenskapligt projekt ihop med kollegan Maurice Lamb vill få in ett sinne till i den virtuella världen.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.

Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet.

Reporter: Ulla de Verdier

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Demenssjukdomen Alzheimers har varit fokus för hans forskning under de senaste 30 åren, och de upptäckter som han och hans forskargrupp gjort har väckt stor uppmärksamhet internationellt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen tilldelade Svenska Läkaresällskapet honom Bengt Winblads pris för" framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom". Dessutom har BioArctic, det företag som han var med och grundade för snart 20 år sedan, i dagarna meddelat att en av deras läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom visat lovande resultat i en omfattande fas 3-studie. Det verkar som att läkemedlet kan bromsa sjukdomsförloppet mycket effektivare än dagens läkemedel.

Reporter: Michael Borgert

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Frida Bengtsson har åkt båt i Arktis och Antarktis, räknat pingviner, och tältat på samma ö som polarforskningspionjären Shackleton. Nu ägnar hon sig åt världshavens framtid från landbacken istället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon har många erfarenheter från de år hon jobbat med havsfrågor åt miljöorganisationen Greenpeace. Men idag jobbar Frida Bengtsson som doktorand och studerar frågor om havsförvaltning. Ett byte av världar som kräver att hon tänker sig för ibland i sin nya roll som forskare. Hon tror på att hitta och lära sig av positiva lösningar på miljöproblemen till havs. Just nu är hon särskilt intresserad av en sorts taxiverksamhet för frusen fisk.

Reporter: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Smygande kriser är ofta hot som är väl kända för vetenskap och politiker, som pandemier, cyberhot och klimatförändringar. Varför gör vi inte mer i tid för att förhindra akuta katastrofer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inte förrän en tromb förstörde hans trädgård insåg statsvetaren Magnus Ekengren på djupet vad klimathotet faktiskt handlar om. Nu forskar han om smygande kriser och menar att "facts and figures" om sådant som cyberhot, terrorism och resistenta bakterier inte räcker för att få oss att agera tillräckligt kraftfullt, här och nu. Han menar att forskarvärlden måste göra mer för att ta sig förbi våra mentala försvarsmekanismer som säger "det händer inte här" - om vi ska kunna hindra smygande kriser från att bli akuta katastrofer.

Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg
Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Sedan psykiatriforskaren Simon Kyaga för drygt tio år sen gjorde en studie om psykisk sjukdom och kreativa personer har det varit hans stora intresse. Nu har han skrivit en ny bok, om hur vi kan påverka den hårfina balansen mellan det sjuka och det friska, där kreativiteten bor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet diskuterar vi hur man kan påverka sin egen kreativitet, och vad i de olika psykiatriska diagnoserna schizofreni, bipolär sjukdom och autistiskt spektrum som kan göra att de också hänger ihop med kreativa personer. Och om droger och alkohol gör en mer kreativ.

Och hur nära det var att Simon Kyaga blev buddhistisk munk i stället för läkare.

Boken, som han skrivit tillsammans med journalisten Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg, heter Ekvilibrium – Om sambandet mellan kreativitet och galenskap.

Lena Nordlund
[email protected]

Caroline Ingre har jobbat med och forskat om ALS i snart 20 år. Trots att sjukdomen inte har någon bot och oftast en väldigt dyster prognos ser hon hopp i att så många nya läkemedelskandidater börjar testas nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen fick hockeystjärnan Börje Salming en ALS-diagnos och sedan dess har intresset för sjukdomen ökat. Caroline Ingre är hans läkare. Hon berättar att också hennes andra patienter, som själva är sjuka, är engagerade i Börje Salmings öde.

Och med den forskning som nu pågår är Caroline Ingre övertygad om att det kommer att komma något läkemedel, som gör att patienterna kan leva längre.

Lena Nordlund
[email protected]

Det finns tydliga skillnader i personlighet mellan de som ligger längst till vänster politiskt och de som ligger längst till höger. Det har socialpsykologen John Magnus Roos sett i en studie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Välvillighet, öppenhet och ängslighet kännetecknar personer som röstar på partierna till vänster. Högersympatisörer har däremot en högre grad av utåtriktning och samvetsgrannhet, visar studien som bygger på drygt 1600 svenskars svar i en stor enkätundersökning från SOM-institutet.

John Magnus Roos är egentligen konsumtionsforskare, och intresserar sig bland annat för hur vår personlighet styr våra val när vi konsumerar eller när vi reser.

Men så här under ett valår blev han och en forskarkollega intresserade av att koppla ihop personlighet med politiska sympatier, en sorts studier som länge varit vanlig i andra länder, som till exempel i USA.

Lena Nordlund
[email protected]

I skydd av mörkret påbörjar fladdermössen sin vakna period. Följ med ut i sommarnatten där fladdermusforskaren Johan Eklöf spanar efter fladdermöss och berättar om hur ljusföroreningar påverkar likväl fladdermöss som människor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med en ljuddetektor i handen har fladdermusforskaren Johan Eklöf tillbringat många nätter med att leta efter och inventera fladdermöss. Ofta räcker det med att ta sig ut i en trädgårds dunkla vrår för att få en skymt av de mytomspunna vingbeklädda djuren. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om hur det är att anpassa sin dygnsrytm efter fladdermössen, hur ljusföroreningar har seglat upp som ett allt mer omtalat problem och vad mörkret har för betydelse för honom. Det bjuds även på några tips om vad man kan tänka på för att lyckas se en fladdermus.

Clara Jonsson
[email protected]

Rockikonen Iggy Pop, 75, har levt ett hårdare liv än de flesta. Men samtidigt som han gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund. Intervjun vann kategorin Årets intervju radio på Guldörat 2022. Sändes första gången 25 juni 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är Iggy Pop, eller James Osterberg som han heter, ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil.

Iggy Pop älskar att simma

I Vetenskapsradion Hälsa berättar han själv hur han gjorde. Han är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.

Lena Nordlund
[email protected]

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show. Programmet sändes första gången i juni 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.

Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj.

Kimberly Nicholas visste att det var en känslig fråga

Hon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.

Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".

Lena Nordlund
[email protected]

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut. Programmet sändes första gången i januari 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.

Lena Nordlund
[email protected]

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv. Programmet sändes första gången i maj 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.

Tuva Novotny ville ha med forskare från början

Hon har också med forskare i filmen – en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.

Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"

Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet.

Lena Nordlund
[email protected]

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete. Programmet sändes första gången i april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.

Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon. Sändes första gången i april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.

Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.

Nätdejting har blivit mainstream och vanligt – var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.

Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.

Lena Nordlund
[email protected]

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.

Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.

Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitut

Paul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.

Lena Nordlund
[email protected]

Brittiska Paul Nurse var nobelpristagare, adlad av drottningen och rektor på Rockefeller University när han nekades "green card" till USA. Homeland Security tyckte det var något skumt med hans födelsecertifikat. Programmet sändes första gången i februari 2022. Ljudfilen i länk längst ner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som 55-åring fick han veta att hans storasyster egentligen var hans mamma. Som nobelprisbelönad genetiker säger han att det är som ett skämt att han har så dålig kunskap om sina egna gener.

Han skriver om det i en ny populärvetenskapliga bok, "Vad är liv?" som framför allt är en bok om vad som utmärker allt levande.

Chef för Europas största biomedicinska forskningsinstitut

Paul Nurse är en tungviktare inom vetenskapsvärlden i Storbritannien, chef för vad som sägs vara Europas största biomedicinska forskningsinstitut, The Francis Crick Institute i London. Han är också vetenskaplig rådgivare åt regeringen, och det har han varit i många år. Nu har han också fått ännu en hedersbetygelse "knighthood" på "New Year´s Honorary list 2022" för arbetet mot covid-19.

Lena Nordlund
[email protected]

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.

Största riskfaktorn från neandertalarna

De båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.

Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.

Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.

Lena Nordlund
[email protected]

Josefin Persdotter forskar om hur synen på mens gör att våra vardagsrutiner kring mensen blir ovanligt krångliga. Att slänga en begagnad binda är mycket krångligare än att slänga vilken sopa som helst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att vi ser på mens som något "smutsigt" skapar onödigt lidande för de som har mens - somliga får äckelkänslor för den egna kroppen och oro för lukt och fläckar tar mycket energi.

Nu har Josefin Persdotter skrivit en avhandling i sociologi, vid Göteborgs universitet, om synen på mens, där hon har undersökt vardagsrutinerna. Hon har flera förslag till hur det ska bli mindre krångligt att ha mens i framtiden.

Lena Nordlund
[email protected]

Marie Nyman är en av dem i Sverige som har allra bäst kunskap om gmo, gensaxar, gmo-laxar och genmodifierade grödor som ska klara klimatförändringarna. Efter egen forskning om jordgubbars och smultrons genetik bytte hon labbet mot ett skrivbord på en statlig myndighet; 2007 hon blev chef för Gentekniknämnden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gentekniknämnden är en myndighet som arbetar med att informera allmänheten om genteknik, och där forskare möter riksdagspolitiker för att de ska få ett vetenskapligt baserat kunskapsunderlag för politiska beslut.

Marie Nyman har under femton års tid följt den internationella forskningen inom genteknikområdet. Den största överraskningen för henne var när Japan 2021, före både USA och Kina, godkände två genredigerade fiskar för både produktion och konsumtion. Den stora framtidsfrågan hon kommer att följa även som pensionär handlar om EU:s politik och om EU kommer att följa resten av världen med ett mindre rigoröst regelverk runt nya växtförädlingstekniker.

Reporter: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Kimberly Nicholas skrev en studie om klimatet. Då beskylldes hon för att förespråka abort och dödshjälpför klimatets skull, och den kände programledaren Rush Limbaugh kritiserade hennes privatliv i sin show.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kimberly Nicholas är klimatforskare vid Lunds universitet. Hon tycker att vi inte ska hoppa över känslorna i klimatdiskussionerna. Men de känslor hennes egen klimatstudie väckte för några år sedan var hon inte beredd på.

Det var en studie som handlade om vilka individuella val som påverkar koldioxidutsläppen mest och hon tog upp flygresor, bilåkande och köttkonsumtion. Men också antalet barn i en familj.

Kimberly Nicholas visste att det var en känslig fråga

Hon och kollegan som hon skrivit studien visste att det var en känslig fråga och de var noga med att påpeka att de som forskare naturligtvis inte hade något att göra med vad folk väljer, men att de med studien ville vissa de olika valens effekt på klimatet.

Det här skriver hon bland annat om i sin bok "Under the sky we make".

Lena Nordlund
[email protected]

Mikrober finns nästan överallt. Och Natuschka Lee följer efter. Med fokus på bland annat pollinerares samverkan med mikrober och växter. Och på hur mikrober klarar sig i rymden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natuschka Lee är forskare i mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi vid Umeå universitet. Hon intresserar sig för det lilla, i form av mikrober. Alltså organismer som är osynliga för blotta ögat. Inte minst har hon fokuserat på hur mikrober samverkar med pollinerare som bin, och i programmet pratar hon bland annat om den bigård som hon varit med att starta på universitetet.

Reporter: Stefan Nordberg
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Forskning om man med oxytocinspray kan ändra våra känslor, och vilka hormoner som får oss att lättare vara otrogna var sådant som fick Tuva Novotny att vilja ha med forskaren Håkan Fischer i sin senaste film, dramakomedin Diorama. Möt båda i Vetenskapsradion Forskarliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tuva Novotnys tredje film som regissör, Diorama handlar om det svåra med tvåsamheten. Vi får följa ett par från passion och förälskelse till vardag och svårigheter. Handlingen vävs ihop med jämförelser hur det går till i djurvärlden.

Tuva Novotny ville ha med forskare från början

Hon har också med forskare i filmen – en är Håkan Fischer, professor och forskare i humanbiologisk psykologi, och det var något hon var inne på redan från början. Håkan Fischer forskar själv bland annat om hur hormoner som oxytocin och dopamin påverkar våra känslor och om det går att förändra det genom till exempel oxytocinspray.

Inga belägg för oxytocin som "date-medicin"

Men att oxytocin skulle kunna fungera som någon sorts "date-medicin" för att bli mer attraktiv finns det inga vetenskapliga belägg för, säger han, trots att det marknadsförs på det sättet.

Lena Nordlund
[email protected]

Laura Parducci älskar träd och konst. Hon är expert på urgammalt DNA från växter. Nyligen visade hennes forskargrupp att granarna i Sverige är äldre än vi trott, och växte under istiden. Nu har hon flyttat till Rom och då blir det mer forskning om antika statyer än granar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att förstå hur växter har tacklat tidigare klimatförändring är viktigt för att förstå vad som sker idag. Laura Parducci har länge forskat om skogarnas utbredning i Sverige, och visat att granskogarna är äldre än vi trott, forskning som hon gjort vid Uppsala universitet.

Laura Parducci studerar DNA på det som växer på vårt kulturarv

Men sedan två år bor hon i Rom och forskar på Sapienza-universitetet, och då har forskningen delvis ändrat inriktning – från granskogarnas utbredning till antika romerska statyer och vad som växer på dem. Och nu ska hon också ta prover från Colosseum.

Lena Nordlund
[email protected]

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar mot social fobi. Programmet sändes första gången i september 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.

Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen.

Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.

(Programmet sändes första gången 9 september 2021)

Lena Nordlund
[email protected]

Hon är en av Sveriges mest kända barnpsykologer och har forskat mycket om hur barn mår av att bo lika mycket hos båda föräldrarna efter en separation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Malin Bergström är barnpsykolog och docent vid Karolinska institutet. Hon berättar om hur hon tycker att synen på föräldraskapet har förändrats idag, och varför den utvecklingen kan vara oroande. Hon berättar också om kritiken efter SVT:s serie “Våra barns hemliga liv”, där hon var med som expert.

Jonna Westin
[email protected]

Höns lever i familjegrupper som håller ihop hela livet, och de har ett rikt språk. Det är en del av det som gör att Per Jensen har valt att ägna sitt liv åt forskning om dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Per Jensen är professor i etologi, djurs beteende, vid Linköpings universitet. Han har både moderna värphöns och de ursprungliga vildhönsen, röda djungelhöns, på forskningsanläggningen där vi träffar honom. Vad som skiljer urhönsen från de moderna raserna är en av de frågor han vill ha svar på. Och så den om varför kycklingar leker – och om de kan ges ett bättre liv om de stimuleras till lek.

Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Det mest spännande är när man hittar vrak som ingen annan undersökt förut, berättar Jim Hansson. Till exempel när de nyligen hittade ett vrak norr om Dalarö där masten stod rakt upp. Att dyka efter vrak i Östersjön är en stor del av hans arbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vraket vid Dalarö, i Stockholms skärgård, var fullastat med tunnor och en massa annat, och ingen hade varit därnere tidigare. En tidskapsel från en sorts skepp han aldrig sett förut. Och det är historierna som vraken berättar som är det mest intressanta med hans arbete, säger han.

Jim Hansson, är marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer, och han är särskilt kopplad till det nya museet Vrak som öppnade i Stockholm hösten 2021. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar han också om det kalla, mörka och jobbiga i arbetet som han älskar.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Lotta Löfgren-Mårtenson har forskat om sex och nära relationer i nästan hela sitt yrkesliv på senare år om kärlek och sex på internet, där nätdejting är en stor del. Att bli avvisad i det enorma utbud som finns där kan kännas extra svårt, säger hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– På nätet ska det finnas hur många partner som helst, men inte ens där är det någon som vill ha mig, sa en kvinna i en av hennes studier.

Men det finns också mycket bra med nätdejting - för alla, och kanske extra mycket för de grupper där "utbudet" varit begränsat förr, när man mest var hänvisad till att träffa någon på samma ort.

Nätdejting har blivit mainstream och vanligt – var fjärde eller femte person har träffat någon på internet, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. Och det har förändrat hur vi ser på relationer och kärlek, och det är en del av allt det som Lotta Löfgren-Mårtenson forskar om.

Men det som en gång väckte hennes intresse för att börja forska om sex och relationer var när hon jobbade på en särskola i början av 1980-talet, och upptäckte att eleverna där inte fick någon sexualundervisning. Att personer med intellektuella funktionshinder ska få bra kunskap i detta, livets viktiga, har blivit en hjärtefråga för henne och var det hon började forska om.

Lena Nordlund
[email protected]

När stadsplanering utvecklades på 1800-talet var den till stora delar ett svar på den tidens sjukdomsutbrott. Folkhälsa var en viktigt del av stadsplaneringen, och pandemin har visat att vi behöver få in det perspektivet igen, säger Guy Baeten, professor i urbana studier vid Malmö universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utbrott av kolera och andra sjukdomar, som smittkoppor och scharlakansfeber, gjorde att de i 1800-talets snabbt växande industristäder började bygga för att slippa sjukdomar, med mer hygienisk arkitektur och design, säger Guy Baeten.

Men på senare tid har hälsa blivit en alltmer individuell fråga, om vanor och val, och smittbekämpning handlar mer om mikroorganismer än om hur vi bygger våra samhällen. Men pandemin har visat att det är viktigt att få stadsplanering och folkhälsa att sammanlänkas igen, tycker Guy Baeten.

Lena Nordlund
[email protected]

Neil Lagali och hans forskargrupp vid Linköpings universitet fick nyligen två miljoner för att studera en av de mer okända långtidssymtomen som kan komma efter covid-19 ögonproblem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungefär var tionde av de som var svårt sjuka och hamnade på sjukhus har fått långvariga ögonproblem efteråt - svårt att läsa på skärm, ont i ögonen, torra ögon och så vidare. Ändå är det ett av de symtom vi nästan aldrig hör om.

Men nu ska Neil Lagali, professor i oftalmologi, och hans forskargrupp försöka förstå mer av hur de här problemen uppstår och hur de ska kunna behandlas.

Lena Nordlund
[email protected]

(Programmet utgick den 24 februari.) Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.

Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.

Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra.

Sara Sällström
[email protected]

Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.

Hör kriget hemifrån

Olesya Bezsmertna är i Kiev och hon hör anfall och explosioner från sitt hem. Hon lagar mat åt soldater och försöker ge dem lite avbrott med leenden och vanligt småprat. Andriy Novikov är i det stabilare Lviv, och ägnar sig nu åt att försöka rädda de ovärderliga samlingarna på Naturhistoriska museet där han arbetar och forskar.

Lena Nordlund
[email protected]

Vi sökte upp en forskare vi träffat förr, i Kiev, för att höra hur han påverkats av kriget. Det visade sig att Maksym Danchenko numera forskar i grannlandet Slovakien. Men just nu oroar han sig mest över sin gamla mamma kvar i Kiev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han oroar sig också för sina nära forskarkolleger på labbet där han jobbade förut. Och känner sig handlingsförlamad - hur kan han hjälpa till?

Maksym Danchenko studerar effekter av Tjernobyl

Maksym Danchenko är växtforskare som studerar långtidseffekter av radioaktiviteten i Tjernobyl. Han har odlat växter i den förbjudna zonen, och nu, när Ryssland, ockuperat det området ser han viss anledning till oro. Men det är nog värre om det händer något med kärnkraftverken som är igång, tror han.

Hör om en forskare som själv är i säkerhet, men så klart påverkad av kriget i hans land. Han skulle absolut inte kunna ha ett forskningssamarbete med en ryss, även om det var någon han kände och tyckte om, säger han.

Lena Nordlund
[email protected]

Tomas Roslin är ekologiprofessorn som fick ett stort ekonomiskt forskningsbidrag efter en annorlunda resa till Ryssland. En del kallar det för ett galet projekt, när han ska ta reda på hur livet på jorden egentligen ser ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om att samla in så mycket observationer som möjligt av olika arter, via genom kamerafällor, ljudinspelare, sporprovtagare och insektsinfångare på alla kontinenter.

Han får hjälp av hundratals forskare runtom i världen.

Drömmen är att få svar på frågor som varit svåra att få svar på tidigare när det gäller vilka arter som finns på jorden och varför de förekommer just på vissa platser men inte på andra.

Sara Sällström
[email protected]

Att ingripa mot mobbning på arbetsplatser ökar INTE risken för att själv bli mobbad, visar en ny studie i psykologi. Men det är just en rädsla för det som får många att låta bli att göra något, enligt psykologiforskaren Michael Rosander.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Däremot – om man inte gör något alls mot mobbningen så ökar risken att själv bli mobbad över tre gången. Det förklarar Michael Rosander, forskare vid Linköpings universitet, med att man då gett ett indirekt godkännande till mobbningsbeteende på arbetsplatsen, och då är sannolikheten stor att det fortsätter, med nya offer.

Lena Nordlund
[email protected]

Att skidåkarna i klassisk stil numera ofta enbart stakar sig fram i både sprint och långlopp, det ligger det faktiskt svensk forskning bakom. Hör världens första längdskidåkningsprofessor om det och om terminologin kring fristilens så kallade växlar, som han själv ligger bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han heter egentligen Hans-Christer Holmberg, och är även forsknings- och utvecklingschef för Svenska olympiska kommittén SOK, där han fungerar som en länk mellan forskningsvärlden och de aktiva idrottarna och tränarna. Vi får också veta hur HC Holmberg själv utnyttjar sina kunskaper i skidspåret, och om hans förestående pension, om han nu tillåts pensionera sig.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog – att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat – som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.

Största riskfaktorn från neandertalarna

De båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.

Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.

Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.

Lena Nordlund
[email protected]

Transpersoner är den minoritetsgrupp som enligt studier mår sämst psykiskt. Men det finns också en speciell lycka av att till exempel ha hittat hem i sin rätta kropp, eller äntligen våga komma ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet, fått närmare 5 miljoner, för att tillsammans med två andra forskare studera bland annat det. Hör varför hon tycker hbtq-frågor är så viktiga, varför hon skrivit en bok och velat undervisa andra psykologer om hbtq och om hur hon, som först utbildade sig till glasblåsare i forna DDR. till slut hamnade i Sverige och blev forskare.

Lena Nordlund
[email protected]

Katerina Guschanski är genetiker och egentligen mest intresserad av gorillor och deras utveckling. Tills hon av en slump hamnade i forskning om björnar och deras tandsten - en perfekt tidskapsel där man kan studera hur antibiotikaresistensen har utvecklats i naturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hennes studier om björnars tandsten och vad de säger om läkemedelsresistens fick stor uppmärksamhet runt om i världen i höstas, dels för att det är ett stort globalt problem, men också för att hon använde ett så udda sett att studera det – genom att göra DNA-analyser av tandsten från gamla björnskallar i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet.

Tandsten ett levande fossil

– Tandsten är ett fantastiskt material, som ett levande fossil som lagras hos ett djur under dess livstid, där man sedan kan utläsa massor, säger hon.

Lena Nordlund
[email protected]

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.

Programmet sändes första gången den 18 november 2021.

Lena Nordlund
[email protected]  

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.

Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:

"Skottar har det i sig"

– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.

Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelpriset

Förutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talkshowen Off the ball, sa han att det var nästan lika stort som nobelpriset. Och när han sedan blev uppringd och gratulerad av legendariska fotbollstränare Alex Ferguson var han tvungen att stanna bilen för att inte köra av vägen.

Programmet sändes första gången den 2 december 2021.

Lena Nordlund
[email protected]

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det.

Programmet är en repris från 25 november.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det användes varken i brottsutredningar eller faderskapsärenden, och var ett tidsödande hantverk. Hennes metod blev grunden till de analyser som nu görs vid allt sådant arbete, också efter krig och naturkatastrofer.

Men Mary-Claire Kings huvudområde är annars att hitta genetiska förklaringar till sjukdomar, och hon upptäckte 1990 en mutation på en gen som orsakar en extra allvarlig form av bröstcancer, på BRCA1-genen. Det här arbetet spekuleras det om i nobelsammanhang, och det finns också en spelfilm som gjorts om den, där Helen Hunt spelar Mary-Claire King.

Programmet är en repris från den 20 maj i år.

Programledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Ardem Patapoutian växte upp i Beirut och var bara åtta år när inbördeskriget började. När han var 18 blev han kidnappad av milismän. Den uppväxten påverkade mig mycket, men jag tror jag då lärde mig sådant som jag senare haft nytta av, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han syftar på sådant som ihärdighet och tuffhet, som behövs för att ta sig fram som forskare.

Han får priset för upptäckten av receptorer, en sorts mottagarmolekyler, som känner av tryck och beröring, allt från en kram, smekning, eller kyss och sanden under barfotafötter till sånt som gör ont.

Lena Nordlund
[email protected]

Årets yngsta nobelpristagare, 53-årige kemipristagaren David MacMillan, kommer från skotska arbetarklassen och det är något han, efter 30 år i USA, fortfarande identifierar sig starkt med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han säger att det han lärde sig under uppväxten formade honom så att han kunde ta sig fram och komma så långt som han gjort.

Det handlar om att vara snabb i repliken, att alltid se humor i saker och kunna skratta åt sig själv. Men att vara skotte innebär också att vara ödmjuk och självkritisk:

"Skottar har det i sig"

– Vi skottar har det i oss, säger han, vilket innebär att han inte alls väntade sig det här priset, trots att andra har trott det. Till exempel hans pappa, stålverksarbetaren, som inte hann uppleva det här.

Att vara med i fotbollsshow nästan lika stort som nobelpriset

Förutom att brinna för sin forskning är han ett hängivet fotbollsfan, som älskar Glasgow-laget Rangers. Och när han, tack vare nobelpriset, fick vara med i sitt favoritradioprogram, skotska fotbolls-talkshowen Off the ball, sa han att det var nästan lika stort som nobelpriset. Och när han sedan blev uppringd och gratulerad av legendariska fotbollstränare Alex Ferguson var han tvungen att stanna bilen för att inte köra av vägen.

Lena Nordlund
[email protected]

En tidig radioapparat väckte Klaus Hasselmanns intresse för fysik. Han får nu fysikpris för metoder att skilja ut vilka klimateffekter som orsakats av människan. Men inte bara forskningen utan också körsången har följt honom genom livet intressen han delar med sin fru.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter den 90-årige Klaus Hasselmann och hustrun, matematikern Susanne, hemma i Hamburg. De båda har både forskat och sjungit i kör ihop. Hasselmann har gjort viktiga bidrag till dagens klimatmodeller. Egentligen ville han studera partikelfysik - men han trodde inte han var intelligent nog för det.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Suki Manabe, en av årets nobelpristagare i fysik, la grunden för alla de klimatmodeller vi använder idag. Men när han började var han inte särskilt intresserad av miljö och trodde inte att hans forskning skulle handla om något så avgörande som vår framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han blev rekryterad till USA i slutet av 1950-talet, från ett Japan i kris efter andra världskriget. 1967 skapade han en förenklad klimatmodell, som blev grunden till alla de modeller vi använder idag. Och som visade tydligt att en höjning av koldioxidhalten gör det varmare på jorden.

Lena Nordlund
[email protected]  

I Kalifornien hade han Stilla Havets valar utanför fönstret. Nu får Benjamin List istället titta på Ruhr-området genom sitt fönster. Här finns goda förutsättningar att hitta nya katalysatorer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Små organiska molekyler, som aminosyror, fungerar bra att använda som katalysatorer, alltså för att underlätta kemiska reaktioner. De kan också få fram precis rätt sort av ett ämne - dess "högerhänta" eller "vänsterhänta" variant, vilket är viktigt när det gäller att ta fram eller tillverka läkemedel.

Upptäckten som Benjamin List gjorde i slutet av 1990-talet, samtidigt som årets andre kemipristagare, David Macmillan, har satt igång mycket forskning. Vi har träffat List på Max Planck Institut Für Kohlenforschung i tyska Mülheim.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Ravi Chadalavada är doktorand och forskar om robotars samverkan med människor med hjälp av ögonrörelseglasögon - alltså s k eyetracking-glasögon, som följer vår blick. Inför sin uppkörning för svenskt körkort fick han en snilleblixt samma sorts glasögon kan bli ett viktigt verktyg för att se vem som är en lämplig bilförare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För äldre och personer som drabbats av sjukdom har vården en svår uppgift – att bedöma om de ska få köra bil eller inte. Det är nämligen läkares skyldighet, enligt körkortslagen. Det är både svårbedömt och känsligt. En mer objektiv metod att mäta körförmågan skulle vara till stor hjälp och det är en sådan Ravi Chadalavada hoppas kunna utveckla, med hjälp av kameraglasögonen.

Ögonrörelseglasögon och uppkörningen gav honom idén

Idén fick han när han själv skulle köra upp för att omvandla sitt indiska körkort till ett svenskt. Då låg ögonrörelseglasögonen bredvid honom i framsätet och plötsligt insåg han att de skulle fungera objektivt, och kanske upptäcka sådant som körkortsinspektören eller körskoleläraren inte ser i sina speglar. Om man har sett stoppsignalen, cyklisten i innerfilen eller bilen som håller på att köra om till exempel.

Glasögonen "ser" om du ska få ha körkortet kvar

Och det var när han började jobba med att utveckla idén som han förstod att intresset också var stort från dem som ska bedöma om vissa ska tvingas sluta köra bil eller ej. Nu samarbetar han med geriatriska kliniken på Örebro sjukhus och Väg- och Transportforskningsinstitutet, VTI. I januari ska de börja med de första testerna på patienter, i ett första utvecklingsskede.

Och han har också fått hjälp av utvecklingsavdelningen på Örebro universitet för att söka patent för metoden och han hoppas kunna bilda ett företag som säljer denna tjänst.

Lena Nordlund
[email protected]

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar enligt Göran Nygren om ett avancerat stöd från föräldrar som ofta har akademisk utbildning, ett stöd som blivit allt viktigare när mer av skolarbetet numera görs hemma.

Följde högstadieelever i klassrummet

Genom djupintervjuer och genom att följa högstadieelever i skolan har han gjort sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet, för att ta reda på hur högpresterande elever får sina toppbetyg.

Elever utan mycket hjälp hemifrån är närmast chanslösa i betygsjakten, menar Göran Nygren.

Programledare: Thomas Heldmark
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Modevetaren Susanna Strömquist har djupdykt i historien om den exklusiva syateljén och modesalongen NKs franska damskrädderi, som fanns i närmare 60 år. Hon har grävt i garderober och arkiv och fått låna festblåsor och andra kläder från personer över hela landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På NKs franska, ett av de mer exklusiva damskrädderierna, köpte kvinnor från societeten, kungligheter och artister sina kläder, men också yrkeskvinnor som behövde kläder av hög kvalitet i yrkeslivet. Hit kom dammode från Paris som sedan påverkade modet i hela Sverige. Det handlar om haute couture och couture, måttsydda, handsydda kläder som bara syddes upp i enstaka exemplar.

Sömmerskorna träffade aldrig kunderna

Och det handlar också om två skilda världar, en lyxig ateljé med mjuka mattor där kunderna vistades, och ett skrädderi där sömmerskorna sydde. De två världarna möttes aldrig och den enda länken mellan dem var måttagerskan, som träffade både kunder och sömmerskor.

Forskning i sista minuten

Nu har Susanna Strömquists forskning blivit en tjock bok om när Paris kom till Stockholm, och en utställning som just nu pågår på Nordiska museet. Och det var verkligen forskning i sista minuten, för det finns inte så många kvar i livet, som varit kunder eller anställda. Men en dam född 1927 kom in med sin röda cocktailklänning (se bild) som hon hade låtit sy upp på 1960-talet. Och utställningen på Nordiska museet invigdes av sömmerskan Maj-Britt Johansson, på hennes 96-årsdag.

Lena Nordlund
[email protected]

Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och programansvarig på Nobelprismuseet. Han har ägnat sig åt nobelpriset i snart femton år. Men det är inte för att han är ett hängivet fan av priset, säger han. Det som intresserar honom som forskare är bland annat hur priset redan från början fick en så hög status.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gustav Källstrands doktorsavhandling handlade om nobelpriset, och nu har han varit Nobelmuseets expert i över tio år. Den här veckan är det julafton varje dag, har han sagt, om veckan när ett nobelpris om dagen tillkännages.

Viktigt med distans till nobelpriset

Men samtidigt är han noga med att båda ha en distans till pristagare och deras upptäckter och en lekfull inställning.

– Man får inte ta det som något så himla viktigt, säger Gustav Källstrand.

När Gustav Källstrand inte klär sig i frack i nobeltider visar det sig att han har väldigt många tatueringar som har både med hans yrkesliv och hans fritidsintressen att göra. Men någon nobelmedalj på magen blir det inte – han är inte ett fan av nobelpriset på det sättet, säger han.

Lena Nordlund
[email protected]

Fångar som får sitta längre tid i fängelse levde längre det visar den senaste studien av Randi Hjalmarsson, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon forskar också om varför införandet av världens första poliskår gjorde succé och hur svenska domstolar är partiska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var en film som fick Randi Hjalmarsson att komma på vad hon ville forska om när hon var doktorand på Yale Universitet i USA, vad intagna lär sig i fängelset.

Intagna är också ämnet för hennes senaste forskningsstudie där hon, utifrån två reformer som kom på 90-talet, undersökte hur längden på fängelsestraffet påverkade de intagnas hälsa. Randi Hjalmarsson fann att antalet självmord för folk som suttit längre tid i fängelse gick ned med nästan 40 procent. Det var något som höll i sig även tio år senare och orsaken till det här tillskriver Randi Hjalmarsson bland annat tillgången till vård i fängelset.

I dagens Vetenskapsradion Forskarliv möter du Randi Hjalmarsson som bytt bullriga New York mot lugnt på den svenska landsbygden och som ägnat en stor del av sin karriär åt att undersöka och avslöja när rättstaten brister.

Programledare: Julia Videgård
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

En dubbelyxa och samtidigt ett gigantiskt fredsprojekt. Det handlar om materialforskninganläggningen ESS i Lund som är under uppbyggnad. Den som menar att det internationella samarbetet i projektet kan förhindra krig i framtiden är Mats Lindroos, som leder arbetet med att bygga den viktiga långa raka acceleratorn i den här jätteapparaten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur är det att leda arbetet med den mest påkostade forskningsanläggningen någonsin i Sverige, ett sameuropeiskt jättepussel med miljontals bitar som nu försvåras av pandemins nedstängningar i många av medlemsländerna? Och på vilket sätt skulle denna yxformade superapparat kunna bidra till att främja freden?

Vi möter Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen vid ESS, European Spallation Source, i Lund. Mats Lindroos berättar också om utmaningen att få ihop partikelfysiken med sin kristna tro, om varför han valde att flytta hem från CERN i Schweiz för att leda arbetet med acceleratorn vid ESS, och om vad som gör neutroner till så nyttiga arbetskamrater.

Medverkande: Mats Lindroos, chef för acceleratordivisionen vid ESS, European Spallation Source.

Reporter: Björn Gunér
[email protected]

Producenter: Lena Nordlund, Peter Normark
[email protected]

I ett framtida hållbart samhälle värdesätter vi tid och relationer mer än prylar om det blir som forskaren Åsa Svenfelt hoppas. Hon är forskare i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH i Stockholm och har tagit fram ett antal scenarier om hur det kan bli år 2050.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åsa Svenfelt leder ett forskningsprogram om hållbar samhällsbyggnad bortom BNP-tillväxt och ett annat om hållbar konsumtion. 

För ett par år sedan kom hon och hennes kolleger med en rapport där de tagit fram fyra scenarier för hur framtiden kan vara om vi ska nå klimatmålen. De möttes av en del kritik för att vara bakåtsträvande, men Åsa Svenfelt säger att kritikerna bara fokuserade på ett av de fyra scenarierna, det om självhushållning och då också bortsåg från att de ändå vill se en modern teknikutveckling.

Under pandemin har vi visat att det går att förändra ett samhälle snabbt om vi vill, men nu gäller det att vi inte väntar med klimatomställningen så länge att det bara måste bli verkligt akut krishantering, enligt Åsa Svenfelt.

Lena Nordlund
[email protected]

Per Carlbring är professor och forskare i klinisk psykologi. Han har gjort sig känd för att ta in mycket teknik i behandlingsmetoder mot depression, ångest och olika fobier. Och nu vill han börja forska om ämnet i magiska svampar som ett medel mot social fobi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det han forskar mest om handlar om behandlingar allvarliga och vanliga problem, som depressioner, panikångest och social fobi. Men han har också forskat om nyårslöften, aprilskämt och hur folk med lite lagom problem i sina relationer ska få dem att funka bättre. Och nyligen skrev han och en kollega en debattartikel i Dagens Nyheter om hur psykologisk forskning skulle kunna hjälpa till med problemet med alla elsparkcyklar som ligger och dräller i städerna.

Nu vill han alltså också börja forska om det narkotikaklassade psykedeliska ämnet psilocybin, som ett medel mot social fobi. På senare år har det blivit ett uppsving för den här sortens forskning, som ett tag var helt död, kanske som en motreaktion på 1960-talets drogromantiska inställning till den här sortens ämnen.

Att han forskar om så vitt spridda ämnen är ett sätt att hantera stress och få återhämtning, helt enkelt genom att vissa projekt kanske är lite mer lustfyllda och lekfulla, tror han.

Lena Nordlund
[email protected]

Helge Rask Andersen har behandlat och forskat om människoöron i snart femtio år. Nu, som senior forskare, hoppar han på ett nytt forskningsområde - att lära sig av krokodiler hur vi kan reparera hörseln.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helge Rask Andersen är professor i otologi (läran om hörseln) och har arbetat som öronkirurg i över 40 år. Han var bland annat en av de första att operera in cochleaimplantat i Sverige.

Nu, sedan han gått i pension som kirurg, forskar han på heltid. Och tack vare ett program från Vetenskapsradion, Vetenskapspodden om hörsel, har han nu satt igång en ny forskningsinriktning. Att lära sig av krokodilers unika öron - de kan nämligen reparera skadade hårceller i örat, något som vi människor inte kan. Hade vi haft deras förmåga skulle inte vår hörsel vara så känslig.

I Vetenskapsradion Forskarliv får vi vara med på hans första krokodilobduktion någonsin, när en dvärgkrokodil  behövde avlivas på Tropicarium i Kolmården. Helge Rask Andersen får ta hand om de örondelar han hoppas lära sig mer av.

Lena Nordlund
[email protected]

Jens Sundström forskning handlar om att förstå hur gener styr granens kottar. Det är främst grundforskning, men i förlängningen kanske skogsindustrin kan dra nytta av forskningen. Men när han säger att han är kottforskare brukar folk börja skratta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vanlig gran blommar och sätter kottar efter cirka trettio år, och då sker kottsättning vart tredje till vart femte år.Större förståelse för hur generna styr kottsättningen kanske skulle kunna få gran att sätta kottar både tidigare och oftare vilket skulle kunna snabba på skogsindustrins förädlingsarbete.

Jens Sundström är docent i växtfysiologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Där arbetar han också som samverkanslektor med speciellt fokus på genteknik i växter, att informera om det som i dagligt tal kallas gmo och utveckling av nya gmo-grödor inom jordbruket.

Som samverkanslektor har han kontakt med näringsliv, myndigheter och skolor. Sedan mitten på 00-talet är han en aktiv debattör för att genmodifiering ska accepteras som vilken växtförädling som helst utan särskilda restriktioner.

Programledare: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Systrarna Stephens växer upp på ett att av de mäktigaste godsen i Småland, Huseby bruk. Den yngsta systern Maggie är ofta nedstämd och sängliggande. Men i en undangömd kartong på en vind fanns massor av brev från hennes hemliga kavaljerer. Historikern Malin Lennartsson har hundra år senare fått ta del av Maggies affärer.

Malin Lennartsson är intresserad av mänskliga relationer, vad som skiljer sig och vad som är likt i olika tider. I breven finns också beskrivningar av historiska skeenden, som hur människor upplevde första världskriget.

Programledare: Cecilia Ohlén
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång. Idag har han ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil.

Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten.

I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger han.

Programmet är en repris från maj 2021.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är han professor i reaktorfysik på KTH och på god väg att få finansiering för att bygga en pilotreaktor i Oskarshamn. Till skillnad från flertalet av världens reaktorer som är vattenkylda ska den här reaktorn kylas med flytande bly. Det gör att den skulle kunna bli en del av fjärde generationens kärnkraftssystem där man återvinner bränslerester från dagens svenska kärnkraft.

Det finns idag ingen återvinning av använt kärnbränsle. Det finns experimentell återvinning, men kommersiell utbyggnad skulle i nuläget bli för dyr, säger Janne Wallenius. Men om det skulle gå att göra på ett säkert sätt, skulle vinsterna kunna bli stora. Eftersom det finns mycket energi kvar i resterna skulle det kunna försörja Sverige med elström i flera hundra år, och avfallet skulle bli mer kortlivat än dagens kärnkraftsavfall.

Under gymnasieåren i Trollhättan gjorde Janne Wallenius och hans kompisar ett science fiction-fanzine som de skickade per post till sina prenumeranter. När han senare studerade i Estland drev han ett förlag som gav ut science fiction-litteratur på estniska. Science fiction-intresset och kärnkraftsforskningen har tvinnats ihop under Janne Wallenius forskarliv.

Programmet är en repris från april 2021. 

Programledare
Gustaf Klarin
[email protected]

Producent
Peter Normark
[email protected]

Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som ung arkeolog i Laos träffade Anna Källén på människor med uppfattningen att gamla saker ska förstöras för att släppa lös kraften i dem. Insikten att vår vilja att bevara det gamla inte är ett självklart sätt att bygga bilden av det förflutna grundlade hos henne ett intresse för hur vi konstruerar bilden av forntiden – också här i Sverige.

På senare tid har Anna Källén intresserat sig för hur genforskning används för att skapa en koppling bakåt i tiden.

Exempelvis finns personer som utifrån ett genetiskt arv från forntida nordbor definierar sig som vikingaättlingar. De tolkar då det ursprunget som en förklaring till olika egenskaper de har, till synes obekymrade om att det utgör en försvinnande liten del av deras totala genetiska arv.

Programmet är en repris från mars 2021.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är bara 38 år, men har redan hunnit skrivit flera populärvetenskapliga böcker och är flitigt citerad både i media och i vetenskapliga sammanhang. Han är sedan förra året docent inom två olika fält, både i historia och naturgeografi.

Programmet är en repris från den 21 april 2021.

Programledare: Niklas Zachrisson
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Cyklar, puderdosor och engångsbindor dem använder historikern Karin Carlsson för att berätta om kvinnors liv och kamp under 1900-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cykeln är en av de viktigaste symbolerna för kvinnlig frigörelse under 1900-talet, enligt historikern Karin Carlsson. Detta eftersom kvinnor genom cykeln kunde inta det offentliga rummet på ett helt nytt sätt.

Just nu forskar Karin Carlsson om köksingångar på fashionabla Östermalm i Stockholm. De kan berätta mycket om relationen mellan arbetare och överklass under 1900-talet, och hon vill ta reda på hur arkitekturen speglar samtida idéer och föreställningar.

Programmet är en repris från den 3 mars i år.

Programledare: Julia Videgård
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen och blivit fransk riddare på köpet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är mycket mer än kostvanor som avgör hälsan, konstaterar folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson vid Umeå universitet. Traditionell samisk kost skiljer sig mycket från de nordiska näringsrekommendationerna – men samer är världens enda urfolk med lika lång förväntad livstid som majoritetsbefolkningen.

Lena Maria Nilssons samiska perspektiv på forskningen har gett internationella kontakter och också gjort henne till en entusiastisk länk mellan svensk och fransk forskning kring Arktis.

Programmet är en repris från 17 februari 2021.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem som detta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gia Destouni är en problemlösare som sover bra på nätterna. Hon är inte orolig för framtiden. Världen förändras ständigt, konstaterar hon. Det är det naturliga tillståndet. Vi måste förstå hur förändring sker för att hitta lösningar på de utmaningar som till exempel stigande hav skapar, och ta lärdom av hur man historiskt hanterat kraftigt stigande havsnivåer.

Annars är hennes främsta fokus hur jordens alla sötvatten, trots att de kan verka spridda, hänger ihop.

Programmet är en repris från den 3 februari 2021. 

Programledare: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Det är något speciellt med snäckors välordnade sätt att växa, tycker matematikern Jenny Larsson. Hon är ett exempel på hur just matte kan hjälpa oss att förstå mer om livets utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Jenny Larsson fick höra att det fanns möjlighet att forska om evolutionen hos en liten snäcka på västkusten bestämde hon sig för att ägna sin doktorandtid åt det.

Tack vare hennes sinne för naturens former och geometri vet vi idag mer om hur det kan gå till när nya arter bildas. Men samma formkänsla har också varit en fördel i ishallen.

Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Kollektivtrafiken har drabbats hårt av pandemin när bolagen har tvingats be oss att inte åka med deras bussar och tåg, en oväntad mardrömssituation för dem, säger Lena Winslott Hiselius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon är professor i transportekonomi vid Lunds Universitet och forskningsledare vid Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafikforskning.

Frågan är om de gemensamma transportmedlen någonsin kommer att komma tillbaka till samma nivåer som tidigare, nu när många har märkt att det fungerar bra att jobba hemifrån eller bara åka in till jobbet nån gång emellanåt, säger hon. Samtidigt har Lund där hon bor och arbetar just blivit landets fjärde stad med spårvagn.

Som många andra har Lena Winslott Hiselius inte åkt kollektivt sedan pandemin slog till, och hon har heller inte provat den nya spårvagnen tidigare, men det gör hon tillsammans med vår reporter i dagens program.

Spårvagnen går till den stora forskningsanläggningen ESS som är under uppbyggnad och är ett bra exempel på hur nya kollektivtrafiksträckningar kan planeras och byggas parallellt med att en stad expanderar, säger Lena Winslott Hiselius, som också konstaterar att valet av trafikslag som prioriteras i en stad också avgör hur mycket plats som finns över till annat.

Programledare
Björn Gunér
[email protected]

Producent
Lena Nordlund
[email protected]

Nils Bergman började som läkare på ett missionärssjukhus i Zimbabwe. Där fanns små resurser, och inga kuvöser. så nästan alla för tidigt födda barn dog. Då började de lägga de små barnen på mammans hud direkt efter förlossningen, och dödligheten sjönk dramatiskt, från 90 % till 50 %.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan dess har Nils Bergman kämpat för att kunna visa vetenskapligt att kontinuerlig hud-mot-hud-kontakt, det som också kallas för kängurumetoden, direkt efter förlossningen är det bästa för de för tidigt födda och riktigt små barnen.

Det vanliga, och det som WHO rekommenderat hittills är annars att hud-mot-hud-kontakt bör ske, men först efter att det lilla barnet stabiliserats i andning och hjärtrytm, något som kan ta några dagar.

Men nu har en stor studie på universitetssjukhus med över 3000 för tidigt födda eller väldigt små barn i fem länder (Indien, Tanzania, Malawi, Ghana och Nigeri) visat att med hud-mot-hud-kontakt omedelbart efter förlossningen, sjönk dödligheten med 25 procent, jämfört med det tidigare rekommenderade. Allt annat i vården var oförändrat i de två grupperna.

Nils Bergman var en av initiativtagarna, och i Vetenskapsradion Forskarliv berättar han om sin långa kamp för den här sortens vård, med "nollseparation" från mamman under den första fasen i livet.

Och hur det gick till när missionsläkaren på ett fattigt landsbygdssjukhus blev forskare, som till slut fick stora pengar till forskningen av Bill och Melinda Gates stiftelse.

Lena Nordlund
[email protected]

Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. De är några exempel på invaderande djur och växtarter som kan ta över och hota både trivseln, ekonomin och artrikedomen på nya platser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna.

Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Lena Nordlund
[email protected]

Historikern Malin Lennartsson forskar om systrarna Mary och Maggie Stephens som föds i slutet av 1800-talet. För ett par år sedan dök hundratals brev upp som avslöjade en tidigare okänd sida av Maggie.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Systrarna Stephens växer upp på ett att av de mäktigaste godsen i Småland, Huseby bruk. Den yngsta systern Maggie är ofta nedstämd och sängliggande. Men i en undangömd kartong på en vind fanns massor av brev från hennes hemliga kavaljerer. Historikern Malin Lennartsson har hundra år senare fått ta del av Maggies affärer.

Malin Lennartsson är intresserad av mänskliga relationer, vad som skiljer sig och vad som är likt i olika tider. I breven finns också beskrivningar av historiska skeenden, som hur människor upplevde första världskriget.

Programledare: Cecilia Ohlén
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Mary-Claire King utvecklade DNA-metoder i mitten på 1980-talet för att hjälpa "mormödrarna på Plaza de Mayo" att hitta sina barnbarn, som rövats och adopterats bort i militärdiktaturens Argentina. Och en biofilm har gjorts om henne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arbetet för att hjälpa mormödrarna i Argentina skedde långt innan det fanns rutinmetoder för DNA-analyser - det användes varken i brottsutredningar eller faderskapsärenden, och var ett tidsödande hantverk. Hennes metod blev grunden till de analyser som nu görs vid allt sådant arbete, också efter krig och naturkatastrofer.

Men Mary-Claire Kings huvudområde är annars att hitta genetiska förklaringar till sjukdomar, och hon upptäckte 1990 en mutation på en gen som orsakar en extra allvarlig form av bröstcancer, på BRCA1-genen. Det här arbetet spekuleras det om i nobelsammanhang, och det finns också en spelfilm som gjorts om den, där Helen Hunt spelar Mary-Claire King.

Programledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Micael Dahlen, professor i ekonomi, är besatt av siffror. Hans arbete som forskare består ofta av att hämta in, analysera och beskriva just siffror.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Siffror handlar om människor och för mig innebär de en större förståelse för vad som påverkar våra beslut och handlingar, säger Micael Dahlen.

Han är företagsekonom och har publicerat studier om marknadsföring och internetvanor. Han är också en efterfrågad föreläsare och författare och har just kommit ut med en bok om meningen med livet.

Han menar att även ekonomer kan bidra till större förståelse för stora frågor som till exempel vad som får oss att vilja leva.

Programmet är en repris från januari 2021.

Programledare: Sharon Jåma
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång. Idag har han ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil.

Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten.

I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger han.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är han professor i reaktorfysik på KTH och på god väg att få finansiering för att bygga en pilotreaktor i Oskarshamn. Till skillnad från flertalet av världens reaktorer som är vattenkylda ska den här reaktorn kylas med flytande bly. Det gör att den skulle kunna bli en del av fjärde generationens kärnkraftssystem där man återvinner bränslerester från dagens svenska kärnkraft.

Det finns idag ingen återvinning av använt kärnbränsle. Det finns experimentell återvinning, men kommersiell utbyggnad skulle i nuläget bli för dyr, säger Janne Wallenius. Men om det skulle gå att göra på ett säkert sätt, skulle vinsterna kunna bli stora. Eftersom det finns mycket energi kvar i resterna skulle det kunna försörja Sverige med elström i flera hundra år, och avfallet skulle bli mer kortlivat än dagens kärnkraftsavfall.

Under gymnasieåren i Trollhättan gjorde Janne Wallenius och hans kompisar ett science fiction-fanzine som de skickade per post till sina prenumeranter. När han senare studerade i Estland drev han ett förlag som gav ut science fiction-litteratur på estniska. Science fiction-intresset och kärnkraftsforskningen har tvinnats ihop under Janne Wallenius forskarliv.

Programledare
Gustaf Klarin
[email protected]

Producent
Peter Normark
[email protected]

Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är bara 38 år, men har redan hunnit skrivit flera populärvetenskapliga böcker och är flitigt citerad både i media och i vetenskapliga sammanhang. Han är sedan förra året docent inom två olika fält, både i historia och naturgeografi.

Programledare: Niklas Zachrisson
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är ett tal? Den typen av grundläggande frågor ville Erik Angner gå till botten med när han läste olika ämnen på universitetet. Det förde honom snart till vidare studier inom filosofi.

Nu har han disputerat i både filosofi och nationalekonomi, och forskar i gränslandet mellan dem. Då kan det handla om frågor som välfärd och normer.

Programmet är en repris från januari i år.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent:Camilla Widebeck
[email protected]

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt.

Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan.

Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmuseums forskningsavdelning.

Eftersom dagboken är så skadad och skör har ingen tidigare fått ta ut den ur arkivet, sedan 1930-talet när den just hittats och undersöktes.

Förhoppningen är att Bea Uusma med de nya teknikerna ska kunna läsa mer av det som inte syns med blotta ögat på de mögelskadade dagbokssidorna. Redan nu har hon sett sådant som ingen annan sett - förutom Salomon August Andrée som skrev det, säger hon.

Programmet är en repris från januari 2021. 

Programledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden? Programmet är en repris från hösten 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor har dåligt med päls, men underhudsfett direkt under huden, precis som valar och sälar. Vår fysik ger förutsättningar att vistas på såväl höga syrefattiga höjder som under vatten där vi måste hålla andan. Var går gränserna för vad vi klarar? Och vad berättar vår kapacitet att hantera syrebrist om människans evolution? Professor Erika Schagatays sökande efter svar har fört henne till extrema platser och situationer världen över.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Istället för att bevara gamla saker är det i en del kulturer viktigt att förstöra dem. Arkeologen Anna Källén berättar om en kulturkrock som påverkar hennes arbete än idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som ung arkeolog i Laos träffade Anna Källén på människor med uppfattningen att gamla saker ska förstöras för att släppa lös kraften i dem. Insikten att vår vilja att bevara det gamla inte är ett självklart sätt att bygga bilden av det förflutna grundlade hos henne ett intresse för hur vi konstruerar bilden av forntiden – också här i Sverige.

På senare tid har Anna Källén intresserat sig för hur genforskning används för att skapa en koppling bakåt i tiden.

Exempelvis finns personer som utifrån ett genetiskt arv från forntida nordbor definierar sig som vikingaättlingar. De tolkar då det ursprunget som en förklaring till olika egenskaper de har, till synes obekymrade om att det utgör en försvinnande liten del av deras totala genetiska arv.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Joanna Doona forskar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet – närmare bestämt om hur människor konsumerar humor. Hon samlar unga i fokusgrupper för att höra hur de diskuterar om satir.

Själv skrattar hon mycket säger hon, och även i bara sitt eget sällskap. Men hur mycket man skrattar är egentligen inget kvitto på hur mycket man uppskattar humorn som ska roa en, konstaterar Joanna Doona också.

Här hittar du Joanna Doonas doktorsavhandling från 2016.

Programmet är en repris från 2020. 

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Ofta när det kommer nyheter om förmänniskor eller förhistoriska djur hör vi Lars Werdelin kommentera dem i Vetenskapsradion. Nu får vi höra om hans egen forskning, och om hur han valde väg i livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lars Werdelin har sina gener fast förankrade i den svenska stenåldern. Han växte upp i Libanon, där han som liten pojke hittade sina första fossil och kom över ett exemplar av Istidens djurvärld, av Björn Kurtén. De stora rovdjuren fascinerade och han bestämde sitt yrkesval. Det skulle handla om svunna tiders rovdjur. Nu är han professor i paleontologi vid Naturhistoriska Riksmuséet.

I hans lägenhet på Söder i Stockholm bor idag, förutom Lars, hans favoritdjur, en korsning mellan nakenkatt och brittiskt korthår. Så ofta han kan åker han till Östafrika där han i flera decennier studerat fossil av forntida sabeltandade katter. Dessa stora katter är sedan länge borta. Orsaken är att de trängdes undan av expansiva förmänniskor, enligt Lars Werdelins teori.

Programledare: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Cyklar, puderdosor och engångsbindor dem använder historikern Karin Carlsson för att berätta om kvinnors liv och kamp under 1900-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cykeln är en av de viktigaste symbolerna för kvinnlig frigörelse under 1900-talet, enligt historikern Karin Carlsson. Detta eftersom kvinnor genom cykeln kunde inta det offentliga rummet på ett helt nytt sätt.

Just nu forskar Karin Carlsson om köksingångar på fashionabla Östermalm i Stockholm. De kan berätta mycket om relationen mellan arbetare och överklass under 1900-talet, och hon vill ta reda på hur arkitekturen speglar samtida idéer och föreställningar.

Programledare: Julia Videgård
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar.

När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det.

Love Dalén är en av de forskare som nyligen publicerade en studie med analys av arvsmassa från en 1,2 miljoner gammal mammuttand som legat infrusen i den sibiriska tundran. Det är det äldsta DNA som någonsin analyserats. Hör mer om det i Vetenskapspodden.

 Programmet är en repris från den 18 mars 2020.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Ofta studerar majoriteten minoriteten. Men folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson har tagit med sitt samiska perspektiv in i forskningen och blivit fransk riddare på köpet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är mycket mer än kostvanor som avgör hälsan, konstaterar folkhälsovetaren Lena Maria Nilsson vid Umeå universitet. Traditionell samisk kost skiljer sig mycket från de nordiska näringsrekommendationerna – men samer är världens enda urfolk med lika lång förväntad livstid som majoritetsbefolkningen.

Lena Maria Nilssons samiska perspektiv på forskningen har gett internationella kontakter och också gjort henne till en entusiastisk länk mellan svensk och fransk forskning kring Arktis.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Säg "pandemi" idag, och alla tänker nog på Covid-19. Men sedan länge pågår också den tysta pandemin antibiotikaresistens, som mikrobiologen Sanna Koskiniemi vill bromsa med sin bakterieforskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över en halv miljon människor dör årligen av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner, och det är svårt att hitta nya antibiotika. Men bakterier kan också stoppa varandra genom att föra över toxiska proteiner som hämmar konkurrenternas tillväxt.

Mikrobiologen Sanna Koskiniemi vid Uppsala universitet hoppas och tror på en enorm potential i forskningen kring bakteriernas ännu ganska okända stridsmetoder - för att framöver kunna specialutrusta goda bakterier att hämma dem som skadar och dödar oss.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg
[email protected]

Stigande hav hotar att dränka kustområden och driva bort hundratals miljoner människor som klimatflyktingar. Hydrologen och ingenjören Gia Destouni älskar att hitta lösningar på problem som detta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gia Destouni är en problemlösare som sover bra på nätterna. Hon är inte orolig för framtiden. Världen förändras ständigt, konstaterar hon. Det är det naturliga tillståndet. Vi måste förstå hur förändring sker för att hitta lösningar på de utmaningar som till exempel stigande hav skapar, och ta lärdom av hur man historiskt hanterat kraftigt stigande havsnivåer.

Annars är hennes främsta fokus hur jordens alla sötvatten, trots att de kan verka spridda, hänger ihop.

Programledare: Gustaf Klarin
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt.

Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan.

Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmuseums forskningsavdelning.

Eftersom dagboken är så skadad och skör har ingen tidigare fått ta ut den ur arkivet, sedan 1930-talet när den just hittats och undersöktes.

Förhoppningen är att Bea Uusma med de nya teknikerna ska kunna läsa mer av det som inte syns med blotta ögat på de mögelskadade dagbokssidorna. Redan nu har hon sett sådant som ingen annan sett - förutom Salomon August Andrée som skrev det, säger hon.

Programledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

David Östlund vid Södertörns högskola har fokuserat mycket på USA i sin forskning och varit på plats som gästlärare vid universitetet i Michigan i tre perioder under 2000-talet, och under tre olika presidenter.

I sin forskning ser han också på många andra presidentperioder. Och kopplingen mellan politik och vetenskap har synts länge - men inte alltid sett likadan ut.

Programmet är en repris från den 18 november 2020.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är ett tal? Den typen av grundläggande frågor ville Erik Angner gå till botten med när han läste olika ämnen på universitetet. Det förde honom snart till vidare studier inom filosofi.

Nu har han disputerat i både filosofi och nationalekonomi, och forskar i gränslandet mellan dem. Då kan det handla om frågor som välfärd och normer.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent:Camilla Widebeck
[email protected]

Micael Dahlen, professor i ekonomi, är besatt av siffror. Hans arbete som forskare består ofta av att hämta in, analysera och beskriva just siffror.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Siffror handlar om människor och för mig innebär de en större förståelse för vad som påverkar våra beslut och handlingar, säger Micael Dahlen.

Han är företagsekonom och har publicerat studier om marknadsföring och internetvanor. Han är också en efterfrågad föreläsare och författare och har just kommit ut med en bok om meningen med livet.

Han menar att även ekonomer kan bidra till större förståelse för stora frågor som till exempel vad som får oss att vilja leva.

Programledare: Sharon Jåma

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk.

Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" – ett exempel på digital humaniora – ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen.

 Programmet är en repris från oktober 2020.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen.

Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans – utan att sticka ut.

Programmet är en repris från december 2019, då det sändes som Vetandets värld.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Torbjörn Ebenhard, biolog vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är en av de personer som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen inom FN:s konvention för biologisk mångfald. Det är ett internationellt arbete som liknar den process som pågår för att försöka bromsa klimatförändringarna.

Men i det här fallet handlar det om att försöka vända den fortsatt ohållbara exploateringen av naturen som forskare menar kan leda till utrotning av en miljon arter. En sådan förlust skulle leda till en stor förändring av villkoren för allas liv här på jorden

Det skulle också vara en stor förlust för Torbjörn Ebenhard själv, på ett rent personligt plan. Andra arter, framför allt djur, har nämligen varit en viktig del av hans liv nästan så länge han kan minnas.

Programmet är en repris från september 2020.

 Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Roger Penrose får Nobelpris för forskning om svarta hål. Men han har också hunnit med att fundera på mycket annat - som vad medvetandet är, och vad som hände före Big bang.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Big bang var inte alltings början. Det var bara början på vår eon, och en i en rad big bangs. Det är grundtanken i cyclic conformal cosmology, som Roger Penrose argumenterar för. I vårt universum, vår eon, bör man kunna hitta spår av krockar mellan svarta hål i en tidigare eon menar han.

Vad medvetandet är är en annan fråga Roger Penrose söker svaret på. Han tror att det finns i skärningspunkten mellan kvantmekanik och allmän relativitetsteori - i hittills okänd fysik.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Emmanuelle Charpentier gjorde sin revolutionerande upptäckt med genkniven CRISPR/Cas9 i Umeå. I år får hon Nobelpris i kemi för den. Nu forskar hon i Berlin och siktar mot nya upptäckter om bakterier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon hade planer på att bli professionell balettdansös, men var två centimeter för kort. Istället blev det mikribiologin som fångade hennes intresse. Genkniven CRISPR/Cas9 har gjort att forskare snabbt, billigt och mer precist kan förändra gener, alltså livets kod.

Själv fortsätter Emanuelle Charpentier att intressera sig för baktierer och vill med hjälp av genkniven CRISPR förstå deras grundläggande mekansimer, vad som händer när bakterier gör människor sjuka och varför inte alltid antibiotika fungerar.

Programledare: Annika Östman
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk – om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen.

Programmet är en repris från den 2 september 2020.

Programledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

I det polariserade USA har synen på vetenskap fått en tydligt politisk dimension. Men det är ingen ny företeelse, konstaterar idéhistorikern David Östlund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

David Östlund vid Södertörns högskola har fokuserat mycket på USA i sin forskning och varit på plats som gästlärare vid universitetet i Michigan i tre perioder under 2000-talet, och under tre olika presidenter.

I sin forskning ser han också på många andra presidentperioder. Och kopplingen mellan politik och vetenskap har synts länge - men inte alltid sett likadan ut.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar – det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer.

Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap".

 Programmet är en repris från augusti 2020.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Sir Martin Rees har forskat om både svarta hål och om möjligheten att vår big bang är en av flera. Han tror att vi kommer att kolonisera mars och att det blir där maskinerna tar över först.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den brittiske hovastronomen Sir Martin Rees började forska på 1960-talet, under den kunskapsexplosion då årets Nobelpristagare i fysik Roger Penrose räknade ut att svarta hål faktiskt kan bildas. 

Sir Martin Rees är professor i astronomi i Cambridge och bär även hederstiteln hovastronom sedan 1995. Han följer med intresse nya upptäckter av exoplaneter och diskussionerna om hur långt den fysiska verkligheten sträcker sig. Och han tror att teknologiska civilisationer är mer långlivade än biologiska.

Programmet är en repris från 2017, då det sändes som Vetandets värld.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Q*rG69!EL – ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening.

Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det!

Programmet är en repris från våren 2020.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Farhågan var att ungdomar som följer satir inte får tillräckligt med bra information om samhället. Men när Joanna Doona pratade med unga satirföljare fann hon både kunskap och kritiskt tänkande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Joanna Doona forskar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds Universitet – närmare bestämt om hur människor konsumerar humor. Hon samlar unga i fokusgrupper för att höra hur de diskuterar om satir.

Själv skrattar hon mycket säger hon, och även i bara sitt eget sällskap. Men hur mycket man skrattar är egentligen inget kvitto på hur mycket man uppskattar humorn som ska roa en, konstaterar Joanna Doona också.

Här hittar du Joanna Doonas doktorsavhandling från 2016.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk.

Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" – ett exempel på digital humaniora – ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Både i djupa vatten och på höga höjder kan man träffa på professor Erika Schagatay som forskar om vilka djur vi människor egentligen är, och varifrån vi kommer. Kanske från stranden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor har dåligt med päls, men underhudsfett direkt under huden, precis som valar och sälar. Vår fysik ger förutsättningar att vistas på såväl höga syrefattiga höjder som under vatten där vi måste hålla andan. Var går gränserna för vad vi klarar? Och vad berättar vår kapacitet att hantera syrebrist om människans evolution? Professor Erika Schagatays sökande efter svar har fört henne till extrema platser och situationer världen över.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Livet på jorden ligger för tillfället på förhandlingsbordet. Torbjörn Ebenhard är biologen som hamnat mitt i det internationella arbetet med att försöka förhindra det sjätte massutdöendet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Torbjörn Ebenhard, biolog vid Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, är en av de personer som ingår i den svenska förhandlingsdelegationen inom FN:s konvention för biologisk mångfald. Det är ett internationellt arbete som liknar den process som pågår för att försöka bromsa klimatförändringarna.

Men i det här fallet handlar det om att försöka vända den fortsatt ohållbara exploateringen av naturen som forskare menar kan leda till utrotning av en miljon arter. En sådan förlust skulle leda till en stor förändring av villkoren för allas liv här på jorden

Det skulle också vara en stor förlust för Torbjörn Ebenhard själv, på ett rent personligt plan. Andra arter, framför allt djur, har nämligen varit en viktig del av hans liv nästan så länge han kan minnas.

 Programledare: Sara Sällström
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Andning, blodtryck och puls. Det är några av de parametrar som man i vården måste hålla koll på för att upptäcka om en patient blir kritiskt sjuk. Men de missas ibland, enligt läkaren och forskaren Carl Otto Schell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Carl Otto Schell är läkare i Nyköping och doktorand vid Global Folkhälsa på Karolinska institutet och Centrum för klinisk forskning Sörmland.

I våras stod han i stormens öga när coronapandemin slog till mot Sörmland. För Carl Otto Schell blev den erfarenheten ett exempel och ett kvitto på det hans forskning i Sverige, Sri Lanka och Malawi handlar om: Vikten av att i svåra lägen prioritera det enkla och viktiga först.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur en smitta sprids beror till stor del på hur vi träffas, hur våra nätverk och vanor ser ut. Spridningsmönstret kan beskrivas som en kurva. Och likadan som kurvan för en infektionssjukdom ser ut, ser kurvan för en rolig historia ut.

Fredrik Liljeros har i sin forskning gått från att se hur folkrörelser sprids, till att analysera smittors vägar. Nu hoppas han snart kunna arbeta med covid-19.

Programmet är en repris från juni 2020.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Religionshistorikern David Thurfjell har intervjuat urbana svenskar om deras förhållande till naturen. Han fann att många i sina möten med naturen söker andliga upplevelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

David Thurfjell kom nyligen ut med boken Granskogsfolk – om hur naturen blev svenskarnas religion. Han trivs själv i naturen och är intresserad av hur vårt samhälle sekulariserats. När de två intressena fick mötas blev det både forskning och en bok om vår relation till naturen.

Programledare: Lena Nordlund
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar – det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer.

Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap".

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Marie-Louise Kristola har länge bevakat miljö och klimat för Sveriges Radio och är nu SR:s första klimatkorrespondent. Ett uppdrag hon har fått starta hemifrån på grund av pandemin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var redan 1994, då hon fick sitt första barn, som Marie-Louise Kristola fastnade för miljö- och klimatfrågorna. Sedan dess har hon bevakat dem ibland annat Vetenskapsradion Klotet.

Sveriges Radios första klimatkorrespondent grips av farorna med även en liten uppvärmning av klimatet, men ser samtidigt att mer och mer händer för att vända utvecklingen.

[email protected]

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Graven upptäcktes redan i slutet av 1800-talet och har hela tiden setts som en typisk krigargrav, bland annat beroende på mängden vapen i den. Att den som lagts till vila där var en kvinna tydde analyser av benen på för flera decennier sedan. Och det bekräftades av en DNA-analys publicerad i en studie Charlotte Hedenstierna-Jonson ledde.

Forskningen fick stor uppmärksamhet av medier världen över och studien ifrågasattes för sina slutsatser. Men vad innebär det att det är en kvinna i graven?

Programmet är en repris och sändes första gången den 6 maj 2020.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Studien "A female Viking warrior confirmed by genomics" om kvinnan i krigargraven publicerades i tidskriften American Journal of Physical Anthropology 2017.

Studien "Genomic and Strontium Isotope Variation Reveal Immigration Patterns in a Viking Age Town" om befolkningen i Sigtuna publicerades i tidskriften Current Biology 2018.

Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidigare i vår kom data från den amerikanska sonden New Horizons som studerat asteroiden Arrokoth. Forskarna konstaterat att den verkar ha kommit till precis så som Anders Johansen, numera professor i Lund, beskrivit planetbildning.

Också flera andra studier har visat att hans datormodelleringar verkar visa rätt. Men att som ung forskare lägga fram en ny teori och argumentera för den var inte lätt, konstaterar Anders Johansen nu när han ser tillbaka.

Här hittar du studien om hur småplaneter kan bildas genom tvåströmsinstabilitet.

Här är studien om hur små himlakroppar kan växa sig större genom småstensinfångning.

Programmet är en repris som sändes första gången den 29 april i år.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sara Blomberg arbetar vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet och därför väldigt nära till Max IV som togs i drift för bara några år sedan. Här accelereras elektroner till höga hastigheter och när strålen böjs av bildas det röntgenljus som används i experimenten.

Hon reser också till andra anläggningar och gör sin forskning där. När Sara har stråltid vid en synktrotron blir det arbete mer eller mindre dygnet runt. Det gäller att utnyttja tiden väl, och hon är alltid nyfiken på vilka resultat hon ska få ut.

Programmet är en repris och sändes första gången den 13 maj 2020.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Skrot eller kulturminne? Det frågar sig polarforskaren Dag Avango. Senast besökte han lämningarna från Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1901-03. Hur kan byggnader bevaras i en smältande framtid?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dag Avango har nyss kommit hem från en två månader lång resa till Antarktis. Hur kan hus och husgrunder från Otto Nordenskjölds expedition bevaras som kulturminnen, när permafrosten smälter och smältvatten eroderar marken?

Dag Avango forskar om hur sånt som kan tyckas vara skrot och ruiner kan bli till kulturminnen och attraktioner.

Programmet är en repris och sändes första gången den 1 april 2020.

Programledare:Thomas Öberg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

När Elisabeth Einarsson var åtta år bestämde hon sig för att bli paleontolog. Nu hittar hon spår från dinosauriernas tid i sandlådorna i Kristianstad, tillsammans med förskolebarnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Där Kristianstad ligger nu var det för 80 miljoner år sedan havsbotten. På stränderna strövade dinosaurier och i vattnet simmade mosasaurier och svanhalsödlor. Eftersom inlandsisen inte nådde ner hit finns spåren kvar, och när sandlådorna fylls på kan fossil följa med: Hajtänder och musselskal från dinosauriernas tid.

Elisabeth Einarsson har i sin forskning både letat fossil och provat sätt att föra ut kunskapen i förskolorna. Genom att prata dinosaurier med barnen, och visa dem hur lång jordens historia är jämfört med människans, vill hon väcka deras intresse för naturvetenskap.

Programmet är en repris och sändes första gången den 25 mars 2020.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Han skulle vilja resa i tiden och åka på safari i mammutarnas Sibirien, för 20 000 år sedan. Med det nya paleogenetiska laboratoriet i Stockholm kommer professor Love Dalén så nära man kan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 20 000 år sedan vandrade mammutar på den sibiriska stäppen. Där fanns också hästar, noshörningar och bisonoxar. De jagades av vargar, järvar, grottlejon och sabeltandade tigrar.

När rester av de här djuren hittas nu, kan genanalyser av dem hjälpa till att teckna bilden av det svunna landskapet och dess invånare. Ett nyöppnat paleogenetiskt laboratorium där Love Dalén är en av forskningsledarna ger extra goda möjligheter till det.

Programmet är en repris från den 18 mars i år.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Mikroskopiska svampar kan bryta ner matavfall och sedan själva utgöra råvaran för hållbara textilier. Vi möter Akram Zamani vid Högskolan i Borås som arbetar med just det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mikroskopiska svampar i naturen arbetar hela tiden med att bryta ner organiskt material, och nu gör de samma sak med brödavfall i labbet på Högskolan i Borås. Samtidigt är svampar fiberrika, och kan därför på samma sätt som lin eller ull vara en råvara för att framställa textilier.

Akram Zamani, docent i resursåtervinning, hoppas att det fyraåriga forskningsprojektet ska leda långt i arbetet med att ta fram både textilier och sjukvårdsmaterial som förband och kirurgtråd gjord av svamp.

Programmet är en repris från den 11 mars 2020.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Hur lät musiken i Sverige för ett halvt årtusende sen? Ofta finns notskrifter i olika delar på olika håll, och för en musikforskare som Mattias Lundberg kan det vara rena detektivarbetet att få ihop helheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den musik som fortfarande spelas och som är skriven för längesedan kan ha satts ihop från många olika gamla källor, av musikvetare. Det insåg Mattias Lundberg när han som tonåring lärde sig spela orgel av kantorn hemma i Åtvidaberg. Men aldrig hade han trott att man kunde leva på att ägna sig åt sådant – det skulle man få göra på fritiden, trodde han.

Som professor i musikvetenskap vid Uppsala Universitet är det just att leta i sådana gamla notskrifter han ägnar sig åt, vid sidan av att undervisa studenter. Nyligen lyckades han från olika källor få ihop en bild av hur den tidigaste svenska musik som har en känd svensk upphovsman skulle låta. Resultatet blev att Missa Lauda Hierusalem av Bertil Kellner, daterad 1598, i december 2019 gavs ut på CD.

Programmet är en repris från den 5 februari 2020.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

 Musik i programmet:

Kyrkomusik som sjungits i Sverige sedan 1000-talet: Kyrie orbis factor, Westminster Cathedral Choir

Församlingsmusik från 1600-talet: Puer Orbis Nascitur, här sjungen av körer i katedralen i Roskilde 25-082.155-06

Stämsång med gamla anor: First Aid Kit med Emmylou

Musik utgiven i december 2019, på grundval av forskning om hur den skulle låta:
Kyrie ur Missa Lauda Hierusalem från 1598 av Bertil Kellner, sjungen av  Ensemble Villancico

Ane Håkansson röstade nej till kärnkraft i folkomröstningen 1980. Sedan ändrade hans liv kurs. Nu hoppas han på anslag för att utveckla en ny generation av kärnkraft, med avfall som kan återvinnas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I och med klimatfrågan har den svenska debatten om kärnkraften åter tagit fart. Ska vi fortsätta att avveckla? Reparera den befintliga kärnkraften? Eller till och med satsa på ny kärnkraft?

Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik, är en tydlig kärnkraftsförespråkare. Här får han ge sin syn på kärnkraften.

Vetenskapsradion sänder också reportage i På Djupet, med andra aspekter av frågan om kärnkraftens framtid i Sverige. Klotet tar upp frågan om kärnkraftens avveckling.

I programmet hörs professorn i tillämpad kärnfysik Ane Håkansson.

Programmet är en repris från februari 2020.

Programledare
Gustaf Klarin
gustaf.klarin.sverigesradio.se

Producent
Peter Normark
[email protected]

Fredrik Liljeros är sociolog och finner gemensamma nämnare mellan spridning av sjukdomar, roliga historier och politiska rörelser. Alla följer de våra nätverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur en smitta sprids beror till stor del på hur vi träffas, hur våra nätverk och vanor ser ut. Spridningsmönstret kan beskrivas som en kurva. Och likadan som kurvan för en infektionssjukdom ser ut, ser kurvan för en rolig historia ut.

Fredrik Liljeros har i sin forskning gått från att se hur folkrörelser sprids, till att analysera smittors vägar. Nu hoppas han snart kunna arbeta med covid-19.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och hälsochef på FN:s barnfond Unicef. Från radhuskällaren i Uppsala försöker han hjälpa afrikanska länder att hitta bästa vägen genom coronakrisen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Normalt sitter Stefan Swartling Peterson i New York, i ett kontor med utsikt över East River. Nu klämmer han in sig i ett litet källarrum där han har webbmöten med sina 100 medarbetare.

Särskilt fokus har han på länderna i Afrika söder om Sahara, inte minst Uganda, där han själv bott och arbetat i flera år. Landet har stängt ner efter kinesisk modell, och det innebär för många att de sitter fast inne i slummen där det inte ens går att tvätta händerna, och att barnen blir utan skolundervisning.

Men globala organisationers satsning på afrikansk sjukvård kan ge den en förstärkning som kommer att få betydelse också bortom den pågående pandemin.

Programmet är en repris från den 8 april 2020.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Vi har hittat nya vanor under coronapandemin. Vilka vi vill fortsätta med framöver och vilka vi vill komma bort ifrån undersöker psykologen Erik Wästlund i en internationell enkät.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enkätundersökningen "Corona och nya vanor" tog in svar under två veckors tid via sociala medier världen över. 1200 personer svarade; ungefär hälften av dem i Sverige. Erik Wästlund, docent i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet sammanställer nu tillsammans med doktoranden Sture Nöjd resultaten och de ska vara färdiga i sommar. Men lite om vad de funnit kan Erik Wästlund berätta redan nu.

Vi är skärmtrötta och sugna på kramar och att på att träffas som vi gjorde förr. Många uppskattar möjligheten att jobba hemifrån, men alla gillar det definitivt inte. Vi tröstäter och tröstdricker oss genom pandemin, och många vill sluta med alkohol och onyttig mat. Och så längtar vi efter att kunna slappna av och våga åka bussen igen, utan att oroligt se efter hur många som sitter ombord.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Hur är livet för de många äldre i Sverige som på grund av coronaviruset måste begränsa sina kontakter väldigt mycket? Det söker forskare i Lund, bland andra Marianne Granbom, svar på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Av Sveriges befolkning är 15% 70 år eller äldre. Det är dem forskargruppen vid Lunds universitet fokuserar på i projektet "Att tillhöra riskgruppen – Coronapandemins konsekvenser för äldres hälsa och vardag". Forskarna följer under den pågående pandemin 17 individer med djupintervjuer för att få inifrånperspektiv på en tillvaro som för många över natt blev väldigt annorlunda.

Marianne Granbom, doktor i hälsovetenskap vid äldreforskningscentrat CASE vid Lunds universitet, menar att restriktionerna påverkar många äldres vardag och mående på sätt som kommer att få långtgående konsekvenser – kanske till och med mer än själva virusspridningen.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Hur förvandlar man en svart sörja från skogsindustrin till ett klart rinnande biobränsle att tanka bilen med? Det försöker Sara Blomberg reda ut. Till sin hjälp har hon synkrotronen Max IV i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sara Blomberg arbetar vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet och därför väldigt nära till Max IV som togs i drift för bara några år sedan. Här accelereras elektroner till höga hastigheter och när strålen böjs av bildas det röntgenljus som används i experimenten.

Hon reser också till andra anläggningar och gör sin forskning där. När Sara har stråltid vid en synktrotron blir det arbete mer eller mindre dygnet runt. Det gäller att utnyttja tiden väl, och hon är alltid nyfiken på vilka resultat hon ska få ut.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson väckte stort rabalder häromåret efter genanalyser av en krigargrav i vikingastaden Birka. Hon hade funnit att den som vilade i graven var en kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Graven upptäcktes redan i slutet av 1800-talet och har hela tiden setts som en typisk krigargrav, bland annat beroende på mängden vapen i den. Att den som lagts till vila där var en kvinna tydde analyser av benen på för flera decennier sedan. Och det bekräftades av en DNA-analys publicerad i en studie Charlotte Hedenstierna-Jonson ledde.

Forskningen fick stor uppmärksamhet av medier världen över och studien ifrågasattes för sina slutsatser. Men vad innebär det att det är en kvinna i graven?

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Studien "A female Viking warrior confirmed by genomics" om kvinnan i krigargraven publicerades i tidskriften American Journal of Physical Anthropology 2017.

Studien "Genomic and Strontium Isotope Variation Reveal Immigration Patterns in a Viking Age Town" om befolkningen i Sigtuna publicerades i tidskriften Current Biology 2018.

Som ung doktorand, precis i början av karriären, la astronomen Anders Johansen fram en ny teori om hur planeter bildas. Nu visar observationer i rymden att han tycks ha rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidigare i vår kom data från den amerikanska sonden New Horizons som studerat asteroiden Arrokoth. Forskarna konstaterat att den verkar ha kommit till precis så som Anders Johansen, numera professor i Lund, beskrivit planetbildning.

Också flera andra studier har visat att hans datormodelleringar verkar visa rätt. Men att som ung forskare lägga fram en ny teori och argumentera för den var inte lätt, konstaterar Anders Johansen nu när han ser tillbaka.

Här hittar du studien om hur småplaneter kan bildas genom tvåströmsinstabilitet.

Här är studien om hur små himlakroppar kan växa sig större genom småstensinfångning.

Programledare: Camilla Widebeck
[email protected]

Sverige gör på annorlunda sätt än många andra länder i coronakrisen. Och det kan ta emot att kritisera, för nu pågår en landskamp i corona. Det säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriskommunikation till ett lands medborgare fyller tre funktioner: att informera om hur individen ska hantera krisen, att granska och utkräva ansvar av ansvariga myndigheter och politiker och att kommunicera hur samhället bearbetar och tar sig igenom krisen. I den långvariga coronakrisen pågår allt detta samtidigt, säger kriskommunikationsforskaren Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

Han har aldrig tidigare upplevt att en kris så totalt tar över hela medielandskapet. Bengt Johansson har många gånger sökt ekonomiska anslag för att studera hur samhällskriser kommuniceras – men utan att i förväg veta vilka kriser han kommer att studera.

När coronakrisen kom var det enkelt att besluta att detta var en samhällskris av den magnitud som det var värt att lägga alla tillgängliga forskningsresurser på just nu. Nu forskar han kring hur en del av oss översköljs av information i massmedier och sociala medier parallellt med att en del andra inte nås alls av den viktiga kriskommunikationen kring coronaviruset.

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]

Glöm alla rekommendationer om lösenord som blandar små och stora bokstäver, siffror och specialtecken! Det saknas vetenskaplig grund för dem, säger informationssäkerhetsforskaren Marcus Nohlberg vid Högskolan i Skövde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Q*rG69!EL – ungefär sådär ser lösenord ofta ut. Men ett sådant lösenord är enligt Marcus Nohlberg riktigt dåligt. Du glömmer det själv, samtidigt som en dator knäcker koden nästan lika enkelt som om det vore en helt vanlig mening.

Det avgörande för om ett lösenord är bra är inte komplexiteten utan längden, säger han. Hans råd efter att ha analyserat existerande forskning kring lösenordsstrategier är att det bästa lösenordet för de flesta av oss är en fras med fyra ord enligt principen 4P: privat, personlig, praktisk och provocerande. Välj lösenord du skäms för. Hela poängen med ett lösenord är ju att ingen ska se det!

Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Camilla Widebeck
[email protected]