Vetenskapsradion Historia

Hästen har varit människans bästa vän i 4000 år och under medeltiden formades hela samhället runt dess bepansrade ryttare. Vi berättar hästens historia och tar tempen på dess storhetstid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hästen har drivit civilisationens utveckling menar Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan : en 4000-årig historia. Vi träffar henne och hennes häst för att diskutera hur relationen mellan hästen och människan format vår värld.

Dessutom besöker vi årets Medeltidsvecka, vars tema var just hästen, och där föredrag och jippon på hästtemat avlöste varandra. Dick Harrison poängterar att det var just under medeltiden som hästen fick en alldeles exceptionell roll i samhället, och där makten över hästen födde den riddarkultur som dominerade det medeltida samhället. Historieprofessorn Kurt Villads Jensen berättar om hästaveln vid medeltidens munkkloster, där de fromma munkarna hade samvetskval när de tränade stridshingstar som skulle sättas in i strid mot kristna furstar. Och Isabelle Mackenzie på Medeltidsveckan menar att islandshästen kanske är det närmaste vi idag kommer en medeltida häst.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hösten 1946 smällde flera bomber i centrala Stockholm. Polisen sökte febrilt efter bombaren, eller Sabbatssabotören som han kallades, som hade valt att genomföra sina dåd på just lördagar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholmarna fruktade nästa sprängdåd. Hösten 1946 detonerade bortåt tio sprängningar i centrala Stockholm, många med stora konsekvenser för byggnader och butiker. Press och radio rapporterade upphetsat om dåden. Historikern Mats Hayen berättar om Sabbatssabotören som ska visa sig bestå av tre ynglingar med ett osunt intresse för dynamit.

Dessutom om det nya stora forskningsprojekt Den vikingatida världen, där arkeologerna nu ska spåra vikingarnas resor och spår mycket längre bort från Skandinavien än man tidigare gjort. Neil Price leder forskningen och hoppas få bättre förståelse för hur vikingar kan ha rest hela vägen till Indien och Kina.

Och så berättar Urban Björstadius om nya upplagan av Om krisen eller kriget kommer och jämför med hur myndighetsutskicket såg ut under kalla kriget. Fokus har nu förskjutits från att staten ska ta hand om sina medborgare till att medborgarna ska ta hand om sig själva.

Bioaktuella Gladiator II vill spela på vår tids besatthet av Romarriket och spegla vår tids våldsamheter och politiska turbulens genom antikens lins. Vi diskuterar antikfilmens historia och framtid!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 25 år sedan blåste Russel Crowes Gladiator liv i den insomnade antikfilmgenren. Årets uppföljare hoppas kanalisera vår egen tids fascination för antikens Rom med sina orgier, våldsamheter och palatsintriger. Historikern Ulf Zander menar att filmerna om antiken, från stumfilmens dagar, via 60-talets Cleopatra till dagens Gladiator II vill spegla vår egen samtid i våra fantasier om Romarriket.

Dessutom fortsätter vår serie om historiska smällar och historikern Mats Hayen berättar om ”Piperska smällen”, Sveriges första bilbomb, och den makalösa historien bakom attentatet, där både Göring, Chaplin och den mystiska Madame X passerar revy!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad 1920-talets amerikanska gangstervåld, med Al Capone i spetsen, har gemensamt med vår egen tids gängvåld. Och vad dåtidens åtgärder kan lära oss om hur vi idag ska komma tillrätta med gängvåldet.

Programledare är Tobias Svanelid.

De första svenskarna i Amerika var republikaner men frågan är hur de röstat i årets presidentval? Tobias Svanelid tar tempen på svenskamerikanska röstningstrender när Mobergs utvandrare nu fyller 75!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier, misstänker att Karl-Oskar och Kristina hade röstat på Trump. I vilket fall var de, liksom de flesta andra svenskamerikaner på 1800-talet, övertygade republikaner och älskade Abraham Lincoln. Men idag är den svenskamerikanska rösten lika delad som resten av USA:s, och trenden att svenskamerikaner gärna röstar på andra svenskättlingar är inte heller lika tydlig.

Vi uppmärksammar också världens första brevbomb i vår miniserie om svenska historiska explosioner. 1904 exploderade den första brevbomben, eller ”helvetesmaskinen” som den kallades i samtiden”, men den skulle snart följas av flera...

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om kung Karl Knutsson Bonde. Varför uppmärksammas inte han lika mycket som Gustav Vasa för sitt passionerade danskhat och för sina många (!) kröningar?

I Halloweentider tar Tobias Svanelid tempen på medeltidens ruskiga sjöjungfrur som inte alls liknade Disneys Ariel. Vi lär känna vampyren Elisabeth Bathory och kikar på järnskatten från Östersjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Först under medeltiden fick sjöjungfrun kvinnokropp och fiskstjärt. Då var hon också ett läskigt honmonster som skulle lära sjömän om sedlighet och farliga kvinnliga lustar berättar Emma Holmberg som undersökt medeltidens sjöjungfrur.

Vi håller oss kvar vid vattnet när Osmundvrakets unika last, sönderrostade klumpar med osmundjärn, nu bärgats i Stockholms skärgård. Marinarkeologerna och historikerna är eld och lågor över vad fynden nu kan berätta om svensk handeln under 1500-talet, men också vad skeppet kan berätta om marin teknologi och om livet ombord på ett handelsfartyg under 1560-talet.

Och så reder Dick Harrison ut myterna om den blodbadande grevinnan Elisabeth Bathory. Var hon egentligen en vampyr och vad vet vi om hennes påstådda fäbless för att dricka och bada i unga flickors blod?

Programledare är Tobias Svanelid.

1868 lanserades Läsebok för folkskolan som skulle lära generationer av svenska skolelever allt de behövde om geografi, historia och natur. Hur såg 1800-talets kanon ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med en gemensam folkskola behövdes också en gemensam lärobok som skulle följa eleverna genom årskurserna och lära dem allt de behövde för att komma ut som bildade medborgare. Historikern Henrik Edgren har lusläst Läsebok för folkskolan för att ta reda på hur 1800-talets svenska kanon såg ut och hur väl den funkade pedagogiskt.

Dessutom träffar vi historikern Marian Füssel som för första gången presenterar Sjuårskriget, världens första globala konflikt, för en svensk publik.

Nu undersöks Ölands fornborgar av arkeologer som hoppas att de kan hjälpa oss att tackla vår egen tids kriser och konflikter. Vi besöker Treby borg på Stora alvaret. Och så pratar vi piratflaggor!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De öländska fornborgarna är några av Sveriges mest fantasieggande fornlämningar, men varför de byggdes, hur de användes och när och varför de övergavs är fortfarande till stora delar okänt. I det nystartade forskningsprojektet ”Kris, konflikt och klimat” undersöker arkeologer nu vad fornborgarna kan berätta om hur skandinaver mellan åren 300-700 e Kr handskades med sin tids största utmaningar: klimatförändringar, epidemier och våldsamma anfall. Tobias Svanelid träffar Kerstin Lidén, Ludvig Papmehl-Dufay och Sandra Lundholm som nu gräver vid Treby borg.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den klassiska piratflaggan - dödskallen på svart botten. Flaggade pirater verkligen med den flaggan?

Hälsingegårdarna är ett svenskt världsarv, och nu har forskare undersökt varför bönderna målade rummen så omsorgsfullt. Dessutom om romerska noshörningar, ristade blodörnar och Bysantinska riket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Festrummen i hälsingegårdarna dekorerades förr med kostsamma målerier, trots att de bara användes några få dagar per år. Forskaren Lars Nylander har synat hälsingegårdarnas målerier i detalj och målar upp bilden av rika storbönder som lade mycket av sitt välstånd på målningar på väggar och i tak.

Dessutom hör vi anestesiläkarens kommentarer om vikingarnas värsta avrättningsmetod: att rista blodörn och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur romerskt det Bysantinska riket egentligen var när det gick under på 1400-talet.

Programledare är Tobias Svanelid.

För 250 år sedan slog Den unge Werthers lidanden ner som en bomb, och påstås ha inspirerat massor att likt romanfiguren ta sitt eget liv. Men stämmer Werthereffekten? Och så pratar vi Östtyskland!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den unge Werthers lidanden blev snabbt en bestseller och påstås ha gett upphov till en självmordsepidemi. Vi diskuterar fenomenet Werthereffekten med medievetaren Michael Westerlund som tvivlar på 1770-talets självmordsepidemi men hävdar att uppfattningen än idag präglar oss.

Och så återvänder vi till Östtyskland - landet som föddes för exakt 75 år sedan, men som inte finns kvar idag. Men även om DDR är borta präglar dess historia alltjämt dagens Tyskland, där forna östtyskar ses som kusiner från landet. Bland östtyskarna själva finns inte sällan en trötthet inför att förväntas anpassa sig till västvärldens krav, menar forskaren Charlotta Seiler Brylla.

För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se

Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Skogen har gett oss tusentals sägner och sagor - om Ronja, Rödluvan och Robin Hood. Vi undersöker skogens kulturhistoria och nystar också i trådarna till världens äldsta historia, aktuell i en ny bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skogen heter folkloristen Tora Walls bok där hon skildrar vår fascination och rädsla för platserna dimman tätnar mellan träden. Skogsrået och trollen, läkande växter och stråtrövarnas hemliga fästen. Allt finns i skogen som genom historien format våra sägner och myter.

Och en särskild sägen som arkeologen och författaren Jonathan Lindström hittat i hällristningar utanför Enköping kan vara världens äldsta historia. Genom att söka i litteraturhistorien, spåra arkeologiska rester och pussla ihop sagor och berättartraditioner från världens alla hörn söker han historiens rötter. Den som handlar om hjälten som seglade ut på havet och efter strider mot jättar och häxor kom till världens kant. I Världens äldsta historia skildrar han sin forskning och sina fantastiska teorier.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det sjönk i havet för 7000 år sen, men återuppstår nu i skönlitterär form. Catharina Ingelman-Sundberg berättar om Nordsjöns sjunkna paradis Doggerland. Och så berättar vi Sovjets kärnvapenshistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Doggerland var under tusentals år hem åt europeiska stenåldersjägare som fiskade och jagade i de rika sjöarna, åarna och skogarna. Men Doggerland sjönk under de stigande havsnivåerna efter istidens slut och idag pågår jakten efter spåren efter detta försvunna Atlantis. Författaren och marinarkeologen skildrar livet på Doggerland i aktuella Landet som försvann.

Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan Sovjets första lyckade provsprängning av en atombomb. Hör om ryska spioner i Manhattanprojektet, om testområdet Polygon vid Semipalatinsk och om Tsarbomben. Och också om hur den nukleära kapprustningen mellan supermakterna formade vårt sätt att tänka kring domedagen. Marie Cronqvist är historikern som kartlägger vårt förhållande till hotet om kärnvapenkrig, bland annat i nya forskningsprojektet "At the end of the world.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi vet om historiska översvämningskatastrofer som kan gett upphov till myterna om Syndafloden.

Programledare är Tobias Svanelid.

I september 1624 halshöggs ett antal av rikets höga herrar för sin tros skull. Vi tar oss till avrättningsplatsen i Gamla stan för att ta tempen på Stormakts-Sveriges fanatiska protestantiska juridik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De var några av rikets högsta herrar, men dömdes ändå för högförräderi och religionsbrott. Borgmästaren Zacharias Anthelius och kungens sekreterare Göran Bähr hade i lönndom praktiserat sin katolska tro, och i religionskrigens Europa sågs de som förrädare och potentiella kungamördare. Författaren Tina Westerlund berättar om deras tragiska öde.

Dessutom uppmärksammar vi med anledning av öppnandet av årets riksmöte att det nu gått 50 år sedan Sverige fick en ny regeringsform. Historikern Joakim Scherp menar att lagen från 1974 var smått revolutionär när den förvandlade kungen till en maktlös ceremonifigur.

Och så svarar Dick Harrison på frågan om kurderna någonsin haft en egen nation.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kändes det att gå till skolan på 1800-talet? Ett nytt forskningsprojekt undersöker skolvägarnas historia. Och så granskar vi bioaktuella filmen om Goebbels propaganda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En halvmil i trasiga skor. Hungrig och kall och med en alltför liten matsäck i handen. Nu har 1800-talets skolvägar blivit föremål för forskarnas intresse. Hur långt gick folkskolebarnen egentligen och hur jobbigt var det? Vi vandrar längs en skogsstig som en gång var torparbarnens skolväg.

Dessutom granskar vi bioaktuella Führer och förförare där Joseph Goebbels propaganda skildras. Men hur väl kan vi idag förstå verktygen som formade fanatiska nazister?

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Dalarna alltid intog en särställning i det tidigmoderna Sveriges många kriser och krig.

Programledare är Tobias Svanelid.

De var norra Europas supermakt under 500 år - kontrollerade handeln och avsatte kungar på löpande band. Nu kommer den första djuplodande analysen av Hansans historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hansan hade som mest en enda anställd person men kunde ändå kontrollera handeln och utsträcka sin makt under ett halvt millennium. Historikern Dick Harrison är nu aktuell med den första djuplodande beskrivningen av Hansan och hur köpmannaimperiet med hjälp av gemensamma mål och fiender kunde hålla samman.

Dessutom tar vi en titt på den kista i Visby domkyrka som visat sig vara betydligt äldre än man tidigare trott och troligtvis är identisk med Hansans Peterskista där rikedomarna från Rysslandshandeln förvarades.

Guld, silver och ädla stenar prydde bronsåldersmänniskorna på Cypern när de lades till sista vilan. Nu undersöker svenska arkeologer de fantastiska gravarna i Hala Sultan Tekke.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Praktföremål från hela världen smyckade de rikaste invånarna i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på södra Cypern. Rikedomen kom från kontrollen av handeln med koppar och för att visa sin status begravdes stadsborna för 3 500 år sedan med lyxiga speglar från Grekland, med bärnsten från Östersjön, lapis lazuli från Afghanistan och elfenben från Sudan.

Tobias Svanelid besöker utgrävningarna på Cypern, som leds av arkeologiprofessor Peter Fischer vid Göteborgs universitet, för att ta reda på vad gravarnas skatter säger om bronsålderns handelsnätverk och bronsåldersmänniskornas statusjakt. Men också för att bättre förstå vilka människorna på Cypern egentligen var och varifrån de kom.

Vem var mördaren i fallet med grevinnan Fredrique 1815? Skippa deckarna i sommar och dyk in i en historisk mordgåta! Vi tipsar om historiska böcker och brädspel inför sommaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias boktipsare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om vårens bästa historiska böcker tillsammans med Tobias Svanelid. Och spelpanelen återsamlas för att plundra och kolonisera i vikingarnas Europa och ge sig ut på upptäcktsfärd i Afrika!

Böckerna och spelen som nämns i programmet är:

Grevinnan Fredrique - morddramat i Falun 1815 av Anna-Lena Berg

Lady Sapiens - forntidens kvinna bortom stereotyperna av Thomas Cirotteau, Jennifer Kerner och Éric Pincas

Hällristningarnas värld av Johan Ling

På besök i stormaktstidens Sverige av Ingemar Oscarsson

En tid för krig - Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm Agrell

De finska krigsbarnen - ett nordiskt familjedrama av Ann Nehlin

Minnen av kriget av Nikolaj Nikulin

Terranauterna - om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen av Staffan Bergwik

Dixit. Gustav III med egna ord

Däggdjurens nykomlingar. Hur kom de hit och hur gick det? av Kjell Danell

Pax Viking av Jon Manker

Heart of Darkness - an Adventure Game of African Exploration av Kim Kanger

Dick Harrison tar sats för årets lyssnarfrågemarathon där han reder ut bland portugisiska upptäcktsfärder och vikingatåg, om slaget vid Hastings och hur man ristar blodörn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kommer det sig att vi hoppar runt som små grodor till tonerna av en fransk kampsång från Napoleonkrigen? Och vad hade hänt om Vilhelm Erövraren inte vunnit slaget vid Hastings? Mängder av frågor strömmar in till Sveriges Radios egen historiska lyssnarfrågeguru och i dagens program springer historieprofessorn Dick Harrison ett långlopp från vikingatida avrättningsmetoder via Mora stenar till den gamla portugisiska kolonin São Tomé och Principe.

Grand Hotel i Stockholm fyller 150 år och Tobias Svanelid undersöker vad framgångssagan berodde på. Å så uppmärksammar vi hotelltjuven som terroriserade hotellets gäster under tidigt 1900-tal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regis Cadier var mannen som kom på att Stockholm behövde ett stort hotell för att ta emot den nya tidens turister i 1870-talets Stockholm. Hans idéer om modern service och kontinental lyx skulle göra Grand Hotel till en tummelplats för 1900-talets såväl kändisar och nobelpristagare. Lennart Jarnhammar berättar om 150-årsjubilerande hotellets historia.

Och så uppmärksammar vi aktuella boken Hotellråttan som skildrar den ljusskygge Per Olof Karlssons liv som hotelltjuv på såväl Sveriges som kontinentens lyxhotell. Författaren Hans Blomqvist berättar om stortjuvens mystiska livsöde.

Och Dick Harrison besvarar en lyssnarfråga om östersjöpiraten Klaus Störtebecker - var han en havets Robin Hood?

Hur mycket var okej att dricka på 1700-talet? Hör om klockaren som betedde sig som ett apespel i kyrkan och om Samuel i Gatabolet som tappade likkistan på fyllan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensken drack mycket men alkoholsvag öl i äldre tider. Men med starkspritens intåg i mitten av 1600-talet blev dryckenskapen ett allt större problem och Tobias Svanelid träffar historikern Terese Zachrisson på anrika Sjuans ölhall i Göteborg för att diskutera äldre tiders syn på fylleri. En tydlig tendens verkar ha varit att bybefolkningen i Sverige höll sina lokala alkisar om ryggen även när offentlig berusning blivit olaglig i början av 1700-talet.

Dessutom avslutar vi serien om 1700-talets syndiga kvinnor med en berättelse om ett samkönat äktenskap som ådrog sig rättsapparatens intresse. Författaren och historikern Mia Skott jämför berättelsen om kvinnorna med dagens ”true crime” - det är svårt att veta vem som talade sanning.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att det blev ryssar och inte kineser som koloniserade Sibirien.

Det präglade första världskrigets västfront men är nu tillbaka i Ukraina. Vi undersöker skyttegravskrigets historia och framtid och vad det gör med soldater i krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Ing 2 i Eksjö över soldaterna återigen på att gräva skyttegravar. En militärteknisk konst som varit närmast bortglömd, men som i och med kriget i Ukraina seglat upp som högaktuell och strategiskt avgörande. Officeren Oscar Elardt berättar om hur en modern skyttegrav utformas och hur man låter sig inspireras av första världskrigets skyttegravskrig. Författaren Nils Fabiansson, som skrivit flera böcker om västfrontens skyttegravskrig, berättar hur det upplevdes av soldaterna under det första världskriget och vilka faror och umbäranden de uthärdade i leran.

Och så fortsätter vår serie med Mia Skott om 1700-talets syndiga kvinnor med en berättelse om tapetmålerskan som tog strid mot tidens patriarkat och trots ett utomäktenskapligt barn skulle göra kometkarriär.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det brittiska imperiet var världshistoriens största, men mitt under dess storhetstid fanns människor som önskade att imperiet skulle omvandlas, för att ta en ledande roll inom fred och utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De brittiska federalisterna önskade att det gigantiska brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av stater, en världsunion där upplysta fria nationer skulle samarbete för fred och utveckling. Idéhistorikern Jens Norrby har studerat deras inflytande och deras drömmar om världsherravälde.

Dessutom fortsätter vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor med historikern och författaren Mia Skott. Rättegångarna mot Stockholms nattlöperskor, 1700-talets prostituerade kvinnor, är ett titthål in i dåtidens sexualmoral.

Anna Stina föder ett barn på Ekolsunds slott 1772 men kommer att anklagas för att ha dödat barnet strax efter födseln. Hör hennes historia som inleder vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historikern och författaren Mia Skott brinner för den okända kvinnohistorien. I Sveriges många arkiv letar hon efter berättelserna som skildrar deras livsöden och i Vetenskapsradion Historia berättar hon om barnamörderskan på Ekolsunds slott, Anna Stina, som anklagades för att ha fött ett barn i lönndom och tagit livet av det. Hennes berättelse inleder Vetenskapsradion Historias serie om 1700-talets syndiga kvinnor.

Dessutom uppmärksammar vi forskningen om bronsålderns båtar. På hällristningar syns de över allt, båtristningarna från bronsåldern, men fysiska rester av själva båtarna från en skandinavisk bronsålder är mycket få. Mikael Fauvelle och Johan Ling leder var sina forskningsprojekt som syftar till att få reda på mer om båtarna som skapade förutsättningen för en historisk epok.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur har vi upplevt glädje genom historien? Vi tar pulsen på äldre tiders lycka. Och så reder vi ut första majs historia och tar pulsen på nya forskningscentret om människans förhistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lyckan och glädjen kanske inte är evig. Men hur har den upplevts av forna tiders människor? Idéhistorikern Annelie Drakman har kartlagt hur man sett på glädje i äldre tid, som en gudomlig nåd eller ett individualistiskt projekt.

Dick Harrison reder ut historien kring första maj, som inte alltid varit arbetarnas stora dag, och Jenny Larsson berättar om supersatsningen Center för människans förhistoria, där språkvetare, arkeologer och genetiker ska slå sina kloka huvuden ihop för att lösa forntidens gåtor.

Programledare är Tobias Svanelid.

Formellt stod vi utanför andra världskriget men i praktiken var Sverige djupt insyltat, enligt en ny bok. Och i bioaktuella Stella - ett liv berättas Förintelsens historia från förövarens perspektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Lars Gyllenhaals kommande ”Okända krigsspår” lyfts många tidigare okända uppgifter fram om Sveriges roll och involvering i andra världskriget. Vetenskapsradion Historia träffar författaren för att diskutera brittiska hemliga baser i de svenska jällen och om svenska samers spionverksamhet i Norge bland annat.

Och så granskar vi tillsammans med författaren Johan Perwe bioaktuella ”Stella - ett liv” som skildrar judejägaren Stella Goldschlaugs öde under Förintelsen, då hon fångades av Gestapo och tvingades ange sina judiska vänner i Berlin. Men hur passar förövarens historia in i berättelsen om Förintelsen?

Programledare är Tobias Svanelid.

Hällristarna kan ha tillhört ett hemligt sällskap där båtbygge och handelskontakter gav en maktposition i bronsålderns Skandinavien. En makt som förevigades i berghällar vid havsstranden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skepp, människor och märkliga symboler pryder Skandinaviens berghällar. Hur de ska tolkas har gäckat vetenskapsmän i hundratals år och nu sammanfattar arkeologen Johan Ling vad vi vet om hällristningarna och de som knackade in bilderna i boken Hällristningarnas värld.

Enligt honom kan många av ristningarna ha gjorts av ett hemligt sällskap som med ristningarna velat manifestera sin maktposition i bronsålderssamhället. En position byggd på handeln med koppar och tenn och kunskapen om handelsvägar ut i Europa.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra sjöresande skandinaver - vikingarna. Var det till och med så att vikingaättlingar bland normanderna och i den bysantinske kejsarens väringagarde faktiskt stred mot varandra i Medelhavet?

Programledare är Tobias Svanelid.

Att ta rollen som Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget, eller som Napoleon vid Waterloo lockar allt fler. Vi går till botten med fenomenet historiska brädspel och vad vi kan lära av dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På årets stora spelkonvent Gothcon träffades 50-talet spelare för att axla rollerna som kungar, härförare och spioner under Trettioåriga kriget. Tobias Svanelid besöker konventet för att ta reda på vad som lockar med historiska brädspel.

Historikern Olof Blomqvist utvecklar egna spel utifrån sin historiska forskning och menar att spelen ger en möjlighet att komma historien nära och att förstå dess processer. Som pedagogiskt hjälpmedel är historiska brädspel en outnyttjad resurs, anser han.

Och så besöker vi Världskulturmuseets utställning om världshistoriens många spel och kikar på antika tärningar, på Indiens förlaga till Fia med Knuff och det urgamla spelet Senet från faraonernas Egypten.

Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om djävulspakter och häxerier och hur länge de egentligen varit olagliga.

Programledare är Tobias Svanelid.

Olof Blomqvists historiska speltips:

Svea rike - en riktig svensk klassiker från 1996. Spelarna tar rollen som högadliga familjer vilka konkurrerar om inflytande och prestige i Sverige, från Gustav Vasa tid fram till början av 1800-talet. Ett familjespel som också ger en underhållande repetition av skolbokshistoria - om bara familjesämjan överlever.

Roll through the ages - ett trevligt och ganska enkelt tärningsspel som påminner om Yatzy. Spelarna bygger stadsstater under antiken. Spelet är inte särskilt tungt vad gäller historisk analys, men ger ändå en känsla för historisk utveckling. 

Wir sind das Volk! - ett spel för två spelare om konkurrensen mellan Väst- och Östtyskland under kalla kriget. Kämpa om att höja din befolknings levnadsstandard för att visa vilket av de två systemen som är stabilast. Spelet ger mycket informativ överblick över Tysklands efterkrigshistoria.

Innovation - världshistorien som ett ganska abstrakt kortspel. Genom spelet följer spelarna sin civilisation från stenåldern till informationsåldern. Spelet simulerar på ett intressant sätt hur teknologisk- och samhällsutveckling sprider sig mellan olika samhällen och hur historiskt arv fortsätter att ha betydelse för samtiden.

John Company - en av de bästa historiska simulationerna i spelform. Spelarna tar rollen som olika familjenätverk som engagerar sig i det brittiska ostindiska kompaniet. En mycket pedagogisk genomgång av hur detta företag fungerade och en tankeväckande skildring av de motsägelsefulla krafterna bakom den europeiska kolonialismen.

Sverige är nu med i NATO, där bland annat också Danmark är medlem. Tobias Svanelid undrar hur det ska gå, med tanke på alla dansk-svenska krig. Och så reder vi ut om ABBA sjöng om rätt fältslag!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige har en lång och stundtals känslig relation till 75-årsjubilerande NATO. Urban Björstadius har grävt i Sveriges Radios arkiv för att ta reda på hur den svenska NATO-debatten sett ut under 1900-talet.

Och så reder vi ut det påstådda rekordet som Sverige och Danmark står för - att vara de länder i världen som oftast legat i krig med varandra. Historikern Anna Maria Forssberg menar att krigen lade grunden för en genuin fiendskap länderna emellan men att vi nu under 200 år jobbat för att bli sams.

Och så uppmärksammar vi 50-åriga Eurovisionvinnaren ”Waterloo”. Men enligt historikern Martin Hårdstedt sjöng ABBA egentligen om fel fältslag!

Programledare är Tobias Svanelid.

1946 rapporterade hundratals svenskar om spökraketer, oförklarliga flygande fenomen som alla tycktes störta i sjöar. Urban Björstadius går till botten med fenomenet och träffar ett ögonvittne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ”spökraketer”, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om.

UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ”spökraket”, berättar om sina erfarenheter.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?

Både vikingar och stormakts-Sverige drabbades av jordskred, och ny forskning visar hur de handskades med hotet. Och så reder vi ut varför det är så mycket sex i nyklippta Caligulafilmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordskred som det vid Stenungsund i höstas är traumatiska händelser som satt avtryck i historien. Vetenskapsradion Historia träffar arkeologen Anton Larsson som gått till botten med hur svenskar genom historien handskats med ras och skred och hur de påverkats av att se sina byar och gårdar förstöras av rasmassorna.

Vi bekantar oss också med den ökända kejsaren Caligula som påståtts ha haft ett incestuöst förhållande med sin syster och utnämnt sin häst till romersk konsul. Antikvetaren Ida Östenberg har sett 1970-talets skandalfilm Caligula som nu kommer i nyklippt version och är kritisk mot alla genitalier och sexscener som skymmer bilden av den historiska Caligula.

Och så reder Dick Harrison ut hur hästtokig kung Karl XI egentligen var.

Programledare är Tobias Svanelid.

Stenåldersjägare som byggde byar och tempel och bönder som fiskar och jagar. Vi vrider och vänder på begreppen jägare och bonde under forntiden och sätter betyg på Richard Lejonhjärta!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sydöstra Turkiet byggde jägarsamlarfolk monumentala stenstrukturer och bosättningar för 11 000 år sedan och tolkningarna av platser som Göbekli Tepe utmanarna nu vår bild av hur livet på jägarstenåldern fungerade.

Tobias Svanelid träffar arkeologen som ansvarar för de banbrytande utgrävningarna av världens första bofasta befolkning men träffar också arkeologen Magnus Odebäck Ljunge som menar att också vår bild av bönderna måste nyanseras. Jakten och fisket skulle fortsätta att spela en central roll för deras försörjning under många tusen år.

Och så betygsätter Dick Harrison Englands medeltidskung Richard Lejonhjärta - var har den hjälte Ivanhoefilmerna porträtterar eller en plåga för 1100-talets engelsmän?

Mötena mellan stenåldersfolk i Skandinavien verkar ha varit betydligt blodigare än man tidigare trott. Vi kartlägger den blodiga kampen mellan tidiga bönder och jägarfolk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny forskning som presenteras i tidskriften Nature beskriver mötena mellan olika stenåldersfolk som våldsamma. Det talas om slakt och utrotning, först när de första bönderna vandrade in på de tidiga jägar-samlarnas marker i Skandinavien, sen när den första bondebefolkningen konkurrerades ut av nya grupper från Yamnayakulturen.

Tobias Svanelid diskuterar de nya rönen med arkeologen Jonathan Lindström och undersöker hur vi ska se på stenålderns våldskultur.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken betydelse kvinnorna runt Jesus hade för den tidiga kristendomen.

Ingen annan bok har gjort mer för ett land än Shogun gjort för Japan. Nu kommer en ny version av den episka berättelsen om 1600-talets Japan, men vad är egentligen dikt och sanning i serien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 miljoner böcker såldes av James Clavells Shogun när den släpptes 1975. En hel generation japanälskare har dyrkat boken och tv-serien som följde, och när Disney nu gör en nyfilmatisering går Tobias Svanelid till botten med vad som är sant i seriens skildringar av samurajer, ninjor och geishor. Historikern Lisa Hellberg berättar om de verkliga människorna som fått stå modell för seriens huvudpersoner.

Dessutom uppmärksammar vi vårdträdens urgamla anor i Sverige och hur människor i alla tider offrat till träden för att de skulle skydda svenska hus och gårdar från olycka.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de mytomspunna kinesiska sjöexpeditionerna på 1400-talet.

Ukrainas kulturarv är under attack och nu är svenska forskare engagerade i att dokumentera Sofiakatedralen i Kiev för att bevara kyrkans historia om den skulle skadas av ryska raketer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under tusen år har människor ristat och klottrat meddelanden på Sofiakatedralens väggar. Nu dokumenterar svenska och ukrainska forskare de historiska meddelandena, däribland runinskrifter, för att bevara dem för eftervärlden. Jonathan Westin, en av forskarna i projektet, berättar om hur det är att arbeta i skuggan av kriget.

Dessutom riktas nu strålkastarljuset mot det svenska kulturarvet som enligt en ny rapport från FOI redan är under attack. Hoten är såväl digitala som fysiska och svenska kulturarvsinstitutioner behöver nu påskynda arbetet med att skydda sina samlingar.

Och så besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om hur kontakterna mellan samer och vikingar såg ut.

Från Erik XIV och Johan III till Harry och William har kungasöner bråkat, kivat och kämpat om makten. En ny avhandling undersöker orsakerna bakom maktkamperna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Monarkier har alltid haft ett dilemma. För att säkra tronföljden har det varit bra med många barn. Men många barn innebar också ofta maktstrider, osämja och konkurrens. Så var situationen i Sverige i slutet av 1500-talet som historikern Alexander Isacson studerat. Vi träffar honom för att reda ut hur den unga arvsmonarkin löste problemet.

Och Monarkerna-poddarna Ebba Kleberg von Sydow och Titti Schultz berättar att prinsbråk präglar monarkierna än idag, med Storbritanniens Harry och William som främsta exempel.

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.

Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.

I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.

På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.

Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

Kartritaren banade väg för kungliga expansionsplaner på 1500-talet och formade vår bild av världen med Europa i centrum. Men kartritarna hade också makten att sudda ut och skapa vita fläckar i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Staffan Bergwik har undersökt vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet.

Gerardus Mercator var först med att rita en världskarta och satte förstås Europa i mitten av den. Och ju högre höjder vi kunnat nå, med ballonger eller med rymdskepp, desto större insikt har vi förstått om vår egen litenhet och om planetens sårbarhet.

Dessutom uppmärksammar vi Petter Hellströms forskning om Afrikas vita fläckar. På 1500- och 1600-talen var kartorna över Afrika fyllda med information, men under 1700-talet suddades det mesta av detta ut. Afrikas vita fläckar är en skapelse från upplysningstiden men berättar också mycket om Europas syn på afrikanerna.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur kunskapen om pyramidbygge kan ha över världen.

Följ med Vetenskapsradion Historia till antikens robotmakare, blodtörstiga danska kungar och incestuösa faraoner. Vi granskar Håfströms bioaktuella Stockholm Bloodbath och diskuterar robothistoria!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I alla tider har människan velat skapa en avbild av sig själv. Historikern Peter K Andersson är aktuell med boken Robot som går till botten med vår mångtusenåriga fascination för människomaskiner och automater, för androider och AI.

Dessutom tittar vi närmre på hur AI idag hjälper historiker att forska bättre och snabbare. Mikael Alm leder projektet som försöker lära en artificiell intelligens att läsa och förstå Gustav III:s snirkliga handstil.

Och så granskar vi tillsammans med historikern David Lindén bioaktuella Stockholm Bloodbath - Mikael Håfströms actionfyllda skildring av Kristian II:s illdåd på 1500-talet.

Sist reder Dick Harrison ut hur vanligt det var att Egyptens faraoner ägnade sig åt incest.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.

Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?

Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckter som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckta mayastäder.

Var med och fira ut 2023 - året då historien stod i fokus i Sverige, såväl med Gustav Vasajubileum som med SVT-satsningar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var året då Sverige påstods fylla 500 år. Då Sveriges Television satsade på historia och såväl Liseberg, Turkiet och Ölkällarkuppen fyllde 100 år! Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2023, där också skjutglada kanariefåglar och mytiska malmöpyttar får plats!

I Ransbergs kyrka finns en otäck sägen om två flickor som mördar en dräng och blir inmurade i kyrkväggen. Först nu har kniven påträffats, som kan vara mordvapnet i en historia som många sett som saga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När två systrar bli kära i samma dräng på godset Drakenholm i medeltidens Västergötland bestämmer de sig för att istället mörda föremålet för deras kärlek. Flickorna döms till döden och muras in i kyrkväggen i Ransbergs kyrka.

Så berättar sägnen om mörderskorna som murades in i kyrkväggen som straff för sin otyglad kärlek och sitt mord, och Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius går till botten med historien för att söka ta reda på om det finns någon sanning i berättelsen. Särskilt med tanke på att en ålderdomlig kniv faktiskt hittades i kyrkväggen i slutet av 1800-talet – en kniv som nu åter kommit i dagen. Men är det verkligen mordvapnet?

Programledare är Tobias Svanelid.

När amerikaner stjälpte flera skeppslaster med té överbord i Bostons hamn tändes elden som skulle leda till den amerikanska revolutionen. Vi undersöker hur tebjudningen kunde få sådana konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 16 december 1773 smög sig en grupp amerikaner ombord på tre brittiska fartyg i Bostons hamn. Raskt tömde de hela lasten av té överbord i protest mot de nya strafftullarna.

Den så kallade Tebjudningen i Boston räknas som startskottet för den amerikanska revolutionen med frihetskriget mot Storbritannien och den amerikanska självständighetsförklaringen. Vetenskapsradion Historia undersöker tillsammans med historikern Dag Blanck vad som egentligen hände under tebjudningen och hur det kom sig att händelsen fick så stora svallvågor. Inte bara i USA, utan också kom att stå modell för den långa kampen bland världens kolonier mot de europeiska modernationerna.

Dessutom besöker vi brännvinsbränneriet i Kyrkeby i Småland där Göran Persson utsetts som årets arbetsmyra och där man fortfarande tillverkar brännvin på samma sätt som på 1700-talet!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de historiska källorna till Jesus liv.

Programledare är Tobias Svanelid.

Önskar du dig vikingar, häxor eller stor skopa blöt torv i julklapp? Vi har tipsen om historiska julklappsböcker för dig, och dessutom tips på två historiska sällskapsspel - årets julklapp!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden.

De böcker och spel vi tipsar om i programmet är:

Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto Werkelid

I tjänst hos prins Eurgén av Inga Malmqvist

Måtte alla häxor förgöras av Malcolm Gaskill

Jag en olycklig spåman av Annika Sandén

Grand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena Berg

Vikingatider av Anna Lihammer och Ted Hesselbom

Makten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan Jones

Trädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria Löfgren

En förvandlad stad av Karl Kadhammar

Landet utanför av Henrik Berggren

Svenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m fl

Torv av Erik Andersson

Shopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red)

Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus Brand

East India Companies av Pascal Ribrault

Bohusgraniten blev grundstenen för Sveriges industriella revolution och nu har detta kulturarv undersökts. Och så granskar vi bioaktuella Napoleon med historiska glasögon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Malmön i Bohuslän började man bryta granit i början av 1800-talet. Det blev startskottet för en framgångsrik industri som bokstavligen lade grundstenen för den svenska industriella revolutionen. Bohusgraniten byggde slussar och kanaler, konserthus och andra offentliga byggnader och ställdes ut på den första världsutställningen som något som skulle sätta svensk utveckling och ingenjörskonst på kartan.

Tobias Svanelid besöker de äldsta stenbrotten på Malmön tillsammans med hembygdsvurmaren Karl Ingemar Blomsterberg och diskuterar granitindustrins kulturarv med Lisa Liljas som inventerat de arkeologiska spåren och historiska minnena från granitepoken.

Och så går vi på bio för att granska aktuella filmen Napoleon med hjälp av historikern My Hellsing.

Vad var det för mystiskt folk som levde på bohuslänska Malmön? Tobias Svanelid och Urban Björstadius ger sig ut på jakt efter en myt om småvuxna skärgårdsbor som kanske har ett korn av sanning i sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var på 1800-talet som prästen Axel Holmberg beskrev befolkningen på Malmön i Bohuslän i fantasifulla ordalag. De var småvuxna, men också enfaldiga, smutsiga och tycktes härstamma ifrån en främmande folkspillra. Kanske var de ättlingar till samer, tänkte Holmberg. Kanske en rest från Sveriges stenåldersbefolkning?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius reser till Malmön för att träffa dagens öbor och höra om hur minnet av pyttarna lever kvar på ön, och träffar arkeologen Oscar Törnqvist som menar att det kanske ändå finns historiska och arkeologiska ledtrådar till vilka pyttarna var.

Dessutom uppmärksammar vi 40-årsfirande Medeltidsveckan och frågar oss vad som är så fascinerande med just medeltiden.

De har funnits i varje mänsklig civilisation. Vaktat skatter, sprutat eld och gift och gett kraft åt kejsare. Tobias Svanelid beger sig på jakt efter drakarnas kulturhistoria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av 1800-talet utlovade folklivsforskaren Hultén-Cavallius upp till 1000 riksdaler för den som kunde fånga eller döda en drake i Småland. Idag är det i Bolibompa och Game of Thrones som vi stöter på drakar, men genom mänsklighetens historia har drakar skrämt och inspirerat världen över. Historiken Bo Eriksson, aktuell med boken Drakspår, undersöker hur det kommer sig att draken så länge krälat vid människans sida och vad som gjort att vi än idag inte tycks bli fria monstret.

Dessutom diskuterar Tobias Svanelid och Urban Björstadius SVT:s nya Historien om Sverige, och hur dagens historieförmedlning på tv skiljer sig från äldre tiders.

Ölkällarkuppen i München var Hitlers första steg in i rampljuset och nazismens ödesstund. Vi reder ut historien, och uppvaktar 20-åriga Forum för Levande Historia, nu mer relevant än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november 1923 stormade Adolf Hitler och hans tyska nationalsocialistiska arbetarparti in på ölkällaren Bürgerbraukeller med pistolen i högsta hugg. Planen, att gripa makten i staden München och sedan marschera mot Berlin gick i stöpet, ändå blev ölkällarkuppen startpunkten för den nazistiska rörelsen och Hitlers väg till makten. Historikern Johan Östling reder ut vad som hände.

Och så diskuterar vi hur 20-åriga myndigheten Forum för Levande Historia ser på dagens situation med ökad antisemitism i såväl Sverige som i världen. Är regeringsuppdraget för brett, och vad kan en myndighet göra åt fördomar och hat?

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur Uppåkra kunde bli platsen för en rik centralort i Skåne under hela 1000 år.

Joel Watz fick ordning på det svenska frisöryrket vid förra sekelskiftet. Hör om hur det var att gå till frissan förr, bland perukmakare, undergörande hårvatten och smittsam skäggsvamp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Watzins Keratin var 1900-talets mest välkända hårprodukt som lovade håråterväxt och fantastisk doft. Tobias Svanelid träffar författaren Jan Söderström, aktuell med boken om Joel Watz, mannen bakom hårprodukterna, som också tog kampen mot förra sekelskiftets undermåliga villkor för Sveriges frisörer.

Och så berättar idéhistorikern Leif Runefelt om omvandlingen i hårmodet under 1700- och 1800-talet, när peruker och puder byttes mot pomador och frisersalonger, och håret kom att kommersialiseras.

Ett mellanting mellan vikingaskepp och piratskepp som hittades vid Riddarholmen för 100 år sedan. Först nu har det unika skeppets hemligheter avslöjats. Dessutom om Nordiska museet som fyller 150!.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att pussla ihop alla tidigare mer eller mindre bortglömda vrakdelar som magasinerades efter utgrävningarna på 1930-talet kan marinarkeologen Niklas Eriksson nu måla upp den fullständiga bilden av det mystiska Riddarholmsskeppet. Fartyget, som byggdes åren kring 1520 och som sjönk i Riddarholmskanalen i Stockholm, var ett mellansteg mellan äldre fartygstyper och mer moderna skepp och utgör en unik och felande länk mellan vikingaskeppen och Vasan.

Dessutom om 150-årsjubilerande Nordiska museet där man ligger i slutspurten för att färdigställa en ny basutställning om livet i Norden under 500 år. Den grundläggande tanken med utställningen är samma som en gång Artur Hazelius hade när han grundade muséet - känn dig själv!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge det egentligen funnits huvudstäder.

Tennis har alltid varit en kunglig sport i Sverige. Från Gustav Vasas dagar, som uppmuntrade sina barn att spela på Slottsbacken till Gustav V:s tid. Vi söker sportens svenska rötter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia besöker Lilla Bollhuset i Gamla Stan, en plats där tennis spelats i hundratals år, ofta av adelsmän, prinsar och kungar. Historikern Isak Lidström har gått till botten med tennisens kungliga historia i Sverige och hittar rötterna till dagens tennis bland gutniska lekar och kontinentala racketsporter.

Dessutom om världens äldsta fartygskanon som hittats utanför Marstrand. Artilleripjäsen från 1300-talet är ett tidigt exempel på den nya militärteknologin som skulle komma att revolutionera sjöstriderna, men vad var det för skepp som en gång var beväpnat med kanonen? Marinarkeologen Staffan von Arbin berättar om de nya analyserna av kanonen.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vilka det kan ha varit som låg bakom brännandet av Sigtuna på 1100-talet. Karelare, ester eller några andra?

Programledare är Tobias Svanelid.

För hundra år sedan reste sig det moderna Turkiet ur askan av det sönderfallna Osmanska imperiet. Tobias Svanelid diskuterar händelsen, och vad som finns kvar av osmansk historia i dagens Turkiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I oktober 1923 utropades det moderna Turkiet. Men landet bar redan på en stolt månghundraårig historia då turkiska sultaner dominerat östra Medelhavet allt sedan medeltiden. Historikern Olof Heilo och Turkietkännaren Paul Levin berättar om det Osmanska rikets uppkomst och expansion och hur det multietniska och mångreligiösa riket expanderade ända till Wiens portar. Men också hur det kom att krackelera och efter Första världskriget närmast förintas. I ruinerna av imperiet skulle det moderna Turkiet resa sig, ett land som än idag bär på många spår ifrån imperiets dagar.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om de turkiska elitkrigarna - janitsjarerna.

Än idag finns en känsla av skuld från andra världskrigets dagar. Hade Sverige kunnat göra mer? Var vårt handlande förenligt med våra neutralitetsprinciper? En ny bok diskuterar Sveriges utanförskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den sista delen av historikern Henrik Berggrens trilogi om ”Landet utanför” är färdigställd och Tobias Svanelid samtalar med författaren om transiteringar, ransoneringar och samlingsregeringar i ett land som stod utanför kriget men ändå drabbades av världskrigets fasor. Och som nu, 80 år senare, lever med skuldkänslor som är svåra att läka.

Dessutom diskuterar Dick Harrison frågan om vad som hände med romerskt kunnande, konst och kultur efter att imperiet gick under.

De tillhörde båda ätten Natt och Dag och misslyckades med att ta Sverige ut ur Kalmarunionen. Nu är Engelbrekt och Sten Sture den yngre aktuella i två böcker som vill föra dem ur Gustav Vasas skugga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Engelbrekt Engelbrektson ledde upprorsmän från Dalarna i kampen mot den danskledda Kalmarunionen på 1430-talet. Innan segern helt var vunnen mördades han av en svensk adelsman. Knappt hundra år senare skulle kampen mot unionen tas upp av Sten Sture den yngre, som dödades i strid mot danska trupper. Minnet av dem är minnet av frihetshjältar, men de har alltid fått stå i skuggan av Gustav Vasa, mannen som fullbordade Sveriges väg mot självständighet.

Vetenskapsradion Historia talar med de två aktuella författarna Niklas Natt och Dag och Lars Ericson Wolke om frihetsfigurerna. I boken Ödet och Hoppet skildrar Niklas Natt och Dag Engelbrekts kamp och människorna runt honom i skönlitterär form. Inte minst hur hans egen släkt Natt och Dag kom att stå nära Engelbrekt, men också vara de som höll i mordvapnet.

Historieprofessorn Lars Ericson Wolke tecknar det första biografiska porträttet någonsin av Sten Sture den yngre, som gott kunde ha blivit svensk kung 10 år före Gustav och på det sättet skrivit om historien.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan medeltida konflikt, den mellan gutarna och kung Birger år 1313.

Programledare är Tobias Svanelid.

Revolvrar och vakthundar skulle skydda 1800-talets lärarinnor mot våldet i skolan. Idag ser lösningarna annorlunda ut, men skolvåldet är alltjämt ett stort problem för både lärare och elever.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Våldet i skolan drabbar både lärare och elever och blir vanligare och grövre år för år. För hundra år sedan hette lösningen revolvrar som lärarinnorna skulle beväpna sig med i syfte att kunna freda sig, i första hand mot män som våldgästade de ensliga skolhusen på landet, berättar historikern Sara Backman Prytz. Idag är lösningarna andra, men problemet gammalt, menar Vesna Prekopic, aktuell med boken ”Brottsplats: Skolan”.

Dessutom berättar Dick Harrison om i vilka skolor som Sveriges första präster fick sin utbildning. Frankrike och England tycks de flesta av de första svenska prästerna studerat i, men kanske kom en och annan präst också från det ortodoxa Ryssland.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur lyckades Drottning Margareta ena Norden under en regent? Hör om drottningen som drömde större än någon annan och som med list och diplomati snarare än militärmakt lyckades förverkliga drömmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon drömde om ett rike som sträckte sig från Grönland till Finland, från Danmark till Lappland. Under några år i början av 1400-talet var hon Nordens mäktigaste person, men hur blev hon den hon var och hur lyckades drottning Margareta förverkliga sin dröm? Tobias Svanelid samtalar med Erik Petersson, aktuell med ”Drottning Margaretas dröm” om kampen om Norden på medeltiden och om kvinnan som lyckades fånga all makt i sina egna händer.

Dessutom uppmärksammas mordet på Folke Bernadotte. För 75 år sedan avrättades fredsmäklaren Bernadotte i ett av tidens mest uppmärksammade politiska mord där de skyldiga aldrig skulle ställas inför rätta.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur mycket makt de svenska drottningarna egentligen haft, och varför vissa drottningar men inte andra kunnat involvera sig i politiken.

Lasse Lucidor är känd som 1600-talspoeten som kastades i fängelse för sin diktning och blev nedstucken på en stockholmssylta i en duell. Nu tecknas hans porträtt i en aktuell bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han var 1600-talets Unge Werther eller Jim Morrison och föregångare till Bellman. På Maria Magdalena kyrkogård på Södermalm finns minnesstenen över Lasse Lucidor, poeten som ansetts vara 1600-talets viktigaste svenske författare, men som levde ett liv som gör få avundsjuka – fängslad som han blev för sin ökända bröllopsdikt, och dödad i en duell. Historikern Annika Sandén tecknar nu Lucidors porträtt och skildrar tiden han levde i i boken Jag, en olycklig spåman.

- Hade jag varit 20 år hade jag varit störtkär i honom, säger hon, men nu känner jag mer omsorg och sympati.

Dessutom kryper vi in i Dödskallegrottan på Lilla Karlsö som ruvar på hemligheter från stenålderns säljägarkultur. Arkeologen Alexander Sjöstrand berättar om de aktuella utgrävningarna vid Suder Vagnhus på ön som man hoppas ska ge en ny bild av den svenska stenåldern.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det finns en dold historiska värld under våra fötter? För geografen Pär Connelid är bokskogssluttningarna vid Kullaberg fyllda av historier som fortfarande är helt synliga - för ett tränat öga...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Kullaberg växer idag bokskogarna höga i ett landskap som fortfarande bär tydliga spår från medeltiden. Tobias Svanelid vandrar runt med historiegeografen Pär Connelid bland medeltida odlingsterrasser som övergavs efter Digerdöden. Och hittar rester från bronsåldern i skuggan av det då heliga berget som sträcker sig ut i Kattegatt. Men hur kan en större förståelse av det historiska landskapet hjälpa oss att tänka kring kulturmiljöer idag?

Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vad befälhavaren för Orsa kompani kan ha menat när han ansåg att Orsa kompani inte kunde ”lova något bestämt”?

I slutet av 1300-talet stred sjörövare, korsriddare och drottning Margaretas unionstrupper om herraväldet på Gotland. Vid Gullborg stod flera strider och nu har platsen kartlagts av arkeologer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med Tobias Svanelid till piratborgen Gullborg på Gotland. Länge har kullen vid den lilla sjön på södra Gotland misstänkts ha varit medeltidens mytomspunna sjörövarfäste, då östersjöpiraterna Vitalianerna ockuperade Gotland i slutet av 1300-talet. Nu har arkeologen Niklas Eriksson kartlagt borglämningarna och daterat träpålar som avslöjar att myterna är sanna.

Dessutom berättar Dick Harrison om freden vid Nöteborg 1323 – den första kända fredstraktaten mellan Sverige och Ryssland som för en tid bilade gränstvisterna länderna emellan. Men oklarheten om var den nya gränsen egentligen gick gjorde freden bräcklig…

Och så berättar arkeologiprofessorn Peter Fischer om de enastående guldfynden ifrån Cypern där svenska arkeologer nu gräver fram vad man menar är Medelhavsområdets rikaste gravar.

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning.

Böckerna som tipsas om är:

Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen Ulvros

Hotet från Ryssland av Oscar Jonsson

Fienden av Dick Harrison

En annan Edith av Nina Ulmaja

Kvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm

Baltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas Sennerteg

Finlands svenska historia av Martin Hårdstedt

Gunila Axén av Jelena Zetterström

Petrus Artedi Ichtyologia av Jakob Christensson

Nationens avskum, militärens elit av Lars Ericson Wolke

Tyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus Källström

Promenerandets historia av Kekke Stadin

Ödlepungar, götiska dryckesoffer och yxmördade fornmänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias 1000:e program, som sänds inför publik där Tobias Svanelid samlas tre namnkunniga historiker på scenen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid firar Vetenskapsradion Historias 1000:e program med en sändning inför publik, där en historikerpanel bland annat diskuterar Sveriges födelse, vikingarnas symbolvärde och vad historieintresse gör med oss människor.

Ifrån scenen på Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm sänds alltså den tusende upplagan av Vetenskapsradion Historia. Ett program som drog igång i januari 2000 och som programletts av Tobias Svanelid.

På scenen diskuterar historikern Bo Eriksson och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström Sveriges potentiella födelsedagar och historia, Gustav Vasas despotism och vikingarnas attraktionsvärde och svenskhet. Dessutom hör vi om ödlepungar, götiska dryckesoffer och värdet av historia i en föränderlig tid.

För femhundra år sedan valdes Gustav Eriksson Vasa till svensk kung. Tobias Svanelid återvänder till valplatsen i Strängnäs för att diskutera valet och kungen och hur vi minns Gustav Vasa idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utanför Strängnäs domkyrka valdes Gustav Eriksson till Sveriges kung den 6 juni 1523. Tobias Svanelid återvänder till ett nästan heligt landskap där kungavalet ägde rum för femhundra år sedan, på kyrkbacken, i Roggeborgen och de osynliga resterna av Sankt Eskils kapell. Historikern Olle Ferm och Elin Andersson vid Roggeborgen guidar runt vid de mytomspunna platserna och reder ut hur kungavalet gick till, vem som egentligen var hjärnan bakom mötet i Strängnäs och vad Hansestaden Lübeck hade för intresse av en ny svensk kung.

Dessutom tecknar historikerna Roger Axelsson och Åsa Karlsson bilden av Gustav Vasa som en maktgirig koleriker, men också en person som höjdes till skyarna av Gustav III och odödliggjordes i såväl Sveriges första kungastaty som 1700-talsoperan Gustav Vasa.

Innebar valet av Gustav Vasa till svensk kung och det moderna Sveriges födelse? Vetenskapsradion Historia reder ut argumenten kring jubiléet som inte tycks firas så mycket som många hoppats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige. I år menar vissa att händelsen borde uppmärksammas som Sveriges femhundraårsdag, medan kritiker anser att kungavalet inte markerade något principiellt nytt för Sverige.

Tobias Svanelid går till botten med femhundraårsdagen och pratar med personerna som vill uppmärksamma kungavalet och försöker förstå varför det stora firandet ändå tycks utebli. Vad säger historikerna i frågan och hur kan en folklorist förklara varför 1523 inte blivit lika viktigt för oss svenskar som 1789 blivit för fransmännen och 1814 för Norge?

Historia är viktigt för Sverigedemokraterna, och vilka historiska personer och händelser som passar in partiets världsbild analyseras nu av historikern Julia Håkansson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingen, Engelbrekt och Karl XII är Sverigedemokraternas älsklingspersoner i den svenska historien, men på senare år har folkhemmet kommit att ta över rollen som historisk idealbild. Historikern Julia Håkansson är aktuell med en avhandling om Sverigedemokraternas historiesyn och varför historia verkar vara så viktigt för partiet.

Dessutom om Tryckfrihetsförordningen 1766 som just utnämnts till ett nytt svenskt världsminne av Unesco. Bok- och bibliotekshistorikern Jonas Nordin beskriver den unika reformen på 1700-talet då Sverige blev först att tillåta yttrandefrihet i en skala som världen aldrig tidigare erfarit.

Och så reder Dick Harrison ut varför det bara är brittiska men inga andra monarker som låter kröna sig numera.

Programledare är Tobias Svanelid.

Kringresande akrobater, skäggiga damer och kanariefågelspektakel roade 17- och 1800-talets svenskar. Vi tar pulsen på en svunnen nöjeskultur. Och kartlägger handskriftens plågsamma historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dresserade kanariefåglar, trollkarlar och akrobater turnerade Sverige runt på 17- och 1800-talet. Dåtidens underhållare var tidens superstjärnor och slipade entreprenörer som nu undersöks av idéhistorikern Leif Runefelt. Vetenskapsradion Historia promenerar tillsammans med honom på Djurgården i Stockholm för att söka efter spåren av dåtidens kringresande underhållningskultur.

Dessutom uppmärksammar vi handskriftens plågsamma historia. Såväl medeltidens manuskriptskrivande munkar som 1800-talets skrivkrampande stålpenneskrivare fick lida för konsten att skriva för hand. Litteraturvetaren Thomas Götselius undersöker vad handskriftens historia kan berätta om historiska texter och vår egen tids förhållande till tangentbord, skärmar och hur artificiell intelligens nu författar våra böcker.

Programledare är Tobias Svanelid.

Skrattspeglar och kortväxta personer skapade succén Liseberg. 100 år efter invigningen besöker vi nöjesfältet som skulle göra Göteborg roligare. Och så uppmärksammar vi okända spionbasen Kari.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Krockbilar, bergbanor, dansbanor och ett eget Lilleputtland skulle göra Göteborg roligare och dra folk till staden. Tobias Svanelid besöker 100-årsjubilerande Liseberg som trots invigningsårets regnsommar blev en stor succé och som allt sedan dess roat göteborgare och andra med åkattraktioner, musik och dans.

Dessutom uppmärksammar vi de arkeologiska undersökningarna av den första allierade spionbasen på svensk mark under andra världskriget. Mitt under brinnande krig tillät det förment alliansfria Sverige de allierade att anlägga en radiomast och en sabotagebas för norska och allierade spioner i trakterna av Torne träsk. Nu avslöjas vardagslivet på basen, och dess okända historia.

Vilka var Sveriges bästa och sämsta kungar och vem hade fulast frisyr? Panelen återsamlas för att debattera kungar genom historien. Och så granskar vi bioaktuella filmen om de tre musketörerna!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historiepanelen träffas för att diskutera kungens 50 år på tronen och listar Sveriges bästa och värsta kungar. Hör om Gustav III som turistguide, om Magnus Erikssons misslyckanden och rikskanslern som var bättre än Gustav II Adolf, men också om Karl IX:s hopplösa frisyr och bibliskt inspirerade lagstiftning.

Dessutom går vi på bio för att granska aktuella De tre musketörerna – d’Artagnans historievetenskapliga förtjänster och tillkortakommanden. Historikerna Mats Hallenberg och Magnus Linnarsson gillar filmens ambitioner, men är tveksamma till 1600-talsmusköternas träffsäkerhet.

Och så reder Dick Harrison ut om det är vår långa alliansfrihet eller bara ren och skär tur som gjort att Sverige klarat sig undan krig under drygt 200 år.

Programledare är Tobias Svanelid.

En norsk korstågskung steg i land i det påstått hedniska Småland år 1123. Tobias Svanelid undersöker historien kring Kalmare ledung och hur lilla fiskeläget Simrishamn då steg fram i historiens ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 1123 seglade hundratals norska skepp in i Kalmarsund i syfte att kristna de hedniska smålänningarna. Händelsen som gått till historien som Kalmare ledung var mer av en storpolitisk revirmarkering än ett heligt krig, menar historikern Dick Harrison, och fick också konsekvensen att lilla fiskeläget Simrishamn stapplade in i historiens ljus.

Tobias Svanelid reser till Simrishamn för att med museichefen Lena Alebo prata om stadens historia, som alltså började för 900 år sedan, och som man firar stort i år. Och så reder vi ut vad som egentligen hände under Kalmare ledung, och hur hedniska smålänningarna egentligen var år 1123.

Sverige hade sin egen Biggles! Hör om Gustaf Lönnbergs fantastiska historia i brittiska RAF och hur de svenska piloterna i allierad tjänst stred mot Hitler med glömdes bort av hemlandet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera svenskar stred i det brittiska flygvapnet RAF mot Hitlertyskland. I den aktuella boken Svenska flygare mot Hitler, frivilliga i Royal Air Force 1939-45 kartlägger militärhistorikerna Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg deras öden och äventyr. Flera av dem blev rikt dekorerade av den brittiska staten, men hemma i Sverige sågs de med misstänksamhet, och deras historia har glömts bort. För lika mycket som svenskarna älskade den fiktive Biggles, lika mycket hade man svårt att förstå sina landsmäns erfarenheter från kriget, berättar Lars Gyllenhaal.

Dessutom diskuterar vi surrogatens och livsmedelssubstitutens historia i Sverige. Idag har kaffeprisets uppgång skapat krigsrubriker, men redan på 1700-talet försökte man komma runt de höga kaffepriserna med hjälp av fantasifulla surrogat, berättar historikern Hanna Hodacs som kartlägger surrogathistorien i ett nytt forskningsprojekt.

Och så reder Dick Harrison ut historien om våra svenska socknar och hur de egentligen uppstod.

Programledare är Tobias Svanelid.

Blodet från avrättade kunde bota epileptiker och magiska drycker gav bödlar mord i sinnet. I en aktuell bok skildras Sveriges sista bödlar, och vi besöker deras arbetsplats - galgbacken i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ännu en bit in på 1900-talet verkställde bödlar många av de straff som svenskar dömts för. Mitt i det industrialiserade och moderniserade Sverige arbetade denna rest från medeltiden, och präglade sin samtid. Historikern Isak Lidström har undersökt de sista bödlarnas liv i Sverige, och den kultur och många myter som uppstod kring dem, om såväl magiska drycker som heligt blod.

Och så rapporterar vi från Vasamuseets nya upptäckt, att en av Vasas besättningsmän inte var båtman, utan – kvinna! Anna Maria Forssberg vid Vasamuseet berättar om kvinnorna på Vasa och vilken roll de spelade i den svenska flottan.

Dick Harrison reder dessutom ut vad Hälsingland var för 2500 år sedan.

Programledare är Tobias Svanelid.

I slutet av 1700-talet gick de politiska och känslomässiga svallvågorna höga. Men hur klarade dåtidens politiker av att anpassa sig till revolutionernas tidevarv? Ny forskning ger svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en känslostormande tid måste också politiken tala till hjärtat snarare än till hjärnan. Så tycks det sena 1700-talets brittiska politiker ha resonerat när de stred om landets framtid i revolutionernas tidevarv. Historikern Alvar Blomgren har undersökt hur känslostormarna under Franska revolutionen omsattes till politisk verklighet och vilka nya krav på känslomässighet och utlevande gester som ställdes på den tidens politiker. Och vad som lever kvar av tankarna idag.

Dessutom reder Dick Harrison ut vad som lever kvar av det romerska imperiet i dagens katolska kyrka.

Programledare är Tobias Svanelid. 

Varför har relationen mellan Sverige och Ryssland stadigt blivit sämre det senaste årtusendet? Dick Harrison gästar Tobias Svanelid, liksom krigsvetaren Oscar Jonsson, aktuell med Hotet från Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det började med striderna om Finland och Baltikum på 1200-talet och urartade totalt med Johan III:s ”skällebrev” till Ivan den Förskräcklige. 1700-talets våldsamma ryska påverkanskampanjer mot Sverige och den svenska russofobin under 1800-talet cementerade osämjan. Sveriges relation till Ryssland har präglats av fiendskap och främlingskap och i den nya boken Fienden analyserar Dick Harrison orsakerna till den dåliga stämningen länderna emellan.

Hur hotet från Ryssland ska förstås undersöks också av Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och expert på rysk krigföring i aktuella Hotet från Ryssland. Att bevara regimens maktställning är en av nyckelpunkterna i Putins strategi som vi behöver förstå för att greppa invasionen av Ukraina säger han.

Programledare är Tobias Svanelid.

Privata mattanter, fängelsehålor och tiggeri präglade de första svenska gymnasieelevernas vardag. Tobias Svanelid besöker 400-årsjublierande gymnasiet i Västerås, stormaktstidens bildningsprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1623 välkomnades de första eleverna till Västerås gymnasium, den svenska stormaktstidens nya flaggskepp för bildning som skulle utbilda nyttiga medborgare till statsförvaltningen. Vetenskapsradion Historia reser dit med historikern Pontus Folkesson för att leva sig in i de första gymnasieelevernas vardag, med privatanställda mattanter, stränga straff i fängelsehålan ”Proban” och dåtidens studiestödssystem – djäknegången, som ofta ledde till bråk och sen ankomst.

Dessutom hör vi om hur 400-årsjubiléet ska firas och hur skolans traditioner än idag upprätthålls av Arosbröderna, Sveriges äldsta skolförening.

Och så berättar ukrainska bibliotekarien Tetiana Chorna som nyligen varit på Sverigebesök om situationen för Ukrainas hotade bibliotek. Omkring 400 bibliotek har redan skadats eller förstörts i kriget och nu satsar man på digitaliseringsprojekt för att rädda landets bokskatter.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka var stenålderns gropkeramiker som levde längs Skandinaviens kuster? Vi uppmärksammar forskningen om säljägarna i Ajvide på Gotland där jägar- och fiskekulturen frodades för 5000 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De vägrade bli bönder och valde istället att fiska och jaga säl längs Skandinaviens kuster. I gotländska Ajvide finns de bäst bevarade resterna av den gropkeramiska kulturen, som för 5000 år sedan dominerade våra kuster och som inte ville beblanda sig särskilt mycket med jordbrukarna i inlandet. Tobias Svanelid uppmärksammar den aktuella forskning som nu försöker förstå sig på gropkeramikerna bättre och som bland det enorma skelettmaterialet ifrån Ajvide hittar tecken på enorma grisfester, igelkottsdyrkan och en envishet att hålla kvar vid sin egen livsstil i konkurrens med bönderna.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kunde gå så snabbt när islam spreds över Europa och Asien under medeltiden.

Hur skapades Sveriges största propagandamålning från Stormaktstiden? Nytt forskningsprojekt kartlägger Riddarhusets blaffiga takmålning. Och så reder Dick Harrison ut svenska kolonialäventyr i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Riddarhusets tak pryds av konstverket Dygdernas rådslag, där 1600-talets Moder Svea sitter uppflugen på ett moln för att sprida budskapet om den nya supermakten Sverige. Konstnären David Kläcker Ehrenstrahls målning har kommit att bli sinnebilden för stormaktstidens svenska propaganda, men hur bilden kom till och hur den har förändrats undersökt nu i ett nytt forskningsprojekt. Med hjälp av infrarött och ultraviolett ljus försöker konstvetare nu penetrera konstverkets historia.

Dessutom återser vi den arga historikern, bloggkollektivet som ville få in historiska perspektiv i samtidsdebatten, men som nu lägger ner. Varför?

Och så reder Dick Harrison ut den smått nedtystade historien om Sveriges koloniala äventyr på afrikanska Guldkusten.

Programledare är Tobias Svanelid.

De historiska trådarna mellan Sverige och Ukraina är många och starka, inte minst under vikingatid och under Karl XII:s fälttåg i öst. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vår gemensamma historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under vikingatid kryllade Kiev av svenskättade vikingar och på 1700-talet stred Karl XII för Ukrainas sak. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar forskningsprojekten som nu vill rikta ljuset på Sverige och Ukrainas långa gemensamma historia som döljer sig i arkivens och museernas källare.

Elin Fornander vid Historiska museet berättar om det nya initiativ som syftar till att lyfta fram de föremål i både svenska och ukrainska museer som kan berätta om kontakterna mellan länderna. Det handlar, menar hon, om ett nytt sätt att berätta historia och att låta var och en dra sina egna slutsatser av de många källor som finns.

Arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson berättar om det skandinavisk-slaviska samhälle som växte fram runt Kiev under vikingatiden och vad nya DNA-analyser kan berätta om den multietniska befolkning som gärna ville framstå som tuffa vikingar, oavsett vilket ursprung man hade.

Och så berättar historikern Jan Mispelaere vid Riksarkivet om alla de dokument som avslöjar Karl XII:s och Stormakts-Sveriges djupa engagemang för ett fritt Ukraina. Förutom den första ukrainska konstitutionen finns i svenska arkiv unika dokument som berättar om den ukrainska nationens första stapplande steg.

Programledare är Tobias Svanelid och programmet spelades in för publik på Historiska museet på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina.

Hur länge kan en gäst stanna hos dig innan du tröttnar? Nu har historiker undersökt gästfrihetens historia och avslöjar våra attityder gentemot främlingar, flyktingar och krigsfångar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har vi tänkt kring gäster, flyktingar och andra som kommit på kortare eller längre besök i Sverige? I en aktuell bok undersöker historiker gästfrihetens historia, där svenskarna, redan sedan medeltiden verkat ha intagit en särställning.

- Adam av Bremen skrev redan på 1000-talet att av alla folk kring Östersjön var svenskarna de mest gästfria, berättar historikern Wojtek Jezierski.

Historikerna Olof Blomqvist och Sari Nauman studerar situationen med krigsflyktingar och krigsfångar som kom till Sverige under Stora nordiska kriget på 1700-talet, och som snabbt kom att bli undersåtarnas, snarare än kungens ansvar. Hur flyktingarna skulle hjälpas och vem som var i störst behov av hjälp var frågor som svenskarna då ställde sig för första gången.

Dessutom svarar Dick Harrison om vilket som varit det senaste kriget som Storbritannien förlorat.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur får man ner Sveriges 15 000 år långa historia på 10 timmar? Vi träffar producenterna bakom kommande SVT-satsningen Historien om Sverige. Och så analyserar vi Sveriges största fiasko på slagfältet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur gick det till när de gamla asagudarna byttes mot Jesus? Ny forskning visar att processen kunde gå våldsamt till och att många hedniska tankar levde kvar långt in i vår egen tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med mutor, hot och våld tvingade kyrkan och missionärerna Nordens hedningar att lämna sina gamla gudar. Tor, Oden och Freja byttes mot Jesus Kristus under en process som ibland var allt annat än fredlig. Religionshistorikern Olof Sundqvist har undersökt hur den här revolutionerande förändringen i Norden gick till och vad som levt kvar av hedniska tankar och trosföreställningar också efter att kyrkorna började byggas.

Dessutom om mossliken som nu inventerats och undersökts i en ny studie. Arkeologen Sophie Bergerbrant berättar om den mångtusenåriga traditionen att sänka ner människokroppar i dimmiga mossar och kärr och hur den här seden levt kvar långt in i modern tid.

Programledare är Tobias Svanelid.

Flickor förväntades ta mest ansvar för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar också under den sexuella revolutionen. Trots nya tankar levde gamla normer kvar visar ny forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den sexuella revolutionen på 70-talet innebar en ny syn på sex och samliv, men gamla tankar levde kvar. Historikern Anna-Karin Larsson har studerat debatterna i dåtidens medicinska tidskrifter och visar hur flickor fortfarande förväntades ta ansvar inte bara för sin egen sexualitet men också för pojkarnas.

Vi undersöker också hur minnet av Mahatma Gandhi lever kvar i Indien, 75 år efter mordet på landsfadern. Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem menar att Gandhi inte hade känt igen sig i dagens Indien.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när den långa gränsen mellan Sverige och Norge skulle dras på 1700-talet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Inte som lamm till slakt. Kenneth Hermeles nya bok om judiskt motstånd under Förintelsen ger en helt ny bild av hur judar i Europa gjorde kraftigt motstånd mot sina nazistiska bödlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Judarna gjorde inte nämnvärt motstånd mot sina nazistiska bödlar under Förintelsen, utan leddes ”som lamm till slakt” har det hetat. Nu visar författaren Kenneth Hermele i en aktuell bok att så var långt ifrån fallet och tillsammans med Tobias Svanelid diskuterar han såväl våldsamma partisanaktioner, dödliga danserskor i förintelselägren och kulsprutor i synagogan, som judisk smuggling, teateruppsättningar och arkivarbete som tillsammans ger bilden av ett kraftfullt judiskt motstånd.

Dessutom reder Dick Harrison ut hur rädda folk var inför millennieskiftet år 1000.

Vetenskapsradion Historia fortsätter resan i etruskernas fotspår, i jakt på det mytomspunna folkets liv för 2 500 år sedan, bland mäktiga tempelruiner och praktfulla gravkammare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren i etruskernas fotspår – när de fortsätter att söka efter spåren efter såväl de levande som de döda etruskerna. I San Giovenales 2 500-åriga ruiner testar man dryckesspel och i Tarquinias tempelruiner diskuteras augurernas och andra etruskiska siares förmågor att förutsäga framtiden. Dessutom besöker man de magnifika gravfälten i Monterozzi – Italiens Konungarnas dal, testar att måla svartfigurig keramik på etruskiskt vis, och reser till Banditaccianekropolen, den antika medelhavsvärldens största gravplats med praktfulla gravar som skildrar livet på 500-talet före Kristus.

Följ med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren på en resa i etruskernas värld. Vad var det för folk som föregick romarna som Italiens härskare och varifrån kom de?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De dominerade de italienska halvön hundratals år innan romarna steg upp på scenen, och de utvecklade en kultur som än idag fascinerar och förbryllar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser med arkeologen Richard Holmgren till etruskernas värld för att ta reda på vilka detta mytomspunna folk egentligen var. I gravkammare, djupa raviner och bland etruskiska ruiner och lämningar diskuteras bland annat frågan om etruskernas mystiska ursprung och språk. Var kom de egentligen ifrån? Och så diskuteras en teori till varför etruskerna kom att få en så dominant position runt Medelhavet för 2 500 år sedan.

Demokratiska städer, buffeltokiga präriefolk och mänsklig uppfinningsrikedom och lekfullhet står i fokus när forntidshistorien nu skrivs om. Vi träffar författaren till omdebatterade Början på allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår bild av forntiden och människans förhistoria formades för hundratals år sedan, men är dags att slå sönder. I boken Början på allt vill arkeologen David Wengrow och antropologen David Graeber ge en myllrande bild av alla de olika sätt som forntidsmänniskan format sina städer och tidiga civilisationer på. Glöm föreställningarna om en ursprunglig utopisk harmoni eller ett allas krig mot alla – forntiden kunde vara allt detta men mycket, mycket mer.

Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets tio viktigaste arkeologiska upptäckter och så träffar vi egyptologen Zahi Hawass som suttit som en spindel i nätet i all fornegyptisk forskning de senaste femtio åren och nu är engagerad i utgrävningarna av den bländande staden Aten.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vad minns du av historieåret 2022? Följ med Tobias Svanelid till årets jubileer och mest spännande forskning!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historiskt storkrig i Europa, historiskt höga elpriser och en historiskt skenande inflation. År 2022 har varit ett historiskt år, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar dig runt bland de viktigaste historiska händelserna, från Vasaloppsjubileum till återskapade historiska spritsorter.

Följ med Tobias Svanelid till Rhodos där spåren efter en av världshistoriens blodigaste belägringar fortfarande finns kvar. Hör om riddarnas sista strid, där johanniterorden försvarade sig mot turkar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femhundra år sedan utspelade sig en av världshistoriens blodigaste och mest ikoniska belägringar. Uppemot 70 000 turkiska soldater stod mot 700 korsriddare på den grekiska ön Rhodos i vad som vissa menat var riddarnas sista strid. Tobias Svanelid reser till Rhodos för att se de mäktiga befästningarna och diskuterar belägringen med historikern Dick Harrison och vad striden kom att leda till för såväl johanniterorden som för turkarna.

Dessutom träffar vi historikern som försöker förklara varför det känns så skönt när svenska skidlöpare vinner mot norrmän i OS.

Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.

Böckerna och spelen som nämnts i programmet:

Sagan om Saffran av Gunnel Carlsson

Karl XV av Thorsten Sandberg

Från Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius

Anfallskrigens argument av Ove Bring

Till eftervärlden av Marianne Molander Beyer

Dödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)

Mumier av Sofia Häggman

De utomordentliga av Maja Bondestam

Hovet av Björn Asker

Kolning av Gunnar Nygren

Korpen av Bengt-Erik Engholm och Lina Blixt

Europas mödrar av Karin Bojs

Järnålderns symboler och dolda budskap av Kent Andersson

Obsession av Dan Hallagen

The Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

För femtio år sedan landade Apollo 17 på månen, men nu är vi på väg dit igen. Hör om människans ständiga längtan efter månen och vad vi genom historien trott och tänkt om denna mystiska himlakropp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått femtio år sedan människan senast satte fötterna på månen men nu är vi så smått på väg dit igen. Tobias Svanelid samtalar med arkeologen och amatörastronomen Jonathan Lindström om vad månen betytt för oss människor genom historien och vad vi trott om denna den närmsta av våra himlakroppar. Var månfläckarna egentligen utspilld tjära? Kunde man starta kring när månen stod i nedan? Är det sant att vi blir mångalna?

Och så berättar historikern Lisa Svanfeldt-Winter om sin forskning om 1800-talets vetenskapsdebatt om huruvida jorden var platt. Idag frodas dessa tankar på sociala medier, men redan i mitten av 1800-talet lanserade Samuel Rowbotham sina teorier om en platt jord.

Bänka dig i biofåtöljen och hör historikerna granska bioaktuella The Woman King, om Afrikas amazoner och Devotion - Top Gun i Koreakrigsmiljö!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I hundratals år stred kvinnor som elitsoldater i det afrikanska kungariket Dahomeys armé. Nu skildras deras liv och öden i bioaktuella The Woman King och Vetenskapsradion Historia granskar filmens historiska kvalitéer med hjälp av historikern Anders Claréus och diskuterar kvinnliga krigare och kvinnors deltagande i historiska krig med författaren Anna Larsdotter.

Dessutom granskar vi aktuella Devotion – en Top Gun-film under Koreakriget där Armémuseets Thomas Roth delar ut betyg.

Programledare är Tobias Svanelid.

Smutsiga men ståtliga och tatuerade elitkrigare. Så beskrev muslimen Ibn Fadlan sitt möte med vikingar år 922. Men vad berättar han egentligen om relationen mellan nordbor och muslimer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 922 mötte den muslimske resenären vikingar under sina resor i nuvarande Ryssland. Han beskrev deras barbariska sedvänjor, deras obefintliga personliga hygien, deras tatueringar och hur en hövding begravdes i en båt. Men han talade också om dem som ståtliga och högvuxna krigare. Tobias Svanelid samlas arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson och religionsvetaren Simon Sorgenfrei för att diskutera vad Ibn Fadlans berättelse betytt för vår förståelse av vikingar, men också vad den kan berätta om relationerna mellan Skandinavien och dåtidens högkultur, de muslimska kalifaten.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi egentligen vet om slaget vid Herrevadsbro år 1251, slaget som påstås lagt grunden för det moderna Sverige och banat vägen för den nya staden Stockholm.

Omkring 300 människor miste livet i det kalla novembervattnet 1872, när havet höjdes drygt 3 meter och slog sönder kusterna längs södra Östersjön. Vi söker spåren efter denna bortglömda katastrof.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 150 år sedan översköljdes Östersjöns kuster av en stormflod. Havsnivån höjdes på sina ställen med mer än tre meter och hundratals människor drunknade i det iskalla vattnet. Tobias Svanelid vandrar runt på Falsterbonäset där det fortfarande finns spår kvar efter stormfloden 1872, och träffar kustingenjören Caroline Hallin som berättar om katastrofen och vad vi idag kan lära av den.

Och så uppmärksammar vi tidskapseln från Storkyrkan som presenterades för allmänheten tidigare i höstas, men som bär på ytterligare dolda budskap.

Dessutom granskar vi Netflixfilmen På västfronten intet nytt och tar reda på vad den kan säga om vår tids skyttegravskrig i Ukraina.

Var det bläckfiskar, hajar eller galna mördare som orsakade Mary Celestes undergång. I 150 år har man nu spekulerat om spökskeppets öde och varför besättningen var spårlöst försvunnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november 1872, för 150 år sedan, satte Mary Celeste segel för sin resa över Atlanten. Några veckor senare hittas hon drivande i vågorna utanför Portugals kust. Hennes besättning är spårlöst försvunnen. Allt sedan dess har spekulationerna om vad som hände Mary Celeste varit många och Tobias Svanelid reder ut bland teorierna om spökskeppets öden och äventyr, bland hajar, bläckfiskar, galna mördare och explosioner.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Norge blev monarki och inte republik vid unionsupplösningen 1905.

Han var en av Egyptens kortast regerande faraoner och dog knappt 20 år gammal. Ändå skulle upptäckten av hans grav ta världen med storm och orsaka faraos förbannelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Jag ser underbara ting” rapporterade Howard Carter när han som första människa på mer än 3000 år kikade in i Tutanchamons grav för exakt 100 år sedan. Vetenskapsradion Historia berättar om upptäckten som tog världen med storm och födde en Egyptenfeber utan like. Och som dessutom följdes av flertalet mystiska dödsfall – men vad ligger det egentligen för sanning i påståendena om mumiens förbannelse?

Panelen med Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson återsamlas också för att diskutera andra banbrytande upptäckter i skuggan av Tutanchamon, och om de själva känt av förhistoriska förbannelser under sina egna arkeologiska utgrävningar.

Programledare är Tobias Svanelid.

Vilka argument kan motivera ett anfallskrig. Genom årtusendena har stater, kungar och presidenter försökt rättfärdiga sina aggressionskrig och Vetenskapsradion Historia kartlägger argumenten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi har rätten på vår sida. Vi är starkare. Motståndarna torterar våra vänner eller är nazister. Och det var fienden som sköt först. Så lyder anfallskrigens argument genom historien, från det antika Atens anfall på ön Melos, via Gustav III:s anfall på Ryssland och Putins anfall mot Ukraina. Vi träffar folkrättsexperten Ove Bring som undersökt anfallskrigens argument i en aktuell bok.

Vi uppmärksammar också det nya fyndet av regalskeppet Äpplet, Vasaskeppets systerfartyg, som hittats på bottnen utanför Vaxholm.

Dessutom reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om Ragnar Lodbrok. Vad vet vi egentligen om denna vikingahövdings existens?

Programledare är Tobias Svanelid.

Nu återskapas två historiska spritsorter som kan skänka smaken av 1600-talet. Hör Vetenskapsradion Historia testa Vasaskeppets brännvin och 1700-talets mirakelkur - nu utan huggormskött!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En tydlig ton av anis präglar brännvinet som hittades ombord på Vasaskeppet när hon bärgades. Nu har spriten återskapats och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar detta kanske världens äldsta bevarade brännvin, och diskuterar också konsten och utmaningarna med att återskapa historisk sprit. För samtidigt som Vasadrycken lanseras kommer också 1700-talets mirakelmedicin Hjärnes Testamente ut i handeln, men där tillverkarna fått utesluta bland annat originalingredienserna huggorm och opium.

Dessutom uppmärksammar vi Ettans snus som fyller 200 år och därmed blivit Sveriges kanske äldsta varumärke som fortfarande finns i livsmedelshandeln. Hur väl liknar dagens snus 1820-talets?

Programledare är Tobias Svanelid.

Under hundratals år levde många svenskar säsongsvis vid Norrlandskusten för att fiska i Bottenviken. Fiskarkapellen var mötespunkten som skänkte trygghet och tröst och nu kartläggs deras kulturarv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 400 år sedan började mellansvenska bönder resa till Norrlandskusten för att fiska. Ofta tog man med sig hela familjen och gårdens djur och tjänstefolk och var borta hela sommaren. Under det hårda livet bland Höga Kustens kobbar och skär var fiskekapellen ofta den enda trösten. Idag vittnar de om ett månghundraårigt kulturarv och nu har kapellen i Ångermanland och Medelpad undersökts. Vetenskapsradion Historia besöker Barsta kapell för att berätta fiskarkapellens spännande historia.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om svedjefinnarnas historia i Värmland – hur länge bibehöll man sina finska traditioner och finska namn egentligen?

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur såg hallen ut där Uppåkras mäktiga hövdingar en gång bodde och höll hov och där de smidde planer för det förhistoriska Skåne i kamp mot daner och svear? Snart vet vi svaret!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mer än 1000 år dominerade Uppåkra de rika jordbruksbygderna i Skåne, och trots att inte mer än någon promille grävts ut av arkeologer har redan makalösa fynd gjorts. Nu tas nya spadtag på platsen i jakt efter hövdingahallen i Uppåkra, där stolta dynastier avlöst varandra under många sekel.

Tobias Svanelid promenerar runt i Uppåkra med Dick Harrison som i sin aktuella bok Tusen år i Uppåkra målar upp bilden av ett mäktigt hövdingadöme, där de rika makthavarna sannolikt kontrollerade den religiösa kulten som de styrde ifrån sin hall och ifrån det mystiska kulthus som redan varit känt av arkeologerna. Kanske tillhörde de stammen harubarder, ett mytomspunnet folk som verkar ha kämpat med daner om makten runt Öresund.

Dessutom redogör arkeologerna Mats Roslund, Torbjörn Ahlström och Håkan Aspeborg för de kommande unika utgrävningar som nu planeras vid hövdingahallen och som kommer att sprida nytt ljus över platsen som så länge utgjorde en stabil maktbas i södra Skandinavien.

Och så tar vi en snabbtitt på de pågående arkeologiska undersökningarna på Gotska sandön, där säljägare och fiskare bott och verkat i fyratusen år.

För 200 år sedan knäcktes hieroglyfernas gåta med hjälp av texterna på den uråldriga Rosettastenen. Vi berättar hur det gick till, men också om Egyptens mumier som nu föräras en egen bok.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.

Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Bulverket - medeltidens sjunkna Atlantis - en gigantisk träplattform full av hus som nu kan avslöja 1000-åriga byggnadstekniker och vad plattformen en gång haft för funktion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av medeltiden byggdes en enorm plattform av timmer ute i den grunda sjön Tingstäde träsk på Gotland. En kort tid senare övergavs platsen men ännu idag är bygget synligt som ett gigantiskt plockepinn någon meter under vattenytan. Tobias Svanelid hoppar i gummibåten tillsammans med arkeologen Peter d’Agnan för att ta reda på vad Bulverket kan ha fyllt för funktion och för att fascineras av de extremt välbevarade träresterna som kan avslöja medeltidens byggnadstekniker.

En bonde med en kniv eller yxa i handen. Så såg 1600-talets typiska mördare ut visar den senaste forskningen som också försöker förstå varför dödligt våld blivit så mycket ovanligare i vår egen tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet mord och dråp i Sverige har minskat avsevärt de senaste 400 åren. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kommer sig och hur det dödliga våldet såg ut på 1600-talet. I en ny forskningsrapport undersöker historikern Dag Lindström hur det dödliga våldet såg ut på 1640-talet, och kan visa att den typiska mördaren då var en bonde som tog livet av en nära vän eller granne i sitt eget hem med hjälp av ett skarpt föremål.

Dessutom berättar historikern Gunnar Wetterberg om prästernas långa historia i Sverige – landets kanske viktigaste och mest inflytelserika yrkesgrupp som har tröstat och förmanat, begravt, vigt, döpt och predikat i tusen år. I hans aktuella bok Prästerna lyfts deras insats upp i ljuset.

Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige hade kunnat bli symbolen för frihet, jämlikhet och broderskap om det inte varit för Gustav III:s statskupp för 250 år sedan. Hör om den och om klimatkrisen 1770 som pågick samtidigt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 250 år sedan ställdes Sverige på ända. De demokratiska tendenser som börjat spira under Frihetstiden slog i ett slag sönder av Gustav III under hans statskupp. Vetenskapsradion Historia tar med sig historikern Jonas Nordin till Stockholms slott för att ta reda på hur kungen lyckades med kuppen och vilka politiska konsekvenser den fick för Sverige. Och vad som hade hänt om kuppen misslyckats?

Dessutom lyfter historikern Dominik Collet upp den allvarliga klimatkrisen under 1770-talet som en okänd anledning till att statskuppen lyckades. I missväxttider och nödår lyckades Gustav III navigera skickligt, samtidigt som andra regenter i Europa drabbades betydligt hårdare.

Och så uppmärksammar vi 400-årsdagen av den spanska galeonen Atochas undergång, och fyndet av hennes last som räknas som den värdefullaste i marinarkeologins historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Vetenskapsradion Historia live från Tantolunden där Panelen och Tobias Svanelid diskuterar historiska val och forntida demokrati, men också sjunger om Tantobommen och diskuterar mammutrumpor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia sänder live ifrån Ekermanska malmgården på Södermalm i Stockholm och bjuder in Historiepanelen med Kristina Ekero Eriksson, Jonathan Lindström och Annika Sandén för att diskutera historiska val och stockholmshistorier med Södermalmskoppling.

Hör om vikingatida tingsplatser, om Torgny Lagman, om demokratiska säljägare och crossdressande 1600-talstjejer, och lyssna på musikalisk underhållning av The Apricots som spelar låtar med demokratihistorisk anknytning.

Programledare är Tobias Svanelid.

I november 1942 vände andra världskriget och Peter Englund vill nu ta reda på hur vanliga människor upplevde denna tumultartade tid. Dessutom tar vi reda på vad Facebook gör med vår historiesyn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kändes det att leva under en av de mörkaste och mest tumultartade månaderna under 1900-talet? Historikern Peter Englund har i aktuella boken Onda nätters drömmar samlat berättelserna från ett 40-tal helt vanliga människor som på olika sätt påverkades av krigets vändpunkt – frontsoldater, journalister, sexslavar, koncentrationslägerfångar och helt vanliga hemmafruar. Tobias Svanelid träffar författaren för att ta reda på vad dessa erfarenheter kan säga oss idag och vilken ny bild de ger av andra världskrigets vändpunkt.

Dessutom uppmärksammar vi pinfärska forskningsfältet digital minnes- och historiekultur, där historiker och andra forskare nu vill ta reda på vad Facebook och andra sociala medier gör med våra minnen och vår historiekultur. Robin Ekelund vid Malmö universitet är en av få svenska forskare som fördjupat sig i ämnet.

Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.

Böcker och spel som nämns i programmet:

Historiska kärlekspar av Sara Griberg

Sveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling

De kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei

Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena Berg

Svarta St Barthelemy av Fredrik Thomasson

Sveriges långa historia av Jonathan Lindström

Tusen år i Uppåkra av Dick Harrison

Klart skepp av Ann Pålsson (redaktör)

Ruths garderob av Ingela Bendt

Extas i folkhemmet av Leonidas Aretakis

Jakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas Palmaer

Furnace av Ivan Lashin

Brass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace

Hör om stridshingstar, fotbollskrig, 1200-talets Vietnamkrig och mycket annat i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon där Dick Harrison svarar på lyssnarnas egna frågor i ett helt program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad hände under Fotbollskriget 1969 och Körsbärskriget 1631 och varför bröt de ut? Följ med Vetenskapsradion Historia på Dick Harrison långlopp, årets lyssnarfrågemarathon där historieprofessorn besvarar lyssnarnas egna frågor. Denna gång berör samtliga frågor historiska krig med anledning av den pågående ryska invasionen av Ukraina.

Programledare är Tobias Svanelid.

Från Kronans undergång utanför Öland till den stora segern vid Svensksund. Flottans historia har format riket. Den har skapat stormakten Sverige och skyddat landets handel. Nu fyller den 500 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femhundra år sedan ankrade ett antal krigsskepp upp i Slätbaken. Skeppen, som köpts på kredit från Lübeck, skulle komma att utgöra de första fartygen i den svenska flottan, och i Vetenskapsradion Historia berättar historikern Lars Ericson Wolke om flottans födelse och betydelse för Sveriges historia.

Följ med till platserna för flottans största segrar och nederlag, till vattnen utanför Öland och till Finska viken, och hör om hur man nu planerar att fira jubiléet i en tid då flottans roll danas om igen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Glöm den skäggige grottmannen och tänk dig istället en fingerfärdig och pratsam kulturvarelse med goda relationer med vår egen art. Det är författaren Rebecca Wragg Sykes budskap i aktuella Släktskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.

Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en vandring längs Birger Jarlsgatan, startpunkten för den muslimska invandringen i Sverige. Och hör om korstågens betydelse för islams expansion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.

Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.

Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?

Programledare är Tobias Svanelid.

1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.

Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.

Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.

Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades – hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?

Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.

Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare – den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.

Programledare är Tobias Svanelid.

Möt tvätterskan Suzannah och magikern Daly som några av Sankt Barthélemys svarta befolkning och hör om slavnationen Sveriges historia och hur vi idag borde minnas den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För första gången kommer vi i aktuella boken Svarta S:t Barthélemy nära Sveriges svarta och förslavade befolkning på den karibiska ön. Historikern Fredrik Thomasson har som förste forskare fördjupat sig i de historiska dokument som skildrar de svarta öbornas villkor, som piskade slavar, som tvätterskor, frisörer och adelsdöttrar. Individer som alla hade det gemensamt att de räknades som en andra klassens människor. Vetenskapsradion Historia träffar författaren och uppmärksammar också frågan om hur vi idag kan minnas historien om slavnationen Sverige. Forskaren Rebecka Katz Thor undersöker initiativen att resa ett minnesmärke över slaveriets offer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Möt hallonflickor, säljägare och sveakungar i Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia som för första gången skildrar Sveriges hela 14000-åriga historia utifrån senaste forskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forntidens myllrande värld med säljägare, sveakungar och hallonflickor får helt nytt liv i arkeologen Jonathan Lindströms aktuella Sveriges långa historia. Tobias Svanelid träffar författaren för att diskutera hur man idag kan skriva en helt ny typ av historia om en forntid som tidigare av många ansetts grå och trist. Med hjälp av genetik, klimatforskning och nya tolkningar av sagor, språkhistoria och myter tecknar boken en detaljerad bild av Sveriges 14000-åriga historia och försöker också förklara varför historien förändras så dramatiskt under epokerna.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om atombombernas historia, och om det egentligen var militära överväganden eller hämndmotiv som låg bakom bomberna över Hiroshima och Nagasaki.

Det var historiens största inringning av fiendesoldater och en av krigshistoriens värsta katastrofer. Vetenskapsradion Historia undersöker parallellerna mellan slaget vid Kiev 1941 och striderna idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inför Operation Barbarossa trodde Hitler att han skulle erövra Sovjetunionen på tre veckor och att befolkningen skulle möta de tyska trupperna med blommor och öppna famnar. Hitler hade fel och i Vetenskapsradion Historia diskuterar författaren Christer Bergström de paralleller som finns mellan 1941 års slag vid Kiev och dagens ryska invasion av Ukraina.

Dessutom diskuteras frågorna om hur ett kulturarv bäst kan skyddas i händelse av krig. Historikern Mattias Legnér är aktuell med boken Värden att värna som undersöker vilka åtgärder Sverige gjorde inför och under andra världskriget för att skydda sina mest värdefulla museiföremål.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det gick till när Gotland ockuperades av Ryssland 1808.

Programledare är Tobias Svanelid.

Kanonmatssoldater, stelbent strategi och lyckokalkyler har präglat Rysslands krigserfarenheter det senaste seklet, och med invasionen av Ukraina tycks historien upprepa sig igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på Rysslands taktik under invasionen i Ukraina och diskuterar rysk krigshistoria med försvarshistorikern Lars Ericson Wolke på Försvarshögskolan.

- Den ryska krigföringen har djupa rötter i andra världskriget och kalla kriget, men det har inte fungerat i Ukraina, säger han.

Erfarenheterna från Groznyj på 1990-talet, i Afghanistan på 80-talet, i Prag 1968 och under Vinterkriget i Finland har paralleller i dagens invasion där Ryssland tycks göra om samma strategiska och taktiska misstag som tidigare, med katastrofala förluster i människoliv som konsekvens.

Dessutom återsamlas Panelen med Jonathan Lindström, Annika Sandén och Kristina Ekero Eriksson för att diskutera situationen i Ukraina och årets internationella kvinnodag med historiska glasögon.

Programledare är Tobias Svanelid.

Ukrainas kulturarv riskerar att plundras eller förstöras i kriget. Vad görs för att rädda landets historia när den nu är under attack, och hur ser de historiska banden mellan Sverige och Ukraina ut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ukrainas kulturarv och många världsarv är nu under attack. Vetenskapsradion Historia reder ut hur ukrainska kulturarvsinstitutioner arbetar för att skydda sina föremål och historiska platser, men också hur Ukrainas historia attackeras av Putins historiesyn.

I centrum för konflikten står Ukrainas rätt till självstyre och vi diskuterar landets långa historia och många kopplingar till Sverige tillsammans med vikingaexperten Charlotte Hedenstierna Jonsson som reder ut de skandinaviska rötterna i vikingariket Kievrus, med Riksarkivets Anna-Karin Hermodsson som berättar om den världsunika Örnkonstitutionen som lade grunden för ett självständigt Ukraina redan 1710, och historikern Kristian Gerner som menar att Putins historiebruk saknar grund.

Programledare är Tobias Svanelid.

Programmet spelas in direkt den 1 mars 2022.

Varför uppkom myten om stormakts-Sveriges tvångsdöpta muslimer? Vetenskapsradion Historia undersöker historien bakom berättelsen, och uppmärksammar försöket att ärerädda ärkeskurken Anckarström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tiotalet muslimska turkar påstås ha tvångsdöpts i Sverige i slutet av 1600-talet. Men uppgifterna stämmer inte, menar religionshistorikern Martin Berntson som studerat fallen, och nu drar paralleller med dagens mytbildning om svenska myndigheter som kidnappar muslimska barn.

Dessutom uppmärksammar vi pjäsen PANG! sa Anckarström som vill ge en ny bild av den ökände kungamördaren och dessutom lanserar nya motiv. Kanske var mordet på maskeradbalen inte bara politiskt motiverat, utan också en hämnd för Anckarströms metoo-erfarenheter som livpage åt Gustav III, menar regissören Anders Berg. Historikern Jonas Nordin är skeptisk till metoo-anklagelserna, men menar att Anckarström förtjänar upprättelse idag.

Programledare är Tobias Svanelid.

Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.

Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.

Nu ska 139 moderna skidåkare fira Vasaloppets 100-årsdage genom att åka det på tidstrogna skidor. Tobias Svanelid tar reda på hur det kommer att gå och varför Vasaloppet fortsätter att fascinera oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tremetersskidor vallade med tjära, honung och stearin ska föra 139 skidlöpare i mål när Vasaloppet firar sin hundraårsdag med ett jubileumslopp. Tobias Svanelid undersöker vilka utmaningar en hundraårig skidutrustning ställer på dagens skidlöpare och om blåbärssoppan är historiskt korrekt. Dessutom berättar idrottshistorikern Isak Lidström om Vasaloppets brokiga historia från starten 1922 till dagens massevent och varför skidloppet kommit att bli den svenska nationens skapelseberättelse.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om man kan spåra dagens adelsfamiljer till de romerska patricierna!

Beslutet om slutförvar under Forsmark kräver att vi börjar tänka i 100 000-årsperioder. Tobias Svanelid träffar representanter från två organisationer som vill stimulera vårt långtidstänkande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?

Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.

Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.

Junkrar, pickelhuvor och korsriddare har präglat bilden av Preussen. Landet upplöstes för 75 år sedan men Tobias Svanelid spårar landets historia och vilket Preussens arv egentligen är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.

Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.

Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.

Hur kunde en enkel läkare få makten i Danmark, inleda en affär med drottningen och kontrollera en galen kung? Struenseeaffären har fascinerat oss i 250 år och Tobias Svanelid reder ut vad som hände.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 250 år sedan fängslades Johann Friedrich Struensee i sin kammare på slottet i Köpenhamn och en tumultartad historia om en otrogen drottning, en makthungrig livläkare och en galen kung fick ett blodigt slut. I två och ett halvt sekel har Struenseeaffären inspirerat författare och filmskapare och Tobias Svanelid träffar historieprofessorn Harald Gustafsson för att reda ut vad som egentligen hände på de kungliga slotten i Danmarks 1770-tal, och hur vi idag ska förstå det som hände.

Dessutom listar Urban Björstadius förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter, från egyptiska guldstäder, korsfästa britter och slaktade korsriddare och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om romarnas påstådda blyförgiftning.

Ibland ryter historiker till i samhällsdebatten, när historia vantolkas eller används som politiskt slagträ. Men kanske borde de ryta oftare? Och kanske kan historia lägga grunden för klokare beslut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.

Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.

Klockstaplarna har ringt in det nya året, men vi behöver veta mer om hur de mår idag och vad de har för historia. Följ med till utforskandet av Njutångers klockstapel, och hör om framtidens historia!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De har just ringt in det nya året, men vi vet alltför lite om landets klockstaplar. Uppsala stift har nu dragit igång ett inventerings- och restaureringsprojekt som kartlägger många av landets hundratals klockstaplar och Vetenskapsradion Historia hänger med upp i Njutångers vackra klockstapel för att höra om 1700-talets byggmästare och staplarnas kulturhistoria.

Dessutom tar vi tempen på framtidens historia. När 2022 står framför oss och nyårslöftena fortfarande är obrutna undersöker vi tillsammans med idéhistorikern Henrik Brissman hur vi sett på framtiden genom historien. En historia av orakelkulter, utopiska galenskaper och tekniska fantasier som sällan blivit verklighet.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en resa genom historien i Vetenskapsradion Historias årskrönika!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Även under ett coronaår har Vetenskapsradion Historia sett till att fara land och rike kring för att bevaka historiska nyheter och arkeologiska utgrävningar. Likt Salomon August Andrée, som flög mer än lovligt vilse under sina provflygningar, reser vi med Tobias Svanelid och Urban Björstadius från halländska medeltidsborgar, till blodiga klostermassakrer i Nydala, från slagfältets Selånger till samernas Tärnsjö. Hör om vikingar, DNA-hysteri, rösträttssånger och sjunkna skepp i Vetenskapsradion Historias årskrönika.

Tobias Svanelid sammankallar Panelen för att julmysa och diskutera forna tiders jular, och så granskar vi bioaktuella Utvandrarnas historiska kvalitéer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 1600-talet kunde det ha gått riktigt illa för småflickorna som dansade nakna runt snögubbar. Historikern Annika Sandén berättar om stormaktstidens galna julfester och arkeologerna Jonathan Lindström och Kristina Ekero Eriksson reder ut hur och när vi firade forntida jular. Allt detta och mer när Tobias Svanelid samlar ihop Panelen för att julmysa.

Och så gråter vi floder till bioaktuella Utvandrarna tillsammans med Mobergexperten Jens Liljestrand, och frågar oss varför just Utvandrarna kommit att bli ett svenskt nationalepos.

Vikingamysterier, 60-talsporr och kämpande sjuksystrar samsas i årets julklappsboktips.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kungar och drottningar samsas med vikingar och runstenar i årets traditionsenliga julklappstipsprogram, där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid väljer bland höstens bästa historiska böcker. Och allra gladast blir nog porrälskarna denna jul eftersom det vankas två böcker om den svenska porrens historia!

Dessutom testar spelpanelen att förhandla i 1919 års Versailleskongress och att vara rysk viking!

Böcker och spel som nämns i programmet:

"Sträckande sig uppåt mot ljuset" av Gunilla Grahn-Hinnfors

"Fotbollens kuriosakabinett" av Torbjörn Andersson och Edvard Koinberg

"En Qvinna läkare" av Eva Blomberg (red)

"Lust och nöd" av Gunnela Björk

"Syster Gerda" av Anna Götlind

"Vardagsskrock" av Fredrik Skott

"Såra tukt och sedlighet" av Mariah Larsson, Klara Arnberg, Tommy Gustafsson och Elisabeth Björklund

"Frigjorda tider" av Martin Kristensson, Anna-Lena Lodenius och Fredrik af Trampe

"Judarnas historia i Sverige" av Carl Henrik Carlsson

"Vikingakungens guldskatt" av Sven Rosborn

"Rökstenen och världens undergång" av Henrik Williams

"Tyrannens tid" av Magnus Västerbro

"Sofia - en drottnings liv" av Carin Bergström

"Versailles 1919" av Geoff Engelstein och Mark Herman

"Rurik - Dawn of Kiev" av Stan Kardonskiy

Marco Polos resa till Kina var inte unik under 1200-talet, men hans berättelse om den var det. Dick Harrison berättar om Pax Mongolica som skapade förutsättningarna för världens mest kända långresa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var i fängelse i Genua som Marco Polo lät nedteckna sina minnen ifrån resan till Kina i slutet av 1200-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den världsberömda resan som inleddes för 750 år sedan, men som egentligen inte var unik i sig. Historikern Dick Harrison målar upp bilden av ett Asien under Khubilai khans styre som skapade de unika förutsättningarna för handel och diplomati som Marco Polo och hans familj profiterade på.

Dessutom uppmärksammas det kommande praktverket om Hallands historia som vill ge en helt ny bild av detta speciella landskap i Sverige, och som under medeltiden utgjorde två separata småriken.

Och så reder vi ut den komplicerade handlingen i bioaktuella ”Drottning Margareta” – den smått absurda historien om Den falske Olof, en historia om bedrägeri och maktkamp i Kalmarunionens tid.

Samlarbilder och pokaler berättar historien om fotbollens roll i den svenska kulturhistorien. Vi bläddrar i Fotbollens kuriosakabinett, och undersöker också vad monstren betytt genom världshistorien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alfabilder och Nacka Skoglunds matchtröja är några av föremålen som man hittar i fotbollens kuriosakabinett. Historikern Torbjörn Andersson har dammsugit landet på fotbollsnostalgi och presenterar resultatet i en ny bildrik bok. Vi träffar honom på Riksidrottsmuseet.

Dessutom uppmanar historikern Bo Eriksson världens forskare att ta krafttag i monsterforskningen. Vampyrer och zombies, varulvar och Pokémons finns ständigt runt omkring oss, men vi behöver veta mer om monstrens urgamla kulturhistoria, menar historikern, aktuell med boken Monstermanifestet.

Och så rapporterar arkeologiprofessorn Peter Fischer från de senaste sensationella resultaten ifrån utgrävningarna av bronsåldersstaden vid Hala Sultan Teke-moskén på Cypern, där guldföremål, elfenben, ädelstenar och praktfull keramik avslöjar stadens centrala roll i ett enormt handelsnätverk som sträckte sig från Norden till Nubien, från Sardinien till Afghanistan.

Programledare är Tobias Svanelid.

Medeltiden var verkligen en mörkertid om man betraktar antalet fönster i hus och kyrkor. Vetenskapsradion Historia försöker föreställa sig medeltidsmörkret och låter Panelen diskutera samhällsfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pyttesmå fönster och nästan inga ljus eller lampor. Så tedde sig livet för medeltidens människor och i en aktuell avhandling studerar arkeologen Linda Qviström hur man uppfattade mörker och ljus i medeltidens Sverige. Vetenskapsradion Historia träffar henne i en av novembermörka Uppsalas medeltidskyrkor.

Och så återsamlas Panelen som ger historiska perspektiv på dagens samhällsfrågor kring coronans återkomst, Glasgowmötets brustna förhoppningar och Britney Spears återvunna frihet.

Programledare är Tobias Svanelid.

National Rifle Association försvarar benhårt rätten att äga vapen. Från början ville man lära amerikaner att skjuta, men idag har NRA förvandlats till en enorm lobbyorganisation ansatt från alla håll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För varje sydstatssoldat som dödades missade nordstatstrupperna 999 skott och för att få ordning på skjutskickligheten drog National Rifle Association igång sin verksamhet för 150 år sedan, först som en utbildningsorganisation, men idag inte minst som en av USA:s mäktigaste lobbygrupper.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på den amerikanska vapenkulturen och söker i historien för att förstå NRA:s benhårda försvar för rätten att bära vapen.

Vi undersöker också hur det kom sig att svensk skyttekultur skulle utvecklas så annorlunda än den amerikanska. Vi besöker skjutbanorna i Östergötland som är rester från en blomstrande svensk sportskytteepok och träffar skytten Pia Clerté för att ta reda hur sporten idag både kan locka och skrämma.

Programledare är Tobias Svanelid.

Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 150 år sedan yttrades de bevingade orden ”Dr. Livingstone, I presume”. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med ner till Osmundvraket där jakten fortsätter på Sveriges okända järnexport och man hittar märkliga föremål på det extremt välbevarade vraket. Hör också om livet på stormaktens krigsskepp!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu dyker marinarkeologerna på det extremt välbevarade 1500-talsskeppet i Stockholms skärgård som har en unik last av osmundjärn. Tobias Svanelid följer med ut på dykflotten för att höra om Sveriges viktigaste exportprodukt under Gustav Vasas tid, och om skeppet som skulle konkurrera ut de tyska koggarna.

Dessutom bekantar vi oss med livet ombord på 1600-talets svenska krigsfartyg. Marinarkeologen Patrik Höglund har forskat om mikrosamhället på skepp som Kronan och Vasa där rangen avgjorde det mesta och levnadsförhållandena ofta var mycket tuffa.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Drottning Kristinas eventuella ambitioner att återta den svenska kronan.

Under våra fötter finns spåren efter ett mångtusenårigt odlingslandskap. Pär Connelid är expert på att upptäcka det med hjälp av fossila åkrar och stenrösen från bronsåldern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Äskhult i Halland finns ett av Sveriges kulturreservat där 1700-talets åkrar har återskapats. Tobias Svanelid och historiegeografen Pär Connelid vandrar runt med 200-åriga kartor bland Äskhults historiska åkrar och utmarker, men går också på jakt efter ett ännu äldre kulturlandskap som avslöjar mänsklig aktivitet i bortåt 4000 år.

Dessutom återsamlas panelen där historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström sätter dagsaktuella frågor i ett historiskt ljus. Dagens ämnen handlar bland annat om historiska skadedjur och om vem man skulle vilja dejta i historien.

Följ med Tobias Svanelid till Svaneholms slott där Sverige omformades i grunden. Författaren Håkan Cerne guidar runt bland slottsspöken, Downton Abbey-baler och det ekonomiska snillet Rutger Macklean.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svaneholms slott var länge en symbol för det danska adelsväldet i Skåne, men kom med Rutger Macklean att förvandlas till en experimentverkstad som skulle förvandla Sverige i grunden. Det var här byarna började sprängas och jordbruket effektiviserades, vilket under 1800-talet omvandlade hela landet och la grunden för ett svenskt välstånd. Tobias Svanelid besöker Svaneholm för att höra om renässansslottets historia, om skiftesreformer, Downton Abbey-baler och slottsspöken.

Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför den svenska frihetstiden inte blivit lika omhuldad som franska revolutionen och USA:s demokratiska konstitution.

Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes ”Vikingaserie”, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan.

Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet.

Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli – ett Norge utanför unionen med Sverige!

Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden.

Programledare är Tobias Svanelid.

Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet.

Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas.

Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.

Följ med Tobias Svanelid till vikingagraven på Tryggö för att dyka ner i Bohusläns äldre historia, där romare handlat och de nordiska rikena mötts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska.

Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!

Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman.

Böckerna och spelen som nämns i programmet är:

• Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir
• Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh
• Nazisternas fruar av James Wyllie
• Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö
• U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell
• Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson
• Alla tiders sex av Jonathan Lindström
• Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red)
• Fågelröster av Ingvar Svanberg
• Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson
• Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red)
• Raiders of Scythia av Shem Phillips
• World of Tanks Miniature Game av Casey Davies, Andrew Haught, Victor Pesch, Chris Townley och Phil Yates

Glöm allt du trodde att du visste om några av historiens kändisar! I årets lyssnarfrågemarathon reder Dick Harrison ut missförstånden kring Nero, Spartacus och Mozart bland andra!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer – kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild.

Programledare är Tobias Svanelid.

Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet – innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen.

Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning – Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.

Följ med Tobias Svanelid under ytan på jakt efter Sveriges bortglömda krigsskepp. Vid Myttingviken på Värmdö gömmer sig två av dem, två danska tillfångatagna skepp som bär på spännande historier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där?

Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!

Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.

Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp.

Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!

Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia.

Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.

Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.

Tobias Svanelid analyserar sin "etnicitetskarta" utifrån DNA-testet som gjordes i samband med program nr 900. Men vad kan DNA:t egentligen berätta om vårt ursprung och hur påverkar det vår identitet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder.

Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.

Hur hade en 1600-talsmänniska förklarat coronapandemin? Vad kan 400-åriga tankar om fosterutveckling säga oss idag? Vi tar pulsen på 1600-talskroppen och hur man tänkte sig att den fungerade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag.

Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.

Hon fick leva med att vara hela 1700-talets sexsymbol. Verklighetens Ulla Winblad var en fattig flicka med kraftfullt temperament som tappade kontrollen över bilden av sig själv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maria Christina Kiellström hette hon – kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol.

Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering.

Programledare är Tobias Svanelid.

Socialister, anarkister och många andra ställde sig på barrikaderna i Paris 1871. Några veckor senare var många av dem dödade och ännu fler deporterades. Men vad var det egentligen som hände?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss.

Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.

Det var kärleken till antiken som fick stormakterna att intervenera för grekernas sak i självständighetskriget mot Osmanska riket som drog igång för 200 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mars 1821 tändes gnistan till den grekiska frihetskampen mot det Osmanska riket. Och det var vurmen för den grekiska antiken som hjälpte frihetskämparna att vinna segern tio år senare. Tobias Svanelid diskuterar Greklands självständighetskrig med antikvetaren Johannes Siapkas: om hur Europa flockades under den grekiska fanan i syfte att återuppväcka och bevara den europeiska civilisationens vagga.

Dessutom om vikingarnas historiesyn. Dick Harrison förklarar varför vikingarna gärna reste sina runstenar och hövdingahallar vid bronsåldershögar.

Striden mellan musslor och människor vid Järle kvarn är nu avgjord. Kvarndammen får rivas, vilket kan få stora konsekvenser för platsens kulturvärden och andra dammars skydd, menar kritiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vill du höra vårt första program om Järle kvarn - klicka HÄR.

Dammen vid Järle kvarn ska rivas. Det beslutade Mark- och Miljödomstolen i förra veckan och Vetenskapsradion Historia återvänder till ärendet som engagerat tusentals personer och riktat sökarljuset på striden mellan naturvärden och kulturvärden i vårt land.

Dessutom om staden Venedig, som i veckan firar en märklig födelsedag – sin 1 600-årsdag! Författarna Carl Tham och Carin Norberg berättar om stadens märkvärdiga ursprungsmyt och om hur staden i tusen år kämpat mot såväl smittor som klimatförändringar för sin överlevnad.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den baktalade kejsaren Caligula förklarade krig mot havsguden Neptunus.

Programledare är Tobias Svanelid.

En äventyrlig upptäckare, en sävlig bonde eller self made man. Vikingen har bytt karaktär många gånger genom historien, men föddes 1811 när man behövde en superhjälte som skulle återerövra Finland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Sverige upplevde sin djupaste kris föddes vikingen. I stimmiga salonger på Stallmästargården i Stockholm träffades Götiska förbundet i början av 1800-talet och mejslade ut en superhjälte som man hoppades kunde rädda Sveriges ära och framtid – vikingen. Tobias Svanelid återvänder till platsen för att reda ut vikingens första stapplande steg i vår historia, och hur han kommit att förändras sedan början av 1800-talet.

Vi pratar också fornegyptiska djurkyrkogårdar, mumifieringsrecept och hur städerna Lund och London egentligen hör ihop.

Visst har vi offrat människor i Sverige, menar religionshistorikern som nu har pusslat ihop ledtrådarna till en mytomspunnen tradition. Vi träffar honom och firar 900 avsnitt med DNA-svabb!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Offrade människor i heliga lundar. En suggestiv bild av vikingatiden som forskare debatterat i hundratals år. Nu kommer en ny avhandling som en gång för alla försöker reda ut om, hur och varför människor verkligen offrats i Skandinavien. Genom att använda både skrivna källor, sagoberättelser och arkeologiska spår tecknar religionshistorikern Klas Wikström af Edholm en ny bild av de mytomspunna människooffren.

Dessutom firar Tobias Svanelid Vetenskapsradion Historias 900:e avsnitt genom att svabba sig för DNA. Arkeologen Anna Källén förklarar att han inte ska ha allt för höga förhoppningar på att få reda på någon sanning om sitt ursprung med hjälp av det DNA-analkyskit han använder.

Hur kom det sig att lanssvingande ryttare förvandlades till artiga gentlemän som skrev höviska kärleksdikter? Vi undersöker riddarnas historia och hur mycket av deras värld som lever kvar idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De har anor från djupaste medeltid men påverkar oss än idag. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på riddarnas historia. En gång i tiden beridna krigare, medeltidens elitsoldater, som med tiden skulle utvecklas till höviska gentlemän som idag håller upp dörrar och skålar artigt. Vi reder ut hur det blev så.

Och så uppmärksammar vi varför veckan har just sju, och inte åtta eller tio dagar. Beslutet om sjudagarsveckan fattades i Rom för exakt 1 700 år sedan, men traditionen har ännu längre anor tillbaka till de stjärnskådande sumererna och babylonierna, berättar Dick Harrison.

Programledare är Tobias Svanelid.

Från att ha varit världsledande i att bygga skyddsrum är de svenska skyddsrummen nu i dåligt skick. Allt för lite görs för att underhålla skyddsrummen, menar kritiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige är världsledande på skyddsrum – omkring 65 000 har byggs i landet och tillsammans rymmer de 7 miljoner människor. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kom sig att Sverige blev skyddsrumstokigt vid tiden strax före andra världskrigets utbrott och hur skyddsrummen format landet. Men vi besöker också ett av landets alla skyddsrum för att ta tempen på hur rummen mår idag.

- Man har fattat ett antal felaktiga beslut som gör att det drar onödigt långt ut på tiden att få fungerande skyddsrum, säger skyddsrumsspecialisten Anders Nilsson som menar att regering och ansvariga myndigheter inte tar sitt ansvar för att bibehålla skyddsrummen i brukbart skick.

Programledare är Tobias Svanelid.

Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Guldets historia är lika gammal som de äldsta civilisationerna och Vetenskapsradion Historia reder ut vad som fascinerat oss med ädelmetallen och vilken historia Sveriges guldskatter berättar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan civilisationernas gryning har guldets glimmande fascinerat oss. Vi har grävt upp det ur jorden, jagat efter det i febriga guldrusher och format vackra smycken som vi prytt våra händer med när vi gift oss eller när vi krönt våra regenter. Vetenskapsradion Historia träffar bokaktuella Anette Nyqvist och arkeologen Kent Andersson för att diskutera guldets historia.

Dessutom om aktuella Netflixfilmen "The Dig" som berättar historien om en av tidernas viktigaste arkeologiska upptäckter – båtgraven i Sutton Hoo, som dessutom har tydliga historiska kopplingar till vendeltidens Uppland.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingatida människooffer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Varför dränkte Kristian Tyrann abboten och flera munkar vid Nydala kloster? Vetenskapsradion Historia åker till platsen för brottet för att nysta i historien som förvandlade Kristian II till tyrann.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I februari stannade Kristian II:s soldater vid Nydala kloster i Småland. Efter att ha bjudits på mat och dryck betalade de uppehället genom att dränka både abboten och munkarna i en isvak. Vetenskapsradion Historia åker till platsen för det skändliga brottet för att förstå varför blodbadet i Nydala kunde hände – illdådet som gav upphov till öknamnet Kristian Tyrann.

Dessutom hedrar vi nyss bortgångne historieförmedlaren Hans Hatte Furuhagen och besvarar en lyssnarfråga om den mytomspunna påven Johanna.

Programledare är Tobias Svanelid.

För 150 år sedan föddes det Tyska kejsardömet - för fransmännen förnedrande nog i Versailles Spegelsal. Men vilken roll kom denna nya stormakt att spela i Europas historia och för dagens tyskar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pickelhuvor och preussiska junkrar och mitt ibland alla den intrigmakande järnkanslern Otto von Bismarck. I januari 1871 hade han fått sin vilja igenom och kunde utropa det Tyska kejsardömet i Spegelsalen i Versailles. Tobias Svanelid och historikern Johan Östling diskuterar detta det andra tyska riket och hur det kom att uppstå som en av Europas nya stormakter. Och vad det tyska kejsardömet kom att få för konsekvenser för en tysk identitet och påstådda särväg i världshistorien.

Dessutom om kvinnokrigarna i Dahomey, Afrikas amazoner, som Dick Harrison berättar om.

Tobias Svanelid testar Gustav II Adolfs schack och kortlekar för att komma barockmänniskan närmre. Spelande är ett uråldrigt mänskligt intresse och idag blir historiska brädspel allt mer populära.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I juni 1631 fick Gustav II Adolf en furstlig gåva av staden Augsburg, ett konstskåp fullpackat av brädspel. Tobias Svanelid och konstvetaren Greger Sundin testar de fyrahundraåriga spelen för att försöka komma barockmänniskan närmare. För känslan av frustration över dåliga tärningskast och otur i kortspel är evig, hävdar Greger Sundin som disputerat på en avhandling om 1600-talsspelens historia.

Dessutom om hur man idag tillverkar brädspel som handlar om historia. Speldesignern Jon Manker menar att vårt behov av spel är äldre än mänskligheten och att brädspelande idag kan fylla en viktig funktion för att väcka vårt intresse för historia – och för att utveckla vår hjärna!

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den mytomspunna staden Troja.

Från början var de 16 morska dalkarlar som skulle skydda Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i drygt trettio krig och räknas nu som ett av världens äldsta militära förband.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I januari 1521 avdelades 16 dalkarlar att vakta den blivande kungen Gustav Vasa. Femhundra år senare har Livgardet kämpat i över trettio krig och deltagit i flertalet internationella insatser. Urban Björstadius besöker femhundraåringen för att ta reda på det rekordgamla regementets historia och hur man idag arbetar för att bevara historien.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om ättestuporna – har de någonsin funnits?

Programledare är Tobias Svanelid.

För femtio år sedan gick det svenska tvåkammarsystemet i graven, ett politiskt system som skulle modernisera Sverige men istället konserverade en gammal ordning, men till slut stärkte folkhemsbygget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den skulle modernisera ett Sverige som på 1800-talet fortfarande använde sig av ett medeltida politiskt system, men i och med demokratins genombrott kom tvåkammarriksdagen istället att bana vägen för en stark socialdemokrati. Tobias Svanelid vandrar tillsammans med historieprofessor Torbjörn Nilsson från nya till gamla riksdagshuset för att berätta om ett parlamentarisk modell som gick i graven för femtio år sedan och som idag sörjs av få – tvåkammarriksdagen.

Dessutom om 2020 års viktigaste arkeologiska upptäckter. Urban Björstadius har botaniserat bland mammuthus och Romulustempel för att utse de tio mest iögonenfallande fynden.

Luta dig tillbaka och återupplev historieåret 2020 - följ med Vetenskapsradion Historia i dansens virvlar, på kyrkvindar, i iskalla slott och plumsa ned i Fyrisån för att testa 1500-talets simdynor!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit ett galet år, med coronapandemi och ett dramatiskt amerikanskt presidentval, men i Vetenskapsradion Historia står dåtiden snarare än nutiden i fokus. Ta chansen att återvända till de arkeologiska utgrävningsgroparna, testa 1500-talets simdynor, sväng dina lurviga på Svenska Amerikalinjens fartyg och lyssna till Fredrika Bremers flöjtur. Allt det och mycket mer i Vetenskapsradion Historias årskrönika över historieåret 2020.

Programledare är Tobias Svanelid.

På grund av presidentval och pandemi utgick vårt program om Stockholms blodbad - Sveriges politiska massmord. Under julhelgen sänds det igen, och i samband med det återpublicerar vi också poddfilen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

REPRIS FRÅN NOVEMBER 2020

Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.

Är du rädd för en tråkig corona-jul? Vetenskapsradion Historia har räddningen för dig med sina traditionsenliga tips på julklappsböcker och historiska brädspel som passar att spela i litet sällskap!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bygg ditt eget Eiffeltorn eller erövra England som Sir Galahad – i Vetenskapsradion Historia testar spelpanelen historiska brädspel som kan förnöja julhelgen under coronapandemin. Dessutom tipsar Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker om allt från Jack the Rippers offer till fabler och indoeuropeiska hästoffer.

Böcker och spel som nämns i programmet:

Växternas Stockholm – fossila växtrester och skriftliga källor berättar av Ann-Marie Hansson (red)

Fem kvinnor – den aldrig återgivna historien om Jack the Rippers offer av Hallie Rubenhold

Kvinnosaker – ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål av Karin Carlsson

Augusta Lundin – haute couture på svenska av Lotta Lewenhaupt (red)

Att forma en ny tid – kvinnor som samhällspedagoger runt 1900 av Boel Englund (red)

Ghost Ships – Östersjöns okända historia av Carl Douglas och Jonas Tham

De små båtarna och den stora flykten – arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktingbåtar av Mirja Arnshav

Skulpturerna på Vasa – en berättelse om makt av Anna Maria Forssberg (red)

Den bekväma vardagen – kvinnor kring bord på 1700-talets Näs av Carolina Brown

Sverige genom konstnärens öga av Nils-Olof Olsson

Fabelbruk i svensk tidigmodernitet av Erik Zillén

Bortrivna sidor ur historien – från Albigenskorståget till bombningarna av Korea av Christer Bergström

The Great Indo-European Horse Sacrifice av Anders Kaliff och Terje Östigård

Paris av Michael Kiesling och Wolfgang Kramer

The King is Dead av Peer Sylvester

Nazisternas lebensraum i öster skulle odlas upp med hjälp av sovjetiska supergrönsaker. Hör om växtförädlingens våldsamma historia och om Gustav Vasas sista äventyr - men åkte han verkligen skidor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Supergrödor skulle föda det nya tusenårsriket hoppades nazisterna – problemet var bara att världens främsta fröbank fanns i Sovjetunionen. I den aktuella boken Den stora fröstölden beskriver Jens Nordqvist växtförädlingens våldsamma historia, där sovjets Indiana Jones – Nikolaj Vavilov la grunden för en enorm genbank som sedan plundrades av SS-officeren Heinz Brücher.

Dessutom fortsätter resan i Gustav Vasas fotspår, där Bo Eriksson berättar om äventyren i Mora som hade kunnat sluta illa för den blivande kungen.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför just Dalarna fått en sån central roll som bondeupprorens födelseplats i Sverige.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hör om den magstarka traditionen att mala ner mumier till medicin - medicinsk kannibalism som frodades i Sverige på 1700-talet. Och om Gustav Vasas äventyr i Isala på hans flykt undan dansken!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 1700-talet hämtade en svensk Indiana Jones-expedition hem en mumie från Egypten. En av anledningarna var att man ville använda mumien för att tillverka universalmedicin som då var högsta mode i Europa – en sorts medicinsk kannibalism som vi helst vill glömma idag.

Och så fortsätter vi att följa Gustav Vasa i fotspåren på hans flykt i Dalarna för 500 år sedan, och diskuterar vad vi egentligen vet om medetidsslagen som odödliggjordes av Jan Guillou.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson på en coronasäker resa till Dalarna, där Gustav Vasa för 500 år sedan flydde undan dansken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 500 år sedan satte Gustav Vasa av mot Mora på ett svindlande äventyr bland dasstunnor och i hölass på flykt undan danska knektar. Tobias Svanelid och historikern Bo Eriksson följer honom i spåren för att ta reda på vad som är myt och sanning i den svenska historiens mest välkända resa.

Dessutom en lyssnarfråga om bondeuppror i våra grannländer.

Följ med till kinesernas blodiga älsklingsperiod - de tre kungadömenas tid på 200-talet då fältslag och övermänskliga fältherrar dominerade ett kaotiskt Kina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var den kanske blodigaste epoken i Kinas historia, men också en av de mest populära. Det har gått 1800 år sedan de tre kungadömenas tid inleddes i Kina – en tid av palatsintriger, stora fältslag och påstådda superhjältar, och Tobias Svanelid träffar kinakännaren Bengt Pettersson för att diskutera vad den här perioden innebar för Kina och vad den betyder för kineser idag. För faktum är att historieverket som skildrade epoken, och som i sig skrevs för 700 år sedan, fortfarande är en av Kinas mest populära böcker.

Och så uppmärksammar vi Sveriges hemliga försök att lägga under sig Kinas enorma råvarutillgångar. I början av 1900-talet blev Johan Gunnar ”Kina-Gunnar” Andersson konsult för Kinas försök att få sin industri på fötter, men han hade en dold agenda tillsammans med medlemmar ur Wallenbergfamiljen att för svensk räkning ta kontrollen över Kinas naturresurser, inte minst landets järn- och kolfyndigheter. En dold svensk kolonialhistoria, menar forskarna.

Såväl Thanksgiving och känslan av att vara ett utvalt folk härstammar från Mayflowers resa över Atlanten 1620. Tobias Svanelid granskar en 400-årig myt för ta reda på vad den betyder i USA idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt 400 år sedan satte de puritanska pilgrimerna på skeppet Mayflower för första gången sina fötter på amerikansk mark. Händelsen har fått ikonisk status i USA och till minnet av deras första hårda vinter firas Thanksgiving som den mest amerikanska av alla högtider.

Tobias Svanelid samlar historikerna och amerikakännarna Adam Hjortén och Dag Blanck för att reda ut vad Mayflowers resa egentligen betytt för USA och vad händelsen betyder för dagens amerikaner i ett splittrat land.

Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut vad skandinaver hade för kontakt med England innan vikingarna kom dit och plundrade.

Stockholms blodbad för 500 år sedan är ett närmast unikt politiskt massmord och Tobias Svanelid försöker ta reda på hur det kunde hända, men också hur det påverkade en stad som Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var ett politiskt massmord som innebar slutet för nära hundra människor, däribland två biskopar, mäktiga adelsfamiljer och – mängder av stockholmare. När 500 år nu gått sedan den fruktansvärda händelsen på Stortorget i Gamla Stan i Stockholm återvänder Tobias Svanelid till platsen för att försöka förstå vad som hände, men också hur blodbadet påverkade Stockholm och stockholmarna. Enligt historikerna Sofia Gustafsson och Heiko Droste var nämligen blodbadet dödsstöten för staden Stockholm, och efter att fyrtiotalet borgare avrättats skulle staden aldrig återhämta sig från traumat och den politiska omvälvningen.

Ett bekvämt hem har blivit allt viktigare för oss under coronapandemin, och hemmens stora bekvämlighetsrevolution slog igenom på 1700-talet visar en aktuell bok. Dessutom om 1700-talets Sverigebild!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 1700-talet slog det bekväma hemmet igenom hos förmögna svenskar. Lättflyttade möbler med sinnrika tekniska lösningar revolutionerade sällskapslivet i 1700-talets salonger. Inte minst borden blev en symbol för vad inte minst kvinnor förväntades syssla med hemma: skriva brev, dricka kaffe, sy kläder och spela spel. Vetenskapsradion Historia gör hembesök hos konstvetaren Carolina Brown som skildrar bekvämlighetsrevolutionen i aktuella boken Den bekväma vardagen.

Och så undersöker vi hur bilden av Sverige såg ut för 300 år sedan. Idag har ju Sverigebilden fått sig en törn, men i den osmanska reseskildringen till Stockholm från år 1733 framstår bilden ett svenskt lyckorike som många svenskar idag säkert skulle vara stolta över.

Programledare är Tobias Svanelid.

En unik barockträdgård från 1600-talet gömmer sig på Södermalm i Stockholm och nu gräver arkeologerna ut parken och kvarteret där Bellman lekte som barn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu grävs Carl Michael Bellmans kvarter fram på Södermalm i Stockholm. Under dagens jordyta döljer sig en rik barockträdgård, men också tunga industrier från en tid då Söder var stockholmarnas sommarnöje.

Dessutom om hur arkeologer ska kunna bli bättre att hitta de fattigas kulturarv. För vid sidan av slott, borgar och hallar finns torpen och backstugorna som utgör ett fortfarande okänt kulturarv som angår oss alla.

Programledare Tobias Svanelid.

Från heliga källor till andliga viloplatser. Spabadens historia handlar om vårt ständiga behov av vård och omsorg - och att mysa! Nu fyller Loka brunn 300 år och Tobias Svanelid besöker platsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med Tobias Svanelid till 300-åriga Loka brunn, där såväl societet som ”uslingar” samsades vid den undergörande gyttjan och drack vattnet som bland annat botade kung Adolf Fredriks migrän!

Vi testar modernt spabad tillsammans med Lokas Mia Spendrup och pratar med idéhistorikern Elisabeth Mansén som kan förklara hur kurorterna förvandlats genom seklen.

Dessutom svarar Dick Harrison på våra lyssnares grubblerier om Östergötland som Sveriges vagga!

Följ med på en promenad i granskogen, som länge haft en särskild och närmast religiös betydelse för svenskarna. Det menar i alla fall den religionshistoriker som nu söker naturdyrkandets rötter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För många svenskar är naturen och skogen helig och en del av oss får närmast en religiös upplevelse under en skogspromenad. Men hur kom det sig att världens mest sekulariserade folk skulle söka andlighet i skogen? Religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med boken Granskogsfolk, söker rötterna bland Tacitus germanska naturkult, bland tomtar och troll, 1800-talets naturromantik och moderniseringens dubbla sidor och vi möter honom under en skogspromenad förstås!

Dessutom om vem som egentligen var den förste att kalla sig kung av Sverige. För Olof Skötkonung, som traditionellt betraktas som Sveriges förste kung, fanns ju inget Sverige, så Dick Harrison får reda ut vem det egentligen kan vara som var Karl XVI Gustavs första kollega.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till vendeltidens Ströja längst in i Bråviken, en tidigare okänd handelsplats och mäktig stormannahall från en tid som gav Tolkien inspirationen till sitt Rohan!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Längst inne i Bråviken har en rik handelsplats och en mäktig stormannahall dolt sig för arkeologerna. Fram tills nu när porten till Östergötland, vendeltidens Ströja, grävs ut. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om guldgubbar och märkliga mynt, om det legendariska slaget vid Bråvalla och om hur Tolkien hittade inspiration till sitt Rohan i en svensk vendeltid.

Dessutom om en av historiens doldisar, ingenjören, som nu för första gången får sin historia berättad i Gunnar Wetterbergs aktuella ”Ingenjörerna”. Från kanalbyggen och kanontillverkning har ingenjörerna i hundratals omvandlat Sverige. Idag ligger de bakom några av landets mest framgångsrika företag, men hur kom det sig att just Sverige skulle fostra en så skicklig yrkeskår?

300 spartaner stod mot hundratusentals perser i en konflikt som blivit västerlandets mest ikoniska. Men vad hände egentligen vid Thermopyle och Salamis och hur ser vi på slagen idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.

Extrem fattigdom och avsaknad av politiskt inflytande lade grunden till den unika svenska jämlikheten, snarare än sockenstämmor och odalbönder, menar forskare som debatterar frågan i dagens program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren.

Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel – sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen.

Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter – togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid?

Programledare är Tobias Svanelid.

För 8000 år sedan var jägarna och samlarna i södra Sverige bofasta halva året. Vid Sölvesborg har man hittat unika lämningar som avslöjar en helt ny bild av vår äldsta forntid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Sölvesborg har arkeologerna hittat resterna efter en extremt välbevarad stenåldersby som ger en helt ny bild av hur jägarstenålderns samhälle kan ha fungerat. Tobias Svanelid besöker platsen för att diskutera stenåldershus och den mystiska översvämning som bevarat platsen för eftervärlden.

Dessutom om Anna Whitlock, verklighetens Fröken Friman, som nu föräras en egen biografi.

Spåren efter 1700-talets rökare är vanliga, men en hel kritpipsfabrik är ovanligt att stöta på. Tobias Svanelid besöker utgrävningen av kritpipsfabriken i Karlskrona, och testar att puffa på en kopia!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De ibland halvmeterlånga kritpiporna i skör, vit lera var 1700-talets beroendeframkallande och påstått hälsofrämjande favoritlast. I Karlskrona tillverkades tiotusentals kritpipor närmast på löpande band för att mätta inte minst den svenska flottans behov av rökvaror, och nu grävs för första gången resterna av en kritpipsfabrik fram. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om den komplicerade tillverkningsprocessen och om tobaken som förenade människor från världens alla hörn. Dessutom smakar han på en nytillverkad kritpipa, för än är inte hantverkskunnandet helt utdött!

Och så berättar Dick Harrison vilka kulturella spår vikingarna lämnade efter sig under sina resor österled.

Följ med Tobias Svanelid till Guldgubbarnas (och gummornas!) rike i Västra Vång i Blekinge. Här har en mäktig släkt levt och verkat i hundratals år och lämnat ett mäktigt arv efter sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Västra Vång strax norr om Ronneby har arkeologerna hittat spåren efter ett spännande maktcentrum. Tobias Svanelid reser till platsen för vad som kan ha varit ett hednatempel prytt med guldgubbar, små guldbleck som avslöjar nära kontakter mellan Blekinge, Öland och Bornholm.

Hör också om hur Blekinge nu, efter upptäckten av Västra Vång och andra unika arkeologiska fynd, planerar ett nytt arkeologiskt museum.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga faktum att det finns så många fler runstenar i Sverige än i något annat land.

Det gotländska alltinget i Roma undersöks nu av arkeologer för att ge kunskap om hur vikingatidens tvistlösande lade grunden för en nordisk demokratisk tradition.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Roma på Gotland har arkeologerna hittat spåren efter det stora gotländska alltinget. Gutnaltinget som det kom att kallas samlade alla gotläningar en gång om året till viktiga beslut, men också till lekar, spel och giftermålsplaner och här tycks också ha funnits en vikingatida standardiseringsmyndighet. Tobias Svanelid besöker platsen som varit en av grundstenarna för en nordisk demokratisk tradition och träffar arkeologerna som för första gången försöker förstå en av svensk historias mest ikoniska platser.

Kristina har en crush på Felix Mendelssohn, precis som Jenny Lind hade. Om det och mycket mer när Vetenskapsradion Historia läser och spelar sig igenom coronasommaren!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lägg dig i hängmattan med eller utan munskydd och njut av en god historiebok i väntan på att världen öppnas upp igen. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid pratar sommarens bästa historieböcker med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius och testar två historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar.

Böckerna och spelen vi tipsar om är:

• Hon kallades Daisy av Prinsessan Christina Fru Magnusson
• Vi människor av Frank Westerman
• Frödjelekar av Annika Sandén
• Komikerns historia av Peter K Andersson
• Kungar av Erik Petersson
• Näktergalen av Ingela Tägil
• Jag stannade kvar i Auschwitz av Eddy de Wind
• Människor i rörelse av Henrik Höijer
• Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow
• 200 svenska sevärdheter från andra världskriget av Lars Gyllenhaal
• Från det inre av Västergötland av Egil och Anders Josefson
• Den bråkiga staden av Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson
• Hundra år i Göteborg (del 9 och 10) av redaktör Gudrun Nyberg
• Nybyggarnas liv av Rolf Kjellström
• Ovan valven av Robin Gullbrandsson
• Det ockulta sekelskiftet av Per Faxneld
• Historiens ansikten av Kent Andersson
• Crusader Kings av Fria Ligan
• Sails of Glory av Ares Games

Hör om Sveriges sämste kung, om förlagorna bakom Zorro och kapten Haddock, om Ragnar Lodbroks historiska sanningshalt och Isabellas smutsiga trosor i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dags igen för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon – lyssnarnas egen storfavorit som i två år toppat antalet nedladdningar. Återigen bänkar sig historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet med energidryck och svettband för att svara på så många lyssnarfrågor han mäktar med på 45 minuter.

Hör om historiska b-kändisar och fantasifoster, om Ragnar Lodbrok och Kung Salomo, om Isabella med de smutsiga underkläderna och verklighetens Kapten Haddock.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Södra Råda där den nedbrunna medeltidskyrkan nu återuppstår med hjälp av 700-åriga hantverkstraditioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hösten 2001 brann den världsberömda medeltidsträkyrkan i Södra Råda ner men efter många års arbete står nu en rekonstruktion snart klar. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius åker till platsen för det speciella kyrkobygget, där medeltida metoder används i såväl stort som smått.

- Det handlar om att lära sig av medeltidens byggmästare, berättar timmermannen Kalle Melin som guidar runt bland 700-åriga yxor och sotade måttband.

Dessutom om hur jakten på själva timret till medeltidskyrkan också blivit en utmaning i Sveriges modernt brukade skogar.

- Att hitta stammar som kan tjäna som 11 meter långa plankor är svårt i skogar som inte fått växa fritt, menar timmermannen Bengt Bygdén.

Programledare är Tobias Svanelid.

Musslor står mot mänskligt kulturarv vid Järle i Nora. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på striden där naturen står mot kulturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Järle kvarndamm i Nora kan komma att rivas. Naturvårdsverket vill se bättre livsförutsättningar för musslor och fiskar, men många motsätter sig rivningen. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius tar pulsen på striden om Järle Kvarn, där naturvärden står mot kulturvärden och där ingen lätt lösning tycks kunna skönjas.

Enligt Birgitta Johansen vid Örebro Läns Museum är Järle kvarn ett unikt kulturarv som kan berätta om ett nära tusenårigt bergsbruk, men också om tiden då Järle höll på att bli en viktig svensk stad. Hembygdsrörelsens Eva Järliden befarar att den levande landsbygden som Järle hjälpt till att skapa i trakten nu hotas, och får medhåll av keramikern Moa Rudebert som har sin verksamhet och ett café vid Järle.

- Jag tror att det kommer att komma färre besökare om dammen rivs och den här miljön förändras, säger hon.

Naturvårdsverkets Maria Tiricke menar att myndigheten är tvungen att agera för att förbättra situationen för Järleåns hotade djurarter. I veckan går fristen ut för att komma med synpunkter i ärendet som nu hamnat hos Mark- och miljödomstolen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Snuskiga stenyxor och pornografiska hällristningar har lett arkeologen Jonathan Lindström på en resa genom sexualitetens långa historia. Dessutom om aztekernas undergång för 500 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SR-spanaren och arkeologen Jonathan Lindström är aktuell med en ljudbok om sexets historia, från Aylas erfarenheter i Grottbjörnens folk, via snuskiga stenyxor och hällristningar till närtidens kamp för preventivmedel. Men kan vi egentligen lära oss av historien i det här fallet?

Och så handlar det om hur Andra världskriget bara fortsatte, även i Europa, även efter att freden formellt undertecknats. De sista tyska soldaterna lade inte ner vapnen förrän i september 1945 – på Svalbard!

Och så reder Dick Harrison ut hur spanjorerna kunde besegra det mäktiga aztekerväldet för 500 år sedan.

Programledare Tobias Svanelid.

Jeanne d'Arc är Frankrikes "Grande Dame", 100 år efter att hon blev helgon och nära 600 år sedan hon brändes på bål. Möt henne, och hör om 1700-talets dyraste fest, Marie-Antoinettes bröllop.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två franska kvinnliga historiska fixstjärnor står i fokus denna vecka. Det har gått 100 år sedan Jeanne d’Arc förärades helgonstatus, och hennes resa från visionär, krigare, crossdresser och kätterska till helgon är en makalös resa som än idag präglar fransmännen. Tobias Svanelid granskar helgonets status inför hundraårsdagen tillsammans med Dick Harrison.

Dessutom uppmärksammas 1700-talets dyraste party – Marie Antoinettes bröllop med den franske kronprinsen Louis Auguste. Fyrverkerier, festbanketter och ett sprillans nytt operahus i Versailles markerade starten på ett komplicerat äktenskap och början till slutet för den franska monarkin berättar historikern Jonas Nordin.

Hur upplevdes freden i Europa för 75 år sedan? Tobias Svanelid söker sig bortom festyran på Kungsgatan i maj 1945 för att närma sig känslor av skam, svek och den förfärande insikten om krigets fasor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Karnevalsstämning på Kungsgatan och jubelrubriker i dagstidningarna. Det har gått 75 år sedan andra världskriget tog slut i Europa, men hur upplevdes egentligen freden och den sista nervkittlande krigsmånaden? Tobias Svanelid samtalar med historikerna Yvonne Hirdman och Klas Åmark för att närma sig känslorna av hopp och lycka, men också skam, ångest och insikten om att Sverige hade kunnat göra mer.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vilken som är världens äldsta byggnad som fortfarande är i bruk.

Fina anor och ett gudomligt mandat präglade historiens kungligheter, förutom det faktum att det var ett av historiens farligaste jobb. Tobias Svanelid bekantar sig med kungarnas världshistoria!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historien handlar bara om kungar och krig menar somliga, men även om det inte stämmer intar kungarna en särställning i historien. Det menar Erik Petersson som nu skriver kungarnas världshistoria. Tobias Svanelid träffar honom för att förstå varför vi över huvud taget har kungar, hur de legitimerat sin makt och vad de betyder för oss idag.

Karin Tegenborg Falkdalen är senare i vår aktuell med sin bok om drottningarnas historia. De svenska drottningarna, från 1500-talet och framåt, förväntades vara moderliga, omhändertagande och plikttrogna och än idag styrs drottningrollen delvis av femhundraåriga ideal.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kungafientligheten i Sverige – hur nära det egentligen var att Sverige fick en revolution liknande den i Frankrike och vad Ankarström egentligen ville med sitt kungamord.

Följ med till vraket som nu ger en ny pusselbit av Sveriges viktigaste exportvara - järnet. Och så uppmärksammar vi freden i Lapplandskriget 1945, då Finland drog en lättnadens suck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På trettio meters djup i Stockholms skärgård ligger en skatt av järn. Marinarkeologerna jublar över fyndet som bland annat kan berätta om den ovanliga båttypen holk och Gustav Vasas ambitioner, men högre jublar bergshistorikerna som i skeppslasten fått helt nya ledtrådar till Sveriges viktigaste exportvara. Tobias Svanelid träffar marinarkeologen Jim Hansson och bergshistorikern Catarina Karlsson för att få reda på mer om nyupptäckta Osmundvraket.

Dessutom uppmärksammas slutet på Lapplandskriget – Finlands tredje krig under andra världskriget, som avslutades med ett ikoniskt fotografi som än idag slår an en sträng hos många finländare.

Och så reder Dick Harrison ut frågan om vad det egentligen var för krig Sverige utkämpade mot Storbritannien på 1810-talet, som räknas som världshistoriens oblodigaste.

Följ med till stormaktstidens Skokloster och försök tyda ordspråk och familjebiblar på tyska, latin och italienska! Dessutom om kommande dokumentären om stölderna vid Myntkabinettet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Latin, tyska, franska, italienska och svenska pryder väggarna i stormaktstida barockpärlan Skokloster. Tobias Svanelid besöker slottet för att försöka förstå vad alla dessa språk betydde för slottets invånare och hur väl man egentligen kunde läsa och tala dem. Språkforskaren Susanne Tienken menar att de målar upp ett språkligt landskap som gör att vi kan komma 1600-talsmänniskan närmre och bättre förstå hur Sverige försökte ta en plats i världen som nybliven stormakt.

Dessutom om kommande dokumentärserien Guldfeber på SVT Play, berättelsen om stölderna på Kungliga Myntkabinettet – Sveriges största kulturarvsbrott genom tiderna.

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de tyska områdena Pfalz och Zweibrücken som på ett mycket krångligt sätt tillhörde Sverige på 1600-talet.

I landets kyrkor finns bokskatter som utgör ett okänt men viktigt kulturarv som nu inventeras. Dessutom om Venus från Milo som kom att ta en hel värld med storm när hon återfanns för 200 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dammiga pergament och malätna böcker utgör en bortglömd kulturskatt i våra kyrkor. Idag är riskerar de att slängas som skräp, men i ett aktuellt forskningsprojekt försöker historikern Martin Kjellgren inventera de svenska kyrkornas bortglömda kulturskatter i form av några av våra äldsta och mest värdefulla böcker. I tornrum, sakristior och pastorsexpeditioner hittar han 1400-talsvolymer och malätna offentliga kungörelser som utgör ovärderliga delar av vårt kulturarv.

Dessutom om ikoniska statyn Venus de Milo som hittades för exakt 200 år sedan, och om varför just Karl XII och inte Gustav II Adolf kom att bli vår hjältekung nummer ett.

Galna tidningskostymer och eldfester med tusentals deltagare. 1700-talets maskerader var fantastiska fester som nu undersöks i aktuell forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Askungen, Gustav III och Casanova älskade dem och de har blivit symboler för 1700-talets uppsluppna festande. Följ med Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid på maskeradbal på Stockholms slott, i Gamla Stan och vid Kungsträdgården, bland utklädda grekiska gudar, galna tidningskostymer och eldfesten som var Sveriges största maskerad.

Dessutom om 1700-talets kanske mest ikoniska politiska slagord – frihet, jämlikhet och broderskap. Men vem myntade egentligen begreppet och vad betyder det för oss idag, undrar en lyssnare. Historieprofessor Dick Harrison vet svaret.

Museer värnar vårt kollektiva minne, men arbetar också med att glömma bort. Hur glömskan fungerar reds nu ut i en aktuell bok. Dessutom om vad som händer med museerna när de ser besökare som kunder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad väljer museer att visa och berätta och vad väljs bort? De senaste åren har sydstatsgeneraler, Richard Wagner och Zarah Leander blivit ifrågasatta. Många museer har valt att rensa i sina samlingar, att repatriera och utrangera föremål som anses problematiska. Hur denna process går till undersöks nu av författaren Stefan Bohman, aktuell med boken Skelett i garderoben.

Dessutom om vad som händer när museet ägnar större kraft åt sina caféer och museibutiker snarare än själva utställningarna.

Och så reder Dick Harrison ut om Gustav Vasa egentligen var en landsfader eller tyrann.

Programledare är Tobias Svanelid.

Avrättningslekar och snöbollskrig som ballar ut, men också galna hångelfester. 1600-talets svenskar hade roligt, menar Annika Sandén, en av deltagarna i Vetenskapsradion Historias första livepodd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapsradion Historias första livepodd på Historiska museet träffar lyssnarna och publiken historikern Annika Sandén som letar efter 1600-talets få ljuspunkter. I skuggan av farsoter och krig försökte nämligen 1600-talssvensken roa sig så gott det gick, och i sin aktuella bok Fröjdelekar hittar hon mängder av exempel på lekar, hyss och högtider som gjorde tillvaron mera dräglig. Ibland kunde dock lekarna gå för långt, som när snöbollskastningen i Jämtland 1666 slutade i blodbad.

Dessutom berättar arkeologen Jonas M Nordin om hur stormaktstidens Sverige såg på och behandlade sina samiska medborgare, en historia om både fredlig samexistens och maktmissbruk.

Programledare är Tobias Svanelid.

Historiens dom över komikerna har varit hård, men i alla tider har de ändå arbetat för att få oss att skratta. Vilka de egentligen var reds nu ut i en ny bok om komikernas historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Narrar, hovdvärgar och clowner. Alla har de försökt roa oss och få oss att skratta, samtidigt som historiens dom över dem ofta varit hård. Först nu belyses komikernas historia i en aktuell bok av historikern Peter K Andersson. Tobias Svanelid pratar med honom för att lära känna några av historiens dolda lustigkurrar, som inte sällan burit ett stort mörker inombords.

Dessutom reder Dick Harrison ut när historiens kungar och drottningar slutade leda sina trupper i fält.

Ett flöjtur var 1700-talets jukebox och nu klingar återigen denna märkliga apparat på Årsta Slott. Samtidigt ser projektet om Stockholms dolda musikhistoria 1600-1900 dagens ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Årsta Slott spelar återigen Fredrika Bremers pappas flöjtur, precis som det gjorde för drygt 200 år sedan. En snillrik och komplicerad mekanisk musikmaskin, 1700-talets jukebox, där förmögna svenskar kunde byta låtar precis som vi idag gör spellistor på våra musikappar. Vetenskapsradion Historia dyker ner i flöjturets klingande värld.

Dessutom uppmärksammas initiativet att föra ut den glömda svenska musikhistorien i ljuset. Bernt Malmros är musikern som ägnat en stor del av sitt liv i arkiv för att leta fram en bortglömd svensk musikhistoria från 1600-talet fram till 1800-talet och tycker att det är viktigt att vi idag får ta del av musiken som en gång var svenskarnas greatest hits.

Du kan lära dig mer om det musikhistoriska projektet Musik Tre Sekler här.

Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga om hur mycket vi egentligen hatat danskarna efter de ständiga krigen mellan Sverige och Danmark.

Programledare är Tobias Svanelid.

Knackningar och hemliga lappar bröt de isolerade fångarnas monotona tillvaro i svenska fängelser vid förra sekelskiftet. Dessutom om Svenska Amerikalinje-festen som får Tobias Svanelid att dansa jazz.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För hundra år sedan var det isolering som gällde för många av landets fångar. Det så kallade Philadelphiasystemet stipulerade att internerna skulle sitta tre år i total avskildhet från andra fångar, men verkligheten såg annorlunda ut. I en aktuell avhandling visar historikern Viktor Englund hur knackningar i väggarna och hemliga lappar skapade ett fångsamhälle som inte skulle finnas.

Dessutom svidar Tobias Svanelid på sig 20-talskostymen för att gå på Svenska Amerikalinje-baluns på Sjöhistoriska museet. Inspirerade av ett av Sveriges mest ikoniska företag lockades hundratals historiefestare till museet för att dansa och låtsas leva i marin lyx.

Och så svarar Dick Harrison på frågan varför man hurrar tre och inte fyra gånger i Lund.

Mysteriet med tsardottern som mirakulöst överlevde arkebuseringen har fascinerat oss i hundra år. Tobias Svanelid går till botten med historien om den främsta av alla Anastasiakopior - Anna Andersson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I februari 1920 fiskades en ung kvinna upp ur en kanal i Berlin. På sinnessjukhuset hon hamnade påstod hon att hon var Anastasia, den enda överlevande av den arkebuserade siste ryske tsarens barn. Tobias Svanelid pratar med historieprofessorn Klas-Göran Karlsson för att ta reda på vad som egentligen hände med tsarfamiljen och hur Anna Andersson, den mest kända av alla Anastasiakopior, förde sin kamp för erkännande.

Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om Asterix – hur trovärdiga är egentligen Asterixalbumen enligt en historiker?

Vill du höra hela sändningen från Radiohuset där bland annat Vetenskapsradion Historia firade sitt 20-årsjubileum. Klicka här!

Kulturstaden Dresden jämnades med marken i februari 1945 och i lågorna omkom minst 25 000 människor. Tobias Svanelid undersöker om bombningen var strategiskt befogad och hur man minns händelsen idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 13 februari 1945 drog flyglarmet igång i tyska staden Dresden. Ett dygn senare skulle minst 25 000 människor ha omkommit i brandbombernas lågor och av kulturstaden vid Elbe återstod bara rykande ruiner. Tobias Svanelid diskuterar bombningen av Dresden, ett av världskrigets stora tvisteämnen, med historikern Lars Ericson Wolke.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om en annan välkänd brandkatastrof, den på Stockholms Slott 1697, och vad den branden innebar för vår kunskap om svensk historia.

Storpolitik på hög nivå när Roosevelt, Churchill och Stalin träffades 1945 - Tobias Svanelid reder ut hur världen omformades i Jalta. Och så lanseras en ny teori om mystiska Dyatlovolyckan 1959.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I februari 1945 träffades USA:s, Storbritanniens och Sovjetunionens ledare i Jalta för att bestämma om världens öde efter kriget. Men det var tre stormakter som drog åt helt olika håll, och Tobias Svanelid träffar historieprofessorerna Kent Zetterberg och Kristian Gerner för att ta reda på hur och om man över huvud taget kunde enas vid Jalta. Dessutom diskuterar man frågan om hur vi än idag lever i svallvågorna av besluten vid Jalta för 75 år sedan.

Vi får också en rapport från arkeologen Richard Holmgren som var den förste som häromåret skidade till mytomspunna Dyatlovpasset i Uralbergen. Den oförklarliga Dyatlovolyckan 1959 har nu återigen börjat utredas av ryska myndigheter, men Richard Holmgren har en egen teori som han bättre tycker förklarar ett av 1900-talets största mysterium, när nio skidåkare omkom i det vintriga passet.

Världshistoriens värsta fartygskatastrof inträffade i Östersjön för 75 år sedan. Hör om Wilhelm Gustloffs undergång och de andra fartygsförlisningarna som 1945 förvandlade Östersjön till Dödens hav.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 75 år sedan sänktes det tyska fartyget Wilhelm Gustloff av en sovjetisk ubåt i vad som räknas som den värsta fartygskatastrofen i världshistorien. Mer än 9000 människor, många av dem barn, gick under i det iskalla vattnet och tiotusentals fler skulle följa med i djupet under de sista krigsmånaderna 1945, då Östersjön förvandlades till Dödens hav. Tobias Svanelid träffar fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm som berättar om de gripande fartygstragedierna vårvintern 1945.

Dessutom granskar vi bioaktuella storfilmen 1917, och så förklarar Dick Harrison hur nazisterna kunde motivera att lägga stora resurser på judeutrotningen mitt under brinnande världskrig i veckans lyssnarfråga.

Hör om drömtydaren Artemidoros av Daldis, antikens Freud, om hur häxprocesserna påverkade vår syn på hur drömmar kunde påverka människokroppen och om den fruktansvärda Maran som smög in om natten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sover en tredjedel av våra liv, men trots det har våra drömmar sällan stått i fokus för historisk forskning, trots att de inte sällan påverkat våra liv. Först nu börjar olika forskarlag undersöka drömmarnas historia och hur olika vi förstått och tolkat drömmar under de senaste tvåtusen åren. Tobias Svanelid träffar forskarna som undersöker allt ifrån antikens Freud – Artemidoros av Daldis – till häxprocessernas mystiska drömresor och den fruktansvärda Maran som red gårdsfolket om natten.

Hör om familjen Rockefeller och deras Standard Oil som en gång skapade världens största förmögenhet men som idag används för att finansiera klimatforskning. Och så pratar vi med den Arga historikern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 150 år sedan grundades Standard Oil, företaget som skulle bli ett av världens största och vars grundare John D Rockefeller skulle bli världens rikaste. Vetenskapsradion Historia träffar teknikhistorikern Jacob Nordangård som berättar företagets och familjens historia och hur familjeförmögenheten växlades till kulturellt och politiskt kapital och hur oljepengar idag används inom miljörörelsen.

Dessutom uppmärksammas projektet Den arga historikern som vill göra historikerna mer synliga i samhällsdebatten. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om huruvida rika personer hade lättare att klara sig undan pesten än fattiga.

Programledare är Tobias Svanelid.

Hör Magnus Viktorins intervju med Tobias Svanelid med anledning av Vetenskapsradion Historias 20-årsjubileum, där programmets och programledarens historia står i fokus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. 20 år och närmare 900 program senare träffar Magnus Viktorin programledaren Tobias Svanelid för att diskutera programmets historia och höjdpunkter.

Fira med Tobias Svanelid att Vetenskapsradion Historia nu fyller 20 år! Hör ett program späckat av nostalgi men också diskussioner om historieforsknings framsteg sedan programstarten år 2000.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I januari år 2000 sändes det allra första avsnittet av Vetenskapsradion Historia. Två decennier och nära 900 program senare firar programledaren Tobias Svanelid att hans program fyller 20 år. Häng med på en nostalgikavalkad och få reda på vilka stora genombrott den svenska historiska och arkeologiska forskningen har gjort de senaste tjugo åren. Sveriges historikers Brangelina-par: Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson guidar i den aktuella forskningen och diskuterar hur historiens roll förändrats i Sverige från år 2000 till idag.

Häng med Vetenskapsradion Historia till resterna av backhoppningsbacken i Slottsskogen i Göteborg för att höra om tiden då det svenska folkhemmet var backhoppningstokigt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av 1900-talet byggdes uppemot 70 backhoppningsbackar i södra Sverige. Enorma ingenjörskonster låg bakom de prestigefulla anläggningarna som på sin tid drog tiotusentals åskådare. Idag söker arkeologen Magnus Ljunge efter backarnas borttynande rester för att förstå vad de kan berätta om folkhemmets Sverige. Urban Björstadius vandrar med honom uppför Bragebacken i Slottsskogen i Göteborg.

Dessutom om 2019 års tio viktigaste arkeologiska upptäckter, och hur det kommer sig att Närke blivit ett så bortglömt landskap i svensk historieskrivning.

Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid sammanfattar historieåret 2019 bland hälsingska runor, Noas ankarstenar, tjejgänget Forty Elephants och många andra platser, från Mora och Dalsland till Ljungsarp och Hadrianus mur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runmysterier i Hälsingland, arkens ankarstenar vid Ararat, gigantiska katedraler i Mattisskogens Dalsland och vandringar längs murarnas mur i England. Vetenskapsradion Historia har haft ett händelserikt år och sammanfattar sin rapportering i årets krönika. Återse platserna som programmet besökt, eller passa på att få ett smakprov av det du kanske missat av historieåret 2019.

Dessutom hinner Dick Harrison svara på en lyssnarfråga om de svenska jultraditionerna, och vad i dem som egentligen är kristna och inte hedniska.

Programledare är Tobias Svanelid.

Giftiga svärd och konstnärliga statyutsuddningar vill nu berätta en helt ny historia om Singapores moderna historia. Tobias Svanelid fortsätter sin resa i supermoderna mångmiljonstadens förflutna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Singapore fyller 200 år gör man upp med sin historia. Den brittiska kolonialtidens hjälte Sir Thomas Stamford Raffles har fått konkurrens av många andra människor som har haft del i den supermoderna djungelstadens utveckling och för historikern Peter Borschberg vid Singapores Nationella Universitet är det lite av ett mysterium att Rafflesstatyn fortfarande står kvar i staden.

Tobias Svanelid undersöker Singapores modernare historia och hur den nu omvärderas, och dyker också ner i Singapores traumatiska andravärldskrigshistoria – i Slaget om Singapore som Churchill kallade för Storbritanniens värsta militära nederlag genom historien.

Dessutom testar Tobias den buginesiska stridskonsten med förgiftade svärd som kan berätta en helt ny historia om Singapores tidigare okända kulturarv.

När Singapore firar 200 år söker man sig ännu längre tillbaka till historien. Britternas historieskrivning får ge vika för mer uppdaterad historia som berättar om Singapore som en medeltida metrolpol

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.

Ta hjälp av Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och hans bokpratare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att hitta den rätta historiska julklappen att lägga under granen i år!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit en biografitung höst och det smittar av sig på Vetenskapsradion Historias julklappstips. Hör Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsa om läsning om maktgalna drottningar, grötrimmande nobelpristagare, liderliga 17-åringar och en ständigt fascinerande Bellman. Dessutom om tomteblossindustrier, den mystiska bronsåldern och ständigt bortglömda Korea.

Och så testar Spelpanelen två 1800-talssimuleringar, dels kring stormaktsstridernas Afghanistan och slaverimotståndets USA.

Böcker och spel som du hör om i programmet:

• "Jag vill sätta världen i rörelse" av Anna-Karin Palm
• "Bellman. Biografin" av Carina Burman
• "Mamsell Bohmans fall" av Rebecka Lennartsson
• "Historien om New York" av Henrik Berggren
• "Små industrier - hundra år i Göteborg" av Gudrun Nyberg, Wanda Klintberg och Johannes Daun
• "Himmelsskivan från Nebra" av Harald Meller och Kai Michel
• "Tisdagar med tolfterna" av Lisbeth Håkansson Petré
• "Winston Churchill - de tvåhundra bästa citaten" red Andreas Nyberg
• "Andra Världskriget i Sverige" av Lars Gyllenhaal
• "Koreakriget" av Artur Szulc
• "Korea - en civilisation i kläm" av Lars Vargö
• "Lovisa Ulrika - konst och kuppförsök" av Claes Rainer
• "Trogen in i döden" av Catarina Lundegårdh
• "Pax Pamir" av Cole Wehrle
• "Freedom" av Brian Mayer

Följ med Vetenskapsradion Historia till de underjordiska gruvgångarna i Falun där historien om Fet-Mats berättar om romantisk kärlek, mystisk förstening och vår längtan till bergens djup.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt 300 år sedan halades en död kropp upp ur Falu koppargruva. Mannen såg ut som om han omkommit helt nyligen, men en äldre kvinna kunde berätta att det rörde sig om Fet-Mats Israelsson som försvunnit i gruvgångarna drygt 40 år tidigare. Vetenskapsradion Historia berättar den smått osannolika och kusligt romantiska historien om Fet-Mats, som kom att fascinera en hel värld och som inspirerat såväl Carl von Linné som Richard Wagner.

Dessutom förklarar Dick Harrison hur det hade kunnat gå till att Sverige hade blivit muslimskt på vikingatiden.

Programledare är Tobias Svanelid.

Britterna älskar och hatar sin mur. En symbol för imperiet, men också för förtrycket av kelter och det urbrittiska. Följ med Tobias Svanelid på hans fortsatta vandringar längs Hadrianus mur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne reser vidare längs tvåtusenåriga Hadrianus mur för att ta reda på hur den romerska muren än idag påverkar britterna. Idag är muren ett av landets främsta turistmål där kylskåpsmagneter och gosedjur ska öka förståelsen för Storbritanniens romerska arv. Men muren har också alltid varit en mäktig symbol som nu i Brexittider börjar omtolkas, från att ha symboliserat britternas imperium som arvtagare till det romerska till att idag handla om de underkuvade kelternas obändiga strävan efter frihet.

Samtidigt som Berlin firar murens fall och Trump reser nya murar mot Mexico reser Tobias Svanelid till murarnas mur - Hadrianus romerska gränsmur mot barbarerna i Skottland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne till Hadrianus mur i norra England. Tvåtusen år efter att den byggdes är den fortfarande Storbritanniens största byggnadsverk som idag kan berätta om livet vid Romarrikets yttersta utpost, om mångkulturella möten, om kalasinbjudningar och om soldatliv, men också om vad muren kan berätta om vår egen tids syn på vad som är England och vad en mur gör med vår syn på gränser och kulturer.

För hundra år sedan kom Evert Taubes första vissamling och Vetenskapsradion Historia diskuterar hur stort inflytande den fick över den svenska vistraditionen. Och så lär vi känna The Forty Elephants!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november 1919 utkom Evert Taubes vissamling ”Sju sjömansvisor och Byssan Lull” – visdiktarens första alster som markerade starten på Taubes långa bana som visartist och på hans inflytande över den svenska vistraditionen. Vetenskapsradion Historia diskuterar händelsen och inflytandet med musikvetaren Johanna Broman Åkesson.

Dessutom återvänder vi för sista gången till Londons skuggsida, där Tobias Svanelid och Peter K Andersson bekantar sig med ”The Forty Elephants” – de kvinnliga snattarna som gjorde ständiga räder på varuhuset Selfridges på jakt efter pälskappor, pengar och status.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om var Sveriges statsmän egentligen hittade inspirationen till den smått revolutionerande författningen för 300 år sedan.

Om telefoner funkar borde väl också andekommunikation fungera med hjälp av psykografer, tänkte sig förra sekelskiftets spiritister. Tobias Svanelid bekantar sig med dem och deras samtida hypnotisörer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Halloween väcker spökena till liv varje år, och samma förmåga hade förra sekelskiftets spiritister. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Julia Falk som undersöker spiritisternas gyllene era, då andekommunikation och psykografer var högsta mode. Och så reder vi ut i den komplicerade historien från 1700-talets animala magnetism, via hypnosen och dagens psykoanalys.

I vår serie om Londons skuggsida guidar Peter K Andersson runt i det fattigaste Spitalfields, no-go-zonen som stod i fokus i en stor fattigdomsundersökning.

Programledare är Tobias Svanelid.

1700-talets horbaler och nattlöperskor, liksom 1800-talets engelska homoskandal på Cleveland Street står i fokus när Tobias Svanelid undersöker storstädernas syndigare historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1747 ställdes snickardottern Lena Cajsa Bohman inför rätta i Stockholm. Därmed nystades Stockholms undre värld med så kallade nattlöperskor och kopplare upp och Vetenskapsradion Historia tar pulsen på Bellmans syndiga huvudstad tillsammans med Rebecka Lennartsson, författare till aktuella Mamsell Bohmans fall.

Dessutom besöker Tobias Svanelid Londons Cleveland Street, platsen för en omtalad skandal 1889 som avslöjade homosexuella prostituerade med relationer högt upp i den brittiska aristokratin. Historikern Peter K Andersson guidar vid ytterligare en av det viktorianska Londons skuggsidor.

Och så reder Dick Harrison ut varför vi egentligen skiljer mellan vendel- och vikingatid inom svensk historieskrivning.

Häng med på en road trip till Falköpingsbygden, på jakt efter spåren efter tiden då runorna gav vika för latinet. Dessutom besöker vi Jack the Rippers favoritpub - Ten Bells.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Falköpingsbygden finns spåren av en av de mest ikoniska brytningstiderna i Sveriges historia – när den hedniska vikingatidens runor ersattes av den nya kristendomens latin. Men runforskaren Alessandro Palumbo och latinaren Anna Blennow menar att inskrifterna i bygdens många stenhällar visar hur båda skriftspråken samexisterade och inspirerade varandra, vilket också ger en helt ny bild av 1100-talets Sverige. Följ med Tobias Svanelid på en road trip runt Västergötland på jakt efter spåren.

Dessutom fortsätter serien om livet på Londons skuggsida med historikern Peter K Andersson. På puben Ten Bells hittade Jack the Ripper tre av sina offer och länge huserade ett litet Rippermuseum i byggnaden. Men om man vänder blicken bort från mördaren, mot offren, framträder en oväntat detaljerad bild av stadens skuggsida.

Gärdet i Stockholm hade kunnat bli platsen för ett enormt zeppelinarhangar. Hör om zeppelinarhistorien 1919 och om Jack the Rippers London där Tobias Svanelid letar efter stadens skuggsidor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 8 oktober 1919 landade för första och enda gången en zeppelinare i Sverige. Förhoppningarna inför det nya flygande miraklet lockade stora massor till Gärdet i Stockholm och tidningarna skrev att Sverige snart skulle inlemmas i zeppelinarnas världsomspännande luftnätverk. Så blev det aldrig och Tobias Svanelid träffar flyghistorikern Karl Rönn för att förstå varför.

Dessutom inleds en serie om Jack the Rippers London, om livet i Londons skuggsida under det brittiska imperiets viktorianska storhetstid. Historikern Peter K Andersson har intresserat sig för gatuliv, ficktjuvar, skandaler och seriemördare i 1800-talets London och guidar runt på platserna som en gång var Londons ruffigaste.

Ät inte kött och skippa kaffet, alkoholen och kryddorna! Det var stridsropet för de tidiga vegetarianerna, som hoppades att fruktdieten kunde ge fred på jorden. Tobias Svanelid bekantar sig med dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1903 drog Svenska Vegetariska Föreningen igång sin verksamhet för att få svenskarna att äta mer grönsaker, frukt och nötter, och skippa inte bara kött utan också helst alkohol, tobak, kaffe, te och kryddor. Några som tidigt hakade på den vegetariska trenden var tidens kvinnliga bantare, som förväntades äta mest frukt och grönt och hoppa över kaffet. Tobias Svanelid träffar historikerna Marie Jonsson och Emma Hilborn för att diskutera vilka de första vegetarianerna var och hur de hoppades att världen kunde förbättras om alla bara åt vegetariskt.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga med freden i Brömsebro 1645, när Halland tillföll Sverige på 30 år. Var det en enda dansk som verkligen trodde att Sverige skulle lämna tillbaka landskapet?

Þungur hnífur heter det i vikingafilmen Korpen flyger, men andra vikingafraser har vi sämre koll på. Vetenskapsradion Historia träffar runologen Maja Bäckvall för att dechiffrera vikingarnas språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur lät det när vikingarna läste högt för varandra ifrån runstenarna? Runologen Maja Bäckvall har läst in mängder av Sveriges runinskrifter för att alla nu ska få möjlighet att ta del av ett tusenårigt språk, och Vetenskapsradion Historia har träffat henne för att diskutera hur man kan veta hur vikingarna pratade.

Vill du själv botanisera bland Riksantikvarieämbetets inlästa runor når du dem via denna länk.

Dessutom om vålnadernas historia som nu skärskådas i förra årets Augustprisvinnare Magnus Västerbros nya bok. Än idag tror upp emot 40 procent av alla svenskar på spöken, men hur kommer det sig egentligen?

Och så haussar Dick Harrison den baktalade kung Erik av Pommern, intensivt illa omtyckt av mellanstadielärare Sverige runt, men som nu är värd en upprättelse.

Programledare är Tobias Svanelid.

Häng med till 200-åriga Södertälje kanal och hör om kringelgummor, Engelbrekt och hur kanalen format Södertäljes historia. Dessutom om Suezkanalen som också fyller jämnt och reformationens vårdkris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan under vikingatiden var vattenvägen mellan Östersjön och Mälaren genom Telge en av Sveriges viktigaste och efter att den slammat igen försökte mängder av kungar gräva en kanal på platsen. Först 1819 blev Södertälje kanal verklighet och Vetenskapsradion Historia besöker den 200-åriga livsnerven för att höra om äldre kanalbyggen, om kringelgummor och hur kanalen påverkat Södertälje som stad.

Dessutom om vad som hände med vård, skola och omsorg i 1500-talets Sverige när Gustav Vasa stängde alla kloster i samband med reformationen. Dick Harrison målar upp en mörkertid, inte minst för bildningsnivån i landet, men också för alla munkar och nunnor som plötsligt blev flyktingar i sitt eget land.

Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Riddarhuset och hör om dråpliga motiv och billiga lösningar på husets drygt 2 300 vapensköldar som nu studerats. Och hör hur stormakten Sveriges krig finansierades av Frankrike.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skelögda ugglor och halshuggna troll är några av motiven på de drygt 2 300 vapensköldar som hänger i Riddarhuset i Stockholm. Den svenska adelns grafiska profiler har nu hamnat under luppen när heraldikern Magnus Bäckmark som förste forskare skärskådat detta bortglömda kulturarvs estetik och historia. Vetenskapsradion Historia följer med honom till Riddarhuset för att fascineras av både vackra och tokfula motiv.

Dessutom om att den svenska stormaktstiden nu måste omvärderas efter att historikern Svante Norrhem undersökt de enorma summor som Sverige erhöll av Frankrike. Under närmare 170 år var Sverige närmast en klientstat till Frankrike, där närmare 20 procent av svensk ekonomi bestod av franska subsidier. Tobias Svanelid undersöker hur förhållandet påverkade länderna och hur mycket av den svenska stormaktstiden som egentligen var fransk.

Följ med Tobias Svanelid till Sveriges äldsta tegelkyrka, till Edsleskog mitt i den dalsländska granskogen, där ett religiöst skrytbygge skulle resas över ett skändligt brott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Edsleskog i Dalsland gräver arkeologerna nu ut vad som en gång verkar ha varit en av Sveriges största medeltidskyrkor, och kanske också den äldsta som byggts i tegel, 1200-talets high-tech-material. Tobias Svanelid reser dit för att höra historien om den märkliga och bortglömda kyrkan som grundlades på platsen för ett prästmord och dessutom kan ha varit Skarabiskopens försök att lägga beslag på det vilda Dalsland.

Dessutom om sjudagarsveckan – idag ett välkänt koncept runt hela världen, men hur gammal är egentligen veckans historia? Dick Harrison vet svaret.

Electrolux firar hundra år av att ha dammsugit folkhemmet rent. Följ med Tobias Svanelid genom företagets historia och hör om dess grundare Axel Wenner-Gren - folkhemmets Elon Musk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1919 drog Axel Wenner-Gren igång företaget som skulle komma att städa rent i folkhemmet Sverige och samtidigt göra sin grundare ofantligt rik. Författaren Ronald Fagerfjäll har färdigställt Electrolux jubileumsbok och guidar runt bland hundraåriga dammsugare och kylskåp. Men Wenner-grens sista projekt skulle bli ett fiasko, i Wennergrenland i British Columbia krossades de flesta av entreprenörens drömmar berättar den kanadensiske historikern Frank Leonard.

Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Julius Caesar fått gå på plankan.

Följ med Tobias Svanelid till häxbålen i Mora för 350 år sedan, en av de första stora häxprocesserna under "Det stora oväsendet" då sammanlagt bortåt 400 människor skulle brännas för häxeri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt 350 år sedan tändes eldarna vid Österdalälvens strand i Mora. 17 människor skulle mista livet i en av de blodigaste häxprocesserna i Sveriges historia. Tobias Svanelid reser till platsen för att tillsammans med historikern Soili Olli försöka förstå varför häxprocesserna fattade greppet om Sverige och vad som egentligen hände i Mora i augusti 1669.

Dessutom svarar Dick Harrison på alla femåringars stora bryderi – har enhörningar funnits på riktigt?

Ikläd dig rollen som Sherlock Holmes eller en romersk legionär för att göra sommaren roligare. Eller läs om blodig kirurgi och trånga korsetter - något av det som Vetenskapsradion Historia tipsar om.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Romarrikets fall och kladdiga kirurgiska ingrepp är några av ämnena som intresserat sommarens bokpratare i Vetenskapsradion Historias traditionsenliga boktipsprogram. Hör om tipsen som gör dig nylärd om etrusker, kyrktak, ransoneringsmat och korsettkrig. Och missa inte tipsen på vilka historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Två guldklimpar har vaskats fram ur den digra historiska brädspelshögen.

Programledare är Tobias Svanelid.

Böckerna och spelen som du hör om i programmet är:

• Martin Kylhammar – Ett hemligt liv
• Lindsey Fitzharris – Konsten att skära i kroppar
• Kyle Harper – Roms öde
• Barbro Santillo Fritzell – Myternas etrusker
• Allan Klynne – Antikens sju underverk
• Kajsa Nyström Rudling – Mellan himmel och helvete
• Tomas Andersson och Peter Sandberg – Göteborgs historia
• Martin Giertz – Så bodde officerarna
• Folke Schimanski – Mat: en krigisk historia
• Henric Bagerius – Korsettkriget
• Gary Grady, Suzanne Goldberg och Jérôme Ropert – Sherlock Holmes Consulting Detective: Jack the Ripper & West End Adventures
• Matt Leacock och Paolo Mori – Pandemic Fall of Rome

Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på lyssnarnas egna frågor om allt från Pippi Långstrump till Napoleon, från dalahästar till ormkulter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är återigen dags för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågespecial, där historieprofessor Dick Harrison tar sats i startblocken för att svara på frågor om allt ifrån ormkulter till långbågar, från Pippi Långstrump till färgen orange. Och dessutom reder ut huruvida Napoleon någonsin har funnits.

Programledare är Tobias Svanelid.

För 300 år sedan brände ryssarna Sveriges kust. Tusentals människor blev hemlösa och många dödades. Tobias Svanelid undersöker vilka spår som finns kvar av händelsen och hur man minns historien idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kom från havet. Hundratals ryska galärer som stävade in mot Stockholms skärgård sommaren 1719. Vetenskapsradion Historia letar efter spåren av ryssarnas våldsamma plundringsräd och undersöker hur denna traumatiska händelse än idag påverkar skärgårdsbefolkningen.

Dessutom berättas om Slaget vid Stäket, den våldsammaste drabbningen mellan svenskar och ryssar under sommaren 1719 och som gått till historien som slaget då Stockholm räddades från att gå samma öde till mötes som skärgårdsöarna. Men vad hände egentligen vid Baggenstäket och vilka krigsmål hade ryssarna?

Följ med Tobias Svanelid till det bråkiga Södermalm i Stockholm för att vandra i kvarteren där Södermalmsupploppet bröt ut för 300 år sedan, och där kväsare och rynkor drog omkring på 1890-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommaren 1719 bröt helvetet lös i Stockholm. Hundratals män, kvinnor och barn samlades spontant under en helg för att kasta sten, vandalisera och plundra ett antal hus på Södermalm där prostituerade kvinnor hade sina hem. Tobias Svanelid vandrar i samma kvarter 300 år senare tillsammans med historikern Mats Berglund för att försöka förstå vad som hände och vad som orsakade det så kallade Södermalmsupploppet.
Dessutom stiftar vi bekantskap med Stockholms första ungdomsgäng - kväsarna. På 1890-talet väckte de såväl fruktan som glada skratt, där kväsarkvantingarna och rynkorna drog omkring med utsvängda byxor och bredbrättade hattar. Peter K Andersson har studerat kväsarnas dolda historia.

Den gav oss ollon till svinen och skyddades i lag. Den hatades av bönder som i lönndom förgiftade dess stam. Den blev hopplöst omodern i den svenska flottan. Tobias Svanelid diskuterar ekens historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eken har under tusen år varit ett träd som väckt extra starka känslor bland oss svenskar. Under medeltiden skyddades träden och dess ollon, Gustav Vasa förbjöd bönderna att hugga ner ekar när han ville bygga Sveriges flotta och 1819 skickades Johan Aron af Borneman ut för att inventera det krisande behovet av ekar inom militären. Tobias Svanelid vandrar runt på Djurgården tillsammans med historikern Gunnar Wetterberg, aktuell med boken Träd - en vandring i den svenska skogen, för att diskutera ekens kulturhistoria.

Dessutom svarar Dick Harrison på en fråga om européerna också blev sjuka när de kom till Nya Världen eller om det bara var de amerikanska urinvånarna som dog?

Följ med på dykbåten Nessie i jakten efter Landsortsfarledens sjunkna mysterier. Sjökrogar, stenstöldsvrak och 100-åriga torpeder är några av fynden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Landsortsfarleden som leder in mot Södertälje hamn dyker nu marinarkeologerna efter historiska lämningar i syfte att kartlägga kulturarvet på bottnen innan det muddras bort. Tobias Svanelid följer med på dykbåten Nessie och ner i djupen för att höra om sjunkna fartyg, rester efter sjökrogar och fyndet av en bortglömd torped som ger en ny bild av filmen Sound of Music!

Dessutom reder Dick Harrison ut frågan om huruvida relationen mellan män och kvinnor var mer jämställt före industrialiseringens tidevarv.

I Ersk-Matsgården i Hälsingland har nyupptäckta 1800-talsrunor gett nya ledtrådar till att förstå den mytomspunna Kensingtonstenens historia. Skolbarn har hjälp till att lösa chiffret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Ersk-Matsgården i Hassela i Hälsingland finns mängder av märkliga runor, de flesta helt nyligen upptäckta och nu tolkade av Anna Björk och hennes fjärdeklasselever i Hassela. Runorna visar sig vara identiska med de man hittat på den mystiska Kensingtonstenen som 1898 hittades i Minnesota och som har hävdats bevisa att nordbor besökt Nordamerika på 1300-talet.

De nyupptäckta och dechiffrerade runorna från Hälsingland ger nu en klarare bild av Kensingtonstenens historia.

Dessutom besvarar Dick Harrison en lyssnarfråga om huruvida fenicier kan ha rest till Botswana för att grunda en stad där under antiken.

Följ med Tobias Svanelid och Richard Holmgren till Areni i Armenien där världens äldsta vinframställningsplats upptäckts. Hör om Noas vin, om urgamla dryckesoffer och om hur 6000-årigt vin smakar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren fortsätter sin resa i Armenien på jakt efter kulturhistoriska spår efter Noa och arken. I Areni besöker de grottan som visat sig innehålla spåren efter världens äldsta vinframställning. 6000 år gamla vinkar blandat med gravar, halshuggna människor och fladdermusavföring.

Var det Noas vin som framställdes här? Vad betydde vinet i urgamla ritualer och hur kan det ha smakat?

Följ Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren till Armenien och deras jakt efter de historiska spåren efter Noa och arken. Expedition Noa söker efter lämningarna bland megaliter och kloster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid reser tillsammans med arkeologen Richard Holmgren till Armenien i jakt efter dom historiska spåren efter Noas ark. Uppe på högplatåerna finns rester efter ett märkligt bronsåldersmonument, Zorats Karer, som kan hjälpa oss att förstå myterna om Noa och varför just Ararat traditionellt kommit att associeras med arken. Fruktbarhetsmyter, heliga berg, fårskötsel och översvämmande floder är några av rötterna till myterna om Noa, menar Richard Holmgren – myter som sen fått konkret form vid två berg i Anatolien och Armenien. Och vid ett av bergen har man dessutom hittat vad man menar är resterna av arken, en relik som nu förvaras i Armeniens heliga stad.

Vad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben.

Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre – robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet.

Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.

Minnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid.

Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia.

Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.

Korrumperad, homosexuell och pestdrabbad. Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han har fortfarande rekordet som den som längst regerat Sverige, medeltidskungen Magnus Eriksson som personifierade 1300-talet i vårt land. Men bråkiga söner, dödliga pestepidemier och homofoba anklagelser från Heliga Birgitta har länge solkat bilden av Magnus Erikssons stormiga regeringstid. Tobias Svanelid ser till att få en sannare bild av rekordkungen av historieprofessorn Dick Harrison.

Dessutom uppmärksammas rekordlånga forskningsprojektet Det Medeltida Sverige som i nära femtio år kartlagt markägande, kyrkflyttar och mycket annat under svensk medeltid. Nyligen färdigställdes kartläggningen av Värmland, men ännu kvarstår kanske 25 år av forskningsmöda innan projektet går i mål.

Kyrkvindarna är några av Sveriges äldsta rum och i Västergötland inventeras nu dessa nära tusen år gamla utrymmen som gömmer många hemligheter. Dessutom om hur arkeologin påverkat skönlitteraturen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skelett, fågelbon, smyckade tegelstenar och ett nära tusenårigt hantverkskunnande hittar Vetenskapsradion Historia på vinden i Ljungsarps kyrka. Kyrkvinden är en av många som nu inventeras av Göteborgs stift i syfte att kartlägga vad som i praktiken kan vara några av Sveriges allra äldsta rum. En del av kyrkvindarna har stått orörda sedan de byggdes på medeltiden och avslöjar nu täta hantverkarkontakter mellan Sverige, Norge och Danmark men också hur man tänkte kring hållbart byggande för nära tusen år sedan.

Dessutom om förra sekelskiftets romanförfattares besatthet av arkeologi. Virginia Woolf, Agatha Christie, T S Eliot, Arthur Conan Doyle och många fler engelska författare hämtade inspiration ifrån den då unga vetenskapen arkeologi och i en aktuell avhandling förklaras varför.

Programledare är Tobias Svanelid.

Den blev känd för svartskjortor och il Duce. Den italienska fascismen föddes för exakt 100 år sedan och Tobias Svanelid diskuterar rörelsens tidigare historia med idéhistorikern Lena Berggren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mars 1919 startades de första fascistiska kampgrupperna i Milano. Målet var tydligt: på gatan skulle den våldsamma kampen föras för den italienska nationens överlevnad. Tidigt samlade rörelsen såväl konstnärer, syndikalister, socialister, nationalister och krigsveteraner. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Lena Berggren för att diskutera den tidiga fascismens spretiga historia och hur Sverige kom att utveckla en alldeles egen variant av fascism, inspirerad av den italienska.

Dessutom om slaget vid Sparrsätra 1247, som enligt Dick Harrison är en av de viktigaste händelserna i svensk historia, inte minst när det handlar om den moderna skattepolitikens födelse.

Hur mår man om man lever en vecka på svensk medeltidsmat? Det ska arkeologer vid Lödöse Museum nu testa, och Urban Björstadius reser dit för att få sig en smakbit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rökt bäver med rovor, mandelmjölk, ingefära och torsk. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius testar den svenska medeltidsdieten tillsammans med Marie Schmidt som lever på maten under denna vecka.

Det handlar om att komma närmre medeltiden och att göra dåtiden mer begriplig för oss idag, menar hon, samtidigt som hon är lite rädd för att testa just bävern. Ett djur som ju var medeltidens stapelföda under fastan eftersom den ansågs vara en fisk och därför var tillåten att äta då.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Sverige blev katolskt och inte ortodoxt, trots att vi hade så mycket kontakt österut under kristnandets period i vår historia.

Programledare är Tobias Svanelid.

Recept på Färsk torsk á la jance

Sjud torskfiléer i vitt vin.

Gör en sås genom att mosa mandlar, ingefära och vitlök i en mortel. Späd med vinäger och vitt vin och låt det koka upp.

I hundra år har Föreningen Norden jobbat för närmare band mellan de nordiska länderna. Tobias Svanelid uppmärksammar jubilaren, medan Urban Björstadius testar bulgariska och medeltida säckpipor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Passfrihet, litteraturpris och svenskar som älskar dansk och norsk tv. Nordensamarbetet har gått i vågor de senaste hundra åren, men Nordentanken står sig stark, menar historikern Gunnar Wetterberg och representanter från Föreningen Norden som fyller 100 år i år.

Dessutom om säckpipornas historia, som är så mycket mer än Skottland. Säckpipeentusiasten Pierre Fröberg guidar runt bland bulgariska, italienska och svenska säckpipor och hoppas kunna återuppväcka ett nära på utdött kulturarv.

Och så svarar Dick Harrison på frågan om våra svenska påhittade regentlängder.

Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid snör på sig skidorna för att berätta historien om Vasaloppen 1929 som vanns av fiskesamen J A Persson. Och så frågar vi varför 10 000-årig hudfärg har relevans hos dagens tv-publik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

J A Persson vann Vasaloppet 1929. Men eftersom han var fiskesame från Arjeplogstrakten betraktades han knappt som svensk av tidens sportjournalister och skidelit. Och var det ens rättvist att en same, med skidåkningen i blodet som det hette, fick tävla mot ”äkta svenskar”.

Tobias Svanelid och idrottshistorikern Isak Lidström snör på sig skidorna för att diskutera Vasaloppet 1929 och vad det kan berätta om skidåkningens samiska rötter och hur rasbiologiska tankar präglade skidsporten då.

Dessutom om aktuella tv-serien De första svenskarna som med hjälp av gammalt DNA målar upp en ny bild av vår förhistoria. Hur kommer det sig att hudfärgen på en 10 000 år gammal individ kan uppröra dagens tv-publik?

Följ med Vetenskapsradion Historia till Södermalm i Stockholm där ryska plan släppte bomber för exakt 75 år sedan och hör vittnet som själv skadades av bomberna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan.

Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer.

Programledare är Tobias Svanelid.

Missa inte bråket mellan Maria av Skottland och Elisabeth av England - 1500-talets ikoniska maktkamp som nu är aktuell på bioduken. Och hör om vad antika och medeltida kartor kan berätta om historien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmen Mary Queen of Scots är aktuell på svenska biografer och Vetenskapsradion Historia låter drottningexperten Karin Tegenborg Falkdalen granska filmens historiska kvalitéer.

- De är som två motpoler i sin kamp om makten i England och Skottland, men filmen fokuserar kanske lite för mycket på avundsjuka och utseendefixering snarare än de politiska striderna, menar historikern.

Dessutom dyker vi ner bland sjöormar och hundhuvudsmänniskor i de historiska kartorna. Thomas Reinertsen Berg har gått igenom kartornas historia från hällristningarnas och sumerernas tidevarv till vår egen tid och menar att kartor i alla tider har varit en spegel för det samhälle då de tillverkats.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om kartritandet i det antika Grekland. Hade verkligen grekerna så dålig koll på vad som fanns bortom Medelhavets vågor?

Programledare är Tobias Svanelid.

Vad hände med det sista av nazisternas guld? Journalisten Marcus Wallén hittar ett spår som leder till Sverige. Dessutom om Dyatlovincidenten för sextio år sedan dit en svensk arkeolog nu återvänder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Andra världskrigets slutskede gömdes enorma mängder guld och konstskatter av nazisterna – skatter som systematiskt plundrats från erövrade länders centralbanker och av individer som förintats av Tredje Riket. Mycket av skatterna har återfunnits, men inte allt. Journalisten Marcus Wallén har spårat en av naziguldets vägar från Alperna till Sverige och Tobias Svanelid träffar honom för att få reda på mer.

Dessutom tar vi tempen på Sveriges Indiana Jones, arkeologen Richard Holmgren som tillsammans med expeditionskamraten Andreas Liljegren just nu befinner sig i Uralbergen för att komma närmare en lösning på mysteriet kring Dyatlovincidenten 1959, då nio ryska skidåkare oförklarligt dog i de vintriga bergen.