Radiokorrespondenterna Ryssland

Putin letar i historien i jakt på argument för invasionskriget i Ukraina.

Hör om den uppmärksammade artikel som Vladimir Putin skrev, strax innan den fullskaliga invasionen, om det han kallar den historiska gemenskapen mellan ryssar och ukrainare. En artikel flera i efterhand har beklagat att de inte reagerade starkare på.

Dessutom har en karta från 1600-talet dykt upp i rysk tv som sägs ge Putin argument för sin idé om att Ukraina inte skulle finnas.

Hör också om de senaste dagarnas beskjutning av Ukrainska städer som ökat, efter att Ryssland i tisdags sköt ner åtta drönare över Moskva.

Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Mykolajiv i södra Ukraina.

Tekniker: Jakob Lalér
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström

Därför tar desinformation allt större plats i Rysslands invasionskrig mot Ukraina.

Hör om anledningarna till att den ryska paramilitära gruppens ledare hyllar de ukrainska soldaterna i slaget om staden Bachmut.

Hör också om attackerna i den sydryska Belgorod-regionen, där en militär gruppering som påstår sig vara ryska regimkritiker, har attackerat mål inne i Ryssland.

Medverkande: Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.

Tekniker: Christer Tjernell
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström

Hör om Europas strategi för att hålla samman även på sikt.

Invasionskriget i Ukraina påverkar hela Europa. På lång sikt blir läget allt mer ansträngt, något som Ryssland vet. Samtidigt arbetar Europa för att stå emot och fortsätta hålla samman.

Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.

Tekniker: Johanna Carell
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström

Vi på Radiokorrespondenterna Ryssland vill tipsa om att det går att lyssna på Fredrik Wadström också i podden Dagens Eko. Hör om hur Putins vacklande hälsa påverkar kriget.

Podden Dagens Eko tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med programledarna Robin Olin, Lena Nordlund och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Vladimir Putin tonar ned firandet av Segerdagen på Röda torget i Moskva medan Ryssland fortsätter att bomba Ukraina.

Militärorkestern spelade, soldaterna marscherade och åtminstone en stridsvagn körde förbi hedersläktaren vid Kreml-muren vid årets 9 maj i Moskva. Men Segerdagens flyguppvisning var inställd, minnesmarscherna för släktingar dödade i strid borttagna och folkmassorna på Moskvas gator fanns bortanför avspärrningar.

Hör om varför årets firande av den ryska Segerdagen var så avslaget, en dag när både minnet av andra världskriget högtidlighölls och nya fiender pekades ut.

Medverkande:

Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare på Försvarshögskolan, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Marina Nilsson Malmström

Tekniker: Sofie Andersson

Hör om Vladimir Putins drag i jakten på resultat inför sin årliga militäruppvisning på Röda torget.

Nästa vecka firar Ryssland segern över Nazityskland i andra världskriget genom en stor militäruppvisning på Röda torget. En tradition Vladimir Putin själv skapat. Hör om varför det blir viktigt för Rysslands ledare att kunna leverera resultat från invasionskriget i Ukraina när strålkastarna riktas mot honom.

Hör också om de allt mer intensiva striderna och ifall det kan ses som starten på den väntade ukrainska offensiven ? och hur den ryska segerdagen spelar roll även här.

Medverkade:
Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, korrespondent för Sveriges Radio i Ukraina. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm

Trots Rysslands militära motgångar i Ukraina kan Putin inte dra sig ur det krig han startat.

Hör om varför Vladimir Putin inte längre skulle sitta på makten om Ryssland drog tillbaka sina trupper i morgon. Om varför hans position står och faller med invasionskriget.

Hör också om den ryska ledarens strategi för att undvika interna fiender och aldrig låta någon annan växa sig för stor nära makten.

Medverkande:
Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Stig Fredriksson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen.

Programledare & manus: Fredrik Wadström
Producent & manus: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Hanna Melander

Läckta dokumenten från Pentagon blottar sårbarheter även för Ryssland och Vladimir Putin.

Dokumenten avslöjar brister i Ukrainas luftförsvar och att nya avancerade system är på väg från USA. Men de visar också att ryska specialtrupper nästan helt utplånats i invasionen av Ukraina. Hör om hur stort problem läckan är för Ryssland.

Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot.

Programledare & manus: Fredrik Wadström
Producent & manus: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm

Rysk gas går genom ukrainska ledningar. Hör om varför har Zelenskyj inte stängt gaskranen.

Europa är på väg att göra sig fritt från sitt ryska energiberoende. Sanktionerna äter sig in i den ryska ekonomin och viktiga näringsgrenar går ner, enligt forskning från Yale universitetet i USA.
Hör om hur avgörande ekonomin är för Rysslands fortsatta invasion.

Samtidigt låter Ukraina rysk gas flöda genom ledningar på Ukrainsk mark. Hör om vad Ukraina kan dra för nytta av det.

Medverkande: Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Malcolm Dixelius, dokumentärfilmare om rysk gas och tidigare korrespondent i Moskva. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joakim Carlsson

Putin hyllar den kände militärpropagandisten som sprängdes i Sankt Petersburg när kriget nu sprider sig in i Ryssland.

Trycket ökat i Ryssland. I landets näst största stad utförs ett bombdåd mot en känd bloggande propagandist, Vladlen Tatarsky, som tycker att kriget inte förs på ett tillräckligt effektivt sätt. Hör om varför Vladimir Putin väljer att tilldela en tapperhetsmedalj postumt till Tatarsky och teorierna om vem som ligger bakom dådet.

Ett annat tecken är gripandet av den amerikanska korrespondenten Evan Gershkovich från Wall Street Journal. Att en amerikansk journalist grips i Ryssland har inte hänt sedan Kalla kriget och gripandet får USA:s president att begära honom fri. Hör om vad Ryssland kan ha för planer med gripandet.

Dessutom tar nu Ryssland plats som ordförande i FN:s säkerhetsråd och Ukraina är rasande. Hör om vad de kan tänkas använda platsen till.

Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Ekots Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Josef Reinhold

Medan Ukraina strider i skyttegravarna sätter landet press på omvärlden för att slå tillbaka den ryska invasionen.

Det globala politiska spelet mellan länder är i full gång.

Ukraina är beroende av Europas fortsatta stöd, och som landet påpekar är Europa beroende av att Ukraina får stopp på Rysslands fullskaliga invasion av landet.

Kinas högsta ledare besöker Moskva samtidigt som man skickar stöd till Ukraina. Kina vill hålla sig väl med båda länderna och agera fredsmäklare. Ukraina har inte rakt av avfärdat Kinas ambitioner om fred trots att de är långt borta - för Ukraina vill hellre ha Kina på sin sida, än på Rysslands sida.

Dessutom som stödet till Ukraina kan bli en valfråga i det annalkande valet i USA nästa år. Samtidigt uppvaktar Ryssland fler länder i Afrika.

Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina. Inga Näslund från Olof Palmes Internationella Center. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joakim Carlsson

Nu när Putin är efterlyst för krigsbrott, så förändrar det Rysslands roll i världen.

Ingen väntar sig en rättegång inom överskådlig tid. Men Vladimir Putin kan inte längre resa internationellt som han vill och alla länder måste förhålla sig till en ny politisk spelplan.

Hör också om varför det ses som en trotsig handling att Vladimir Putin dagen efter arresteringsordern, för första gången besöker ockuperade områden i Donbass sedan starten på den storskaliga ryska invasionen av Ukraina.

Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Fredrik Wadström, programledare.

Tekniker: Heinz Wennin
Producent: Marina Nilsson Malmström

Ryssland kör fast i östra Ukraina men den ryske försvarsministern är en politisk överlevare.

Striderna rasar i staden Bachmut som blivit symbolisk. Mitt i striderna står Wagnergruppens grundare och försöker få mer ammunition från Ryssland.

Samtidigt stiger försvarsministern Sergej Sjojgu allt mer fram i rampljuset - trots de ryska motgångarna.

Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.

Tekniker - Maria Stockhaus
Programledare - Fredrik Wadström
Producent - Marina Nilsson Malmström

Attentat mot ryskt spionplan i Belarus, kuppförsök i Moldavien, gatuprotester i Georgien. Nu sprider sig underrättelsedelen av kriget.

Hör om uppgifterna att Ryssland förberedde en statskupp i Moldavien ? och hur den avvärjdes. 

Underrättelsedelen av kriget sprider sig med destabiliseringsförsök i områden kring Ukraina. Hör också om attentat mot ett ryskt spionplan i Belarus och om gatuprotester i Georgien.

Dessutom blev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov utskrattad när han under ett besök i Indien sa att Ryssland var offer för krig. Hör om vad som ligger bakom ett sånt uttalande.

Medverkande: På plats i Moldavien Ekots utsända utrikesreporter Johanna Melén. Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Analytiker på Utrikespolitiska Institutet, Stefan Ingvarsson.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Monica Bergmark

Så tränger den ryska invasionen in i vardagen för svenskar i Ukraina, från frontlinjen till de politiska förhandlingsborden. Podden på plats i Ukraina.

Flera svenskar har åkt till Ukraina för att som frivilliga delta i både stridigheter, hjälptransporter och sjukvård. Hör om svenskarna som stöttar Ukraina, varför de är där och vad som driver dem.

Dessutom med en av de mest uppmärksammade sommarpratarna i P1, svensktalande Kateryna Martiniuk, om varför hon vägrar lämna Ukraina.

Hör också om vad som driver den svenska ambassadören som fortfarande är kvar i landet och journalisten som rör sig längs frontlinjen för att fånga svenskarnas röster. Men också om hur Ukraina fortsätter sin strävan mot den Europeiska gemenskapen.

Medverkande: Tobias Thyberg, Sveriges ambassadör i Ukraina. Alex Voronov, journalist. Kateryna Martiniuk, student

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Emilia Martin

Podden på plats i Ukraina för att se hur landet håller emot, ett år efter den fullskaliga invasionen från Ryssland. Dessutom fångar vi reaktioner efter utspelen från presidenterna Putin, Biden och Zelenskyj.

Det är flyglarm och beskjutning under inspelningen, när podden är på plats i Ukraina. Våra två utsända team befinner sig dels nära fronten och dels i huvudstaden Kiev.

Hör om reaktionerna på den amerikanska presidentens besök i Kiev, om vardagen i kriget och om kampen för att stå emot Putins försök att få väst att tröttna.

Medverkande är korrespondenterna Lubna El-Shanti och Caroline Kernen, även utsända Johan-Mathias Sommarström och utsänd programledare Fredrik Wadström.

Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Maria Stockhouse

Just nu kraftsamlar både Ryssland och Ukraina och det kan bli avgörande vem som först blir tillräckligt stark.

Ukraina väntar på fordon från väst. Ryssland samlar ihop soldater. Striderna fortsätter, men ännu har ingen sida i Rysslands invasionskrig mot Ukraina ett tydligt övertag.

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, forskare Martin Kragh och korrespondent i Moskva Maria Persson Löfgren. Hör dem om hur Ryssland nu försöker utnyttja det krypande tidsfönster som finns så länge Ukraina väntar på stridsvagnarna från väst.

Samtidigt gör ryska propagandister utspel om att sikta mot Polen och Ukrainas grannland Moldavien får veta att Ryssland planerar statskupp för att destabilisera regionen ytterligare.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Adam Alwin

Hör om ryssar som ber för att Ukraina ska segra och högt uppsatta militärer som öppet kritiserar Putin och krigsledningen.

Ryssland har varit samstämmigt kring invasionen av Ukraina. Nu kommer flera kritiska utspel från ryska tidigare militärer om de små möjligheterna för den ryska armén att vinna.

Hör bland annat om Igor Girkin som ledde de första beväpnade grupperna som startade kriget i Donbass och var en nyckelspelare 2014 i Rysslands annektering av Krim. Nu kritiserar han Putin öppet och dömer ut Rysslands möjligheter att genomföra invasionen av Ukraina. Frågan är varför han ännu inte fängslats för sina utspel.

Dessutom på gatan i Moskva, där människor berättar för vår korrespondent på plats, att de inte kan leva med en förlust för Ukraina. Trots att de kan få fängelse lägger de i smyg blommor vid ukrainska monument.

Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent på plats i Moskva, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joachim Persson

I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina.

Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den.

Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Alma Segeholm

Putins krig förändrade världen men inte på det sättet han tänkt sig.

När podden startade i januari 2022 såg världen annorlunda ut. Putins Ryssland räknade med att Europa var splittrat och försvagat. Ukraina trodde inte att ett storskaligt krig hotade. Sedan dess har en ny säkerhetsordning trätt fram och ett enat Europa har slutit upp bakom Ukraina. Radiokorrespondenterna Ryssland fyller ett år.

Medverkande: Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Per Enerud senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Joachim Persson

Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen.

Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter.

Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom.

Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde.

Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Marina Nilsson Malmström
Tekniker: Jakob Lalér

Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till KGB och nyligen delade högsta ledaren ut medalj till en före detta spion. Samtidigt kämpar Ukraina för att stoppa prästernas inflytande.

Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till både rysk politik och underrättelsetjänst. Den senaste veckan har den ryska patriarken Kirill i Moskva, gjort flera utspel som gör kyrkan till en ännu mer aktiv part i den ryska invasionen av Ukraina.

Ukraina har under flera år arbetat för att lösgöra sig från den ryskortodoxa kyrkans grepp. För att under den pågående invasionen stoppa det politiska inflytandet från Ryssland, har man både konfiskerat land och fastigheter som tillhör Moskvatrogna präster.

Nyligen kunde man också för första gången höra ukrainska istället för ryska i en kyrka vid det medeltida grottklostret i Kiev, den kanske allra mest betydelsefulla platsen för hela den östortodoxa kristendomen.

Medverkande: Stefan Ingvarsson centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina.

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Marina Nilsson Malmström

Tekniker: Alma Segeholm

Vladimir Putin har suttit vid makten i över 20 år. Hör hur han och tidigare ryska och sovjetiska ledare stoppat oliktänkande och kritik.

Efter att Vladimir Putin inledde den storskaliga invasionen av Ukraina har kritiker och demonstranter fängslats. Att kritisera kriget har blivit farligt. Men förföljelsen av oppositionella är inte bara Putins skapelse. Hör hur kritiker stoppats och fängslats under Putins tid vid makten men också hur tidigare ryska och sovjetiska ledare gjort för att förtrycka opposition och hålla fast vid sin position.

Medverkande: Stig Fredrikson, journalist och författare som skrivit boken ?Sista ordet - ryska regimkritiker mot makten?.

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Alma Segeholm

Barn från Ukraina förs ut ur landet och adopteras bort till ryska familjer ibland utan att barnens familjer vet om det. Det kan handla om tusentals barn.

En konsekvens av kriget är att barn från Ukraina förs till Ryssland och senare adopterats bort till ryska familjer. Det handlar både om krigsbarn från Ukraina som skiljts från sina föräldrar och evakuerats till ryska områden och om barn som tidigare levt på barnhem i Ukraina. Ryssland däremot kallar beskrivningen att barnen förts bort mot sin vilja för propaganda. Vad som hänt med de ukrainska barnen är en av många frågor som Radiokorrespondenterna Rysslands lyssnare skickat in och som vår expertpanel svarar på. Hör också om allt från hur länge det ryska krigsmaterialet räcker till hur fattiga folk är på landsbygden i Ryssland.

Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Adam Alvin

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi och våra korrespondenter besvarar lyssnarnas frågor om Rysslands krig mot Ukraina hör om allt från luftförsvar till Zelenskyjs sommarhus.

Den fullskaliga invasionen av Ukraina har pågått sen den 24 februari då Rysslands president deklarerade att han inlett det han kallar en ?militär specialoperation?. Under året som gått har Radiokorrespondenterna Ryssland fått in en mängd frågor från våra lyssnare. För att svara på frågorna har vi samlat en expertpanel som ger svar på allt från vart vapnen tar vägen efter kriget till säkerhetspådraget runt Ukrainas president.

Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Adam Alvin

Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin.

Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen ? så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.

Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.

De intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.

Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Alma Segeholm

Ryska attacker riktas mot elnätet och annan ukrainsk infrastruktur. Hör hur Putin använder mörker och kyla som vapen mot civila i Ukraina.

Rysslands nya våg av missilattacker mot Ukraina har slagit hårt mot landets redan utsatta infrastruktur. Stora delar av elnätet har slagits ut, människor sitter i mörker och kyla. Nu måste ukrainarna rusta sig inför en lång och kall vinter. Men samtidigt som mål i Ukraina angrips så säger kommentatorer i rysk propaganda-tv att Ryssland är tvingat till att bomba den ukrainska infrastrukturen.

En teori är att de hårda angreppen mot Ukraina beror på att den ryska ledningen vill tvinga Ukraina till förhandlingsbordet. Men ukrainska politiker har hittills sagt att det nu är helt fel läge för förhandlingar och att de inte tänker ge upp någon del av landet i utbyte mot el och värme.

Hör våra korrespondenter om hur länge de tror att Ukraina och dess civila orkar stå emot den ryska pressen.

Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Stefan Ingvarsson, centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Programledare: Fredrik Wadström

Producenter: Marina Nilsson Malmström och Katja Magnusson

Tekniker: Matilda Eriksson

Bombdåd, cyberattacker och mystiska mord. Hör om ukrainska sabotage som slår mot ryska trupper och politiker som stödjer Ryssland.

Sen Putins krig inleddes har Ukraina utfört attacker bakom de ryska linjerna. Strategiska militära mål har angripits och broar och järnvägsspår har förstörts. Politiker som är lojala med Ryssland har skjutits ihjäl eller dödats av sprängladdningar. Det handlar dels om dåd utförda av ukrainska specialförband, men också rena partisanangrepp från motståndare till Putins invasion. Syftet med attackerna är att splittra de ryska styrkornas koncentration och göra Ryssland mer sårbart för Ukrainas motoffensiv.

Samtidigt som kriget pågår på marken så utför bägge sidor cyberattacker för att sänka moralen hos motståndaren och försvåra rent militärt. Hackare i Belarus har angripit järnvägsnätet för att stoppa truppförstärkningar till den ryska sidan. Ryska hackare har gjort cyberattacker mot Ukrainas bankväsende och försökt störa ut den militära kommunikationen. Ukraina har stöd från en stor mängd hackare i väst som försöker genomföra bland annat överlastningsattacker som kan skada Ryssland.

Hör om sabotage, attacker och hemliga angrepp i krigets Ukraina.

Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén, överstelöjtnant Försvarshögskolan, Mattias Wåhlén, Truesec

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Johanna Carell

Kritiken mot Putin tilltar ju fler ryssar som återvänder i kistor från Ukraina. Hör hur krigströttheten breder ut sig i Ryssland.

Rysslands invasionskrig mot Ukraina har kommit allt närmare det ryska folket. Efter att Vladimir Putin beordrade en större mobilisering så har fler män kallats in för att strida i Ukraina och antalet döda ryska soldater stiger. Hör om tröttheten och det minskade stödet för kriget som nu hörs i Ryssland. Samtidigt riskerar de som kritiserar kriget öppet att tystas eller fängslas.

Mängder med män har nu lämnat landet efter Putins beslut att fler behövs vid fronten. Till grannlandet Kazakstan har tiotusentals män tagit sig för att undkomma mobiliseringen. Hör hur deras flykt påverkar relationen till grannlandet och varför de har lämnat Ryssland.

I Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj nyligen sagt i en intervju med tv-kanalen CNN att den enda som inte verkar ha tröttnat på kriget är Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland nöta ut Ukraina så att landet ska bli redo att förhandla. Men Zelenskyj säger att i det här läget är förhandlingar inte möjligt, hans krav är att Rysslands stoppar kriget och lämnar ukrainskt territorium. Hör hur nära tålamodet är att brista i det ryska samhället och vad det kan få för konsekvenser för krigets utgång.

Medverkande: Maria Persson Löfgren, korrespondent som nyligen kommit från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Anna Pavlenko rysk översättare

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Jari Hänninen

Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.

Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över ? in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?

Ryssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.

I det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.

Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten ? också militärt.

Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Anna Roxvall

Tekniker: Hanna Melander

Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen.

Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja ?alla tillgängliga medel? för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka ? i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.

Ryssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen ? en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.

Striderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.

Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.

Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic Council

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Johanna Carell

I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president.

Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.

En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana.

Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför?

Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella Center

Programledare: Fredrik Wadström

Tekniker: Joar Jonsson

Producent: Catarina Spåre Gustafsson

Både Ryssland och Ukraina kämpar för att säkra tillgången till vapen. Hör hur vapenförrådens storlek kan avgöra utgången av kriget.

Kriget mot Ukraina har gått in i en mer intensiv fas där Ryssland ökat anfallen från luften. Drönare och kryssningsrobotar har använts för att attackera ukrainska städer, strategisk infrastruktur och civila mål som parker och lekplatser. Ett avslöjande från de granskande journalisterna i Bellingcat visar att flera av de ryska militärer som styr missilerna tidigare har fått träning under den ryska insatsen i Syrien. Enligt militära bedömare så har Ryssland fått leveranser av iranska drönare medan Ukraina använder de turkiska drönarna Bayraktar.

Både Ryssland och Ukraina har svårigheter att säkra långsiktiga leveranser av vapen. Ukraina vädjar ständigt om hjälp med nya vapensystem och ammunition för att kunna försvara sig mot det ryska angreppet. Hittills har en rad västländer försett Ukraina med stora mängder vapen men frågan är hur länge ekonomiskt pressade länder kommer att kunna fortsätta leverera. På den ryska sidan är det tveksamt om den inhemska vapenindustrin kan tillverka så mycket vapen som krävs. Samtidigt är Ryssland beroende av komponenter från väst ? något som kan bli svårare på grund av sanktionerna mot Ryssland. Hör hur avgörande det är för bägge parter att ha tillräckligt med vapen.

När ryska styrkor tvingats ut från delar av Ukraina har de lämnat kvar stridsvagnar och annan militär utrustning. De vapnen har nu tagits över av Ukraina och blivit ett viktig tillskott för de ukrainska styrkorna. Enligt brittiska underrättelseuppgifter så utgör de beslagtagna vapnen en betydande del av Ukrainas vapenarsenal. Radiokorrespondenterna Ryssland går igenom läget för både Ukraina och Ryssland när det gäller tillgången på vapen och hur viktig vapenfrågan är för hur kriget fortsätter.

Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina och Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent

Programledare: Fredrik Wadström

Tekniker: Monica Bergmark

Producent: Katja Magnusson

Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till.

Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.

De ryska styrkorna har haft en rad motgångar ? en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.

Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.

Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Maria Stillberg

Ljudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.

Ryssland har intensifierat attackerna mot flera städer i Ukraina. Putin hävdar att det är en hämnd för att bron mellan Krim och Ryssland sprängts. Hör om den farliga eskaleringen av kriget.

Efter den dramatiska explosionen på Kertj-bron som förbinder Ryssland och den ockuperade Krimhalvön så har Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ha sprängt bron. Inför det ryska säkerhetsrådet hävdade Putin också att Ukraina också låg bakom andra angrepp på ryskkontrollerat område. Det ryska svaret kom snabbt ? Ryssland har genomfört massiva luftattacker mot en rad mål i Ukraina. President Putin har hotat med fler liknande angrepp. Flera Nato-länder nu har lovat att leverera mer avancerade luftvärnssystem till Ukraina för att kunna skydda Ukraina mot attacker.

Efter flera veckor av ryska bakslag i Ukraina har Ryssland utsett Sergej Surovikin till ny befälhavare för det Kreml fortfarande beskriver som en ?militär specialoperation? i Ukraina. Surovikin anses vara hårdför och har tidigare tjänstgjort i bland annat Syrien. Sen kriget inleddes har en rad ryska generaler dödats, omplacerats eller sparkats. Hör hur en pressad Vladimir Putin trappar upp våldet mot Ukraina för att pressa fram ryska framgångar i offensiven.

Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Joar Jonsson

Rysslands president har deklarerat att fyra ockuperade regioner i Ukraina har annekterats. Men samtidigt tar Ukraina tillbaka land i området. Hör om luckorna i Putins plan för att ockupera Ukraina.

Nyligen genomfördes det som Ryssland kallat ?folkomröstningar? i fyra regioner i Ukraina, men dessa omröstningar beskrivs av oberoende bedömare som fejkade skenomröstningar. Soldater med vapen har gått runt och tvingat folk att lägga sin röst. Men trots att omröstningarna helt saknar legitimitet så har Rysslands president Vladimir Putin använt resultaten för att hävda att folket i dessa områden nu vill tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. I ett tal på Röda torget nyligen sa Putin att de här delarna av Ukraina nu ska ses som ryskt territorium och ska försvaras som om det vore Ryssland. Människorättsgrupper har beskrivit hur de ryska ockupationsstyrkorna fängslat, torterat och dödat personer i dessa områden. Även om Putins agerande fördömts av en rad ledare världen över så verkar Rysslands president fast besluten att genomföra sin plan. Men trots att Ryssland hävdar sig ha rätt till de fyra delarna så kontrollerar Putins styrkor idag bara delar av området. Hårda strider rasar på flera frontlinjer och de senaste veckorna har Ukraina tagit tillbaka en mängd byar och städer i just de här de ockuperade områdena.

Samtidigt som Ryssland med militär makt försöker hålla kontrollen över ockuperad mark så genomför ukrainska partisaner attacker inne på ryskkontrollerade områden, långt bakom frontlinjerna. Partisanerna utlöser sprängladdningar vid strategiska mål och lämnar avgörande information som gör att ukrainska styrkor kan attackera ryska positioner.

Hör hur den ryska ockupationsmakten vacklar då Ukraina fortsätter att göra motstånd.

Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Joar Jonsson, Torbjörn Andersson

Putins order om mobilisering har lett till kaos runtom i Ryssland. Män grips och kallas direkt in för att strida i Ukraina. Kvinnor kräver att deras män inte ska skickas att dö i kriget.

Efter att Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu tillkännagett att hundratusentals män ska mobiliseras för att strida i Ukraina så har det varit kraftiga protester på flera platser i Ryssland. Trots att det först talades om 300 000 män och en så kallad partiell mobilisering, så verkar det inte alla stämma. Män grips i samband med demonstrationer och får inkallelseorder i handen. Långt fler än de som grupper som först listades ska nu mobiliseras. Bara sen förra onsdagen har tusentals gripits. I demonstrationerna hörs slagordet ?ingen mobilisering till graven? och ?nej till kriget?. Även kvinnor har protesterat mot att deras män och söner sänds till ett krig där de riskerar att bli kanonmat.

Det har varit fullbokat på flyg som lämnar Ryssland för destinationer som Istanbul och Belgrad. Bland resenärerna finns många unga män som hellre flyr än krigar för Ryssland i Ukraina. Vid gränsövergångar försöker tiotusentals män ta sig ut ur Ryssland. Hör hur Putins mobiliseringsorder skapat oro och får män att fly landet.

Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Joar Jonsson

Nya massgravar upptäcks när de ryska styrkorna drivs ut. Hör hur Ukraina samlar bevis mot förövarna och hur stora chanserna är att Rysslands president Putin kan ställas till svars för krigsbrott.

Efter att Putins trupper tvingats retirera från platser som Butja, Irpin och Izium hittas massgravar med döda människor. Kropparna bär spår av våld eller tortyr. Samtidigt som Ukraina sörjer sina döda pågår nu ett arbete med att dokumentera skador och försöka bevisa vem som har stått för våldet. Det långsiktiga målet är att få förövarna fällda för krigsbrott.

Det var Rysslands president som deklarerade att det han kallar en ?militär specialoperation? inletts mot Ukraina. Som president har han det yttersta ansvaret, men hur stora är chanserna att bevisa Putins ansvar för våldet i Ukraina? President Putin och andra ledande politiker i Ryssland förnekar att krigsbrott begåtts och hävdar i stället att det är Ukraina som står för krigsförbrytelser. Hör om arbetet att fälla någon för krigsbrott som inte erkänner att brotten begåtts.

Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Peter Lidén överstelöjtnant

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Susanne Martinsson

Rysslands president Putin har hållit tal till nationen för första gången sen kriget mot Ukraina inleddes. Hör varför Putin mobiliserar fler män, om nya kärnvapenhot och varför Putin talar just nu.

Sista gången Putin höll tal till det ryska folket om kriget var när han deklarerade att det som i rysk retorik kallas ?en militär specialoperation" ? det vill säga att den fullskaliga invasionen inletts mot Ukraina. Kriget har nu pågått i snart sju månader och Vladimir Putin har hållit ett nytt inspelat tal till nationen. I talet sa Putin att Ryssland har ?olika sorters vapen att använda? vilket ses som ett förtäckt kärnvapenhot. Putin la även till att han inte bluffar när det gäller dessa vapen. Dessutom sa försvarsminister Sergej Sjoigu att 300 000 reservister kallas in i det Putin beskriver som en partiell mobilisering. Hör varför Putin talar vid den här tidpunkten och varför han upprepar hotet om kärnvapen.

Ryssland har deklarerat att det ska hållas det som i rysk propaganda kallas folkomröstningar i Donbas och andra områden som ockuperas av ryska styrkor. Det här är ingen ny företeelse, redan år 2014 genomfördes lokala folkomröstningar som enligt oberoende bedömare inte uppfyllde kriterierna för fria och oberoende val.

Hör analysen av Putins senaste tal och vad som blir hans nästa drag i Ukraina.

Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent som bevakar Ukraina

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Susanne Martinsson

När Putins styrkor invaderade Ukraina trodde många bedömare på en snabb rysk seger. Vissa i väst ansåg att det inte ens var någon idé att ge Ukraina vapen. Hör varför så många räknat ut Ukraina.

Den senaste tiden har Ukraina gjort en oväntat framgångsrik motoffensiv och drivit ut de ryska trupperna från stora landområden i nordöstra Ukraina. Men sen Rysslands storskaliga invasion inleddes den 24 februari har det funnits militära och politiska bedömare som hävdat att Ukraina kommer att ha svårt att försvara sig och att det bara kommer att förlänga lidandet för civilbefolkningen att skicka mer och tyngre vapen. Vissa debattörer har argumenterat för att det är bättre att låta Ryssland ta över delar av landet och sen inleda förhandlingar. Hör varför både Rysslands president Vladimir Putin och bedömare i väst underskattat Ukrainas motståndskraft och möjlighet att försvara sig.

Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, tidigare korrespondent i Ryssland, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Stina Fagerberg

Ukraina har tagit tillbaka stora landområden de senaste dagarna och de ryska trupperna har tvingats bort från flera strategiska städer. Hör om dramatiska motgångar för Putins styrkor i Ukraina.

Efter en kraftig ukrainsk motoffensiv har ryska styrkor snabbt fått lämna stora delar av Charkiv-provinsen i nordöstra Ukraina. Kvar längs vägen finns övergivna ryska militärfordon, vapen och annat ryskt krigsmateriel. Ukrainas president Zelenskyj beskriver offensiven som en stor seger men även ryska propagandakanaler har medgett att Putins armé fått retirera. I helgen skulle en rysk artist ha hållit en rysk-patriotisk konsert i staden Izium för att fira de ryska framgångarna, men konserten fick ställas in eftersom de ryska trupperna i stället snabbt fick ge sig av. Ryska debattörer och lokalpolitiker har också börjat ifrågasätta kriget och president Putin. Hör vad de ryska bakslagen betyder för president Vladimir Putins ställning och vad som kan bli Rysslands nästa drag.

Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Jari Hänninen

En rad ryska affärsledare har dött under oklara omständigheter bara sen i januari. Hör varför hela Vladimir Putins tid vid makten har präglats av oförklarliga dödsfall, mord och förgiftningar.

Nyligen föll den ryske oljeföretagaren Ravil Maganov från ett sjukhusfönster i Moskva. Omständigheterna runt hans död är oklara ? vissa anser att det kan ha varit självmord medan andra ifrågasätter den versionen. Maganov var styrelseordförande i oljejätten Lukoil, ett av de ryska företag som öppet kritiserat Putins invasion av Ukraina. Hittills under 2022 har minst åtta höjdare inom affärsvärlden i Ryssland dött under mystiska omständigheter, flera av dem har hittats döda i sina hem både i Ryssland och utomlands.

I slutet av augusti dödades dottern till den ryske ultranationalistiske filosofen och ideologen Alexander Dugin i ett attentat. När den 29-åriga journalisten Daria Dugina dog efter att att en bomb utlösts i hennes bil började spekulationerna om att den verkliga måltavlan kunde ha varit hennes far ? den politiske filosofen Alexander Dugin. Dottern kom från en kulturfestival där hennes pappa hållit ett föredrag. Ryssland hävdade snabbt att Ukraina låg bakom dådet, något Ukraina förnekat. Fortfarande är detaljerna runt hennes död oklara och omgärdas av stor ryktesspridning. Både Dugin och hans dotter finns på sanktionslistor i flera västerländska länder, bland annat eftersom att Dugin spridit desinformation om Ukraina

Bland de mest kända mordförsöken var när oppositionsledaren Alexander Navalnyj år 2020 plötsligt insjuknade på ett plan på väg från Tomsk i Sibirien till Moskva. Det visade sig att nervgiftet Novitjok lagts i Navalnyjs kalsonger. Efter att Navalnyj fått intensivvård överlevde han, men han har senare fängslats. Även utomlands har regimkritiska ryssar förgiftats. År 2018 förgiftades Sergej Skripal och hans dotter Julia, också med nervgiftet Novitjok i Salisbury i England. Bägge överlevde. År 2006 dog den avhoppade ryska agenten Alexander Litvinenko efter att han druckit polonium-spetsat te i London. Enligt Europadomstolen låg Ryssland bakom mordet. Hör om en rad mystiska dödsfall och mordförsök under Putins tid vid makten.

Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Palmecentret, Johan Molander, tidigare diplomat och ambassadör i Moskva

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Alma Segeholm

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall.

Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen ?glasnost? (öppenhet) och ?perestrojka? (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris ? enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.

Michail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den ?demokratiska chans? som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.

Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutet

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Jacob Gustavsson

Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat.

I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.

Det var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade ?orangea revolutionen? ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.

År 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.

Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Monica Bergmark

Putins krig mot Ukraina har pågått i snart sex månader. Hör om den senaste utvecklingen efter Rysslands invasion och vad som skulle kunna stoppa kriget.

När Rysslands president Vladimir Putin i februari inledde det han beskriver som en ?särskild militäroperation? trodde många bedömare att de ukrainska styrkorna skulle få svårt att försvara sig mot Putins krigsmakt. Men hittills har Ukraina bjudit hårt motstånd och ryska styrkor har inte lyckats närma sig huvudstaden Kiev eller hota Ukrainas president Zelenskyj. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar hur kriget utvecklats och hur ett slut på kriget skulle kunna se ut.

Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ?Förstå världen ? möt Radiokorrespondenterna?.

Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, bevakar Norge, Island och Finland, David Carlqvist, utrikesreporter

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Maria Stillberg

Rysslands invasion av Ukraina har drivit miljontals på flykt och lett till stort lidande. Hör våra korrespondenter om att bevaka kriget på plats och om deras starkaste minnen av sex månaders krig.

Sen den ryska invasionen inleddes den 24 februari har Sveriges Radio haft olika reportrar på plats i Ukraina. De har skildrat död, krigsbrott, splittrade familjer men också glimtar av vardagsliv mitt i kriget. Nu är de hemma i Sverige och berättar om arbetet i Ukraina och hur det är att jobba tillsammans i en krigszon.

Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ?Förstå världen ? möt Radiokorrespondenterna?.

Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Caroline Kernen, Ungkorrespondent, Richard Myrenberg, Afrikakorrespondent

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Maria Stillberg

Invasionen av Ukraina har lett till konflikter inom ryska familjer. Hör om bråk mellan släktingar och om paret som vill skiljas eftersom de tycker helt olika om Putins krig.

I en dokumentär från Radio Libertys webb-tv-kanal visas hur kriget i Ukraina skapat djupa konflikter inom familjer i Ryssland. Mammor som följer ryska propagandakanaler tror inte på det deras regimkritiska barn berättar om krigets verklighet. Syskon på olika sidor i konflikten kan inte längre tala om kriget. Bland dem som öppet visat sin osämja finns en av Rysslands mest kända skådespelare och hans dotter. Medan dottern kritiserat kriget har fadern Vladimir Masjkov hållit brandtal till stöd för kriget i Moskva. Hör hur Putins krig delar familjer och hur desinformation och propaganda äter sig in i familjerelationer.

Om du vill se filmen om splittrade familjer så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=5qmQs2LbnaE&t=2161s Radio Liberty finansieras av den amerikanska regeringen.

Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Viktoria Rinkous, producent vid ryska redaktionen på Ekot

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Behzad Mernoosh

Ryska raketer har återigen avfyrats mot Ukrainas huvudstad Kiev. Hör varför Rysslands president Putin verkar hålla fast vid sin plan att ta kontroll över Kiev och i förlängningen hela Ukraina.

I början av kriget försökte ryska styrkor ta över Ukrainas huvudstad Kiev, störta regeringen och tillfångata president Zelenskyj. Det försöket misslyckades men det verkar inte som att Vladimir Putin släppt sina tidigare ambitioner om att inta Kiev och avsätta eller döda presidenten. Nya amerikanska underrättelserapporter tyder också på att Putins mål med invasionen ännu är att ta över stora delar av Ukraina. Hör även hur nära det var att Kiev föll i det tidiga skedet av kriget och hur ukrainska styrkor då lyckades stoppa de ryska specialförbanden.

Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Kiev, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Brady Juvier

Nyligen jämförde sig president Putin med tsar Peter den store och antydde att Ryssland nu kan komma att erövra ännu mer land än i Ukraina Om Putins gränslösa ambitioner att bli en historisk hjälte.

Den 9 juni höll Rysslands president Putin ett tal där han direkt jämförde den ryska invasionen av Ukraina med tsar Peter den stores krig på 1700-talet. Det stora Nordiska kriget var mot Sverige och Putin antydde att, precis som då, är det idag hans uppgift att ta tillbaka landområden han anser vara ?ryska?. Det var inte första gången som Vladimir Putin använt hotfulla historiska referenser för att rättfärdiga sitt eget agerande och ignorera de gränsdragningar som finns idag. Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra månader, men målet för den ryska invasionen har omformulerats flera gånger. Först sas det att syftet var att ?avnazifiera? Ukraina, sen har det talats om att ta över Donbas och sen om att återta hela det landområde som Putin anser tillhör Ryssland. Hur långt är president Vladimir Putin beredd att gå för att nå sina mål och vad är hans grandiosa plan?

Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

Programledare: Jesper Lindau

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Alma Segeholm

Ryska soldater plundrar Ukraina på allt från spannmål och stål till leksaker och tvättmaskiner. Hör hur den ryska invasionen har utvecklats till en stöldturné av både råvaror och personliga ägodelar.

I spåren av den ryska invasionen av Ukraina har det skett en omfattande plundring. Ryska soldater har till exempel tagit människors privata ägodelar som digitalkameror, tvättmaskiner och leksaker för barn. En kvinna som flytt från Ukraina tyckte sig känna igen sina egna saker när hon såg en bild av en rysk stridsvagn där soldaterna lastat på varor ovanpå stridsvagnen. På stridsvagnen som åkte genom hennes kvarter låg bland annat en ny vattenkokare och lakan med Disneymotiv. Journalister har också avslöjat listor på vilka ryska soldater som skickat iväg stöldgods från postkontor i Ukraina till sina hemstäder i olika delar av Ryssland.

Efter att Ryssland tog över stålverket Azovstal efter hårda strider i Mariupol, så har skeppslaster med stål förts från hamnen där till Ryssland. Dessutom har delar av Ukrainas enorma spannmålsskörd fraktats till Ryssland, något ukrainska politiker anser är exempel på systematisk stöld. Under den period som ryska styrkor ockuperade området runt kärnkraftverket i Tjernobyl så fördes även datorer och annan teknisk utrustning iväg från den zon där marken ännu är kontaminerad av radioaktivt avfall efter Tjernobylolyckan. Hör varför plundringen sker och vad den har för funktion i kriget.

Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Programledare: Fredrik Wadström

Producent: Katja Magnusson

Tekniker: Joakim Persson