Sveriges 100 mest populära podcasts

Radiokorrespondenterna Ryssland

Radiokorrespondenterna Ryssland

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/radiokorrespondenterna

Avsnitt

Nu behöver Putin Wagnergruppen

I takt med motgångarna för den ryska armén ger Putin den brutala Wagnergruppen allt större roll i invasionen av Ukraina.

Nu rekryterar den fruktade privatarmén i Rysslands fängelser och är ett allt viktigare kort för Vladimir Putin när han vill genomföra sin invasionsplan. Gruppen har gått från en armé i skuggorna till huvudkontor mitt i stan. Nyligen terrorstämplade USA både gruppen och alla som hjälper den. Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Jakob Hedenskog Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén överstelöjtnant Försvarshögskolan. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström Tekniker: Alma Segeholm
2023-02-02
Länk till avsnitt

Paasikivi ? Så fel hade Putin om Europa

Putins krig förändrade världen men inte på det sättet han tänkt sig.

När podden startade i januari 2022 såg världen annorlunda ut. Putins Ryssland räknade med att Europa var splittrat och försvagat. Ukraina trodde inte att ett storskaligt krig hotade. Sedan dess har en ny säkerhetsordning trätt fram och ett enat Europa har slutit upp bakom Ukraina. Radiokorrespondenterna Ryssland fyller ett år. Medverkande: Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Per Enerud senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström Tekniker: Joachim Persson
2023-01-26
Länk till avsnitt

Putin tappar tålamodet ? krigsindustrin under press

Putin är pressad under västs sanktioner. Nu framträder en spricka i den vanligtvis så putsade fasaden när Putin tappade tålamodet i ett möte om industriproduktionen.

Den ryske ministern för handel och industri, Denis Manturov, lade fram en rapport om att allt gick utmärkt inom rysk flygplans- och helikoptertillverkning. Då avbröt den ryske presidenten och sa att han hade helt andra uppgifter. Hör dessutom överstelöjtnant Joakim Paasikivi och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren kommentera helikopterkraschen, där bland andra Ukrainas inrikesminister omkom. Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marina Nilsson Malmström Tekniker: Jakob Lalér
2023-01-19
Länk till avsnitt

Putins nya drag i kriget ? mobiliserar kyrkan

Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till KGB och nyligen delade högsta ledaren ut medalj till en före detta spion. Samtidigt kämpar Ukraina för att stoppa prästernas inflytande.

Den rysk-ortodoxa kyrkan har en lång historia av band till både rysk politik och underrättelsetjänst. Den senaste veckan har den ryska patriarken Kirill i Moskva, gjort flera utspel som gör kyrkan till en ännu mer aktiv part i den ryska invasionen av Ukraina.Ukraina har under flera år arbetat för att lösgöra sig från den ryskortodoxa kyrkans grepp. För att under den pågående invasionen stoppa det politiska inflytandet från Ryssland, har man både konfiskerat land och fastigheter som tillhör Moskvatrogna präster.Nyligen kunde man också för första gången höra ukrainska istället för ryska i en kyrka vid det medeltida grottklostret i Kiev, den kanske allra mest betydelsefulla platsen för hela den östortodoxa kristendomen.Medverkande: Stefan Ingvarsson centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent i Ukraina.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm
2023-01-12
Länk till avsnitt

Historien om hur maktens motståndare tystas i Ryssland

Vladimir Putin har suttit vid makten i över 20 år. Hör hur han och tidigare ryska och sovjetiska ledare stoppat oliktänkande och kritik.

Efter att Vladimir Putin inledde den storskaliga invasionen av Ukraina har kritiker och demonstranter fängslats. Att kritisera kriget har blivit farligt. Men förföljelsen av oppositionella är inte bara Putins skapelse. Hör hur kritiker stoppats och fängslats under Putins tid vid makten men också hur tidigare ryska och sovjetiska ledare gjort för att förtrycka opposition och hålla fast vid sin position.Medverkande: Stig Fredrikson, journalist och författare som skrivit boken Sista ordet - ryska regimkritiker mot makten.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2023-01-05
Länk till avsnitt

Så försvinner ukrainska barn till Ryssland

Barn från Ukraina förs ut ur landet och adopteras bort till ryska familjer ibland utan att barnens familjer vet om det. Det kan handla om tusentals barn.

En konsekvens av kriget är att barn från Ukraina förs till Ryssland och senare adopterats bort till ryska familjer. Det handlar både om krigsbarn från Ukraina som skiljts från sina föräldrar och evakuerats till ryska områden och om barn som tidigare levt på barnhem i Ukraina. Ryssland däremot kallar beskrivningen att barnen förts bort mot sin vilja för propaganda. Vad som hänt med de ukrainska barnen är en av många frågor som Radiokorrespondenterna Rysslands lyssnare skickat in och som vår expertpanel svarar på. Hör också om allt från hur länge det ryska krigsmaterialet räcker till hur fattiga folk är på landsbygden i Ryssland.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Adam Alvin
2022-12-29
Länk till avsnitt

Joakim Paasikivi svarar på lyssnarfrågor om kriget

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi och våra korrespondenter besvarar lyssnarnas frågor om Rysslands krig mot Ukraina hör om allt från luftförsvar till Zelenskyjs sommarhus.

Den fullskaliga invasionen av Ukraina har pågått sen den 24 februari då Rysslands president deklarerade att han inlett det han kallar en militär specialoperation. Under året som gått har Radiokorrespondenterna Ryssland fått in en mängd frågor från våra lyssnare. För att svara på frågorna har vi samlat en expertpanel som ger svar på allt från vart vapnen tar vägen efter kriget till säkerhetspådraget runt Ukrainas president.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Adam Alvin
2022-12-22
Länk till avsnitt

Filmen på Putin som väcker frågor

Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin.

Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2022-12-15
Länk till avsnitt

Putins terrorbombningar för att mörklägga Ukraina

Ryska attacker riktas mot elnätet och annan ukrainsk infrastruktur. Hör hur Putin använder mörker och kyla som vapen mot civila i Ukraina.

Rysslands nya våg av missilattacker mot Ukraina har slagit hårt mot landets redan utsatta infrastruktur. Stora delar av elnätet har slagits ut, människor sitter i mörker och kyla. Nu måste ukrainarna rusta sig inför en lång och kall vinter. Men samtidigt som mål i Ukraina angrips så säger kommentatorer i rysk propaganda-tv att Ryssland är tvingat till att bomba den ukrainska infrastrukturen.Ryssland försöker pressa Ukraina till förhandlingarEn teori är att de hårda angreppen mot Ukraina beror på att den ryska ledningen vill tvinga Ukraina till förhandlingsbordet. Men ukrainska politiker har hittills sagt att det nu är helt fel läge för förhandlingar och att de inte tänker ge upp någon del av landet i utbyte mot el och värme.Hör våra korrespondenter om hur länge de tror att Ukraina och dess civila orkar stå emot den ryska pressen. Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Stefan Ingvarsson, centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducenter: Marina Nilsson Malmström och Katja MagnussonTekniker: Matilda Eriksson
2022-12-08
Länk till avsnitt

Sabotagen som skadar Putins krigsmakt

Bombdåd, cyberattacker och mystiska mord. Hör om ukrainska sabotage som slår mot ryska trupper och politiker som stödjer Ryssland.

Sen Putins krig inleddes har Ukraina utfört attacker bakom de ryska linjerna. Strategiska militära mål har angripits och broar och järnvägsspår har förstörts. Politiker som är lojala med Ryssland har skjutits ihjäl eller dödats av sprängladdningar. Det handlar dels om dåd utförda av ukrainska specialförband, men också rena partisanangrepp från motståndare till Putins invasion. Syftet med attackerna är att splittra de ryska styrkornas koncentration och göra Ryssland mer sårbart för Ukrainas motoffensiv.Cyberangrepp från Ryssland och UkrainaSamtidigt som kriget pågår på marken så utför bägge sidor cyberattacker för att sänka moralen hos motståndaren och försvåra rent militärt. Hackare i Belarus har angripit järnvägsnätet för att stoppa truppförstärkningar till den ryska sidan. Ryska hackare har gjort cyberattacker mot Ukrainas bankväsende och försökt störa ut den militära kommunikationen. Ukraina har stöd från en stor mängd hackare i väst som försöker genomföra bland annat överlastningsattacker som kan skada Ryssland.Hör om sabotage, attacker och hemliga angrepp i krigets Ukraina.Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén, överstelöjtnant Försvarshögskolan, Mattias Wåhlén, TruesecProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell
2022-12-01
Länk till avsnitt

Ryssarna som tröttnat på Putins krig

Kritiken mot Putin tilltar ju fler ryssar som återvänder i kistor från Ukraina. Hör hur krigströttheten breder ut sig i Ryssland.

Rysslands invasionskrig mot Ukraina har kommit allt närmare det ryska folket. Efter att Vladimir Putin beordrade en större mobilisering så har fler män kallats in för att strida i Ukraina och antalet döda ryska soldater stiger. Hör om tröttheten och det minskade stödet för kriget som nu hörs i Ryssland. Samtidigt riskerar de som kritiserar kriget öppet att tystas eller fängslas.Hundratals män flyr från RysslandMängder med män har nu lämnat landet efter Putins beslut att fler behövs vid fronten. Till grannlandet Kazakstan har tiotusentals män tagit sig för att undkomma mobiliseringen. Hör hur deras flykt påverkar relationen till grannlandet och varför de har lämnat Ryssland."Putin är den enda som inte tröttnat"I Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj nyligen sagt i en intervju med tv-kanalen CNN att den enda som inte verkar ha tröttnat på kriget är Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland nöta ut Ukraina så att landet ska bli redo att förhandla. Men Zelenskyj säger att i det här läget är förhandlingar inte möjligt, hans krav är att Rysslands stoppar kriget och lämnar ukrainskt territorium. Hör hur nära tålamodet är att brista i det ryska samhället och vad det kan få för konsekvenser för krigets utgång.Medverkande: Maria Persson Löfgren, korrespondent som nyligen kommit från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Anna Pavlenko rysk översättareProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen
2022-11-24
Länk till avsnitt

Så nära är omvärlden att dras in i Putins krig

Efter att två personer dödats av en luftvärnsrobot i Nato-landet Polen håller världen andan. Hör hur nära vi är ett storkrig på europeisk mark.

Två personer är döda efter att en luftvärnsrobot landat i en polsk by nära ukrainska gränsen i tisdags. Det är första gången som kriget spiller över in i ett Nato-land. G20-ländernas toppmöte i Bali förvandlades till ett krismöte och såväl Nato som FN:s säkerhetsråd höll extrainsatta möten om läget. Polen höjer krigsberedskapen och Litauen kräver utökat luftförsvar längs med Natos östra gräns. Är Putins invasion av Ukraina på väg att utvecklas till ett regionalt krig?Avgörande vem som avfyrade robotenRyssland pekades initialt ut som det land som skjutit roboten, men USA:s president Joe Biden var snabb att slå fast att det var osannolikt att roboten avfyrats från ryskt territorium. Också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sade under en presskonferens att det mesta tyder på att roboten avfyrats av Ukraina för att avvärja en rysk attack. Hör vilken betydelse det har vem som avfyrade roboten, för omvärldens reaktion, och vad som krävs för att aktivera Nato-artiklarna fyra och fem.Dålig stämning i Rysslands egen säkerhetsorganisationI det militära försvarssamarbetet CSTO, där en rad länder som tidigare var en del av Sovjetunionen ingår, är oviljan också stor att dras in i Putins krig. Trots att Ryssland dominerar organisationen, tassar länder som annars brukar agera i Rysslands intresse, nu på tå.Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om de ökade spänningarna till följd av Putins krig i Ukraina och hur stor risken är att omvärlden dras in i konflikten också militärt.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent som just kommit hem från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Gudrun Persson, forskningsledare på FOI.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna RoxvallTekniker: Hanna Melander
2022-11-17
Länk till avsnitt

Därför hotar Putin med kärnvapen

Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen.

Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja alla tillgängliga medel för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.Rysslands taktiska kärnvapenRyssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.Attacker mot kärnkraftverk i UkrainaStriderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic CouncilProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell
2022-11-10
Länk till avsnitt

Maktspelet runt Vladimir Putin

I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president.

Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?Ledare som trotsar PutinTjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana. Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför? Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella CenterProgramledare: Fredrik WadströmTekniker: Joar JonssonProducent: Catarina Spåre Gustafsson
2022-11-03
Länk till avsnitt

Striden om vapenleveranserna till Putins krig

Både Ryssland och Ukraina kämpar för att säkra tillgången till vapen. Hör hur vapenförrådens storlek kan avgöra utgången av kriget.

Kriget mot Ukraina har gått in i en mer intensiv fas där Ryssland ökat anfallen från luften. Drönare och kryssningsrobotar har använts för att attackera ukrainska städer, strategisk infrastruktur och civila mål som parker och lekplatser. Ett avslöjande från de granskande journalisterna i Bellingcat visar att flera av de ryska militärer som styr missilerna tidigare har fått träning under den ryska insatsen i Syrien. Enligt militära bedömare så har Ryssland fått leveranser av iranska drönare medan Ukraina använder de turkiska drönarna Bayraktar.Kan bli brist på vapen i både Ukraina och RysslandBåde Ryssland och Ukraina har svårigheter att säkra långsiktiga leveranser av vapen. Ukraina vädjar ständigt om hjälp med nya vapensystem och ammunition för att kunna försvara sig mot det ryska angreppet. Hittills har en rad västländer försett Ukraina med stora mängder vapen men frågan är hur länge ekonomiskt pressade länder kommer att kunna fortsätta leverera. På den ryska sidan är det tveksamt om den inhemska vapenindustrin kan tillverka så mycket vapen som krävs. Samtidigt är Ryssland beroende av komponenter från väst något som kan bli svårare på grund av sanktionerna mot Ryssland. Hör hur avgörande det är för bägge parter att ha tillräckligt med vapen.Beslagtagna ryska stridsvagnar avgörande för UkrainaNär ryska styrkor tvingats ut från delar av Ukraina har de lämnat kvar stridsvagnar och annan militär utrustning. De vapnen har nu tagits över av Ukraina och blivit ett viktig tillskott för de ukrainska styrkorna. Enligt brittiska underrättelseuppgifter så utgör de beslagtagna vapnen en betydande del av Ukrainas vapenarsenal. Radiokorrespondenterna Ryssland går igenom läget för både Ukraina och Ryssland när det gäller tillgången på vapen och hur viktig vapenfrågan är för hur kriget fortsätter.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina och Johanna Melén tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmTekniker: Monica BergmarkProducent: Katja Magnusson
2022-10-27
Länk till avsnitt

Så pressad är Vladimir Putin: LIVEPODD

Sen kriget inleddes mot Ukraina har få saker gått precis enligt Putins plan. Hör vad en trängd Vladimir Putin kan ta sig till.

Vid den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari trodde många bedömare att Ryssland snabbt skulle visa sig militärt överlägset Ukraina. Men nu, snart åtta månader senare, har Ukraina fortsatt gett starkt motstånd. Samtidigt har Ryssland den senaste tiden intensifierat bombningar och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad och mot civila mål på flera platser i Ukraina.Därför misslyckades Putins planer i UkrainaDe ryska styrkorna har haft en rad motgångar en lång kolonn av militärfordon fastnade på väg mot Kiev i inledningen av kriget, Ukraina slog tillbaka ryska attacker och den senaste tiden har Putins armé drivits ut framför allt i Charkiv-regionen. Vladimir Putin annonserade nyligen att hundratusentals män ska mobiliseras, något som ledde till protester och kritik. Dessutom meddelade Putin att fyra regioner i Ukraina formellt annekterats vilket fördöms av omvärlden som en olaglig ockupation. Men även regeringstrogna kommentatorer i Ryssland har nu börjat ifrågasätta hur kriget förs och varför de ryska framgångarna uteblir. Rysslands president Vladimir Putin är pressad från flera håll. Hör varför Putin hamnade här och hur orolig omvärlden bör vara för en trängd rysk president.Inspelningen gjordes på Vasateatern i Stockholm vid Radioakademins evenemang Guldörat.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria StillbergLjudklippen i avsnittet kommer från BBC och DW och är hämtade från Youtube.
2022-10-20
Länk till avsnitt

Så trappar Putin upp kriget mot Ukraina

Ryssland har intensifierat attackerna mot flera städer i Ukraina. Putin hävdar att det är en hämnd för att bron mellan Krim och Ryssland sprängts. Hör om den farliga eskaleringen av kriget.

Efter den dramatiska explosionen på Kertj-bron som förbinder Ryssland och den ockuperade Krimhalvön så har Rysslands president Vladimir Putin anklagat Ukraina för att ha sprängt bron. Inför det ryska säkerhetsrådet hävdade Putin också att Ukraina också låg bakom andra angrepp på ryskkontrollerat område. Det ryska svaret kom snabbt Ryssland har genomfört massiva luftattacker mot en rad mål i Ukraina. President Putin har hotat med fler liknande angrepp. Flera Nato-länder nu har lovat att leverera mer avancerade luftvärnssystem till Ukraina för att kunna skydda Ukraina mot attacker.Ny rysk befälhavare utsedd i UkrainaEfter flera veckor av ryska bakslag i Ukraina har Ryssland utsett Sergej Surovikin till ny befälhavare för det Kreml fortfarande beskriver som en militär specialoperation i Ukraina. Surovikin anses vara hårdför och har tidigare tjänstgjort i bland annat Syrien. Sen kriget inleddes har en rad ryska generaler dödats, omplacerats eller sparkats. Hör hur en pressad Vladimir Putin trappar upp våldet mot Ukraina för att pressa fram ryska framgångar i offensiven.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant, Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Johanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson
2022-10-13
Länk till avsnitt

Svagheterna i Putins ockupationsplan

Rysslands president har deklarerat att fyra ockuperade regioner i Ukraina har annekterats. Men samtidigt tar Ukraina tillbaka land i området. Hör om luckorna i Putins plan för att ockupera Ukraina.

Nyligen genomfördes det som Ryssland kallat folkomröstningar i fyra regioner i Ukraina, men dessa omröstningar beskrivs av oberoende bedömare som fejkade skenomröstningar. Soldater med vapen har gått runt och tvingat folk att lägga sin röst. Men trots att omröstningarna helt saknar legitimitet så har Rysslands president Vladimir Putin använt resultaten för att hävda att folket i dessa områden nu vill tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. I ett tal på Röda torget nyligen sa Putin att de här delarna av Ukraina nu ska ses som ryskt territorium och ska försvaras som om det vore Ryssland. Människorättsgrupper har beskrivit hur de ryska ockupationsstyrkorna fängslat, torterat och dödat personer i dessa områden. Även om Putins agerande fördömts av en rad ledare världen över så verkar Rysslands president fast besluten att genomföra sin plan. Men trots att Ryssland hävdar sig ha rätt till de fyra delarna så kontrollerar Putins styrkor idag bara delar av området. Hårda strider rasar på flera frontlinjer och de senaste veckorna har Ukraina tagit tillbaka en mängd byar och städer i just de här de ockuperade områdena.Motståndet mot Putins ockupationSamtidigt som Ryssland med militär makt försöker hålla kontrollen över ockuperad mark så genomför ukrainska partisaner attacker inne på ryskkontrollerade områden, långt bakom frontlinjerna. Partisanerna utlöser sprängladdningar vid strategiska mål och lämnar avgörande information som gör att ukrainska styrkor kan attackera ryska positioner.Hör hur den ryska ockupationsmakten vacklar då Ukraina fortsätter att göra motstånd.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson, Torbjörn Andersson
2022-10-06
Länk till avsnitt

Paniken i Ryssland efter Putins mobilisering

Putins order om mobilisering har lett till kaos runtom i Ryssland. Män grips och kallas direkt in för att strida i Ukraina. Kvinnor kräver att deras män inte ska skickas att dö i kriget.

Efter att Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu tillkännagett att hundratusentals män ska mobiliseras för att strida i Ukraina så har det varit kraftiga protester på flera platser i Ryssland. Trots att det först talades om 300 000 män och en så kallad partiell mobilisering, så verkar det inte alla stämma. Män grips i samband med demonstrationer och får inkallelseorder i handen. Långt fler än de som grupper som först listades ska nu mobiliseras. Bara sen förra onsdagen har tusentals gripits. I demonstrationerna hörs slagordet ingen mobilisering till graven och nej till kriget. Även kvinnor har protesterat mot att deras män och söner sänds till ett krig där de riskerar att bli kanonmat.Ryska män flyr Putins mobiliseringDet har varit fullbokat på flyg som lämnar Ryssland för destinationer som Istanbul och Belgrad. Bland resenärerna finns många unga män som hellre flyr än krigar för Ryssland i Ukraina. Vid gränsövergångar försöker tiotusentals män ta sig ut ur Ryssland. Hör hur Putins mobiliseringsorder skapat oro och får män att fly landet.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson
2022-09-29
Länk till avsnitt

Putins ansvar för krigsbrotten i Ukraina

Nya massgravar upptäcks när de ryska styrkorna drivs ut. Hör hur Ukraina samlar bevis mot förövarna och hur stora chanserna är att Rysslands president Putin kan ställas till svars för krigsbrott.

Efter att Putins trupper tvingats retirera från platser som Butja, Irpin och Izium hittas massgravar med döda människor. Kropparna bär spår av våld eller tortyr. Samtidigt som Ukraina sörjer sina döda pågår nu ett arbete med att dokumentera skador och försöka bevisa vem som har stått för våldet. Det långsiktiga målet är att få förövarna fällda för krigsbrott.Möjligheterna att få Putin fälld för krigsbrottDet var Rysslands president som deklarerade att det han kallar en militär specialoperation inletts mot Ukraina. Som president har han det yttersta ansvaret, men hur stora är chanserna att bevisa Putins ansvar för våldet i Ukraina? President Putin och andra ledande politiker i Ryssland förnekar att krigsbrott begåtts och hävdar i stället att det är Ukraina som står för krigsförbrytelser. Hör om arbetet att fälla någon för krigsbrott som inte erkänner att brotten begåtts.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Peter Lidén överstelöjtnantProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson
2022-09-22
Länk till avsnitt

EXTRAPODD: Därför bryter Putin tystnaden just nu

Rysslands president Putin har hållit tal till nationen för första gången sen kriget mot Ukraina inleddes. Hör varför Putin mobiliserar fler män, om nya kärnvapenhot och varför Putin talar just nu.

Sista gången Putin höll tal till det ryska folket om kriget var när han deklarerade att det som i rysk retorik kallas en militär specialoperation" det vill säga att den fullskaliga invasionen inletts mot Ukraina. Kriget har nu pågått i snart sju månader och Vladimir Putin har hållit ett nytt inspelat tal till nationen. I talet sa Putin att Ryssland har olika sorters vapen att använda vilket ses som ett förtäckt kärnvapenhot. Putin la även till att han inte bluffar när det gäller dessa vapen. Dessutom sa försvarsminister Sergej Sjoigu att 300 000 reservister kallas in i det Putin beskriver som en partiell mobilisering. Hör varför Putin talar vid den här tidpunkten och varför han upprepar hotet om kärnvapen.Omröstningar i ryskkontrollerade områdenRyssland har deklarerat att det ska hållas det som i rysk propaganda kallas folkomröstningar i Donbas och andra områden som ockuperas av ryska styrkor. Det här är ingen ny företeelse, redan år 2014 genomfördes lokala folkomröstningar som enligt oberoende bedömare inte uppfyllde kriterierna för fria och oberoende val.Hör analysen av Putins senaste tal och vad som blir hans nästa drag i Ukraina.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson
2022-09-21
Länk till avsnitt

Så underskattar Putin Ukrainas stridsvilja

När Putins styrkor invaderade Ukraina trodde många bedömare på en snabb rysk seger. Vissa i väst ansåg att det inte ens var någon idé att ge Ukraina vapen. Hör varför så många räknat ut Ukraina.

Den senaste tiden har Ukraina gjort en oväntat framgångsrik motoffensiv och drivit ut de ryska trupperna från stora landområden i nordöstra Ukraina. Men sen Rysslands storskaliga invasion inleddes den 24 februari har det funnits militära och politiska bedömare som hävdat att Ukraina kommer att ha svårt att försvara sig och att det bara kommer att förlänga lidandet för civilbefolkningen att skicka mer och tyngre vapen. Vissa debattörer har argumenterat för att det är bättre att låta Ryssland ta över delar av landet och sen inleda förhandlingar. Hör varför både Rysslands president Vladimir Putin och bedömare i väst underskattat Ukrainas motståndskraft och möjlighet att försvara sig.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, tidigare korrespondent i Ryssland, Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg
2022-09-15
Länk till avsnitt

Därför vacklar Putins krigsmaskin

Ukraina har tagit tillbaka stora landområden de senaste dagarna och de ryska trupperna har tvingats bort från flera strategiska städer. Hör om dramatiska motgångar för Putins styrkor i Ukraina.

Efter en kraftig ukrainsk motoffensiv har ryska styrkor snabbt fått lämna stora delar av Charkiv-provinsen i nordöstra Ukraina. Kvar längs vägen finns övergivna ryska militärfordon, vapen och annat ryskt krigsmateriel. Ukrainas president Zelenskyj beskriver offensiven som en stor seger men även ryska propagandakanaler har medgett att Putins armé fått retirera. I helgen skulle en rysk artist ha hållit en rysk-patriotisk konsert i staden Izium för att fira de ryska framgångarna, men konserten fick ställas in eftersom de ryska trupperna i stället snabbt fick ge sig av. Ryska debattörer och lokalpolitiker har också börjat ifrågasätta kriget och president Putin. Hör vad de ryska bakslagen betyder för president Vladimir Putins ställning och vad som kan bli Rysslands nästa drag.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på FörsvarshögskolanProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen
2022-09-13
Länk till avsnitt

Mystiska dödsfall i Putins Ryssland

En rad ryska affärsledare har dött under oklara omständigheter bara sen i januari. Hör varför hela Vladimir Putins tid vid makten har präglats av oförklarliga dödsfall, mord och förgiftningar.

Nyligen föll den ryske oljeföretagaren Ravil Maganov från ett sjukhusfönster i Moskva. Omständigheterna runt hans död är oklara vissa anser att det kan ha varit självmord medan andra ifrågasätter den versionen. Maganov var styrelseordförande i oljejätten Lukoil, ett av de ryska företag som öppet kritiserat Putins invasion av Ukraina. Hittills under 2022 har minst åtta höjdare inom affärsvärlden i Ryssland dött under mystiska omständigheter, flera av dem har hittats döda i sina hem både i Ryssland och utomlands.Mordet på Dugins dotterI slutet av augusti dödades dottern till den ryske ultranationalistiske filosofen och ideologen Alexander Dugin i ett attentat. När den 29-åriga journalisten Daria Dugina dog efter att att en bomb utlösts i hennes bil började spekulationerna om att den verkliga måltavlan kunde ha varit hennes far den politiske filosofen Alexander Dugin. Dottern kom från en kulturfestival där hennes pappa hållit ett föredrag. Ryssland hävdade snabbt att Ukraina låg bakom dådet, något Ukraina förnekat. Fortfarande är detaljerna runt hennes död oklara och omgärdas av stor ryktesspridning. Både Dugin och hans dotter finns på sanktionslistor i flera västerländska länder, bland annat eftersom att Dugin spridit desinformation om UkrainaFörgiftningar av oppositionellaBland de mest kända mordförsöken var när oppositionsledaren Alexander Navalnyj år 2020 plötsligt insjuknade på ett plan på väg från Tomsk i Sibirien till Moskva. Det visade sig att nervgiftet Novitjok lagts i Navalnyjs kalsonger. Efter att Navalnyj fått intensivvård överlevde han, men han har senare fängslats. Även utomlands har regimkritiska ryssar förgiftats. År 2018 förgiftades Sergej Skripal och hans dotter Julia, också med nervgiftet Novitjok i Salisbury i England. Bägge överlevde. År 2006 dog den avhoppade ryska agenten Alexander Litvinenko efter att han druckit polonium-spetsat te i London. Enligt Europadomstolen låg Ryssland bakom mordet. Hör om en rad mystiska dödsfall och mordförsök under Putins tid vid makten.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Palmecentret, Johan Molander, tidigare diplomat och ambassadör i MoskvaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2022-09-08
Länk till avsnitt

Så skrev Gorbatjov in sig i världshistorien

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall.

Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen glasnost (öppenhet) och perestrojka (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.Därför förändrade Michail Gorbatjov RysslandMichail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den demokratiska chans som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson
2022-08-31
Länk till avsnitt

Därför vill Putin krossa Ukrainas självständighet

Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat.

I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.Ryssland tolererar inte självständigt UkrainaDet var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade orangea revolutionen ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.Putins militära hot mot UkrainaÅr 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark
2022-08-24
Länk till avsnitt

Så skulle kriget i Ukraina kunna ta slut | Radiokorrespondenterna Live 2022

Putins krig mot Ukraina har pågått i snart sex månader. Hör om den senaste utvecklingen efter Rysslands invasion och vad som skulle kunna stoppa kriget.

När Rysslands president Vladimir Putin i februari inledde det han beskriver som en särskild militäroperation trodde många bedömare att de ukrainska styrkorna skulle få svårt att försvara sig mot Putins krigsmakt. Men hittills har Ukraina bjudit hårt motstånd och ryska styrkor har inte lyckats närma sig huvudstaden Kiev eller hota Ukrainas president Zelenskyj. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar hur kriget utvecklats och hur ett slut på kriget skulle kunna se ut.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, bevakar Norge, Island och Finland, David Carlqvist, utrikesreporterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
2022-08-16
Länk till avsnitt

Mitt liv som korre: I krigets Ukraina | Radiokorrespondenterna Live 2022

Rysslands invasion av Ukraina har drivit miljontals på flykt och lett till stort lidande. Hör våra korrespondenter om att bevaka kriget på plats och om deras starkaste minnen av sex månaders krig.

Sen den ryska invasionen inleddes den 24 februari har Sveriges Radio haft olika reportrar på plats i Ukraina. De har skildrat död, krigsbrott, splittrade familjer men också glimtar av vardagsliv mitt i kriget. Nu är de hemma i Sverige och berättar om arbetet i Ukraina och hur det är att jobba tillsammans i en krigszon.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Caroline Kernen, Ungkorrespondent, Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
2022-08-16
Länk till avsnitt

Så splittrar Putins krig ryska familjer

Invasionen av Ukraina har lett till konflikter inom ryska familjer. Hör om bråk mellan släktingar och om paret som vill skiljas eftersom de tycker helt olika om Putins krig.

I en dokumentär från Radio Libertys webb-tv-kanal visas hur kriget i Ukraina skapat djupa konflikter inom familjer i Ryssland. Mammor som följer ryska propagandakanaler tror inte på det deras regimkritiska barn berättar om krigets verklighet. Syskon på olika sidor i konflikten kan inte längre tala om kriget. Bland dem som öppet visat sin osämja finns en av Rysslands mest kända skådespelare och hans dotter. Medan dottern kritiserat kriget har fadern Vladimir Masjkov hållit brandtal till stöd för kriget i Moskva. Hör hur Putins krig delar familjer och hur desinformation och propaganda äter sig in i familjerelationer.Om du vill se filmen om splittrade familjer så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=5qmQs2LbnaE&t=2161s Radio Liberty finansieras av den amerikanska regeringen.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Viktoria Rinkous, producent vid ryska redaktionen på EkotProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mernoosh
2022-07-07
Länk till avsnitt

Därför har Putin inte gett upp planen att ta Kiev

Ryska raketer har återigen avfyrats mot Ukrainas huvudstad Kiev. Hör varför Rysslands president Putin verkar hålla fast vid sin plan att ta kontroll över Kiev och i förlängningen hela Ukraina.

I början av kriget försökte ryska styrkor ta över Ukrainas huvudstad Kiev, störta regeringen och tillfångata president Zelenskyj. Det försöket misslyckades men det verkar inte som att Vladimir Putin släppt sina tidigare ambitioner om att inta Kiev och avsätta eller döda presidenten. Nya amerikanska underrättelserapporter tyder också på att Putins mål med invasionen ännu är att ta över stora delar av Ukraina. Hör även hur nära det var att Kiev föll i det tidiga skedet av kriget och hur ukrainska styrkor då lyckades stoppa de ryska specialförbanden.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Kiev, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier
2022-06-30
Länk till avsnitt

Putins grandiosa plan för att bli en historisk hjälte

Nyligen jämförde sig president Putin med tsar Peter den store och antydde att Ryssland nu kan komma att erövra ännu mer land än i Ukraina Om Putins gränslösa ambitioner att bli en historisk hjälte.

Den 9 juni höll Rysslands president Putin ett tal där han direkt jämförde den ryska invasionen av Ukraina med tsar Peter den stores krig på 1700-talet. Det stora Nordiska kriget var mot Sverige och Putin antydde att, precis som då, är det idag hans uppgift att ta tillbaka landområden han anser vara ryska. Det var inte första gången som Vladimir Putin använt hotfulla historiska referenser för att rättfärdiga sitt eget agerande och ignorera de gränsdragningar som finns idag. Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra månader, men målet för den ryska invasionen har omformulerats flera gånger. Först sas det att syftet var att avnazifiera Ukraina, sen har det talats om att ta över Donbas och sen om att återta hela det landområde som Putin anser tillhör Ryssland. Hur långt är president Vladimir Putin beredd att gå för att nå sina mål och vad är hans grandiosa plan?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid FörsvarshögskolanProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2022-06-16
Länk till avsnitt

Så har Putins krigsmakt plundrat i Ukraina

Ryska soldater plundrar Ukraina på allt från spannmål och stål till leksaker och tvättmaskiner. Hör hur den ryska invasionen har utvecklats till en stöldturné av både råvaror och personliga ägodelar.

I spåren av den ryska invasionen av Ukraina har det skett en omfattande plundring. Ryska soldater har till exempel tagit människors privata ägodelar som digitalkameror, tvättmaskiner och leksaker för barn. En kvinna som flytt från Ukraina tyckte sig känna igen sina egna saker när hon såg en bild av en rysk stridsvagn där soldaterna lastat på varor ovanpå stridsvagnen. På stridsvagnen som åkte genom hennes kvarter låg bland annat en ny vattenkokare och lakan med Disneymotiv. Journalister har också avslöjat listor på vilka ryska soldater som skickat iväg stöldgods från postkontor i Ukraina till sina hemstäder i olika delar av Ryssland.Plundring av spannmål och stålEfter att Ryssland tog över stålverket Azovstal efter hårda strider i Mariupol, så har skeppslaster med stål förts från hamnen där till Ryssland. Dessutom har delar av Ukrainas enorma spannmålsskörd fraktats till Ryssland, något ukrainska politiker anser är exempel på systematisk stöld. Under den period som ryska styrkor ockuperade området runt kärnkraftverket i Tjernobyl så fördes även datorer och annan teknisk utrustning iväg från den zon där marken ännu är kontaminerad av radioaktivt avfall efter Tjernobylolyckan. Hör varför plundringen sker och vad den har för funktion i kriget.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson
2022-06-09
Länk till avsnitt

Spekulationerna om att Putin är svårt sjuk

Den ryska ledningen har flera gånger behövt dementera rykten om att president Vladimir Putin skulle vara sjuk. Hör varför spekulationer om Putins sviktande hälsa blivit besvärande för makten i Kreml.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gick nyligen ut och sa att det inte går att se några sjukdomssymptom hos president Putin. Att Kreml överhuvudtaget kommenterar en sådan sak är ovanligt. Sen invasionen av Ukraina har ryktesspridningen om att Putin kan vara sjuk intensifierats och Kreml har vid upprepade tillfällen fått frågor om presidentens mående.Rykten om att Putin har cancer eller ParkinsonsKällor påstår att presidenten har smärtor, det spekuleras om cancer, Parkinsons sjukdom eller paranoia. Ryska grävande journalister har skrivit om att Putins personliga stab av läkare har ökat dramatiskt de senaste åren och att presidenten går igenom medicinska behandlingar. Men det finns också påståenden om att diskussionen om Putins hälsa skulle vara en konspiration planterad av makten själv. Uppgifterna om Putins vacklande hälsa är mycket svåra att bevisa och har hela tiden tillbakavisats från Putins stab.Planen för Putins efterträdareDet är sagt att Ryssland ska hålla presidentval år 2024. Men det är mycket oklart vad det finns för plan om Vladimir Putin någon gång inte kommer att kunna styra landet. Hör om diskussionerna om vem som skulle kunna efterträda Rysslands president och hur spekulationerna om Putins hälsa påverkar synen på presidenten.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för Psykologiskt FörsvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
2022-06-02
Länk till avsnitt

Så formar president Zelenskyj bilden av Ukraina

Sen kriget bröt ut håller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj dagliga tal till folket. Hör hur han genom sin retorik, sina filmer och sin person påverkar hur Ukraina uppfattas i världen.

Volodymyr Zelenskyj är den kände komikern som spelade president i tv-satiren Folkets tjänare men som sen valdes till Ukrainas verklige president. Tidigare har han gjort humorsketcher där han drivit hårt med Rysslands president Vladimir Putin. Nu leder Zelenskyj landet genom ett krig efter att Putin inlett det han beskriver som en specialoperation mot Ukraina. Idag utnyttjar president Zelenskyj hela sin dramaturgiska förmåga och erfarenhet från filmbranschen för att sprida Ukrainas budskap över världen. Han har hyllats för sina starka tal och genomtänkta retorik. Men kritiker anser att han inte tillräckligt uppmärksammade hotet från Ryssland före invasionen. Hör hur Ukrainas president nu lyckats få hela världen att lyssna på hans budskap om Ukraina.Fakta om Volodymyr ZelenskyjFödd 1978 i en judisk familj i dåvarande Sovjetunionen/nuvarande Ukraina.Var komiker i humorgruppen Kvartal 95.Valdes till president år 2019.Företräder partiet Folkets tjänare med samma namn som tv-serien han spelade i.Gick till val på att minska korruptionen men har kallats för populist av kritiker.Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson
2022-05-26
Länk till avsnitt

Putins militära bakslag i Ukraina

Ryska styrkor har tryckts tillbaka från Ukrainas näst största stad Charkiv och hundratals ryska soldater dog när de misslyckades med att korsa en flod. Hör om svårigheterna för Putins armé.

När de ryska trupperna försökte ta sig över floden Donets i östra Ukraina blev de beskjutna av ukrainskt artilleri, pontonbroar som lagts över floden trasades sönder och ett stort antal ryska soldater dödades. Men det är bara ett exempel på hur Putins styrkor misslyckats med ta sig fram i Ukraina. De ryska militären tros ha lidit stora förluster i kriget och det ukrainska motståndet har varit hårdare och mer effektivt än väntat. Hittills har de stora militära framgångarna i det Vladimir Putin beskriver som en specialoperation i Ukraina uteblivit.Sprickor i Rysslands propaganda om krigetDen ryske pensionerade översten och militärexperten Michail Chodarjonok har sagt på rysk statlig TV att de ryska trupperna har problem och att Ryssland är isolerat, men ett par dagar senare har han tagit tillbaka sina uttalanden. Men samtidigt kan utvecklingen vända snabbt. Systematiska attacker mot bränsledepåer i Ukraina gör att den ukrainska armén riskerar att bli utan bränsle till sina stridsfordon. Hör om bakslagen för de ryska styrkorna och om de svaga punkterna i Ukrainas försvar. Vi beskriver också varför bedömare tror att Vladimir Putin inte kan acceptera en rysk förlust i Ukraina.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina och David Carlqvist, reporter på Ekot som bevakar försvarsfrågorProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joachim Persson
2022-05-19
Länk till avsnitt

Konspirationsteorierna som sprids om kriget i Ukraina

Påståenden om att nazister styr Ukraina och om hemliga laboratorier för biologiska vapen är några av krigets konspirationer. Hör vad desinformation och konspirationer betyder i den ryska propagandan.

Enligt en av de mest spridda konspirationsteorierna i Ryssland är det vi nu ser hända i Ukraina ett resultat av att väst gör allt för att hindra Ryssland från att utvecklas och bli en stark nation. Den här tanken har upprepats så många gånger att de som formulerat den börjat tro på den som en självklar sanning.Påståendet att nazister styr UkrainaRysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger sagt att invasionen av Ukraina är ett sätt att avnazifiera Ukraina. Putins anklagelse om att Ukraina styrs av en nazistisk regering och att president Zelenskyj är nazist är en av många konspirationer som cirkulerar under kriget. Dessutom finns konspirationsteorier om att soldater från Ukraina ska ha korsfäst och bränt ryska soldater. De teorierna hänger delvis samman med falska påståenden om att en ryskspråkig treåring ska ha korsfästs tidigare i Ukraina. Det hävdas också att Ukraina har hemliga laboratorier där biologiska och kemiska vapen tillverkas med stöd från USA. Hör också varför vissa i Ryssland tror att USA inte alls var först på månen, att själva månlandningen var fejk och hur det hänger ihop med den politiska utvecklingen i Ryssland. Vi berättar dessutom om den ryske författaren och debattören Nikolaj Starikov som genom sina böcker sprider rena konspirationer. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar konspirationer, desinformation och lögner och vad de har för funktion i propagandaspelet om kriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kalle Kniivilä, författare och journalist på Sydsvenskan, Per Enerud, Rysslandskännare vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar och som också arbetat med EU:s kartläggning av rysk desinformationProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman
2022-05-13
Länk till avsnitt

Putin anklagar väst för invasionen av Ukraina

Ryssland firar segerdagen efter andra världskriget samtidigt som kriget i Ukraina pågår. Vid firandet påstod Vladimir Putin att väst trappat upp militärt och därför provocerat fram Rysslands invasion.

Den 9 maj är en helgdag i Ryssland eftersom segern i andra världskriget hyllas, eller det stora fosterländska krigetsom det beskrivs i Ryssland. Traditionellt hålls enorma militärparader med stridsfordon, flyguppvisning och marschorkestrar i Moskva. Men i år är den ryska armén framför allt upptagen med striderna i Ukraina där Ryssland lidit stora förluster. Hör hur den ryske presidenten Vladimir Putin nu försöker rättfärdiga invasionen av Ukraina. Putin sa i ett tal vid militärparaden att ryska styrkor strider i Ukraina för att försvara moderlandet och la skulden för kriget på västvärlden och Nato. Segerdagens historia genom årenRadiokorrespondenterna Ryssland berättar också om segerdagens historia och hur Vladimir Putin förändrat traditionen för sina syften och gjort det till en uppvisning av militär styrka. Årets firande var dock nedtonat jämfört med tidigare och president Putin såg trött ut. Hör också vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa när Ukraina höll sin minnesdag efter andra världskriget den 8 maj. Medan Putin höll tal inför en traditionell militärparad i den ryska huvudstaden talade Zelenskyj klädd i t-shirt framför utbombade ruiner i Borodyanka. Båda presidenterna kopplade ihop det som händer idag med historien och andra världskriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren och Johanna Melén, RysslandskorrespondenterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mehrnoosh
2022-05-09
Länk till avsnitt

Därför är Donbas avgörande för Putins större plan

Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland.

Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.Donbas har strategisk betydelseOm Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds UniversitetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman
2022-05-05
Länk till avsnitt

När fiktionen blir verklighet ? om krigets psykologi

Om filmerna, romanerna och föreställningarna som idag känns kusligt aktuella eftersom de skildrar krigets psykologi. Hör hur konsten kan användas för att förstå Putins invasion av Ukraina.

I Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar gästerna kriget i Ukraina utifrån varsitt konstnärligt verk. Vi berättar om parallellerna mellan verkligheten och tv-serien Folkets tjänare där Ukrainas nuvarande president Zelenskyj spelar huvudrollen. Hör även om dramafilmen Kiborgi på engelska: Cyborgs: Heroes Never Die som handlar om striderna vid flygplatsen i Donetsk mellan ryskstödda styrkor och ukrainsk militär. Dessutom om hur Vladimir Sorokins roman I det heliga Rysslands tjänst förutspår utvecklingen i Putins Ryssland. Också om kontroverserna runt en balettföreställning om den legendariske dansaren Rudolf Nureyev vid den anrika Bolshoiteatern i Moskva. Vad kan kulturen lära oss om Rysslands president Vladimir Putin och invasionen av Ukraina?Några lästips om ni inte orkar alla tjocka böcker om Putin:Det vita gardetav Michail BulgakovHadji Murat av Lev TolstojVid glömskans rand av Sergej LebedevTiden Second hand av Svetlana AleksijevitjMedverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström tidigare Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Stefan Ingvarsson, Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg
2022-04-28
Länk till avsnitt

Berättelsen om Putins stenrika oligarker

I Vladimir Putins närhet finns mäktiga oligarker med spektakulära rikedomar. Hör om männen som byggt upp enorma förmögenheter under Putins styre och vilken roll de spelar i den ryska maktapparaten.

Efter Ukrainakriget har USA och en rad andra länder har riktat personliga sanktioner mot ryska oligarker och deras familjemedlemmar. Världen över publiceras foton på oligarkernas lyxyachter, privatflygplan och palats och krav höjs på att deras tillgångar ska konfiskeras.Oligarkerna nära Vladimir PutinOligarker som stöttar president Vladimir Putin har gynnats av sina band till presidenten medan de som utmanar Putins makt riskerar att straffas hårt. Den ryske miljardären Jurij Kovaltjuk är en nära vän till Rysslands president och brukar kallas Putins personliga bankir. Kovaltjuk äger bland annat några av Rysslands mest inflytelserika TV-kanaler och anses ha stor makt över den information som förmedlas till exempel om kriget i Ukraina. Oligarken Alisjer Usmanov leder ett enormt konglomerat med företag inom gruvindustrin och telekombranschen. Han är något av en doldis men listas av EU som en av Putins favorit-oligarker. Usmanov anses vara en av de 100 rikaste i världen och äger världens dyraste och tyngsta lyxyacht.Roman Abramovitj vill sälja ChelseaEn annan av de mest välkända oligarkerna är Roman Abramovitj som är listad som en av världens rikaste män och som gjort sig stora förmögenheter bland annat genom att ha ägt oljebolag. Abramovitj äger idag fotbollsklubben Chelsea men efter att sanktioner riktats mot honom så planerar han att sälja klubben. Under Ukrainakriget har Abramovitj deltagit vid förhandlingar mellan parterna.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Torbjörn Becker, expert på rysk ekonomi vid Handelshögskolan i StockholmProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonLjudtekniker: Andreas Ericsson
2022-04-21
Länk till avsnitt

Putins propaganda och lögner om kriget

Liken på gatorna i ukrainska Butja, den sönderskjutna staden Mariupol och vittnesmål om våldtäkter. Radiokorrespondenterna Ryssland om krigets brutala verklighet, men hur ser det ut i den ryska propaganda-TV-apparaten?

Verkligheten i ButjaLubna El-Shanti har precis kommit tillbaka från Kiev och förstäderna Butja och Irpin. Maria Persson Löfgren berättar om Odessa där hon har varit. De berättar om folket de mött, om hur de lever, och om vad de varit med om.Propagandan i RysslandI Vladimir Putins Ryssland pumpas det ut en surrealistisk version av verkligheten som helt förnekar ansvar för krigsbrott och våld mot civila på platser som Butja. Johanna Melén berättar om den märkliga uppvisningen på rymdbasen i Amur-provinsen där Putin och Belarus diktator Aleksander Lukasjenko diskuterade samarbete i rymden.Programledare: Jesper Lindau Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent Lubna El-Shanti, Ekots utsända till Ukraina Johanna Melén, Rysslandskorrespondent Producent: Lena BejerotTekniker: Jakob Gustavsson
2022-04-14
Länk till avsnitt

Så skulle Putin kunna ställas till svars för krigsbrott

När Ukraina återtog staden Butja hittade man massgravar och döda civila på gatorna. Nu anklagas ryska styrkor för att ha begått krigsbrott. Kommer de ansvariga för morden att straffas?

Butja och krigen i TjetjenienLiken i Butja, som är en stad precis utanför Kiev, för tankarna till det som hände i förorten Novye Aldy i Groznyj  i februari 2000. Då dödades mer än 60 människor av ryska soldater. Den massakern undersöktes av journalisten Anna Politkovskaja som publicerade det i tidningen Novaja Gazeta. Hon sköts senare ihjäl i sin hiss i Moskva. Ryssland har fällts många gånger i Europadomstolen för brott begångna av ryska soldater under krigen i Tjetjenien.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, Forskningsledare FOI och Martin Uggla Östgruppen. Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-04-07
Länk till avsnitt

Så formades Putin av tiden som spion

Putins maktbas och gamla arbetsgivare är säkerhetstjänsten FSB, fd. KGB. Hör experterna om Putins tid vid Ryska säkerhetstjänsten och hur den präglat honom.

Medverkande: Johanna Melén, vår Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare FOI, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-04-04
Länk till avsnitt

Fyra punkter som inte gått enligt Putins krigsplaner

Ukrainas motstånd, informationskriget och den militära strategin. Hör experterna om Vladimir Putins misslyckanden i kriget i Ukraina.

Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut och Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-31
Länk till avsnitt

Ryska motståndet mot Putin

Ryssland är ett land med djupa erfarenheter av att göra motstånd. Inte minst nu under Putins hårda tillslag mot all opposition i Ryssland, som kulminerat under invasionen av Ukraina.

Är Ryssland en diktatur?Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Oleg Orlov från Memorial, om striden om historieskrivningen, striden om hur ryssar ska minnas sin historia, en avgörande strid för Vladimir Putin. Vi ställer också frågan om Ryssland nu är en diktatur, ett totalitärt samhälle?Konst som motstånd I programmet pratar vi också om Aleksej Navalnyj, varför hans rörelse varit så farlig för Vladimir Putin och om det är så att en rysk liberal verkligen automatiskt är emot invasionen av Ukraina. Pussy Riot och Maria Aljochina berättar vi också om, om hur Punkbönen i Frälsarkatedralen blev ett tillfälle för det Putinska systemet.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-24
Länk till avsnitt

Putins strategi i kriget i Ukraina

Hyreshus i brand efter träff från artilleri och helförstörda sjukhus. Varför skjuter Ryssland på bostadsområden i Ukraina och vad gäller för civila i ett krig?

Belägrad stadVad är egentligen Vladimir Putins strategi, varför angriper han så många civila mål? En av de städer där många civila drabbats mycket hårt av Rysslands krig i Ukraina är kuststaden Mariupol som en gång hade mer än 400 000 invånare. Staden bombas dag ut och dag in och är belägrad av ryska styrkor. Folk har svårt med mat och vatten och döda får ibland lämnas ute på gatan.Krigets lagarKrig handlar ju en hel del om våld, men är inte utan ordning och det finns det som kallas Krigets lagar eller den humanitära rätten. Det som ska göra det omänskliga i krig mer civiliserat. En kärna är de fyra Genèvekonventionerna från 1949, speciellt den fjärde som gäller skydd av civila i krig. Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson Totalförsvarets forskningsinstitut, Gregor Noll, professor i internationell rätt på Göteborgs universitet.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-17
Länk till avsnitt

Det kan hända om Kiev faller

Flera Ukrainska städer har attackeras intensivt av ryska styrkor under kriget i Ukraina. Men vad händer om huvudstaden Kiev faller?

Att erövra en stadI Radiokorrespondenterna Ryssland samtalar gästerna om hur man tar en stad, om gerillakrigföring i stadsmiljö, om varför invasionen av Ukraina kommit att likna "Det finska vinterkriget" och om den ryska förstörelsen av Groznyj i Tjetjenien.KievKiev är en stor stad med uppemot 3 miljoner invånare. Inte mycket pekar på att Ryssland skulle ha tillräckligt med militär personal för att omringa och belägra Kiev. Istället befarar många att beskjutningen av staden kommer att bli intensiv.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-10
Länk till avsnitt

Det skulle kunna stoppa Putin

Det ryska folket, presidentens inre krets eller ekonomiska sanktioner. I Radiokorrespondenterna Ryssland tittar vi på vad som skulle kunna vara nyckeln för att få Vladimir Putin att avsluta kriget i Ukraina.

Det ryska folket eller Putins närmaste män?Kan det ryska folket stoppa Vladimir Putin, eller kommer de att sluta upp bakom honom? De ekonomiska sanktionerna, kan dom stoppa Putin? Vad händer om Ukraina vinner kriget? Kommer den inre kretsen att göra slut på Putin?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-11
Länk till avsnitt

Männen i Putins innersta krets

Den ryska invasionen är beordrad av Vladimir Putin, men bakom honom finns flera andra personer. Vilka är männen i Putins inre krets och vad har dom för makt ?

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är sjätte avsnittet.Systemet bakom PutinI Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vi om Putins närmaste män: försvarsministern Sergej Sjojgu som ligger bakom annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina. Jevgenij Prigozjin, som kallas Putins kock, som ligger bakom påverkan på det amerikanska presidentvalet och kopplas till legosoldaterna i företaget Wagner. Hör också om Nikolaj Patrusjev, gammal FSB-chef som känt Putin sedan 1970-talet, nu sekreterare i Säkerhetsrådet.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Martin Kragh UI och Bo Petersson, professor i statsvetenskap IMER vid institutionen för Globala politiska studier.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman och Lena [email protected]
2022-03-03
Länk till avsnitt

Därför attackerar Ryssland Ukraina nu

Ryssland har inlett en attack mot grannlandet Ukraina. Hör om döden för den europeiska säkerhetsordningen, om Putins alltmer auktoritära styre, och vi frågar oss om detta är början på Putins fall?

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är femte avsnittet.Sedan Ryssland började samla trupp längs med Ukrainas gränser har projektet handlat om att med militär makt sätta press på NATO, USA och EU. Vladimir Putin verkar nu sikta på att ta hela Ukraina militärt. Vi samtalar om det då innebär döden för den så kallade europeiska säkerhetsordningen?Putins andra frontDet finns många grenar på det putinska trädet. Inne i Ryssland har systemet kring Putin under en längre tid slagit till allt hårdare mot alla former av opposition, mot det civila samhället som vill beskriva utveckla Ryssland på ett sätt som avviker från Vladimir Putins. Vi diskuterar om attacken mot Ukraina är en annan del av samma auktoritära system.Ekonomiskt kaosDen ryska attacken mot Ukraina får snabbt ekonomiska effekter. Både från de ukrainska städerna Mariupol och Charkiv kommer röster om att det är köer till bankomater och i mataffärer. Vladimir Putins framtid är också kopplat till om han kan leverera en bra vardag till de ryska medborgarna, annars kan förändringar komma fort.Medverkande: Johann Melén, Rysslandskorrespondent, Maria Persson-Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson. FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut och Torbjörn Becker, SITE, Stockholm Institute of Transition Economics.Programledare: Jesper Lindau [email protected] spelades in på torsdagsförmiddagen den 24 februari.
2022-02-24
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.