Sveriges 100 mest populära podcasts

Radiokorrespondenterna Ryssland

Radiokorrespondenterna Ryssland

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/radiokorrespondenterna

Avsnitt

Paniken i Ryssland efter Putins mobilisering

Putins order om mobilisering har lett till kaos runtom i Ryssland. Män grips och kallas direkt in för att strida i Ukraina. Kvinnor kräver att deras män inte ska skickas att dö i kriget.

Efter att Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu tillkännagett att hundratusentals män ska mobiliseras för att strida i Ukraina så har det varit kraftiga protester på flera platser i Ryssland. Trots att det först talades om 300 000 män och en så kallad partiell mobilisering, så verkar det inte alla stämma. Män grips i samband med demonstrationer och får inkallelseorder i handen. Långt fler än de som grupper som först listades ska nu mobiliseras. Bara sen förra onsdagen har tusentals gripits. I demonstrationerna hörs slagordet ingen mobilisering till graven och nej till kriget. Även kvinnor har protesterat mot att deras män och söner sänds till ett krig där de riskerar att bli kanonmat.Ryska män flyr Putins mobiliseringDet har varit fullbokat på flyg som lämnar Ryssland för destinationer som Istanbul och Belgrad. Bland resenärerna finns många unga män som hellre flyr än krigar för Ryssland i Ukraina. Vid gränsövergångar försöker tiotusentals män ta sig ut ur Ryssland. Hör hur Putins mobiliseringsorder skapat oro och får män att fly landet.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joar Jonsson
2022-09-29
Länk till avsnitt

Putins ansvar för krigsbrotten i Ukraina

Nya massgravar upptäcks när de ryska styrkorna drivs ut. Hör hur Ukraina samlar bevis mot förövarna och hur stora chanserna är att Rysslands president Putin kan ställas till svars för krigsbrott.

Efter att Putins trupper tvingats retirera från platser som Butja, Irpin och Izium hittas massgravar med döda människor. Kropparna bär spår av våld eller tortyr. Samtidigt som Ukraina sörjer sina döda pågår nu ett arbete med att dokumentera skador och försöka bevisa vem som har stått för våldet. Det långsiktiga målet är att få förövarna fällda för krigsbrott.Möjligheterna att få Putin fälld för krigsbrottDet var Rysslands president som deklarerade att det han kallar en militär specialoperation inletts mot Ukraina. Som president har han det yttersta ansvaret, men hur stora är chanserna att bevisa Putins ansvar för våldet i Ukraina? President Putin och andra ledande politiker i Ryssland förnekar att krigsbrott begåtts och hävdar i stället att det är Ukraina som står för krigsförbrytelser. Hör om arbetet att fälla någon för krigsbrott som inte erkänner att brotten begåtts.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Peter Lidén överstelöjtnantProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson
2022-09-22
Länk till avsnitt

EXTRAPODD: Därför bryter Putin tystnaden just nu

Rysslands president Putin har hållit tal till nationen för första gången sen kriget mot Ukraina inleddes. Hör varför Putin mobiliserar fler män, om nya kärnvapenhot och varför Putin talar just nu.

Sista gången Putin höll tal till det ryska folket om kriget var när han deklarerade att det som i rysk retorik kallas en militär specialoperation" det vill säga att den fullskaliga invasionen inletts mot Ukraina. Kriget har nu pågått i snart sju månader och Vladimir Putin har hållit ett nytt inspelat tal till nationen. I talet sa Putin att Ryssland har olika sorters vapen att använda vilket ses som ett förtäckt kärnvapenhot. Putin la även till att han inte bluffar när det gäller dessa vapen. Dessutom sa försvarsminister Sergej Sjoigu att 300 000 reservister kallas in i det Putin beskriver som en partiell mobilisering. Hör varför Putin talar vid den här tidpunkten och varför han upprepar hotet om kärnvapen.Omröstningar i ryskkontrollerade områdenRyssland har deklarerat att det ska hållas det som i rysk propaganda kallas folkomröstningar i Donbas och andra områden som ockuperas av ryska styrkor. Det här är ingen ny företeelse, redan år 2014 genomfördes lokala folkomröstningar som enligt oberoende bedömare inte uppfyllde kriterierna för fria och oberoende val.Hör analysen av Putins senaste tal och vad som blir hans nästa drag i Ukraina.Medverkande: Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, Johanna Melén tidigare Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Susanne Martinsson
2022-09-21
Länk till avsnitt

Så underskattar Putin Ukrainas stridsvilja

När Putins styrkor invaderade Ukraina trodde många bedömare på en snabb rysk seger. Vissa i väst ansåg att det inte ens var någon idé att ge Ukraina vapen. Hör varför så många räknat ut Ukraina.

Den senaste tiden har Ukraina gjort en oväntat framgångsrik motoffensiv och drivit ut de ryska trupperna från stora landområden i nordöstra Ukraina. Men sen Rysslands storskaliga invasion inleddes den 24 februari har det funnits militära och politiska bedömare som hävdat att Ukraina kommer att ha svårt att försvara sig och att det bara kommer att förlänga lidandet för civilbefolkningen att skicka mer och tyngre vapen. Vissa debattörer har argumenterat för att det är bättre att låta Ryssland ta över delar av landet och sen inleda förhandlingar. Hör varför både Rysslands president Vladimir Putin och bedömare i väst underskattat Ukrainas motståndskraft och möjlighet att försvara sig.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, tidigare korrespondent i Ryssland, Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg
2022-09-15
Länk till avsnitt

Därför vacklar Putins krigsmaskin

Ukraina har tagit tillbaka stora landområden de senaste dagarna och de ryska trupperna har tvingats bort från flera strategiska städer. Hör om dramatiska motgångar för Putins styrkor i Ukraina.

Efter en kraftig ukrainsk motoffensiv har ryska styrkor snabbt fått lämna stora delar av Charkiv-provinsen i nordöstra Ukraina. Kvar längs vägen finns övergivna ryska militärfordon, vapen och annat ryskt krigsmateriel. Ukrainas president Zelenskyj beskriver offensiven som en stor seger men även ryska propagandakanaler har medgett att Putins armé fått retirera. I helgen skulle en rysk artist ha hållit en rysk-patriotisk konsert i staden Izium för att fira de ryska framgångarna, men konserten fick ställas in eftersom de ryska trupperna i stället snabbt fick ge sig av. Ryska debattörer och lokalpolitiker har också börjat ifrågasätta kriget och president Putin. Hör vad de ryska bakslagen betyder för president Vladimir Putins ställning och vad som kan bli Rysslands nästa drag.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på FörsvarshögskolanProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen
2022-09-13
Länk till avsnitt

Mystiska dödsfall i Putins Ryssland

En rad ryska affärsledare har dött under oklara omständigheter bara sen i januari. Hör varför hela Vladimir Putins tid vid makten har präglats av oförklarliga dödsfall, mord och förgiftningar.

Nyligen föll den ryske oljeföretagaren Ravil Maganov från ett sjukhusfönster i Moskva. Omständigheterna runt hans död är oklara vissa anser att det kan ha varit självmord medan andra ifrågasätter den versionen. Maganov var styrelseordförande i oljejätten Lukoil, ett av de ryska företag som öppet kritiserat Putins invasion av Ukraina. Hittills under 2022 har minst åtta höjdare inom affärsvärlden i Ryssland dött under mystiska omständigheter, flera av dem har hittats döda i sina hem både i Ryssland och utomlands.Mordet på Dugins dotterI slutet av augusti dödades dottern till den ryske ultranationalistiske filosofen och ideologen Alexander Dugin i ett attentat. När den 29-åriga journalisten Daria Dugina dog efter att att en bomb utlösts i hennes bil började spekulationerna om att den verkliga måltavlan kunde ha varit hennes far den politiske filosofen Alexander Dugin. Dottern kom från en kulturfestival där hennes pappa hållit ett föredrag. Ryssland hävdade snabbt att Ukraina låg bakom dådet, något Ukraina förnekat. Fortfarande är detaljerna runt hennes död oklara och omgärdas av stor ryktesspridning. Både Dugin och hans dotter finns på sanktionslistor i flera västerländska länder, bland annat eftersom att Dugin spridit desinformation om UkrainaFörgiftningar av oppositionellaBland de mest kända mordförsöken var när oppositionsledaren Alexander Navalnyj år 2020 plötsligt insjuknade på ett plan på väg från Tomsk i Sibirien till Moskva. Det visade sig att nervgiftet Novitjok lagts i Navalnyjs kalsonger. Efter att Navalnyj fått intensivvård överlevde han, men han har senare fängslats. Även utomlands har regimkritiska ryssar förgiftats. År 2018 förgiftades Sergej Skripal och hans dotter Julia, också med nervgiftet Novitjok i Salisbury i England. Bägge överlevde. År 2006 dog den avhoppade ryska agenten Alexander Litvinenko efter att han druckit polonium-spetsat te i London. Enligt Europadomstolen låg Ryssland bakom mordet. Hör om en rad mystiska dödsfall och mordförsök under Putins tid vid makten.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Palmecentret, Johan Molander, tidigare diplomat och ambassadör i MoskvaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2022-09-08
Länk till avsnitt

Så skrev Gorbatjov in sig i världshistorien

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall.

Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen glasnost (öppenhet) och perestrojka (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.Därför förändrade Michail Gorbatjov RysslandMichail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den demokratiska chans som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson
2022-08-31
Länk till avsnitt

Därför vill Putin krossa Ukrainas självständighet

Den 24 augusti firas Ukrainas självständighetsdag, exakt sex månader efter Putins invasion av Ukraina. Hör varför Rysslands president Vladimir Putin inte accepterar att Ukraina är en fri stat.

I vanliga fall brukar Ukrainas självständighet firas stort, men i stället för ett traditionellt firande med fest och parader har utbrända och sönderskjutna ryska militärfordon ställts ut i huvudstaden Kiev som en påminnelse om kriget som pågår. Ukrainas president Zelenskyj har varnat för möjliga ryska attacker under självständighetsdagen och säger att Ukraina i så fall kommer att svara kraftfullt.Ryssland tolererar inte självständigt UkrainaDet var den 24 augusti 1991 som Ukraina skrev under en självständighetsdeklaration om att bryta sig ur Sovjetunionen. Men genom åren har Ryssland har fortsatt att stötta utvalda politiska ledare i Ukraina. I november 2004 bröt den så kallade orangea revolutionen ut efter att den proryska kandidaten Viktor Janukovytj utropats till segrare i presidentvalet. Demonstranterna ansåg att valet var riggat. Åren efter revolutionen blev dock för många en besvikelse och Janukovytj kunde göra en överraskande comeback i nästa val. Hösten 2013 började nya demonstrationer i liten skala som sen utvecklades till massprotester med hundratusentals deltagare. Protesterna fick en blodig upplösning och tvingade fram ett regeringsskifte.Putins militära hot mot UkrainaÅr 2014 annekterade Ryssland Krim och i Donbass har kriget redan pågått i åtta år. Men för exakt sex månader sen deklarerade Rysslands president Vladimir Putin starten på en fullskalig invasion av Ukraina. Putin påstår att Ukraina styrs av nazister och drogmissbrukare och enligt hans världsbild behöver Ukraina därför befrias. Hör varför Putin och Ryssland ser Ukrainas självständighet som ett hot och försöker förgöra Ukraina som egen stat.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark
2022-08-24
Länk till avsnitt

Så skulle kriget i Ukraina kunna ta slut | Radiokorrespondenterna Live 2022

Putins krig mot Ukraina har pågått i snart sex månader. Hör om den senaste utvecklingen efter Rysslands invasion och vad som skulle kunna stoppa kriget.

När Rysslands president Vladimir Putin i februari inledde det han beskriver som en särskild militäroperation trodde många bedömare att de ukrainska styrkorna skulle få svårt att försvara sig mot Putins krigsmakt. Men hittills har Ukraina bjudit hårt motstånd och ryska styrkor har inte lyckats närma sig huvudstaden Kiev eller hota Ukrainas president Zelenskyj. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar hur kriget utvecklats och hur ett slut på kriget skulle kunna se ut.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Carina Holmberg, bevakar Norge, Island och Finland, David Carlqvist, utrikesreporterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
2022-08-16
Länk till avsnitt

Mitt liv som korre: I krigets Ukraina | Radiokorrespondenterna Live 2022

Rysslands invasion av Ukraina har drivit miljontals på flykt och lett till stort lidande. Hör våra korrespondenter om att bevaka kriget på plats och om deras starkaste minnen av sex månaders krig.

Sen den ryska invasionen inleddes den 24 februari har Sveriges Radio haft olika reportrar på plats i Ukraina. De har skildrat död, krigsbrott, splittrade familjer men också glimtar av vardagsliv mitt i kriget. Nu är de hemma i Sverige och berättar om arbetet i Ukraina och hur det är att jobba tillsammans i en krigszon.Det här avsnittet av Radiokorrespondenterna Ryssland spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Caroline Kernen, Ungkorrespondent, Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
2022-08-16
Länk till avsnitt

Så splittrar Putins krig ryska familjer

Invasionen av Ukraina har lett till konflikter inom ryska familjer. Hör om bråk mellan släktingar och om paret som vill skiljas eftersom de tycker helt olika om Putins krig.

I en dokumentär från Radio Libertys webb-tv-kanal visas hur kriget i Ukraina skapat djupa konflikter inom familjer i Ryssland. Mammor som följer ryska propagandakanaler tror inte på det deras regimkritiska barn berättar om krigets verklighet. Syskon på olika sidor i konflikten kan inte längre tala om kriget. Bland dem som öppet visat sin osämja finns en av Rysslands mest kända skådespelare och hans dotter. Medan dottern kritiserat kriget har fadern Vladimir Masjkov hållit brandtal till stöd för kriget i Moskva. Hör hur Putins krig delar familjer och hur desinformation och propaganda äter sig in i familjerelationer.Om du vill se filmen om splittrade familjer så finns den här: https://www.youtube.com/watch?v=5qmQs2LbnaE&t=2161s Radio Liberty finansieras av den amerikanska regeringen.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Viktoria Rinkous, producent vid ryska redaktionen på EkotProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mernoosh
2022-07-07
Länk till avsnitt

Därför har Putin inte gett upp planen att ta Kiev

Ryska raketer har återigen avfyrats mot Ukrainas huvudstad Kiev. Hör varför Rysslands president Putin verkar hålla fast vid sin plan att ta kontroll över Kiev och i förlängningen hela Ukraina.

I början av kriget försökte ryska styrkor ta över Ukrainas huvudstad Kiev, störta regeringen och tillfångata president Zelenskyj. Det försöket misslyckades men det verkar inte som att Vladimir Putin släppt sina tidigare ambitioner om att inta Kiev och avsätta eller döda presidenten. Nya amerikanska underrättelserapporter tyder också på att Putins mål med invasionen ännu är att ta över stora delar av Ukraina. Hör även hur nära det var att Kiev föll i det tidiga skedet av kriget och hur ukrainska styrkor då lyckades stoppa de ryska specialförbanden.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Kiev, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier
2022-06-30
Länk till avsnitt

Putins grandiosa plan för att bli en historisk hjälte

Nyligen jämförde sig president Putin med tsar Peter den store och antydde att Ryssland nu kan komma att erövra ännu mer land än i Ukraina Om Putins gränslösa ambitioner att bli en historisk hjälte.

Den 9 juni höll Rysslands president Putin ett tal där han direkt jämförde den ryska invasionen av Ukraina med tsar Peter den stores krig på 1700-talet. Det stora Nordiska kriget var mot Sverige och Putin antydde att, precis som då, är det idag hans uppgift att ta tillbaka landområden han anser vara ryska. Det var inte första gången som Vladimir Putin använt hotfulla historiska referenser för att rättfärdiga sitt eget agerande och ignorera de gränsdragningar som finns idag. Kriget i Ukraina har snart pågått i fyra månader, men målet för den ryska invasionen har omformulerats flera gånger. Först sas det att syftet var att avnazifiera Ukraina, sen har det talats om att ta över Donbas och sen om att återta hela det landområde som Putin anser tillhör Ryssland. Hur långt är president Vladimir Putin beredd att gå för att nå sina mål och vad är hans grandiosa plan?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare FOI, Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid FörsvarshögskolanProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2022-06-16
Länk till avsnitt

Så har Putins krigsmakt plundrat i Ukraina

Ryska soldater plundrar Ukraina på allt från spannmål och stål till leksaker och tvättmaskiner. Hör hur den ryska invasionen har utvecklats till en stöldturné av både råvaror och personliga ägodelar.

I spåren av den ryska invasionen av Ukraina har det skett en omfattande plundring. Ryska soldater har till exempel tagit människors privata ägodelar som digitalkameror, tvättmaskiner och leksaker för barn. En kvinna som flytt från Ukraina tyckte sig känna igen sina egna saker när hon såg en bild av en rysk stridsvagn där soldaterna lastat på varor ovanpå stridsvagnen. På stridsvagnen som åkte genom hennes kvarter låg bland annat en ny vattenkokare och lakan med Disneymotiv. Journalister har också avslöjat listor på vilka ryska soldater som skickat iväg stöldgods från postkontor i Ukraina till sina hemstäder i olika delar av Ryssland.Plundring av spannmål och stålEfter att Ryssland tog över stålverket Azovstal efter hårda strider i Mariupol, så har skeppslaster med stål förts från hamnen där till Ryssland. Dessutom har delar av Ukrainas enorma spannmålsskörd fraktats till Ryssland, något ukrainska politiker anser är exempel på systematisk stöld. Under den period som ryska styrkor ockuperade området runt kärnkraftverket i Tjernobyl så fördes även datorer och annan teknisk utrustning iväg från den zon där marken ännu är kontaminerad av radioaktivt avfall efter Tjernobylolyckan. Hör varför plundringen sker och vad den har för funktion i kriget.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson
2022-06-09
Länk till avsnitt

Spekulationerna om att Putin är svårt sjuk

Den ryska ledningen har flera gånger behövt dementera rykten om att president Vladimir Putin skulle vara sjuk. Hör varför spekulationer om Putins sviktande hälsa blivit besvärande för makten i Kreml.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov gick nyligen ut och sa att det inte går att se några sjukdomssymptom hos president Putin. Att Kreml överhuvudtaget kommenterar en sådan sak är ovanligt. Sen invasionen av Ukraina har ryktesspridningen om att Putin kan vara sjuk intensifierats och Kreml har vid upprepade tillfällen fått frågor om presidentens mående.Rykten om att Putin har cancer eller ParkinsonsKällor påstår att presidenten har smärtor, det spekuleras om cancer, Parkinsons sjukdom eller paranoia. Ryska grävande journalister har skrivit om att Putins personliga stab av läkare har ökat dramatiskt de senaste åren och att presidenten går igenom medicinska behandlingar. Men det finns också påståenden om att diskussionen om Putins hälsa skulle vara en konspiration planterad av makten själv. Uppgifterna om Putins vacklande hälsa är mycket svåra att bevisa och har hela tiden tillbakavisats från Putins stab.Planen för Putins efterträdareDet är sagt att Ryssland ska hålla presidentval år 2024. Men det är mycket oklart vad det finns för plan om Vladimir Putin någon gång inte kommer att kunna styra landet. Hör om diskussionerna om vem som skulle kunna efterträda Rysslands president och hur spekulationerna om Putins hälsa påverkar synen på presidenten.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för Psykologiskt FörsvarProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
2022-06-02
Länk till avsnitt

Så formar president Zelenskyj bilden av Ukraina

Sen kriget bröt ut håller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj dagliga tal till folket. Hör hur han genom sin retorik, sina filmer och sin person påverkar hur Ukraina uppfattas i världen.

Volodymyr Zelenskyj är den kände komikern som spelade president i tv-satiren Folkets tjänare men som sen valdes till Ukrainas verklige president. Tidigare har han gjort humorsketcher där han drivit hårt med Rysslands president Vladimir Putin. Nu leder Zelenskyj landet genom ett krig efter att Putin inlett det han beskriver som en specialoperation mot Ukraina. Idag utnyttjar president Zelenskyj hela sin dramaturgiska förmåga och erfarenhet från filmbranschen för att sprida Ukrainas budskap över världen. Han har hyllats för sina starka tal och genomtänkta retorik. Men kritiker anser att han inte tillräckligt uppmärksammade hotet från Ryssland före invasionen. Hör hur Ukrainas president nu lyckats få hela världen att lyssna på hans budskap om Ukraina.Fakta om Volodymyr ZelenskyjFödd 1978 i en judisk familj i dåvarande Sovjetunionen/nuvarande Ukraina.Var komiker i humorgruppen Kvartal 95.Valdes till president år 2019.Företräder partiet Folkets tjänare med samma namn som tv-serien han spelade i.Gick till val på att minska korruptionen men har kallats för populist av kritiker.Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson
2022-05-26
Länk till avsnitt

Putins militära bakslag i Ukraina

Ryska styrkor har tryckts tillbaka från Ukrainas näst största stad Charkiv och hundratals ryska soldater dog när de misslyckades med att korsa en flod. Hör om svårigheterna för Putins armé.

När de ryska trupperna försökte ta sig över floden Donets i östra Ukraina blev de beskjutna av ukrainskt artilleri, pontonbroar som lagts över floden trasades sönder och ett stort antal ryska soldater dödades. Men det är bara ett exempel på hur Putins styrkor misslyckats med ta sig fram i Ukraina. De ryska militären tros ha lidit stora förluster i kriget och det ukrainska motståndet har varit hårdare och mer effektivt än väntat. Hittills har de stora militära framgångarna i det Vladimir Putin beskriver som en specialoperation i Ukraina uteblivit.Sprickor i Rysslands propaganda om krigetDen ryske pensionerade översten och militärexperten Michail Chodarjonok har sagt på rysk statlig TV att de ryska trupperna har problem och att Ryssland är isolerat, men ett par dagar senare har han tagit tillbaka sina uttalanden. Men samtidigt kan utvecklingen vända snabbt. Systematiska attacker mot bränsledepåer i Ukraina gör att den ukrainska armén riskerar att bli utan bränsle till sina stridsfordon. Hör om bakslagen för de ryska styrkorna och om de svaga punkterna i Ukrainas försvar. Vi beskriver också varför bedömare tror att Vladimir Putin inte kan acceptera en rysk förlust i Ukraina.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Lubna El-Shanti, korrespondent som bevakar Ukraina och David Carlqvist, reporter på Ekot som bevakar försvarsfrågorProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Joachim Persson
2022-05-19
Länk till avsnitt

Konspirationsteorierna som sprids om kriget i Ukraina

Påståenden om att nazister styr Ukraina och om hemliga laboratorier för biologiska vapen är några av krigets konspirationer. Hör vad desinformation och konspirationer betyder i den ryska propagandan.

Enligt en av de mest spridda konspirationsteorierna i Ryssland är det vi nu ser hända i Ukraina ett resultat av att väst gör allt för att hindra Ryssland från att utvecklas och bli en stark nation. Den här tanken har upprepats så många gånger att de som formulerat den börjat tro på den som en självklar sanning.Påståendet att nazister styr UkrainaRysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger sagt att invasionen av Ukraina är ett sätt att avnazifiera Ukraina. Putins anklagelse om att Ukraina styrs av en nazistisk regering och att president Zelenskyj är nazist är en av många konspirationer som cirkulerar under kriget. Dessutom finns konspirationsteorier om att soldater från Ukraina ska ha korsfäst och bränt ryska soldater. De teorierna hänger delvis samman med falska påståenden om att en ryskspråkig treåring ska ha korsfästs tidigare i Ukraina. Det hävdas också att Ukraina har hemliga laboratorier där biologiska och kemiska vapen tillverkas med stöd från USA. Hör också varför vissa i Ryssland tror att USA inte alls var först på månen, att själva månlandningen var fejk och hur det hänger ihop med den politiska utvecklingen i Ryssland. Vi berättar dessutom om den ryske författaren och debattören Nikolaj Starikov som genom sina böcker sprider rena konspirationer. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar konspirationer, desinformation och lögner och vad de har för funktion i propagandaspelet om kriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kalle Kniivilä, författare och journalist på Sydsvenskan, Per Enerud, Rysslandskännare vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar och som också arbetat med EU:s kartläggning av rysk desinformationProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman
2022-05-13
Länk till avsnitt

Putin anklagar väst för invasionen av Ukraina

Ryssland firar segerdagen efter andra världskriget samtidigt som kriget i Ukraina pågår. Vid firandet påstod Vladimir Putin att väst trappat upp militärt och därför provocerat fram Rysslands invasion.

Den 9 maj är en helgdag i Ryssland eftersom segern i andra världskriget hyllas, eller det stora fosterländska krigetsom det beskrivs i Ryssland. Traditionellt hålls enorma militärparader med stridsfordon, flyguppvisning och marschorkestrar i Moskva. Men i år är den ryska armén framför allt upptagen med striderna i Ukraina där Ryssland lidit stora förluster. Hör hur den ryske presidenten Vladimir Putin nu försöker rättfärdiga invasionen av Ukraina. Putin sa i ett tal vid militärparaden att ryska styrkor strider i Ukraina för att försvara moderlandet och la skulden för kriget på västvärlden och Nato. Segerdagens historia genom årenRadiokorrespondenterna Ryssland berättar också om segerdagens historia och hur Vladimir Putin förändrat traditionen för sina syften och gjort det till en uppvisning av militär styrka. Årets firande var dock nedtonat jämfört med tidigare och president Putin såg trött ut. Hör också vad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa när Ukraina höll sin minnesdag efter andra världskriget den 8 maj. Medan Putin höll tal inför en traditionell militärparad i den ryska huvudstaden talade Zelenskyj klädd i t-shirt framför utbombade ruiner i Borodyanka. Båda presidenterna kopplade ihop det som händer idag med historien och andra världskriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren och Johanna Melén, RysslandskorrespondenterProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Behzad Mehrnoosh
2022-05-09
Länk till avsnitt

Därför är Donbas avgörande för Putins större plan

Ryska styrkor genomför nu en massiv offensiv mot Donbas i östra Ukraina. Hårda strider rasar vid stålverket i Mariupol. Hör hur Donbas är en viktig del av Putins dröm om ett Storryssland.

Donbas i östra Ukraina består av de två regionerna Donetsk och Luhansk. Våren 2014 började ryskstödda separatister ta över delar av området, därefter utbröt strider mellan styrkor med stöd från Ryssland och ukrainsk militär. Hittills har tusentals personer dödats. Nu pågår det stora slaget om Donbas där Rysslands president Vladimir Putin fokuserar på att ta kontroll över hela området.Donbas har strategisk betydelseOm Ryssland ska kunna ta över hela området från Krimhalvön till Ukrainas östra gräns mot Ryssland så måste ryska styrkor kontrollera hela Donbas. Därför koncentreras storoffensiven just nu i östra Ukraina. Men bedömare tror att det bara är en sorts hävstång för att uppnå större mål och att Putin har ännu mer långtgående ambitioner. Donbas är känt för sin industri som kolgruvor och stålverk. Just nu rasar hårda strider vid stålverket Azovstal i staden Mariupol i Donbas. Hör om Donbas historia, bakgrunden till konflikten och varför området är så avgörande för Putin.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Niklas Bernsand, undervisar i Öst- och Centraleuropakunskap och Europastudier vid Lunds UniversitetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman
2022-05-05
Länk till avsnitt

När fiktionen blir verklighet ? om krigets psykologi

Om filmerna, romanerna och föreställningarna som idag känns kusligt aktuella eftersom de skildrar krigets psykologi. Hör hur konsten kan användas för att förstå Putins invasion av Ukraina.

I Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar gästerna kriget i Ukraina utifrån varsitt konstnärligt verk. Vi berättar om parallellerna mellan verkligheten och tv-serien Folkets tjänare där Ukrainas nuvarande president Zelenskyj spelar huvudrollen. Hör även om dramafilmen Kiborgi på engelska: Cyborgs: Heroes Never Die som handlar om striderna vid flygplatsen i Donetsk mellan ryskstödda styrkor och ukrainsk militär. Dessutom om hur Vladimir Sorokins roman I det heliga Rysslands tjänst förutspår utvecklingen i Putins Ryssland. Också om kontroverserna runt en balettföreställning om den legendariske dansaren Rudolf Nureyev vid den anrika Bolshoiteatern i Moskva. Vad kan kulturen lära oss om Rysslands president Vladimir Putin och invasionen av Ukraina?Några lästips om ni inte orkar alla tjocka böcker om Putin:Det vita gardetav Michail BulgakovHadji Murat av Lev TolstojVid glömskans rand av Sergej LebedevTiden Second hand av Svetlana AleksijevitjMedverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström tidigare Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Stefan Ingvarsson, Centrum för ÖsteuropastudierProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Stina Fagerberg
2022-04-28
Länk till avsnitt

Berättelsen om Putins stenrika oligarker

I Vladimir Putins närhet finns mäktiga oligarker med spektakulära rikedomar. Hör om männen som byggt upp enorma förmögenheter under Putins styre och vilken roll de spelar i den ryska maktapparaten.

Efter Ukrainakriget har USA och en rad andra länder har riktat personliga sanktioner mot ryska oligarker och deras familjemedlemmar. Världen över publiceras foton på oligarkernas lyxyachter, privatflygplan och palats och krav höjs på att deras tillgångar ska konfiskeras.Oligarkerna nära Vladimir PutinOligarker som stöttar president Vladimir Putin har gynnats av sina band till presidenten medan de som utmanar Putins makt riskerar att straffas hårt. Den ryske miljardären Jurij Kovaltjuk är en nära vän till Rysslands president och brukar kallas Putins personliga bankir. Kovaltjuk äger bland annat några av Rysslands mest inflytelserika TV-kanaler och anses ha stor makt över den information som förmedlas till exempel om kriget i Ukraina. Oligarken Alisjer Usmanov leder ett enormt konglomerat med företag inom gruvindustrin och telekombranschen. Han är något av en doldis men listas av EU som en av Putins favorit-oligarker. Usmanov anses vara en av de 100 rikaste i världen och äger världens dyraste och tyngsta lyxyacht.Roman Abramovitj vill sälja ChelseaEn annan av de mest välkända oligarkerna är Roman Abramovitj som är listad som en av världens rikaste män och som gjort sig stora förmögenheter bland annat genom att ha ägt oljebolag. Abramovitj äger idag fotbollsklubben Chelsea men efter att sanktioner riktats mot honom så planerar han att sälja klubben. Under Ukrainakriget har Abramovitj deltagit vid förhandlingar mellan parterna.Medverkande: Johanna Melén och Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondenter, Torbjörn Becker, expert på rysk ekonomi vid Handelshögskolan i StockholmProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonLjudtekniker: Andreas Ericsson
2022-04-21
Länk till avsnitt

Putins propaganda och lögner om kriget

Liken på gatorna i ukrainska Butja, den sönderskjutna staden Mariupol och vittnesmål om våldtäkter. Radiokorrespondenterna Ryssland om krigets brutala verklighet, men hur ser det ut i den ryska propaganda-TV-apparaten?

Verkligheten i ButjaLubna El-Shanti har precis kommit tillbaka från Kiev och förstäderna Butja och Irpin. Maria Persson Löfgren berättar om Odessa där hon har varit. De berättar om folket de mött, om hur de lever, och om vad de varit med om.Propagandan i RysslandI Vladimir Putins Ryssland pumpas det ut en surrealistisk version av verkligheten som helt förnekar ansvar för krigsbrott och våld mot civila på platser som Butja. Johanna Melén berättar om den märkliga uppvisningen på rymdbasen i Amur-provinsen där Putin och Belarus diktator Aleksander Lukasjenko diskuterade samarbete i rymden.Programledare: Jesper Lindau Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent Lubna El-Shanti, Ekots utsända till Ukraina Johanna Melén, Rysslandskorrespondent Producent: Lena BejerotTekniker: Jakob Gustavsson
2022-04-14
Länk till avsnitt

Så skulle Putin kunna ställas till svars för krigsbrott

När Ukraina återtog staden Butja hittade man massgravar och döda civila på gatorna. Nu anklagas ryska styrkor för att ha begått krigsbrott. Kommer de ansvariga för morden att straffas?

Butja och krigen i TjetjenienLiken i Butja, som är en stad precis utanför Kiev, för tankarna till det som hände i förorten Novye Aldy i Groznyj  i februari 2000. Då dödades mer än 60 människor av ryska soldater. Den massakern undersöktes av journalisten Anna Politkovskaja som publicerade det i tidningen Novaja Gazeta. Hon sköts senare ihjäl i sin hiss i Moskva. Ryssland har fällts många gånger i Europadomstolen för brott begångna av ryska soldater under krigen i Tjetjenien.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, Forskningsledare FOI och Martin Uggla Östgruppen. Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-04-07
Länk till avsnitt

Så formades Putin av tiden som spion

Putins maktbas och gamla arbetsgivare är säkerhetstjänsten FSB, fd. KGB. Hör experterna om Putins tid vid Ryska säkerhetstjänsten och hur den präglat honom.

Medverkande: Johanna Melén, vår Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare FOI, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-04-04
Länk till avsnitt

Fyra punkter som inte gått enligt Putins krigsplaner

Ukrainas motstånd, informationskriget och den militära strategin. Hör experterna om Vladimir Putins misslyckanden i kriget i Ukraina.

Medverkande: Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent, Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut och Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-31
Länk till avsnitt

Ryska motståndet mot Putin

Ryssland är ett land med djupa erfarenheter av att göra motstånd. Inte minst nu under Putins hårda tillslag mot all opposition i Ryssland, som kulminerat under invasionen av Ukraina.

Är Ryssland en diktatur?Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Oleg Orlov från Memorial, om striden om historieskrivningen, striden om hur ryssar ska minnas sin historia, en avgörande strid för Vladimir Putin. Vi ställer också frågan om Ryssland nu är en diktatur, ett totalitärt samhälle?Konst som motstånd I programmet pratar vi också om Aleksej Navalnyj, varför hans rörelse varit så farlig för Vladimir Putin och om det är så att en rysk liberal verkligen automatiskt är emot invasionen av Ukraina. Pussy Riot och Maria Aljochina berättar vi också om, om hur Punkbönen i Frälsarkatedralen blev ett tillfälle för det Putinska systemet.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-24
Länk till avsnitt

Putins strategi i kriget i Ukraina

Hyreshus i brand efter träff från artilleri och helförstörda sjukhus. Varför skjuter Ryssland på bostadsområden i Ukraina och vad gäller för civila i ett krig?

Belägrad stadVad är egentligen Vladimir Putins strategi, varför angriper han så många civila mål? En av de städer där många civila drabbats mycket hårt av Rysslands krig i Ukraina är kuststaden Mariupol som en gång hade mer än 400 000 invånare. Staden bombas dag ut och dag in och är belägrad av ryska styrkor. Folk har svårt med mat och vatten och döda får ibland lämnas ute på gatan.Krigets lagarKrig handlar ju en hel del om våld, men är inte utan ordning och det finns det som kallas Krigets lagar eller den humanitära rätten. Det som ska göra det omänskliga i krig mer civiliserat. En kärna är de fyra Genèvekonventionerna från 1949, speciellt den fjärde som gäller skydd av civila i krig. Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson Totalförsvarets forskningsinstitut, Gregor Noll, professor i internationell rätt på Göteborgs universitet.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-17
Länk till avsnitt

Det kan hända om Kiev faller

Flera Ukrainska städer har attackeras intensivt av ryska styrkor under kriget i Ukraina. Men vad händer om huvudstaden Kiev faller?

Att erövra en stadI Radiokorrespondenterna Ryssland samtalar gästerna om hur man tar en stad, om gerillakrigföring i stadsmiljö, om varför invasionen av Ukraina kommit att likna "Det finska vinterkriget" och om den ryska förstörelsen av Groznyj i Tjetjenien.KievKiev är en stor stad med uppemot 3 miljoner invånare. Inte mycket pekar på att Ryssland skulle ha tillräckligt med militär personal för att omringa och belägra Kiev. Istället befarar många att beskjutningen av staden kommer att bli intensiv.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-10
Länk till avsnitt

Det skulle kunna stoppa Putin

Det ryska folket, presidentens inre krets eller ekonomiska sanktioner. I Radiokorrespondenterna Ryssland tittar vi på vad som skulle kunna vara nyckeln för att få Vladimir Putin att avsluta kriget i Ukraina.

Det ryska folket eller Putins närmaste män?Kan det ryska folket stoppa Vladimir Putin, eller kommer de att sluta upp bakom honom? De ekonomiska sanktionerna, kan dom stoppa Putin? Vad händer om Ukraina vinner kriget? Kommer den inre kretsen att göra slut på Putin?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-03-11
Länk till avsnitt

Männen i Putins innersta krets

Den ryska invasionen är beordrad av Vladimir Putin, men bakom honom finns flera andra personer. Vilka är männen i Putins inre krets och vad har dom för makt ?

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är sjätte avsnittet.Systemet bakom PutinI Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vi om Putins närmaste män: försvarsministern Sergej Sjojgu som ligger bakom annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina. Jevgenij Prigozjin, som kallas Putins kock, som ligger bakom påverkan på det amerikanska presidentvalet och kopplas till legosoldaterna i företaget Wagner. Hör också om Nikolaj Patrusjev, gammal FSB-chef som känt Putin sedan 1970-talet, nu sekreterare i Säkerhetsrådet.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Martin Kragh UI och Bo Petersson, professor i statsvetenskap IMER vid institutionen för Globala politiska studier.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman och Lena [email protected]
2022-03-03
Länk till avsnitt

Därför attackerar Ryssland Ukraina nu

Ryssland har inlett en attack mot grannlandet Ukraina. Hör om döden för den europeiska säkerhetsordningen, om Putins alltmer auktoritära styre, och vi frågar oss om detta är början på Putins fall?

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är femte avsnittet.Sedan Ryssland började samla trupp längs med Ukrainas gränser har projektet handlat om att med militär makt sätta press på NATO, USA och EU. Vladimir Putin verkar nu sikta på att ta hela Ukraina militärt. Vi samtalar om det då innebär döden för den så kallade europeiska säkerhetsordningen?Putins andra frontDet finns många grenar på det putinska trädet. Inne i Ryssland har systemet kring Putin under en längre tid slagit till allt hårdare mot alla former av opposition, mot det civila samhället som vill beskriva utveckla Ryssland på ett sätt som avviker från Vladimir Putins. Vi diskuterar om attacken mot Ukraina är en annan del av samma auktoritära system.Ekonomiskt kaosDen ryska attacken mot Ukraina får snabbt ekonomiska effekter. Både från de ukrainska städerna Mariupol och Charkiv kommer röster om att det är köer till bankomater och i mataffärer. Vladimir Putins framtid är också kopplat till om han kan leverera en bra vardag till de ryska medborgarna, annars kan förändringar komma fort.Medverkande: Johann Melén, Rysslandskorrespondent, Maria Persson-Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson. FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut och Torbjörn Becker, SITE, Stockholm Institute of Transition Economics.Programledare: Jesper Lindau [email protected] spelades in på torsdagsförmiddagen den 24 februari.
2022-02-24
Länk till avsnitt

Så stark är Putins krigsmakt

Hör om Putins militära muskler: om soldater, stridsvagnar och stridsflygplan. Radiokorrespondenterna Ryssland om dom stridskrafter Ryssland samlat längs med Ukrainas gränser.

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är fjärde avsnittet.Vilka styrkor har Ryssland ställt upp?Kriget i Ukraina har pågått sedan 2014, sedan annekteringen av Krim. Det som är speciellt åtta år senare är den extremt stora ansamlingen av stridskrafter runt Ukrainas gränser. I Radiokorrespondenterna Ryssland talar vi om vilka dessa uppemot 150 000 ryska soldater är, och om deras syfte. Att försörjningslinjerna är kompletta, vilket budskap vill Vladimir Putin skicka till väst med det?Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Per Enerud författare och journalist.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-02-17
Länk till avsnitt

Pengarna bakom Putins krigshot

Vad spelar ekonomin för roll när Ryssland hotar med krig i Europa? Hör om rysk ekonomi, om sanktioner, gasledningar och villkoren i den globala ekonomin.

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är tredje avsnittet.Har Ryssland råd med en attack?Ryssland har samlat stora militära styrkor runt Ukrainas gränser. Bakom soldater och stridsvagnar på en markplätt finns som alltid pengar och ekonomi. I det här avsnittet pratar vi om om den ryska ekonomin som är ungefär lika stor som Italiens, om varför det är farligt för Ryssland att Ukraina lyckas ekonomiskt, om Ryssland ekonomiskt förberett sig för krig och om Ryssland verkligen har råd att attackera Ukraina.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kristian Åström Ekonomikommentator, Torbjörn Becker SITEProgramledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected] 
2022-02-11
Länk till avsnitt

Putins kamp om inflytande i världen

Hör om Rysslands ställning i världen och om kampen om den geopolitiska strukturen. Hör också om relationen mellan Moskva och Peking.

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är andra avsnittet.Ryssland vill förändra världenDet som Ryssland nu gör, och det som NATO svarar med, det som händer längs med gränsen till Ukraina, det är en del av en större kamp om hur den geopolitiska strukturen i världen ska se ut. Både Ryssland och Kina talar om en multipolär värld, där de har sina egna intressesfärer, världar där USA, NATO och EU håller sig borta. USA har ju länge velat rikta mycket mer av sin kraft mot Stilla Havsregionen och Kina, men räcker kraften nu när Ryssland utmanar i Europa?Moskva vs PekingDet är ju nu Vinter-OS i Peking. Den ryske presidenten Vladimir Putin kommer till skillnad från många andra ledare att besöka OS i Peking och hälsa på Kinas ledare Xi Jinping. Hur tänker man i Peking, 600 mil bort från Ukraina, om varför Ryssland samlar så mycket trupp vid Ukrainas gräns? Hur tänker man i Moskva om den allt mäktigare grannen i Öster och hur hanterar Vladimir Putin att Kina har så pass mycket större ekonomiska muskler. I Moskva finns en beundran över att Kina behållit diktaturen och inte bara kollapsat som Sovjetunionen gjorde.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Hanna Sahlberg Kinakommentator samt Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected] 
2022-02-03
Länk till avsnitt

Här är Rysslands nästa steg i konflikten med Ukraina

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att trappas upp. Hör om vad som händer på gränsen mellan länderna.

Radiokorrespondenterna byter under några veckor fokus och blir Radiokorrespondenterna-Ryssland. Det här är första avsnittet.Livet vid gränsen mellan Ryssland och UkrainaRisken för ett större krig i Europa har inte varit så här hög sedan krigen på Balkan på 1990-talet. Ryssland har fört fram stora styrkor till gränsen mot Ukraina, andra styrkor finns i Belarus och i söder på det annekterade Krim. Krig är alltid lokala, dom berör människor i deras vardag. Våra korrespondenter Johanna Melén och Maria Persson-Löfgren berättar om livet vid gränsen mellan Ryssland och Ukraina. Johanna besökte gränsen helt nyligen och Maria var i samma trakter i Ukraina för en tid sedan.Så påverkas NATO av konfliktenVår Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar om vad som händer i NATOs högkvarter, om den omskakande nya situationen, Rysslands krav på väst och USAs svar som kom per vanligt brev till Moskva. Vi hör den nederländske utrikesministern Wopke Hoekstra om evakueringar från Kiev. Våra Rysslandskorrespondenter samtalar om vad som ska hända nu, är det nu det blir farligt. Fram tills idag gick det mesta att förutse, men nu när USA och NATO sagt nej till Rysslands krav, kan då vad som helst hända?Funkar sanktionerna mot Ryssland?USA, NATO och EU har försökt avskräcka Ryssland från att attackera Ukraina genom att hota med enorma sanktioner. Det skulle kunna vara att Ryssland sparkas ut ur det internationella betalningssystemet SWIFT. Det är inte de första sanktionerna mot Ryssland och frågan är om det kommer att fungera.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, Maria Persson Löfgren RysslandskorrespondentProgramledare: Jesper [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2022-01-27
Länk till avsnitt

Stephanie Zakrisson om Boris Johnson och skandalerna

Hur löst sitter Boris Johnson efter avslöjanden om fester på Downing Street mitt under lockdown? Hör om premiärministerns position, om två år av pandemi och om britternas ilska.

Medverkande: Frida Fagerlund, journalist på Aftonbladet och ViaplayPhelan Chatterjee, journalist på nyhetsbyrån AP. Programledare: Stephanie ZakrissonProducent: Irma Norrman
2022-01-21
Länk till avsnitt

Samuel Larsson om händelser som skett i skuggan av alla skandaler i Danmark

Hör om Danmarks judiska minoriteten 6 år efter attacken mot Köpenhamns synagoga. Reportage om hur huvudstaden hanterat sina el-sparkcyklar. Och Danmark vill bli helt oberoende av fossil energi till 2050 så nu satsas stort på havsbaserad vindkraft, följ med till Skandinaviens största vindkraftspark ute i Östersjön.

2022-01-16
Länk till avsnitt

Roger Wilson om årsdagen av stormningen av kongressen

Radiokorrespondenterna summerar läget i USA ett år efter att Trumpanhängare stormade kongressen i Washington. Hör om det politiska spelet, det omfattande utredningsarbetet och hur det som skedde den 6 januari 2021 har påverkat tilltron till den amerikanska demokratin.

Medverkande: Cecilia Khavar, korrespondent i WashingtonProgramledare: Roger WilsonProducent: Irma Norrman
2022-01-09
Länk till avsnitt

Caroline Salzinger om Tysklands nya regering

Tyskland har fått en ny regering och en ny förbundskansler. Men vem är Olaf Scholz och vart vill hans trepartikoalition föra Europas folkrikaste land och största ekonomi?

Medverkande: Jona Källgren TV4 och Lovisa Herold från DN.Programledare: Caroline Salzinger  [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2021-12-19
Länk till avsnitt

Ivan Garcia om migration i Latinamerika

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om migration i Latinamerika. Vi hör bland annat om haitiska migranter som drömmer om ett nytt liv i USA. Vi hör också reportage om venezolanska migranter i Colombia.

Medverkande: Hans Magnusson, Sveriges ambassadör i Guatemala.Programledare: Ivan Garcia [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2021-12-12
Länk till avsnitt

Marie-Louise Kristola om energiomställning

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om energiomställning och energieffektivisering. Vi hör bland annat om läckande hus i England. Vi hör också reportage från en by i Tyskland som går i bräschen för innovativ energilagring.

Medverkande: Björn Sandén professor i innovation och hållbarhet på Chalmers Tekniska högskola och Brigitte Knopf generalsekreterare för forskningsinstitutet Mercator i Berlin. I programmet medverkar även Joanne Wade som är specialist på energieffektivisering. Programledare: Marie-Louise [email protected]: Irma Norrman [email protected]
2021-12-05
Länk till avsnitt

Peder Gustafsson om den svåra situationen för journalister i Sydostasien

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om den svåra situationen för journalister i Sydostasien. Vi hör bland annat den filippinska journalisten Maria Ressa som fått Nobels fredspris. Vi hör också om situationen för journalister i Myanmar och Kambodja.

Medverkande: Journalisten Maria Ressa och ordförande för filippinska  journalistförbundet Jonathan de Santos. Vi hör också den kambodjanska journalisten Yeang Sothearin. Programledare: Peder Gustafsson  [email protected] Producent: Irma Norrman  [email protected]
2021-11-28
Länk till avsnitt

Om Sverige-Israel och vad är antisemitism?

För en knapp månad sedan var Ann Linde på officiellt besök i Israel, det första svenska utrikesministerbesöket på över 10 år. Ann Lindes företrädare, Margot Wallström, var inte välkommen efter Sveriges erkännande av Palestina. Wallström beskylldes till och med för antisemitism efter uttalanden hon gjort.

Men nu har relationen Sverige-Israel reparerats.  Israels utrikesminister Yair Lapid rördes till tårar under Ann Lindes besök. Den förbättrade relationen handlar dels om att Israel har en ny regering där Benjamin Netanyahu inte ingår. Men också om Sveriges arbete för att bekämpa antisemitism.I Radiokorrespondenterna möter vi Ann Linde, de israeliska akademikerna Amos Goldberg och Eva Illouz,  som är kritiska till hur man definierar antisemtism, och den palestinske arbetaren Ayman Mosleh från Gaza, som är en av de ca 10 000 arbetare som för första gången på två decennier släpps in i Israel för att jobba.
2021-11-14
Länk till avsnitt

Cecilia Khavar om USA, ett år efter presidentvalet

USA räknar i skrivande stund till över 700 000 döda med covid-19 i landet. Hur har president Joe Biden egentligen lyckats hantera pandemin?

Hör Cecilia Khavar, USA-korrespondent, samtala med USA-kommentator Ginna Lindberg om den just nu så impopuläre president Biden. Och så berättar Roger Wilson, USA-korrespondent, för närvarande stationerad i San Francisco, om hur vaccinationskraven påverkat människor i USA. 
2021-11-07
Länk till avsnitt

Johan-Mathias Sommarström om Irak - mer än krig och konflikter

Radiokorrespondenterna handlar denna gång om ett sårigt land, sönderslitet av krig och terror. Men även här i Irak finns framtidshopp, kulturliv och inte minst masgouf: den så goda grillade fisken.

Mellanösternkorrespondenten Johan-Mathias Sommarström samtalar om Iraks framtid med Lahib Higel, Irakanalytiker på International Crisis Group i Bagdad.
2021-10-31
Länk till avsnitt

Marie Nilsson Boij om Frankrike och terrorn

Den historiska rättegången kring terrorattentaten i Paris väcker mardrömmen till liv igen. Hur har dåden förändrat Frankrike? Har nya lagar och säkerhetspådrag gett fransmännen mer trygghet?

Medverkande: Marc Hecker, forskare på avdelningen för säkerhetsstudier vid franska institutet för internationella relationer, Ifri, Stephanie Zarev, överlevare efter attentatet i konsertlokalen Bataclan i Paris m.fl. Programledare: Marie Nilsson Boij [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2021-10-24
Länk till avsnitt

Filip Kotsambouikidis om ett förändrat politiskt landskap i Ungern

Radiokorrespondenterna handlar idag om Ungern där valfebern börjar stiga - kan en för första gången enad opposition utmana premiärminister Orban?

Om hbtq-stämpade barnböcker som göms undan i bokhandlarna. Och om ett parti som vill lägga högerextremismen bakom sig och om en avlyssningsskandal som fortfarande gäckar. Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Filip Kotsambouikidis tar oss med till Ungern där valfebern stiger inför valet i april nästa år.
2021-10-17
Länk till avsnitt

Caroline Kernen om aborträttens framtid i USA

I USA pågår den hetaste striden om aborträtten på många årtionden. Vi går på galamiddag med firande abortmotståndare och möter Nick som riskerar att bli straffad för att hjälpa någon som vill göra abort.

I veckan stoppade en amerikansk domare tillfälligt den omdiskuterade lag i Texas som i praktiken förhindrar att aborter utförs i delstaten, beslutet överklagades snabbt och gav Texas rätt att införa förbudet igen. Men den juridiska och politiska striden om abortfrågan är långt ifrån över. Kanske är perioden då kvinnor hade rätt till abort i USA på väg att ta slut. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på unga, rapporterar från Texas. Av: Caroline Kernen Producent: Nina Benner Radiokorrespondenterna
2021-10-10
Länk till avsnitt

Richard Myrenberg om demokratin i Afrika ? hur mår den?

Militärkupper i Västafrika, oheliga allianser på annat håll, och så miraklet i Zambia i ett val som förvånade alla.

Gäst är Mette Bakken som i många år arbetat med demokrati- och valfrågor i Afrika, nu inom  EU:s enhet som ansvarar för valobservatörer.
2021-10-03
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.