146 avsnitt • Längd: 30 min • Månadsvis
I Funka olika möts gäster med egen diagnos, anhöriga och andra experter. Samtalen tar upp hur det är att leva med funktionsnedsättning ur olika vinklar och ger tips som kan underlätta tillvaron.
The podcast Funka olika – podden om livet med funktionsnedsättning is created by Habilitering & Hälsa i Region Stockholm. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
I det här avsnittet träffar vi två friskvårdsarrangörer som berättar hur aktiviteter kan anpassas för barn som har funktionsnedsättning. Josephine Berge är friskvårdsamordnare på Åkeshovs- och Beckombergas sim- och idrottshall. Rita Schulte-Stukenborg, är fysioterapeut och jobbar med ridterapin Stark med häst, som även passar vid flerfunktionsnedsättning.
Promenad tillsammans med andra kan vara ett enkelt sätt att både röra på sig och träffa andra. Attention i Stockholms län erbjuder promenader för att underlätta för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att ta sig ut. Vi träffar initiativtagaren Lisel Humla Sjöstedt, friskvårdskonsult, och en av promenaddeltagarna, Stefan Johansson.
I det här programmet träffar vi Mike Malmer, kampsportare och guldmedaljör i judo i Special Olympics, som berättar om hur idrotten förändrat hans liv. Vi träffar också Linnea Björndahl från Parasportförbundet, ansvarig för Special Olympics Sverige, som vill få fler med intellektuell funktionsnedsättning i rörelse.
Fysisk aktivitet har många positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Det är särskilt viktigt för barn och vuxna med funktionsnedsättning som har svårt att få in rörelse i sin vardag. Hur kan habiliteringen och andra vårdgivare hjälpa till? Hör Eva Smeds, psykolog och hälsopedagog, och Cia Mårtensson, sjukgymnast inom Habilitering & Hälsa.
När man är ny i Sverige och har ett barn med funktionsnedsättning kan det vara svårt att veta hur man kan få hjälp. Claudia Chaves Martins, kurator på Habilitering & Hälsa, och Fadwa Aquel från Studiefrämjandet och Järva autismnätverk, har erfarenhet av att ge stöd till dessa föräldrar. Fadwa är också själv förälder till ett barn med adhd och intellektuell funktionsnedsättning.
Barn och vuxna med kommunikativa och kognitiva funktionsnedsättningar har svårt att förmedla hur de mår. Hur säkerställer man då att de får rätt vård? Och hur kan man underlätta kontakten med vården? Det tar vi reda på tillsammans med Carina Kern, undersköterska på ett boende för barn med omfattande funktionsnedsättningar, och Monika König, överläkare som ger stöd till nätverk för personer med intellektuell funktionsnedsättning och svåra beteendeproblem.
Många med autism har dåliga erfarenheter av vården. Det blir lätt missförstånd och miljön kan vara stressig. Men både kommunikation och lokaler kan anpassas så att det fungerar bättre för patienter med autism. Tillsammans med Anna PG, som har autism och Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi tar vi reda på hur.
Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, växte upp med en mamma och två yngre syskon med dövblindhet. Tillsammans med hennes syster Malin Szilva Beasley, pratar vi om hur dövblindheten påverkar syskonrelationen och vilken roll man kan få som seende och hörande i en familj med dövblindhet.
Hur är det att vara förälder med dövblindhet? Tillsammans med Pontus Degsell, tvåbarnspappa som har Ushers syndrom, och forskaren Moa Wahlqvist, pratar vi om hur familjen påverkas av dövblindheten och vilka strategier som kan underlätta i föräldrarollen.
Hur är det att vara ung vuxen med dövblindhet? Och hur kan man som närstående förbereda sitt barn inför vuxenlivet? Tillsammans med 30-åriga Sophie Petersson som har Ushers syndrom och psykologen Sofia Hansdotter, pratar vi om hur dövblindhet kan påverka identitet, självständighet och möjligheten till jobb och studier.
Om du får reda på att ditt barn är dövblint, hur skulle du hantera det? Vi möter Leif Werling, förälder till ett barn med medfödd hörsel- och synnedsättning, som berättar om sin resa. Gäst är även kommunikationspedagogen Sari Vähänikkilä som hjälpt familjen att utveckla en kommunikation med sonen.
Transkribering av Att vara förälder till barn med dövblindhet
I det här programmet reder vi ut begreppet dövblindhet och hur det kan vara att leva med en kombinerad syn- och hörselnedsättning. Gäster är Mattias Ehn, psykolog och forskare på Dövblindteamet, och Linda Eriksson, som är pedagog på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor och själv har dövblindhet.
Volontärbyrån förmedlar ideella uppdrag och vill att fler med funktionsnedsättning inkluderas i föreningslivet. Ett ideellt arbete ger ofta mening, sammanhang och arbetslivserfarenhet som kan leda vidare till annan sysselsättning. Vi träffar Emelie Edin, verksamhetsutvecklare, och Navid Kamyab, ambassadör för Volontärbyrån.
Hugo Karlsson har autism och är sedan 14 år på Inuti, en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning. Tillsammans med Lotte Nilsson Välimaa, konstnärlig handledare, pratar vi om hur de tillsammans skapar förutsättningar för skapande och personlig utveckling.
Runt om i landet finns sociala företag som erbjuder arbetsträning och personlig utveckling för de som står utanför arbetsmarknaden. Nina Skobalj, 34 år, har autism och arbetstränar efter en längre sjukskrivning på Kreativ Verkstad, som är en del av M29 gruppen. Tillsammans med handledaren Kristin Nyfelt pratar vi om vad som är bra med den här typen av stöd.
Unga som har svårt att komma in i arbetsliv eller studier behöver ofta olika typer av stöd från flera håll. För att underlätta för gruppen finns så kallade samordningsförbund där kommun, region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan arbetar tillsammans. Tina Claesson, samordnare på Hoppet, hjälper bland annat unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i åldern 16–35 år. Vad behöver de för att närma sig en sysselsättning?
Bland gruppen unga som varken arbetar eller studerar är unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning överrepresenterade. Vad beror det på och hur kan man bryta utanförskapet? Vi pratar med Elin Pietras folkbildningsutvecklare på Riksförbundet Attention och 21-åriga Leonardo Möller Flores som varit hemma i långa perioder men nu tagit sig vidare.
På en arbetsinriktad daglig verksamhet erbjuds personer med funktionsnedsättning sysselsättning på en arbetsplats. Tanken är att skapa en meningsfull sysselsättning, och ibland leder det även till anställning. Så blev det för Markus Törnfeldt. Han har autism och jobbar i dag på ett äldreboende. Catrin Ovebring, arbetskonsulent på Misa, har hjälpt honom på vägen.
Om man har svårt att hitta ett jobb eller inte kan arbeta på grund av sin funktionsnedsättning, vad finns det för alternativ då? Vi pratar med Jenny Svahn, kurator på ett habiliteringscenter för vuxna, som vägleder personer med funktionsnedsättning.
Klas Nelfelt föddes med hörselnedsättning. I 20-årsåldern fick han reda på att han även skulle förlora synen. Hur hanterade han det? Emma Varga, kurator på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor, berättar hur man kan förbereda sig inför en så omfattande förändring. Hon jobbar utifrån en modell som heter livsomställningsmodellen.
Transkribering av programmet Så hanterar du stora livsförändringar.
Niclas Wennerlunds dotter föddes med en funktionsnedsättning som kräver personlig assistans dygnet runt. För honom tog det många år att nå acceptans och ta sig ur sorgen över att livet plötsligt vände. För Funka olika berättar han om vägen dit och hur han nu även motiverar andra genom löpargruppen ”Bara vanlig”, en grupp för personer med funktionsnedsättning.
Träning är viktigt för alla men ofta nödvändig för den som har en rörelsenedsättning. Men ibland kan det vara motigt att få träningen gjord. Anna Dejler,sjukgymnast (fysioterapeut), vet hur man motiverar och peppar barn och ungdomar med rörelsenedsättning till träning.
Vad gör det med en som förälder, när ens barn en dag slutar gå till skolan? En som vet är bloggaren som kallar sig Supermamsen. Hon är förälder till tre barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som i perioder inte gått i skolan. Vi pratar om hur hon jobbat med sig själv och hur hon haft ork att hantera en så utmanande familjesituation.
I det här programmet får vi tips på hur man kan motivera barn och ungdomar med adhd till behandling. Går det att få en motvillig tonåring att ge det en chans? Vi pratar med en barn- och ungdomspsykiatrier, en psykolog och en 16-åring som har adhd.
Gäst i det här programmet är Sara Melin, mer känd som Lilla Speedos mamma, bloggaren som delar med sig av hur det är att vara förälder till barn med adhd. I dag fungerar livet bra för henne och barnen, men så har det inte alltid varit. Hur har hon hittat ork och kraft när det varit som tyngst? Och vilka förändringar har lett till att hon är där hon är i dag?
Det krävs motivation och vilja för att förändra ett beteende, men hur gör man om det saknas? Vi träffar Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut, som är expert på motiverande samtal, en metod som kan locka fram den inre drivkraften för förändring.
Ett barn med trotssyndrom, ODD (Oppositional Defiant Disorder), får ofta utbrott, accepterar inte gränser och har svårt att följa regler. Det är viktigt att göra något åt, annars riskerar beteendet att bli värre. Vi träffar Linda Andersson, förälder till ett barn med adhd och trotssyndrom samt Maria Helander, psykolog med stor erfarenhet av att ge stöd till familjer. Vad krävs för att bryta mönstret av bråk och trots?
Trotssyndrom, eller ODD (Oppositional Defiant Disorder), är vanligt vid adhd. Ungefär hälften av de barn som har adhd får också diagnosen trotssyndrom. Vad innebär det, och hur skiljer det sig från ”vanlig” trots? Vi pratar med Karin Brocki, professor i psykologi som har stor kunskap om beteendeproblem och adhd.
Hur är det att leva med sensorisk känslighet och vad kan man göra för att orka med vardagen? Vi träffar Hanna Danmo som har autism och Anna Sjölund som är beteendevetare och förälder till ett barn som är intryckskänslig.
Sensorisk känslighet, eller intrycksallergi som det ibland kallas, är vanligt vid autism. Men vad är egentligen intrycksallergi och hur kan det ta sig i uttryck? Vi pratar med Janina Neufeld som forskar om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med fokus på annorlunda perception vid KIND på Karolinska institutet.
Det kan vara kul att dejta men också krävande. Att förstå och tolka andra är inte lätt för någon, än mindre om du har autism. Nu finns det en dejtinghandbok för personer med autism. Vi pratar med författarna och psykologerna Sofia Asplund och Lisa Nordenstam samt Hanna Danmo från Autism Sverige, som testläst boken. Har de knäckt kärlekskoden?
Är det enklare att dejta eller att vara kompis med någon som också har intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller spelar det ingen roll? Och var träffar man kompisar? Hör Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, som båda har lindrig IF, berätta om sina tankar om relationer.
Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda flyttade hemifrån för flera år sedan och Sharon bor idag i en servicelägenhet medan Mattias nyligen fått ett förstahandskontrakt. Hör dem berätta hur de får ihop vardagen med eget hushåll och ekonomi, samt vilket stöd som varit hjälpsamt.
Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har gått i anpassad skola, så kallad särskola hela skolgången. Idag har de sysselsättning via en daglig verksamhet men vägen dit har inte varit smärtfri. Hör dem berätta om krossade yrkesdrömmar och nya möjligheter.
Sharon, 29 år, och Mattias, 35 år, har diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Båda hade svårt att acceptera diagnosen, men idag vill de själva sprida information om IF för att hjälpa andra och krossa fördomar. Hör om deras väg till acceptans och hur de ser på funktionsnedsättningen idag.
Det är vanligt att ha svårt med socialt samspel och social ömsesidighet vid autism. Barn med autism kan därför behöva hjälp med att utveckla vänskapsrelationer. Tillsammans med Anna Backman, psykolog och forskare, ska vi prata om vänskap och hur du kan hjälpa barnet med det.
Hur kan man hjälpa barn med autism att få en meningsfull fritid? Är det viktigt att ha aktiviteter utanför hemmet och skolan? Vi pratar med psykologen och forskaren Anna Backman.
Barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd och autism spenderar mer tid vid skärm jämfört med andra unga. Framför allt dataspel lockar. Varför är det så och hur kan man hjälpa sitt barn om skärmen blir ett problem. Vi träffar Lisa Thorell, forskare vid Karolinska institutet, och Lo Brundell som håller i online spelgrupper för unga med NPF via Attention Stockholm.
Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är inte lika aktiva på nätet som andra ungdomar. Varför är det så? Vi pratar med forskaren Kristin Alfredsson Ågren, som studerat internetanvändning och digital delaktighet bland unga med IF.
Personer med funktionsnedsättning stöter ofta på olika hinder när de ska använda internet. Vi pratar med Stefan Johansson, teknologie doktor, om vad det innebär att stå utanför det digitala samhället och vad som kan göras för att öka delaktigheten.
Internet har öppnat upp helt nya möjligheter samtidigt oroar sig många över utvecklingen. Vad vet vi om hur barn och unga påverkas av att spendera alltmer tid med en skärm? Vi pratar med Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete,som forskat om barn och ungas nätanvändning i över tjugo år.
Barn med funktionsnedsättning riskerar i högre grad att utsättas för våld än andra barn. Vi träffar Ann Jönsson som är utredare på Socialstyrelsen. Hon arbetar för att öka kunskapen om hur våldet ser ut och hur det kan upptäckas. Viktig kunskap, inte minst för alla som möter barn i sitt yrke.
”Sällsynt mitt i livet” är namnet på samtalsgrupper för vuxna med ett sällsynt hälsotillstånd. Vi träffar Erica Lundström och Karin Högvall från Riksförbundet sällsynta diagnoser som varit med och startat grupperna. Att känna sig annorlunda och att leva ett liv som ständig expert, är exempel på ämnen som tas upp i dem.
Att vara förälder till ett barn med en diagnos som få känner till kan leda till en känsla av ensamhet. Då kan det vara skönt att träffa andra vars barn har ett sällsynt hälsotillstånd. Vi besöker Astrid Emker, pedagog och Cecilia Stocks, socionom, på Ågrenska, som håller i samtalsgrupper för föräldrar. Vad pratar man om i grupperna och var finns likheterna mellan familjerna?
I det här programmet pratar vi med Yennifer Ehmsen och Cecilia Boij, föräldrar till barn med diagnoserna Prader Willis syndrom och Williams syndrom. De berättar om hur det var för dem att få barnens diagnoser och tiden efter. Vi fördjupar oss också i diagnostik och sällsynta hälsotillstånd tillsammans med Ann Nordgren, professor i klinisk genetik vid Karolinska institutet och Göteborgs universitet.
I Sverige lever runt en halv miljon med en sällsynt diagnos, eller sällsynt hälsotillstånd som det heter numera. Det finns upp till 8 000 kända "sällsynta" diagnoser. Hör Katja Ekholm, sjuksköterska, barnmorska och genetisk vägledare på Centrum för sällsynta diagnoser vid Karolinska Institutet.
Barn som har autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att se poängen med att leka och samsas med andra. Det kan man behöva öva på tillsammans med barnet. Psykologen Bella Berg ger tips på hur.
Barn med autism eller intellektuell funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att utveckla lekar och lära sig samspel. För att skapa en positiv relation till barnet finns en övning som heter ”Barnets stund”. Den går vi igenom med psykologen Bella Berg. Men vi börjar med lekens betydelse för utvecklingen.
Problem med mun- och tandhälsa är vanligt hos personer med funktionsnedsättning. Det beror ofta på fel kost och brist i omvårdnaden. Vi pratar med Erik Kollinius, tandläkare på en av Folktandvårdens mottagningar för specialisttandvård, om hur det kan bli bättre.
En fjärdedel av alla med autismdiagnos får senare också diagnosen intellektuell funktionsnedsättning (IF). Vad innebär det och hur påverkar det livet? Gäster är psykologen Eric Zander och Chanelle Yake, förälder till en sexåring med autism och på väg att få diagnosen IF.
Många som har autism har samtidigt adhd. Hur påverkar det livet och hur samspelar diagnoserna? Det pratar vi om med Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Martina Löwenham, förälder, och Alexander Skytte som själv har autism och adhd.
I det här avsnittet går vi igenom vad autism är tillsammans med Eric Zander, psykolog och doktor i medicinsk vetenskap som i sitt jobb möter barn och unga med autism.
Felix, 18 år och Filippa, 19 år går ut skolan till sommaren. Theo, 18 år har ett år kvar. Vad vill de göra då? I det här programmet pratar vi framtid, jobb och relationer, och om det påverkas av att ha lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF.
Theo och Felix, 18 år, och Filippa, 19 år, har bytt skola många gånger. Nu går alla anpassad skolgång, även kallad särskola, vilket man har rätt till om man har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, IF. Hur är det och vad gör en skola bra?
Theo och Felix, 18 år, och Filippa, 19 år, har lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF. Vad innebär diagnosen för dem och hur är det att ha IF i förhållande till andra som inte har det?
Visste du att språkstörning är den vanligaste funktionsnedsättningen hos barn? Många har diagnosen isolerat eller i kombination med autism, adhd eller IF. Ändå är kunskapen om språkstörning låg. Hör Åsa Mogren, logoped samt Jennie Sjöblom och Sofia Eriksson, föräldrar till barn med språkstörning.
Selektiv mutism är en ångestrelaterad diagnos som innebär att man pratar i vissa miljöer men är helt tyst i andra. Ungefär 1 % drabbas. Varför blir det så och vad finns det för stöd? Vi pratar med Catrin Killander, logoped, och Ebba Zettergren, projektledare i föreningen Tala om tystnad och förälder till två döttrar 10 och 12 år som båda har selektiv mutism, den ena i kombination med autism.
Att träffa andra som är i liknande situation kan vara en stor hjälp i en svår situation. I det här programmet möter vi deltagare i samtalsgrupper för mor- och farföräldrar, Josiane Mattisson från RBU, (Rörelsehindrade barn och ungdomar) och Irma Asplund från Autism- och Aspergerföreningen i Stockholm. Vad pratar man om, och vilket stöd kan man få av att träffa andra som också har barnbarn med funktionsnedsättning?
Hur påverkas relationen mellan barn och förälder när barnbarnet har funktionsnedsättning? I det här programmet träffar vi två mammor tillsammans med sina mammor och pratar om hur man stöttar varandra i livet med funktionsnedsättning. Möt Julieta Ohlsén, Gabriela Suhoschi, Jane Johansson och Isabelle Andersson.
Att få ett barnbarn med funktionsnedsättning väcker många känslor och kan även leda till kris. Som mor- och farförälder kan man behöva prata med någon för egen del liksom få hjälp i sin roll i förhållande till sitt barn och barnbarn. Ylva Nilsson, psykolog och psykoterapeut, ger samtalsstöd och Helena Larsson, kurator, ger stöd till mor- och farföräldrar i grupp.
Att få barnbarn längtar många efter, men ibland blir det inte som en tänkt sig. Vi träffar Maria Segerman, mormor till Albin som har diagnoserna adhd, autism och trotssyndrom, och Gert Nilsson, farfar till Marcus som har svår intellektuell funktionsnedsättning. Tillsammans med journalisten Monica Klasén McGrath, som skrivit en bok om att ha ett annorlunda barnbarn, pratar vi om hur det är att vara mor- och farförälder till ett barnbarn med funktionsnedsättning.
I det här programmet tar vi reda på hur det är att bli äldre med rörelsenedsättning. Vi pratar med Niclas Nordqvist, personlig tränare som själv har cerebral pares, och Maria Hermelin, fysioterapeut. Hur mår den här gruppen? Hur påverkas kroppen och vad kan man göra för att minska risken för smärta och andra svårigheter?
Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) lever allt längre. För första gången har vi en åldrande generation med IF. Vad behövs för att få ett bra liv som äldre? Vi pratar med Gun Aremyr, legitimerad arbetsterapeut med lång erfarenhet inom området åldrande och IF.
Först för 20 år sedan började man diagnostisera adhd och autism. Det betyder att de flesta över 50 år aldrig fått någon förklaring till sina svårigheter. Hur påverkar det livet? Och är det någon poäng att få diagnos som äldre? Gäster är Mark Ennis och Inger Johansson, som fick diagnoserna adhd respektive autism i 50-årsåldern och idag föreläser för Hjärnkoll. Dessutom berättar Annika von Schmalensée, projektledare på Attention, om en studie hon gjort om att åldras med NPF.
Det här programmet handlar om åldrande. Vi börjar med att ta reda på hur det påverkar oss alla, oavsett funktionsnedsättning eller inte. Julia Hamilton, sjukgymnast på Sabbatsbergsgeriatriken, svarar på frågor och berättar vad som händer med oss när vi blir äldre. Stämmer det till exempel att våra öron och näsor växer hela livet?
Temat för det här programmet är könsdysfori vid samtidig autism. Det är något som är allt vanligare hos de som söker könsbekräftande vård. Vad beror det på? Och påverkar det vården? Gäster är tjugoåriga Elias Rose Gordon, transmaskulin som också har autism, och Hanna Bergman, psykolog på Stockholms mansmottagning.
Varför ska man besöka en ungdomsmottagning? I det här avsnittet träffar vi barnmorskan Margareta Hagwall Stillerud och kuratorn Sara Broger. De berättar hur de hjälper ungdomar från 12-23 år med relationer, sex, kroppen och mycket mer. Båda jobbar inom Region Stockholm där alla ungdomsmottagningar funkisdiplomerats.
Hur känns det att vara kåt? Hur vet jag om jag är kär? Vad är hångla? Kan jag skaffa barn? Ola Melén är samtalsledare i grupper för ungdomar med autism och/eller lindrig intellektuell funktionsnedsättning, IF. I det här programmet svarar han på vanliga frågor han får från ungdomar.
Vad räknas som sex? Var får jag tips om sexhjälpmedel? Vilken hjälp kan jag få av min assistent? I det här programmet svarar Ellinor Isfors, psykolog och sexualupplysare, på vanliga frågor om sex från ungdomar med rörelsenedsättning.
Mens, morgonstånd, porr, samtycke och integritet. Hur kan jag prata om det som förälder och vad behöver jag lära mitt barn om sex? Sanna Karlsson, socionom och Maria Forsström, kurator, svarar på vanliga frågor från föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
Sexualitet är en viktig del av livet oavsett funktionsförmåga. Men vad menas med sexuell hälsa och varför är det så viktigt? Hör Sanna Karlsson, socionom som jobbar med de här frågorna för personer med funktionsnedsättning.
Det finns många forum för mammor, men inte lika många för pappor. Behövs det? Det tycker gästerna i det här programmet som under lång tid varit med i pappagrupper. Träffarna har inte bara varit ett viktigt stöd, utan även gett vänner för livet. Hör Roger Bergström, från Autism- och Aspergerföreningen och Tommy Hult från Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.
I det här programmet träffar vi två pappor som berättar om livet med sina barn. Hur ser de på sin roll som förälder, vad har varit svårt i relation till barnet och övriga familjen? Möt Conny Palmkvist, förälder till en nioårig dotter som har autism och intellektuell funktionsnedsättning, och Stefan Swedenrose vars son går sista året i gymnasiet och har intellektuell funktionsnedsättning, autism, adhd och cerebral pares.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning lever ofta i en pressad situation som påverkar både hälsan och ekonomin. Att som föräldrar ta ett gemensamt ansvar kan göra stor skillnad, och är kanske extra viktigt när man har ett barn med stort omsorgsbehov.
Vi pratar med Malin Ekman Aldén, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet och Elina Renhorn, kurator på Habilitering & Hälsa, som gjort en studie kring hur aktivt kvinnor respektive män sökt stöd kring sitt barn.
När ens barns funktionsnedsättning leder till våldsamma situationer, hur påverkar det familjen? Och om påfrestningarna blir för stora, hur hanterar man oron över att själv gå över gränsen? Vi pratar med en förälder Anna, som egentligen heter något annat, och med psykologen Tiina Holmberg Bergman, som har erfarenhet av att jobba med utsatta familjer.
Är personer med funktionsnedsättning mer sårbara när det gäller brott? Och vilket stöd finns det för den som utsatts? Det här programmets gäster har stor erfarenhet av att ge stöd till brottsoffer. Möt advokaten Anna Hellron Wikström och Monica Ekström, vice förbundsordförande i Brottsofferjouren.
Deema är 16 år. Hon föddes med ryggmärgsbråck. Hennes funktionsnedsättning märks mest i förhållande till andra, i sammanhang när hon blir diskriminerad. Hur är det med bemötandet och tillgängligheten för personer med rörelsenedsättning? Om det pratar hon med Mortatha, 19 år, och Ella, 18 år, i det här programmet.
Mortatha, Ella och Deema går alla på gymnasiet. Hur går deras tankar kring skola och jobb? I det här avsnittet pratar de om vad de vill göra i livet. Vi får också höra lite mer om 18-åriga Ella.
Hur är det att vara ung med rörelsenedsättning? Det vet de som gör den här podden, Mortatha, 19 år, Ella, 18 år och Deema, 16 år. Här pratar de om sin uppväxt och vi lär känna Mortatha lite närmare. Han föddes med cerebral pares i Irak, men bor sedan tio år med sin mamma i Sverige.
Vanligt för personer med autism är att ha svårt för förändring, socialt samspel och att förstå andra. Hur fungerar det i en relation? Anna Bergström har varit tillsammans med Patrik Ferm, som har asd och adhd, i 18 år. Tillsammans med socionomen Åsa Rehnman pratar vi om hur autism påverkar den som inte har diagnos, och vad man kan göra för att få relationen att fungera.
Par där ena parten har adhd separerar i högre utsträckning, men idag träffar vi några som går emot statistiken. Andreas och Jeanette Lilja har hållit ihop i över tjugo år. Vad är hemligheten bakom det? Psykologen Lena Westholm är med och berättar vilka områden som kan vara viktiga att jobba med, för att det ska fungera även för den utan diagnos.
Inga parförhållanden är problemfria men att leva med någon som har autism eller adhd kan var extra utmanande. Hur påverkar funktionsnedsättningen relationen och vardagen för partnern som inte har diagnos? Vi pratar med psykologen Lena Westholm och socionomen Åsa Rehnman, som ger stöd till partners.
Som förälder till ett barn med funktionsnedsättning är det viktigt att i god tid planera för hur det ska bli för barnet när man själv dör. Familjejuristen Carola Erixon Gyllenmyr svarar på lyssnarfrågor och guidar oss i hur man med hjälp av juridiken kan förbereda på bästa sätt. Alltifrån god man till hur man kan tänka kring fördelning om det finns syskon.
Att ha ett vuxet barn med stort stödbehov kan göra det extra svårt att som förälder bli gammal och tänka på när man inte längre finns där. Hur ser oron ut och hur förbereder man sig och sitt barn för denna förändring? Vi pratar med Agneta Blomberg, förälder till 33-åriga Emelie, och psykoterapeuten Camilla Grünbaum.
Hur tar man sig igenom att ens barn dör i ung ålder? Suzanne Runesson, kurator på Lilla Erstagården, stöttar familjer under deras barns sista tid i livet. Anna Linells dotter dog när hon var 16 år. Anna berättar om tiden då och hur hon mår idag.
Hur är det att leva med ett barn som föds svårt sjuk, som kommer att dö ung? I det här programmet berättar Anna Pella, vars dotter Agnes föddes med en svår hjärnskada, om tiden efter beskedet och hur hon hanterat det genom livet. Läkarna trodde först inte att Agnes skulle överleva. Idag är hon 16 år, men varje förkylning utgör fortfarande ett hot.
I det här programmet ska vi prata om självskadande beteende hos personer med funktionsnedsättning. Gäster är beteendenalytikern Charlotte Scocco och Jimena, som är pedagog på en särskola. Tillsammans har de hjälpt en ungdom som haft stora problem med självskadebeteende.
I det här programmet tar vi upp utagerande beteende. Vad det beror på och vad kan man göra när någon får ett utbrott. Malin, vars son har diagnoserna ahdh och Asperger syndrom har jobbat mycket med det. Det pratar vi om tillsammans med beteendeanalytikern Charlotte Scocco, som hjälper föräldrar och andra när beteendet är för svårt att hantera själv.
Det här programmet tar upp hur livet som vuxen med nedsatt rörelseförmåga kan se ut. Pia Jakobsson och Malvi Romedahl är båda födda med rörelsenedsättning och med dem pratar vi jobb, föräldraskap och annat som hör livet till. Malvi är nybliven förälder och Pia jobbar som socionom och ger råd och stöd till personer med funktionsnedsättning.
Hur kan livet se ut för barn med rörelsenedsättning och vilket stöd kan familjen behöva? Carina Pahl och Fredrik Quistbergh, båda föräldrar till barn med rörelsenedsättning, delar med sig av sina erfarenheter tillsammans med sjukgymnasten Eva Ormberger Hedman som hjälper barn med rörelsenedsättning och deras familjer.
Tips som nämns i programmet
> Film med Carinas dotter Meya, från hennes skola
> RBU:s skolwebb, En lektion om skolan
> Om Frame fotboll på Facebook
Det finns många olika typer av rörelsenedsättning. En del är medfödda, andra uppkommer efter en olycka. I det här programmet lär vi oss mer om rörelsenedsättning tillsammans med Tomas Börsbo, en av Sveriges mest erfarna överläkare på området.
Många vuxna lider av sömnsvårigheter, inte minst personer med funktionsnedsättning. Åsa Larsen, arbetsterapeut, har utvecklat en sömnskola för patienter med förvärvad hjärnskada. Sömnskolan är särskilt anpassad för personer som har kognitiva svårigheter.
Tips på avslappningsövningar
> Mindfulness, Region Örebro län
> Stresshantering och sömn på 1177 Vårdguiden
Musik:The Parting Glass (Instrumental) av Aussens@iter (c) copyright 2018
Licenserad enligt Creative Commons Attribution (3.0) license. http://dig.ccmixter.org/files/tobias_weber/57892 Ft: Doxent Zsigmond.
Många barn med funktionsnedsättning sover dåligt, men med rätt stöd kan man lära barnet att sova bättre. Vi pratar med psykologen Ulrika Långh och med Jonas Bengtsson som är förälder till Sebastian, som har Asperger syndrom. Sebastian har haft stora problem med sömnen men sover idag bra.
I det här programmet pratar vi om hur man lär barn att bajsa på toaletten. Vi träffar föräldrarna Caroline och Pelle som försöker få sin tolvåriga son med autism och intellektuell funktionsnedsättning, IF, att bli blöjfri. Han kissar på toaletten, men vägrar bajsa utan blöja. Psykologen Bella Berg, specialiserad på toaträning ger tips på vad man kan göra.
Alla barn behöver lära sig att gå på toa, men barn med funktionsnedsättning kan behöva extra hjälp. En del känner inte när de är kissnödiga, andra förstår inte varför man ska gå på toaletten. Men det går att lära sig. I det här programmet pratar vi om kiss med Bella Berg, psykolog och expert på toaträning.
Kunskapen och förståelsen för funktionsnedsättning ser olika ut beroende på var man kommer ifrån. Vi träffar Rezan Mohammed som tog sig till Sverige från Irak med sin dotter, som idag har diagnoserna intellektuell funktionsnedsättning och cerebral pares. Hon har fått hjälp av Agneta Siegmeyer och Anna Vedin, logopeder på Habiliteringscenter Järva, vars patienter i huvudsak kommer från länder utanför Europa. Vad är viktigt att tänka på i mötet med de här personerna?
Många barn med funktionsnedsättning möter fördomar och okunskap i skolan, men så behöver det inte vara. Sofia Norström, biträdande rektor för grundsärskolan på Skarpnäcks skola och Elinor Kennerö Tonner, rektor på Källbrinksskolan, berättar hur de arbetar på sina skolor. Hur pratar de med elever och lärare för att skapa en tolerant och trygg miljö som inkluderar alla?
Personer med funktionsnedsättning möter ofta fördomar. Hur påverkar det den egna självbilden och vad kan man säga i sådana situationer? Finns det tillfällen när det är bra att berätta om sin funktionsnedsättning? Vi pratar med psykologen Sara Ytterbrink Nordenskiöld, som har en dold funktionsnedsättning och med landslagsspelaren i kälkhockey Peter Ojala, som efter en olycka blev förlamad från midjan och neråt.
Att ha förståelse för sin funktionsnedsättning är viktigt både för barn och vuxna, men hur pratar man med ett barn så att det blir begripligt? Och vad behöver barnet veta? Gäster är Lena Sorcini, psykolog på Habiliteringscenter Söderstaden barn, som ger stöd till föräldrar i de här frågorna och Anna, vars son fick diagnosen adhd som femåring.
Många som drabbas av hjärnskada blir hjärntrötta och känsliga för ljud och ljus. För ett barn kan det vara mycket krävande att klara av skola och sociala aktiviteter. När Alva Strid var sex år diagnostiserades hon med hjärntumör. Hon är idag 17 år och gästar tillsammans med sin mamma, Maria Strid, studion. Hur har Alvas liv påverkats av hjärnskadan och hur är det att vara närstående när ens barn blir svårt sjuk? Marie-Louise Kunkel, specialpedagog, guidar i vad det finns för stöd att få.
Efter en hjärnskada förändras livet. Mental trötthet, kognitiva svårigheter och försämrad motorik är exempel på funktionsnedsättningar hjärnskadan kan leda till. Vi pratar med Tomas och Carina Lundberg. Tomas drabbades av en stroke för tio år sen. Han var då 46 år, mitt i livet med två små barn. Hur ser hans liv ut idag och på vilket sätt har Carinas tillvaro förändrats? Berit Burström, arbetsterapeut, berättar vad det finns för stöd att få.
En förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan som inte är medfödd. Skadan kan orsakas av exempelvis stroke, hjärntumör eller fallolycka och leder till olika typer av funktionsnedsättningar. Berit Burström och Marie-Louise Kunkel från Hjärnskadecenter berättar hur en hjärnskada påverkar de som drabbas och vad det finns för stöd att få.
Många som får diagnos sent i livet beskriver det som att bitarna äntligen faller på plats. Vi pratar med Jeanette Lilja, 41 år, och Mippe Åman, 30 år, som fick diagnoserna adhd och ADD som vuxna. Det tog ett tag att acceptera, men idag är de tacksamma över den hjälp de fått. För Jeanettes del funkar det mycket bättre med barnen och Mippe vet vad han behöver för att han ska fungera. Lena Westholm, leg. psykolog på Adhd-center och på föräldrastödsprogrammet IPSA, berättar vad det finns för stöd och vad som krävs för att få diagnos som vuxen.
Mer information
Adhd-center
IPSA
Asdforalder.se
Adhd-livet - en podd av Jeanette Lilja och Linda Andersson
Många som får diagnos som unga vuxna har haft problem i skolan, med vänner och upplevt att de inte riktigt passat in. Vi träffar Clara Osvaldo som fick diagnoserna autism och ADD när hon var 25 år. På vilket sätt har det förändrat hennes liv? Björn Angelin, psykiatriker, berättar varför vissa diagnoser upptäcks först senare och vilka konsekvenserna kan bli om man inte får diagnos.
Att få ett barn med funktionsnedsättning kan vara mycket omtumlande och svårt att hantera både för egen del och för andra runtomkring. Johanna Bergströms dotter fick diagnosen Downs syndrom som nyfödd och Viktoria Hammarstedts son fick diagnosen Rubinstein-Taybis syndrom när han var fyra månader. Hur har det varit för dem? Anita Gyllenstein, psykolog och psykoterapeut, träffar föräldrar till små barn med funktionsnedsättning. Vilket stöd behöver de här föräldrarna?
Att ha ett syskon med funktionsnedsättning påverkar en hela livet. Många tar ett stort ansvar och lever med oro och skuldkänslor. Vi pratar med ÅsaSara Hoas och Henrik Holmer om hur det påverkat dem och deras livsval att växa upp med ett syskon som har funktionsnedsättning. ÅsaSara har gått i syskongrupper för vuxna. Henrik skildrar sin och andra syskons situation i pjäsen Skuggsyskon. Medverkar gör också Rakel Lornér, projektledare för Projekt Vuxensyskon som uppmärksammar de vuxna syskonen. Vad är viktigt att bearbeta och hur kan man tänka framåt?
Runt om i Sverige finns många barn som har ett syskon med en funktionsnedsättning. Många syskon tar ett stort ansvar hemma och kan kanske ha svårt att själv ta plats i familjen. Vad är viktigt för syskonen och vad ska man tänka på som förälder? Vi träffar åttaåriga Tuva som är syster till Vilma som har den sällsynta diagnosen Smith-Lemli-Opitz syndrom (SLO) och deras mamma Lotta Frécon. Gäst är även Jenny Rosendahl, kurator på Habiliteringscenter Liljeholmen, som håller i syskongrupper.
Idag träffar vi Anncha Jönsson vars son Simon har autism och intellektuell funktionsnedsättning. Han är tio år, men språkligt som ett barn på 1,5 år och behöver hjälp både med att förstå och kommunicera med omgivningen. Hur hanterar man det och vad finns det för hjälp att få? Birgitta Wennberg, arbetsterapeut, och Lena Lindberger, logoped, pratar om hur olika typer av stöd samverkar och hur man gör för att hitta stöd som fungerar. Samtalet leds av Susann Smedberg.
Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Idag pratar vi om kommunikativa stöd, och vi träffar Mayte, vars 13-åriga dotter kommunicerar med hjälp av bland annat en ögonpekningsdator, tecken och bilder. Maytes dotter har Retts syndrom, vilket är en sällsynt diagnos, och använder sig framförallt av en metod som heter PODD. Hur fungerar det? Medverkar gör även Lena Lindberger, logoped, som berättar om olika typer av stöd och hur det går till att hitta ett sätt att kommunicera. Samtalet leds av Susann Smedberg.
Att inte ha kontroll över sin vardag är frustrerande, men med hjälp av kognitivt stöd förenklas livet. Vi träffar 25-åriga Leo, som för drygt ett år sen fick diagnoserna mild autism och adhd. Vilka hjälpmedel använder han för att minska stressen och få energin att räcka till? Gäst i studion är även arbetsterapeut Birgitta Wennberg som förklarar hur kognitivt stöd fungerar. Samtalet leds av Susann Smedberg.
Över 10 procent av alla med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har också problem med maten. En del får diagnosen ARFID (selektivt ätstörning eller restriktivt ätande), en ätstörning som inte är kopplad till vikten och utseendet. Hur kommer det sig och vad kan man göra åt det? Vi pratar med Elisabet Wentz, professor vid Sahlgrenska akademin och med Elina Johansson, verksamhetsledare på Attention Stockholm.
Idag ska vi prata om matvanor, en utmaning för många med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt är vanligare i den här gruppen än i befolkningen som helhet. Varför är det så? Vi har åkt hem till Mir Serrander, som har Downs syndrom, för att prata om förhållandet till och mat och hälsa. Eva Flygare Wallén, medicine doktor vid Akademiskt primärvårdscentrum, berättar hur hon jobbat för att förbättra hälsan för den här gruppen. Samtalet leds av Susann Smedberg.
Matvanor är också tema i Funktion i fokus, nr 4 2018.
> Läs Funktion i fokus
Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) lever allt längre. För första gången har vi en åldrande generation med IF. Vad behöver de för att få ett bra liv som äldre? Vi pratar med Gun Aremyr, legitimerad arbetsterapeut med lång erfarenhet inom området åldrande och IF.
Utbildningsmaterialet "Åldern har sin rätt" som nämns i programmet vänder sig både till personal, anhöriga och personer med IF. Det finns på Svenskt Demenscentrums webbplats.
Jeffrey Ige är en av världens bästa kulstötare med bland annat ett silver i Paralympics på meritlistan. Han har lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). För podden Funka olika berättar han hur det påverkar hans liv, vilka utmaningar han möter och vad har idrotten betytt för honom. Med i programmet är även Ola Melén, som ger stöd till vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
Vi pratar med Filippa, 16 år, och Mira, 18 år, om hur det är att vara tonåring med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF). Hur fungerar det i särskolan och med kompisar? Brukar de berätta att de har en funktionsnedsättning och hur ser de på framtiden? Med oss i studion är också Sofia Bäckström, som ger stöd till ungdomar med IF.
Ofta får barn inte diagnos för lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) förrän i skolåldern. Vad händer då och hur får man vardagen att fungera? Gäster i programmet är Therese Fröberg, förälder till en son med lindrig IF och Lena Sorcini, psykolog som ger stöd till föräldrar och barn.
Ungefär en procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning (IF). I det här faktaavsnittet ska vi reda ut begreppen - vad är IF, hur påverkar det individen och vilket stöd finns att få? Vi har psykologen Magnus Ivarsson till hjälp att guida oss.
I det här avsnittet träffar vi psykoterapeuterna Camilla Grünbaum och Ylva Nilsson från Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga, som hjälper föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar att må lite bättre. När kan man behöva samtalsterapi och vad gör man om känslan av total hopplöshet infinner sig?
Vilka är de största utmaningarna man möter som förälder med egen diagnos och vilket stöd behövs för att få familjelivet att fungera? Hör småbarnsföräldern Mia som har autism och add och Elisabeth Norman Claesson, specialpedagog på Aspergercenter.
På webbplatsen asdforalder.se får du möta föräldrar med autism och ta del av fakta och råd som förenklar vardagen.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning upplever ofta mycket stress i vardagen. Hur gör man för att inte själv gå in i väggen? Möt Camilla och Max, föräldrar till ett barn med autism, och Bella Berg, psykolog och ansvarig för Navigator ACT. En gruppbehandling för föräldrar som upplever stress, oro och nedstämdhet.
Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut, ger tips till föräldrar till ungdomar med rörelsenedsättning om hur man kan prata om sex och när det är bäst att hänvisa vidare till ungdomsmottagningar och annan expertis.
Hur ska man förhålla sig till funderingar om sex och samlevnad från sin tonåring som har intellektuell funktionsnedsättning (IF)? Vad är inte ok att prata om, och vad måste man prata om? Vilka frågor brukar ungdomarna själva ha? Hör Maria Forsström, kurator vid Habiliteringscenter Flemingsberg barn.
Vi diskuterar fördomar om sex och rörelsenedsättning samt olika sexhjälpmedel. Deltar gör Stefan Balogh, sexolog och arbetsterapeut och Agnes Wimo-Grip, som arbetar med projektet Sex i rörelse, RFSU Stockholm. Agnes själv har rörelsenedsättning.
Många med flerfunktionsnedsättning har svårt att äta och svälja. Det kan leda till näringsbrist och allvarliga följdsjukdomar. I det här avsnittet pratar vi om dysfagi, som det också kallas. Katarina Warming, logoped och enhetschef, och Helena Bergqvist, sjukgymnast, från Motorik- & träningscenter inom Habilitering & Hälsa går igenom allt från symptomen till vilken hjälp som går att få. Båda har lång erfarenhet av ät- och sväljsvårighet, och andning. Samtalet leds av Åsa Melin Mandre.
Personer med flerfunktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att kommunicera, men det finns verktyg för att kartlägga smärta. Om det berättar Kajsa Råhlander som utvecklat ett system för assistansgruppen kring hennes son. Vi hör också Margareta Lunde Martinsson, föreläsare och sjuksköterska som hjälper vårdpersonal och närstående att upptäcka och behandla smärta.
När hemmet blir en arbetsplats för assistenter och du blir deras arbetsledare, hur förhåller man sig till det? I det första avsnittet pratar vi om livet med personlig assistans, kommunikation och informationsöverföring. Två föräldrar delar med sig av sina erfarenheter och ger tips på sådant som fungerat bra för dem. Vi hör också Camilla Gustafsson, vägledare för vuxna med flerfunktionsnedsättning. Samtalet leds av Åsa Melin Mandre.
Smilla 15 år pratar om hur det är att leva med PANS/PANDAS och hur det påverkar henne och hennes familj. Vi får också höra hur Smilla, Moa 16 år och Molly 11 år tycker att kontakten med vården har varit.
Detta är det tredje och sista avsnittet på temat ung med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Programmet har gjorts i samverkan med Barns röst, ett projekt som drivs av riksförbundet Attention.
I det här programmet får vi lära känna Moa 16 år lite närmare. Hon berättar om hur det är att ha en språkstörning och vad det innebär. Moa, Molly 11 år och Smilla 15 år pratar om hur det är i skolan och vad som är viktigt för att det ska fungera.
Detta är det andra avsnittet, av tre, där tre barn och ungdomar med adhd, språkstörning respektive PANS/PANDAS berätta för oss hur det är att vara ung med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Programmet har gjorts i samverkan med Barns röst, ett projekt som drivs av riksförbundet Attention.
Hur är det att vara ung med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Det har vi bett tre barn och ungdomar med adhd, språkstörning respektive PANS/PANDAS berätta för oss i tre poddavsnitt. I det här programmet berättar Molly 11 år, som har adhd och atypisk autism, om sin diagnos och vad den innebär för henne. Molly, Moa 16 år och Smilla 15 år pratar sedan vidare om det här med relationer till kompisar och familj, och om fördomar mot funktionsnedsättningar.
Programmet har gjorts i samverkan med Barns röst, ett projekt som drivs av riksförbundet Attention.
En intellektuell funktionsnedsättning innebär ofta att du står utanför det digitala samhället, men så behöver det inte vara. I det här programmet pratar vi med två föräldrar som stöttat sina barn att bli mer digitala. Ann Sjölander, förälder till David 27 år, och Bia Tegnér, förälder till Per 31 år, berättar om sönernas personliga utveckling med datorn som verktyg.
En intellektuell funktionsnedsättning innebär ofta att du inte släpps in i det digitala samhället, något Mora folkhögskola vill ändra på. Vi pratar med unga vuxna som gått en IT-utbildning som är anpassad för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Stödpersonen IT-coachen Sara Hansson och kursansvarige Kerstin Gatu berättar om utbildningen och vilka framsteg deltagarna gjort.
När David var nio år slutade han plötsligt att gå till skolan. Davids mamma Malin Trossing berättar hur det är att vara förälder till ett barn som slutar gå till skolan. Hör också Steve Berggren, psykolog vid KIND, prata om vikten av dialog mellan föräldrar och skola för att få tillbaka eleven till skolan.
Idag går Jenny Fernström på Fridhems folkhögskola, men under långa perioder gick hon inte i skolan alls. Hör hennes berättelse om vad som låg bakom och hur hon till slut kom tillbaka. Hör också Steve Berggren, psykolog vid KIND, förklara orsaker som kan ligga bakom problematisk skolfrånvaro och hur man kan jobba för att få tillbaka eleverna till skolan.
Hur är det att vara syskon till någon med funktionsnedsättning? Psykologen och psykoterapeuten Christina Renlund pratar med Zenzi Brydolf och Frank Ekelund om stolta ögonblick och människor som stirrar, om att våga ta plats och om en livslång relation färgad av såväl skam som stolthet.
Kristina Colliander och Nathalie Besèr är faster och moster till barn med funktionsnedsättning. Tillsammans med psykologen och psykoterapeuten Christina Renlund pratar de om känslor av otillräcklighet och skuld, men också om stor kärlek.
Bilderna är hämtade ur antologin Du får väl säga som det är
Stora frågor och starka känslor. Kristina och Thomas Taylor berättar om när deras nära vänner fick ett barn med funktionsnedsättning. I studion hör ni även Agnes föräldrar Anna Pella och Anders Furuvik. Samtalet leds av psykologen och psykoterapeuten Christina Renlund.
Mevelyn Ehrstrand fick diagnosen adhd när hon var 24 år och beskriver det som det bästa som hänt. ”Äntligen har jag fått reda på varför jag inte fungerar som alla andra och varför jag har misslyckats med många saker i mitt liv.” Camilla Ekstrand, chef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa berättar hur en utredning går till och hur en diagnos kan hjälpa en person.
Varför är det bra att medicinera? Räcker det med medicin eller behöver man även andra insatser ? Om detta pratar Mevelyn Ehrstrand, 25 år som har adhd, och Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa.
Har du svårt att hålla reda på saker eller att komma till ro när du ska sova? Olika hjälpmedel kan göra att vardagen fungerar bättre. Mevelyn Ehrstrand, som fick diagnosen adhd när hon var 24 år och Camilla Ekstrand, chef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa, ger exempel på hjälpmedel.
”Det är som om alla känslor vore vatten och man själv en torr tvättsvamp. Man suger åt sig av andras känslor och blir antingen glad, ledsen, arg …”. Mevelyn och Camilla pratar om att känslor smittar och tipsar andra om att våga fråga.
Att ha adhd kan vara energikrävande, men energin kan också användas till att hyperfokusera och helt gå upp i något. I det här programmet pratar vi om fördelar och nackdelar med att ha adhd. Hör Mevelyn Ehrstrand som fick diagnosen adhd som 24-åring, och Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa.
Vad är adhd och vad kännetecknar diagnosen? Camilla Ekstrand, enhetschef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa svarar på frågor och berättar vilket stöd man kan behöva.
Ett program om adhd, missförstånd, självkänsla och om bristande förståelse. Mevelyn Ehrstrand fick diagnosen adhd när hon var 24 år. Tillsammans med Camilla Ekstrand, chef för Adhd-center på Habilitering & Hälsa, pratar hon om hur det är för henne att ha adhd.
Vad är viktigt att tänka på i förhållande till någon som har autism? Vad kan du göra för att underlätta och minska stress och utbrott? Psykolog SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg Faulkner, som fick diagnosen Aspergers syndrom när hon var tio år, ger tips till närstående.
Hur ser en person med autism på sin omvärld? Och vad kan omgivningen göra för att underlätta för personer med autism? Psykolog SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg Faulkner som fick diagnosen Asperger syndrom när hon var tio år, samtalar om autism och ”kulturkrockar”.
Kan en person med autism förstå ironi och är alla med autism överintelligenta? Det här programmet svarar på frågor och tar upp myter och fördomar om autism. Hör psykologen SvenOlof Dahlgren och Jill Carlberg Faulkner, som fick diagnosen Asperger syndrom som tioåring.
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.