Hälsa kommer inifrån

I avsnitt 71 av podden Hälsa kommer inifrån fördjupar vi oss i kvinnosjukdomarna endometrios, PCOS och HA tillsammans med Maja Stål som är näringsterapeut på Holistic. Vad är endometrios, PCOS och HA? Vilka är symptomen? Vad kan sjukdomarna bero på? Och vad kan du göra för att läka? – det är sådant vi reder ut i avsnittet. Maja har själv lidit av endometrios och delar med sig av vad hon gjorde för att bli fri från sjukdomen. Programledare är Sofia Mellström. 

Gå in på holistic.se och läs ”Den dolda kvinnosjukdomen endometrios” i vårt magasin om du vill veta mer. Du hittar det på länken här https://www.holistic.se/holistics-varld/magasin/den-dolda-kvinnosjukdomen-endometrios?search=&view=products

Under hösten släpper vi en ny programserie i Hälsa kommer inifrån med guidade meditationer och andningsövningar som Holistics grundare Bertil Wosk leder. En ny meditation kommer släppas varje månad. Bertil är inte bara grundare av Holistic utan även meditations- och yogalärare samt näringsterapeut. 

Detta avsnitt är andra meditationsavsnittet i ordningen i poddserien och består av en enkel andningsövning som hjälper dig att stilla din oro. Andningsövningen går ut på att andas in på en längd av fyra sekunder och därefter andas ut på en längd av åtta sekunder. En bit in i meditationen avancerar vi ytterligare genom att vi pausar efter att vi andats in på fyra och håller andetaget inne i fyra sekunder, innan vi släpper ut luften på åtta sekunder.

För att få ut så mycket som möjligt av meditationerna rekommenderar vi er att göra de varje morgon fram till dess att vi släpper en ny meditation och därefter övergå till att göra den meditationen till dess att nästa kommer. För varje nytt avsnitt går vi lite djupare in.

Lyssna gärna på ”Avsnitt 69. Därför ska du meditera – Bertil Wosk berättar ” för att lära dig mer om varför meditation är bra, vad meditation är samt för att få en inblick i hur Bertil Wosk mediterar i sin vardag. 

Vilka är de vanligaste näringsbristerna idag? Vad beror dessa näringsbrister på, och vad kan man göra för att få i sig mer näringsrik mat? I avsnitt 70 av podden Hälsa kommer inifrån samtalar vi om våra vanligaste näringsbrister med Ellinor Ladenberg som är näringsterapeut på Holistic. Vi lär oss om näringsämnena som förebygger de vanligaste bristerna och vi lär oss hur vi kan ta reda på vilka ämnen vi lider brist på. Programledare är Sofia Mellström.

Här är de 7 vanligaste näringsbristerna:

• D-vitamin
• Magnesium 
• Omega-3
• Zink
• Järn 
• B12
• C-vitamin

Läs vårt blogginlägg om näringsbrister på länken här https://www.holistic.se/holistics-varld/magasin/naringsbrister-vanligare-an-vad-vi-tror-och-ger-negativa-konsekvenser-pa-halsan om du vill fördjupa dig ytterligare.

Under hösten släpper vi en ny programserie i Hälsa kommer inifrån med guidade meditationer och andningsövningar som Holistics grundare Bertil Wosk leder. En ny meditation kommer släppas varje månad. Bertil är inte bara grundare av Holistic utan även meditations- och yogalärare samt näringsterapeut. 

Detta avsnitt är första meditationsavsnittet i ordningen i poddserien och består av en enkel andningsövning för nybörjare. 

För att få ut så mycket som möjligt av meditationerna rekommenderar vi er att göra de varje morgon fram till dess att vi släpper en ny meditation och därefter övergå till att göra den meditationen till dess att nästa kommer. För varje nytt avsnitt går vi lite djupare in.

Lyssna gärna på ”Avsnitt 69. Därför ska du meditera – Bertil Wosk berättar ” för att lära dig mer om varför meditation är bra, vad meditation är samt för att få en inblick i hur Bertil Wosk mediterar i sin vardag.

Varför ska man meditera? Vad är meditation? Vad är egentligen skillnaden mellan meditation och avslappning? Finns det några tips på vad vi kan göra för att hamna i det meditativa tillståndet? Får man ha tankar? Hur ser Bertil Wosk´s meditationsrutin ut? – och när hittade Bertil till meditationen? I avsnitt 69 av podden Hälsa kommer inifrån pratar vi med Holistics grundare Bertil Wosk som dessutom är meditations- och yogalärare samt näringsterapeut. Programledare är Elsa Torell. Under hösten släpper vi en ny programserie i Hälsa kommer inifrån med guidade meditationer och andningsövningar som Bertil Wosk leder. En ny meditation kommer släppas varje månad. 

Varför ska man meditera?I vårt samhälle idag så har vi väldigt mycket stress. Mycket mer än vad vi hade för 100 år sedan, till och med för 10 år sedan. Vi människor är inte skapta för att klara av så här mycket stress. Livet handlar mycket om växlingar mellan vila och aktivitet. Vi är aktiva och så sover vi, men våra kroppar behöver även avkoppling i vaket tillstånd. Förr i tiden fick vi denna vakna vila naturligt när vi satt framför brasan, virkade eller täljde på en pinne. Idag stänger vi aldrig ner ordentligt förutom när vi sover, utan vi byter olika aktiviteter mot varandra. Vi jobbar, handlar, går på gymmet, ut och springer och ser på Netflix när vi ska varva ner. Vi låter aldrig våra sinnen vila. Sinnet behöver varva ner och vila. Många människor mår dåligt idag för att de utsätts för alldeles för mycket stress. Stress bidrar till sjukdomar och obalanser. Det finns olika metoder men yoga och meditation är bra. Du behöver inga verktyg för att meditera och du kan göra det när som helst. Det är lättillgängligt och behöver inte ta allt för lång tid. 

Vad är meditation?Meditation är egentligen en del utav yoga och i väst uppfattar vi yoga som en typ utav motionsövningar, men yoga är ett system som består utav åtta olika delar. En utav delarna kallas för Asana som betyder ”ställningar” och det är det som vi kallar för yoga i västlandet. Men yoga innehåller dessutom bland annat andningsövningar, meditations- och koncentrationsövningar. Yoga betyder förening mellan den lägre personligheten och det högre jaget – att bli förenad med universum (eller vad man själv vill kalla det för). Meditationen är en del i yogan som kunskapsfilosofi med syfte att utveckla sin personlighet. Meditation har funnits i hela världen och i alla religioner på ett eller annat vis i alla århundraden. I Indien skiljer man på själva tekniken man gör och det tillstånd man så småningom hamnar i. I väst har vi bara ett ord för det och det är meditation. Meditation kan enklast definieras som att det är avslappning utan någon kontroll. Då uppnår man vilande vakenhet. Man bevittnar allt som sker men kommenterar eller dömer inte det som händer. Du kommer att få tankar men du bevittnar de bara och följer inte med tankarna. Det är i sinnets natur att få tankar. När man mediterar inträder efter en stund en inre stillhet och du kan uppleva dig själv som vittnet bakom det som du erfar, ditt inre sanna jag som är medvetenhet, energi, harmoni och lycka. En lycka som kommer inifrån och som inte behöver några yttre orsaker. Du kommer kanske inte uppleva detta tillstånd varje gång men du kommer att uppleva att du blir lugnare, får vila och du kommer bli gladare inifrån. Meditation är naturligt för oss, det är bara att vi har tappat bort det för att vi är så överaktiva.

Olika typer av meditationstekniker: Koncentrationstekniker. Man fokuserar på andningen, en ljuslåga, tredje ögat eller vilken punkt som helst i kroppen.  Guidade meditationer. Det är någon som guidar en ut på en tur i exempelvis naturen.Affirmationer. Man tänker på ett ord, ett uttryck eller mening och attraherar mer av den energin och kraften som finns i det ordet. Kontemplationstekniker. Du sitter och resonerar och tänker kring ett tema. Exempelvis. Kärlek, fred.

Vad är skillnaden mellan meditation och avslappning?Avslappning är avslappning och i meditation går man lite djupare ner i en vilande vakenhet. Studier har visat att man kan nå en djupare avslappning under meditation än under djup sömn.

Bertils rekommendation är att sitta upp när du mediterar då det längs med ryggraden går tre energikanaler som kallas för Ida, Pingala och Sushuma. Ida är månkanalen, Pingala är solkanalen och Sushuma är jordkanalen. För att kunna öka din Kundalini-energi behöver energin gå genom alla dessa tre kanaler och det är mest effektivt när man sitter mellan jorden under sig, och sol och månde ovanför. I meditation handlar det om att på bästa sätt aktivera olika typer av energier. Därför sitter vi upp med en någorlunda rak rygg. Det är viktigt att du sitter bekvämt. Vi rekommenderar också att man sitter med handflatorna uppåt för att bättre ta emot energin. Håll gärna tummen och pekfingret mot varandra så att de bildar en cirkel för att bidra till att öka vakenheten. I avslappningsövningar som exempelvis Yoga Nidra eller guidade meditationer kan du däremot ligga ner.

Tips för att hamna i det meditativa tillståndet!Alla har varit där någon gång utan att ha mediterat, exempelvis ute i naturen eller vid en förälskelse. Det är när man tappar uppfattningen om tid och rum. Det är inget som man trycker på en knapp och gör utan det kommer av sig själv. Genom meditation skapar du ett rum för ditt sinne och dig själv och landa i kroppen och vara närvarande – då blir det lättare att nå det meditativa tillståndet. Tipset är att göra meditation 5–10 minuter varje dag, gärna på morgonen.

Bertils morgonrutin ser ut som så att han går upp och går på toaletten, duschar med mera och därefter sätter han sig ner och mediterar det första han gör. Bertil menar att detta gör att han får en bättre dag. Att hoppa över meditationen är som att hoppa över att borsta tänderna, menar Bertil. I hela Bertils morgonrutin ingår asanas, andningsövningar och affirmationer och den kan ta runt 1,5 – 2h, men det är inte alltid tiden finns till detta. Dagar då Bertil har ont om tid prioriterar han andningsövningar då det enligt honom är mest effektivt mot att ta ner stress.

När hittade Bertil till meditationen?Vid 18 års ålder hittade Bertil till meditation då hans vän Pelle skulle på meditationskurs under tre dagar vilket Bertil tryckte lät väldigt mystiskt, vilket resulterade i att han följde med som ett stöd till sin vän. Under helgen märkte Bertil att det började hända saker i hans kropp av att meditera. Vid denna tid mådde Bertil väldigt dåligt och gick hos psykiatriker och tog antidepressiva läkemedel för att lindra ångest och depressioner. Meditationen fick honom att sluta med medicinen och den har han inte tagit detta sedan dess. Meditation förändrade helt enkelt Bertils liv och han har egentligen sedan dess mediterat i stort sett varje dag, vilket nu är mer än 50 år sedan. Bertil utbildade sig några år senare till meditationslärare och arbetade sedan aktivt som det under 10 års tid.

I samband med att vi släpper detta avsnitt så släpper vi även första meditationen med Bertil. För att få ut så mycket som möjligt av meditationerna rekommenderar vi er att göra de varje morgon fram till dess att vi släpper en ny meditation och därefter övergå till att göra den meditationen till dess att nästa kommer. För varje nytt avsnitt går vi lite djupare in.

Avslutande fråga: Vad är ditt bästa hälsotips just nu Bertil?Undvik processad och raffinerad mat, det vill säga mat utan innehållsförteckning. Våra kroppar inte är gjorda för det. Är riktigt mat för det är det som ger oss näring. Viktigt att sova tillräckligt mycket och ordentligt. Rekommendationen är att sova mellan 22–02 för det har bäst effekt. 

Läs vårt blogginlägg på länken här https://www.holistic.se/meditation-din-nya-rutin om du vill fördjupa dig ytterligare om meditation. 

Hur kan sjukvården använda AI för att ställa bättre diagnoser? Hur kan vi själva använda AI för att optimera vår hälsa? Var kan artificiell intelligens göra för vår hälsa i dag – och vad kan vi vänta oss av framtiden? I Avsnitt 68 av podden Hälsa kommer inifrån pratar vi med professor Anne Håkansson, som forskar på ämnet AI och hälsa. Programledare är Sofia Mellström.

Vad är AI, egentligen?

Artificiell Intelligens är en samlingsterm för datorsystem som kan dra slutsatser, lösa problem, planera – och som är självlärande. Man kan säga att ett vanligt datorprogram är programmerat att göra rätt, medan ett AI-program är programmerat att lära sig en uppgift genom övning. 

Ett bra exempel‚ som visar skillnaden, är AlexNet. 

År 2012 var en tävling där datorprogram tävlade om att klassificera miljontals bilder. Det fanns traditionella datorprogram, specialskrivna för ändamålet. Men tävlingen vanns överlägset av AlexNet, ett datorprogram som helt saknade förkunskap, men som var designat att lära sig. Efter 5 dagars träning var AlexNet bättre på bild-kategorisering än de program som var specialskrivna för uppdraget.

Sedan har bland annat forskare vid Danderyds sjukhus laddade ner AlexNet och började träna det i att tolka röntgenbilder.

AI, en kort historia

När vi studerar AI:s historia hamnar vi på 1950, då Alan Turing uppfann Turing-testet, som bedömer om en maskin är intelligent eller inte. Men själva termen ”artificiell intelligens” användes för första gången 1956.

1967 uppfanns Nearest Neighbors- algoritmen, som är viktig för klassificering av objekt och mönsterigenkänning.

1979 kom Stanford Cart som är föregångaren till självstyrande bilar. 

1985 kom AI NETtalk som  använde deep learning för att lära sig att prata.

1997 kunde IBM:s superdator Deep Blue besegra den världsmästaren, Garry Kasparov i schack.

2004 hade NASA självkörande bilar på Mars yta.

2011 vann Watson i Jeopary. Det är samma Watson som vi talade om tidigare, som i dag används för att läsa röntgenbilder.

2012 kom AlexNet, som vi nämnde tidigare, som lärde sig att kategorisera miljontals bilder och vann över alla specialskrivna program. 

2016 datorn AlphaGo vann 4 av 5 matcher mot mästaren Lee Sedol i spelet GO, som är mycket mer komplicerat än schack. Det finns en gratis dokumentär på YouTube som heter AlphaGo - The Movie. Den kan jag varmt rekommendera för att som vill veta mer om AI.

November 2022 kom Chat GPT från Microsoft som spås bli en utmanare till Google. 

Det känns som det händer väldigt mycket inom AI just nu. 

Forskning på wearables, hur vi med mätdata kan uppmuntras till bättre hälsa 

Anne Håkansson är professor i Computer Science vid universitetet i Tromsö. De studerar hur AI kan hjälpa människor att se över sin livssituation. 

Hon berättar att personerna som ingår i studien använder mätenheter (t.ex.  fitbit och Ouroa-ring) som mäter olika kroppsfunktioner. 

Deltagarna i studien får en app i vilken de kan skicka meddelande utifrån personens egna önskemål: det kan vara meddelande av typen: “Det är dags för dig att gå ut och gå”. Eller: “Nu har du varit högaktiv i tre timmar, nu kan det vara bra att ta en paus.” Om personen sover dåligt kan vi uppmuntra dem att ta det lugnt på kvällen (inte träna) för att undvika adrenalinpåslaget. 

Men vi samlar även in andra data, som väder. Om det är regn eller storm ute så ska vi inte skicka en uppmuntran om att personen ska ut och gå. De ska ju vara en positiv återkoppling. 

Vi vet också vilka fritidsintressen personerna har. Gillar de att cykla eller åka skidor. Då kan vi anpassa uppmuntran utifrån intresse, mål, behov och även såna saker som väder. Det blir relativt komplex. Vi behöver också veta deltagarnas schema för att se om de överhuvudtaget har tid att göra åtgärder. 

Vi bygger upp en databas för varje person för att hitta mönster och se hur hen mår. Om de har vänner eller kollegor som också deltar kan vi hjälpa till med gruppaktiviteter. Hittar de personer i studien som har liknande behov så kan de koppla samman och uppmuntra varandra. 

I avsnitt 67 av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om klimakteriet. Vad är det? Hur påverkar det oss? Och hur blir denna övergång så enkel som möjligt? Programledaren Sofia Mellström grillar näringsterapeut Ellinor Ladenberg, som har svar på alla frågor. 

Varför pratas det så mycket om klimakteriet idag? Är det något nytt som drabbat oss människor? Det undrar programledare Sofie Mellström i detta poddavsnitt.

Svaret från Ellinor Ladenberg är att klimakteriet är något som kvinnor i alla tider gått igenom. Skillnaden är att vi lyft på locket och talar om det nu. 

Förr var det lite tabu att tala om klimakteriet, men ju mer vi lär oss om hälsa och kvinnokroppen, desto enklare blir det att tala om det.

Klimakteriet kallas även för övergångsåldern och det kan sträcka sig över ganska lång tidsperiod, upp mot tio år. 

Det delas in i tre faser: förklimakteriet, klimakteriet och menopaus som är ett år efter sista mensen. 

Medelåldern för klimakteriet är 51 år. Men kan variera mellan 40 och 57 års ålder. Det som händer är att äggstockarna går i pension. Det börjar ofta med att menstruationerna blir oregelbundna för att så småningom försvinna helt. 

Hormoner och signalsubstanser som påverkas av klimakteriet är progesteron, östrogen, serotonin, noradrenalin, dopamin och GABA. 

Framförallt ser vi att nivåerna av östrogen sjunker. Det påverkar flera organ i kroppen, t ex livmodern, slidan, skelettet och hjärnan. 

Typiska symtom på låga nivåer av östrogen är: 

• Värmevallningar
• Plötsliga svettningar, ofta i samband med en värmevallning
• Sömnproblem
• Humöresvängningar
• Nedstämdhet
• Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen
• Urinvägsbesvär, du känner dig ofta kissnödig, det svider när du kissar.
• Torr hy, glåmighet
• Minskad sexlust
• Ledvärk, mer inflammation
• Förstoppning

Bra näringsämnen vid klimakteriet är omega-3, GLA (finns i jättenattljusolja), B-vitaminer (särskilt B6) magnesium, zink, D-vitamin, kalcium, bor, K2, C-vitamin och probiotika.  

Det finns även örter som stöttar vid klimakteriet, särskilt ashwaganda, johannesört, amerikansk frossört, citronmeliss, dong quai, munkpeppar, hjärtstilla, läkesilverax.

Det finns även bra behandlingar att få. Diskutera med din gynekolog vad som är rätt för just dig, till exempel bioidentiska hormoner, alltså hormoner som är lika kroppens egna hormoner.

Det finns även Homeopatiska medel som påverkar hypofysen. Och vi ska inte glömma att många har näringsbrister och detta behöver också utredas.

Måste jag sluta med kaffe? undrar Sofia Mellström. Ellinor Ladenberg har svaret.  Dessutom får vi många livsstilsråd för att må bra i klimakteriet. Mycket matnyttig information och bra tips utlovas i avsnitt 67 av ”Hälsa kommer inifrån”.

I avsnitt 66 av podden Hälsa kommer inifrån ringer programledare Sofia Mellström upp näringsterapeuten Leif Östberg i Hudiksvall. Vad gör en terapeut? Var hittar man en bra terapeut? Vad händer vid ett besök? Det är några av frågorna som detta avsnitt svarar på. 

Vad gör en näringsterapeut?

Inom sjukvården jobbar man med symtombehandling, som är bra i vissa situationer, men näringsterapeuter och funktionsmedicinska terapeuter vill gå djupare och ta reda på orsaken till varför en människa blir sjuk.

– Vi vill gå till roten med det onda, inte bara bota symtomet, säger Leif Östberg.

Vilka söker sig till en terapeut – och vad söker man för?

De flesta som söker sig till en terapeut är högutbildade. Det kan hänga ihop med att  en terapeut är inte subventionerad, så det kostar pengar att söka hjälp.

Många som söker hjälp hos Leif Östberg jobbar själva inom vården, berättar han. De flest som söker hjälp hos en terapeut har redan gått många rundor inom traditionella vårdapparaten, men har inte fått den hjälp de behöver.

– Mycket av problem de söker för är kopplat till stress, utmattning och sömnsvårigheter, säger Leif Östberg. 

Vad händer när jag kontaktar en terapeut?

De som säker hjälp hos Leif Östberg får börja med att tala med klinikens sköterska. Det hjälper dem att avgöra hur de ska gå vidare och vilka tester som är aktuella att göra.

– Många ringer för att de vill göra ett specifikt test som de hört talas om, men vi vill inte att folk lägger pengar på fel saker, säger Leif Östberg.

De vanligaste testerna är hårmineralanalys, blodprov, blodsocker, sköldkörtelvärden, CRP (snabbsänkan), mäta cancermarkörer som CEA och PSA. Det är också vanligt med arteriografi som mäter elasticiteten i kärlen i syfte att förebygga hjärt- kärlsjukdomar.

Hur många blir hjälpta när de uppsöker en terapeut?

Leif Östberg uppskattar att de kan hjälpa 80–85 procent av alla som söker hjälp. Och då ska man komma ihåg att många, kanske de flesta, redan sökt hjälp i den traditionella vården, utan att de har fått den hjälp de behöver.

– Vi gör mycket som den traditionella sjukvården inte klarar av.

Hur snabbt kan folk komma tillbaka från utmattning?

Ett grundläggande problem hos utmattade är nedsatt funktion hos binjurarna, som gör att de inte producerar tillräckligt med kortisol.

Även finns det bra tester att göra och åtgärder att sätta in. Hos medelutmattade brukar Leif Östberg se väldigt bra resultat inom loppet av tre månader. För andra kan det ta längre tid.

– Jag har hast många patienter med nyckelpositioner inom större företag som varit sjukskrivna, kommit tillbaka och sedan blivit sjukskrivna igen. För dem kan det ta 6–12 månader att bli återställda.

Vad är framtiden för yrket?

För den som vill arbeta som terapeut finns många olika kurser och utbildningar. Leif rekommendera att börja med läsa basmedicin.

Att vara terapeut är ett framtidsyrke som ger dig en unik möjlighet att hjälpa andra människor. Tyvärr ligger Sverige efter många andra länder när det gäller att tänka på förebyggande hälsovård.

Men allt fler inom den traditionella sjukvården får upp ögonen för det arbete som terapeuter gör. Leif hoppas på utökat samarbete. Själv har han bra kontakt med den lokala vården i Hudiksvall.

– Vi måste jobba i samförstånd istället för att hamna skyttgravskrig. Jag märker att allt fler läkare utbildar sig inom funktionsmedicin, så vi närmar oss varandra. Det är bra, säger Leif Östberg.

I detta avsnitt av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om jod, detta livsviktiga ämne som 72 procent av jordens befolkning lider brist på. Vad händer om vi har för lite jod? Vilka ämnen behövs för maximalt upptag av jod – och fungerar det verkligen mot radioaktiv strålning? Detta är några av frågorna vi tar upp i detta självlysande avsnitt. Dagens gäst är Maja Stål, nutritionist, produktspecialist och föreläsare på Holistic. Programledare är Sofia Mellström.

I denna favorit får du goda tips för en lättare jul. Vad är snällt mot magen, vad är inte det? Vilka små förändringar kan göra stor skillnad? Ett vanligt misstag är att skippa en eller flera måltider, för att ”spara sig”. Varför är det en dålig idé? Inger-Erland Tångring guidar oss till en riktigt fröjdefull jul.

I detta avsnitt av ”Hälsa kommer inifrån” talar vi om PMS, symtomen som kommer före mens. Vad beror det på? Hur påverkar det oss? Och vad kan vi göra för att minska symtomen? Ganska mycket, visar det sig. Om du nån gång upplevt besvär med PMS får du inte missa detta avsnitt, det kan förändra allt! Dagens gäst är Maja Stål, nutrionist, produktspecialist och föreläsare. Programledare är Sofia Mellström. 

Sällan har intresset för vårt immunsystem varit så stort som nu. Därför bjöd vi in Ellinor Ladenberg till det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Ellinor skriver och håller föreläsningar i ämnet. Hur är immunsystemet uppbyggt vilken inverkan har stress, träning och på dess funktion? Och inte minst vad vi själva kan göra för att stötta immunsystemet på bästa sätt?

Varför är det så svårt att hålla barnen undan från sötat yoghurt, juice och flingor? Vi vet ju att socker inte fyller någon som helst funktion för kroppen.

Hur bryter man invanda mönster? Och vad är det som gör sockret så farligt?

Gäst i det här avsnittet är Ann Fernholm, som bland annat skrivit boken ”Ett sötare blod”.

Dags att börja boosta med D-vitamin! Visste du att din kropp inte kan bilda D-vitamin alls på våra breddgrader under vinterhalvåret? I det här fullmatade avsnittet får du veta allt om vitamin D och varför det är viktigt att ha tillräckliga nivåer i kroppen. Vi går också in på forskning som visar hur alltför låga nivåer av vitaminet kan påverka kroppen vid till exempel virusinfektioner.

Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnar i när de är mitt i sin prestation. Men flow finns inom räckhåll för oss alla och studier visar att flow ökar vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent. Det här är ett älskat favoritavsnitt från 2020 som passar perfekt som uppstart på hösten.

I det här favoritavsnittet pratar vi med funktionsmedicinska läkaren Peter Martin. ”Eliminationskost är ett av de viktigaste verktygen i vår verktygslåda. Vi äter massor av saker som vår kropp egentligen inte har anpassats till under evolutionen. Det gör bland annat att vi kan få stora hälsofördelar genom att plocka bort vissa födoämnen”, menar Peter Martin i det här favoritavsnittet som sändes första gången 2020.

Hur lever man ett friskt liv? Hur lever man ett hållbart liv? Vilka faktorer påverkar vår hälsa, hur kan vi påverka vår hälsa? Hur hänger allt ihop? Här får du en ny chans att lyssna på poddens premiäravsnitt från 2019, där Holistics grundare Bertil Wosk berättar om obalanser i kroppen som riskerar att utvecklas till sjukdom om de inte rättas till.

I det här avsnittet gör Holistics grundare Bertil Wosk en efterlängtad comeback i Hälsa kommer inifrån. Tillsammans med programledaren Jessica Agert belyser de frågan varför vi egentligen blir sjuka. Är det så enkelt att sjukdomar orsakas av bakterier och virus, eller borde egentligen vårt immunförsvar klara av att hantera just dessa angrepp? Här kommer Bertil in på den viktiga balansen i kroppen och men balansen i livet i stort. Återigen landar vi i tarmfloran och pratar mer om hur stor roll vår maghälsa spelar för vår totala hälsa.  

Holistics näringsterapeut Maja Stål är tillbaka i studion för att ta upp tråden kring IBS där vi lämnade den i avsnitt 53. I det här fördjupningsavsnittet förklarar Maja mer ingående kring orsaker till IBS och vägen till att bli av med problemen. Dessutom ägnar vi mycket tid till att besvara de lyssnarfrågor som kommit in efter förra avsnittet. Mycket nöje!

Gissningsvis har du stött på begreppet antioxidanter i många olika sammanhang. Och även om själva ordet säger en del om innebörden så är det inte säkert att du har koll på vad antioxidanter faktiskt är, vad de är bra för, var de finns och vilken roll de spelar i vår totala hälsa. I ett maxat avsnitt tillsammans med vår omtyckta poddgäst Leif Östberg får du veta mer om cellernas beskyddare, som antioxidanter med rätta brukar kallas.

Länkar som Leif pratar om i avsnittet: PubMed https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/ och Näringsmedicinska Terapeutförbundet http://nmtf.se/

Vi tröttnar aldrig på att prata om mage och tarm eftersom de är så centrala i vår totala hälsa och välmående. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån riktar vi strålkastarljuset på IBS, som är samlingsnamn för en mängd olika symtom som skapar problem och obehag hos väldigt många. Vi pratar om hur problemen uppstår, hur vanliga de är, vad man kan tänka på för att undvika problem och ger tips om hur man själv kan hjälpa en orolig mage till balans. Vi kommer självklart också in på både SIBO och FODMAP och Maja Stål och Inger Erland Tångring – våra experter i studion – ger mänger av tips, men också råd om när det kan vara läge att söka experthjälp för sina problem.

Att detoxa förknippar många med kvällstidningarnas rubriker om quick-fixes, tredagarskurer och kanske att ”juica”. Samtidigt som det inte behöver vara fel, så är detox faktiskt är ett vetenskapligt område där det finns mycket forskning att fördjupa sig i. En amerikansk forskare menar att toxiner som till exempel tungmetaller är orsaken till i stort sett alla sjukdomar vi ser idag. Tillsammans med vår poddgäst Ellinor Ladenberg har vi ägnat ett helt avsnitt åt detta spännande ämne. Och det behöver inte vara så himla svårt; Ellinors första tips, att äta så ren mat som möjligt, utan innehållsförteckning, är en bra och enkel start som innebär att du redan där avlastat lever och tarm jättemycket. Välkommen till ett fullmatat avsnitt!

Att ta C-vitamin i förkylningstider är något som de flesta av oss hört talas om sedan länge. Men vad är egentligen sant och inte om detta fantastiska vitamin? Hur kommer det sig att vi älskar det så mycket och vad har det för effekt på vår hälsa egentligen. I det här avsnittet fördjupar vi oss i denna antioxidant som alla varelser, utom marsvin och vi primater faktiskt, kan bilda själva. Du får tips om hur du kan tänka kring c-vitamin när du är sjuk, när du är frisk eller om du till exempel röker. Och är det verkligen citroner som är våra mest c-vitaminrika livsmedel? Svaret och mycket mer får du i avsnittet.

Årets första avsnitt är också jubileumsavsnitt nummer 50 för Hälsa kommer inifrån. Och så här i början på året är det många som pratar om nystart, ett fenomen vi tittar närmare på i avsnittet. Vi pratar om kraften i att göra små omstarter ofta i stället för att fokusera på en enda stor nystart och benar ut du kan göra för att tänka utanför de klassiska nyårslöftena för att öka möjligheten att lyckas. Vi tipsar också om att plocka bort saker i livet i stället för att konstant fylla på med nya att-göra-projekt. Och apropå omstart; tillsammans med vår välkända expertgäst Inger Erland Tångring bjuder vi på en stor och spännande överraskning i studion.

I årets sista avsnitt får du lära dig mer om fördelarna med att lyssna på kroppens inre dygnsrytm. Går det att optimera kroppens funktioner och främja hälsan på det sättet? Ja absolut, eftersom vår inre klocka styr oss mer än vi anar. Faktum är att nästan varje cell i kroppen har en egen inre rytm, som bestämmer när cellen ska åstadkomma och göra vissa saker. Det kallas den cirkadiska rytmen. I det här avsnittet får du reda på mer om hur och när kroppen är aktiv och vad som sker i organen vid vissa tidpunkter. Du får också handfasta tips på hur du själv kan justera dina vanor för en bättre cirkadisk rytm, liksom varför det kan vara viktigare när du äter än vad du äter.

Julhelgerna kan upplevas som en av de mest påfrestande tiderna på året, inte minst för magen. Ofta äter vi för mycket, för ofta, för sött och för fett, samtidigt som vi stressar mer än vanligt och rör på oss mindre än vanligt. I det här avsnittet får du alla tips du behöver för att ta dig igenom julhelgerna på bästa möjliga sätt. Du får koll på vad som är snällt mot magen, vad som inte är det och hur några små förändringar och tankesätt kan göra hela skillnaden för din mage i jul. Ett vanligt misstag som många gör är till exempel att skippa en eller flera måltider inför julbordet för att ”spara sig”. Varför det är en riktigt dålig idé, plus mycket annat, får du svar på i avsnittet.

Tarmfloran är grunden till god hälsa. Är det inte då fantastiskt att vi själva kan påverka våra tarmbakterier för att de ska jobba för oss och inte emot oss? I avsnitt 47 av Hälsa kommer inifrån finns Holistics Ellinor Ladenberg på plats och ger dig en inblick i tarmflorans fantastiska värld. Hon förklarar hur allt hänger ihop, ger dig bästa tipsen för en tarmflora i världsklass och hjälper också till att reda ut begreppen mikrobiom, prebiotika, postbiotika, symbiotika och probiotika. Allt för att du ska kunna ta hand om din tarmflora på bästa sätt, så att den i sin tur ska ta hand om dig.

Våra hormoner påverkar och styr oss hela tiden, hela livet. Bland annat reglerar de hur vi växer, vår ämnesomsättning och fertilitet. Vi märker sällan av hormonerna, förutom vid vissa händelser eller perioder i livet, då de blir extra tydliga, till exempel under klimakteriet. I avsnitt 46 av podden Hälsa kommer inifrån har vi bjudit in gynekologen Hilde Löfqvist – en av Sveriges mest erfarna läkare inom klimakterierelaterade besvär och behandlingar som också är fokus för dagens avsnitt.

Kanske har du redan åkt på säsongens första förkylning? Oavsett om du gjort det eller inte är vi nog överens om att den riktiga virusårstiden är här. Men varför blir vi egentligen förkylda? Hur ska du göra för att förebygga host och snörvel i höst och vinter? Och finns det något du kan göra för att påskynda tillfrisknandet om du trots allt blir sjuk? I det här högaktuella avsnittet av Hälsa kommer inifrån får du alla tips du behöver, direkt från den tidigare sjuksköterskan Inger Erland Tångring, som numera arbetar som näringsterapeut och psykoterapeut, men också som föreläsare inom Holistics utbildningsteam. 

Visste du att matsmältningen faktiskt börjar i hjärnan? De viktiga matsmältningsenzymerna börjar utsöndras redan när du tänker på en kommande måltid eller när du ser den stå framdukad. Men varför är det så viktigt att ha en välfungerande matsmältning? Hur påverkas den av faktorer som till exempel stress? Och varför är det en bra idé att tänka lite som en häst när man äter? Allt det här och mycket mer får du reda på i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

Immunförsvar, hjärta, muskler och sköldkörteln. Det är bara några av delarna i kroppen som är beroende av selen. Trots selenets alla viktiga funktioner i kroppen beräknas så många som upp till en miljard människor runt om i världen ha brist på just det mineralet. I det här avsnittet reder vi ut varför man bör ha koll på selen, hur man kan få i sig det och vilka hälsorisker det kan medföra om man får i sig för lite.

En sund självkänsla är den bästa gåvan du kan ge dig själv, berättar Inger Erland Tångring. Den ger dig förutsättningar att hantera livets nedgångar och komma på fötter igen. Men hur bygger man en sund självkänsla? Och hur kan vi ge denna gåva till våra barn? Det pratar vi om i avsnitt 42 av podden ”Hälsa kommer inifrån”.

Självkänsla versus självförtroende

Inger och Petra inleder detta avsnitt med skillnaden mellan självkänsla och självförtroende, samt hur vi mår och agerar utifrån olika förutsättningar. En person med låg självkänsla men högt självförtroende kan till exempel jobba mycket på sin prestationsinsats, men när hen misslyckas med något saknas det skyddsnät som självkänslan ger. Fallet kan bli stort.

Självkänsla är den bästa gåvan

Självkänslan formas i barndomen, men den är inte statisk utan går att förändra. Som tur är. En god självkänsla är den bästa gåvan vi kan bära med oss i livet, berättar Inger. Den ger oss förutsättningarna att hantera nedgångar och komma på fötter igen.

Personer med låg självkänsla tänker mycket på vad andra anser om dem. Fokus ligger utanför dem själva, och de har svårt att se till sina egna behov. De är rädda för att misslyckas och känner inte att de duger som de är.

Prestationsbaserad självkänsla

Tidigare präglades samhället av ett kollektivt tänkande. Samhället i dag sätter individen i centrum. Prestation värderas högt. Vi ska göra karriär, vara effektiva och ha många bollar i luften. Det skapar prestationsbaserad självkänsla, som lätt kan leda till utbrändhet.

När ska man söka hjälp? När problemen upptar en stor del av din vakna tid, om det blir en del av dig själv. Lyssna inåt: Vilka samtal för du med dig själv? Vad är det du säger till dig själv? En bra terapeut kan ge dig vägledning och verktyg.

Hur påverkar pandemin?

Även pandemin påverkar vår självkänsla. De som redan från början hade en låg självkänsla och svagt skyddsnät, har fått det än värre när de varit isolerade. Det kan på sikt leda till depression.

Petra, som har ett förflutet som journalist, diskuterar även alla dem som är vana att framhäva sig själva på jobbet genom övertid och jobba sena kvällar, istället för att faktiskt prestera något. Hur påverkas deras självbild av att jobba hemma, när ingen ser vad de gör?

Inger påpekar att pandemin har påskyndat utvecklingen med hemmajobb med minst tio år. Redan nu visa forskning att det har lett till ökad effektivitet, men att det också blivit svårare med gränsdragning mellan arbeta och fritid, och där måste arbetsgivaren komma med bättre verktyg och stöttning.

Barnens självkänsla

Inger och Petra talar också om barnuppfostran. Det har i alla tider gått trender i barnuppfostran. I dag har vi en anti-auktoritärt uppfostran där barn tidigt får ta stort (för stort) ansvar för sin egen utveckling.

Kanske är det så att vi, med vårt curlande av barnen, inte alltid ger dem rätt verktyg att klara av den verklighet som möter dem när de går ut i vuxenlivet? Detta är något som diskuteras i detta avsnitt.

Slutord

Avsnitt 42 av podden Hälsa kommer inifrån tar upp ett stort och viktigt ämne: vår självkänsla. Ingers slutord är att vi bör tänka på vår inre konversation. Vad vi faktiskt säger till oss själva? Hon tipsar även om att rikta uppmärksamheten utåt! Att hjälpa andra är bra sätt att öka den egna självkänslan.

Hon kallar sig "hudens trädgårdsmästare" och med över 25 års erfarenhet är hon en av Sveriges främsta experter när det kommer till växtbaserad hudvård. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån delar Lena Losciale med sig av sin egen resa och sin passion för växtriket. Du får också tips kring den enskilt viktigaste hudvårdsrutinen enligt Lena, och varför det är så viktigt. Dessutom: är det alltid bra för huden att dricka mycket vatten? Vilket örngott är snällast mot känslig hud och är det egentligen bäst att träna med eller utan smink. Allt detta och mycket mer hör du om i det här avsnittet. 

I avsnitt 41 av Hälsa kommer inifrån träffar vi Annika Dahlqvist, som berättar hur LCHF-dieten kom till och hur den har påverkat hennes liv. Det blir ett samtal om kost och hälsa, om fett kontra socker, men också hur det är att stå utanför etablissemanget och hamna i mediedrevets öga.  Annika är pensionerad läkare, föreläsare och författare och har sedan 2005 drivit en blogg som väckt mycket uppmärksamhet. LCHF är ett känt begrepp idag och förkortningen står för Low Carb,  High Fat: lite kolhydrater, mycket fett - en diet och ett begrepp som faktiskt föddes i Sverige.

Hur gör man det man älskar lagom mycket? Är det möjligt att träna mycket och prestationsinriktat och samtidigt leva på ett sätt som är hållbart? Går det att kombinera elitidrott med ett hälsosamt och holistiskt synsätt? Allt detta och mycket mer diskuterar vi i avsnitt 39 av Hälsa kommer inifrån, där vi gästas av PT:n, entreprenören och före detta elitfotbollsspelaren Marcus Falk Olander. Marcus delar öppenhjärtigt med sig om sin väg från prestationsångest, ätstörningar och överdriven träning till ett liv med fokus på personlig utveckling och balans.

Mitokondrierna är cellernas kraftverk, för de omvandlar maten vi äter till energi. De finns i alla celler och påverkar hur vi mår. Vilken tur att vi kan hjälpa dem med rätt enkla medel. I avsnitt 38 av Hälsa kommer inifrån berättar Inger Erland Tångring om mitokondriernas 1,5 miljarder år långa historia – och hur du kan påverka den på 10 sekunder.

Att det vi äter och hur vi lever styr mycket av hur vi mår är förhoppningsvis ingen nyhet för någon. Däremot kan det vara svårt att greppa exakt hur mycket vi själva kan påverka vårt mående genom vad vi äter och hur vi lever. I avsnitt 38 av Hälsa kommer inifrån gästas vi av Katarina Fornander – journalist, författare och biomedicinare – som själv har upplevt just detta. 2014 fick hon diagnosen Graves – en form av hypertyreos, det vill säga överskott av sköldkörtelhormon – och tre år senare friskförklarades hon.  

I avsnitt 36 av Hälsa kommer inifrån har vi bjudit in näringsterapeuten, föreläsaren och författaren Ellinor Ladenberg för att prata om magnesium – ett mineral som ligger oss nära om hjärtat. För hundra år sedan fick vi 1 250 milligram magnesium om dagen via kosten. I dag ska vi vara glada om vi får 350 milligram. Stress ökar behovet av magnesium, och det kan ta tid att nå rätt nivå. Men det lönar sig. Faktum är att WHO klassar magnesium som ett läkemedel. För det räddar liv.

Minst 30 procent av befolkningen har någon form av allergi. Det motsvarar tre miljoner svenskar! Och antalet som drabbas ökar hela tiden. Vilka allergier finns det? Och vad kan du göra för att må bättre? Det avhandlar Petra Månström och Leif Östberg i detta avsnitt av Hälsa kommer inifrån. I slutet av avsnittet fördjupar sig Petra och Leif i pollen. Vad ger upphov till pollenallergi, vilka symtom ser vi – och vilka tips har Leif att ge? Alla svar får du i avsnitt 35.

I det allra senaste poddavsnittet av Hälsa kommer inifrån får du reda på allt du vill veta om fettsyror. Hur de är uppbyggda, vad de har för viktiga funktioner i kroppen, hur du kan få i dig dem på bästa sätt och vad som händer om du har för mycket eller för lite av de essentiella fettsyrorna omega 3 och omega 6. Till vår hjälp har vi bjudit in den vana och omtyckta poddgästen Inger Erland Tångring, som både är föreläsare på Holistic och dessutom har mångårig erfarenhet inom näringsterapi och KBT på sin egen klinik.

Ungefär 30 procent av jordens befolkning har brist på mineralet zink. Men vad innebär det egentligen? Hur vet man att man har zinkbrist och vilka fördelar finns med att ha tillräckliga eller goda nivåer av zink? Och finns det någon grupp av människor som bör tänka lite extra på att få i sig tillräckliga mängder? För att få svar på alla frågor och lära oss mer bjöd vi in en av våra experter i ämnet, nämligen näringsterapeuten och föreläsaren Leif Östberg som återigen gästar Hälsa kommer inifrån.

I det här poddavsnittet av "Hälsa kommer inifrån" följer vi upp förra avsnittet om hormoner, med att specifikt titta på den naturliga förändringsprocess som kroppen befinner sig i innan och under klimakteriet. En period i livet som i vår del av världen ofta har en negativ klang, men som till exempel Japan beskrivs som "en ny vår". Vi är glada över att åter igen gästas av Katarina Woxnerud och få reda på mer om vad som händer i kroppen under den här perioden och vad man kan göra själv med till exempel träning, kost och sömn för att må så bra det bara går.  

I avsnitt 31 av Hälsa kommer inifrån har vi bjudit in Katarina Woxnerud för att prata kring hormoner och hormonfaser genom livet. Våra hormoner är delaktiga i det mesta som händer i kroppen, som hur vi växer och hur vi mår. Rubbningar kan skapa oro, ångest och dålig sömn. Hur kan vi leva med våra hormoner och hjälpa till att skapa balans genom bland annat motion? Och behöver vi över huvud taget ta hänsyn till våra hormoner när det kommer till träning? Allt det och mer får du svar på i avsnittet. 

Sällan har intresset för vårt immunsystem varit så stort som år 2020. Men oavsett pandemi eller inte tycker vi att det är ett ämne väl värt att prata mer om, så därför bjöd vi in Ellinor Ladenberg till det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Ellinor både skriver och håller föreläsningar i ämnet och hon hjälper oss att reda ut hur  immunsystemet funkar, hur det är uppbyggt och vilken inverkan stress, träning och kost har på dess funktion. Och inte minst vad vi själva kan göra för att stötta på bästa sätt. 

Visste du att din kropp inte kan bilda D-vitamin alls på våra breddgrader under vinterhalvåret? Inte ens en solig dag. Och även under sommarhalvåret krävs att vi exponerar oss för solen utan både kläder och solskyddsfaktor för att vi ska kunna bilda D-vitamin. Dessutom finns det ny forskning som visar hur alltför låga nivåer av vitaminet påverkar kroppen vid till exempel en virusinfektion som Covid-19. Allt det här och mer därtill får du veta mer om i det här högaktuella poddavsnittet med näringsterapeuten Leif Östberg.

Vi spenderar en stor del av vår vakna tid på jobbet, vilket innebär att jobbet är en viktig och avgörande del i vårt totala välmående. Samtidigt fortsätter sjukskrivningar för till exempel utbrändhet att öka, vilket vi bland annat pratat om i ett tidigare avsnitt. Så att prioritera en hälsosam arbetsmiljö för att må bra på jobbet borde vara självklart för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Men hur gör man det då? Ja, några tips och tankesätt att inspireras av får du i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån, där vi bjudit in Holistics vd Peter Hencz till studion.

Hur ska man tänka kring att ge socker till sina barn? Vi vet ju egentligen att socker inte fyller någon som helst funktion för kroppen, utan tvärtemot är skadligt. Men varför är det då så svårt att hålla barnen undan från sötat yoghurt, juice och sötade frukostflingor? Hur bryter man invanda, ”dåliga” mönster kring till exempel frukosten när man har kinkiga barn hemma? Och vad är det som gör sockret så farligt? Gäst i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån är Ann Fernholm, som bland annat skrivit böcker om socker i kosten, bland annat ”Ett sötare blod” och ”Stora boken om barn och mat”.

Vi är väldigt glada över att ha fått en pratstund med Lina Nertby Aurell och Mia Clase, upphovsmakare till rasande populära Food Pharmacy – en av Sveriges största plattformar inom folkhälsa och antiinflammatorisk kost. Vi pratar om vad man ska äta för att hålla sig frisk och Lina och Mia berättar om hur de själva kom till insikt om vad kosten kan göra för hälsan. Dessutom tips på hur man får med sig familjen "på tåget" om man vill göra en kost- och livsstilsförändring. 

I avsnitt 25 av Hälsa kommer inifrån sätter vi vår programledare Petra Månström i gäststolen och du får chansen att lära känna henne lite bättre. Hon berättar öppenhjärtigt om sin egen väg mot ett liv i hälsa, de utmaningar och svårigheter som hon själv stött på i form av bland annat ätstörningar och dåligt självförtroende. Hon delar också med sig av vad som hjälpt henne att komma vidare och utvecklas.

Avsnitt 24 av Hälsa kommer inifrån handlar om aktivt lyssnande som är grunden för all kommunikation och mänsklig förståelse. Petra Månström och hennes gäst Sonja Dunkars diskuterar den underbara men svåra konsten att aktivt lyssna på våra medmänniskor. Men också vad vi gör om ingen lyssnar på oss. Sonja berättar den bästa lyssnaren som den som verkligen bestämt sig för att hen vill vara förstå, vill vara närvarande och lyssna till den andra. Men varför är det så svårt?

”Eliminationskost är ett av de viktigaste verktygen i vår verktygslåda. Vi äter massor av saker som vår kropp egentligen inte har anpassats till under evolutionen. Det gör bland annat att vi kan få stora hälsofördelar genom att ta bort en del saker ur kosten”. Det berättar den funktionsmedicinska läkaren Peter Martin som gästar vår podd "Hälsa kommer inifrån". När vi människor äter ett livsmedel ofta kan det leda till en överbelastning som sedan ger överkänslighet. Men vad kan en överkänslighet leda till? Hur funkar egentligen eliminationskost? Vad kan kosttillskott innebära för tarmen och balansen? Och vilken betydelse har kost inom funktionsmedicin? I avsnitt 23 går Peter Martin på djupet inom eliminationskost och funktionsmedicin. Missa inte hans bästa tips för hur man kommer igång med eliminationskost.

”Det finns vissa länder som till och med firar den här övergången. Vi har ju en helt annan syn på döden i olika länder och kulturer och det ger också en annan fortsättning efter förlusten. I vissa kulturer där går man hem till de sörjande, tar hand om matlagningen, om det finns barn tar man hand om dem, man tar hand om hela hemmet och ringer de samtal som behöver göras. Framför allt så tillåter man den som sörjer att få sörja”. Det berättar Ylva Wegler, certifierad hypnoterapeut och handledare i metoden för sorgebearbetning. Sorg är en del av livet och vi går igenom så många olika sorters sorg i livet. Förutom dödsfall och skilsmässor kan sorg också handla om andra sorters förluster och förändringar. Vad är egentligen sorg och vilken roll spelar den i våra liv? Hur hanterar man sin egen och andras sorg? Varför kan det kännas svårt att närma sig någon som sörjer och vilken roll spelar sorgen i våra liv? Det och mycket mer får du svar på i dagens spännande avsnitt!

När du utsetts för press och stress under en lång tid och inte hinner återhämta dig så uppfattar ju kroppen det som att du flyr för livet hela tiden. Det vill säga din hjärna badar i kortisol, vårt stresshormon”. Det berättar Inger Erland Tångring, näringsterapeut och psykoterapeut, i vårt 21:e avsnitt av vår podd "Hälsa kommer inifrån". Har du höga krav på dig själv? Baserar du din självkänsla till stor del på prestation? I så fall är du extra sårbar för att drabbas av utmattningssyndrom och det är dags att spetsa öronen för att höra vad Inger har att säga. Vilka tecken tyder på att man är i farozonen? Vad kan man göra själv för att bromsa? Hur man ställer man om livet när man har drabbats? Och är det ens möjligt att bli helt frisk? Det och mycket mer får du svar på i dagens spännande avsnitt!

”Många människor kan vänja sig vid att ha vissa magbesvär, upplever jag som terapeut. Det gör att de inte tänker på att det är där det sitter. Däremot kanske man märker av värk i en axel eller att man känner sig trött. Det är så det kan vara med SIBO, det kan vara grundorsaken. Apropå att det mesta börjar i magen”. Det berättar Ylva Jansson, föreläsare inom hälsa och funktionsmedicin på Holistic. Kanske har du hört talas om SIBO? Det har blivit ett alltmer hett ämne. Förkortningen SIBO står för ”Small Intestinal Bacterial Overgrowth". Det vill säga en överväxt av bakterier i tunntarmen. Varför sker detta? Och vad har SIBO för koppling till IBS? Hur kan SIBO yttra sig? Hur vanligt är dessa magbesvär? Hur kan man testa om man har SIBO och vad kan man göra själv? Det och mycket mer får du svar på i dagens spännande avsnitt!

"Det finns personer som märker en dag att de inte kommer ur sängen, man ligger där platt och kan inte göra mycket, då kan man vara säker på att både sköldkörtel och binjurar har gått ner sig ordentligt”. Det berättar näringsmedicinska experten Leif Östberg i avsnitt 19 av vår podd "Hälsa kommer inifrån". Leif Östberg är tillbaka i ett andra avsnitt om sköldkörteln, men denna gång fördjupar han sig i frågor som: Vad ger sköldkörtelrubbningar för symtom? Hur hänger allergi ihop med sköldkörteln? Vilka örter kan stötta binjurarna? Hur kan man testa om man har en nedsatt funktion i sköldkörteln? Och vilket är egentligen det mest pålitliga sköldkörteltestet? Det och mycket mer väntar i poddavsnittet Hur mår din sköldkörtel?

”Jag tror ju på att man ska försöka hålla sitt immunförsvar friskt över tid, att vi ska bygga upp en bra grundhälsa. Och det gör man genom att man sover på nätterna ordentligt och att man motionerar regelbundet och lagom mycket. Men också att man äter en vettig kost". Det berättar den funktionsmedicinska läkaren Peter Martin som gästar vår podd "Hälsa kommer inifrån". Hur menar Peter att vi ska göra för att boosta vårt immunsystem, såväl i virustider som långsiktigt? Vad var det som gjorde att han valde att lämna en karriär som läkare inom skolmedicin och forskare bakom sig för att helhjärtat ägna sig åt funktionsmedicin? Och vad är funktionsmedicin och hur skiljer det sig från traditionell skolmedicin? I avsnitt 18 ger Peter Martin sina bästa tips för att bibehålla ett starkt immunförsvar. Det och mycket mer väntar i poddavsnittet Immunförsvaret och funktionsmedicin.

10 symtom på problem med sköldkörteln

Nära en halv miljon svenskar är diagnosticerade med sköldkörtelrubbningar - men mörkertalet är enormt. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån får du lära dig 10 vanliga symptom - och hur du själv kan lindra besvären. Gäst är Leif Östberg, näringsmedicinsk expert.

Trots att så många som 450 000 svenskar, mestadels kvinnor, är diagnosticerade med sköldkörtelproblematik talar Leif Östberg om att det antagligen bara är toppen av ett isberg. Många, säger han, har obalans utan att veta om det, ofta med resultatet att de felbehandlas.

Sköldkörteln är en hormonkörtel som sitter mitt fram på halsen. Sköldkörteln är involverad i en rad viktiga funktioner i kroppen, bland annat reglerar och balanserar den vår ämnesomsättning.

Det vanligaste är att vi drabbas av en underfunktion i sköldkörteln, där ämnesomsättningen är alltför låg. Missa inte Leifs förklaring till varför det har blivit så. Bland annat finns det en teori om att det har att göra med den explosion av kemikalier som skett i vår värld de senaste 50 år, med cirka 100 000 nya kemikalier, varav många direkt hormonstörande.   

Hormonsystemet är ett komplicerat system och obalanser i sköldkörteln kan ge en mängd olika symptom. Det kan vara svårt att diagnosticera problem med sköldkörteln, dels för att många av symtomen är diffusa, men också för att sköldkörtelaktiviteten går upp och ner, till exempel i samband med menstruationscykeln och klimakteriet. I det här avsnittet berättar Leif om 10 vanliga symtom.

Ett vanligt blodprov på vårdcentralen kan ge ett korrekt svar om hur sköldkörteln mår, men det kan också vara missvisande. Här får du veta varför det kan vara en bra idé att ta andra slags prover för att få rättvisande svar.

Det vanligaste läkemedlet för underfunktion i sköldkörteln är Levaxin, men det går också att lindra med hjälp tillskott av olika näringsämnen. Jod är ett ämne som kopplas ihop med sköldkörteln, hör Leif berätta mer om jod och ge tips om fler mineraler och vitaminer som lindrar.  

Stress påverkar hela det endokrina systemet (hormonsystemet) och är också en vanlig orsak till att sköldkörteln sätts ur spel. En livsstilsförändring kan alltså både vara nödvändig för att komma tillrätta med sköldkörtelrubbningar, och förstås också förhindra att problem uppstår.

Missa inte nästa avsnitt av Hälsa kommer inifrån som även det kommer att handla om sköldkörteln!

Närmare två miljoner svenskar drabbas varje år av hjärt-kärlsjukdom. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån får du lära att upptäcka hjärtsjukdom, de fyra viktigaste sakerna för en god hjärthälsa och vilka två livsmedel du absolut bör undvika. Gäst är sjuksköterskan och psykoterapeut Inger Erland Tångring. 

Hjärt- kärlsjukdomar är i dag den vanligaste dödsorsaken i Sverige och västvärlden. Antalet som drabbas blir allt fler och går allt lägre ner i åldrarna. Det finns all anledning att lära oss hur vi tar som bäst hand om vårt hjärta.

Inger Erland Tångring har varit med i flera tidigare avsnitt av vår podd Hälsa kommer inifrån. Hon jobbar bland annat med utbildning och är själv utbildad psykoterapeut och sjuksköterska med erfarenhet av intensivvård. 

Just kopplingen mellan psykologi och vårt hjärta är en av de första saker som hon lyfter fram som en viktig faktor för ett friskt hjärta. Att vi har kärleksfulla liv och goda relationer både med oss själva och andra, visar sig nämligen i nyare studier ha stort inflytande över hur hjärtat mår. 

Inger berättar hur vi redan på Antiken föreställde oss att känslor och tankar kommer från hjärtat. Och programledare Petra bidrar med en betraktelse från en avlägsen by på Sardinien. Byn är en av världens så kallade blå zoner, där människor har längst livslängd i världen, och betydligt färre hjärt- kärlsjukdomar än här. Missa inte denna intressanta diskussion, en bit in i avsnittet.

Hjärt- kärlsjukdomar är en folksjukdom intimt förknippad med vår livsstil. Vissa av oss har hjärtproblem i släkten, men vi har stor möjlighet att själva påverka om vi drabbas eller inte, via vår livsstil, berättar Inger. 

De vanligaste hjärtsjukdomarna är hjärtinfarkt, hjärtsvikt och kärlkramp. Ett relativt nyupptäckt tillstånd är det som kallas för brustet hjärta, som oftare drabbar kvinnor som upplevt svåra trauman. Traumat ger stresspåslag som skapar inflammation i kroppen, som i sin tur ger en hjärtinfarkt som inte liknar den vanliga. Denna hjärtinfarkt beror nämligen inte på att kranskärlen är igentäppta. 

Kvinnors symptom på hjärtinfarkt är också ofta annorlunda än de klassiska symptomen med bland annat smärta ut i vänster arm, som stämmer mer in på män. I avsnittet går Inger och Petra igenom hur symptomen kan ta sig i uttryck när det gäller kvinnor. Du får också lära dig vilka fler signaler du kan vara observant på hos dig själv och andra för att upptäcka om hjärtat inte mår bra. 

Förutom att se till att vi lever goda liv i kärleksfulla relationer så kan vi förstås stärka vår hjärthälsa genom gynnsam kost och motion. Här får du veta vilken kosthållning som är bäst för hjärtat, vilken olja, vilka sötsaker och råvaror.  

Inger och Petra pratar också om sju specifika mineraler och vitaminer som främjar hjärthälsan, och tar upp huruvida vi bör boosta med mineraler och vitaminer eller om det räcker med att äta bra mat. 

Inger berättar vad som är viktigast att tänka på när det gäller motion för hjärtat, och går också igenom den livsviktiga sömnen. Och förstås en annan av hörnstenarna för god hjärthälsa: att stressa lite lagom och tillåta sig återhämtning. 

Inger berättar om hjärtats anatomi, att det är en muskel som sitter mitt i bröstkorgen, lätt lutad åt vänster. Att det syresätter två kärl som i sin tur, tillsammans med lungorna, syresätter hela kroppen. Att det finns två förmak och två kamrar som ska jobba ihop i takt. Att människans hjärta slår 4800 slag per timme. Timme efter timme, året runt, hela livet. 

Inger berättar att 10 000 människor per år drabbas av hjärtstopp och att bara 600 överlever. Hon uppmanar alla lyssnare att agera när något händer en medmänniska. Det går inte att göra fel, säger hon, och ju snabbare insats desto större möjlighet att rädda ett liv! 

• Larma först 112. 
• Påbörja hjärt- lungräddning. Pumpa mitt på bröstkorgen i takt med låten ”Stayin Alive” och blås sedan in luft i munnen. 30 pumpningar – 2 blås.

Läs mer om hur du gör här.

Att få goda träningsresultat är inte synonymt med att träna hårt. Gäst i nya avsnittet av Hälsa kommer inifrån är elittränaren Andreas Öhgren. Han har tränat alltifrån NHL-proffs till OS-idrottare, och överst på hans priolista för hållbar träning kommer återhämtning. Själva träningen – den kommer på en tredje plats.

Andreas var som ungdom en lovande, så kallad, supertalang i hockey. Han debuterade i landslaget som 16-åring, men nådde aldrig ända fram till drömmen att spela i NHL. Det blev inte ens några landskamper. När det väl gällde var Andreas alltid skadad eller sjuk. Det kanske inte var så konstigt. Andreas tränade jämt och levde på halvfabrikat och pulvermos. Vilken kropp klarar det i längden?

Skadorna ledde in Andreas på en annan karriär. I dag är han i stället supertränare och PT med en holistisk inställning till träning och hälsa. Han har nu 20 år bakom sig av olika utbildningar inom fysisk och mental träning, samt forskning på sin egen kropp.

Han pratar gärna och mycket om kvalitet i träningen, men ännu viktigare, i sömnen och näringen. 

Viktigast av allt för en hållbar träning är nämligen återhämtningen såsom sömnen och vilan. Det är under vila som utvecklingen sker, och om vi tränar jämt – när ska kroppen då hinna utvecklas? 

Trenden med att sova få timmar tycker Andreas är förkastlig. Några minuter in i avsnittet får du höra varför.

Efter kvalitativ återhämtning kommer kvalitativ näring på Andreas priolista över hållbar träning. Det bästa vi kan göra är, enligt honom, att skippa kaloritänkandet och i stället fokusera på att få i oss en varierad kost med i grunden riktig, ekologisk mat. 

Hör honom berätta han vad han tycker om den omtalade dokumentären The Game Changers och hans teori om varför veganer ofta mår bättre än andra.   

Sist i prioriteringsordningen för hållbar träning kommer själva träningen! 

Och samma sak gäller träningen som återhämtning och näring: kvalitén är viktigast. Variation är en annan del av Andreas framgångsrecept. Av 80–100 träningspass som Andreas håller för elitidrottare är inget det andra likt. 

Andreas pratar om att allt i kroppen hänger ihop, nervsystem, muskler och bindväv, och att det är viktigt att bygga något han kallar bondstyrka för att bli stark på riktigt. Missa inte det intressanta resonemanget! 

Det enda som kan skapa förändring över tid är att förändra sina vanor, säger Andreas. En bra lunch kommer du inte långt med, men med en bra lunch varje dag i tre månader har du skapat en vana. Och för att lyckas skapa nya vanor behöver du lära dig att fira även små saker.

Elitidrottare i all ära, men det roligaste är att träna blivande elitidrottare, alltså lovande ungdomar tycker Andreas. Hör hans bästa tips till alla som jobbar med ungdomar, om hur man lyckas bäst med att motivera de unga.

Så uppnår du flow på jobbet

Att jobba hjärnsmart och hur vi tar oss till flow - det är ämnena för den här veckans avsnitt av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Gäst är Ellinor Ladenberg, som berättar hur vi blir bättre på att fokusera. Du får också veta de 4 stegen som leder till flow!

Öka din prestationsförmåga med 500 procent Flow är ett tillstånd där vi tappar tid och rum, ett nästan mytiskt tillstånd som vi kanske hört att författare och elitidrottare hamnat i när de varit mitt i sin prestation. Men flow är ett tillstånd som finns inom räckhåll för oss alla. Och det kan vara värt att sträva efter. Förutom att våra må gott-hormoner peakar så ökar flow också enligt studier vår prestationsförmåga med fantastiska 500 procent.

Jobba smartare, inte hårdare Ellinor Ladenberg är konsult och utbildare som bland annat föreläser och producerar utbildningar för Holistic. Hon har ofta haft högpresterande tjänster på högpresterande företag och noterade hur mycket sämre hon fungerade när det blev vanligt med laptops och mobiler.

Hon blev konstant tillgänglig och jobbade mer – men blev allt tröttare och mindre skarp. Detta fick henne att fundera över hur vi kan jobba smartare och inte hårdare, mer i samklang med hur hjärnan fungerar.

En maximal och stressfri arbetsdag Att jobba hjärnsmart innebär att stressa mindre och fokusera mer. Att prestera i sig är inte dåligt, men vi behöver tillåta oss regelbunden återhämtning för att kunna prestera på topp igen. Du har säkert hört uttrycket att det är i vilan det händer. En bit in i avsnittet förklarar Ellinor Ladenberg hur det kommer sig att vi presterar ännu bättre om vi vilar mellan arbetsuppgifterna.

Missa inte hennes smarta tankar om hur vi kan lägga upp vår arbetsdag för att få maximalt gjort på ett smart och stressfritt sätt.

Sluta multitaska Glöm det där med multitasking. Att vara i djup koncentration är en förutsättning för att kunna hamna i flow. Och flow är som sagt ett effektivt men också skönt och välgörande tillstånd.

Vi hamnar i flow när koncentrationen är så djup att tid och rum tycks upphöra. Det beskrivs som ett extatiskt tillstånd där vi är utanför oss själva. Vi mår bra när vi är i flow, det är nämligen en cocktail av sköna signalsubstanser som samverkar för att vi ska hamna i tillståndet. Flow minskar också vår stress och ökar glädjen i att prestera.

Ellinor själv strävar efter att vara i flow någon gång varje vecka och här berättar hon om de fyra steg som leder till flow. Missa inte heller hennes två viktigaste tips på hur vi gör för att hamna i det åtråvärda tillståndet!

Metod för att träna ditt fokus För att kunna hamna i det åtråvärda tillståndet av flow behöver vi först kunna fokusera. Bara det är utmaning.

Aldrig tidigare i historien har vi haft så mycket störande yttre stimuli. Enligt en studie som Ellinor refererar till blir vi störda cirka 90 gånger per arbetsdag, och de flesta av gångerna stör vi oss själva.

Lägg till detta att vi är ”programmerade” att lätt upptäcka distraktioner för att kunna skydda oss från anfallande djur så förstår vi att det är en utmaning för oss att vara djupt koncentrerade! Det är alltså inte så konstigt att vi hela tiden får impulser att ge efter för mobilens dragningskraft eller de blinkande mobilnotiserna.

Men det går att träna upp sin förmåga till fokus. Ellinor Ladenberg delar med sig av en metod där du stegvis ökar tiden då du koncentrerar dig, och ger också tips på hur du klarar att hålla fokus på arbetsplatser med öppna landskap.

Avsnitt 13 av podden Hälsa kommer inifrån handlar om lymfan – kroppens livsviktiga men bortglömda system. Lymfsystemet bekämpar infektioner, är viktigt för immunförsvaret och tar näring till cellerna. Gäst i avsnittet är lymfexpert Anders Lönedal som tipsar om 4 enkla sätt att hålla igång systemet. 

Redan den moderna medicinens fader Hippokrates kände till lymfvätskan och kallade den ”det vita blodet”. I andra delar av Europa anses lymfsystemet vara viktigt att ha koll på, men i Sverige är det märkligt tyst om lymfan. Det här är något som Anders Lönedal gärna ändrar på, eftersom ett väl fungerande lymfsystem är viktig för vår hälsa.  

Lymfsystemets funktion 

Anders är specialist i tillämpad psykofysiologi och jobbar med människors välmående ur ett helhetsperspektiv. Han börjar ofta åtgärda just lymfsystemet, eftersom många av hans klienter har ett stagnerat flöde. 

Lymfvätska är överskottsvätska från blodet, och dess uppgift är att föra bort döda celler och andra slaggprodukter, att larma immunförsvaret och att transportera näring till cellerna. 

Aktivera lymfsystemet 

Lymfsystemet cirkulerar i hela kroppen i lymfkärl som till stora delar löper sida vid sida med blodkärlen. Så kallade noder, avlastningsstationer, finns i ljumskarna, armhålorna och buken. Där har vi delar av vårt immunförsvar, och där ska virus, bakterier och tumörceller avlivas för att sedan föras ut i blodbanan och vidare ut ur kroppen. 

Men till skillnad från blodet har lymfsystemet ingen pump som pumpar runt vätskan. I stället är lymfsystemet beroende av stimulans på annat sätt. I avsnittet ger Anders flera bra tips på hur vi kan hålla igång lymfans cirkulation.

Bland annat är andningen en viktig del. Enligt Anders andas de allra flesta av av oss felaktigt och berättar hur du bör andas för att stimulera lymfflödet. 

Anders tipsar också om vilka typer av kläder som hämmar respektive gynnar flödet av lymfvätska. 

Lymfödem

Det är av största vikt att vi håller igång vår lymfvätska, för att reningen av kroppen och cellernas näringstillförsel ska fungera optimalt. Med ett stagnerat lymfsystem kommer orenad lymfvätska tillbaka in i blodbanan, och det kan skapa obalanser i kroppen, bland annat candida, svamp.

Det är dock vanligt att lymfan inte cirkulerar som den ska, och det tillstånd som skapas när systemet blockeras kallas för lymfödem. 

Lymfödem är särskilt vanligt bland kvinnor. Anders berättar bland annat varför det inte är bra med alltför hård träning vid lymfödem. Det gäller istället att träna smartare. Missa inte Anders tips på hur du kan träna på ett bättre sätt!  

En av de största hoten mot ett välmående lymfsystem är stress, som stryper både blodflödet och lymfvätskan. En utmaning med stress som vi sällan tänker på är att även roliga saker kan ha stressande effekt på kroppen. Anders har några intressanta reflektioner kring de okända stressfaktorerna.  

Men hur ska vi då veta om vi har ett dåligt flöde i lymfan?

Det finns ett antal sätt att kolla, och en bit in i avsnittet berättar Anders hur. Missa inte det här intressanta avsnittet om vårt bortglömda reningssystem! 

Sex kännetecken på att du är sockerberoende

Var tredje person är beroende av socker. Det säger Kicki Keller, sockerterapeut och tidigare beroende. I det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån berättar hon om sex kännetecken på att någon är sockerberoende och ger tips om hur man kan ta sig ur det.”Jag var som en grönsak, inte riktigt mentalt närvarande”, beskriver Kicki Käller sig själv.

Kicki Käller träffade vi redan i förra avsnittet av Hälsa kommer inifrån, då hon bland annat berättade om vad socker egentligen är, och om det dolda sockret. Det här avsnittet handlar om det beroende som socker kan trigga igång. 

Kicki Käller är ”nykter” sockerberoende sedan 9 år och jobbar nu som sockerberoendeterapeut där hon hjälper människor att komma tillrätta med sitt missbruk. En behandling börjar med att klienten får göra det gratis screeningtest som ger en indikation om hur dennes situation ser ut. Efter testet får klienten råd av Kicki utifrån resultatet.    

Det är lättare att bli beroende av socker i dag än någonsin tidigare. Det billiga och potentiellt hälsofarliga maltodextrinet, modifierad majsstärkelse, tillsätts i de flesta livsmedel som är färdiglagade, och just tillgängligheten är en av de tre kriterierna för att kunna bli beroende. De andra två kriterierna är att du har en känslighet för att bli beroende och att det är socialt accepterat i de kretsar där du rör dig.

Tips för fikastunder och bufféer

Det finns fällor överallt för en socker- och matberoende, fikastunder på jobbet, bufféer och all inclusive på semestern är bara några exempel. I avsnittet tipsar Kicki om hur man kan undvika att trilla dit igen när kollegorna trugar med bullar eller det finns metervis med uppdukad mat. 

Men hur vet man då att man har ett sockerberoende? Det främsta kännetecknet är att man tappar kontrollen över sitt sockerätande, säger Kicki och nämner 6 kännetecken på beroende.

Programledare Petra Månström och Kicki pratar också om andra beroenden kopplade till mat och ätande, bland annat så kallat volymberoende, att beroendet handlar om att vilja äta för mycket. När magsäcken spänns ut får man nämligen ett påslag av hormonet oxytocin, som gör att man känner sig lugn, trygg och glad. I avsnittet tipsar Kicki om en rad andra saker som också gör att det härliga oxytocinet flödar i oss. Missa inte det!   

Sockerfri kan alla bli, säger Kicki – men aldrig så kvitt sitt beroende så att det går att äta sötsaker igen. Det är som att en alkoholist bara skulle ta en liten snaps på Julafton, det är helt enkelt inte möjligt. 

Sockerberoende är nämligen att likställa med allt annat beroende, enligt Kicki, men till skillnad från exempelvis spelberoende har det inte blir godkänt som ett beroende av svenska staten. Det skulle antagligen bli för dyrt att behandla alla, funderar Kicki i avsnittet. Hon hänvisar till brittisk forskning som visar att 1/3 av alla människor är sockerberoende, 1/3 har ett skadligt bruk och 1/3 har ett socialt bruk av socker.      

Hur tufft det är att sluta beror förstås på hur djupt inne i missbruket man är, och hur länge det har pågått. Allra tuffast är den första tiden när man har bestämt sig för att sluta, säger Kicki, men frestelserna finns kvar överallt omkring oss, och återfall är inte ovanliga. Här delar Kicki med sig av hur det gick till när hon fick sitt senaste återfall, för 9 år sedan, och hur hon gradvis med sin livsstil byggde upp till det. 

Kicki rekommenderar alla hon hjälper till sockerfrihet att även vara helt fri från alkohol. Risken för ett nytt beroende är nämligen stort. Hon tar exemplet gastric bypassopererationer. Där avlägsnas en bit av magsäcken för att göra det svårt att överäta. Men många som är så kraftigt överviktiga har ett beroende, och själva beroendet sitter i hjärnan och finns alltså kvar även efter ingreppet. Hela 35% av alla som har genomgått en gastric bypass blir också alkoholberoende, berättar Kicki! 

Det bästa är alltså att göra sig fri från beroendet, då kommer hälsoeffekterna samtidigt. Det är Kicki själv ett exempel på. Efter att ha lagt om till sockerfri kost har hon kommit tillbaka till normal vikt efter att ha varit kraftigt överviktig och dessutom blivit av med sin diabetes! 

Att dricka en halvliter juice varje dag ger liknande skador på levern som att dricka alkohol varje dag. Det säger Kicki Käller, sockerberoendeterapeut och gäst i avsnitt 11 av vår podd Hälsa kommer inifrån. I avsnittet berättar hon om sitt sockerberoende och tipsar om hur du undviker det dolda sockret.

Socker har gått från att vara en lyxvara som bara de rikaste i samhället kunde unna sig till att i dag vara en ingrediens i de flesta av våra färdiga livsmedel och något som räknas som en av de största hälsobovarna.

Socker kan orsaka livsfarliga sjukdomstillstånd som fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det vita raffinerade sockret är också en beroendeframkallande substans i klass med alkohol och tobak. 

Hon bröt sockermissbruket

Som sockerberondeterapeut hjälper Kicki Käller människor att komma tillrätta med sitt missbruk. Kicki har själv en bakgrund som sockerberoende, men i dag är det över nio år sedan hon åt socker.

– Jag hade extrem fetma, total kontrollförlust, diabetes typ 2 och svår utmattningsdepression. Att jag fick hjälp att bli av med mitt sockerberoende räddade mitt liv, säger hon.

Kicki hade en missbrukares alla symptom: hon ljög, smög och dolde sitt ätande för sina nära och kära. Och behövde allt mer socker för att få samma effekt. Missbruket styrde allt mer i hennes liv och fick allt mer fysiska och psykiska konsekvenser. I avsnittet berättar hon om sitt beroende och hur hon kom ur det.

Det vita sockret, som vi kanske först tänker på när vi hör ordet, är framställt från sockerrör eller sockerbetor, men socker i någon form finns i så gott som alla växter. Beroende på hur vi äter sockret påverkar det oss olika kraftfullt.

Ju mer koncentrerat – desto snabbare höjs blodsockret

När du äter en grönsak eller frukt med skal finns det fibrer kvar i grödan, och sockret går långsammare ut i blodet. Ju mer koncentrerad och raffinerad grödan är, desto snabbare höjs blodsockret, berättar Kicki. 

I avsnittet reder Kicki ut vilka olika sockerarter det finns, och vilken som egentligen innebär störst risk för oss att äta.

En av de hälsorisker som finns med att äta för mycket socker är fettlever, en sjukdom som tidigare drabbade mest storkonsumenter av alkohol, men som nu även små barn drabbas av. Detta eftersom de äter och dricker alltför mycket socker. Missa inte Kickis tips till alla föräldrar om vilka råvaror du kan se upp med, hur du fixar fredagsmys utan sötsaker och hur du sakta men säkert minskar ditt barns sötsug.

Det dolda sockret

I avsnittet får du också mängder av tips på hur du undviker det dolda sockret, alltså sockerarter som är tillsatta i olika livsmedel. Det allra mest vattentäta tipset kanske är att laga all mat själv från grunden, men om du inte hinner det så finns det olika saker att hålla koll på i matens innehållslistor. Det finns nämligen socker tillsatt i det mesta – även i kyckling och riskakor!

I avsnittet får du också tips på sockerfria mellanmål – och dit räknas inte rawfoodbollar och bars med ”naturligt” socker såsom agavesirap, kokossocker, dadlar eller fikon som blivit så vanliga senaste tiden.

Det är heller ingen bra idé att byta ut de naturliga sockerarterna mot sötningsmedel, som enligt Kicki, lurar kroppen och ofta skapar kraftigt växlande blodsockernivåer.

Det bästa är alltså att begränsa sitt intag av socker och att äta det i så naturlig form som möjligt. Hör mer om detta i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån.

Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa! Det hävdar Gustav Pettersson, näringsterapeut, funktionsmedicinsk livsstilscoach och gäst i det tionde avsnittet av podden Hälsa kommer inifrån. Här ger han sina bästa tips från tio års djupdykning i hur man lever som mest hälsosamt.  

 Efter flera år med skador beslutade sig den prestationsinriktade elitidrottaren Gustav Petersson som 19-åring för att djupdyka i allt ifrån genetik till hur man optimerar sin sömn och morgonrutin. Efter att ha varit bäst på olika sporter ville han nu bli bäst i att förstå hur vi människor fungerar och hur vi kan optimera vår hälsa. I dag jobbar Gustav som näringsterapeut och funktionsmedicinsk livsstilscoach och hjälper andra människor att hjälpa sig själva tillbaka till ett friskt liv.

Åren med studier inom allt från den indiska hälsoläran ayurveda till näringsmedicin och funktionsmedicin lärde Gustav mycket. Framför allt har denna drivna person med stora mängder energi lärt sig att bromsa och att lyssna på vad kroppen behöver för att kunna vara i balans. 

En traumatisk händelse i familjen för ett par år sedan fick Gustav att verkligen inse vikten av att lyssna på kroppens signaler. I avsnittet berättar han vad som hände och vilken vändpunkt det innebar i hans liv. 

Ett av de ämnen som Gustav har djupdykt i under de senaste tio åren är det här med sömn. Att sova gott är det bästa vi kan göra för att orka mer och prestera bättre, säger han i podden. Att vi sover tillräckligt mycket är förstås viktigt, men också när vi sover är av vikt. Gustav berättar om vår cirkadiska rytm, vars upptäckt två forskare fick Nobelpriset för 2017. 

Varenda cell i kroppen har en klocka i sig, och det finns en tidpunkt när det är som mest effektivt för kroppen att utföra vissa saker, berättar Gustav. För att ge optimal effekt ska till exempel sömnen helst inträffa mellan solnedgång och soluppgång.

Gustav berättar om sin egen sömnrutin som börjar redan på morgonen när han vaknar. En bit in i avsnittet får du veta mer om den och varför det är så viktigt för sömnen med balans mellan hormonerna kortisol och melatonin.

Det viktigaste i självläkning är enligt Gustav att inse att det faktiskt är vi själva som har ansvaret över vår hälsa. Det är ju både bra och dåligt att ha den makten själv, konstaterar programledare Petra Månström och Gustav. Missa inte Petras utläggning om varför hon tror att vissa av oss har så svårt att ta hand om oss!    

Gustav jobbar ofta med människor som har sjukdomar som IBS, utbrändhet och sköldkörtelproblem. Det bästa han vet är när klienten kommer till insikt om att det är hon själv som bär ansvaret att läka sig. 

– Jag är den som tillfrisknar från hälsa, det är inte kuren som gör mig frisk. Det är den största insikten jag själv har kommit till i mitt liv, säger han. 

Gustav berättar också om forskning om vilken tid på dygnet som är den bästa för träning, hur vi kan organisera kylskåpet för att inspireras att äta hälsosamt och slippa få i oss onödiga kemikalier, och rekommenderar ett par olika fetter. Han tipsar också om hur vi alla kan få till ett Instagramflöde som inspirerar i stället för att ge dåligt samvete.  

På frågan om vilka råd Gustav i dag skulle ge sitt yngre och betydligt mer prestationsinriktade jag, betonar han att det är ok att inte vara bäst på allt, att det är viktigt att lyssna på sig själv och det man behöver. Han skulle också uppmana sitt yngre jag att tagga ner lite. Du hör alla hans råd till sitt yngre jag i det tionde avsnittet av Hälsa kommer inifrån. 

När är det dags att göra ett hälsotest? Och hur ska du tolka resultatet av det? I det här avsnittet berättar Leif Östberg allt du behöver veta om hälsotester. Vem som bör göra dem och varför de är bra komplement till den traditionella sjukvården.

--- Marknaden svämmar över av hälsotester av olika slag, både sådana som du kan göra själv hemma, och sådana du gör i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut.

Leif Östberg har jobbat med näringsmedicin i 24 år, han utbildar och håller föredrag i ämnet, och tar emot klienter. Han är också utbildningsansvarig på Holistic och gäst i det här avsnittet av Hälsa kommer inifrån. Enligt honom är det bra för alla att testa sin hälsostatus någon gång per år. Det bästa enligt honom är att göra testet hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut.

Näringsmedicin handlar om att komma åt de näringsmässiga obalanser och näringsbrister som många av oss har, varav vissa också kan vara svåra att upptäcka i vanliga prov hos Vårdcentralen. Det är vanligt med brist på bland annat magnesium, B-vitamin och järn, och Leif Östberg berättar i avsnittet att bristerna bland annat beror på utarmade jordar som ger minskad näring i den kost vi äter.

Många av oss stressar också, vilket förbrukar mycket näringsämnen, och äter inte heller tillräckligt bra för att bygga upp vår näringsstatus optimalt. När det gäller D-vitamin har bristen med höstens och vinterns solbrist att göra. I avsnittet berättar Leif varför nordbor klarade sig bättre utan tillskott av D-vitamin förr i tiden, missa inte den intressanta teorin!

Enligt Leif finns det en enorm efterfrågan på hjälp från de komplementärmedicinska metoderna. Många av de som söker sig dit är sådana som inte fått den hjälp de behöver i den traditionella sjukvården. De har blivit behandlade för sina symptom men får ingen förklaring på varför de mår dåligt.

Leif berättar i avsnittet en intressant historia om en man som hade fått medicin mot högt blodtryck. Han fick ingen förklaring av läkaren till varför han hade fått högt blodtryck, eller råd om hur kan skulle göra för att undvika det, så han besökte en näringsmedicinsk terapeut. Ett test hos terapeuten visade vad det handlade om och med hjälp av ett par mycket enkla livsstilsförändringar kunde han bota sig själv från sitt höga blodtryck.

Om du upplever att du inte får den hjälp du vill ha av din behandlande läkare - be om utlåtande från en annan, tipsar Leif, som också tycker att det ofta är bra att komplementära med ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut.

Leif berättar i avsnittet också hur ett besök hos en näringsmedicisk eller funktionsmedicinsk terapeut går till, och ungefär vad ett test kostar. Han säger att besöket i sin helhet handlar om att lägga ett pussel med hjälp av både tester, frågeformulär och samtal. Personens liv kartläggs, livsstilen är grunden till både hälsa och sjukdom. Kanske är det inte så konstigt att läkare i den traditionella sjukvården kan ha svårt att hinna med att lägga detta omfattande pussel på den korta stund som hon eller han ofta har till förfogande med varje patient.

Leif rekommenderar alltså framför allt att göra testerna i samråd med en näringsmedicinsk eller funktionsmedicinsk terapeut, och han tipsar om Näringsmedicinska terapeutförbundets hemsida nmtf.se. Där är certifierade och försäkrade terapeuter över hela landet listade.

Att själv läsa på om hälsa och lära känna sin egen kropp är andra sätt att ta hand om sig, säger Leif och tipsar om kunskapsbanken på holistic.se och de föreläsningar som Holistic har för allmänheten.

Ju mer du vet om din egen kropp och hur den reagerar på olika förhållanden desto bättre!

Tro inte på allt du tänker, men tro på tankens kraft! Vi tänker 70 000 tankar per dygn, och bara 3 500 av dem är nya. För det mesta mal vi samma tankar om och om igen i vår hjärna. Ofta är självkritiska och dömande tankar oss själva. En process som pågår utan att vi egentligen är medvetna om det. I detta avsnitt får du lära dig hur du blir mindre känslomänniska. Men också tvärtom. Hur du gör om du inte riktigt har kontakt med dina känslor...

Mångfald på tallriken ger mångfald i tarmen. Tarmen är i fokus i det här avsnittet. Den har enorm betydelse för vår fysiska och mentala hälsa. Här berättar biovetaren Anna Widell varför och vad som får goda bakterier att frodas. Du får också veta hur avföringsdonatorer håller sin bakterieflora i form.

Avsnitt 6 handlar det om träning. Hör terapeuten och yogaläraren Inger Erland Tångring berätta om den bästa träningen för att förlänga livet, hur du hittar träningsmotivation – och hur det kommer sig att träning bromsar åldrandet.

Matsmältningen is the shit”. Vad är egentligen matsmältning och varför är den så betydelsefull? Och visste du att sura uppstötningar egentligen beror på för lite saltsyra? I femte avsnittet av Hälsa kommer inifrån ger Ellinor Ladenberg sina bästa tips på hur du kan optimera din matsmältning och få en lugnare mage.

I avsnitt 4 av podden Hälsa kommer inifrån handlar det om att sova gott. Du får veta hemligheten bakom varför vissa behöver mindre sömn, hur sömnproblem och ökad vikt hänger ihop, och hur lång den perfekta tuppluren är. Du får också KBT-terapeuten Inger Erland Tångrings bästa tips för en riktigt god natt. 

"Även små förändringar i kosten kan göra stor skillnad". Det säger näringsterapeut Ellinor Ladenberg i tredje avsnittet av Holistics podd Hälsa kommer inifrån, som handlar om mat och näring. Vi får bland annat veta vad vi bör äta för att få mer energi, hur vi kan veta vilken kost som är bäst för oss, och om ekologiskt verkligen är nyttigare.

Vi behöver bli vän med vår stress! Det konstaterar terapeuten och föreläsaren Inger Erland Tångring, gäst i det andra avsnittet av Holistics podd Hälsa kommer inifrån. Ämnet är stress och Inger avslöjar våra främsta stressbovar - och ger sina bästa tips på hur vi kan stressa ner. 

Inger Erland Tångring är en av Holistics föreläsare och ansvarar också för utbildningar och kurser på företaget. Hon är KBT-terapeut med en bakgrund som intensivvårdssjuksköterska. Inger är också utbildad inom biokemi, yoga och mindfulness.

Allt fler människor blir sjukskrivna på grund av stress - men enligt Inger är det inte stressen i sig som är farlig, utan bristen på återhämtning. Om vi gav oss själva tid för återhämtning skulle vi inte känna oss stressade lika ofta och mycket. Vi behöver bli vän med stressen, säger Inger, som anser att stress har fått en lite oförtjänt negativt klang - missa inte hennes intressanta resonemang kring detta!

En annan lika aktuell som viktig fråga som programledare Petra och Inger tar upp i detta avsnitt är hur vår hälsa påverkas av våra mobiler. Moderna smartphones är skapade för att tillfredsställa vårt belöningssystem och göra oss beroende, konstaterar de. Forskning visar dessutom att Smartphones gör oss stressade, osociala och ger sömnsvårigheter. Har du svårt att lägga ifrån dig mobilen? Lyssna på Ingers kloka råd om hur du får koll på mobilanvändandet.

Vi har brist på reflektion 

Petra och Inger tar också upp den allt vanligare hälsostressen - hur vi nära på stressar ihjäl oss för att vara hälsosamma. Samtidigt mår vi bättre och klarar stress bättre om vi motionerar regelbundet - så hur ska vi tänka egentligen? Och hur ska vi veta vad som är rätt och fel för just mig i flödet av hälsoinformation? Lyssna inåt, råder Inger i programmet. Reflektera!

- Vi har ingen kontakt mellan kropp och knopp i dag. Det råder en brist på reflektion, likväl som många har näringsbrist har vi reflektionsbrist, konstaterar hon bland annat.    

Så som vi pratar med och behandlar oss själva skulle vi aldrig behandla en vän. Vi behöver bli vår bästa vän, säger Inger, och tipsar om hur vi kan behandla oss själva bättre för att må bättre.

Missa inte heller de 5 tecknen på att du har drabbats av hälsohets, och tipsen på hur vi kan äta och tänka för att minska stressen. 

Viktigast av allt: Tillåt dig att njuta och slappna av!

Nästa avsnitt av Hälsa kommer inifrån kommer att handla mer om mat, nämligen om maten som medicin. Vad ska vi äta och är egentligen ekologisk mat nyttigare?