Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Människor och tro

Människor och tro

Livsåskådningsprogrammet i P1 - programmet om religion, identitet och politik. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz, Reporter: Lollo Collmar och Thella Johnson, Programchef: Anders Backlund. Ansvarig utgivare: Louise Welander

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/manniskorochtro

Avsnitt

Religionens roll i en upp och nervänd värld

Den pågående Coronapandemin slår hårt mot hela världen och påverkar människors liv i grunden. Men vilken roll har religionen i olika länder och hjälper eller stjälper den bekämpningen av viruset?

Tacklar mindre sekulära länder än Sverige krisen på ett annat sätt än vad vi gör? Sveriges radios utrikeskorrespondenter Johan Mathis Sommarström i Mellanöstern,  Lotten Collin i Latinamerika,  Margareta Svensson i Sydeuropa, Kajsa Boglind i USA  och Samuel Larsson i Afrika berättar från sin områden om kovändningar från regimer, presidenter som hävdar att viruset inte smittar i kyrkan, och människor som tycker att Gud spelar för liten roll i krishanteringen. Edgar Mannheimer ger oss också en aktuell bild av hur Jerusalem påverkats av Coronapandemin. Programledare: Linda Thulin Producent: Antonio de la Cruz
2020-04-01
Länk till avsnitt

Telefonväkteri ? vilka existentiella tankar väcks inom dig i och med Coronaviruset?

Ring in till Människor och tro på 08 24 15 00. I veckans Människor och tro vill vi att lyssnarna ringer in och berättar om sina existentiella tankar av Coronapandemin som härjar i Sverige och världen.

 I studion finns prästen och författaren Lars Björklund och programledaren Linda Thulin för att ta emot lyssnarnas samtal. Har du mött medmänsklighet på ett nytt sätt? Har du börjat fundera över dina livsval? Har du fått oväntade tankeställare? Vi vill att lyssnarna berättar om exempel och tankar som visar att denna märkliga tid väcker även de allra största frågorna i livet. För det är ju inte bara vår hälsa, ekonomi och våra dagliga rutiner som påverkas av pandemin. Den får oss också att fundera över medmänsklighet, solidaritet, och världen vi har skapat. Och även om många av tankarna kan vara oroande, så tvingar de oss också att fundera över vad som är viktigt på riktigt. Veckans Människor och tro sänds på torsdag 18.15 i P1. Telefonslussen öppnar kl. 18.00 och numret är 08 24 15 00. Eller maila redan nu till [email protected] eller kommentera i sociala medier. Programledare: Linda Thulin Producent: Antonio de la Cruz
2020-03-26
Länk till avsnitt

Coronaviruset ? Guds straff eller?

Människor och tro tar upp religionens betydelse i denna globala kris. Vad spelar tron och religionen för roll, är pandemin Guds straff? Eller ett ingripande från en högre makt för att lära oss något?

På bara några dagar förändrades tillvaron för mer eller mindre hela världens befolkning. Land efter land sätter sina invånare i karantän i kampen mot den nya coronasmittan: skolor stängs, börsen rasar, folk förlorar sina jobb och debatten går hög om vad som är rätt åtgärder och rätt inställning till det vi nu har att gemensamt hantera. I programmet hör du den pensionerade smittskyddsläkaren och tillika prästen, Per-Erik Åbom från Jönköping, som reagerar på dagens pandemi men också sätter den i ett historisk perspektiv. Vi möter också den islamiske församlingsledaren Haider Ibrahim, som jobbar mycket på sjukhusen i dessa tider. Och så träffar vi Annahita Parsan i Hammarbykyrkans persiska församling. Hon berättar om sin och församlingens roll, men också om varför hon tror att viruset  är ett tecken på att undergången är nära. Och så har vi frågat några stockholmare vad de tror om coronasmittan. Programledare: Linda Thulin Reporter: Edgar Mannheimer och Sofia Bjurs Producent: Antonio de la Cruz
2020-03-18
Länk till avsnitt

När döden krockar med livet

Vad ska vi göra med alla som dör i framtiden? I flera städer i Sverige är begravningsplatserna fulla och i det mångreligiösa Sverige vill allt fler kistbegravas vilket skapar ännu mer brist på mark.

Varje år dör ungefär 90.000 svenskar. Majoriteten kremeras men ca 25 % begravs i kista. I takt med att befolkningen ökar kommer det behövas fler gravplatser i Sverige. I Stockholm har en ny begravningsplats planerats i över 20 år men olika intressen har stått emot varandra. Ska parker och gröna områden förvandlas till ett vilohem för de döda eller ska de sparas och utvecklas till rekreationsplatser för de levande? I veckans Människor och tro tar imam Hussein Farah Warsame och Mohamed Hagi Farah, medborgaraktivist från Rinkeby, med oss med på en muslimsk begravning långt hemifrån. Vi träffar Mats Löf, konstnär och landskapsdesigner, grundare av Järva Discgolfpark som måste flytta på sig till förmån för anläggandet av nya gravar och Björn Erdal, Tenstabo, aktiv i nätverket Låt parken leva. Vi får även höra Maria Liljas docent i religionspsykologi, som har forskat om existentiella frågor och riter och professor Carola Wingren, landskapsarkitekt som jobbat med begravningsplatser. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz
2020-03-11
Länk till avsnitt

Hunden - Människans avbild?

Leker vi gudar över hunden i vår jakt efter den perfekta hunden som ska uppfylla alla våra önskemål?

Hunden och människan har slagit följe i tusentals år. Människan har under denna period avlat fram egenskaper hos hunden efter sina egna behov. I vår moderna tid har behoven förändrats och numera är en gullig allergivänlig familjehund något starkt efterfrågat. Hundarna ska även vara lojala, lydiga, passa in storleksmässigt och mer eller mindre dyrka människan. Har vi börjat se oss som gudar över hunden? I veckans Människor och tro får vi höra Lisa Gålmark författare och djurrättsdebattör samtala med Petra Carlsson teolog och lärare vid teologiska Högskolan i Stockholm om relationen mellan människa och hund. Vi får även träffa prästen Pär Friberg som organiserar gudstjänster där hundar och andra husdjur blir välsignade, och pastorn Petter Jakobsson, som ofta jagar tillsammans med sina hundar. Pudeluppfödaren Fredrika Gudmunds Dandemar delar med sig av sina perspektiv kring hundavel.  Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz
2020-03-04
Länk till avsnitt

Varför finns det så mycket hat förknippat med religion?

Trots att alla de stora världsreligionerna förkunnar kärlek, respekt och säger sig utgå från visdom så finns det även hat och intolerans mot oliktänkande.

Hatet kan i vissa fall bli huvudbudskapet och påverka och genomsyra människor över hela världen. Vissa menar att underhållningsindustrin ger ofta stereotypa bilder av religiösa samfund vilket kan förstärka hatet inom och mellan religioner. Media sägs också nästan alltid vara mer intresserade av att rapportera om konflikter och hatiska budskap än vardaglig tro. Men varför är religion och hat så tätt förknippat? Kan det finnas utövning av religion utan själva hatet? I veckans Människor och tro får vi höra Imam Kashif Virk från Ahmadiyya Muslimska Samfundet samtala med Olof Edsinger  generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen om hat och religion. Vi får även träffa  religionsvetaren Simon Sorgenfrei vid Södertörns högskolareportage och Bilan Osman, journalist och medarbetare/föreläsare på stiftelsen Expo. Från Frankrike får höra ett reportage om Mila 16 år som upplever hat från troende på sociala medier. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach Producent: Antonio de la Cruz
2020-02-26
Länk till avsnitt

Hur ställer sig de religiösa samfunden vid de massiva folkliga protesterna som sker runt om i världen?

Under 2019 har proteströrelser ägt rum på många platser i världen och fortsatt in i 2020. Men hur ställer sig de religiösa samfunden vid demonstrationerna, kravallerna och polisvåldet som medföljt?

I Chile, Frankrike, Libanon, Sudan, Hong Kong och Iran har missnöjet spridit sig till gatorna och massiva och regelbundet återkommande demonstrationer har lamslagit hela städer. Men står kyrkorna och moskéerna på demonstranternas sida eller är de själva en del av makten som nu öppet kritiseras?  I veckans Människor och tro får vi träffa Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd och med I Equmeniakyrkan som delar ut Martin Luther King-priset. Vi får även höra reportage från Frankrike och Chile där situationerna är kritiska och i många fall våldsamma och vi får höra om situationen i Libanon, Iran och Sudan med Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Edgar Mannheimer Reportrar: Lars Palmgren och Johan Tollgerdt Producent: Antonio de la Cruz
2020-02-19
Länk till avsnitt

Människor och tro dokumentär - Toftesta: Det gamla missionshuset som räddades

Den osannolika historien om en träkyrka från 1800-talet som räddades i sista stund, efter att ha legat begravd i skrot och bråte.

Medverkande: Tomas, Amanda och Arvid Jennerstål Bo Schylander, pastor Margareta Palm, Kajsa Sandqvist och kvinnorna i Åbybergskyrkans sy- och samtalsgrupp i Vallentuna. En dokumentär av Thella Johnson Slutmix: Emilia Martin Producent: Antonio de la Cruz
2020-02-16
Länk till avsnitt

?Ge kvinnorna som dödats under häxprocesserna upprättelse!?

Nu har en landsomfattande organisation bildats för att resa minnesmärken på platserna där kvinnor avrättades och brändes.

På 1600-talet pågick det förföljelser av s.k. häxor i hela Sverige. Ungefär 7000 människor förhördes och ca 400 kvinnor avrättades anklagade för häxeri. De som vill resa minnesmärken menar att häxprocesserna är en viktig del av kvinnohistorien som förändrade samhället i grunden och som vi idag fortfarande känner av. Man kan även se behovet av en upprättelse som en del av ME TOO-rörelsen. Men hur ansvarig är kyrkan idag och bör den be om ursäkt? Och var det verkligen häxor som avrättades? I veckans Människor och tro får vi träffa Agneta Nyholm som i 10 års tid kämpat för ett minnesmonument i Härnösand där 40 personer dödades och brändes. Biskopen i Härnösand stift Eva Nordung Byström resonerar om hur kyrkan tänker idag på häxprocesserna och om en offentlig ursäkt borde utryckas, något som kyrkan gjort på ett antal ställen runt om i Sverige. Häxan Hella Nathorst-Böös, som även är författare, berättar om varför hon kallar sig för häxa och varför behovet av ett minnesmärke och upprättelse är så viktigt, inte minst där hon själv verkar på Söders höjder på Södermalm i Stockholm. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz
2020-02-12
Länk till avsnitt

Människor och tro ?Kyrkodöden - Vad händer med alla gamla kyrkor

Vad händer med alla gamla kyrkor? Vad innebär det av avkristna en kyrka och hur är det att bo i en gammal kyrka? Och behövs verkligen kyrkobyggnader för att förmedla ett religiöst budskap?

Är en gång helig mark alltid helig mark? Under perioden 20002018 har 104 av Svenska kyrkans kyrkor tagits ur bruk. Även ett stort antal frikyrkor har lagts ner och avkristnats. Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan, färre som firar gudstjänst och en omflyttning från glesbygden till städerna är en kombination som lett till kyrkodöden. Det är både dyrt och krävande att administrera alla kyrkobyggnader så i många fall är det enklast att avkristna en kyrka. Fotbollsspelaren Zlatan och musikproducenten och regissören Jonas Åkerlund är två som köpt gamla kyrkor i centrala Stockholm och andra kyrkor hamnar på Hemnet och blir bostäder, skolor eller helt enkelt rivs. Det är många orter i Sverige som blivit av med sin kyrka och det har vållat både sorg och protester. Mycket av många bygders historia ryms inom kyrkan och dessutom kan den vara en stor del av enskilda familjers historia med bröllop, begravningar och dop. Svenska kyrkan har fortfarande mer än 3 000 kyrkor kvar och får årligen nästan en halv miljard kronor från staten för underhåll och renovering av kulturmiljöskyddade byggnader, men det motsvarar bara cirka en fjärdedel av vad det kostar att hålla liv i dessa byggnader. I veckans Människor och tro kommer vi att besöka en gammal kyrka som avkristnats och berätta dess historia från 1800-talet fram till våra dagar. Det är Toftesta missionshus i Vallentuna som var på väg att förfalla, men som renoverats och numera bostad åt familjen Jennerstål och de delar med sig av sina tankar om hur det är att bo i en kyrka. Bo Schylander, pastor och Margareta Palm, tidigare söndagsskollärare i Toftesta minns det gamla missionshuset. I Människor och tro medverkar också Cristina Grenholm, präst i Svenska kyrkan som varit med och avkristnat många kyrkor. Vi får även träffa pastorerna Sarah och Micael Grenholm som tycker att det inte alls behövs en kyrkolokal utan driver istället husförsamlingen Mosaik i Uppsala där bönestunder och mässa hålls i församlingsmedlemmarnas hem. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz
2020-02-05
Länk till avsnitt

Kär i islam - berättelser om att konvertera och bli muslim

Vad lockar människor att konvertera till islam? Andreas, Therese och Barbro berättar om sina livsval och omgivningens reaktioner när de blev muslimer.

Tre konvertiter - tre berättelser om att bli förälskad i islam. Hur har beslutet förändrat identiteten och hur har det påverkat relationen till familj och vänner?  - Min pappa reagerade väldigt hårt. Och nu börjar han bli gammal. Vi har inte så mycket tid att försonas, säger Barbro eller Umm Ayman som hon också kallas idag. Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, ger ett historiskt perspektiv på svenskar som konverterat till islam- från vikingarna i sultanens tjänst till Björn Ismael Eriksson som startade den första källarmoskén i Stockholms förorten Kärrtorp.  Programledare och producent: Åsa Furuhagen
2020-01-30
Länk till avsnitt

Franska Laicité ? skulle den funka i Sverige?

Laicité är den franska lag som garanterar en sekulär stat och som håller religioner borta från myndigheter och offentliga verksamheter inkl. kläder och religiösa symboler.

Laicité bygger från början på den franska revolutionens motto: Frihets jämlikhet och broderskap och den befintliga doktrinen grundar sig på Frankrikes lag om separation mellan kyrka och stat från 1905. Under 1900-talet försköts begreppet till att avse jämlik behandling av alla religioner, men blivit mer restriktivt sedan 2004 framför allt mot Islam. Det tydligaste kännetecknet för Laicité är att offentligt anställa, och det gäller även skolelever, inte får bära religiösa kläder eller symboler så som stora kors, slöja eller kippa. Dagens Människor och tro handlar idag om Laicite, hur den funkar i praktiken och om den skulle kunna tillämpas även i Sverige. I Människor och tro får vi träffa Marie Demker professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och från Frankrike får vi höra röster från både förespråkare och människor som hamnat i kläm pga. Laicité. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach
2020-01-23
Länk till avsnitt

Är transpersoner välkomna i Svenska kyrkan?

Hur blir det när könsidentitet är oklar? När varken den ena eller det andra könet speglar människan? Hur ska präster och representanter inom kyrkan förhålla sig till transpersoner?

Sveriges första hbtq-altartavla Paradiset av Elisabeth Ohlsons togs ner och flyttas ut ur kyrkorummet i S:t Pauli kyrka i Malmö. I dagarna får filmen Min Pappa Marianne premiär som bygger på den 58-årige prästen och trebarnspappan Åke som kom ut som Ann-Christine och lever i dag som kvinna. Samtidigt beslutar kommuner att inte flagga med regnbågsflaggan under Prideveckan. HBTQ-frågorna blivit aktuella värderingsfrågor i debatten. Svenska kyrkan har, trots hård motstånd, frångått att enbart förespråka om traditionella könsroller och numera kan även två personer av samma kön inga äktenskap. Men hur blir det när könsidentitet är oklar och inte passar som identitet? Dagens Människor och tro handlar idag om transpersoner är välkomna i Svenska kyrkan. I Människor och tro får vi träffa Ann-Christine Ruuth som är präst, föreläsare och transperson. Medverkar gör också Ines Lukac som är muslim, aktivist och transperson som jobbar på RFSL och Torkel Lindahl, talesperson för frimodig kyrka som är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan som ställer upp i kyrkovalet. Programledare: Edgar Mannheimer producent: Antonio de la Cruz
2020-01-16
Länk till avsnitt

Ska vi förvalta eller förbruka "Guds skapelse" jorden?

Vissa kristna samfund menar att det är självklart att vi måste ta hand om jorden medans andra använder bibelord för att kunna fortsätta skövla naturen.

Australien brinner, Amazonas skövlas samtidigt som klimatkrisen debatteras överallt. Men hur tänker den kristna kyrkan? Ska vi förvalta eller förbruka "Guds skapelse" jorden? I Amazonas regnskog utspelar sig det riktiga teologiska slagfältet där Brasiliens president Bolsonaro hävdar att bibeln ger oss människor rätt att lägga jorden under oss för ekonomisk tillväxt och får stöd av vissa evangelikala kyrkor. De menar även att klimatproblemen är ett tecken på tidens slut och Jesus återkomst och inget som en kristen bör kämpa emot. Samtidigt menar Påve Franciskus att Amazonas bör räddas och vill uppdatera den katolska katekesen med en officiell "ekologisk synd" mot naturen. Dagens Människor och tro handlar idag om att förvalta eller förbruka Guds skapelse jorden. I Människor och tro får vi träffa Peter Halldorf, teolog och pastorn i Pingströrelsen samt redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Pilgrim och som utkommit med boken Därför sörjer jorden. I ett reportage från Amazonas får vi höra om den teologiska konflikten som utspelar sig där och från Frankrike får vi höra hur olika samfund kan samarbeta och få till en Grön Kyrka som är ett certifikat som delas ut till kyrkor som strävar efter att arbeta ekologiskt i Frankrike. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lari Honkanen  och Johan Tollgerdt
2020-01-09
Länk till avsnitt

Religiösa rebeller och demokratins genombrott

För hundra år sen infördes den allmänna rösträtten - men vilken roll hade de religiösa rebellerna och väckelserörelsen för demokratins utveckling?

Vad betydde det för framtiden att Gråkolten Anna Gustafsdotter vägrade lyda prästen och hävdade rätten att tro och tänka på egen hand? Programledare Åsa Furuhagen gör en resa från Stockholm 1731 via Malmö 1881 till den oroliga tiden för hundra år sen då rösträttsrörelsen till slut segrade. Vi möter aktivister och författare med ett ben i folkrörelserna och ett annat i kristendomen. Hur kom Elin Wägner i kontakt med kväkarna? Hur såg den legendariske pingstpastorn Lewi Petrus på politiken? Människor och tros reporter Elias Krantz berättar om kväkarrörelsen nu och då. Gäster är Ulrika Knutson, författare och kulturjournalist, Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola och Joel Halldorf, teolog och skribent på tidningen Dagen. Religiösa rebeller är en serie av Åsa Furuhagen och Elias Krantz och alla avsnitt finns i appen Sveriges Radio Play
2020-01-02
Länk till avsnitt

RELIGIÖSA REBELLER 3 - PREDIKARE LENA Ett avsnitt ur Människor och tros uppskattade serie om svenska predikanter och profeter. (R)

Helena Sophia Ekblom levde och verkade i Östergötland vid 1800-talets början. Hon var känd som Predikare Lena eller Vita Jungfrun eftersom hon alltid var vitklädd när hon predikade.

Predikare Lena lockade stora skaror av åhörare och betraktades som både farlig och galen. Den unga kvinnan hade en stark känslomässig utstrålning och var delvis förlamad. Några beskrev henne som en kringvandrande ängel. Till slut blev Predikare Lena inspärrad på Vadstena hospital- den tidens dårhus. Först kedjades hon fast för att hon inte skulle fly, senare behandlades hon mildare men fick inte lämna hospitalet på 20 år. Hon skrev under den tiden sina memoarer: Den andeliga striden. I eftervärldens ögon har Predikare Lena setts som både en kristen martyr och en politisk rebell. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Monika Lantz författare och Pia Oredsson-Tember från Teater Traska. Boktips: Predikare Lena av Tore Zetterholm Vita Jungfrun av Nathan Odenvik Kristendomens historia in Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Programmet sändes första gången den 19 juli 2019. Alla avsnitt av serien Religiösa rebeller av Åsa Furuhagen och Elias Krantz, finns i appen Sveriges Radio Play.
2019-12-28
Länk till avsnitt

Moder Jord, Pachamama och Jungfru Maria, tänk om Gud är kvinna?

Tänk om Gud har en livmoder som omsveper oss alla, att hon heter Moder jord, Pachamama eller jungfru Maria och att den patriarkala guden bara är en modern konstruktion?

Dagens Människor och tro handlar idag om Gud som kvinna. Hur skulle det påverka oss existentiellt, i vardagen och framför allt vårt samhälle. Inom den katolska feministteologin börjar man åter diskutera Guds feminina aspekter och till med påven Franciskus har benämnt Gud som modern. En pågående debatt rasar inom Vatikanen som delar hela den katolska världen sen några avbildningar av Pachamama, en urbefolknings gudinna från Sydamerika, hedrades och likställdes med Jungfru Maria. Moder Jord är också en mycket gammal symbol som nu fått en ny renässans, speciellt i mer sekulära samhällen. På några öar utanför Guinea Bissau finns ett starkt matriarkaliskt samhälle där könsrollerna är dem helt omvända till dagens samhälle, ärr det ett jämställt samhälle? I Människor och tro får vi höra dominikansystern och teologen Madeleine Fredell och teologen Irene Nordgren analysera de senaste rönen inom feministteologin. Vi får möta Ulla Fagerås från Linköping som arbetar som reiki, en slags helare som använder sig av kraften från Moder jord. Konstnären Marianne Lindberg De Geer och regissören Leyla Assaf-Tengroth berättar om dokumentärfilmen Min Gud är kvinna som handlar om det matriarkala samhället utanför Guinea Bissau i Västafrika. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan
2019-12-19
Länk till avsnitt

Ibland sker oförklarliga tillfrisknanden av svårt sjuka patienter, är det mirakel?

Sker mirakel eller är det bara en väldigt liten sannolikhet som ändå sker? Vad säger vetenskapen om dessa fenomen, är det verkligen ett gudomligt ingripande eller bara otillräckliga kunskaper?

Varje dag rapporteras det om mirakel runt om i världen, det kan vara i en trafikolycka då någon mirakulöst överlever, det kan vara en eldsvåda som förintar allt utom ett hus som oförklarligt står  kvar och i rasmassorna efter en jordbävning hittas ett levande barn, sjuka dödsdömda patienter tillfrisknar överallt även i Sverige utan att läkare kan förklara varför. I Vatikanen arbetar 25 heltidsanställda varje dag för att kartlägga, avfärda eller bekräfta mirakel om dessa mirakulösa tillfrisknande. I Människor och tro får vi höra pastorn och teologen Micael Grenholm som i sin bok Dokumenterade mirakel menar att mirakel via bön faktiskt sker. Gunilla Burell, dr i psykologi, forskare och föreläsare på Uppsala Universitet som länge jobbat med hjärtpatienter resonerar om mirakulösa tillfrisknanden tillsammans med trollkarlen, mentalisten och tillika dr i fysikalisk kemi Per Johan Råsmark som dessutom är troende. Från Brasilien, ett land som kryllar av andlighet och där tron på mirakel är högst levande, besöker vi staden Aparecida där mirakel närmast blivit en institution. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Lari Honkanen
2019-12-12
Länk till avsnitt

?Ukrainas religiösa konflikter?

Ett lågintensivt krig pågår i de östra delarna av den forna sovjetrepubliken, militärt men också existentiellt samt propagandistiskt. I veckans Människor och tro ska vi prata om Ukraina och dess religiösa konflikter.

Efter 5 år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim har i den ukrainska ortodoxa kyrkan slitit sig loss från Moskvapatriarkatet för att bli fullständig självstyrande.  Men vad tycker invånarna i östra Ukraina om splittringen av den ortodoxa kyrkan? Människor och tro är på plats östra i Ukraina för att belysa den djupa konflikten. Tusentals kyrkor måste nu välja sida mellan Moskvapatriarkatet eller Kievpatriarkatet.  Samtidigt finns det latent mörka strömningar med nynazistiska attacker mot den judiska befolkningen i Ukraina, ett land som innan 2:a världskriget hade störst judisk befolkning i världen. Men hur starka är antisemitismen i Ukraina egentligen, nu när den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj har judisk påbrå? I Människor och tro medverkar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Moskvakorrespondent och Ukrainakännare. I reportage och intervjuer får vi höra fader Alexander som är präst i byn Talkovka som ligger alldeles intill fronten och dess skyttegravskrig som pågår mellan Ukraina och dom rysk-stödda separatisterna. Vi får även höra Chefsrabbinen Mendel Cohen i Mariupol och Eduard Dolinsky, generalsekreterare för den Ukrainska Judiska Kommittén, samt religionshistorikern och internflyktingen Ilja Lukovenko. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Viktor Löfgren
2019-12-05
Länk till avsnitt

?När Gud dog?

I veckans Människor och tro ska vi prata om när Gud dog eller fördrevs av människan och inte längre är den självklara mittpunkten i vårt samhälle så som det tidigare har varit i historien.

Men hur dog Gud? Dog han i förintelselägren? Eller kanske i det sovjetiska kommunistsystemet? Dödade den patriarkaliska guden den kvinnliga i kampen om att vara den enda guden i en monoteistisk tro? Eller var det helt enkelt så som Nietzsche sa att det är vi människor som har mördat Gud? Konsekvensen av människans fördrivning av Gud har lett till att vi i Sverige räknas som ett av de mest sekulariserade länder där endast drygt 20% av befolkningen sägs tror på en Gud. Det är inte längre Gud som står för våra beslut utan det är människan som numera är i centrum. Att göra något till Guds ära är inte längre rimligt.  I dagens Människor och tro får vi höra leg, psykoterapeuten, teologen och katoliken Iréne Nordgren berätta om fördrivningen av den kvinnliga gudinnan. Författaren och journalisten Bernt Hermele berättar om hur överlevare från förintelsen ser på Gud. Vänsterpartisten och doktoranden i semitiska språk Sam Carlshamre delar med sig av sina kunskaper om De gudlösas förbund en ateistisk grupp i forna sovjetunionen. I programmet medverkar också filosofen Karim Jebari från Instituten för framtidsstudier som reder ut vad Nietzsche egentligen menade med att Gud är död och hur det påverkat hela vårt tänkande. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Julia Baylan och Edgar Mannheimer
2019-11-28
Länk till avsnitt

?Manlig omskärelse?

I veckans Människor och tro ska vi prata om manlig omskärelse en viktig och fundamental del av religionsfriheten eller ett onödigt ingrepp på barn?

Frågan om manlig omskärelse vara eller icke vara brukar dyka upp med jämna mellanrum i den svenska debatten, nu senast i samband med Centerpartiets stämma i år som beslutade att Centerpartiet ska verka för att omskärelse av pojkar som inte sker av medicinska skäl ska förbjudas i Sverige. Manlig omskärelse är i vissa religioner, så som judendom och islam, en självklarhet. Omskärelsen är i dessa religioner en ceremoni som symboliserar förbundet mellan det judiska folket och Gud och är en över 3000 år gammal tradition. För judar ska ceremonin äga rum åtta dagar efter pojkens födsel medans det för muslimer kan ta upp till två år. Borttagandet av förhuden anses även förstärka den judiska identiteten likväl som den muslimska. Idag uppskattas ca 15 % av världens män vara omskurna varav många i USA. I den anglosaxiska världen spred sig omskärelsen under 1800-talet för att förhindra onani, som på den tiden ansågs vara syndig och skadande för hälsan. Idag görs det med hygieniska perspektiv som grund. De vanligaste argumenten mot omskärelse är att ingreppet ofta sker så pass tidigt i livet att de som blir omskurna inte har någon möjlighet att själva fatta något beslut om de vill bli omskurna eller inte och det kan även förekomma medicinska komplikationer. I dagens Människor och tro får vi höra Ute Steyer rabbin i Stora synagogan i Stockholm, Aron Verständig ordförande i Judiska församlingen, Imam Awad Olwan i Fisksätra och Nils Karlsson (mp) och filosof från Lund. I programmet medverkar också Inti Chavez Perez, sexualupplysare och författare. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Julia Baylan
2019-11-21
Länk till avsnitt

?Falun Gong ? andlig rörelse eller samhällsomstörtande sekt??

I dagen Människor och tro ska vi prata Falun Gong, dess andliga verksamhet som innebär en inre resa till att bli en bättre människa och dess infekterade konflikt med den kinesiska staten.

Ni har säkert sett Falun Gong aktivister i gula jackor stå och demonstrera med plakat om frihet eller utföra långsamma qigong rörelser i stora grupper på parker och torg. Vilka är de och varför är dom så förföljda av den kinesiska staten? Falun Gong är en andlig rörelse som grundades 1992 av Li Hongzhi i Kina men blev förbjuden av den kinesiska staten redan 1999. De fysiska övningarna i Falun Gong är i grunden gamla qigongövningar och "Falun" betyder ordagrant "dharma-hjul" eller "lag-hjul" och är en väg till att nå andlig upplysning och kroppslig fulländning. Detta sker genom att studera Falun Gonstexter och följa egenskaperna sanning, godhet och tålamod, samt genom att göra fem qigong- och meditationsövningar. Den kinesiska staten anser att Falun Gong är samhällsomstörtande verksamhet och förföljer och fängslar dess medlemmar.  I dagens Människor och tro får vi höra Sveriges Radios mångåriga korrespondent i Kina Hanna Sahlberg, Falun Gong aktivisterna Lei Wang, Benjamin Kong, Jason Wang och den kinesiska ambassadens officiella talesperson. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Ric Wasserman
2019-11-14
Länk till avsnitt

?Religion och alkohol?

I dagens Människor och tro ska vi prata om Religion och alkohol och framför allt inom de abrahamitiska religionerna.

"Min gud, jag dricker stjärnor!" Det lär munken Dom Pérignon ha utbrustit när han för första gången smakade champagne i slutet av 1600-talet. Bubblorna, som till en början var ett fabrikationsfel, sas vara ett bevis för att satan var inblandad och det bubblande vinet kallades innan det blev populärt för vin du diable, "djävulens vin". Dem flesta religionerna har ett komplicerat och motsägelsefullt förhållande till berusningsdryckerna. Inom kristendomen finns alkoholen både i traditionen och i teologin så som Jesu blod. Judendomen inkluderar alkohol i många av sina ritualer medans det i Islam är det förbjudet att dricka och berusa sig. Varför förhåller det sig på detta sätt? I programmet få höra imamen Awad Olwan från Fisksätra, Semanur Taskin, läkarstudent, miljöpartist och praktiserande muslim, Anders Göranzon präst och generalsekreterare för svenska bibelsällskapet och Isak Nachman, ortodox rabbin i Stockholms judiska församling. Vi får även höra om den starka hallucinogena drycken ayahuasca som intas tillsammans med shamaner och har traditionellt använts av urfolket i religiösa riter. Brygden innehåller substansen DMT som kan orsaka kraftiga hallucinationer och utomkroppsliga upplevelser. När ayahuasca intas brukar användaren drabbas av diarré och kräkningar en effekt som brukar kallas för "la purga" eller reningen. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan
2019-11-07
Länk till avsnitt

?Telefonväkteri - Tror du på alternativ medicin och misstror den traditionella sjukvården, eller tvärtom??

RING in till Människor och tro på 08 24 15 00 eller mejla på [email protected]  Slussen öppnar kl. 13.30 på torsdag.

För några veckor sände Människor och tro ett program Vård, tro och vetenskap som handlade om konflikten mellan tron på den alternativa medicinen och metoder och den traditionella sjukvården och dess evidens baserade vetenskap Vi fick väldigt mycket reaktioner på programmet. I mejl, inlägg  och samtal yttrade många misstro på den traditionella sjukvården och sade sig vilja vara mer delaktiga i sin egen hälsa och vård och förespråkade ett mer holistisk syn på människan än den mer fragmentiserande synen som skolmedicinen har. Vidare anklagades sjukvården för att stå i läkemedelsindustrins tjänst. Andra menade i sin tur att man skulle akta sig för alla charlataner inom t ex hälsomedelsindustrin. I veckans Människor och tro ska vi låta lyssnarna ringa in och berätta om sina egna erfarenheter kring KAM d.v.s komplementär och alternativa medicinen i kontrast mot den traditionella sjukvården. I studion tar programledare Ülkü Holago emot samtalen och till sin hjälp har hon homeopaten Camilla Lodin Styrelseledamot i Kommittén för Alternativ Medicin och Kjell Asplund, läkare och professor i medicin som har för regeringens räkning utfört en utredning om KAM - Komplementär och alternativ medicin och vård. Programledare: Ülkü Holago Producent: Antonio de la Cruz
2019-10-31
Länk till avsnitt

?Nåden och nubben?

I veckans Människor och tro ska vi ta upp om hur spriten ersattes med andlighet och hur nykterhetsrörelsen påverkat den kristna teologin.

Alkoholmissbruk är och har varit ett stort problem i Sverige som kulturellt tillhör brännvinsbältet i Europa. Alkoholism räknas numera som en folksjukdom. Tidigt engagerade sig den växande frikyrkorörelsen för nykterhet och såg alkoholens förgörande kraft mot familjer och samhällen. För många blev frälsning och nåd vägen ut ur missbruket. En av de mer kända nykterhetsrörelserna idag är Anonyma Alkoholister. I programmet får du höra två medlemmars berättelse, Jonas och Elisabeth, och även få höra AAs religiösa och andliga arv. Vi får vara med i en nattvardsceremoni i Uppsala där det bjuds både vin och alkoholfritt druvjuice och i ett reportage gestaltas Majken Johansson, frälsningssoldat och författare och en framstående personlighet inom nykterhetsrörelsen. I veckans Människor och tro medverkar Ninna Edgardh professor i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet och präst i Svenska kyrkan som skrivit om sinnesrogudstjänsten och Stefan Gelfgren religionssociolog vid Umeå Universitet. Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz
2019-10-24
Länk till avsnitt

? UFO, utomjordingar och tro?

I dagens Människor och tro ska vi prata om UFO, ufologi och uforeligioner.

Universum är ofattbart stort och många menar att det borde finnas intelligent liv därute och det är kanske inte så svårt att föreställa sig. Men frågan är om utomjordingar varit här eller till och med är här? Varför dyker det ständigt upp rapporter om oförklarliga fenomen i himlen och berättelser om bortförande av människor? Och finns det berättelser i bibeln och koranen som egentligen är bevis på utomjordingar? Det hävdar i all fall många s.k. UFO-religioner. Är allt detta bara fantasier eller finns det en gnutta av sanning i alla dessa historier? I programmet medverkar Moa Gammal, regissör och programledaren för UFOpodden, Clas Svahn, journalist, författare och ordförande för världens största arkiv om det okända, Archives for the unexplained i Norrköping och även aktiv inom UFO-Sverige samt Erik Östling religionsvetare från Stockholms Universitet. I ett reportage lär vi också känna Nair Velasco som är en äkta UFO-troende. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Edgar Mannheimer och Julia Baylan
2019-10-17
Länk till avsnitt

? Polens ödesval?

Veckans Människor och tro handlar om vårt grannland Polen som Sverige har djupa historiska band till och som nu går till val. Hur viktig är den katolska identiteten i parlamentsvalet den 13 oktober?

Parlamentsvalet i Polen beskrivs som ett ödesval om värderingar och polsk identitet. Regeringspartiet Lag och rättvisa menar att en sann polsk katolik ska rösta på dem. Samtidigt vill alltfler polacker att den katolska kyrkan ska hålla sig borta från politiken. I valet har värderingsfrågor, som synen på HBTQ personer, kommit i fokus. I programmet medverkar författaren Herman Lindqvist som skrivit sin 64:e bok: Sverige - Polen tusen år av krig och kärlek. Magdalena Domeradzka, en av Polenpoddens programledare, är med direkt från Warszawa och Sveriges Radios korrespondent Erika Gabrielsson rapporterar om valupptakten i Polen. 2018 gjorde vi ett helt program om det katolska Polen, det kan du lyssna på här: https://sverigesradio.se/avsnitt/1043268 Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-10-10
Länk till avsnitt

? Brukar du be? - Telefonväkteri?

Ber du? Varför ber du? Hur ber du? Och när ber du? Eller ber du inte alls? Ring in till Människor och tro och berätta om din bön på telefonnummer 08 24 15 00. Slussen öppnar kl 13.50 på torsdag.

I förra veckans människor och tro diskuterade vi det aktuella ämnet om det var tillåtet att be på arbetstid. Den här veckan ber vi lyssnarna ringa in och berätta om de ber eller inte. I studion tar programledare Åsa Furuhagen emot samtalen och till sin hjälp har Åsa Anna Nachman från Judiska förbundet och Pehr Granqvist professor i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz
2019-10-03
Länk till avsnitt

Får man be på jobbet?

Veckans Människor och tro handlar om att be på jobbet, om det är tillåtet och om det verkligen är ett problem att troende ber på sin arbetstid?

I somras bad en busschaufför i Värmdö under sin rast och en passagerare fick vänta med att gå på bussen. Det här väckte reaktioner ända upp till ansvarig trafikregionråd, Kristoffer Tamsons (M) som krävde en utredning. Samtidigt föreslog den SD ledda kommunen Bromölla att införa bönestundsförbud på arbetsplatsen. Betyder detta att man inte längre får ha bönestunder under sin arbetstid? Och gäller det alla religioner?  I programmet medverkar Joel Halldorf teolog och kyrkohistoriker, Julia Kronlid riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och Tuve Skånberg, mångårig riksdagsledamot för Kristdemokraterna och som är med i riksdagens bönegrupp. Vi får även höra ett reportage om diskussionen i Bromölla samt röster från Skärholmens moské. Henrik Ehrenberg samhällspolitisk chef på fackförbundet Unionen reder ut frågan ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz
2019-09-26
Länk till avsnitt

? Vård, tro och vetenskap?

Veckans Människor och tro handlar om konflikten mellan tron på den alternativa medicinen och metoder och den traditionella sjukvården och dess evidens baserade vetenskap.

Intresset för alternativa mediciner och metoder och hälsokost är starkt och det är mycket vanligt att svenskar kompletterar den traditionella sjukvården med en mängd s.k. hälsokostprodukter eller metoder som ska hela människan på ett mer holistisk perspektiv. Många av dessa komplementära eller alternativa metoder har en andlig eller spirituell ursprung som krockar mot skolmedicinens synsätt. Men har svenskarna slutat tro på läkarvetenskapen och läkarnas auktoritet? Medför detta synsätt att många väljer bort den traditionella sjukvården även vid svåra sjukdomar?  I programmet medverkar Emma Frans som är doktor vid Karolinska Institutet och folkbildare och författare till flera böcker, som Sant, falskt eller mittemellan och Larmrapporten - att skilja vetenskap från trams. Läkaren Ursula Flatters är talesperson för Vidarkliniken i Järna utanför Södertälje som är ett privat sjukhus som fokuserat på smärtbehandling och bland annat tagit emot svårt sjuka cancerpatienter. Hon berättar för Människor och tro om det man kallar för "integrativ medicin", en blandning av traditionell skolmedicin och andra former av behandling, inspirerad av antroposofiska metoder. Men efter en hård kritik har kliniken nu nått vägs ände och i september stängde man ner Vidarkliniken, av ekonomiska skäl. Sven Erik Nordin och är en pensionerad beteendevetare som intresserade sig för sambandet mellan kost och hälsa och utvecklade sin blogg Svara doktorn. År 2014 fick han cancer och allt ställdes på sin spets. I sin bok och cancern bara försvann berättar han om sina upplevelser kring sin svåra diagnos och mötet med den traditionella sjukvården. Människor och tros besöker honom i sitt hem i Gnarp. I studion finns också Kjell Asplund, läkare och professor i medicin som också varit ordförande för Statens medicin etiska råd, har för regeringens räkning utfört en utredning om den Komplementär och alternativ medicin och vård. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz
2019-09-19
Länk till avsnitt

?Kashmir - den krossade drömmen om självständighet?

Veckans Människor och tro handlar om regionen Kashmir som varit en oroshärd sen delning av det Brittiska Indien 1947.

Oroligheterna har eskalerats från 2016 och under 2019 trappades våldet upp ännu mera och i augusti upphävde den hindunationalistiska regeringen de lagar som gett Kashmir en viss självständighet.  Av Kashmirs befolkning på 13 miljoner invånare är den stora majoriteten muslimer. Men det bor även hinduer och buddister i regionen. Kampen för att bilda en egen nation och befria sig från indiskt styre har funnits länge. Men på 90-talet föddes även islamistiska krafter som vill att hela Kashmir ska vara en del av Pakistan. Terror, våld och övergrepp från den indiska armén har gjort att drömmen om ett självständigt Kashmir känns alltmer avlägsen.  Hur stark är de religiösa dimensionerna av konflikten? Finns det en gemensam identitet i Kashmir och hur ser man i Indien på den långa kampen för självständighet?  I programmet medverkar Sveriges Radios korrespondent Naila Saleem och Emma Brännlund doktor i internationella relationer vid University of the West of England. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer och Julia Baylan Producent: Antonio de la Cruz
2019-09-12
Länk till avsnitt

?Tror unga på Gud??  

Veckans Människor och tro handlar om vad unga tror på idag och hur detta påverkar dem.

I en färsk studie som MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor gjort, visar att ungefär 20% av ungdomarna i Sverige kallar sig för troende och nära 40% tror på en övernaturlig kraft. Vad är det man tror på och hur påverkar detta en ung människa? I samma studie presenteras siffror om att den psykiska ohälsan bland unga ökar, har det någon relevans om man är troende eller inte? I programmet medverkar Lena Nyberg generaldirektör för MUFC, Cecilia Melder religionspsykolog och Olof Edsinger generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, Johanna Lundgren Koordinator humanistisk konfirmation samt Nour Zohoory från den shiamuslimska församlingen Den Väntandes Vänner. Från De Geer-gymnasiet i Norrköping hör vi ungdomar berätta om sitt förhållande till gud, tro och meningen med livet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz
2019-09-05
Länk till avsnitt

Imamerna och rättssäkerheten

Dagens Människor och tro handlar om rättssäkerheten kring de fängslade imamerna.

Under våren togs flera muslimska företrädare i förvar av SÄPO och Migrationsverket. Skälet till att Gävle imamen Abo Raad, som bott i Svergie i 23 år, och fem andra togs i förvar är att de enligt SÄPO utgör ett hot mot rikets säkerhet. Men hur länge kan de svenska myndigheterna hålla imamen Abo Raad och de fem andra muslimerna i förvar? Är SÄPOs hantering av fallet rättssäkert och vad betyder det för muslimer i Sverige? I programmet medverkar Magnus Ranstorp expert på terrorism, Anne Ramberg advokatsamfundets generalsekreterare, Susanne Olsson professor i religionshistoria och Alparslan Tügel offentliga biträde som företräder Abo Raad. Vi får även höra representanter för Gävle moskén och Abdel Haqq Kielan som är imam i moskéen i Eskilstuna. 2016 intervjuade Människor och tro Abo Raad, hör hela intervjun och programmet här: https://sverigesradio.se/avsnitt/712020 Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz
2019-08-29
Länk till avsnitt

Brexit, Boris och Belfast

Premiärministern Boris Johnson lovar att ena britterna och ta landet ut ur EU senast den 31 oktober. Med eller utan avtal. Men kan Boris Jonsson hela de sår som den långa brexitprocessen rivit upp?

Kan en avtalslös brexit återuppväcka de främlingsfientliga tongångar som präglade folkomröstningen 2016? Människor och tro fångar stämningarna i England och i Nordirland där många är oroliga för att en avtalslös brexit kan hota den sköra freden mellan katoliker och protestanter. I programmet medverkar Katrine Marcal, skribent på Dagens Nyheter, som länge följt Boris Johnson och brexitutvecklingen. Teresia Derlén, präst i Svenska kyrkan i London samt Shereen Ali, doktor i sociologi  vid Oxfords Universitet och den nordirländska journalisten Leona ONeill. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Edgar Mannheimer
2019-08-16
Länk till avsnitt

När kommer Messias, Jesus eller Al-Mehdi till jorden?

Judarna väntar på att Messias ska komma till jorden, de kristna längtar till Jesus återkomst och muslimerna på att Al-Mehdi ska uppstå. Men hur länge ska dessa troende få vänta?

Historien är fylld av profetior och berättelser om domedagen och frälsarens återkomst men än så länge har ingen av dessa slagit in. Finns det ett datum för denna gudomliga uppståndelse? Dagens Människor och tro handlar om de abrahamitiska religionernas väntan på frälsaren och hur det vardagliga livet och samhället påverkas av det ständiga påminnelserna av en frälsares uppståndelse.  I programmet medverkar Isak Nachman, som är rabbin och ortodox jude, och som ger sitt perspektiv på Messias och hur Messias-febern varierar över tid för judarna. Anders Gärdeborn är ingenjör från Västerås och han har räknat ut att bibelkronologin fastställer att Jesus kommer tillbaka år 2036. Ett minst sagt kontroversiellt påstående som rör om bland kristna troende, men Anders Gärdeborn är säker på sin sak. Men hur tänker muslimer på frälsarens återkomst? Muslimerna tror på Jesus, men menar att han är en profet som alla andra, och INTE guds son. Men vem kommer till muslimernas hjälp när domedagen nalkas? Han heter Mahdi. Nour Zohoory från den shiamuslimska församlingen Den Väntandes Vänner - en grupp vars namn syftar på väntandet på al Mahdi, som inom shia-islam har en särskilt viktig status, ger oss en bild hur en muslim tänker. Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, berättar om varför apokalyptiska profetior dyker upp gång på gång.  Programledare: Edgar Mannheimer. Producent: Antonio de la Cruz
2019-08-09
Länk till avsnitt

"Vem är Jude?" (R)

Den judiska identiteten är komplex och många judar diskuterar om vad det egentligen innebär att vara jude. Är det kulturen, språket eller religionen som håller ihop det judiska?

Veckans Människor och tro handlar om den judiska identiteten och vem har rätten att kalla sig jude? Salomon Schulman, barnläkare och författare har tillsammans med sin vän journalisten och författarkollegan Mose Apeblat skrivit en bok i brevformat om sina respektive uppväxter i Sverige och som barn till föräldrar som var förintelseoffer. I ett reportage får vi höra hur familjen Nachman försöker leva som ortodoxa judar i Sverige och i studion finns Annelie Rådestad, chefredaktör på Judisk Krönika, som funderar kring frågan - Vem är jude? Går det överhuvudtaget att svara på den frågan? En gemensam nämnare för alla judar är att de måste förhålla sig till Israel på det ena eller andra sättet. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén ger oss en inblick i hur tankegångarna går i Israel om den judiska identiteten. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-08-02
Länk till avsnitt

RELIGIÖSA REBELLER 4 - PROFETEN FRÅN BISKOPS KULLA Människor och tros sommarserie 2019 om svenska predikanter och profeter

Den uppländske bondsonen och predikanten Erik Jansson hade en karismatisk talang utöver det vanliga. Runt 1840 började Erik Jansson kalla sig för Guds ofelbare profet.

Profeten från Biskops Kulla flyttade till Hälsingland och grundade en egen församling:  Erik Jansarna. Han krävde att anhängarna bara skulle följa hans ord och anordnade bland annat bokbål av religiösa skrifter som han inte godkände. Efter att ledaren fängslats flera gånger beslöt Erik Jansarna att utvandra till Amerika. Efter mycket umbäranden byggde man upp ett nytt samhälle i Illinois som döptes till Bishop Hill, efter Erik Janssons hemby i Uppland. Flera hundra medlemmar tillkom från Sverige där det rådde missväxt. Bishop Hill räknas som den första organiserade utvandringen från Sverige till USA. Själv fick Erik Jansson fick inte uppleva hur Biskop Hill utvecklades. Han sköts av en avhoppad sektmedlem 1850. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Alfta hembygdsförening ordförande Gun Marie Swessar, konstnären Erik Olof Wiklund och Shelly Warner, släkting till Erik Jansson. Boktips: Gud i Sverige av Göran Hägg Kristendomens historia av Christer Hedin Historien om Bishop Hill av Olov Isaksson Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.
2019-07-01
Länk till avsnitt

RELIGIÖSA REBELLER 2 - FRÄMLINGARNA Människor och tros sommarserie 2019 om svenska predikanter och profeter

Främlingarna var en religiös grupp som grundades på 1720-talet. Ledarna var bröderna Eriksson från Åbo som varit soldater i det stora Nordiska kriget.

Främlingarnas andliga idéer, där de bland annat tog helt avstånd från kyrkan, ledde till att de blev landsförvisade med en skara av trogna anhängare. Under elva år irrade de runt i Europa, på jakt efter en religiös fristad. Till slut fick de återvända till Sverige och slog sig ner på Skeviks gård utanför Stockholm. Där levde de i ett kollektiv, klädde sig i vadmal och delade på alla ägodelar. De fortsatte jämföra statskyrkan med en sköka, men hade trots sin avvikande teologi stöd av förmögna personer både från adeln och hovet. Så småningom uppstod alltmer konflikter i sekten och den upplöstes. Men på Johannes kyrkogård i centrala Stockholm finns en mytomspunnen begravningsplats där Främlingarna vilar. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Erland Ros präst i Johannes församling, Katarina Schoerner Carr kulturhistoriker och Kettil Mannerheim från Stadsarkivet i Stockholm. Boktips: Kristendomens historia i Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Främlingarna på Skevik av Alfred Kämpe Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.
2019-07-01
Länk till avsnitt

RELIGIÖSA REBELLER 1 - GRÅKOLTARNA Människor och tros sommarserie 2019 om svenska predikanter och profeter

Gråkoltarna var ett religiöst sällskap med framförallt kvinnor i Stockholm på 1730 talet som drabbades hårt av dåtidens intoleranta kyrka.

Gråkoltarna, som fått sina namn efter sina spartanska klädesplagg, vägrade gå i kyrkan och samlades istället hemma i stugorna på det fattiga Södermalm där de bad och sjöng intensivt i flera timmar. Men snart fick de myndigheterna emot sig och flera av kvinnorna sattes på Spinnhuset på fängelseön Långholmen. Där arbetsvägrade Gråkoltarna och fortsatta hävda sin rätt att tro fritt, utan att lyda prästerna. I det här avsnittet möter vi bland annat soldatänkan Anna Gustafsdotter som satt sju år på Spinnhuset och hennes fiende Michael Hermonius, kyrkoherde i Maria Magdalena församling. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Kalle Holmqvist, författare, Kettil Mannerheim från Stockholms Stadsarkiv och Ola Nyman marknadschef på Långholmens hotell och restaurang. Boktips:  Kristendomens historia i Sverige av Christer Hedin Gråkoltarna - en historia om klasskamp av Kalle Holmqvist Gud i Sverige av Göran Hägg Gråkoltarna- en bild av den pietistiska väckelsen av Nathan Odenvik Ett program av: Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.
2019-07-01
Länk till avsnitt

?Icke-våldsprincipen? (R)

Vad innebär icke-våld? Dagens Människor och tro handlar om icke-våldsprincipen och vi hör röster från olika aktivister både från Sverige, Kongo och Frankrike.

Går det att ha en värld som inte är baserad på våld? Är icke-våld överhuvudtaget ett rimligt ställningstagande och en metod som verkligen fungerar? Icke våldsprincipen har en gammal och lång tradition. Ahimsa som är sanskrit betyder "icke-våld" eller "att inte skada" och det är en moralisk princip inom hinduism, buddhism och jainism från 600-talet f: kr. I vår tid är förgrundsgestalterna för denna princip Gandhi, men även Jesus och Martin Luther King anses vara viktiga personer inom icke-våldsprincipen. I programmet medverkar Annika Spalde som är diakon inom Svenska kyrkan men också freds-, klimat- och djurrättsaktivist. Fatemeh Khavari är talesperson för Ung i Sverige, rörelsen som kämpar för att stoppa utvisningarna till Afghanistan och 2018 fick Fatemeh Khavari Martin Luther King priset för sin kamp och gav ut boken "Jag stannar till slutet". Den unga aktivisten Jean De Dieu Kilima är en övertygad om att icke-våld är vägen att gå i Kongo, trots dess våldsamma historia och samtid. Hör hur han upplevde att deras metoder kunde deskalera hela situationen när de står upp mot tungt beväpnad polis. Från Frankrike hör vi om den nya folkrörelsen, som kallas för de gula västarna, vuxit fram under de senaste månaderna. Vi har kunnat se bilder från våldsamma upplopp i Paris flera lördagar i rad, när gula västar har demonstrerat. Men protesterna har också innehållit många fredliga aktioner. Till exempel utdelning av karameller i trafikrondeller.  Reportrar i veckans Människor och tro är: Jonas Knutell, Palmira Koukkari Mbenga och Edgar Mannheimer. Programledare och producent: Antonio de la Cruz
2019-06-28
Länk till avsnitt

Andlig inspiration i musik

Hur har Hiphopen, Abba och rocken påverkats av religionen? Kan artister säga att de är religiösa och fått sin inspiration av Gud utan att bli stämplade som mindre vetande?

 I veckans Människor och tro tar vi upp andligheten i musiken. Att konsten, litteraturen och musiken alltid har inspirerats av det andliga är väl känt. Men hur funkar det? Musikjournalisten Per Sinding-Larsen gästar Människor och tro och berättar hur artister använder och har använt sin tro till att skriva musik. En som verkar i S:t Ignatius fotspår, som sökte det gudomliga i allt, är den andliga vägledaren Michelle Mope Andersson, hon är lärare i  katolsk andlighet och kultur i Kina  och undervisar kinesiska prästkandidater. Michelle har utvecklat något som hon kallar för Soft teologioch när hon såg filmen med ABBAs musik Mamma Mia - Here we go again upptäckte hon katolsk symbolik och budskap och ville visa filmen i Kina och Nordkorea.  I studion finns Ingemar Olsson som är mest känd som artist. Flera egna låtar på Svensktoppen och en - Du vet väl om att du är värdefull - i Psalmboken. I boken Jesus är ingen religion berättar han om människor som utsätts för grymma religioner, om hur han själv har fått nog av skenhelighet och flum och hur han söker ärliga svar. Han har också en universitetsexamen i teologi, med religionspsykologi som huvudämne. Slutuppsatsen hette Bob Dylans religiösa omvändelse och dess betydelse för hans musikaliska författarskap. Hiphop är en musikgenre formad i USA under tidigt 1970-tal. Musiken innehåller en stiliserad rytmik vilken ofta medföljs av rap, en rytmisk och rimmande ordkonst. Människor och tros programledare Edgar Mannheimer utvecklar sina tankar kring Hiphopen och dess andlighet. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-06-20
Länk till avsnitt

Artificiell intelligens och religion

Vilka utmaningar står religioner inför en högteknologisk samhällsförändring? Vilken roll kan religionerna spela och förändras i spåren av en ökad användning av AI?

Människor och tro tar upp AI och hur det påverkar religionerna och tron. Hur kommer vi människor att påverkas etiskt och moraliskt?  Till vår hjälp har vi Dr Michael Burdett från Oxfords Universitet som forskar sambanden mellan teologi, vetenskap och teknologi. Han menar att varje företag som sysslar med högteknologi även borde ha en andlig rådgivare. Ann-Sofie Axelsson prefekt vid Chalmers tekniska högskola har skrivit en avhandling om social interaktion i virtuella miljöer och är medredaktör till böckerna Avatars at Work and Play. Hon samtalar med matematikern Olle Häggström professor vid Chalmers om hur vi människor ska förhålla oss till AI ur ett demokratiskt och etiskt perspektiv. Filosofen och forskaren vid Institutet för Framtidsstudier Karim Jebari reder ut hur AI påverkar den fria viljan, vår empatiska förmåga och moraliska dilemman. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-06-13
Länk till avsnitt

Skapelseberättelser ? myt eller vetenskap?

Hur ställer sig religionerna till vetenskapen och hur ska man som troende förhålla sig till en ny modern tid som förkastar skapelseberättelserna som myter och sagor?

Alla kulturer och religioner har genom olika skapelseberättelser gett sin version om hur universum, jorden och människorna blev till. Många av dessa skapelsemyter är fantasifulla och fantastiska att läsa och lyssna till. Men dessa skapelseberättelser står ofta i rak motsats till vetenskapen som hellre talar om Big bang och evolutionsläran. Människor och tro reder ut den här veckan skapelseberättelserna och låter representanter från olika religioner svara på frågan om hur de förhåller sig till vetenskapen. Från Israel finns professor i fysik Nathan Aviezer som trots sitt yrke är en djupt troende ortodox jude. Han menar att gamla testamentets skapelseberättelse tvärtom hjälper och inspirerar vetenskapen. I Västerås konstaterar Anders Gärdeborn att det som står i Bibeln är ren vetenskap och att Bibeln ska läsas och tolkas som just det. Anders Gärdeborn från föreningen Genesis förespråkar en kristendom som har kreationismen som vetenskaplig teori. Mandéerna är ett folk från mellanöstern med en fantastisk skapelsemyt  och en dualistisk världssyn. Sam Carlshamre, doktorand i semitiska språk och Diar Sager, troende mandé och ledande forskare på området resonerar om sin skapelseberättelse. Tora Wall är folklorist på nordiska muséet och hon berättar om hur skapelsemyter har tolkats och utnyttjas av människor under hela historien. Sist ut i programmet är Mellika Melouani Melani, avgående konstnärlig ledare på Folkoperan och regissör för uppsättningen Skapelsen med musik av Joseph Haydn. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Sharon Jåma
2019-06-06
Länk till avsnitt

Vad är människovärdet?

Vad betyder egentligen människovärdet och hur förhåller sig religionerna till människovärdet? Är vi alla födda lika och är vi alla mycket värda?

Veckans Människor och tro fokuserar på människovärdet och belyser det ur ett religiöst perspektiv. Människor och tro samtalar med fyra representanter från fyra olika trossamfund. Biskopen för Svenska kyrkan i Stockholm Eva Brunne, som snart ska avgå, pratar om kristendomen och dopet som det främsta symbolen för att vi är guds skapelse och därmed lika mycket värda.  För judendomen är det Dan Korn, religionshistoriker och författare, som funderar över människovärdet men också om värdighet. Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige resonerar om islam och människovärdet. Kristin Olson, biståndsarbetare och författare, belyser buddismen och speciellt den engagerade buddismen. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Edgar Mannheimer
2019-05-30
Länk till avsnitt

Debatt inför EU valet: Ska kristna värderingar ha en roll i EU politiken?

Vad betyder egentligen kristna värderingar och hur förhåller sig de till de stora ödesfrågorna: klimat och migration?

I förra veckans program tog Människor och tro upp hur kristna värderingar används i den politiska retoriken av olika partier i Europa inför valet till Europarlamentet och som kommit att bli ett slagträ från framför allt högerpopulistiskt håll. Men hur ska svenska Europapolitiker förhålla sig till debatten om det kristna Europa och finns det andra värderingar som är viktigare? Människor och tro bjuder in fyra representanter från partier som på olika sätt positionerat sig tydligt i värderingsdebatten och synen på EU: Malin Björk (v), Charlie Weimers (sd), David Lega (kd) och Bodil Valero (mp). Frågan till alla kandidaterna är: Ska kristna värderingar ha en roll i EU politiken? Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-23
Länk till avsnitt

Det kristna Europa

Vad är det "kristna Europa" och vad är egentligen kristna värderingar? I veckans program fokuserar vi på Europa inför EU-valet och till vår hjälp har vi Sveriges Radios korrespondenter i Europa.

Från Ungern hör vi Filip Kotsambouikidis berätta om Viktor Orbán, Ungerns premiärminister och partiledare för Fidesz, som ser sig som försvarare av den kristna tron och dess värderingar. Daniela Marquardt tar med oss till Gethsemanekyrkan i östra Berlin som var en central mötesplats för oppositionen i DDR och som var en viktig del av demokratirörelsen i Tyskland 1989. Från Finland berättar Erika Gabrielsson om den finska ärkebiskopens inlägg i den politiska debatten. Från Italien rapporterar Margareta Svensson om hur den tidigare Trump-kampanjledaren Steve Bannon försöker samla Europas högerpopulistiska partier och som fått stöd av både Italiens inrikesminister och högerkonservativ inom Vatikanen. I studion finns även Cecilia Hansson författare och Europakännare. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-16
Länk till avsnitt

?Finns det en svensk shiaislam??

Finns det en svenskshia islam och finns det en konflikt mellan sunni och shia i Sverige?

Idag finns många olika muslimska samfund och församlingar och en växande grupp är shiamuslimer. Moskéerna har för många blivit som ett andra hem. Hos svenska shiamuslimer finns en oro över att återvändande IS-terrorister ska ge sig på sina forna fiender shiamuslimer. En konflikt som har sina rötter ända tillbaks till profetens Mohammeds död år 632. Samtidigt finns det ett bra samarbete mellan sunni och shia församlingar i Sverige, berättar Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige. Följ med på Iftar, brytningen av fastan under Ramadan, hos familjen Hashem i Örebro och hör om rädsla och hot mot shiamuslimska moskéer i Sverige. En av dom som utsatts är moskén i Jakobsberg, en av Europas största shiamuslimska moskéer. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap som bland annat forskat och skrivit om Shia islam i Sverige. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-09
Länk till avsnitt

?Shia ? 40 år efter den Iranska revolutionen?

För 40 år sen förvandlades Iran från en sekulär diktatur till en teokrati, från monarki till en islamisk republik. Men revolutionen i Iran 1979 förändrade också maktbalansen i Mellanöstern.

- Hur påverkar shiaislam Mellanöstern - 40 år efter den iranska revolutionen? Islam består av framför allt två huvudgrenar, den största är Sunni men ca 15% eller ungefär 200 miljoner av alla muslimer kallar sig för Shia. Uppdelningen mellan Sunni och Shia handlar i grund och botten om vem som skulle efterträda profeten Mohammed som ledare efter dennes död år 632. Konflikten mellan Sunni och Shia har funnits sen dess men har på senare tid intensifierat. Fastän shiamuslimer är en minoritet i den muslimska världen, utgör de en majoritet av befolkningen i Iran, Azerbajdzjan, Bahrain och Irak. Från en studio på universitetet i Princeton i östra USA finns Rouzbeh Parsi, historiker, Irankännare och chef för Mellanöstern och Nordafrika programmet på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-02
Länk till avsnitt

?Befrielseteologi - frälsning eller marxism??

Under 60 - och -70 talet föddes en ny strömning i den teologiska världen den så kallade befrielseteologin. Men vad spelar den för roll idag?

Befrielseteologin gick hand i hand med olika befrielsekamper i framför allt i Latinamerika och Jesus stod alltid på de fattigas sida mot överhet och förtryck. Det viktigaste instrumentet var bönen som var en direkt handling mot orättvisor. Men var befrielseteologin bara ytterligare en bricka i det kalla krigets råa spel? Kritiker menar att kyrkan gav med sig i dåtidens starka tidsanda och blev marxistisk. Andra menar att befrielseteologin var en naturlig utveckling av kyrkan och att befrielseteologin inspirerat till dagens feministteologi och ekoteologi. Sveriges Radios mångåriga korrespondent i Latinamerika Lars Palmgren berättar om sina många möten med befrielseteologin.  För att prata om Befrielseteologin framväxt och betydelse idag finns i studion Ulf Borelius doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet,  Madeleine Fredell, katolsk teolog och dominikanersyster och Stefan Gustavsson, författare och direktör för Apologia centrum för kristen apologetik. Sven-Erik Brodd professor i kyrkovetenskap i Uppsala berättar om hur befrielseteologin även påverkade själva mässorna med nya musikstycken och som kom att kallas för Bondemässor  t.ex. Misa Criolla och Misa Nicaraguence. Programledare och producent Antonio de la Cruz
2019-04-25
Länk till avsnitt

?Heligt och hotat vatten?

Vatten och religion har alltid hört ihop och spelar en viktig roll i riter och ceremonier. Men kan religioner hjälpa till eller stjälpa i vattenfrågorna som på vissa ställen är akuta?

Det talas ofta om heligt vatten. Men vad kommer att hända när vattnet blir en allt mer efterfrågad resurs och vattnet sinar?  Vi besöker Yardenit där Jordanfloden möter Genesarets sjön i Israel och som sägs vara där Jesus blev döpt av Johannes döparen. Hit vallfärdar tusentals människor varje vecka för att låta sig döpas. I Dalby i Skåne finns Kunskapens hus eller Mandéernas kyrka, en trossamfund som värderar vatten som det viktigaste i livet. I studion finns Tora Wall folklorist från Nordiska muséet som berättar om heliga källor och vattendrag i Sverige och Jens Berggren talesperson för SIWI, Stockholm International Water Institute som bland annat delar ut Vattenpriset, som talar om vatten som både konfliktskapande och fredsskapande. Från Moskva rapporterar Sveriges Radios korrespondent hur ortodoxa präster vattenplanerar vigvattnet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer, Sharon Jåma Producent: Antonio de la Cruz
2019-04-18
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.