Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Människor och tro

Människor och tro

Livsåskådningsprogrammet i P1 - programmet om religion, identitet och politik och hur det samspelar och krockar med varandra. Programledare: Åsa Furuhagen, Producent: Antonio de la Cruz, Reporter: Edgar Mannheimer, Programchef: Anders Backlund. Ansvarig utgivare: Louise Welander

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/manniskorochtro

Avsnitt

Artificiell intelligens och religion

Vilka utmaningar står religioner inför en högteknologisk samhällsförändring? Vilken roll kan religionerna spela och förändras i spåren av en ökad användning av AI?

Människor och tro tar upp AI och hur det påverkar religionerna och tron. Hur kommer vi människor att påverkas etiskt och moraliskt?  Till vår hjälp har vi Dr Michael Burdett från Oxfords Universitet som forskar sambanden mellan teologi, vetenskap och teknologi. Han menar att varje företag som sysslar med högteknologi även borde ha en andlig rådgivare. Ann-Sofie Axelsson prefekt vid Chalmers tekniska högskola har skrivit en avhandling om social interaktion i virtuella miljöer och är medredaktör till böckerna Avatars at Work and Play. Hon samtalar med matematikern Olle Häggström professor vid Chalmers om hur vi människor ska förhålla oss till AI ur ett demokratiskt och etiskt perspektiv. Filosofen och forskaren vid Institutet för Framtidsstudier Karim Jebari reder ut hur AI påverkar den fria viljan, vår empatiska förmåga och moraliska dilemman. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-06-13
Länk till avsnitt

Skapelseberättelser ? myt eller vetenskap?

Hur ställer sig religionerna till vetenskapen och hur ska man som troende förhålla sig till en ny modern tid som förkastar skapelseberättelserna som myter och sagor?

Alla kulturer och religioner har genom olika skapelseberättelser gett sin version om hur universum, jorden och människorna blev till. Många av dessa skapelsemyter är fantasifulla och fantastiska att läsa och lyssna till. Men dessa skapelseberättelser står ofta i rak motsats till vetenskapen som hellre talar om Big bang och evolutionsläran. Människor och tro reder ut den här veckan skapelseberättelserna och låter representanter från olika religioner svara på frågan om hur de förhåller sig till vetenskapen. Från Israel finns professor i fysik Nathan Aviezer som trots sitt yrke är en djupt troende ortodox jude. Han menar att gamla testamentets skapelseberättelse tvärtom hjälper och inspirerar vetenskapen. I Västerås konstaterar Anders Gärdeborn att det som står i Bibeln är ren vetenskap och att Bibeln ska läsas och tolkas som just det. Anders Gärdeborn från föreningen Genesis förespråkar en kristendom som har kreationismen som vetenskaplig teori. Mandéerna är ett folk från mellanöstern med en fantastisk skapelsemyt  och en dualistisk världssyn. Sam Carlshamre, doktorand i semitiska språk och Diar Sager, troende mandé och ledande forskare på området resonerar om sin skapelseberättelse. Tora Wall är folklorist på nordiska muséet och hon berättar om hur skapelsemyter har tolkats och utnyttjas av människor under hela historien. Sist ut i programmet är Mellika Melouani Melani, avgående konstnärlig ledare på Folkoperan och regissör för uppsättningen Skapelsen med musik av Joseph Haydn. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Sharon Jåma
2019-06-06
Länk till avsnitt

Vad är människovärdet?

Vad betyder egentligen människovärdet och hur förhåller sig religionerna till människovärdet? Är vi alla födda lika och är vi alla mycket värda?

Veckans Människor och tro fokuserar på människovärdet och belyser det ur ett religiöst perspektiv. Människor och tro samtalar med fyra representanter från fyra olika trossamfund. Biskopen för Svenska kyrkan i Stockholm Eva Brunne, som snart ska avgå, pratar om kristendomen och dopet som det främsta symbolen för att vi är guds skapelse och därmed lika mycket värda.  För judendomen är det Dan Korn, religionshistoriker och författare, som funderar över människovärdet men också om värdighet. Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige resonerar om islam och människovärdet. Kristin Olson, biståndsarbetare och författare, belyser buddismen och speciellt den engagerade buddismen. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Edgar Mannheimer
2019-05-30
Länk till avsnitt

Debatt inför EU valet: Ska kristna värderingar ha en roll i EU politiken?

Vad betyder egentligen kristna värderingar och hur förhåller sig de till de stora ödesfrågorna: klimat och migration?

I förra veckans program tog Människor och tro upp hur kristna värderingar används i den politiska retoriken av olika partier i Europa inför valet till Europarlamentet och som kommit att bli ett slagträ från framför allt högerpopulistiskt håll. Men hur ska svenska Europapolitiker förhålla sig till debatten om det kristna Europa och finns det andra värderingar som är viktigare? Människor och tro bjuder in fyra representanter från partier som på olika sätt positionerat sig tydligt i värderingsdebatten och synen på EU: Malin Björk (v), Charlie Weimers (sd), David Lega (kd) och Bodil Valero (mp). Frågan till alla kandidaterna är: Ska kristna värderingar ha en roll i EU politiken? Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-23
Länk till avsnitt

Det kristna Europa

Vad är det "kristna Europa" och vad är egentligen kristna värderingar? I veckans program fokuserar vi på Europa inför EU-valet och till vår hjälp har vi Sveriges Radios korrespondenter i Europa.

Från Ungern hör vi Filip Kotsambouikidis berätta om Viktor Orbán, Ungerns premiärminister och partiledare för Fidesz, som ser sig som försvarare av den kristna tron och dess värderingar. Daniela Marquardt tar med oss till Gethsemanekyrkan i östra Berlin som var en central mötesplats för oppositionen i DDR och som var en viktig del av demokratirörelsen i Tyskland 1989. Från Finland berättar Erika Gabrielsson om den finska ärkebiskopens inlägg i den politiska debatten. Från Italien rapporterar Margareta Svensson om hur den tidigare Trump-kampanjledaren Steve Bannon försöker samla Europas högerpopulistiska partier och som fått stöd av både Italiens inrikesminister och högerkonservativ inom Vatikanen. I studion finns även Cecilia Hansson författare och Europakännare. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-16
Länk till avsnitt

?Finns det en svensk shiaislam??

Finns det en svenskshia islam och finns det en konflikt mellan sunni och shia i Sverige?

Idag finns många olika muslimska samfund och församlingar och en växande grupp är shiamuslimer. Moskéerna har för många blivit som ett andra hem. Hos svenska shiamuslimer finns en oro över att återvändande IS-terrorister ska ge sig på sina forna fiender shiamuslimer. En konflikt som har sina rötter ända tillbaks till profetens Mohammeds död år 632. Samtidigt finns det ett bra samarbete mellan sunni och shia församlingar i Sverige, berättar Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige. Följ med på Iftar, brytningen av fastan under Ramadan, hos familjen Hashem i Örebro och hör om rädsla och hot mot shiamuslimska moskéer i Sverige. En av dom som utsatts är moskén i Jakobsberg, en av Europas största shiamuslimska moskéer. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap som bland annat forskat och skrivit om Shia islam i Sverige. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-09
Länk till avsnitt

?Shia ? 40 år efter den Iranska revolutionen?

För 40 år sen förvandlades Iran från en sekulär diktatur till en teokrati, från monarki till en islamisk republik. Men revolutionen i Iran 1979 förändrade också maktbalansen i Mellanöstern.

- Hur påverkar shiaislam Mellanöstern - 40 år efter den iranska revolutionen? Islam består av framför allt två huvudgrenar, den största är Sunni men ca 15% eller ungefär 200 miljoner av alla muslimer kallar sig för Shia. Uppdelningen mellan Sunni och Shia handlar i grund och botten om vem som skulle efterträda profeten Mohammed som ledare efter dennes död år 632. Konflikten mellan Sunni och Shia har funnits sen dess men har på senare tid intensifierat. Fastän shiamuslimer är en minoritet i den muslimska världen, utgör de en majoritet av befolkningen i Iran, Azerbajdzjan, Bahrain och Irak. Från en studio på universitetet i Princeton i östra USA finns Rouzbeh Parsi, historiker, Irankännare och chef för Mellanöstern och Nordafrika programmet på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-05-02
Länk till avsnitt

?Befrielseteologi - frälsning eller marxism??

Under 60 - och -70 talet föddes en ny strömning i den teologiska världen den så kallade befrielseteologin. Men vad spelar den för roll idag?

Befrielseteologin gick hand i hand med olika befrielsekamper i framför allt i Latinamerika och Jesus stod alltid på de fattigas sida mot överhet och förtryck. Det viktigaste instrumentet var bönen som var en direkt handling mot orättvisor. Men var befrielseteologin bara ytterligare en bricka i det kalla krigets råa spel? Kritiker menar att kyrkan gav med sig i dåtidens starka tidsanda och blev marxistisk. Andra menar att befrielseteologin var en naturlig utveckling av kyrkan och att befrielseteologin inspirerat till dagens feministteologi och ekoteologi. Sveriges Radios mångåriga korrespondent i Latinamerika Lars Palmgren berättar om sina många möten med befrielseteologin.  För att prata om Befrielseteologin framväxt och betydelse idag finns i studion Ulf Borelius doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet,  Madeleine Fredell, katolsk teolog och dominikanersyster och Stefan Gustavsson, författare och direktör för Apologia centrum för kristen apologetik. Sven-Erik Brodd professor i kyrkovetenskap i Uppsala berättar om hur befrielseteologin även påverkade själva mässorna med nya musikstycken och som kom att kallas för Bondemässor  t.ex. Misa Criolla och Misa Nicaraguence. Programledare och producent Antonio de la Cruz
2019-04-25
Länk till avsnitt

?Heligt och hotat vatten?

Vatten och religion har alltid hört ihop och spelar en viktig roll i riter och ceremonier. Men kan religioner hjälpa till eller stjälpa i vattenfrågorna som på vissa ställen är akuta?

Det talas ofta om heligt vatten. Men vad kommer att hända när vattnet blir en allt mer efterfrågad resurs och vattnet sinar?  Vi besöker Yardenit där Jordanfloden möter Genesarets sjön i Israel och som sägs vara där Jesus blev döpt av Johannes döparen. Hit vallfärdar tusentals människor varje vecka för att låta sig döpas. I Dalby i Skåne finns Kunskapens hus eller Mandéernas kyrka, en trossamfund som värderar vatten som det viktigaste i livet. I studion finns Tora Wall folklorist från Nordiska muséet som berättar om heliga källor och vattendrag i Sverige och Jens Berggren talesperson för SIWI, Stockholm International Water Institute som bland annat delar ut Vattenpriset, som talar om vatten som både konfliktskapande och fredsskapande. Från Moskva rapporterar Sveriges Radios korrespondent hur ortodoxa präster vattenplanerar vigvattnet. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer, Sharon Jåma Producent: Antonio de la Cruz
2019-04-18
Länk till avsnitt

?Andlig och existentiell litteratur - Litteraturveckan"

Som en del av Litteraturveckan tar Människor och tro fram den existentiella och andliga litteraturen från bokhyllorna och diskuterar de eviga frågorna om Gud, identitet och existens.

Vilken plats har den existentiella litteraturen 2019? Vi besöker Jonny Karlsson-Lod som skrivit Bondebibel i Åsarp, en bibel där första testamentet varvas med vittnesbörd om bönders möte med Gud.  Debutanten Kadir Meral har i sin Pojken som följer sin skugga skrivit en bok om identitet och om vägval i livet.  I studion finns Erika Hedenström kultursekreterare på Svenska kyrkano ch kulturskribenten Sara Abdollahi och som ska samtala om andlig och existentiell litteratur. Vi får även höra Christer Broché VD på förlaget Argument och Samir Tarfaoui på förlaget och bokhandeln Vattumanen om framtiden för den andliga litteraturen. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz
2019-04-11
Länk till avsnitt

Kyrkokalendern - vilken roll spelar den idag?

För någon generation sen spelade kyrkokalendern en stor roll och många levde efter den. Men hur ser det ut nuförtiden? Vilken roll spelar den idag?

Vilka högtider firas och vilka har försvunnit och vad har de blivit ersatta med i vår sekulära värld? Varför heter det Askonsdagen och vad är heliga Trefaldighets dag och hur förhåller det sig med Luciafirandet och när inträffar påsken egentligen? I vårt mångkulturella och religiösa samhälle firas en mängd olika högtider förutom de kristna så som Kanelbullens dag, Blot eller Den röda onsdagen. Hur påverkar det Sverige och var kommer alla dessa högtider ifrån? I studion finns Jonas Eek redaktör för Kyrkokalendern för åren 2018/19 och Sandra Lantz religionshistoriker vid Gävle Högskola. Från Washington rapporterar Sveriges Radios korrespondent Kajsa Boglind om högtiden Thanksgiving och Spanarnas programledare Ingvar Storm berättar om varför han alltid tar upp helgdagar i sitt program. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz
2019-04-04
Länk till avsnitt

?Brexit och konflikten mellan katoliker och protestanter i Nordirland ?

Kan Brexit få den gamla konflikten mellan katoliker och protestanter att blossa upp igen? En konflikt som skapade djupa sår hos befolkningen i Nordirland.

Kommer en ny gräns mellan Irland och Nordirland öka på motsättningarna som Storbritannien har varit förskonade från sen Långfredagsavtalet för 20 år sedan? Religion spelade en stor roll i konflikten där Katoliker är en minoritet som länge diskriminerades av den protestantiska majoriteten. Speciellt blodig var perioden 1969-98 som kallas The Troubles med intensiva stridigheter mellan IRA och Brittiska armén. På plats i Belfast och Londonderry finns Människor och tros reporter Edgar Mannheimer som samtalar med kyrkoledare, ungdomar, taxichaufförer unionister, katoliker m.fl.  som alla befarar en upptining av konflikten pga. Brexit och separationen mellan Storbritannien och EU. I studion finns Thella Johnsons, journalist och Nordirlandkännare och från London rapporterar Sveriges Radios korrespondent Claes Aronson Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer, Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz
2019-03-28
Länk till avsnitt

?Konvertit ? asylskäl eller inte ?

Är det ett skäl nog för att få asyl om man konverterar till kristendomen? Många unga män, speciellt från Afghanistan och Iran har konverterat, men fått avslag på sina asylansökningar i Sverige.

Avslagen har retat upp många inom den kyrkliga världen i Sverige och ett  massivt uppror har uppstått från kyrklig sida mot Migrationsverket och regeringen. Kritiken har främst varit om Migrationsverket har kompetensen nog  för att bedöma om någon är kristen eller inte. Efter flera fall av tveksamma beslut har Migrationsverket börjat utbilda sina handläggare i kristen tro. Men räcker det för att få en rättssäker prövning? I ett reportage från Härnösand och Kramfors får vi höra en konvertit berätta om sina erfarenheter och vägen till att bli kristen. Vi hör även prästen David Tosteberg som har döpt över 60 konvertiter och pingstpastorn Christian Mölk. I studion finns Karin Wiborn generalsekreterare för Sveriges kristna råd och Fredrik Beijer rättschef på Migrationsverket. Från Paris rapporterar Sveriges Radios korrespondent Alice Petrén om hur det går för konvertiter som fått avslag på sin asylansökan i Sverige och istället hamnat hos Svenska Kyrkan i Paris som hjälper dem med mat och förnödenheter. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Elias Krantz Producent: Antonio de la Cruz
2019-03-21
Länk till avsnitt

?Sexuell avhållsamhet ? trend eller tradition??

Undersökningar visar att unga människor har mindre sex nu än tidigare generationer och sexuell avhållsamhet har blivit en ny trend.

Avhållsamhet är en gammal religiös dygd som således verkar vara på väg tillbaka. Men varför har dagens unga mindre sex? Har de inte tid, inte lust eller är det ett medvetet val? Människor och tro undersöker skälen till sexuell avhållsamhet och vår reporter spanar efter tecken i samhället och träffar bland annat Veckorevyns chefredaktör Irena Pozar. I studion finns Hanna Möllås psykoterapeut och sexolog. Medverkar gör också f.d. buddistmunken Staffan Hammers och Sumayya Khalil som startat en äktenskapsapp för muslimer "Muslimträff". Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-03-14
Länk till avsnitt

"Måste vi förlåta? - Telefonväkteri?

Ring in och dela med dig av dina berättelser och frågor kring förlåtelse. Måste vi förlåta, har du förlåtit, kan du förlåta? Berätta om de förlåtelser som du gett eller aldrig fått. Ring 08 241500.

I studion finns poeten Bob Hansson, prästen Ilona Degermark och imamen Mohammad Muslim Eneborg för att svara på lyssnarnas frågor. I förra veckans program betraktade vi försoning och förlåtelse från tre perspektiv, det teologiska, i de personliga relationerna och i de stora konflikterna. Men den här veckan är det lyssnarnas tur att dela med sig av sina erfarenheter kring förlåtelse. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz
2019-03-07
Länk till avsnitt

?Försoning och förlåtelse?

Veckans Människor och tro betraktar försoning och förlåtelse från tre perspektiv, det teologiska - vad säger religionerna, i de personliga relationerna och i de stora konflikterna.

Försoning och förlåtelse har en central plats i de allra flesta religionerna. Samtidigt är det en process mellan människor som kan vara oerhört komplex och svår för samtliga inblandade. Kan man förlåta och bör man försonas i alla lägen? Veckans Människor och tro gästas av författaren och journalisten Maciej Zaremba som pratar om försoning kring den polska filmen Bogdans journey, som handlar om en försoningsprocess i den polska staden Kielse då minst 42 judar mördades 1946. Medverkar för att prata om försoning och förlåtelse gör också Trudy Fredriksson ordförande Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd och Johannes Swahn- Paulsson präst i Östersund. Görel Fred leg psykoterapeut och specialiserad på familjeterapi, berättar hur vi ska göra med våra nära relationer och hur man förlåter och försonas. Från Afrika rapporterar Sveriges Radios korrespondent Samuel Larsson om en kontinent med många och svåra sanning -och försoningskommissioner. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Fanny Svärd Producent: Antonio de la Cruz
2019-02-28
Länk till avsnitt

Värde- och religionsfrågorna - vad händer nu?

Värde och religionsfrågorna diskuterades flitigt under valet 2018. Nu undrar Människor och tro - hur det blir med dessa frågor nu när regeringsbildningen är klar och det finns ett 73-punkts avtal?

Frågorna som ställdes till sin spets var t ex konfessionella friskolors vara eller icke vara, var går gränsen för religionsfriheten, bidrag till trossamfunden, böneutrop, radikalisering, slöja i skolan, abort mm? Veckans Människor och tro gästas av den nya kultur- och demokratiministern Amanda Lind (mp) som även har ansvar för trossamfundsfrågorna. Medverkar gör också Lars Adaktusson (KD) och Roger Haddad (L) som debatterar ett stopp för nyetablering av konfessionella friskolor som är en del av januariavtalet mellan S, MP, L och C. I studion finns också en panel bestående av Anna Herdy chefredaktör Flamman, Felicia Ferreira chefredaktör Dagen och Erik Helmerson ledarskribent på DN. Från Tyskland ger Sveriges radios korrespondent Daniela Marquardt en bild av det hetsiga politiska tonen om återvändande IS-krigare. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz
2019-02-21
Länk till avsnitt

?Vem är jude??

Den judiska identiteten är komplex och många judar diskuterar om vad det egentligen innebär att vara jude. Är det kulturen, språket eller religionen som håller ihop det judiska?

Veckans Människor och tro handlar om den judiska identiteten och vem har rätten att kalla sig jude? Salomon Schulman, barnläkare och författare har tillsammans med sin vän journalisten och författarkollegan Mose Apeblat skrivit en bok i brevformat om sina respektive uppväxter i Sverige och som barn till föräldrar som var förintelseoffer. I ett reportage får vi höra hur familjen Nachman försöker leva som ortodoxa judar i Sverige och i studion finns Annelie Rådestad, chefredaktör på Judisk Krönika, som funderar kring frågan - Vem är jude? Går det överhuvudtaget att svara på den frågan? En gemensam nämnare för alla judar är att de måste förhålla sig till Israel på det ena eller andra sättet. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén ger oss en inblick i hur tankegångarna går i Israel om den judiska identiteten. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter : Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz
2019-02-14
Länk till avsnitt

?Andlighet bakom galler?

Kan Gud vara vägen ut från en kriminell bana? Veckans Människor och tro handlar om andlig vård i våra fängelser. Var går gränsen för religiösa inslag i det annars sekulära kriminalvården?

Är frälsning det bästa botemedlet mot kriminalitet? I ett reportage av frilandsjournalisten Ambjörn Johansson får vi höra hur prästen Truls Bernhold på Kumla-anstalten skapade en retreatverksamhet i Ignatius av Loyolas anda och erbjöd långtidsdömda fångar en klosterliknande andlig vård. I december förra året stängdes den hyllade verksamheten. Roger Karlsson, som dömdes 2010 till 7 års fängelse, berättar om sin omvändelse från kriminell till präst. I studion finns Ilona Degermark, församlingsherde och Smajo Sahat, imam som både jobbar med andlig vård i svenska fängelser. Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg svarar på frågor om religiös verksamhet inom kriminalvården. Människor och tro reporter Edgar Mannheimer undersöker tillsammans med filmvetaren Tytti Soila och religionssociologen Emin Poljarevic varför frälsning i fängelser är ett så återkommande fenomen i filmer. Sveriges radios korrespondent i Finland, Erika Gabrielsson, ger oss en utblick i andlig vård från ett finländskt perspektiv. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz
2019-02-07
Länk till avsnitt

?Yezidier- förföljelse och framtid?

Terrogruppen IS massaker och förföljelser 2014 satte ljuset på en av Mellanösterns små minoriteter - yezidierna.

Yezidierna är en folkgrupp i Norra Irak och de är mellan 200.000 och en miljon personer. Irak har den största yezidiska befolkningen men på grund av återkommande förföljelser har många flytt landet. Idag finns yezidiska grupper i länder i till exempel Armenien och i Tyskland, men även här i Sverige. Människor och tro beskriver de yezidiska traditionerna och religiösa föreställningarna men ställer också frågan om framtiden för yezidierna, i Irak och i Sverige. Hur går man vidare efter de svåra förföljelserna, både som grupp och som individer? Enligt yezidisk tro ska ärkeängeln Malak Tawus ha trotsat guds order om att buga inför de första människorna, Adam och Eva. Övriga änglar bugade medan Malak Tawus vägrade, med motiveringen att han endast bugar inför Gud. Enligt yezidierna belönades han för sin lojalitet och porträtteras som en påfågel. I Borlänge bor runt 1000 yezidier och här  finns också en yezidisk begravningsplats. Där träffar frilansjournalisten Maja Falkeborn Willner några av de yezidier som bor i Borlänge. I studion finns ordförande för Yazda Sweden Delkhwaz Haciy och docent i religionsvetenskap Simon Sorgenfrei från Södertörns högskola. Gami Barakat var 15 år när hon tillfångatogs av IS den 4 augusti 2014 och hon hölls som sexslav i 3 år och fyra månader. Idag bor hon åter igen i Sinjar och för Människor och tro berättar hon på en skype linje förförsta gången öppet om det hon varit med om. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz
2019-01-31
Länk till avsnitt

"Förutsättningar för svenska imamer"

Hur är det att vara imam i Sverige? Veckans Människor och tro handlar om förutsättningarna för en svensk imamutbildning och möjligheterna att predika en blågul islam.

Frågan om en svensk imamutbildning har utretts och debatterats i årtionden och dagens program tar upp hur förutsättningarna för svenska imamer ser ut i Sverige 2019. 2008 tillsatte regeringen en utredning om behovet av en imamutbildning i Sverige. Den slog fast att staten inte ska ägna sig åt att auktorisera och ge legitimitet åt religiösa utbildningar. Däremot ansågs det möjligt för staten att stödja religiösa ledarutbildningar och att det fanns ett utbildningsbehov av icke-konfessionell natur om svenska samhällsförhållanden bland arbetande imamer. I dagens Människor och tro hör vi ett reportage från frilansjournalisten Teresa Kristofersson om den ledarutbildning på Kista Folkhögskola många uppfattar som en imamutbildning. Utbildningen drog igång hösten 2016 och fokuserar på islamsk teologi, svensk demokrati, samhällsförhållanden, historia och psykologi. I studion finns Iman Baroudi, utbildad imam och verksam i Angereds moské, Mohammad Muslim Eneborg, imam i Aysha moskén, Stockholm och Awad Olwan, imam i somaliska Moské i Fisksätra Nacka. Från Danmark rapporterar vår utrikeskorrespondent David Rasmusson om situation med strängare lagstiftning som påverkar trosutövningen inom islam. Människor och tro avslutas med ett besök på Thielska Galleriet och ett möte med den svenska konstnären och sufisten Ivan Agueli porträtterat av konstvetaren och författaren Viveca Wessel och reportern Anne Konstenius. Programledare: Ülkü Holago Producent: Antonio de la Cruz
2019-01-24
Länk till avsnitt

Människor och tro Icke-våldsprincipen 2019-01-17 kl. 14.04

Vad innebär icke-våld? Dagens Människor och tro handlar om icke våldsprincipen och vi hör röster från olika aktivister både från Sverige, Kongo och Frankrike.

2019-01-17
Länk till avsnitt

?Spänningar och samspel mellan religion, stat och politik?

Veckans Människor och tro är ett reportagebaserat program från Argentina, Kuba och Frankrike som kretsar kring samspelet och spänningarna mellan religion, stat och politik.

I Argentina har t ex Katolska kyrkan lagt sig i den väldig känsliga politiska fråga om aborträtten med en stark lobbyverksamhet inför en omröstning i senaten. Efter detta har, i Påve Franciskus hemland, kyrkans politiska inflytande börjat ifrågasättas på allvar. En växande proteströrelse uppmanar nu argentinare att begära apostasi alltså att lämna kyrkan. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin rapporterar från Buenos Aires.  Vi får även att få höra ett reportage från det officiellt ateistiska Kuba som ändå tillåter och ger privilegier till nunnor från Heliga Birgitta ordern, en paradox i ett annars intolerant land mot oliktänkande. Människor och tros korrespondent Lars Palmgren träffar Fidels nunnor i Havanna. I det konfessionslösa Frankrike, som drabbats av en serie terroristdåd, går vi på en kurs i religionsneutralitet. Ett av universiteten som ger en sådan kurs är universitetet i Metz och ditt begav sig vår reporter Anna Trenning-Himmelsbach för att lära sig hur kurser i religionsneutralitet ska lösa spänningarna i samhället. I dagarna har verkligheten hunnit ikapp Frankrikes ärkebiskop och Kardinal som nu ställs inför rätta för att ha mörkat allvarliga pedofilanklagelser mot präster under 80-och 90- talet. Sveriges radios korrespondent Margareta Svensson rapporterar för Människor och tro. Programledare och producent: Antonio de la Cruz
2019-01-10
Länk till avsnitt

Årskrönika 2018

Människor och tro har sänt 50 program under 2018. I årskrönikan får du ta del av några av säsongens höjdpunkter.

Människor och tro - programmet om religion, identitet och politik. Varje vecka möter ni som lyssnar människor som brottas med sin övertygelse, sin tradition eller samhällets normer och regler. Vi berättar om dom som söker efter nåt att tro på och vi spanar efter hur religion o politik påverkar varandra.
2019-01-03
Länk till avsnitt

?Det mångsekteristiska Libanon?

Veckans program handlar om Libanon, det är Människor och tros reporter Firas Jonblat som ger oss ett porträtt av sitt forna hemland.

Mellan 1975 och 1990 drabbades Libanon av ett inbördeskrig som slet sönder landet. Granne sköt mot granne. Ibland av politiskt ideologiska skäl. Men för det mesta av rent gruppreligiösa skäl- ett så kallat sekteristiskt krig. När freden till slut befästes den religiösa uppdelningen av landet, det var ett sätt att bevara den sköra freden. Men samspelet mellan landets religiösa mångfald, som kännetecknar Libanon sedan självständigheten på 40-talet, hackar väsentligt- det som en gång i tiden garanterade Libanons överlevnad anses numera orsaka en laddad polarisering mellan grupperna. Libanons befolkning omfattas av ca 20 religiösa grupper. Fyra av dessa grupper betecknas som muslimer, 13 som kristna, judar utgör en mindre grupp, och druser en annan. Makten delas nu i fyra, först de tre större grupperna- sunni muslimer, shia muslimer och kristna maroniter, och sen en fjärde minoritetsgruppen druser. Människor och tro berättar idag om libaneser och om deras försök att navigera och hitta sig själva i landets religiöst uppdelade hav. Vi får träffa Nada som föddes i Italien men som flyttat till det sina föräldrars mytomspunna hemland. Nada El-Kurdi vägrar att få en religiös stämpel på sig utan vill bara vara Libanes. Vi får även träffa tv-producent Salam Zaatari som skapat ett eget politiskt satirprogram, där han skojar om landets politiker och religiösa uppdelning. Assaad Chaftari var en fruktad man- under krigsåren ledde han underrättelse operationerna i ett av landets största kristna miliser. När kriget tog slut insåg han vidden av sin egen förstörelse som han och andra krigsherrar orsakat det libanesiska folket. Då inledde han en kamp för försoning istället. I programmet hörs också forskaren Aya Chamseddine som studerar socialekonomiska processer för unga libaneser. Programledare och reporter: Firas Jonblat Producent: Antonio de la Cruz
2018-12-20
Länk till avsnitt

?Hizbollah ? terrorister eller statsbärande parti??

Veckans program handlar om Hizbollah från en militant milis till en rörelse med statsbärande ambitioner i södra Libanon. Men vilken status har rörelsen idag och har hjältegloria hamnat på sned?

Hizbollah bildades i början av åttiotalet, mitt under brinnande inbördeskrig i och med Israels ockupation av södra Libanon. Hizbollah samlade då olika sammanslutningar av shiamuslimer till en enad milis och står den iranska revolutionen ideologiskt nära. Hizbollah utvecklades till en organisation som förutom militär verksamhet har både politiska och sociala grenar. De driver bland annat skolor, sjukhus och har en egen tv-kanal, men deras kamp mot Israel har alltid varit prioriterat och tack vare det har statusen i Mellanöstern hittills varit relativt  hög. Hizbollah är stämplade som terrororganisation av USA och sedan 2012 strider Hizbollah på regimens sida i inbördeskriget i Syrien mot främst sunni-muslimer vilket skapat vrede hos många muslimer i Mellanöstern. Så hur står sig Hizbollah idag, kommer de att fortsätta vara en viktig spelare i Mellanöstern? Hur påverkar deras inbladning i kriget i Syrien och Jemen? Kommer Irans stöd att minska och kan den ständiga närvarande konflikten med Israel blossa upp igen till ett regelrätt krig? I Studion finns Sveriges Radios tidigare Mellanösterkorrespondent Agneta Ramberg och Libanonkännaren Johan Gärde religionssociolog i Ersta Sköndals Högskola. Från Hizbollahland rapporterar Firas Jonblat och nuvarande Mellanösternkorrespondent Johan-Mattias Sommarström. Vi får även höra ett reportage om det första borgligt gifta paret i Libanon, paret Kholoud och Nidal.   Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
2018-12-13
Länk till avsnitt

?Människor och tro - utrikesmagasin?

Det har hänt mycket i världen i frågor som kretsar kring politik och religion under senare del av 2018. Vi lyfter vi blicken och gör ett varv runt jorden med hjälp av Sveriges Radios korrespondenter.

I Kongo Kinshasa är förväntningarna stora inför valet den 23 december. I det konfliktdrabbade landet är en majoritet kristna och runt hälften av befolkningen på 80 miljoner är katoliker. Så vilken roll spelar den katolska kyrkan nu när landets framtid står på spel? Vår korrespondent Samuel Larsson berättar. Från Kina rapporterar Hanna Sahlberg om omskolningsläger för muslimska uigurer i Kina där uppemot en miljon människor hålls fångna. Naila Saleem, Sveriges Radios kulturkorrespondent, har följt fallet Asia Bibi i Pakistan, den kristna småbarnsmamman som anklagades för hädelse och sattes i fängelse 2010 med ett dödstraff hängande över sig. Men den 31 oktober i år frigavs Asia Bibi efter ett historiskt beslut i Pakistans högsta domstol, ett beslut som väckte upprörda känslor bland konservativa islamister i Pakistan som inledde en lång rad av protester som skakat landet. I USA står åter abortfrågan i centrum efter mellanårsvalen och tillsättningen av den en ny domare i högsta domstolen. Sveriges Radios USA-korrespondent Kajsa Boglind analyserar. Vi får även höra en krönika av Jesper Lindau från Moskva och Lubna El-Shanti tar med oss på bio i Warszawa. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
2018-12-06
Länk till avsnitt

?Skogen som tempel?

Det sägs att svenskarna är ett av världens minst religiösa folk- samtidigt finner många ett andligt rum eller andlig kontakt i naturen, inte minst i skogen - vad beror det här på?

Vi undersöker svenskarnas fascination för skogen och dess existentiella kraft. Samtidigt har skogen länge varit en viktig handelsvara. Hur ser vi på skogen, som ett tempel eller som en produktionsyta? På en regional turistsajt försöker man locka turister till norra Sverige genom formuleringar som att "naturen till stor del är vår religion".  Vår reporter Jonas Knutell åkte till Råneälven i Bodens kommun och träffade några personer som fått nog av stan och flyttat närmare naturen för att få sin själsliga ro. Bland dom hundspannsguiden Rickard Karlsson med sina 23 Siberian Huskies. Förutom att vara en viktig plats för rekreation för många, så finns det ju också stora ekonomiska värden i skogen. Men vad är egentligen viktigast? Vår reporter Ellen Almgren åkte till Hälsingland och träffade Per Anders Hansson skogsbrukare och Thomas Tidholm författare, som har olika sätt att se på skogen och dess resurser. I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns Högskola och som forskar i människors andliga upplevelser i naturen. Samt Eva Sanner, författare och terapeut som har studerat ekopsykologi, alltså naturens betydelse för vår hälsa. Människor och tro ställer frågan Är skogen svenskarnas egentliga tempel?  Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
2018-11-29
Länk till avsnitt

?Finns det en svensk kyrklig ortodoxi??

Människor och tro ställer frågan Finns det en svensk kyrklig ortodoxi och hur ser den ut i så fall?

Den kristna ortodoxa kyrkan finns representerad i Sverige genom flera olika kyrkor så som den grekisk-ortodoxa och serbisk ortodoxa kyrkan och i Södertälje finns framför allt den Syrisk-ortodoxa kyrkan. Framväxten har främst skett genom invandring men finns det nu förutsättningar för en svensk ortodox kyrka? För att finna svaret har Människor och tro träffar författaren och prästen Bengt Pohjanen i Överkalix som byggt en egen svensk ortodoxa kyrka. En som fascinerats av den ortodoxa kyrkans tradition med ikoner är Morgan Norman i Falun. Men han får inget tillträde till den ortodoxa kyrkan i Sverige, eftersom han är homosexuell. Michael Hjälm, rektor och teolog i  S:t Ignatios andliga akademi som är ett centrum för den ortodoxa kyrkan i Sverige, berättar om sin verksamhet och varför den österländska kyrkan växer i Sverige. I Södertälje finns det en gammal konflikt inom den ortodoxa kyrkan uppdelningen mellan syrianer och assyrier. Varför finns den och hämmar uppdelningen den ortodoxa kyrkan? Människor och tro gästas också av journalisten och kulturskribenten Rakel Chukri.
2018-11-22
Länk till avsnitt

?Arvet efter Uppsala 1968?

Kyrkornas världsråds generalförsamling ägde rum i Uppsala den 4 juli 1968. Ett mytonspunnet år även för kyrkan. Var det här början på en vänstervåg inom kyrkan eller blev det en del av sin tid?

Temat för mötet var Uppenbarelsebokens välkända ord Se, jag gör allting nytt och diskussionerna på kyrkomötet präglades av Vietnamkriget, studentupproren, rasismen, befrielsekamper och kärnvapenhotet. Nu skulle kyrkan inte bara predika Guds rike utan även aktivt stödja förändringar och påverka samhällsutvecklingen. Kyrkan tog ställning för olika befrielserörelser så som ANC i Sydafrika och klargjorde att rasism stred mot all kristen lära. Områdena är många där kyrkorna i olika grad har ändrat uppfattning under de senaste 50 åren. Och på många sätt kan förändringarna härledas tillbaka till världskyrkomötet i Uppsala 1968. Men det finns också kritik mot att kyrkan efter 1968 blev mer samhällstillvänd och för politisk.  Människor och tro ställer frågan Hur ser arvet av Uppsala 68 ut idag?  Vi träffar Carl-Henrik Grenholm professor emeritus i etik som var med på mötet 1968 som ung präst och student.  Isabel Apawo Phiri vice generalsekreterare i Kyrkornas Världsråd berättar om arbetet för fred och rättvisa 2018. Den indiska pastorn Samuel Packiam berättar om religionsdialog. Vi möter också unga från hela världen som vill vara med och påverka framtiden genom kyrkornas humanitära hjälp, utveckling och påverkansarbete AC-alliansen. I studion diskuterar Anders Wejryd, tidigare ärkebiskop med Johan Sundeen från Bibliotekshögskolan i Borås som menar att 1968 ledde till att Svenska kyrkan fick en vänsterpolitisk profil. Sveriges radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson berättar i en krönika om skillnaderna mellan olika kyrkor i Afrika i synen på framför allt HBTQ-frågor.    Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
2018-11-08
Länk till avsnitt

Har du tappat din tro? Ring in och berätta! Telefonväkteri den 1 nov mellan kl 14.00 till 14.50

Har du förlorat din tro eller aldrig haft nån? Är du arg på Gud och vad har du ersatt hen med? Ring och var med i ett samtal om ateism, telefonslussen öppnar kl. 13.45 och numret är 08-24 15 00.

  I studion sitter prästen Olle Carlsson från Svenska kyrkan och Imamen Kashif Virk från Ahmadiyya Muslimska Samfundet och svarar på dina frågor om gudstro och ateism. Programledaren är Åsa Furuhagen.
2018-11-01
Länk till avsnitt

?Ateismen ? en möjlighet eller ett hot??

Gud är död - sa filosofen Nietzsche som skakade om hans samtid och som slet upp dörren till den gudlösa tidsåldern i västvärlden. Men är Gud verkligen död och vad har vi ersatt hen med i så fall?

Människor och tro ställer frågan Är ateismen en möjlighet eller ett hot? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder och en majoritet av svenskarna tror inte på en traditionell Gud. Vi hör ett reportage från Älmhult där ett ateistiskt parti har bildats - Humanistdemokraterna.   I den muslimska världen kan ateismen leda till dödshot. Från Egypten hör vi ett reportage av Cecilia Uddén om en tidigare salafists livsöde och så berättar en flykting från Syrien om sin förlorade tro. I studion samtalar Anna Bergström ordförande i Humanisterna med Per Westblom från Equemeniakyrkan om ateismen som möjlighet eller som ett hot. Programledare Åsa Furuhagen Reportrar Firas Jonblat, Ellen Almgren och Cecilia Uddén Producent Antonio de la Cruz
2018-10-25
Länk till avsnitt

?Hot och våld mot trossamfund ? ett normalt tillstånd??

Människor och tro ställer frågan: har det blivit normalt i Sverige att dölja sin tro och skydda sina religiösa byggnader? Hjälper det med mer bidrag för stängsel och kameraövervakning?

Klimatet mot trossamfunden har blivit allt hårdare: attacker mot moskéer i Sverige har blivit vardagsmat. Synagogor och representanter för judiska samfund utsätts ständigt för hat och hot.  Även andra trossamfund är drabbade.   Vi hör ett reportage från en utsatt moské i Flen. I studion samtalar Svante Weyler förläggare och ordförande för svenska kommittén mot antisemitism med Maria Bard, diakon i Svenska kyrkan i Norrköping. Aldo Iskra från organisationen Open Skåne berättar om hur man arbetar med judisk muslimsk dialog. Men vad är motiven bakom hatbrotten? Joakim Kreutz, docent vid Stockholms Universitet berättar om hur och varför religiösa byggnader attackeras under krig. Claes Aronsson, Sveriges radios London-korrespondent ger oss en bild om hur det ser ut i England med hat och hot mot religiösa byggnader och trossamfund. Programledare Åsa Furuhagen Reporter Firas Jonblat Producent Antonio de la Cruz
2018-10-18
Länk till avsnitt

Katastrofer ? Guds eller människans ansvar?

Katastrofer, krig och lidande har varit människans eviga följeslagare. Nyheterna är fyllda med både natur- och humanitära katastrofer. Men hur kan en allsmäktig Gud tillåta allt lidande?

Människor och tro handlar denna vecka om människans lidande och ansvar och Guds menig med allt ont som ständigt drabbar oss. Vi har med oss Sveriges Radios utrikeskorrespondent Peder Gustavsson som rapporterar om den senaste katastrofen med jordskalv och efterföljande Tsunami i Indonesien och hur människor tänker kring tro direkt under och efter katastrofen. Från Texas USA berättar Fernando Arias hur människor som drabbats av orkanen Harvey tänker ett år efter att deras hus blivit förstörda och deras liv slagits i spillror. Har de tappat sin tro eller har den tvärtom förstärkts? I studion sitter teologen Francis Jonbäck som berättar om teodicéproblemet och hur kristna tänkare sett på begreppet meningslöst lidande och det klassiska Teodicéproblemet som behandlar problemet med att förklara Guds existens närmare bestämt hur Gud kan vara både god och allsmäktig när det finns ondska och lidande . Pella Larsdotter Thiel är ekolog och startat Omställningsnätverket där hon bl. a jobbar med  ekopsykologi. Hur ser hon på sambandet mellan Gud miljöpåverkan och naturkatastrofer? Som aktivist vill hon att vi människor ska sluta se oss som herrar över planeten och börja ge naturen rättigheter, bara så kan vi överbrygga klimathot och klimatpåverkan. Bernt Hermele, författare och journalist har intervjuat Förintelseöverlevare - hur kan man bli människa igen efter att man förlorat alla sina anhöriga? Finns tron på Gud kvar när Han tittade bort när oändligt många människor led under andra världskrigets fasor? Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
2018-10-11
Länk till avsnitt

"Skilsmässan mellan de ortodoxa kyrkorna i Kiev och Moskva"

Människor och tro berättar om bakgrunden och analyserar konsekvenserna av en splittring av den ryska ortodoxa kyrkan både i Ukraina och Ryssland men också i Sverige.

Efter fyra år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim vill många i Ukraina inte längre vara en del av Moskvapatriarkatet. Men den ryska patriarken Kirill är kategoriskt emot att låta ukrainska ortodoxa kyrkan bli fullständig självstyrande. Det skulle innebära att hans patriarkat Moskvapatriarkatet inte bara förlorar miljoner medlemmar utan en mängd kyrkor och kloster i Ukraina.   Företrädare för Moskvapatriarkatet förordar också  enighet, men varnar också för blodspillan om beslutet om självständighet skulle gå igenom. Konstantinopelens partiark Bartholomeus, som är ledare över den ortodoxa kristendomen den främsta bland likar, är den som ska godkänna Ukrainas ev. uttåg. I studion finns Misha Jaksic samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen på Sveriges kristna råd och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Frilansreporter David Isaksson ger oss en bild av stämningarna i Moskva och Kiev där tonläget blir högre och råare. Människor och tros reporter Firas Jonblat samtalar med representanter för  den ortodoxa kyrkan i Sverige som har olika bilder av den allt mer spända situationen. Ellen Almgren tecknar en historisk bild av den ortodoxa kyrkan och dess splittring. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
2018-10-04
Länk till avsnitt

1300 år av Islam i Sverige

I veckans Människor och tro tar vi upp historien om hur Islam på etablerat sig i Sverige från vikingatiden, via Gustav Vasa, Stormaktstiden fram till våra dagars arbetskraftinvandring och flyktingar.

På mindre än 100 år har Sveriges muslimska befolkning gått från att vara några få individer till 100 000-tals människor. Men redan under vikingatiden fanns det kontakter mellan vad vi idag kallar för Sverige och den muslimska världen och så har det varit under århundradenas lopp. Vår reporter Firas Jonblat söker och finner ting som kan kopplas till Islam så som Allah-ringen som hittades på Birka och ett porträtt på den första muslimen i Sverige med kamel och allt. Simon Sorgenfrei docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som skrivit boken Islam i Sverige - de första 1300 åren berättar om sina insikter och erfarenheter som han fått i och med sitt bokskrivande. Didar Samaletdin engagerad i Sveriges första muslimska församling medverkar i veckans Människor och tro. Iman Baroudi från Angereds moské drömmer om en öppen moské och i Högdalen i södra Stockholm sitter Radi Ouchen och översätter Koranen till svenska. Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden gjorde ett besök i Bryssels stora moské där diskussionen om radikal islamism varit livlig i spåren av terroristattackerna i Bryssel. Programledare Åsa Furuhagen Reporter Firas Jonblat Producent Antonio de la Cruz
2018-09-27
Länk till avsnitt

I fanatikerns hjärta - ny version

Veckans Människor och tro är delvis en återsändning av I fanatikerns hjärta som sändes den 26/4 men som kompletterats med en intervju med Eli Göndör, religionsvetare.

Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras. Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det? Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I dagens Människor och tro får vi höra Hanif Azizi polis, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken Hjärntvättad. Eli Göndör fil dr i religionsvetenskap, som skrivit boken "I Guds namn" och som handlar om våld och politik i Islam, samtalar om vad som motivererar terrorism inom Islam. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz
2018-09-20
Länk till avsnitt

?Vem är god??

Frågan om vem som är god har upptagit tänkare, filosofer, konstnärer och teologer så länge mänskligheten har existerat. Krävs det handlingar för att vara god? Kan målet helga medlen?

Kan en människa vara god och ond samtidigt? Måste en religiös människa vara god och vad innebär det att vara god? Frågeställningen har även fått en ny betydelse i den svenska debatten med orden godhetsknarkare och godhetsapostel. Människor och tro samtalar med Stefan Einhorn läkare, professor och författaren som precis har kommit ut med sin bok Konsten att göra skillnad och Petra Carlsson, teologie doktor och präst i Svenska kyrkan. Medverkar gör även kriminologen Christoffer Carlsson, som resonerar om hur samhället och juridiken resonerar med begreppen god och ond. Finns förmildrande omständigheter vid brott? Är domstolen god? Lena Roos, professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola, funderar över kollekten och dess betydelse för att känna sig som en god människa. , och olika religioners syn på goda gärningar och ansvaret för medmänniskorna.   Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz
2018-09-13
Länk till avsnitt

Vilka värdefrågor saknar du i årets valrörelse? Telefonväkteri

I veckans Människor och tro medverkar lyssnarna i programmet genom att ringa in och säga sin mening kring de politiska värdefrågorna, både de som dykt upp i debatten och sådana som saknats.

Förbud mot böneutrop, nej till religiösa friskolor, slöja på barn och hur våldsbejakande extremism ska motverkas är några av valbudskapen i årets valrörelse. Men vilka frågor saknar lyssnarna? Och vad anser lyssnarna om ämnena som kommit upp? Förutom lyssnarna, med synpunkter och tankar, medverkar även Marie Demker professor i Statsvetenskap Göteborgs Universitet, Linnéa Jensdotter, doktorand i religionssociologi Uppsala universitet och Per Wirtén frilansjournalist och författare. I årets valrörelse har SST inrättat sk valambassadörer som har till uppgift att informera om rösträttens betydelse och hur det går till att rösta. Nio ambassadörer från olika samfund ordnar politiksamtal ,seminarier och andra aktiviteter. Människor och tro har pratat med två av dem -Lyra Sema som är engagerad i Equmeiakyrkan ocvh Javid Fatah från islamiska shiasamfundet  Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz
2018-09-06
Länk till avsnitt

Människor och tro Valdebatt - Religion och politik

I veckans program bjuder Människor och tro till en valdebatt med samtliga riksdagspartier.

I årets valrörelse har förbud mot böneutrop, religiösa friskolors vara eller icke vara, slöjan och att motverka extremism blivit valfrågor. Så nu benar vi ut vad de olika partierna tycker och tänker om dessa frågor. Utgångspunkten är Var går gränsen för religionsfriheten? Politikerna som medverkar är: Ardalan Shekarabi (S) Civilminister Lars Adaktusson (KD) Europaparlamentariker Tomas Tobé (M) Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker Julia Kronlid (SD) Riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson Christer Nylander (L)Riksdagsledamot, gruppledare och vice ordförande Utbildningsutskottet Annika Hirvonen Falk (MP)  Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson Nooshi Dadgostar (V), Riksdagsledamot och ledamot i Civilutskottet. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz
2018-08-30
Länk till avsnitt

?Vem är svensk??

Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt?

I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk. I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ". Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur." Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med  Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi  professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige. Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet.  Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald? Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad franskhet är för något. Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz
2018-08-23
Länk till avsnitt

? Religion + politik = sant??

Veckans Människor och tro handlar om hur politiker förhåller sig till religion. Hör religion hemma i en valrörelse och kan urkunder användas för att rättfärdiga politiska ståndpunkter?

Det svenska valet närmar sig och i årets valdebatt har förbud mot böneutrop, indragna bidrag till trossamfund och religiösa friskolors vara eller icke vara blivit valfrågor.  I Sverige har hittills de religiösa inslagen lyst med sin frånvaro i valrörelserna och samsyn har rått om att religion och politik mår bäst av att leva separerade från varandra, men är det möjligt i ett postsekulärt samhälle? Ser vi ett trendbrott där även religiösa frågor hamnar i fokus? Joel Halldorf, docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet, driver i sin nyutgivna bok "Gud : återkomsten" tesen att religion genomsyrar allt mer i samhället och att det är något vi måste förhålla oss till. Han utvecklar sitt resonemang i veckans Människor och tro, som också gästas av Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för Framtidsstudier och  medlem i Humanisterna. Flera politiska världsledare använder idag religiös retorik för att rättfärdiga sina beslut. Rysslands president Putin legitimerade annekteringen av Krim genom att jämföra halvön med Tempelbergets betydelse i Jerusalem och i USA refererade nyligen justitieminister Jeff Sessions till apostlagärningarna i Nya testamentet, när han motiverade beslutet att separera barn från sina föräldrar vid den mexikansk -amerikanska gränsen. Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, sätter uttalandena i sitt sammanhang och analyserar värdsledarnas religiösa retorik. Per Enander, Sveriges Radios utsända i Washington ger oss en krönika om hur högerkristna motvilligt, men mangrant, röstar på president Trump, eftersom de ser honom som de kristnas "Bodyguard". Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz
2018-08-17
Länk till avsnitt

Vilken väg tar den tibetanska buddhismen?

Veckans Människor och tro handlar om den tibetanska buddhismen och vilken väg den ska välja i det moderna samhället och vad som kommer hända när Dalai Lama inte finns mer.

Tibets andlige ledare, Dalai lama, kommer till Malmö i september. Han har blivit 83 år men åker fortfarande oförtröttligt jorden runt för att träffa artister, världsledare och hålla föreläsningar. År 1989 tilldelas han Nobels fredspris, med motiveringen att han; i sin kamp för frihet åt Tibet konsekvent har motsatt sig användandet av våld. Han har i stället förespråkat fredliga lösningar baserade på tolerans och ömsesidig respekt. Dalai lama har utvecklat en fredsfilosofi grundad på en djup vördnad för allt levande. Hans buddhistiska livsfilosofi har under de senaste decennierna fått ett allt starkare fäste runt om i världen. Människor inspireras av hans tankar kring allt från lycka och medmänsklighet till ekonomi och vikten av dialog mellan religioner. Han är även en högljudd motståndare till våld, miljöförstöring och kärnvapen. Han hyllas av kändisar som Richard Gere och Lady Gaga, och har träffat flera av världens mest inflytelserika politiska ledare något som inte alltid har uppskattats av den kinesiska regimen. Men vad som faktiskt kommer att hända när Dalai lama dör är svårt att veta, även om spekulationerna är många. Oavsett så kommer det att bildas ett vakuum och konsekvenserna för ett självständigt Tibet och för den tibetanska buddhismen kan bli stora. Människor och tro låter Katrin Goldstein Kyaga, emerita professor från Södertörns högskola som är expert på Tibet resonera om saken. Kina, som ockuperat Tibet sen 1951, betraktar den tibetanska buddhismen som en grogrund för revolt och splittring och bekämpar den med alla medel. Tidigare i sommar dömdes en man i Södertörns tingsrätt för att ha spionerat på exil-tibetaner i Sverige, och sålt vidare uppgifter om dem och deras familjer till den kinesiska staten. Något som skakat om exil-tibetaner i Sverige. Tashi Wangyal från organisationen Tibetan Community gästar studion och svarar på frågor om hur kulturen bevaras i exil och hur det är att vara Tibetan och verka i Sverige. I Sverige finns det flera buddhistiska gemenskaper och ett av de äldsta startades i Stockholm för över 40 år sedan och 1980 öppnade de Solbo retreatcenter utanför Arboga. Hit kommer skolklasser och besöksgrupper, men framförallt människor som vill lära sig mer om buddhism, komma längre in längre i sig själva och sin tro. Varför lockar den tibetanska buddhismen den moderna människan? Människor och tro besöker centrat för att finna svar. Programledare Julia Wiraeus Reporter Matilda Källén Producent Antonio de la Cruz
2018-08-10
Länk till avsnitt

REPRIS: Medborgarrättsrörelsen och arvet efter Martin Luther King

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision?

Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 1950 och 1960-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA, Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrosvensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programmet är en repris från den 10 maj 2018.
2018-08-03
Länk till avsnitt

#metoo och trossamfunden

Under förra hösten strömmade vittnesmålen in till Svenska kyrkans upprop #vardeljus och frikyrkornas #sanningenskagöraerfria. Vad betydde metoo-rörelsen för de kyrkliga miljöerna?

I studion har vi Karin Ingridsdotter, pastor i Equmeniakyrkan som engagerat sig i #sanningenskagöraerfria och Anne Sörman, präst i Farsta församling och engagerad i #vardeljus. Vad gör kvinnor mer eller mindre utsatta i religiösa miljöer? Religionsvetaren Erica Li Lundqvist finns med oss i studion. Vår utsände Filip Kotsambouikidis rapporterar om #mosquemetoo som spreds över världen efter journalisten Mona Elthawy berättat om att hon blivit antastad under sin vallfärd till Mecka. I Indien dömdes gurun Gurmeet Ram Rahim Singh för våldtäkt förra året. Det visar på ett skifte där mäktiga religiösa ledare inte längre går fria efter att ha begått övergrepp, menar Swati Parashar, forskare vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.   Programledare: Firas Jonblat Producent: Julia Wiraeus
2018-07-27
Länk till avsnitt

Vad gör dagens missionär?

Människor har under lång tid spridit det kristna evangeliet och fortfarande åker svenska missionärer utomlands. Var i världen pågår mission och hur förhåller man sig till sitt historiska arv?

I studion finns Anders Malmstigen, generalsekreterare från Svenska missionsrådet och Anneli Nilsson, programansvarig för barns rättigheter vid EFK, Evangeliska frikyrkan och stationerad i Chiang Mai i Thailand. Hör författaren Lennart Hagerfors, aktuell med boken Inte hemma, där han skildrar livet i en missionärsfamilj i Kongo ur ett fosters perspektiv. Vi intervjuar även Simon Larsson som forskat i Svenska Missionsförbundets arbete i Kongo kring förra sekelskiftet, där det inte bara handlade om att predika om Jesus utan också om att bygga ett nytt samhälle. Vår utsände Maria Ridderstedt besöker en mässa i en anglikansk församling i Maputo som grundades av missionärer på 1800-talet. Vad finns kvar av den kristna missionen i Mocambique i dag?   Programledare: Tithi Hahn Producent: Julia Wiraeus
2018-07-20
Länk till avsnitt

Vad händer med aborträtten?

Kvinnans rätt att bestämma över sin kropp har återigen fått en stor symbolisk betydelse. Vems människovärde ska värnas och varför är åsikterna så polariserade?

USA:s president Donald Trump har i veckan utsett en ny domare i Högsta domstolen och många befarar att det kan påverka aborträtten i landet. Hör vår utsände Per Enander om den senaste utvecklingen. Nyligen röstade Irlands befolkning bort en av Europas strängaste abortlagstiftningar. Hör frilansjournalisten Philip OConnors reportage från ön, där kvinnor länge fått åka utomlands vid oönskade graviditeter. Vi får en kommentar från biskop Anders Arborelius om irländarnas förändrade syn på abort. I Polen går utvecklingen åt motsatt håll. Där finns medborgarförslag för en ännu striktare lagstiftning mot abort. Vår korrespondent Erika Gabrielsson rapporterar från Warszawa, där tiotusentals svartklädda demonstranter stoppade ett totalförbud av abort år 2016. I studion finns RFSU:s tidigare ordförande Kristina Ljungros och Helena DArcy från Stockholms katolska stift och ordförande för den katolska rörelsen respekt.   Programledare: Tithi Hahn Producent: Julia Wiraeus
2018-07-13
Länk till avsnitt

Nya religioner och alternativ andlighet

Nyandlighet, alternativandlighet, nyreligiositet, new age kärt barn har många namn. Det finns uppdaterade versioner av 1800-talets teosofi och religioner som scientologi, Hare Krishna och satanism.

Även populärkulturen bidrar med nya inriktningar på tro och fångar upp gamla läror och blandar ihop dom till något eget, tex Yeddaismen som kommer från Star wars filmerna. Satir och ironi skapar också nya religioner tex spagettimonstret och pastafari.   Varför födds det nya religioner i vår moderna tid? De traditionella religionerna tappar anhängare i vår sekulära del av världen. Svenska kyrkan tappade 90000 medlemmar 2016 och lika många förra året. Och den absolut viktigaste anledningen till att folk lämnar kyrkan är att de inte tror på Gud. Det här kan jämföras med 1970-talet, då konfirmerades 80 procent av ungdomarna mot dagens 30 procent, trots satsningar från Svenska kyrkans sida. Så vad är det som händer: Är de gamla gudarna, dogmerna, riterna, budskapen förlegade, heligheten för anspråksfull i vår tid? Men att människor vänder ryggen åt tro och Gud i traditionell förpackning innebär inte att behovet av andlighet försvunnit. Så, hur ser det nya religiösa landskapet ut, vilka lockrop styr unga sökare på jakt efter en andlighet som bäst passar en modern livsstil? Den frågan är temat för veckans Människor och tro. Människor och tro låter Per Faxneld religionsvetare från Södertörns högskola resonera om saken och Människor och tros reporter Julia Wiraeus funderar över teosofismen som inspirerat många nya religioner och framför allt antroposofin. Hon träffar även teosofen och "Mystikern på Karlaplan" Perti Spets.   Firas Jonblat grubblar över Spagettimonstrets utbredning i världen. Sveriges radios utrikeskorrespondent i Bangkok Gunilla Österlund berättar om hur thailändare genom bön försökte blidka den kvinnliga anden i grottan där pojklaget i fotboll gick vilse. Programledare Peter Sandberg Producent Antonio de la Cruz
2018-07-06
Länk till avsnitt

?Världsreligionen fotboll?

Veckans Människor och tro handlar om fotboll och hur den kan betraktas som en religion.

Nu pågår fotbolls-VM och de stora gudarna har klivit ner till de ryska templen för att frälsa sina landsmän. Den troende skaran som bänkat sig framför tv-apparaterna och de lyckliga utvalda som fått plats på läktarna och kan dyrka de stora gudomligheter som ska frälsa landet. Men vem skapar dessa nationella gudar? Är det media som pumpar upp den talangfulle till  frälsarstatus...eller är det vi i den troendes skara som mål efter mål, dragning efter dragning målar den växande stjärnan i alltmer gyllene färger? Fotbollen har allt som en religion kräver, sina tempel i form av arenor, de troende som fansen, spelarna som gudarna, tränarna som teologerna och sportjournalisterna som prästerna. Är då fotboll en religion? Människor och tro låter sportjournalisten och författaren Jesper Högström resonera om saken.   Johan Fallby, idrottspsykolog med bl. a erfarenhet från Svenska landslaget och Allsvenskan, berättar hur det kan kännas för fotbollstalanger att bli upphöjda till stjärnor och halvgudar.   Människor och tros reporter Firas Jonblat grubblar också över fotbollen som religion. Sveriges radios utrikeskorrespondenter Johanna Melén i Ryssland och Daniela Marquardt i Tyskland ger oss inblick i fotbollens värld i dessa länder. Programledare Peter Sandberg Producent Antonio de la Cruz   Tel: 08784 7893 Mobilnr: 0709211942 Mail: mot@sverigesradio.se   Sveriges Radio /Oxenstiernsgatan 20 SE- 105 10 Stockholm sverigesradio.se
2018-06-29
Länk till avsnitt

?Musiken ? en väg till himlen?

Musikens kraft förstärker tron och är en naturlig del av mässan. Musiken skapar också identitet, sammanhållning och hjälper trossamfund att bibehålla sin trosinriktning.

Veckans Människor och tro handlar om musik och religion. Till exempel har J.S Bach har kallats den femte evangelisten och hans musik har påverkat många människor i deras tro. Musikgenren Gospel kan spåras tillbaka till 1600-talets slaveritid i södra USA. Det som för afrikanska slavar var ett sätt att vokalisera spiritualism blev så småningom, i samband med en påtvingad västerländsk kristendom, ett uttryck som bar hoppet om en efterlängtad frihet. I Stockholm förorten Tensta håller en av Sveriges kanske mest kända gospelkör hus. Tensta Gospel Choir har sedan starten 1996 vuxit till en grupp av människor med olika bakgrund, men med ett gemensamt intresse, gospelmusik. Människor och tro får vara med på en repetition som leds av körledaren Cedwin Sandanam. Vi får även träffa tonsättaren Kjell Perder. Hans verk har spelats i tjugotalet länder i fyra världsdelar och han har vunnit flera priser. Bland verken finns opera, körverk, kammarmusik och orkestermusik och flera av verken har religiösa och existentiella teman. I Ghana har musiken en speciella roll när det handlar om religion. Man kan nästan säga att musiken är religion. Människor och tro har mött Voodoo-drottningen och slagverkaren Kristina Aspeqvist som sedan 20-årsåldern rest till Ghana oräkneliga gånger för musiken och för religionen Voodoo. Voodoo (engelska) eller vodou (haitisk kreol) är ett samlingsnamn för en lös grupp animistiska religioner med inslag av förfaders- och andedyrkan. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz
2018-06-21
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.