129 avsnitt • Längd: 25 min • Månadsvis
Smarta cash är podden som peppar till att styra upp sin ekonomi och förverkliga drömmar genom att intervjua inspirerande och kunniga gäster. Det handlar om allt från budget, sparande och börsen till karriär, relationer och ekonomisk jämställdhet. En privatekonomipodd som gör pengar roligare och livet rikare.
Av Isabella Ahmadi.
Följ på Instagram: @smartacashpodcast
Följ på Twitter: @isabellaahmadi
Läs bloggen: https://smartacash.finance.blog
Kontakt: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
The podcast Smarta cash is created by Isabella Ahmadi. The podcast and the artwork on this page are embedded on this page using the public podcast feed (RSS).
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Läslovet är här, och vad passar bättre än att dyka ner i några riktigt spännande böcker om pengar? I dagens avsnitt av Smarta cash förvandlas podden till en bokcirkel, och jag får sällskap av journalisten och författaren Maja-Stina Skarstedt. Vi tar oss an några av de mest omtalade böckerna inom ekonomi, och plockar ut smarta tips och insikter från dem som kan boosta ens privatekonomi. Tillsammans diskuterar vi klassiker som Pengars Psykologi och Rich Dad, Poor Dad. Vad handlar de om och varför är de så uppskattade? Vi lyfter fram lärdomar och roliga take aways. Vill du också veta hur man blir miljonär från hängmattan eller vad Warren Buffett gör för att bli en av de rikaste i världen? Vi finner konkreta svar i Per H Börjessons två böcker! Dessutom berättar Maja-Stina om sin egen barnbok, Laleh och loppisligan.
Böckerna vi pratar om i avsnittet:
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Alexandra Landegren var less på 9-17-livet och ville leva på ett annorlunda sätt – nämligen kringresande i en van, långt utanför ekorrhjulets snäva ramar och rutiner. Tillsammans med sin man byggde hon ett hem i den van som nu har varit parets hem i fyra (!) år. Alexandra, som gästade Smarta cash redan för tre år sedan, berättar om hur paret sparade ihop ett kapital för att kunna förverkliga sin dröm. De sålde i princip alla sina tillhörigheter, släppte sin bostad och sa upp sig från jobben. Därefter rullade de ut i Europa! Frihetskänslan var ett faktum. Men hur går ekonomin ihop? Och vilka typer av utgifter kommer med ett vanlife? I avsnittet delar Alexandra med sig av hur hennes livsstil fungerar ur ett både personligt och ekonomiskt perspektiv. Det blir också en hel del pepp till hur man vågar slå sig loss och satsa på sitt drömliv!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Wilda Nilsson är en driven sparare som knäckt koden för att få pengarna att växa. Tack vare sitt målmedvetna investerande har hon inte bara nått en dröm, utan ett helt gäng. Från att spara ihop tillräcklig summa för att starta aktiebolag, till att plugga utomlands (Hej Thailand, Indien och Litauen!) och att nu ha landat i fjällen – närmare bestämt i Funäsdalen – med ett distansjobb inom marknadsföring. I veckans Smarta cash delar Wilda med sig av sin resa, sparplaner och den investeringsstrategi som har gjort att hon lyckats spara ihop hela två miljoner kronor på börsen. Dessutom blir det ett mini-bootcamp med konkreta tips för att komma igång med målsparande och investeringar!
Wilda går under namnet Frihetsekonomi på Instagram. Där inspirerar hon till att lära sig mer om börsen och visar att vi alla kan investera för att nå våra mål.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ett nyhetssvep om de senaste ekonomisnackisarna bjuds på idag i Smarta cash! Det blir ett nytt sorts avsnitt där några utvalda nyheter som kan påverka våra plånböcker tas upp. Rubrikerna denna vecka är:
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Säsonspremiär! Smarta cash är tillbaka och vi dyker rätt in i den spännande ekonomi-tid som råder tillsammans med veckans gäst Christina Sahlberg som är sparekonom på Compricer. Styrräntan är på väg nedåt och vi undersöker hur detta påverkar oss. Bolånetagare blir direkt påverkade och vi pratar om hur man ska action, förhandlingsknep och hur mycket pengar som kan sparas. För den som har möjlighet kanske det lockar att investera istället för att amortera, men hur fördelaktigt är det egentligen?
Samtidigt är hösten här! Det är som lilla nyår och ett perfekt läge att styra upp sin ekonomi på nytt. Vi får tips om vilka steg man ska ta, vilka utgifter som ska ses över och hur vi lyckas med privatekonomin. Ett härligt spartipsigt avsnitt utlovas!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En guide till fonder bjuds på i Smarta cash! Det du behöver veta för att spara i fonder får du reda på tack vare veckans gäst Johanna Englundh som är redaktör på Morningstar. Det blir grundläggande fakta (vad är ens en fond?) och mer detaljerade kunskaper, allt för att öka chanserna till att få pengarna att växa genom fondsparandet. Vi går igenom vad det finns för olika sorters fonder, skillnaden på aktivt förvaltade fonder och indexfonder, vilken avkastning man kan förvänta sig och hur man kan tänka kring sparhorisont. Risker lyfts självklart också! Johanna menar att det är större risk att inte spara i fonder än att göra det – hör varför i avsnittet!
Det kan kännas som en riktig fonddjungel där ute med ett utbud på tusentals fonder. Vi diskuterar vad man behöver titta på för att jämföra och välja fonder. Avgiften är en av de viktigaste parametrarna och Johanna förklarar grundligt hur den fungerar, och vad som är en låg vs en hög avgift. Dessutom kan stjärnbetyg och medaljrating vara intressanta att kika på när man bygger upp en bra fondportfölj. Ja, mycket kunskap om fonder och insikter i hur man som sparare ska bete sig i fondvärlden utlovas!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En mästare på att kapa kostnader i vardagen gästar Smarta cash denna vecka! Therese Hagman är Enköpingsbon som tar sparandet till en ny nivå och låter sitt ekonomiska mindset genomsyra hela sin livsstil. Therese berättar sin historia om hur hon gick från relativt omedveten kring sin privatekonomi, till att vara varsam med varenda krona. Det första stora sparmålet blev en långresa till Thailand och Therese avslöjar hur hon lyckades nå summan som behövdes. På vägen gjordes viktiga omprioriteringar i budgeten som hon filat på sen dess. Speciellt matkontot brinner hon för: Det jagas röda prislappar och köps svinnvaror så det står härliga till. Med två barn i hemmet har Therese skapat en miljö där sparsamhet är normalt och second hand-shopping en självklarhet. Men hur lyckades Therese egentligen göra beteendeförändringen som krävs för att hålla en tajtare budget? Och hur håller man motivationen uppe? Det blir ett härligt sparpeppigt avsnitt med energiska Therese, proppfullt av konkreta tips och trix som plånboken njuter av!
Therese Hagman finns på Instagram som @handla_och_leva_ekonomiskt
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Välkommen in i en plånbokssmart och klimatvänlig värld full av återbruk, odling och drömmar om att bygga en hållbar framtid. Veckans gäst SaraLi Eder har anammat en livsstil som är både sparsam, miljömässigt hållbar och alldeles underbar! SaraLi har haft köpstopp sen 2015 och handlar i princip uteslutande second hand. Det kanske låter som en rejäl utmaning i en familj med snabbväxande småbarn, men för SaraLi är det vardag – och i avsnittet berättar hon om best practice i hur man lever utan nyproducerade varor. Ekonomi ligger henne varmt om hjärtat och det blir en rad konkreta spartips om mat, el och övrig konsumtion, samt råd till den som behöver spara pengar snabbt. SaraLi finns på Instagram: eko_ekonomen
Avsnittet är en repris från 2022.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vem vill inte bli miljonär. Men hur gör man? En som lyckats är Elisabeth Svensson. Och veckans gäst stannade inte vid en miljon utan lever idag som ekonomiskt oberoende, fri att välja hur hon ska leva sitt liv. Hör Elisabeths story: om sparandet under många år men också tomheten som infann sig när hon nådde målet att bli ekonomiskt fri. Vi får ta del av trevliga spartips, sura men lärorika misstag och tankar om investeringsstrategi (spoiler: hon har provat de flesta!).
Avsnittet är en repris från juni 2022.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kunskap är makt men en av fyra saknar grundläggande kunskaper inom ekonomi, och det försöker vi råda bot på i veckans Smarta cash. Gäst är Sofia Tyréus som är ansvarig för finansiell folkbildning på Finansinspektionen. Sofia berättar om en undersökning som FI gjort som tar tempen på hur det står till med både den ekonomiska kunskapen och det ekonomiska självförtroendet hos svenskarna. Vad är vi starka på, och vilka brister är vanliga? Det visar sig att det finns skillnader mellan män och kvinnor.
Det finns ett gäng saker att hålla koll på för att ta makten över sin ekonomi, speciellt i sämre tider som dessa. Vi kikar närmre på vad vi behöver veta om budget, buffert, långsiktigt sparande, ekonomin i samhället och skulder. En hel del vanliga och viktiga begrepp förklaras, till exempel insättningsgaranti, ränta på ränta, värdepapper, inflation, lågkonjunktur och skuldsanering. Ett avsnitt där du får grundläggande kunskaper och förhoppningsvis ett ökat självförtroende!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Välkommen till ett avsnitt som handlar om sparande och investeringar i annat än aktier och aktiefonder! TINA, There Is No Alternative (till aktiemarknaden), har dominerat men nu ljusnar det för TIA, There Is Alternatives. Ränteläget gör det mer attraktivt med räntebärande placeringar såsom räntefonder och obligationer än tidigare. Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, berättar om hur det funkar att investera i dessa tillgångsslag. Vad är egentligen räntefonder och obligationer, vad för avkastning kan man vänta sig, vilka är riskerna och hur stor plats ska de ha i portföljen?
Dessutom pratar vi om sparkonton och om att se amortering som en sparform. Vad talar för att amortera istället för att investera?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Är du nyfiken på börsen men har inte tagit steget in? Eller har du redan kommit igång men känner dig osäker? Då är detta avsnittet för dig! I denna guide till aktier och fonder tar vi det från början. Gäster är två experter på Avanza: Linnea Wiklund, chef över fondutbudet, och Johanna Kull, hållbarhetsansvarig, som även driver podden Alfahonor spekulerar. Tillsammans går vi igenom vanliga frågor som uppstår när man ger sig in på börsen, från det mest basic till lite mer avancerat:
Obs: Att investera i aktier och fonder medför alltid en risk. Ditt kapital kan både öka och minska i värde.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En konfetti av spartips bjuds på i detta avsnitt, där i princip inget ämne lämnas oberört – mat, el, kläder, prylar och bostad, ja, allt går att hitta en sparlösning på. Och vem är bättre att gästa än Compricer-sparekonomen och författaren Christina Sahlberg, som just släppt boken Spara pengar: Experternas 323 bästa tips (skriven ihop med Sveriges snålaste man Günther Mårder). Christina gör en total genomlysning av vardagsekonomin och ger genomförbara råd kring hur man kan minska kostnaderna, under dessa tuffa ekonomiska tider. Dessutom pratar vi en hel del beteendeekonomi. Varför är det så svårt att göra en ekonomisk beteendeförändring? Vilka fallgropar finns? Och hur gör man för att lyckas med sin ekonomi?
Som en bonus passar Christina på att berätta hur man sparar ihop till 17,8 miljoner kronor. Inte illa!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jobba mindre för att frigöra mer tid till det man älskar. Det är veckans gäst Therese Bergs melodi. Hon har under flera år ägnat sig åt downshifting där hon skalat ner på det överflödiga i livet och fokuserat på det som betyder mest för henne. Therese har en väldigt sparsam livsstil där hållbarhet är en viktigt parameter, och Therese har en hel del tips på hur man kan finslipa sparandet i vardagen. Dessutom pratar vi om budget, hållbara investeringar och att lära ut ett sunt förhållningssätt till pengar till sina barn.
Therese driver Instagramkontot pengarellerpyssel där hon inspirerar till en enkel, klimatsmart och billig livsstil.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Malmöduon Gabriella Killeen och Sandy Errestad kommer från två olika ekonomiska bakgrunder: Gabriella där investeringar var ett naturligt samtalsämne vid middagsbordet och Sandy från ett hem där börsspar inte alls var aktuellt. Även i vardagen har de olika förutsättningar. Gabriella lever DINK-livet, alltså Double Income No Kids, medan Sandy är all in familjelivet med fyra barn. Men att investera på börsen har de gemensamt och de är riktigt bjussiga på att prata privatekonomi! I veckans Smarta cash delar vännerna – som driver podden Livet med Gabi och Sandy – med sig av sina investeringsstrategier (båda har en fäbless för fondrobotar), misstag och lärdomar. Det blir snack om känslan att förlora pengar, det magiska med ränta-på-ränta-effekten och att shoppa för avkastningen. Ett superhärligt, bubbligt samtal om börsen, vardagsekonomi och sparstrategi!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Spara till barnen, hur lägger man upp det? I denna guide går jag igenom börsen vs sparkonto, ISK och kapitalförsäkring samt vad det innebär att spara i sitt eget namn jämfört med i barnets namn. Det blir ett räkneexempel på hur 625kr i månaden kan leda till 135 000 kronor – eller växa till 292 905 kr (!). Det kan uppstå en hel del funderingar när man ska starta sitt barnspar, och viktiga punkter tas upp här. Dessutom avslöjar jag hur jag själv gör med sparandet till barnen.
Läs på innan du börjar spara och investera! Investerat kapital kan både öka och minska i värde. Var medveten om risken och fatta egna beslut.
Lycka till!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
De ökade vardagskostnaderna påverkar även barn. Kanske hör de dig prata om svindyr mat, uppmanas att spara på elen och får sina aktiviteter inställda på grund av ansträngd ekonomi. Veckans gäst Fatima Nylén, föräldracoach, kurator och föreläsare, förklarar hur vi pratar pengar med barn på bästa sätt och inkluderar dem i hushållsekonomin på en rimlig nivå – och flaggar för vad man verkligen INTE ska säga.
Som förälder stöter man på en hel del ekonomirelaterade frågor från barnen, och vi kikar närmare på tre specifika case. Vad gör man när 4-åringen jämt tjatar om att få saker i butiker? Hur bemöter man veckopengskrav och svishrequester från 11-åringen? Hur hjälper man tonåringen att klara av att hålla sig till sin månadspeng?
Dessutom pratar vi veckopeng! Ett fullspäckat avsnitt med andra ord, tillägnat alla föräldrar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Värdeaktier, utdelningsaktier och tillväxtaktier. Vad är vad, och vad borde man veta om ett bolag innan man köper aktier i det och hur sparar man bäst på lång vs kort sikt på börsen? Tova Larsson, verksamhetschef på Ung Privatekonomi, svarar och förklarar! Vi är inne i en period där börsen är på nedgång och frågan är hur vi kan förhålla oss till det, hur man agerar smart i snåriga tider. Vi tittar på olika typer av aktier och vad ett bra köp- och säljläge innebär. För visst vill man köpa på botten, och sälja på toppen – men så lätt är det inte. Kanske lite lättare efter dagens avsnitt :)
Att investera i aktier innebär en risk. Du kan förlora ditt kapital.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad skulle du göra om du inte behövde jobba? Ekonomisk frihet ger möjligheten att designa ditt liv precis som du vill. Men hur kommer man dit? Det vet dagens gäst Maribel Leander Lindberg. Hon levde i det klassiska "ekorrhjulet" med karriär, barn och allmänt livspussel men gjorde en otrolig sparresa tillsammans med sin man. På drygt sex år sparade de ihop de miljoner som behövdes för att klara sig enligt fyraprocentregeln. Nyfiken nu?! Mer om denna magiska regel och vägen till ekonomisk frihet i avsnittet, som också är välfyllt med spartips och tankar om hur man lever ett hållbart, lokalt liv.
Avsnittet är en repris från våren 2021.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hjärnan kan både hjälpa och stjälpa vår ekonomi. Vi gräver i det mänskliga psyket för att ta reda hur vi blir bättre investerare, maxar våra möjligheter till en god ekonomi och dessutom, den eviga frågan, blir vi lyckliga av pengar? Gäst är den prisbelönta psykologen Siri Helle som författar böcker, föreläser och framträder i media. Inspirerad av effektiv altruism skänker hon 10% av sin lön till välgörenhet varje månad, en handling Siri själv beskriver som en win-win. Psykologi och pengar, vilken gyllene kombo.
Avsnittet är en repris från 2021.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt besvaras lyssnarfrågor! Expert i avsnittet är Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar. Hon ger svar och förklarar kring fem frågor:
- Hur mycket dyrare kommer allt bli och när stannar inflationen?
- Binda eller ha rörligt bolån, vad är bäst?
- Hur dyr blir elen i vinter?
- Är det rea på börsen eller ska man akta sig för att investera i aktier?
- Hur sparar man till barn på bästa sätt? ISK eller kapitalförsäkring, vad är skillnaden?
Har du också en fråga du vill ställa till en expert? Skriv till mig på Instagram @smartacashpodcast eller på [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Välkommen in i en plånbokssmart och klimatvänlig värld full av återbruk, odling och drömmar om att bygga en hållbar framtid. Veckans gäst SaraLi Eder har anammat en livsstil som är både sparsam, miljömässigt hållbar och alldeles underbar! SaraLi har haft köpstopp sen 2015 och handlar i princip uteslutande second hand. Det kanske låter som en rejäl utmaning i en familj med snabbväxande småbarn, men för SaraLi är det vardag – och i avsnittet berättar hon om best practice i hur man lever utan nyproducerade varor. Ekonomi ligger henne varmt om hjärtat och det blir en rad konkreta spartips om mat, el och övrig konsumtion, samt råd till den som behöver spara pengar snabbt.
SaraLi finns på Instagram: eko_ekonomen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bostäder kan man inte bara bo i, man kan också tjäna pengar på dem! Veckans gäst Ronja Roms hade utbildat sig och börjat jobba, men var inte nöjd med inkomsten och de ekonomiska utsikterna. Hon och några andra gick ihop och köpte en bostad att hyra ut för att tjäna lite extra – och på den vägen är det! Idag driver Ronja bolag som hyr ut, flippar (köper, renoverar och säljer) och bygger bostäder och fastigheter. Hör om Ronjas resa: utmaningarna, oron och misstagen – och också intäkterna, ett himla driv och otrolig framgång.
Ronja driver även podden Äta, sova, spara och finns på Instagram: romsronja
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur ska man agera för att lyckas investera långsiktigt på börsen, och vilken stor miss ska man undvika? Varför är veckans gäst så förtjust i investmentbolag? När det pratas börsen så nämner det ofta att långsiktighet är a och o, och i det här kortavsnittet tar vi en titt på vad det innebär i praktiken. Gäst är Sandra Karlsson, mer känd som framtidsgurun på Instagram. Sandra får dessutom svara på frågan "Vilka aktier skulle du äga om du bara fick välja fem?" (spoiler, Sandra skulle självklart aldrig ha en portfölj med bara fem aktier – men hon listar sina favoriter!).
OBS Inga aktier som nämns innebär köpråd. Att investera på börsen innebär en risk och du kan förlora ditt investerade kapital.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det här är ett avsnitt för alla som älskar att vara lediga! Joanna Törngren Redebrandt prioriterade semestern i år – och slog till på hela 20 veckors semester. Hon berättar om sin karriär från hårt arbetande anställd till passionerad egenföretagare, fri att bestämma mer över sin egen tid. Hur får man egentligen ekonomin att gå ihop när man ska vara ledig så mycket? Joanna förklarar hur hon har gjort, och bjuder också på ett gäng smarta spartips.
Joanna hittar på på Instagram @nyfiknainvesterare
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vinter, jul och nyår kommer ofta med ökade kostnader. Samtidigt är årets slut ett perfekt läge att blicka bakåt och utvärdera hur ekonomiåret 2021 gick. Höll budgeten? Presterade investeringarna? Nåddes sparmålen? Med hjälp av Esra Yildirim, kundrådgivare på Swedbank, tar vi oss an ett privatekonomiskt bokslut och ser till att göra det bästa av året som är kvar.
Hur lägger man upp en bra jul- och nyårsbudget?
– Julen innebär ju mycket för olika människor. Det kan vara både mysigt och stressigt. Börja med att utmana ditt tankesätt kring julen och kostnaderna. Vi lever i ett samhälle där det är en trend att konsumera mycket. Barnen ska få de bästa julklapparna. Ändra tankesättet i familjen kring hur man firar jul. Det behöver inte vara så dyrt. Prata! Ett tips på hur man kan dra ner kostnaderna är att börja med julklapparna. Till exempel kan man lotta ut vem som ska köpa julklapp till vem, säger Esra Yildirim.
I och med vinterns ökade kostnader, ska man fortsätta med sparande och investeringar eller pausa?
– Utgifterna ökar men det är rekommenderat att fortsätta med sparandet. Börja inte 2022 med skulder. Har man sparat regelbundet har man troligen en buffert. Det är viktigt att man inte använder alla de pengarna på julen. Fortsätt spara, även om det blir små summor.
Hur utvärderar man sin privatekonomi nu vid årets slut?
– Har man gjort en budget så utvärderar man utifrån den. Har man inte en budget, tänk över vilka förväntningar du hade på din ekonomi i början av året och jämför med hur du har det nu. Hur ligger du till idag? Ligger du under eller över förväntan? Har man gjort en budget är det lite lättare att utvärdera. Då kollar man igenom sin budget och tittar på hur sparandet har gått. Hur hög är sparkvoten? Hur ser inkomsten ut i relation till utgifterna? Ett tips är att inte glömma ta med rörliga kostnader som t ex ett bil- eller cykelköp.
Hur tuff ska man vara mot sig själv när man utvärderar?
– Jag tycker att vi ska vara snälla mot oss själva. Året har varit tufft och många har mist sina jobb. En del har börjat plugga istället för att ha en månadslön. Vi ska vara snälla när det gäller sparandet. Visst ska vi spara bra, men vi ska leva i nuet också. Inte stressa så mycket inför framtiden, säger Esra Yildirim.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Billiga varor kan ha en bitter eftersmak. Vad döljer sig egentligen bakom butikernas pressade priser? Fairtrades generalsekreterare Hewan Temeshgen gästar veckans avsnitt och berättar om usla arbetsvillkor och undermålig arbetsmiljö runt om i världen. Vi pratar om problemen, men också om konsumentmakt, shoppingvanor och schyssta julklappar.
Många varor är extremt billiga. Vad tänker du om dagens prissättning?
– Väldigt mycket av det vi köper är billigt i relation till alla aktörer som ska få sin del av kakan i handelskedjan. Det kan vara viktigt att tänka på när man tänker “åh vilket bra pris, jag köper två”. Många gånger är det någon annan som får betala det verkliga priset. Det viktigaste är att de odlare och anställda som producerar varor får löner och inkomster som går att leva på, säger Hewan Temeshgen.
Hur ser det ut i världen idag sett till arbetsvillkor- och miljö?
– Det varierar mellan olika arbetsplatser, branscher och länder. Det går inte att ge ett enda svar. Det man kan säga är att det fortfarande finns stora utmaningar och att det är vanligt att mänskliga rättigheter inte respekteras. Enligt Världsfackets senaste granskning kan man se att problemen ökar. Enligt ILO och Unicef har barnarbete ökat för första gången på 20 år. Det finns idag 160 miljoner barn som arbetar. Det är en skrämmande utveckling. 25 miljoner människor befinner sig i tvångsarbete idag i de globala leverantörskedjorna. Till exempel i produktionen av våra mobiler, kläder, kakao och sockerrör.
Hur kan man säkerställa att det man köper tillverkats på ett schysst sätt?
– Det finns fler certifieringar än Fairtrade. Det är viktigt att titta på oberoende tredjepartscertifieringar, de kontrollerar att kraven efterlevs. Till exempel, Fairtrade, krav, Svanen, MSC, TCO. Har man koll på åtminstone några av dem har man gjort ett medvetet val. Då är det lätt för oss konsumenter att göra rätt. Vi konsumenter har ett visst ansvar, men även politiker och företagen behöver ta ansvar.
Ur plånboksperspektiv, blir det inte mycket dyrare att köpa hållbara och rättvisa varor?
– Det är en väsentlig fråga. Det kan handla om att tänka färre klappar men med bättre kvalitet. Om du väljer Fairtrade kan det kosta lite mer, men då får producenten mer betalt. De får ett minimipris och en extra premie som går till lokala investeringar som att bygga en skola, eller satsa på infrastruktur eller ställa om till ekologiskt jordbruk.
– Man måste också vara ödmjuk. Vi har alla olika ekonomiska förutsättningar. Var och en får göra det man kan och klarar av. man ska inte gå och känna sig otillräcklig. Man får börja i det lilla.
Vad har du för julklappstips om man vill shoppa på ett schysst sätt?
– Jag vill tips om alla fina Fairtrade-produkter. Man kan köpa en fin presentkorg med godsaker som kaffe, choklad, olivolja, nötter. Kanske något man inte ofta unnar sig själv, till exempel handdukar, sängkläder eller morgonrock. Det kan vara kroppsvård som ett kit med tvål, kroppsolja, duschcreme. Även kläder finns med certifierad bomull. Välj med omtanke för både den som ska få presenten och den som har gjort presenten, säger Hewan Temeshgen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad är det alla efterkloka önskar att de hade vetat om ekonomi och juridik innan det var för sent? Det viktigaste om pengar och pappersarbete listar författarna bakom boken “Money Honey – din ekonomiska guide genom livet” i dagens avsnitt. Ekonomen Eva Lunderquist, journalisten Leni Ekendahl och advokaten Emine Lundkvist tar med oss på en snabbresa genom samboskap, äktenskap, föräldraskap, sparande och pension sett ur ekonomiglasögonen.
Hur lägger man upp ett bra sparande?
– För att veta det behöver man reflektera över hur man är som person. Är du en sparare eller slösare? Koppla det till en budget. Vart går pengarna och vad får du över? För många är det en ögonöppnare. En del av sparande är att dra ner på kostnaderna. Vi pratar om att spara, placera och investera. Vi vill att fler kvinnor investerar! Det är färre kvinnor som investerar än män, det är en kvinnofälla, säger Eva Lunderquist.
Hur preppar man ekonomin inför att man blir förälder?
– Det är viktigt att prata med sin partner, kanske till och med innan man blir gravid. Att man pratar om hur man kompenserar den som är mer hemma, att man sätter ett värde på det. Man kan kompensationsspara. Det går inte riktigt att ersätta att en kvinna faller efter i karriären eller får pension, det är andra bitar som samhället får lösa. Men i parrelationen kan man prata om det. Det finns kompensationssnurror att laborera med variabler i, säger Eva Lunderquist.
Vilka är de typiska kvinnofällorna sett till ekonomi?
– Bland annat är det pensionen. Just när det gäller pensionen ligger vi långt efter. När en kvinna startar eget så startar man enskild firma och inte aktiebolag då man tror att det är en lägre risk. Men i själva verket tar man en större risk då enskilda firman och din egen person är samma. Kvinnor sparar i större utsträckning medan männen investerar. Den största fällan är skilsmässan, säger Emine Lundkvist.
Vad är er bild av kunskapen om privatekonomi bland folk idag?
– Det är en skillnad i intresse för privatekonomi bland de flesta män och de flesta kvinnor. Män verkar ha ett större intresse än kvinnor. Kvinnor investerar hellre i saker som hör till hemmet, personliga saker, medan männen köper saker med andrahandsvärde, säger Leni Ekendahl.
Vilka är era bästa råd?
– Sluta att inte äga och börja äg. Skilj dig klokt. Investera, spara inte bara. Se din ekonomi som din. Starta aktiebolag, inte enskild firma.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Välgörenhet värmer och svenskarna ger mer för varje år. Hur ser man till att göra mest gott för sina pengar? Om det handlar dagens avsnitt som gästas av Agnes Stenlund på Effektivt givande, en ideell organisation som arbetar för att maxa nyttan av donationer. Vi pratar om vad effektivt givande innebär, vilka hjälporganisationer som är effektiva, budgettänk och skattereduktion för donationer.
Svenskarna gav 9 miljarder kronor år 2020, enligt branschföreningen Giva Sverige. Vad tänker du om det?
– Det är fantastiskt. Jag tror det finns en snöbollseffekt med givande. Om man känner att det är bara jag och ingen annan som drar sitt strå till stacken, kommer jag bli mindre sugen på att ge. Om de jag känner också ger 5, 10 procent så kommer det kännas naturligt för mig också. Sen kan jag inte låta bli att tänka på hur mycket bättre det kunde bli om vi gav mer till effektiva organisationer, säger Agnes Stenlund.
Vad är effektiva välgörenhetsorganisationer?
– Många tänker ofta på administrationskostnader, hur mycket organisationen tar av det vi ger. Det kan var 10-20 procent av summan. Men det är inte det viktigaste när man bedömer effektivitet. Vissa organisationer är 100 gånger mer effektiva så spelar inte de 10-20 procentenheterna så stor roll. Om den resterande summan gör 100 gånger mer gott så är det det vi ska titta på.
– Det finns fyra kriterier man tittar på när man bedömer effektivitet. För det första att arbete är vetenskapligt dokumenterat, att det verkligen funkar. Sen tittar man på kostnadseffektivitet, till exempel kostnad per räddat levnadsår. För det tredje tittar man på tillväxtpotential, har organisationen möjlighet att använda pengarna som kommer in. Till sist tittar man på öppenhet, att man kan granska organisationen.
Nischade organisationer t ex Against Malaria Foundation är med på listan över rekommenderade effektiva organisationer. Varför kvalar inte de stora, världsomspännande in – t ex Unicef, Rädda barnen, Röda korset?
– Det är en viktig fråga. Det är två aspekter. Dels har de inte den transparens och öppenhet som krävs. Det finns inte tillräcklig dokumentation över vart pengarna går tillgänglig. Men kanske ännu viktigare är att de kan ha svårt att vara effektiva just eftersom de är så stora.
Hur kan man tänka kring sin budget, hur mycket är rimligt att ge?
– Föreningens rekommendation är 10% av lönen. Det är ingen regel, men det är tillräckligt högt för att göra skillnad utan att lämna för stort avtryck i den egna ekonomin. Om du bryr dig om att hjälpa andra men inte vill ge mer än snittet så kan 2-6% av sin inkomst vara en fingervisare. Om man kan tänka procent istället för hundralappar så har man kommit långt. Precis som med sin övriga budget- och ekonomiplanering så kan man sätta sig ner och tänka igenom vad man vill, om man har några mål. Och så sätter man upp ett autogiro. Då slipper man fatta nya beslut varje gång en insamlare kommer fram på stan, säger Agnes Stenlund.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Reaskyltarna skränar och köpyran är total, men fräcka fällor lurar i handeln. Vad har man egentligen för rättigheter som konsument? En tvättäkta konsumentrådgivare är gäst i veckans avsnitt: experten Elin Lindeberg jobbar med konsumentfrågor på Göteborgs stad. Vi snackar Black Friday, julshopping och tar upp tre påhittade men högst sannolika scenarier där ett köp inte lever upp till förväntningarna.
Hur kan vi skydda oss från att trampa i Black Friday-fällor?
– Ta fram ett papper, sätt dig ner och skriv ner vad du behöver. Kolla upp hemma om det ens är något du behöver. Det är dels för att använda det man har, dels för att inte bara ryckas med av rean. Skriv en lista och följ den. Kommer ett annat bra erbjudande får man vara stark och hålla sig till listan. Kolla också upp prisutvecklingen så att du verkligen köper något som är billigare. Planera, ta tid på dig och följ prisutvecklingen, säger Elin Lindeberg.
Vad säger reglerna om rea?
– Det är marknadsföringslagen som förklarar vad som ska uppfyllas för att ordet ska få användas. Tre saker ska uppfyllas. Varan ska finnas i det ordinarie sortiment sedan tidigare. Rean får bara pågå under en begränsad tid. En rea får inte pågår mer än två månader enligt praxis. Det måste också vara ett väsentligt lägre pris. Exakt vad det är står inte i lagen utan bedöms från fall till fall.
Inom vilka branscher luras man mest?
– Under just Black Week kan jag inte säga någon exakt. Det vi sett i vår senaste undersökning har just hudvård stuckit ut. Där har 9 av 10 produkter redan reats ut och varit på rea mycket. Enligt Pricerunner är pussel nummer ett, där hade prisutvecklingen ökat mest.
Hur kan man tänka kring julshopping?
– När det kommer till julshopping handlar man ju ofta till andra personer och man vet inte om de vill ha det man köpt. Då är det extra viktigt att ha koll på om företaget erbjuder öppet köp eller bytesrätt när man handlar i fysisk butik. När vi handlar i fysisk butik har vi ingen laglig rätt att lämna tillbaka det vi köpt, det väljer företaget själva. Vad man också ska komma ihåg är att passa sig för att handla för pengar man inte har. Ta inte onödiga lån och krediter för att köpa julklappar. Man kanske kan göra något annat man kan göra med sina nära. Det finns även andra alternativ, andrahandsmarknaden är ju stor, säger Elin Lindeberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Psykologen svarar i detta avsnitt! Hjärnan kan både hjälpa och stjälpa vår ekonomi. Vi gräver i det mänskliga psyket för att ta reda hur vi blir bättre investerare, maxar våra möjligheter till en god ekonomi och dessutom, den eviga frågan, blir vi lyckliga av pengar? Gäst är den prisbelönta psykologen Siri Helle som även författat böcker, föreläser och framträder i media. Inspirerad av effektiv altruism skänker hon 10% av sin lön till välgörenhet varje månad, en handling Siri själv beskriver som en win-win. Psykologi och pengar, vilken gyllene kombo.
Hur väl är människan skapt för att hantera ekonomi?
– Man har inom ekonomi länge tänkt att människan är en rationell varelse som fattar rationella beslut. Men så är det inte. Det finns tonvis med psykologisk forskning som som visar att vi människor inte är rationella. Om vi tycker om någon så är vi mer benägna att göra som den rekommenderar, kanske satsa på de fonderna eller aktier. Vi litar mer på auktoriteter än oss själva. Är vi hungriga fattar vi andra beslut än när vi är mätta. Massor av faktorer spelar in när vi fattar beslut, säger Siri Helle.
Hur påverkas man mentalt av att börsen svänger?
– Vi människor har utrustats med något som kallas förlustaversion. Det gör väldigt ont psykologiskt när vi blir av med saker, särskilt om det är något vi upplever att vi haft. Vi blir ledsnare när vi blir av med något jämfört med om vi hade fått motsvarande sak. Det här kan ställa till det på börsen. Ett litet tapp kan man bli jättestressad av. Vi människor sträva efter omedelbar belöning och då är risken att man vill ta ut allting. Men när det handlar om långsiktigt sparande så ska man försöka sätta in pengarna och låta dem vara där.
– Vi har ett så kallat negativitetsbias som gör att vi tenderar att rikta vår uppmärksamhet till negativ information. Det kan vi alla säkert relatera till när vi varit på utvecklingssamtal och fått fina kommentarer men så säger läraren att ‘det här kan jobba lite mer på’. Sen ligger man hela kvällen och loopar, upprepar det hela kvällen. Det här har gjort att vi har kunnat överleva genom evolutionen. Om vi står på ett fält med vackra blommor där en tiger smyger sig på så ska vi inte stirra på blommorna utan fokusera på tigern. Om vi har ekonomin under kontroll men har ett moln där på horisonten så är det det vi tittar på.
Alla har säkert en egen uppfattning om den här frågan, men vad säger forskningen: blir man lycklig av pengar?
– Pengar i sig gör inte någon lycklig. Men pengar kan ge saker som bidrar till lycka. Personer som tjänar mer pengar tenderar att må bättre men den förbättringen planar ut vid en inkomst på 30 000 kr i månaden. Man blir kanske förvånad om man tror att miljonärer är så mycket lyckligare. Me om man har sina grundläggande behov tillgodosedda så gör inte ytterligare pengar så mycket för lyckan.
Varför blir man inte lyckligare av mer pengar?
– En sak man sett från psykologin är att prylar ger väldigt dålig lycka per krona. Helt enkelt för att vi människor tenderar att vänja oss väldigt fort vid saker. När man köpt vill man snart ha en ny eller finare. Det här beror på något som heter hedonisk anpassning. Det är att vi människor snabbt börjar ta saker för givet. Vi vill hela tiden gå vidare, ha mer, utvecklas. Det går att koppla till savannen. Den människa som stannar upp och slutar leta mat kommer det inte gå så bra för, säger Siri Helle.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Här är crash coursen i aktiekunskap du väntat på! Bli trygg på börsen och få pengarna att växa med hjälp av veckans gäst Natalie Eriksson som skrivit boken “Kvinnorna som äger börsen – aktier för nybörjare”. Vi går igenom allt från riskspridning och olika typer av aktier till hur man hittar spännande case och vad man behöver läsa på innan man klickar på köp-knappen. Alla börjar vi någonstans och du börjar här!
Varför ska man investera i aktier?
– Att handla och investera i aktier är ett sätt att få chans att få pengarna att växa. Har vi pengarna på sparkonto växer de inte mycket. Har man både skicklighet och tur och investerar i företag som ökar i värde över tid kan vi sälja aktierna för mer pengar än vi köpte dem för. Det finns också utdelningsaktier där man som aktieägare får pengar till exempel en gång per år. Så det är ett sätt att kunna tjäna mer pengar än om man hade haft pengarna på ett sparkonto, säger Natalie Eriksson.
Hur lyckas man på börsen?
– Bestäm dig för din sparhorisont. Det är smart att vara långsiktig, även om man inte måste det. Men var medveten om vad du valt för horisont. När det är gungigt på börsen, som när aktier störtdök under våren när pandemin slog till, då är det bra att ha bestämt sig om man ska behålla aktien på sikt eller om man ska sälja. Annars är det lätt att trilla dit och sälja av så fort man blir nervös när det svänger. Då förlorar man ju pengar. Har man inte så stor buffert sen innan ska man inte investera just dem på börsen. Det är bättre att investera pengar man känner sig trygg med. Sen är det viktigt att sprida risken och följa med i företagen man investerar i.
Investmentbolag är populärt att investera i, vad kännetecknar dem?
– Många brukar tycka om investmentbolag när man börjar att investera. Dels för riskspridningen. Investmentbolag har som affärsidé att investera i andra företag. Så då investerar man i bolagen som investmentbolaget investerar i. Det ger en bra spridning och är bra för både en nybörjarportfölj och de som investerat längre.
Hur hittar man intressanta aktier?
– När jag började satt jag och läste på, man kan till exempel titta på OMXS30 som är en lista med Stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktiebolag. Jag ville lägga en grund med stora, stabila företag. Jag tittade också på en lista med investmentbolag. Det finns mycket information i Avanza och Nordnets appar. Ett annat tips är nyhetskällor, personligen tycker jag Omni Ekonomi är bra och intressanta. När jag hade lagt en grund ville jag krydda min portfölj och jag frågade mig vad jag tycker är kul. Tech tycker jag är kul så jag valde att investera i Facebook som är ett bolag jag har bra koll på. Dessutom tycker jag mycket om Nike så de valde jag också. Sen finns också Nordnets Shareville där man kan se hur andra investerar. Det kan vara en bra källa för inspiration, säger Natalie Eriksson.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vardagliga, miljövänliga knep för att få mer kvar i plånboken bjuder veckans gäst greenfluencern Annika Sundin på. Inom allt från konsumtion, mat och städ till transport och jobb går det att ställa om – och idéer om hur man gör det dukas upp i avsnittet. Annika är en positiv omställningskraft som inspirerar tusentals med sitt Instagramkonto medveten_i_stan.
Sparar man på att leva hållbart?
– Det beror på hur man lever idag och om man redan påbörjat sin omställning, och i så fall vilken ände man börjat i. Vi kan påverka på flera sätt. Vi kan titta på konsumtionen. Idag köper vi nyproducerade saker och kläder. Ställer vi om till att handla och sälja mer second hand får vi ner kostnaden. Dessutom är det viktigt att vi tar hand om det vi redan har och varför inte upcycla? Kan du hyra istället för att köpa? Alltså bli en cirkulent och använda istället för att äga, säger Annika Sundin.
När det kommer till mat så är ofta ekologiskt dyrare. Vad tänker du om prissättningen på matvaror?
– Det är ett systemfel. Systemet kan hjälpa oss att prioritera den typen av mat. Men om man ställer om konsumtionen, matinköpen och resandet så finns det pengar över.
Sopor, tvätt och städ. Hur sköter man det på ett hållbart sätt?
– Sortera på rätt sätt. Vi konsumenter har mycket kvar att lära om sortering istället för att bara kasta rakt ner i soporna. Vädra är något vi har glömt bort. Jag tvättar i tvättstugan varannan vecka. Vi har effektiva maskiner där det räcker att tvätta i 40 grader och vi ska skippa sköljmedlet. Vi behöver det inte. Vill du ha något mjukare kan man använda ättika. Försök välja tvättmedel i refill istället för de stora plastdunkarna. För städ finns många naturliga produkter som ättika och bikarbonat.
Om man ställer om, hur mycket tjänar man på det?
– Jag känner mig rikare. Jag kan påverka och förändra. Både mitt eget liv och företag och se att något händer. Det är den största vinsten, även om jag också ser vinster i plånboken.
Vad säger du till de som tycker att en omställning låter tråkigt och jobbigt?
– Ta ett steg i taget. Jag tror att den personer tror att den måste rädda världen och den känslan är övermäktig. Fokusera på det du kan göra i din vardag. Ta ett steg i taget. Det är en resa. Du kan börja med maten, det gjorde jag när jag började min omställning. Börja med något som du brinner extra mycket för. Det är jättebra att börja men också att inspirera andra, säger Annika Sundin.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bolag präglade av stil, glitter, fluff och wellbeing står i fokus när fondförvaltaren Therese Nyrén gästar Smarta cash. Therese Nyrén är inte bara kunnig inom investeringar generellt utan specialiserad på just branscher inom livsstil och lyx. Hon har startat upp och förvaltar livsstilsfonden Lucy Global Fund och i avsnittet berättar hon allt om sin strategi, hur hon analyserar bolag, tänker kring risk och hur hon spår framtiden slå ut.
Hur kom det sig att du startade Lucy Global Fund?
– Jag har jobbat som kapitalförvaltare i många år och hade länge känt att det vore roligt med en produkt som attraherar kvinnor. Själva idén till fonden var att jag ville titta på bolag jag själv skulle vilja investera i. Jag vill understryka att det inte är någon kvinnofond. Jag ville ta fram en portfölj där man förstår vad man investerar i. Jag är jättetrött på gubbportföljerna, inget ont om dem men de är väldigt industritunga. Men livsstil är en industri som växer men många stora, fina, stabila bolag. Många har också kommit långt vad gäller hållbarhet och miljö. Min teori är att genom ägande kan man också påverka, säger Therese Nyrén.
Hur har det gått för bolag inom lyx- och livstilssegmentet sen coronakraschen?
– Många av bolagen har hämtat in sig rätt bra och rapporterna som kommit på senaste har varit rätt fantastiska. Nu har jag inte bara lyxbolag, men många som handlar lyx och kvalitet är inte så priskänsliga. Så om börsen går ner påverkas man inte så mycket även om gemene man gör det.
Vad tror du om framtiden?
– Rent generellt tror jag att branschen växer. Tittar man på medelklassen globalt sett så blir man rikare i t ex Asien, Indien och Ryssland. Det handlar ofta att man vill ha en tillhörighet till ett märke. Så är det med livsstilsmärken, kunderna är lojala och återkommer. Det skulle inte förvåna mig om många av bolagen tar en ganska stor del av index i framtiden. Jag tycker det ser bra ut.
Vilka är riskerna?
– Det är en risk om det blir problem med leveranser. Det kan bli en risk om bolag påverkar miljömässigt och är med i skandaler. Till exempel Volkswagen som fick problem med sina bilar. Är det ett bolag som gör bort sig totalt så tar jag bort det. Rent värderingsmässigt är vi i en högt värderad marknad. Men för mig handlar det inte om att tajma marknaden utan att vara långsiktig. Jag har en exponering mot valutan och det gör att min fond är högrisk, på skalan är den 6 av 7. Det är viktigt att ha en bred fond- eller aktieportfölj. Jag tänker att min fond är en krydda i portföljen, säger Therese Nyrén.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ekorrhjulet 9-17 var inget för Alexandra Landegren. Istället flyttade hon in i en egenbyggd van och är nu på väg söderut ut i Europa i den tillsammans med sin man. Från ett vanligt småstadsliv med lägenhet, karriär och och mysiga helger till compact living på hjul – hur blev det så? Alexandra berättar om hur hon skar ned på utgifterna, höll motivationen uppe och hur livet ser ut idag. En oerhört inspirerande resa som bara har börjat! Alexandras äventyr går att följa på hallbartmedalexandra på Instagram.
Vad gjorde att du ville förändra ditt liv?
– Vi var båda väldigt trötta på att bara ta oss igenom dagarna och längta efter helg, semester och röda dagar. Tiden räckte inte till till det vi älskar att göra. Jag tänkte att det här kan inte vara allt, det måste finnas något mer. Jag trivdes inte i normerna och de strikta fyrkantiga mallarna över hur man ska leva. Det gjorde mig inte lycklig. Jag kände mig så olycklig att jag måste förändra det, säger Alexandra Landegren.
Hur började ni spara ihop till drömmen?
– Det första vi gjorde var att strypa alla utgifter som inte var nödvändiga som småutgifter, tröstshopping och spontanköp. Vi slutade med allt. Det blev rätt mycket att lägga undan varje månad. Det var en ögonöppnare att hur mycket vi la på ingenting, sånt vi inte behöver. Det var så det började. Vi sparade också in på tidningsprenumerationer och sådana utgifter som man ofta inte tänker på att man har. Eftersom vi skulle flytta in i en van och det är ett litet utrymme så sålde vi det mesta av det vi ägde. Där fick vi också in pengar.
Vad var ert sparmål?
– Vi hade ingen bestämd summa utan det var en lång process med byggande och insikten att vi skulle flytta in i vanen och sluta jobba. Vi tänkte att vi sparar allt vi kan och så får vi se hur det går. Sen när vi flyttade in i vanen insåg vi att vi klarar oss på ganska lite för att leva bekvämt. När vi kände att vi sparat ihop tillräckligt för att klara oss ganska länge så körde vi.
Hur höll ni motivationen uppe?
– Det var ju vår dröm. Vi behövde verkligen förändra våra liv eftersom vi var så olyckliga i ekorrhjulet. Vi var oerhört motiverade. Då blev det väldigt enkelt. Om jag såg en fin klänning för 500 kronor så tänkte jag vad kan jag istället göra för samma summa, hur länge klarar vi oss på 500 i vanen.
Vilka är dina råd till den som genomföra en kostsam livsförändring?
– Gör det. Även om det är svårt tar tid och kräver mycket så är det värt det. Det är det bästa beslutet jag fattat i hela mitt liv. Tveka inte, gör det, livet är för kort för att inte följa sina drömmar. Man vet aldrig vad som ska hända. Rätt var det är så är det försent, säger Alexandra Landegren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En djupdykning i hållbara investeringar och en titt på fyra intressanta aktiecase bjuder veckans avsnitt på. Gäst är hållbarhetsexperten Josefin Johansson som är ansvarig för hållbarhetsanalys på Handelsbanken aktieanalys. Det blir både stora svep och lite nitty gritty om gröna investeringar. Vi snackar samhällspåverkan, bolagsanalys, greenwashing och såklart aktier och fonder. Om avsnittet hade en färg skulle det givetvis vara grönt!
På vilket sätt blir världen bättre av hållbara investeringar, om den blir det?
– Framförallt går pengarna till att uppmuntra bolag, eller styra riktningen, mot att lösa samhälleliga problem. Sen ska man inte ha alltför stor tilltro till att finansmarknaden ska lösa problemen, i slutändan är det fokus på avkastning. Det är inte välgörenhet man arbetar med. Men det kan bidra till att öka trycket åt det hållbara, säger Josefin Johansson.
Hur väl presterar företag med hållbarhetsprofil?
– Det är blandade slutsatser. Rent akademiskt visar studier på en blandad bild. Vissa får fram att man får högre avkastning av att investera i hållbara bolag eller fonder medan vissa visar att det inte är någon större skillnad. Än så länge är det lite oklart. Ett problem är att det är en definitionsfråga vad det är man mäter. I och med att vi har ett ökat fokus på att minska globala uppvärmningen och klimatförändringarna så borde ett bolag som är en del av lösningen vara en bättre investering.
Många klimatvänliga bolags kurser gick väldigt bra efter coronakraschen, men nu har det gått sämre. Varför och hur ser den kommande prognosen ut?
– Om något går upp väldigt mycket så kommer ofta en korrigering och det går ner lite igen, just eftersom det blir väldigt höga förväntningar. En förklaring kan vara att förnybar energi ör en tillväxtsektor och i början av året pratade man om ett skifte till värdebolag. Då påverkar en rotation tillväxtbolag. På längre sikt ser man trenden gynna hållbara bolag. Vi ser till exempel stimulanspaket som ska satsa på förnybar energi och utbyggnad av laddstolpar för elbil.
Ibland pratas det om greenwashing, att företag framställer sig som mer hållbara än de faktiskt är. Hur säkerställer man att det man investerar i faktiskt är hållbart?
– Om man ska vara lite cynisk så skulle jag säga att det kan man inte säkerställa. Men för att minska risken att bolaget inte skulle vara grönt är att jämföra med konkurrenter. Ligger man i linje eller är man bättre på att reducera sina utsläpp? Kan man backa upp gröna påstående i exempelvis studier? Finns det oberoende studier? Även rapporter om sektorn eller andra organisationer kan ge perspektiv och lyfta fram problem som bolaget själva inte är aktiva på att belysa.
Har du tips på var man lär sig mer om hållbara investeringar?
– Investopedia är en bra källa för att lära sig grunderna. NordSip har intressanta rapporter och där kan man läsa nyheter, säger Josefin Johansson.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vardagskäk, festmåltider, matlådor. Äta kostar men prislappen går att påverka. Det vet matinspiratören bakom Zofias kök, Sofia Selimi, som gästar veckans avsnitt. Hela kedjan från planering till inköp och tillagning är värd att kika närmre på för att pressa priset och maxa smaken på maten. Sofia bjuder dessutom på sina favoritrecept för olika typer av tillfällen. Ett riktigt smaskigt avsnitt med andra ord!
Hur ser din handlingsstrategi ut?
– Planera innan du går och handlar. Rensa kylen. Ta fram det du har, skriv upp det du behöver och håll dig till listan. Det är lätt att lockas av annat i butiken och av extrapriser. Men när man planerar går det bättre. Då vet du vilka ingredienser du behöver. Och handla inte i stress! Är du stressad så gå hem och laga något du redan har, säger Sofia Selimi.
Hur planerar man maten på ett bra sätt?
– När man planerar går allt lättare. Jag jobbar, tränar, har barn, och när man planerar blir det billigare. Sätt dig ner och prata med familjen, vad ska vi äta? Hur jobbar vi, hur ser aktiviteterna ut. Planera även vem som lagar maten. Låt hela familjen vara med och bestämma matsedel. Då blir det inget gnäll över det som serveras.
Man brukar ofta prata om att äta i rätt säsong. Varför är det bra och hur kan man tänka kring det?
– Det är jätteviktigt att handla efter säsong. På det viset är det både billigare och nyttigare just eftersom det produceras i Sverige. Sommarsäsongen juli-september är full av fina grönsaker. Med det kan du göra plåtmat. Man kan piffa till dem. Blanda och rosta grönsakerna och låt alla plocka det de vill. Sen kommer vintern och då är grytor. Välj hellre frysta grönsaker än färska. Köp gärna svenska märken, de färska grönsakerna är inte svenska.
Finns det några notoriskt dyra råvaror?
– Vi vill alla äta ekologiskt, men det är dyrt. Alla har inte råd. Där kan jag tycka att man köpa fryst istället. Har man inte råd med ekologisk avokado, då finns fryst alternativ. Det köper jag när vi är många. Flera borde såklart samtidigt handla mer ekologiskt så priserna sänks.
Vad har du för tips på recept till matlådor?
– Ett av de bästa tipsen är lasagne. Det kan du göra på olika sätt, det behöver inte vara med köttfärssås. Spenat, vegetarisk, kycklinglasagne. Grytor är också både gott och praktiskt att ha med till jobbet. Gratäng är gott och även ugnsrostade grönsaker är bra som bas, då är det bara att lägga till till exempel ris eller potatis, säger Sofia Selimi.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Glimrande guld och stiligt silver. Välkommen in i ädelmetallernas värld! Du kanske redan investerar i aktier och fonder och är nyfiken på att bredda din portfölj? Investeraren Joanna Törngren Redebrant håller en mycket värdefull grundkurs i guld och silver i dagens avsnitt. Joanna driver nätverket Nyfikna investerare som utforskar spännande tillgångar bortom de klassiska bolagen, och hon har gnistrande kunskap om att investera i just ädelmetaller.
Varför ska man investera i guld och silver?
– Det finns flera aspekter som gör det intressant. Värt att nämna är att jag har en bred investeringsprofil med en sund ekonomi och riskspridning. Förutom guld och silver investerar jag i aktier, fastigheter, krypto och onoterat. Att investera i olika tillgångsslag ger bra riskspridning. Man investerar i olika tillgångar som inte alltid korrelerar med varandra i sina prisrörelser. När börsen går ner, vad kan jag då ha som blir värt mycket? Så att portföljen viktas om. Vi har ett valutaperspektiv där valutor kan tappa i värde. Det kan vara en anledning till varför guld är intressant. Egenskaperna hos grundämnena går inte att framställa på konstgjord väg. Man kan inte bara trycka mer guld och silver. Det är också intressant ur en försäkringsaspekt. I små valörer kan fysiskt guld och silver vara relevant om man till exempel behöver fly eller om något annat oförutsett sker, säger Joanna Törngren Redebrant.
Hur ser prisutvecklingen ut?
– Silvret är mer volatilt än guldet. Vill man ha en explosiv uppgång är det mer silvret som kan vara aktuellt. Vill du ha en trygg hedge så är guld mer intressant. Det är mer säkert historiskt sett. Omställningen från fossila bränslen beräknas öka efterfrågan på silver som industrimetall. Då skulle en brist kunna uppstå och det kan dra upp priset på silver. Jag tror att vi är i en tidig fas på en bullmarket på ädelmetallerna som kan fortgå 5-10 år om det vill sig väl.
Vad investerar man i när man köper guld?
– Det är komplext men för att förenkla det s finns det i grunden två sätt: fysiskt guld eller plattformshandlat guld. Alltså tackor eller innehav. Det finns ETF:er och ETC-alternativ som följer priset på guld eller silver. Det finns gruvbolag, och då köper du aktier med en prisexponering mot ädelmetallen. Det beror på vem du är som investerare. Man kan även köpa fonder. Då får man ett gäng aktier. Där får man som alltid läsa på och göra sin egen analys innan man köper.
Hur ser riskerna ut?
– Oavsett vad man investerar i finns en risk att man förlorar hela eller delar av sitt kapital. Vi lever i en spännande tid sett ur investeringsperspektivet och man ser många på instagram och andra plattformar som hävdar att de tjänat mycket pengar på kort tid. Det är en risk att man dras med i det. Det är väldigt bra att ha en egen strategi att luta sig på så att man inte gör fomo-köp. En annan risk är att man skulle hitta mer guld och silver vilket skulle påverka priset negativt. Därtill finns bitcoin som man inte vet hur det kommer slå mot guldet, säger Joanna Törngren Redebrant.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ny relation, ny ekonomi. Och så tar det slut och livet ska delas upp. Hur blir man ihop och hur separerar man på ett ekonomiskt rättvist sätt? Det vet juristen Sanaz Tarlani som driver sin egen juristfirma där hon bland annat hanterar familjerätt. För relationer innebär inte bara känslor utan även en hel del juridik, och den reder dagens Smarta cash ut tillsammans med Sanaz.
Vilka misstag gör folk när de ska separera?
– Det största är att man pratar förbi varandra och kontaktar jurist för sent. Många tror att de klarar det själva, men så inser man att man inte tycker lika. Det går några månader och det hela blir mer och mer infekterat. När man fortfarande är ganska överens, ta in en jurist då gemensamt som får agera medlare och återberätta vad lagen säger och ge förslag på hur ni kan göra. Genom att söka kontakten tillsammans får inte juristen vara jävig, alltså inte ta någons sida, säger Sanaz Tarlani.
Hur förbereder man sig bra inför en splitt?
– Man kan kolla på de ekonomiska förutsättningarna från dagen man ansöker om skilsmässa. De flesta som ska skilja sig har betänketid då de har barn. Många tror att det är det vi har när vi flyttar från varandra som ska delas upp. Men så är det inte. En del väljer att slösa under betänketiden och det kan skapa en icke jämställd situation. En del väljer att sälja av saker och det skapar problem för en rättvis bodelning.
– Känslor påverkar. Att hata någon är att dricka gift själv och hoppas att den andra ska dö. Att stå kvar i hatet är ingen lyckad lösning. Juridiken finns här för att avsluta så jämställt som möjligt, så båda kan gå tillbaka till ett stabilt liv igen.
Hur går en bodelning till?
– Det är så magiskt att man kan upprätta en bodelning sinsemellan. Man tar allt man har, lägger det på en hög och delar det på mitten. Det är idealiskt. Man kan göra en förteckning, listor på allt man har hemma. Sen skriver man upp vad andrahandsvärdet är genom att till exempel titta på blocket eller tradera. Vad skulle detta vara värt om vi sålde det? Genom att få en prislapp kan vi också göra en balansräkning. Summan kan differera beroende på vem som ville ha mest saker av störst värde. Då kan man ersätta den som ville ha mindre.
Vad ska man tänka på innan man flyttar ihop med någon?
– Jag tycker att man ska lägga korten på borden. Vi måste ta bort det tabubelagda kring ekonomin i relationer. Många tror att det verkar som om de misstror den andra eller är jättegirig. Nej, så är det inte! Du tar ansvar för er relation. Det är vanligt och normalt. Och du gör det för att hålla ihop för alltid.
Vad ska ingå i ett samboavtal?
– Allt kan ingå i ett samboavtal. Saker du håller kärt och är viktigt: uppbyggt kapital som du har slitit för. Det kan ligga många timmars svett bakom det. Det kan vara både pengar och saker av affektionsvärde. Allt från frimärkssamling till fåtölj till pengar på kontot. Skriv en lista och gör den till enskild egendom, säger Sanaz Tarlani.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hon är den tuffa coachen som är jobbigt rak, men hon är också varm och har full förståelse för processen att gå från en ekonomisk katastrof till uppstyrd prussiluska. Magdalena Kowalczyk är programledare på legendariska TV-programmet Lyxfällan. Dessutom har hon en stark träningsprofil – vilket passar alldeles utmärkt i kombo med ekonomi när det ska peppas och utvecklas. Häng med på ett härligt ärligt avsnitt om hur man styr upp sin ekonomi med allt från budget, sparande, investeringar och beteende.
Hur gör man en bra budget?
– Det är ofta enkelt att veta hur ens inkomster ser ut – vad man har i lön, studielån eller bidrag. Det är lätt att hålla reda på. Vad man sen behöver göra är att skaffa sig en överblick över sina fasta kostnader. Vad behöver gå ut för att jag ska kunna äta, sova, leva varje månad. Titta på dina tre senaste månader, vad har du spenderat pengar på. Glöm inte småkostnaderna! När man ställt samman detta så är det dags att bestämma hur pengarna ska fördelas. Dessutom ska man avsätta en fast pott till sparande. Dels ett långsiktigt sparande och dels en shit hits the fan-buffert du alltid kan ta av, om kidsen behöver galonisar eller om bilen går sönder. Man ska aldrig behöva låna till det, säger Magdalena Kowalczyk.
– Det är många som frågar “hur ska jag sluta nalla på kontot och låta bli att spräcka budget” Svaret är enkelt: Skärp dig. Väx upp! Jag tycker det är larv att vuxna människor inte kan ta ansvar för sitt eget beteende vad gäller att köpa godis. Du väljer själv.
Vilka är bovarna i budgeten?
– Det är som att man sabbar en diet för att man dricker apelsinjuice eller latte varje dag. Det är kalorier du inte märker. På samma sätt är det småsaker som kaffe, chips etc, det kostar. Och du kanske knappt märker summorna som du drar med kortet eller svishar.
Bolån behöver man ju ofta, hur kan man tänka med lån i övrigt?
– Det är enkelt. Låt bli. En bostad är en investering, precis som en utbildning. Konsumtionslån och avbetalning i övrigt tycker jag att man ska hålla sig ifrån. Ofta om man tar reda på vad ett lån kostar inser man vad mycket dyrare det blir.
Om man har noll koll på sin ekonomi, var hittar man ekonomi och var hittar man motivation?
– Motivationen är enkel. Du är vuxen – att stå på egna ben är det allra viktigaste för att kunna stå rakryggad. Att ha koll på ekonomin är grunden. Skaffa dig koll på vilka pengar som kommer in och vilka som går ut. Sitt med papper och penna. Är det tråkigt? Sitt med en kompis! Det är värt respekt att ha koll på sina pengar. Handla inte på kredit!
Om man har koll på ekonomin, hur går man upp till nästa nivå?
– Investera! Om något är okänt och läskigt, skapa ett ISK och köp en indexfond. Den följer marknadsutvecklingen. Eftersom vi har nollränta på sparkonton kommer du få bättre utveckling på sikt. När du kommer in i det kanske du blir mer intresserad och kan köpa mer nischade fonder. Lek finansvalp light! säger Magdalena Kowalczyk.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Säsongspremiär! Välkommen tillbaka till Smarta cash som i veckans avsnitt utforskar hur dina pengar kan arbeta för både dig och en bättre värld. Två hjärtefrågor står i centrum: hållbarhet och jämställdhet. Hur investerar man egentligen i linje med sina värderingar? Michaela Berglund är vd på nätverket Feminvest och är väl insatt i hållbara investeringar och jämställdhet på börsen.
Hur hittar man jämställda bolag att investera i?
– Det är en bra utgångspunkt att läsa stiftelsen Allbrights rapporter. De har olika listor – grön, gul, röd – som visar på hur företagen arbetar med jämställdhet. Man kan följa Framtidsfeministen som skriver om detta på sin blogg. Fastighetsbranschen har kommit längre generellt sett så där kan man titta. Men det finns ingen bransch som uppnått jämställdhet, säger Michaela Berglund.
Kan du ge exempel på aktier eller fonder som kan anses vara jämställda?
– Till exempel finns fonden Sheinvest som regelbundet går igenom bolag på börsen, screenar och ger poäng utifrån ledningsgrupp och styrelse. Det går att titta på fondens innehav för inspiration till enskilda bolag. Jag hoppas att fler aktörer tar efter Sheinvests profil.
Hur investerar man hållbart med fokus på miljö och klimat?
– Som företag som jobbar med ESG så jobbar man med miljö, sociala aspekter samt rapportering och styrning. Finansbranschen har varit sena på bollen när det gäller hållbarhet men i stort sett alla har det idag. Man får välja själv vad man tycker är viktigt när det gäller hållbarhet, tycker man att det är viktigt med jämställdhet eller klimatmålen? Är det utsläppen? Mitt tips är att göra en lista med tio punkter du tycker är viktiga. Välj bolag utifrån det.
Hur ser framtiden ut för hållbarhet?
– Det är ett måste. Lägstanivån kommer höjas. Nu är alla med på detta. För några år sen var det en exklusiv produkt att investera i en hållbar fond. Nu är det en risk att inte ha en hållbar inriktning.
Hur lyckas man med sina investeringar?
– Investera inte pengar du inte har. Investera lite i taget varje månad. Många underskattar det regelbundna sparandet. Kom igång och fortsätt, månad ut och månad in. Gå inte in i bolag du inte fattar. Du ska förstå vad bolaget gör. Gå på med bolag som går med vinst och växer, säger Michaela Berglund.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Checka av ekonomin innan sommaren drar igång och lev ut den bästa semesterekonomin du kan! Sparanalytikern Moa Langemark på Avanza har koll på allt du behöva fixa med finanserna innan du kan kasta dig ner i solstolen och sätta tänderna i en härlig bok – om ekonomi såklart (och ja, Moa ger även sina bästa boktips :D).
Hur gör man med sina investeringar innan man går på semester?
– Det beror helt på hur aktiv man är under resten av året. Har du valt att vara aktiv i ditt sparande så ska du självklart vara det även under semestern. Är du en sån som behöver följa hur aktierna rör sig och hur världsekonomin utvecklas, då kan du inte slappna av. Säg att du valt ett enklare sparande, som ett månadssparande i fonder som ligger och tickar på, då kan du låta investeringarna vara med gott samvete. Man kan inspireras av Warren Buffett som säger att “Our favorite holding period is forever” – det kan man bära med sig i hängmattan. Du kan koppla av om du investerat långsiktigt, säger Moa Langemark.
Vad behöver man mer se över innan semestern?
– Har man mycket skulder med höga kreditavgifter, börja där. Beta av lånen med högst ränta. När det är borta kan vi prata om bufferten. Det ska vara ett sparande på ungefär tre månader. Det kan vara svårt att nå dit. Ha pengarna på ett vanligt sparkonto eftersom du kan behöva pengarna under en börsnedgång.
Hur gör man en bra budget?
– Det bästa är att om man redan året innan har funderat på hur mycket man gjort av med på semestern. Sätt dig ner och titta vilka utgifter du hade. Börja spara redan ett år innan så blir det inte så stor uppförsbacke när man börjar närma sig sommar och sol. Det är svårt att uppskatta kommande utgifter. Du kan ju bli påbackad på campingen, kylskåpet pajar eller så är det barnen som tjatar till sig fler glassar. Ha föregående år som utgångspunkt. Vi är alla människor, det är lätt att tänka att jag löser det där sen. I största mån som möjligt ska man undvika att betala semestern med krediter. Har du inte råd nu har du det sannolikt inte sen.
Vilka utgifter är bra att hålla koll på?
– Det är väldigt mycket upp till var och en. Har man gjort en buffert och undviker dyra krediter kan man kosta på sig att ta det soft och unna sig saker man inte tar resten av året. Alla vi som har barn blir ju ofta chockade efter att ha varit på t ex Grönan eller Kolmården. Det rullar snabbt iväg. Kan man hitta billigare alternativ? Som att åka på lågsäsong istället.
Hur ska man göra med sitt sparande under sommaren?
– Det beror på din investeringsstrategi. Vissa vill vara aktiva och då måste man fortsätta det. Det måste du vara under hela året. Men har du valt ett enkelt sparande i fonder med autogiro, då kan man gott låta det ticka vidare. Annars är ju sommaren en fantastisk möjlighet att gå igenom lånen, ta bort dyra krediter, se över bolån, fundera över din situation, hur mycket ska du amortera osv, säger Moa Langemark.
Moa lassar på med härliga spartips och tankar om hur sommarekonomin kan maxas! För i sommar ska det njutas – men på ett smarta cashigt sätt. Lär dig allt om hur i Smarta cash #31 Sommarekonomi och semesterbudget med Moa Langemark.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Stort som smått med psykologins perspektiv på privatekonomi i dagens avsnitt. KBT-terapeuten och beteendevetaren Manda Rydberg förklarar hur pengar påverkar oss och varför vi agerar som vi gör med dem. Hur tar man itu med shoppingberoende, spelmissbruk och en nedåtgående spiral där skulderna hopar sig?
Hur påverkar pengar oss människor?
– Det kan vara motivationshöjande, trygghetsskapande och kan aktivera adrenalin, stress men även dopamin och belöning. Vår relation ser jag som väldigt individuell. Den är färgad av våra uppväxtförhållanden. Hur har våra föräldrar hanterat pengar? Vilket program har vi fått med oss? Sen är det kopplat till självbild, säger Manda Rydberg.
Om man har stora skulder, hur påverkar det en och hur tar man tag i det?
– Stora skulder leder lätt till maktlöshetskänslor. Det dämpar motivationen till att agera, det gör att det vi står inför känns för stort. Skulderna blir abstrakta och vi skjuter bort det. Det blir lätt så tungt att vi skapar ett emotionellt skydd. Stänger vi av slipper vi känna. Det känns bra för stunden och kan göra att vi fortsätter spendera, vilket långsiktigt skapar mer oro, skam och rädsla. Ta hjälp. Gör en plan och skapa delmål. Var beredd på att stå i det obehagliga ett tag. Du kanske måste byta livsstil under en period för att nå det långsiktiga målet, att må bättre.
Vad i ens inställning kan man förändra på för att förbättra sin privatekonomi?
– Det korta svaret är att gå från att fokusera på beteendet till att fokusera på känslorna bakom. Känslorna motiverar oss till handling. Är du medveten eller omedveten om dina känslor? Personligen tror inte jag på strikta regler som att strunta i take away-kaffen. Handla mer intuitivt och kom i kontakt med dina känslor.
Hur blir man sitt bästa jag?
– Första steget är att ta ansvar. Inse att du är den gemensamma nämnaren i alla livssituationer. Det är positivt. När vi förändras så förändras också vår omgivning. Om man ska ta med sig något från den här podden så är det att göra utrymme för sina känslor och behov. Känslor är inget irrationellt och jobbigt som ska undvika. Det är inte så hjärnan fungerar. Känslor motiverar våra handlingar och är budbärare av behov. De bär på data och information till oss. Vi ska medvetandegöra dem istället, då blir man sitt bästa jag, säger Manda Rydberg.
Manda förklarar dessutom tre olika privatekonomiska problem: shopping, spelande och skulder och hur man kan lösa sin situation, ur ett psykologiskt perspektiv. Ledtråd: känslorna är nyckeln. Hör allt i Smarta cash #30 Bli ditt privatekonomiska jag 2.0 med Manda Rydberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lån, krediter, Kronofogden, skuldsanering – budget- och skuldrådgivare Maija Vierimaa går igenom rubbet i dagens avsnitt. Många fina verktyg för att styra upp sin ekonomi utlovas, och praktiska tips för hur man hanterar sin budget. Även om man inte har ekonomiska problem just idag är kunskapen dunder i förebyggande syfte.
Hur hittar man kraften att ta tag i sin ekonomiska situation?
– Det är inte det lättaste om man har väldiga ekonomiska problem en längre tid, att veta var man ska börja. Det första steget är att prata med någon man känner sig trygg med och litar på. Var öppen med att du inte har kontroll över ekonomin. Jag vet att många känner skuld och skam över att inte ha hanterat ekonomin som de ska. Det första kan då vara att vara transparent med situationen med någon. Därefter kan man kartlägga sin ekonomi, säger Maija Vierimaa.
Hur gör man en riktigt bra budget?
– En budget kan se väldigt olika ut. Det finns inte ett enda recept för en bra budget. Det behöver inte vara komplicerat eller svårt. Du kan göra det old school med penna och papper eller med hjälp av appar. Utgå från din ekonomi som den ser ut idag. Allas ekonomi ser olika ut – och det gör ens prioriteringar också. Sen behövs vissa utgifter alltid betalas, som bostad och barnomsorg.
Om man har väldigt stora skulder. Var börjar man?
– Se över vad det är för skulder. Var finns de? Titta på eventuella kravbrev, logga in på inkassobolagens sajter och hos Kronofogden. Sen behöver man titta på hur möjligheten att betala av skulden ser ut. Hur stort är utrymmet efter att de viktigaste utgifterna betalats? Ta kontakt med de du är skyldig pengar och försök få till en avbetalningsplan. Ibland finns inte utrymme att betala av på skulderna. Om inte pengarna räcker till allt får skulderna vänta. För mat, bostad och barnomsorg måste man ha.
Är det kört om man hamnar hos Kronofogden?
– Nej det är inte kört. Det finns alltid en väg tillbaka till en stabil ekonomi. Det kan vara så att man är i en livssituation där man inte kan betala tillbaka. Då är det oundvikligt att det går till Kronofogden. Då får det vara så. På ett eller annat sätt så kommer en väg tillbaka, säger Maija Vierimaa.
Hjälp finns att få för den som har ekonomiska problem. Budget- och skuldrådgivare finns kostnadsfritt i alla kommuner. Hö om hur man kan lösa sina ekonomiska problem i #29 Boosta budgeten och skrota skulderna med Maija Vierimaa.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Slipa på CV, skriva ansökan och naila intervjun. Vägen till anställning kräver lite jobb. Hur lyckas man egentligen? Dagens gäst är den rutinerade karriärcoachen Christine Nord som hjälpt många att hitta rätt i karriären.
Hur skriver man ett succé-CV?
– Det viktigaste är att man anpassar CV:t efter det jobb man söker. Det behöver anpassas till varje jobb man söker. Man kan utgå från samma grund, men lyfta fram det som matchar det jobb man söker och försök förmedla att din kompetens matchar. Gör en bra inledning som är 3-5 meningar som sätter tonen för CV:t. Där kan du verkligen sälja in dig. Sen är det rätt formellt, säger Christine Nord.
Hur ska man tänka med övriga meriter i CV:t?
– Jag tycker man ska hålla det enkelt och rakt på sak. Du behöver inte slänga in att du pluggat franska på högstadiet om jobbet inte kräver det och du knappt kan säga “hej, jag heter…”. Det ska vara relevant. Gör det lätt för läsaren.
Vad är viktigast med det personliga brevet?
– Att det är personligt. Det är ett big no no att ha en mall att skicka till alla. Det är där du får chansen att berätta vad du kan bidra med till just det här jobbet. Det är bra om det är en halv eller en tredjedels A4. Men det personliga brevet är lite på väg bort eftersom det inte är så rättvist. Det kanske inte ens är relevant för jobbet du söker att skriva bra.
Hur lyckas man med intervjun?
– Det finns inte ett rätt svar. Det är viktigt att förbereda sig. Vad vill du förmedla? Det är en dialog och inte bara att du ska bli utfrågad utan också ett tillfälle för dig att känna in om det är rätt för dig. Sen vet man inte om den man blir intervjuad är bra på att intervjua. Därför är det viktigt att tänka ut ditt budskap så du kan få fram det oavsett vilka frågor du får. Praktiskt kan det vara bra med en promenad innan så du känner dig pigg och på g. Sitt sen en stund för dig själv och känn dig lugn och trygg. Peppa dig själv.
Hur hittar man en bra balans mellan jobb och hemmet?
– Det kämpar många med. Man måste fråga sig hur formeln ser ut för en själv. Börja med att fråga vad balans innebär för dig själv. Det är omöjligt att uppnå balans hela tiden. Det kan bli en stress i sig. Vissa perioder kan du ha mer på jobbet, och vissa perioder är det mer hemma. Och det måste vara okej, då ska man inte stressa upp sig. Men om du mår dåligt och inte hinner återhämta dig behöver du göra förändringar. En bra början är att prata med sin chef och söka hjälp, säger Christine Nord.
Vet du vad du ska svara på frågan “Vilka är dina svagheter?” Det har Christine. Tune in för toppentips på hur du lyckas ro drömjobbet i land i Smarta cash avsnitt 27 Så får du drömjobbet med Christine Nord.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vill du få dina pengar att växa? Då kan börsen vara rätt plats för dig – om du gör din läxa och lär dig hur handeln, psykologin och matten funkar. Experterna pratar ofta om att inte lägga alla ägg i samma korg, ha is i magen och att inte försöka tajma marknaden. Vad innebär allt detta? Det förklarar dagens gäst Maria Landeborn som är senior strateg och sparekonom på Danske bank.
Hur svårt är det att bli bra på börsen?
– Det fina är att alla kan lyckas med sparandet på börsen. Det kräver inte en högskoleexamen eller att du lägger tusen timmar på att förstå marknaden. Snarare handlar det om några enkla regler. Att spara regelbundet, spara långsiktigt och att sprida risken. Ha också rätt pengar på rätt ställe, säger Maria Landeborn.
Intresset har ökat sen corona och det har gått bra för många nya sparare på börsen. De har väl inte oanad talang utan snarare ridit på vågen?
– Det handlar inte om att man är gud på börsen för att man fått sin portfölj att växa det senaste året. Nästan vad du än köpt har gått bra eftersom det var otroligt pressat när börsen föll förra året. Över tid är det inte så lätt att lyckas på börsen. Den senaste tiden är inte representativ för hur det brukar vara. Tittar man på börsutvecklingen över tid så står ett litet antal bolag för majoriteten av avkastningen. Att lyckas pricka dem är svårt.
Vad innebär det att ha is i magen på börsen?
– Man ska inte agera känslostyrt. Man ska inte reagera på det som händer på börsen. Om man inte har is i magen drabbas man av panik när börsen faller och trycker på säljknappen. Många småsparare blev livrädda och sålde förra året i dippen. Det resulterar i att man missar de bästa börsdagarna som kommer kort efter de sämsta, när börsen går upp. Man ska inte inte sälja när det rasar och man ska inte drabbas av fomo när det går bra. Det här kämpar både nybörjare och professionella med. Vi människor med våra instinkter är inte gjorda för att vara på börsen. Vi behöver lägga band på känslorna och hitta en strategi för hur vi agerar. Man ska ha is i magen och ha tänkt igenom hur man agerar när en krasch eller kursrusning sker.
Har du någon bra regel för att spara på börsen?
– Det är viktigt med långsiktighet och regelbundenhet. Vad gällande hur mycket pengar man ska ha på börsen: Det finns en tumregel man kan ha. För varje år du planerar att ha pengarna på börsen så kan du ha 10% av kapitalet på börsen. Ska du ha pengarna om fem år så kan du ha 50% på börsen och så vidare. Sen kan man såklart ha olika syn på risk, säger Maria Landeborn.
Den fantastiska ränta-på-ränta-effekten är magin som uppstår när kursen pekar uppåt på börsen. Fördjupa din kunskap för att maxa denna lukrativa snöbollseffekt i Smarta cash avsnitt 26: Börsens gyllene regler med Maria Landeborn.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Mäns våld mot kvinnor har (äntligen) uppmärksammats med intensitet sedan fem kvinnor mördades på tre veckor. Det finns även en ekonomisk vinkel på våldet. Det handlar om hur män kontrollerar och exploaterar kvinnors ekonomi, samt saboterar deras arbeten och möjlighet till försörjning. En som har forskat på detta är Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet. I dagens avsnitt berättar hon om det ekonomiska våldet från varningstecknen till hur kvinnor frigör sig och hur du som anhörig kan stötta.
Är du eller någon du känner utsatt? Det finns hjälp och stöd hos till exempel kvinnojourerna Roks och Unizon. Kvinnofridslinjen finns på 020-50 50 50 och är öppen dygnet runt.
Vad är ekonomiskt våld i relationer?
– Vi behöver bryta ner begreppet för att synliggöra vilka skepnader det kan uppträda i. Vi har befintlig amerikansk forskning till hjälp. Den talar om financial control, financial exploitation och employment sabotage. Översatt: Det handlar om ekonomisk kontroll, ekonomisk exploatering och att förstöra kvinnans möjlighet till försörjning. Den ekonomiska kontrollen kan ta sig uttryck på en mängd sätt. I ena änden av skalan kan kontrollen bestå av frågor som var är kvittot, var det där nödvändigt att köpa. Frågorna kanske inte anses anmärkningsvärda. Men tonen och kontexten kan visa på annat. I andra änden kan mannen tvinga kvinnan att föra över pengar och tvinga sig till insyn i ekonomin. Eller förvägra kvinnan insyn i ekonomin. Han har total kontroll, säger Marie Eriksson.
Hur gör män för att hålla kvar kvinnor – hur blir det såhär?
– Det är ett av skälen varför män använder ekonomiskt våld – det är att försvåra för kvinnan att lämna. Om man inte har tillgång till en egen ekonomi, om man inte har några pengar eller någon koll på hur mycket som finns. Om man får höra att man inte har tillräckligt med pengar – då blir det svårt för kvinnan att bryta upp. Våldet kan ha lett till att kvinnan har blivit sjukskriven eller arbetslös. Hon kan ha tappat sin självkänsla. Hon kan ha förlorat sitt nätverk. Allt det där sammantaget försvårar för kvinnan att lämna.
Vad har kvinnorna du träffat varit med om?
– Det är alltifrån att ha blivit fråntagen insyn i ekonomin. Mannen har undanhållit lån, abonnemang och inkassokrav. Till att kvinnan inte får tillgång till pengarna trots att hon har en lön eller inkomst. Hon måste be och böna om att få pengar. Det är väldigt förnedrande och kränkande. De kan få svårt att bekosta barnens kläder och mediciner. Kvinnor har också erfarit att mannen förstört deras saker. Husgeråd, kläder och andra ägodelar. Inte sällan saker som har ett affektionsvärde. Ren förstörelse.
– Många av kvinnorna i vår studie hade inte varit fattiga innan. Forskning visar att fattiga kvinnor löper större risk att utsättas, men samtidigt finns forskning som visar att kvinnor från alla socialgrupper utsätts för mäns våld. I vår studie har de flesta kvinnor blivit fattiga i relationen med männen som utövar våld mot dem.
Hur blir kvinnor fria?
– Ofta lämnar inte kvinnor en gång, utan flera gånger innan det slutgiltiga definitiva uppbrottet. Det kan vara att kvinnan släpper relationen mentalt, utan att mannen märker det. Jag har ställt frågor till kvinnorna hur de förberedde sig ekonomiskt. Flera hade försökt stoppa undan pengar för att kunna lämna eller om de skulle behöva fly hals över huvud. Flera hade fått hjälp av familj eller vänner. Ungefär hälften av kvinnorna hade sökt stöd från socialtjänsten i samband med uppbrottet och det blev de beviljade.
Vad kan man som anhörig göra om en i ens närhet är utsatt?
– Tydliggör att 'jag finns här, villkorslöst. Du kan ringa mitt i natten och jag tror på dig'. Många kvinnor är rädda att inte bli trodda. Att mannen anses som trevlig, och inte skulle väl han… Det är fenomenet att alla känner någon som blivit utsatt men ingen känner en man som utövat våld mot en kvinna i en nära relation. Det är en märklig ekvation, säger Marie Eriksson.
Hör mer om hur det ekonomiska våldet i relationer tar sig uttryck och vad som behöver göras för att stoppa det i Smarta cash avsnitt #25 Ekonomiskt våld i relationer med Marie Eriksson.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nytt liv, ny ekonomi. Föräldrapenningen är ett virrvarr av regler och siffror, jag vet. Här förklaras hur denna fina förmån faktiskt funkar. Hur fungerar det med föräldradagar, hur länge kan man vara ledig och hur mycket pengar får man egentligen? Grunderna i föräldrapenningen förklaras och några vanliga frågor besvaras. Det här är en guide ingen blivande förälder bör missa. Ordna ekonomin så du kan fokusera 100% på bebe.
Grattis till babylyckan <3
Obs! Kontrollera alltid vad som gäller för just dig i din specifika situation på Försäkringskassans hemsida.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sparande kan skapa stress. Hur botar vi den? Med en grym sparplan såklart! Vi pratar sparande i konto och på börsen, till sig själv och barnen, mot kortsiktiga och långsiktiga mål. Dagens gäst är boendeekonomen Claudia Wörmann på SSAB som i och med sin finfina nisch också pratar lite bospar.
Hur ser svenskarnas sparande ut?
– Vi är väldigt bra på att spara. SCB gör varje kvartal en mätning på nysparande. Fjärde kvartalet i fjol var det rekord i hur mycket vi sparar. Vi sparar på konto, i fonder och aktier. Givet att man har sitt jobb kvar, har vi i pandemin mer pengar kvar att spara. Färre uteluncher och resandet har minskat. Det finns många som har mer över i plånboken. Pandemin slår olika och ovissheten kan mana på till ett ökat sparande, säger Claudia Wörmann.
Hur mår vi av vår privatekonomi? Ni har gjort en undersökning på SBAB.
– Det är många typer av sparande som uppmuntras. Lite på konto, lite på börsen, privat pensionssparande, kanske ett sparande till barnen och så vidare. Vi frågade om man blir stressad av sparandet. Och ja, de tillfrågade blir det. Ju yngre man är desto mer stressad är man. Nästan tre av tio känner en väldig stress. Sen avtar det med åldern. Är man äldre kan man ha en bättre ekonomi. Är man 80 kanske man har gjort sitt.
Hur botar vi sparstressen?
– Ha som mål att ha ett spritt sparande över konto, fonder, aktier och till barnen. Men är det inte så nu, så är det ingen katastrof. Likna det vid masken på flyget vid dåligt lufttryck. Sätt på dig din egen mask först. Det vill säga: klara vardagsekonomin först. Sen tar du resten. Det är bra att ha intentionen att spara senare.
Hur lägger man upp ett smart sparande?
– Vad går in och vad går ut? Kolla upp abonnemang. Se om du får lite pengar över. Är du nybörjare så lägg pengarna på sparkonto. Sätt en plan – du kanske vill jobba mot ett mål – och när du nått dit, då kan du börja investera på börsen.
Hur stor ska en buffert vara?
– Därom tvista de lärde. Räkna ut vad du har för månadsutgifter. Säg att något skulle hända så ska du kunna klara dig en till två månader, säger Claudia Wörmann.
Oj vad det snackas mycket sparande! Men i avsnittet blir det också snack om barn, bostad, skulder, och tankesätt. Dessutom många praktiska tips och råd. Tune in på Smarta cash avsnitt #24 Konsten att spara med Claudia Wörmann.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Blicka framåt mot vad som kanske komma skall: sjukdom, arbetslöshet, pension. Lät det dystert? Det är det icke! Veckans gäst gör nämligen långtidsspar, pension och försäkringar till något roligt och inspirerande. Trifa Chireh är pensionsexpert på Länsförsäkringar och peppar till en tryggare och rikare framtid. Ditt framtida jag vill inte missa detta avsnitt!
Hur ska man tänka för att skapa ett bra långsiktigt sparande?
– Sparande handlar om mycket mer än att spara ihop en stor säck pengar till pensionen. Det handlar om att skapa en ekonomisk trygghet för livets alla skeenden. Vad händer vid en olycka, långvarig sjukdom eller dödsfall? Om vi tittar på dödsfall så tappar man en del av försörjningen. Gå hem, ta fram papper och penna och lek Morden i Midsomer. Döda varandra fiktivt och se hur den överlevande klarar ekonomin, säger Trifa Chireh.
Vad för strategi ska man ha kring sitt sparande?
– Jag har tre tips. Kontinuitet: Skapa en överföring med ett bestämt belopp varje månad, till exempel till ett ISK.Gör överföringen samma dag som du får lön. Byt ut synlig konsumtion som smycken och inredning till osynlig konsumtion. Det är försäkringar och sparande. Det synliga är förknippat med status. Det bästa med det osynliga är att du investerar i din framtid. Det höjer självkänslan. Skriv ett kontrakt med dig själv. Det har visat sig ha en otroligt kraftfull psykologisk påverkan. Till exempel kan det vara hur mycket du ska spara till pensionen. Då synliggör du målet.
Hur ska man tänka kring pensionen om man är långt ifrån den?
– Det man bör tänka på är att komma igång med det långsiktigt sparandet. Summan spelar ingen roll. Det kan vara 2, 3 eller 500 kronor. Det ska bli en naturlig del av ditt sparande. Sen kan summan höjas när det passar.
Måste man ha ett eget privat sparande till pensionen, räcker inte den statliga och tjänstepensionen?
– Absolut inte. Speciellt inte för en 30-åring. Du kommer inte ha möjlighet att gå i pension förrän du blir 68-69 år. Det du kommer få är ungefär 40% av sin slutlön, det är otroligt lite.Sen får man tjänstepension på det, mellan 20-50% fyller på. Skulle du klara dig som pensionär? Det är ju tiden då vi ska njuta av livet, säger Trifa Chireh.
Redo för att åldras nu? Nja. Lite mer kunskap och ekonomiska förberedelser vore ändå klokt. Hör dem i Smarta cash avsnitt #23 Framtidssäkra cashen med Trifa Chireh.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sitter du på en briljant idé men vet inte om du vågar satsa? Starta eget är läskigt men kanske också det häftigaste som finns! Att bli sin egen lyckas smed så att säga. Expert på just detta är dagens gäst, Belgin Alalinli, som är chef för startups och entreprenörskap på SEB. Vilka branscher är framtiden, hur skriver man en bra affärsplan och hur hittar man finansiering? Det egna företagandet har aldrig förklarats så bra som av Belgin.
Vad är receptet för ett lyckat företag?
– Det finns inte bara ett svar. Det är många komponenter som ska lira med varandra för att ett företag lyckas. Man får ta sig en funderare själv – när tycker du att du har lyckats? Är det när du genomfört en idé för att tjäna pengar, för att göra världen till en bättre plats eller för att vara din egen chef. När tycker du att du har lyckats, säger Belgin Alalinli.
Hur ser en bra affärsplan ut?
– En affärsplan är en karta för ditt företag, en karta för framtiden. Det finns olika mallar att ladda ner på nätet, flertalet är gratis. En affärsplan hjälper dig att fundera igenom hur din affärsmodell ska se ut och hur du ska tjäna pengar. Man funderar över hur marknaden ser ut, konkurrenter och så vidare. Det är bra att ha en genomarbetar affärsplan om man vill sälja in sin idé till investerare, kunder eller banken.
Hur får man finansiering?
– Det tampas en del. med. Det bästa är om man kan vara med och finansiera själv. Kan man inte det kan man få stöd av det vi kallar family, fools and friends. Det finns bidrag man kan söka av Almi, som är statligt ägt. De erbjuder också lån till företag som vill starta igång. Och så gällande banker. Vi som bank behöver förstå hur du som företagare ska kunna betala tillbaka.
Vad är viktigast att tänka på när man ska starta eget?
– Kolla marknaden noga. Finns det företag eller personer som vill betala för din produkt eller tjänst? Jobba med ditt nätverk. Gör en plan. Skriv upp alla personer och företag som du kan lära dig något av eller ingå samarbete med och hör av dig till dem. Lita på din magkänsla och gör ditt bästa. Execution is everything. Man måste gå ut och göra, säger Belgin Alalinli.
Tro mig, Belgin gör en sjukt pepp på att dra igång ett eget företag. Massa insider insights bjuds på i Smarta cash #22 Starta eget och gör succé med Belgin Alalinli.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Från skuldfälla till frihet. Det här är 27-åriga Sally Sows berättelse om hur hon hamnade under ett tungt skuldberg – och om hur hon slog sig fri. Det tog två år av envist arbete att betala av alla de lån och krediter hon samlat på sig under åren. Men det gick! Nu siktar Sally högre än någonsin: mot ekonomiskt oberoende.
Hör allt om hur Sally Sow lyckades ta sig ur skulderna och få huvudet över ytan igen. Hon delar med sig av en personlig resa som lämnar få oberörda i Smarta cash #21 Så blev jag skuldfri med Sally Sow.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vill du börja investera i fonder men vet inte hur? Här är guiden som håller dig i handen hela vägen. En grundlig så-här-gör-du-steg-för-steg-guide med viktigaste kunskapen och smartaste tipsen. Tillsammans loggar vi in på Avanzaappen och går igenom hur man sätter upp ett fint månadssparande i fonder med bra riskspridning. Det har aldrig varit enklare att uppa sitt sparande!
Har du frågor? Hör av dig till [email protected] eller dm:a på insta: smartacashpodcast
Lycka till!
OBS! Kapital som investeras på börsen kan både öka och minska i värde. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ha gärna en lång sparhorisont om du investerar på börsen. Ingen finansiell rådgivning erbjuds. Detta är enbart en guide i hur du kommer i gång med fondsparande.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kläder, skor, inredning. Överflödet är ett faktum men stilen går att matcha med din plånbok och planeten. Instagramprofilen HållbaraSaran– aka Sara Olsson – förklarar vad slow fashion är och inspirerar till en klimatsmart, snygg och prisvärd garderob. Dessutom pratar vi inredning och renovering. Note to self: Köp inga fler massproducerade ljusstakar!!
Vad är hållbart mode?
– Det mest hållbara plagget är det som hänger i din garderob. I nästa hand kan du leta second hand. Att vårda det man har, undvik att tvätta, vädra, ta bort enstaka fläckar. Laga plaggen. Stötta en lokal sömmerska, säger Sara Olsson.
Kan man tjäna på att köpa kläder second hand?
– Ja det tror jag verkligen. Särskilt att minimera eller att avstå köpen. Vissa blir väldigt ivriga när de börjar handla second hand och kommer upp i en hög nivå ändå. Men om man känner sig nöjd och uppskattar det man har hemma så finns det väldigt mycket pengar att spara.
Har ni sett skillnad i er ekonomi när ni ställt om till mer hållbart?
– Absolut. Förut när mitt liv gick ut på att fundera på vad vi skulle köpa härnäst, hur vi skulle ha råd med att byta ut vårt kök, resa till Thailand eller en klänning till nästa fest – när jag slutade med det så kom ett lugn. Jag behöver aldrig oroa mig för pengar, vi har alltid över när månaden är slut. Genom att leva mer hållbaet lever man mer sparsamt. Vi tror ofta att det blir dyrare med ekologiskt och hållbart. Men då lägger vi redan massor av pengar på skit, slit och släng-kläder, en ljusstake som hängde med och ett par gardiner.
Hur kan man tänka kring inredning?
– Försök se renovering som en upcycling. Det är lätt att ta död på ett hus själ annars. Jag är själv glad att ingen tidigare ägare inte förstört en svart spaljé i smide vi har och målat den eller bytt ut den mot plexiglax till exempel. Låt en vägg vara tom ett tag och fundera på vad som passar, konst eller en plansch på second hand kanske.
Vilka är dina bästa tips för en snygg och hållbar stil?
– Second hand är en härlig skattjakt. Det är billigt och lätt att bli ofokuserad. Så för en inköpslista så du håller fokus. Så det blir planerade inköp. Skit i storlekslappen, prova mycket och se potentialen. Lite olja på ett träbord, färg på ett skåp eller att avnoppa ett plagg kan göra det som nytt igen, säger Sara Olsson.
Kläder och pryttlar ska alltså vara kul och inspirerande men inte paja planeten! Hör allt om hur man fixar en hållbar stil och lär dig knepen för att undvika de djävulska reornas klor. Allt detta och mycket mer stilsäkert snack i avsnitt #20 Snygg och smart stil med Sara Olsson.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lär dig börssnacket och vässa dina aktiekunskaper. Det blir roligare att investera ju kunnigare man är och läromästare i veckans avsnitt är aktieanalytikern Adela Dashian, som tidigare arbetat på självaste Wall Street. Hon förklarar begrepp som cykliska/icke cykliska bolag, sektorrotation och P/E-tal och målar upp en bild av hur dagens aktiemarknad ser ut – och hur man kan analysera den.
Hur ser aktiemarknaden ut just nu?
– Vi har inlett 2021 positivt på börsen. Rapportsäsongen var bättre än förväntat. Vaccineringen fortsätter med ökad optimism om att samhället ska öppna upp igen, äntligen. Det är en viktig faktor när det kommer till den globala ekonomins återhämtning. Å andra sidan har det varit en stigande ränteoro och inflationsspekulationer som bidragit till en viss nedgång, så det kan man se som en risk, säger Adela Dashian.
Vad ska man titta på när man ska analysera en aktie?
– Allt. Det beror på hur sofistikerad du är som investerare. Vad som händer i ekonomin, räntan och inflationsmål, men också den fundamentala utvecklingen i specifika bolag som du är intresserad av. En bra start är årsredovisningen som har mycket detaljerad information. Allt i en årsredovisning är viktigt men det beror på vad du är ute efter. Hållbarhet, olika marknader, siffror. Helst ska man kolla igenom allt.
Vad är det viktigaste att ha med sig när man köper och säljer aktier?
– Det viktigaste man ska ha med sig är att ha is i magen. Var inte så impulsiv. Vänta in en aktie. Gör din egen bedömning. Gå inte bara på experterna, instakontot eller bästa vännen. Gör din egen analys om du är intresserad, har tid och vill. Då kan du gå ifrån en bra eller dålig affär med vetskapen att du gjort det bästa du kunde för att få en bra avkastning, säger Adela Dashian.
Finns det några missar många gör?
– Man ser mer och mer att det finns sociala medie-konton där folk utger sig för att vara experter och ger råd om vad man ska köpa och hur man ska investera. De har tusentals följare. Intresset för börsen har ökat markant och speciellt bland unga investerare som ofta är nybörjare. Det är kul men läskigt. Kom ihåg att göra din egen bedömning innan du investerar. Bara för att ett konto på sociala medier eller en kompis rekommenderar en aktie betyder inte det att det kommer genererar avkastning för dig.
Hur ofta ska man följa upp aktierna?
– Det finns inget rätt eller fel när det kommer till investeringsstrategi. Det finns inga guidelines om hur ofta du ska checka in de bolag du investerat i. Man kanske i alla fall borde ha koll på vilka datum de släpper kvartalsrapporter så att man vet om det går bra eller dåligt. Kvartalsrapporter är bra att ha koll på och läsa igenom, säger Adela Dashian.
I avsnittet går vi igenom vilka nyckeltal som är viktiga att förstå. Och vad betyder egentligen cykliska/icke-cykliska bolag, och vad är sektorrotation? Skaffa dig A+ i aktiekunskap genom att lyssna på Smarta cash #18 Bli en börshaj med Adela Dashian.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bli rik samtidigt som du jobbar för en friskare planet och ett bättre samhälle genom att investera i hållbara aktier och fonder. Lingyi Lu, hållbarhetsansvarig på den finansiella rådgivaren Söderberg och Partners, förklarar hur våra sparpengar kan förändra världen. Grönt är skönt och här för att stanna. Fondtips, aktieinspo och hållbarhet explained i detta klimatkramande avsnitt.
Det har varit ett ökat intresse för hållbara investeringar på börsen med både aktier och fonder som skjutit i höjden. Är vi inne i en grön bubbla?
– Både ja och nej. Vi ser ett tydligt ökat intresse för hållbara investeringar, men frågan är om marknadens prissättning motsvarar deras verkliga värde. Det beror i sin tur på vad konsumenter är villiga att betala och på vilket stöd de kan få från regeringar och så vidare. Risken är att marknaden är lite väl optimistiska och att omställningen inte sker så fort som man tror. Å andra sidan finns det också en koldioxidbubbla av strandade tillgångar. Om världens länder ska leverera på Parisavtalet måste utvinningen och användningen av fossila bränslen minska drastiskt. Det innebär att investerare i olja, gas och fossila bränslen riskerar att se en tredjedel av sitt värde gå upp i rök. Så man kan säga att det finns en brun bubbla också.
Hur vet man att en fond är hållbar?
– Jag tycker det är relevant att fråga sig vad man själv tycker är hållbart. Vilken aspekt som är viktigast för en själv, är det miljö eller sociala frågor. Vill man göra skillnad med sina investeringar eller ska de kännas bra i magen. Helst vill man såklart ha båda. Om man fokuserar mycket på att ta bort branscher kan man gå miste om möjligheten att påverka bolag och bolagsledningar att ta ansvar för koldioxidutsläpp.
– Det finns ett jättebra verktyg som heter Hållbarhetsprofilen. Det är ett självrapporteringsramverk där fondbolagen själva har fyllt i vad det är de gör, både gällande välja in hållbara bolag och att påverka bolag i en hållbar riktning.
Hur mycket kan man tjäna på att i nvestera hållbart?
– Det som är intressant med coronaåret är att hållbara investeringar gått bättre än ohållbara motsvarigheter. Oavsett tillgång eller region.
Vad gör det för skillnad för världen att man investerar hållbart?
– Jag tänker att det är den samlade kraften hos dina och mina sparpengar som gör skillnad. Precis som rörelsen som Greta startade fick politiker att vakna upp, så kan våra pengar signalera till kapitalförvaltarna och bolagen om vilka produkter som är attraktiva – att hållbarhet är nyckeln till framgång. Om man inte bedriver bolaget eller fonden hållbart så kommer man inte finnas länge till. Man blir omodern. Vi kan t ex påverka genom att välja ett hållbart pensionssparande. Bolagsledningarna inser säkert också själva att de behöver göra något åt sina ohållbara verksamheter. De väntar på ett tecken, och det tecknet blir starkare ju fler som väljer hållbart.
Vad för fonder och aktier kan vara värda att spana in? Det och mycket mer spännande grönt snack i Smarta cash #17 Hållbara investeringar med Lingyi Lu.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad skulle du göra om du inte behövde jobba? Ekonomiskt oberoende ger möjligheten att designa ett eget liv. Men hur kommer man dit? Det vet dagens gäst Maribel Leander Lindberg. Hon var precis som oss andra med jobb, livspussel och barn men gjorde en otrolig sparresa tillsammans med sin man. På drygt sex år sparade de ihop de miljoner de behövde för att klara sig enligt fyraprocentregeln. Nyfiken nu?! Mer om denna magiska regel och vägen till ekonomisk frihet i avsnittet.
Hur ser livet ut idag?
– Vi har varit ekonomiskt fria sen 2017. Vi kallar oss fria företagare, hemmaföräldrar och jag är också student. Min man tar vikariat ibland och vi skriver på vår blogg. Vi har ett härligt liv, säger Maribel Leander Lindberg.
Hur gjorde ni för att bli ekonomiskt fria?
– Vi började räkna på det och då kommer vi in på fyraprocentsregeln. Fyraprocentsreglen säger att om du kan leva på 4% av ditt sparade kapital så räcker det livet ut. Då måste du spara ihop 25 gånger dina årsutgifter. Här kommer sparsamheten in. Har du lärt dig leva gott på lite och förstår var du kan göra besparingar har du kommit långt. Man får kolla på sina utgifter och se hur man kan justera den nivån. Vi insåg snabbt att vi kunde spara 50% och det började vi investera.
Hur sparade ni in på vanliga konsumtionsvaror?
– Vi drog ner hårt på kläder. Vi hade välfyllda garderober så där kunde vi ta bort mycket överflöd. Sen tittade vi på vår fritid och våra fritidsaktiviteter. Det var ingen mening att åka 40 minuter till ett lekland när vi hade skogen utanför. Samma med resor. Tidigare hade det varit slentrian att köpa en resa och åka två veckor. Men barnen är lika glada att gå till en sjö och plaska här.
Så hur gör ni med pengar ni, plockar ni ut varje månad?
– Vi sparade ihop drygt 6 miljoner. Det är pension, boende och aktier som det ligger i. Vi gör av med ungefär 20 000 i månaden, så det plockar vi ut för att dra runt vårt liv. Många gör säkert av med dubbelt så mycket så vi brukar prata om “bättre liv till halva priset”.
Vilka är dina bästa spartips?
– Det bästa tipset är att leva lokalt. Du kan göra otroligt stora besparingar på att leva lokalt. Du kan gå till jobbet, barnen till skolan, fritidsaktiviteter, allt finns inom gång- eller cykelavstånd. Du sparar både in pengar och tid, säger Maribel Leander Lindberg,
Låt dig inspireras av denna fantastiska sparresa i Smarta cash #16 Ekonomiskt fri utanför ekorrhjulet med Maribel Leander Lindberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad är smartast, amortera eller spara på börsen? Hur förhandlar man boränta? Och den eviga frågan: Binda bolånet eller köra på rörligt? Allt detta ekonomiska huvudbry när hemmet ju ska vara ens trygga punkt med tid och rum för relax. Tack och lov styr dagens gäst upp de viktigaste bostadsekonomiska spörsmålen. Privatekonomen Emma Persson på Länsförsäkringar har dunderkoll på bostadsdjungeln och har de bästa tipsen när det gäller köp och sälj.
Vad ska man tänka på när man ger sig ut på bostadsmarknaden?
– Försök vara rationell och ha ett ekonomiskt förhållningssätt. Det är lätt att dra iväg i tankarna när du ser drömlägenheten och en härlig balkong i söderläge. Det gäller att göra en sansad kalkyl över bostadsköpet. Du ska ha råd att leva också. Räkna efter och se över vad du har för intressen i övrigt, så gör du en kalkyl, säger Emma Persson.
– Bostadsföreningens ekonomi är jätteviktig att titta på eftersom den blir en del av din egen. Du som boende blir ägare och en del av föreningen samt eventuell lån. Ekonomin kan påverkas av räntehöjningar. Dels blir dina egna bolån dyrare, men föreningen kan tvingas höja avgiften. Studera årsredovisningen!
Vad talar för kort vs lång bindningstid för räntan på bolån?
– Det är den eviga frågan många ställer sig. Jag tycker att man ska fundera på hur det känns i magen när man tänker på stigande räntor. Får man panik och ont i magen kanske det är skönt att veta vad man ska betala i ränta i några år framöver. Men har man lite marginaler eller om man vet att man inte ska bo så länge och inte kommer betala ränteskillnadsersättning, Då kan det vara en idé att ha rörligt och spara till en buffert om räntan skulle stiga.
Men är det inte så att det historiskt visat sig vara mer lönsamt mer rörligt?
– Ja men tyvärr säger inte historien något om framtiden. Jag tycker att det är ett personligt beslut. det handlar om vilken inställning man har till risk och ens marginaler i ekonomin för oförutsedda händelser. Fundera över det beslut just du vill fatta.
Hur förhandlar man om boräntan?
– Det gör man genom att vara lite jobbig. Var beredd på att byta bank. Det är det man ska hota med om man inte får den ränta man tänkt sig. Ta reda på hur snitträntorna ser ut, det kan man hitta på jämförelsesajter på nätet. Kontakta sen banken och få ett erbjudande. Kontakta sedan nästa och se vad de ger, om de kan matcha. Många uppfattar det som en jobbig situation att pruta, men det är väl investerad tid om man kan få ner räntan som är en stor utgift för många av oss, säger Emma Persson.
Hur ekonomiskt är det egentligen att köpa ett renoveringsobjekt då? Det och en mängd andra bofrågor besvaras i Smarta cash #15 Hem ljuva hem med Emma Persson.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Bitcoin är valutan på allas läppar men hur funkar den egentligen? För visst är kryptovalutornas värld spännande. Techentreprenören och kryptoentusiasten Heaven Bereket ger en A-kurs i bitcoin och berättar hur hon använder valutatrading för att hjälpa andra. Dessutom ger hon en inblick i var techbranschen är på väg och tipsar om bolag värda att spana in.
Heaven Bereket driver Bambino foundation som erbjuder gratis sjukvård och utbildning till barn och unga i flera afrikanska länder. Hon är utbildad ekonom och farmaceut.
Vad innebär kryptovaluta och blockchain?
– Många tänker att allt med kryptovaluta har med blockchain att göra men det är bara en liten del av det hela. Den mest kända kryptovalutan är Bitcoin, men det finns över 3 000 andra coins som också är en digital, virtuell valuta. Valutan är uppbyggd på en teknik som heter blockchain. Kryptovaluta är den virtuella valutan. När jag föreläser brukar jag ofta prata om hur blockchain används i andra sammanhang, inte bara i valutaformatet. Till exempel ID. EU har ett jättestort projekt som handlar om hur vi ska kunna få ett och samma personnummer i Europa byggt på blockchain-teknik. Då ska man inte kunna manipulera sin identitet på gott och ont, säger Heaven Bereket.
Vad är egentligen bitcoin?
– Egentligen är det inte mer än siffror, datapunkter, hash som det kallas. En datasekvens. Det är helt och hållet en virtuell valuta. Många blir stressade av det och vill känna att det är fysiska pengar bakom det. Man jämför med svenska kronan eller amerikanska dollarn, man vill kunna ta ut något av värde i pappersform. Kryptovalutan är rent digital.
Hur kan man använda sig av bitcoin?
– Det är inte jättestor användning av själva kryptovalutan, utan större användinng av tekniken. Kryptovalutan kan användas i spelappar. Du kan tjäna en satoshi, det är bitar av en bitcoin. Inte många har råd med en bitcoin men satoshis är som mynten om bitcoin är sedeln.
Hur riskfyllt är det att som privatperson och småsparare gå in i bitcoin?
– Om vi har låg, mellan, hög så är bitcoin hög plus. Det är inget man ger sig in på idag och tänker att nu ska jag tjäna pengar och bli miljonär. Precis som när man vill göra en annan förändring i sin finans: se till att du betalar av dina lån, har du något eget sparande, spara i aktier och fonder. Det här är ett senare steg. När jag själv gick in första gången var det med tusen kronor och jag räknade med att de skulle vara gone.
Vad behöver man lära sig innan man köper?
– Skaffa information. Tips är att läsa på investopedia och blockgeek. Det finns även nätverksgrupper där du kan ställa alla dumma frågor. Det är ofta generösa människor där som svarar på frågor. Plugga på som om du skulle köpa en aktie, säger Heaven Bereket.
OBS! Att investera i bitcoin innebär stor risk och du kan förlora dina pengar.
Lär dig mer om bitcoin och hör var techbranschen är på väg i Smarta cash #14 Bitcoin och en bättre värld med Heaven Bereket.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad är bästa sättet att spara till barn? Hur bäddar man bra inför en ev separation? Familjeekonomi är dagens tema. Vi blir kära, flyttar ihop, skiljer oss och skaffar barn – och genom alla dessa skeenden gör sig pengar aktuella. Experten Sharon Lavie resonerar och ger råd.
Sharon Lavie är sparekonom på Schibsted och företräder en rad varumärken. Dessutom har hon en bakgrund som familjeekonom.
Hur har hushållen klarat sig ekonomiskt under coronakrisen?
– Det är lite tudelat. De som har kvar sitt arbete har i många fall fått lägre utgifter. Vi är inte ute och äter lika mycket. Vi kanske jobbar hemifrån och slipper pendlingskostnader. Det kan ge en hel del pengar mer än normalt. De som blivit av med jobbet eller är småföretagare har blivit drabbade ganska hårt av corona och behöver vända på varje krona. Så det har verkligen slagit olika, säger Sharon Lavie.
Om man flyttar ihop med någon, hur lägger man upp en bra och rättvis ekonomi?
– Det beror på i vilken fas man är i sin relation. Har man precis flyttat ihop kanske det till en början är klokt att hålla utgifter 50-50. Att man delar upp det rättvist. Man kanske delar på hyran, elen, maten och så vidare. Det är det enklaste sättet att dela, och det funkar även för kompisar. Ju längre man varit tillsammans desto mer kan man börja komma in på procentuell fördelning. Det är mer rättvist om man tjänar olika, till exempel om den ena är student och den andra arbetar. Det kan bli tufft för studenten ochd en andra kommer lindrigare undan. Det kan bli påfrestande för förhållandet då den ena kanske har svårt att få ihop sin månad, medan den andra har råd med utsvävningar.
Hur bäddar man bra inför en eventuell framtida separation?
– Är man långt ifrån separationen, att man lever i en bra och lycklig relation, så är det jättebra att sätta sig ner och fundera på scenariot. Hur skulle våra ekonomier se ut om vi skulle separera? Så pratar man om det redan idag. Kanske den ena behöver ett extra sparande om den tjänar mindre. Att prata om separation även om man mår bra, det är en kärlekshandling 1.0. Är man närmre att separera. Ha inte för bråttom, om det inte är våld i relationen förstås. Försök att undvika dubbla kostnader i form av olika boenden samtidigt. Att man drar på sig för mycket på en gång. Det blir mycket kostnader i samband med en separation.
Vad är dina tips för ett bra barnsparande?
– Först och främst. Vad ska pengarna användas till? Många tänker kanske att barnet ska få pengarna när barnet blir vuxet. Men sparandet kan lika gärna vara till stora kostnader under barnets levnadsår som till exempel dator, moppe eller cykel. Man kan ha både ett långsiktigt och kortsiktigt sparande. Många föräldrar känner stress över att barnet inte kommer kunna flytta hemifrån om man inte sparar. Men det kommer ordna sig. Som förälder ska man inte sätta sig i skuld eller ta ekonomiskt dåliga beslut bara för att man ska lägga undan hela barnbidraget eller mer för att barnet ska kunna flytta hemifrån. Det löser sig.
Om man vill investera i fonder till barnet, hur ska man tänka då?
– Basen i ett fondsparande till barn kan mycket väl vara en global indexfond. Men det beror på hur du är som person. Är du väldigt intresserad och tycker om att ha koll på ditt eget sparande så kan du ta mer risk och ta in mer nischade fondsparande. Är du mer ovan kan det räcka bra med en global indexfond. Då kan du få ner avgiften till 0,4%, säger Sharon Lavie.
Hör mer om vilka kontotyper som är bäst för barn och mycket mer i avsnitt #13 Maxa familjens finanser med Sharon Lavie.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hanna “Portionen under tian” Olvenmark kan (kok)bokens alla knep för att få ner matkostnaderna. Hon lagar inte bara prisvärd mat, utan även nyttig, smarrig och klimatsmart. Yum! Men visst kan prislappen på mat kännas orimligt dyr. Medvetenhet är nyckeln till en mindre matbudget och Hanna ger en lättsmält genomgång av strategi och metod – från planering till inköp och tillagning. Bon appetit!
Hanna Olvenmark är dietist, kokboksförfattare och en dedikerad matinspiratör med det omåttligt populära initiativet Portionen under tian, som är en sajt och ett instakonto.
Vilken är din signaturrätt?
– Om man hade frågat på mitt instagramkonto hade de sagt grönkålspastan. Den gillar jag väldigt mycket. Det är en pasta med grönkål och frögrädde. Man mixar solroskärnor eller pumpakärnor eller vad man nu vill ha, och blanda med havredryck och steker upp med vitlök, grönkål, ost och pasta, säger Hanna Olvenmark.
Hur hänger billig mat ihop med hållbarhet?
– Många tror att vi måste lägga mycket pengar för att äta hållbart. Och för vissa livsmedel stämmer det. Men vad gäller klimatutsläpp behöver vi gå mot en mer växtbaserad kost. Man måste inte bli vegetarian, men vi bör äta allt mer från växtriket. Både av hälsoskäl och klimatskäl. Många kan känna att det blir dyrt om man går mot substitutprodukter. Men man kan välja baljväxter som har extremt lågt klimatavtryck. Grönsaker i säsong är billigare. Frysta grönsaker. Det är ofta väldigt prisvärda varor. Det blir ganska billigt.
Maten är ofta en väldigt stor utgift. Varför blir det så dyrt för många?
– Oplanering. Det är många beslut som fattas i stunden. Jag tror att vi behöver förstå att vår beslutsfattningsförmåga är känslostyrd. Vi tror att vi är rationella men känslorna styr. Hur många gånger är du inte stressad, sur, hungrig när du handlar mat. Med lite proaktivitet – att du planerar för en vecka, har handlat hem allt, att gör tillgängligheten på mat bättre – så minskar man riskerna med att handla ogenomtänkt.
Hur gör man för att bli en bättre matinköpare?
– Det finns många sätt. Gå till dig själv och fundera på vad som inte funkar. Är det att du fattar du matbeslutet kl 17.30 varje kväll? Ta en stund och planera. Var inte hungrig eller irriterad eller stressad. Planera för tre dagar framåt. En bra början är att kika vad du har hemma. Är det något du behöver äta som håller på att bli dåligt – titta i kylen och utgå från det. Titta sen efter recept, i huvudet eller på internet. Planera så du kan göra extra så du slipper köpa lunch ute dagen efter.
– Vill du få ner matkostnader: Det är ofta proteinet som kostar. Börja byta ut till mer baljväxter är ett väldigt bra, konkret tips för att komma ner i pris. Börja med att blanda ut köttfärssåsen. Istället för att använda 400 gram köttfärs, använd 100 gram och resten linser så minskar du portionskostnaden för den rätten. Utforska nya recept, säger Hanna Olvenmark.
Få fler tips att komma ner i matkostnader och en massa goda maträtter i Smarta cash #12 Billig, god och klimatsmart MAT med Hanna Olvenmark.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Löneförhandla, fråga om vad kollegan tjänar och ta pengatjafset med kompisen och partnern. Retorikexperten Sofia Kacim lär oss om argumentationteknikens ädla konst och slipar upp snacket om cash. För att prata pengar kan vara sjukt svårt. Hur snackar man ekonomi på ett snyggt sätt? Sofia Kacim är förutom retorikkonsult en av grundarna till nätverket Her Online Network, och vi passar även på att prata lite nätverkande.
Hur bra är vi på att prata pengar i Sverige?
– Ja, det är svårt för att vi gör det personligt. Det gör det svårt att prata om. Det är ett område många tycker är en utmaning. VI kan absolut bli bättre. Har man pengar ska man inte skryta om det, har man det inte vill man inte bli förknippad som det. Vi gör det personligt och kopplar det till oss själva. Mycket mäts i pengar. Därför tycker många att det är jobbigt att berätta hur mycket pengar den har eller vad den tjänar. Då börjar man ju mäta den personens jobb, prestation eller yrke, säger Sofia Kacim.
– Generellt är det det blöta jantetäcket som ligger över i princip allt vi svenskar gör, inklusive hur vi pratar och för oss.
Har du några generella retoriska knep?
– Försök förstå situationen. Ofta kastar vi oss in i situationen där premissen är olika. Eller så är vi inte överens ens om situationen. Vi ser inte problemet ur samma perspektiv. Börja med att skaffa fakta om situationen, oavsett om det är med en partner, en kompis eller på jobbet. Analysera dig själv och situationerna man är i. Är det så att man blir väldigt nervös är det bra att ta tag i det. Ta reda på bakgrunden till ett möte, ta reda på vilka som kommer vara där.
Vad kan man tjäna på att bli bättre talare och kommunikatör?
– Att få sina tankar och sin vilja igen om på ett tydligare sätt. Alla har att tjäna på att bli bättre kommunikatörer. Många bråk, problem och missförstånd kommer från att man inte kommunicerat ordentligt eller tillräckligt mycket. Det är bättre att överkommunicera än att underkommunicera.
En kompis bjuder aldrig tillbaka och man är trött på att alltid plocka upp notan, laga maten och betala biljetten. Hur tar man upp det på ett bra sätt?
– Den här frågan får jag rätt ofta. Lägg fram fakta om situationen. Din kompis kanske inte ens vet om att det är ett problem. Försök skilja på person och problem. VI sammankopplar gärna ett problem med en person. Personen är snål, tänker vi. Men den kan också vara glömsk. När man ska ta upp en delikat fråga så är det bra att börja prata utifrån sig själv och tar upp något positivt. Till exempel att man tycker om att hänga men att man betalar 8 gånger av 10. Personen ska inte känna sig attackerad. Lägg sen fram olika lösningar. Ska vi börja splitta notan, ta varannan gång eller hitta på aktiviteter som inte kostar något? Skilj på problem och person, lägg fram fakta och något positivt och föreslå alternativ, säger Sofia Kacim.
Hur frågar man kollegorna om deras lön och hur löneförhandlar man? Detta och mycket mer i Smarta cash #11 Prata pengar med Sofia Kacim.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur hittar, väljer och analyserar man aktier? Bara på Stockholmsbörsen finns över 300 bolag att botanisera bland. Dagens gäst snackar investeringsstrategier och ger konkreta analysverktyg. Det är civilekonomen Anna Brännhult som driver eget företag inom ekonomi men nog är mest känd för sitt engagemang på sociala medier, där hon driver fb-gruppen, sajten och initiativet Ekonomiguiden.
Vad har du för investeringsstrategi?
– Det finns mängder av bolag och dessutom har vi fonder. Jag själv försöker investera brett men jag fokuserar på svenska börsen även om jag har några utländska bolag. Jag har några större, stabilare bolag som utgör en sorts botten. Till exempel investmentbolaget Investor eller den stora bamsen ICA. Detta blandar jag upp med tillväxtbolag för att få chans på högre avkastning än börsen generellt. En favorit jag har just nu är Fortnox som har en spännande tillväxtresa jag gärna tar del av. Min strategi utöver det är att sprida risken över flera bolag i flera branscher. Jag sysslar inte med att försöka fånga fallande knivar, säger Anna Brännhult.
Vad finns för exempel på andra strategier?
– Utdelningsstrategi är intressant. Det är inget jag själv sysslar med. jag fokuserar på totalavkastning, inte bara avkastning i form av utdelning. Men jag tror att det kan passa många som vill ha stabilitet och lite lägre risk. Det är ofta de större, etablerade bolagen som funnits länge som delar ut mycket pengar. Det kan vara en väg att gå. Sedan finns det värdeinvestering. Då fokuserar man på att hitta undervärderade aktier, att marknaden inte insett värdet.
Hur väljer man aktier?
– Det finns tre förslag på hur man hittar aktier. Det första är att googla på en lista, till exempel Stockholm Large Cap som är de största i Sverige. Eller så ser man sig omkring i sin vardag. Vilka produkter eller företag är jag kund hos? Vilka tycker jag är spännande? Så tar man reda på om bolaget är börsnoterat. Det tredje förslaget är att hålla sig uppdaterad och läsa nyheter och lyssna på poddar, som den här. Då nämns ofta någon aktie som man kan kolla upp.
Hur analyserar man aktier?
– Först brukar jag läsa på om företaget. Googla företaget och hitta fram till årsredovisningen. Läs på om bolaget. Vad gör de? Vilka är deras kunder? Säljer de produkter eller tjänster? Fråga dig själv vad du tror om deras affärsmodell. Verkar den hållbar, nu och om 10 och 20 år? Därefter kan du kika på siffrorna. Hur ser utvecklingen ut över tid. Jag tittar på omsättningen. Hur har den sett ut över tid, de senaste fem åren? Och så tittar jag på vinsten. Hur har den utvecklats över tid? Om det håller sig stabilt eller successivt rör sig uppåt så väcks mitt intresse. Om den rör sig neråt är det en negativ trend och då drar jag åt mig öronen. Det är det övergripande. Hur ser trenden ut gällande försäljning och vinst.
Kan du förklara vad P/E-tal innebär?
– Då får man reda på hur högt ett bolag är värderat. För att få en så bra analys som möjligt behöver man få in flera värderingsnyckeltal. P/E står för Price/Earning. Hur många gånger företagets vinst betalar vi? Snittet brukar ligga kring 15 på Stockholmsbörsen. Men många företag avviker jättelångt från det idag, Min personliga åsikt är att inte stirra sig för blind på det. Jag själv betalar gärna för att betala mycket för ett bolag som utvecklas och ger mig avkastning, hellre än att betala lite för ett som inte ger mig någonting.
Vill du fördjupa dina kunskaper och veta varför det är viktigt att känna till räntabilitet, marginalmått och soliditet? Lyssna på Smarta cash #10 Aktiestrategier och bolagsanalys med Anna Brännhult.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fondtyp, avgift, stjärnbetyg och historisk avkastning. Välkommen in i fondernas värld. Hur väljer man egentligen fonder att spara i? Johanna Englund, sparekonom på Fondbolagens förening, ger grundlig fondkoll. I dagens avsnitt förklaras fondlingot och hur denna fantastiska sparform fungerar. Dessutom bygger vi upp en imaginär fondportfölj – för både den ointresserade spararen och den mer engagerade.
Hur väljer man fonder?
– Det första steget är att sätta sig ner och tänka vad det är du sparar till.
När behöver du pengarna och vad är ditt mål? Därifrån kan du ta ställning till vilken risknivå du kan ta. Vill du ha hög eller låg risk, vilken fondtyp passar dig? Ju längre spartid du har desto högre risk kan du ta. Kom ihåg att det kan svänga mycket. När du valt fondtyp kan du gå in och jämföra fonder. Då kan du titta på historisk avkastning, avgift, hållbarhet och ta ett beslut, säger Johanna Englundh.
Vad är en låg och en hög fondavgift?
– Det är många som vill ha konkreta siffror på vad som är dyrt och billigt. Men jag tror det kan bli missvisande med hårdragna linjer. Det jag kan säga är de genomsnittliga avgifterna. Genomsnittliga fondavgiften för en aktiefond är 0,94%. För blandfonder är det 0,98%. Långa räntefonder 0,41% och korta räntefonder 0,14%.
– Jag tycker absolut att man ska fokusera på avkastningen. Är allt annat lika så är en låg avgift bättre. Du ska vara prismedveten och ha koll på att du inte betalar för mycket för någonting.
Hur bygger man upp en bra fondportfölj med en sparhorisont på säg 7 år?
– Är man ointresserad så ska man börja med en bred globalfond. Då får man en bra spridning och man tar del av den globala aktiemarknaden. Det är den vanligaste aktiefonden som svenskar sparar i. Det kan vara kul att komplettera med en Sverigefond eftersom vi bor här. Vi har en bra aktiemarknad i Sverige.
– För den som är mer intresserad kan man ha samma grundportfölj. Men man kan komplettera med mer nischade fonder, som är inriktat på något man själv tycker är kul. Det kan vara bioteknik, hälsovård, hållbarhet, energi eller hundar. Det är det som är så kul. Men också svårt. Det finns över 3 000 fonder att välja på.
Hur riskfyllt är det att spara i fonder?
– Det finns alltid en risk med fondsparande. Det här med risk är ett roligt begrepp. Det kan kännas läskigt. Men risk hör ihop med möjlighet. Utan risken har man inte chans till en bättre avkastning. Man ska inte se risken som något för negativt, men man ska vara medveten om att den finns. Det finns en sjugradig riskskala där ett är lägst och sju är högst. Risken hör ihop med din tidshorisont. Så om man är ung när man börjar pensionsspara har du en stor möjlighet att ta en hög risk för då har du chans till en högre avkastning. Hög risk inom fondsparandet indikerar att avkastningen kan svänga över tid. Det finns inga garantier, säger Johanna Englundh.
Gotta ner dig ordentligt i fondernas värld i avsnitt #9 Så funkar fonder med Johanna Englundh.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyårslöfte 2021: Fixa ekonomin. Men var börjar man? Det vet dagens gäster ekonomi-PT:n Mia Ingelström och beteendevetaren och journalisten Veronica Linarfve, som även kan titulera sig författare då de skrivit den nysläppta boken Ekonomi-PT:ns handbok för kvinnor: Så blir du ekonomiskt starkare, tryggare och friare.
Boken – som är upplagd som ett antal träningspass att svetta sig igenom – handlar om hur man ordnar upp sin privatekonomi och sedan optimerar den. I dagens poddavsnitt coachar gästerna oss genom tre pass för att komma igång med privatekonomin.
Hur mycket kan man tjäna på att styra upp sin ekonomi?
– Det handlar om att hitta pengarna. Då listar man alla sina avtal och går igenom. Vad betalar jag för försäkringen, elavtalet, och så vidare. För mig tog det en förmiddag att gå igenom detta. I mitt fall, håll i dig nu, sparade jag 30 000 kronor på ett år. Jag hade betalat för mycket i onödan. Jag hade varit trogen vårt försäkringsbolag och haft samma i 20 år. Kostnaderna hade ökat lite för varje år. Men jag bytte och sparade 10 000 kr per år, säger Veronica Linarfve.
Vad ser ni för ekonomiska skillnader mellan män och kvinnor?
– Män vågar ta risk på ett annat sätt än kvinnor. Män har ett större kapital att röra sig med och har högre inkomster. Det vet vi och det får konsekvenser. Även om kvinnor är jätteduktiga på att spara så har vi mindre pengar att spara och vi sätter inte in dem i rätt arbete. Då kommer vi efter. Kvinnor har t ex 68-69 procent av männens pension. Det är en följd. Vi måste börja steg för steg, få upp inkomsterna och spara i rätt sparform så vi kommer i kapp. Vi måste göra det själva, vi ska inte ta på oss någon offerkofta, det är inte någon annans fel. Det är som det är och det behöver vi ta ordning på, säger Mia Ingelström.
När man vill ta tag i sin ekonomi, var börjar man?
– Man börjar i nuet. Det är väldigt svårt att veta vart man ska om man inte vet var man är. Hur ser det ut för dig idag. Man börjar med, lite tråkigt kanske, men balans- och resultaträkning, säger MIa Ingelström.
– Använd inte såna ord! inflikar Veronica Linarfve och tipsar om att ladda ner en app som räknar ihop inkomster och utgifter.
– Det handlar om att ta reda på: Vad kostar ditt liv? Vad kostar din livsstil? Vad får du in, och täcker det kostnaderna? Ta tolv månader tillbaka i tiden. Ta ett snitt och dela summan på tolv. Då får du fram snittkostnaden på vad ditt liv kostar. Där ligger nyckeln, säger Mia Ingelström.
Kan ni ge något exempel på hur man optimerar sin ekonomi?
– Mat är en sån sak som många pratar om. Inte mat ute utan hur handlar man livsmedel. Vilka affärer handla man i och hur planerar man sitt matupplägg. Många säger att de sänkt sig flera tusen och upplever inte att något blivit sämre. Skillnaden är till det bättre. De planerar, gör listor och handlar smartare, säger Mia Ingelström.
Vad är nyckeln för att lyckas?
– Nyckeln är att komma igång. Var schysst mot dig själv. Döm inte dig själv – bort med skuld och skam och ge dig istället en klapp på axeln för att du tar tag i det nu, säger Veronica Linarfve.
– Gå inte ut för hårt, ta ett steg i taget. ta det lugnt men håll, det här blir en livsstil, säger Mia Ingelström.
Pepp på att komma igång? Få exklusiv PT-träning i ekonomi i avsnitt #8 Styr upp din ekonomi med Mia Ingelström och Veronica Linarfve.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En klassisk nyårskrönika med ekonomitwist. Så gick det för bolagen och våra pengar när corona tog över världen 2020. Hur blir det nästa år? Nyhetsredaktören Sandra Johansson, som jobbar på nyhetstjänsten Omni Ekonomi, förklarar vad som skedde och siar om vad som komma skall. Vi pratar corona, börsras, amerikanska valet, globalfonder, svensk politik – allt med ekonomiglasögonen på. Sandra bjussar dessutom på sina bästa läs-lyssna-tips. Ett bokslut de luxe.
Coronaåret 2020, hur påverkade smittan ekonomin?
– Smittan har påverkat ekonomin jättemycket. Dels har man varit tvungen att stänga. Tittar man runt om i världen har det skett i lite olika omgångar och i olika regioner. Det har varit en väldigt bred påverkan både på industrisektorn och tjänstesektorn. Sen har det påverkat människor som i kölvattnet av detta förlorat sina jobb och sin inkomstkälla. Det har varit lika mycket en hälsokris som en ekonomisk kris, säger Sandra Johansson.
Hur har människor påverkats ur en ekonomisk synvinkel?
– Vi ser att det slår väldigt ojämnt, både i USA och andra länder. Det är en ekonomisk kris som riskerar att bidra till ojämlikheten. Speciellt för de människor som jobbar i yrken som är väldigt exponerade för smitta. Och de människor som har kortare kontrakt eller otrygga anställningar, de som redan hade en jobbigare ekonomisk situation från början har fått det värre. En del människor har samtidigt kunnat jobba hemifrån och ha sin lön som vanligt. Det ser man väldigt tydligt i USA men också i Sverige.
Hur agerade småsparare när börsen rasade i mars?
– Det var ganska många småsparare köpte upp sig i samband med fallet på börsen och månaderna efter. Till exempel i techsektorn men också i flyg- och resebolag. Många såg det nog som en chans att köpa in sig i aktier, som blev lite billiga efter att ha varit dyra. Man försökte nog rida på trenden kring techsektorn i och med att flera jobbade hemma. Investeringarna i resesektorn tror jag var ett tecken på att man inte trodde att situationen skulle hålla i sig så länge.
Hur kommer coronaspridningen påverka oss och våra pengar nästa år?
– Det kommer fortsätta dominera hela året. Nu vet vi inte om det sker nästa år eller 2022, men någon gång kommer vi nå en punkt där vi får reda på vilka bolag som har en egen livskraft fortfarande, och vilka som överlever på grund av stödåtgärderna och bärs av det. Jag hoppas att vaccinet kommer och att fler kan vaccineras. Frågan om corona kommer fortsätta dominera. Skiftet när vi övergår från den akuta fasen är väldigt intressant. Det kan påverka stödbenägenheten och de politiska åtgärder vi får se. Någon gång kommer de dras in och då behöver företag stå på egna ben. Det ska man ha ögonen på.
Vilka blir vinnarna nästa år?
– Det är nog framförallt techsektorn och de som gynnas av att vi jobbar hemma. De är vinnarna.
Om man sparar i en globalfond som är rätt mycket viktad mot USA, hur påverkas det av utgången av det amerikanska valet?
– Det kommer framförallt gynna bolag inom förnyelsebar energi och hållbarhet. Det är den tydligaste skillnaden mellan Biden och Trump. Trump har i princip lagt ner USA:s klimatpolitik och nu ska Biden återuppliva den. Med Biden vid makten så ökar risken för dem som har mycket investeringar i fossila bränslen eller en globalfond som investerar tungt i oljebolag, säger Sandra Johansson.
Vilka branscher var vinnarna vs förlorarna 2020 och vilka spås dominera nästa år? Det och mycket mer diskuteras i avsnitt #7 Recap 2020 och framtidsspaning med Sandra Johansson. Lyssna, subscribe, rate &review.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Barn och pengar är veckans tema. Hur mår barnen egentligen av pengar och hur lär vi ut ett sunt förhållningssätt till dem? Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran förklarar hur barn reagerar på hushållsekonomin och ger råd om hur man lägger upp vecko- och månadspeng på bästa sätt.
Reyhaneh Ahangaran har mångårig erfarenhet från barn- och ungdomspsykologin i Stockholm och jobbar numer som skolpsykolog. Hon har skrivit två böcker om och för barn och har en tredje på gång.
Hur kan barn reagera på att man säger att man inte har råd?
– Det är mycket man som förälder måste gå en balansgång med. Vi ska både lära barnen pengars värde samtidigt som det är superviktigt att aldrig oroa barnet kring ekonomin. Det är möjligt att man har det kämpigt och lever på existensminimum, men där måste man hitta ett sätt att förklara sig på utan att barnet känner ett ansvar för ekonomin eller att barnet går och oroar sig för att familjen ska bli hemlös. Det är väldigt lätt för barn som inte förstår allt eller inte har all information. Det är lätt att de skapar fantasier, säger Reyhaneh Ahangaran.
Vid vilken ålder börjar barnen mogna så att de kan ta ett större ekonomiskt ansvar?
– Det är väldigt olika från barn till barn. Visa barn har ett väldigt stort intresse och gör en budget och sparar. De tycker om att planera och skriva upp på listor hur mycket de har sparat. Men barn har inte särskilt bra långsiktigt tänkande. Det är mycket på kort sikt. Mer mot mellanstadiet kan man tänka mer mot ekonomiskt ansvar. Då kan man sätta sig ner och förklara, konkret med papper och penna: Om du får det här i månadspeng och du vill ha den här saken. Hur mycket måste du spara varje månad då?
Hur ska man tänka med veckopeng?
– Veckopeng är bra för yngre barn som tänker kortsiktigt och där månadspeng är väldigt abstrakt. Men det kan vara bra även för lite äldre barn som inte riktigt har utvecklat tankesättet kring pengar och pengars värde. Det är konkret och snabbt inpå. Det finns en poäng i att lära sig förstå pengars värde från att man är liten. Att man hjälper till med något litet hemma som en förutsättning. Det förklarar det här med jobb och lön.
– Man kan koppla ihop vissa av vardagssysslorna med veckopengen. Och man kan kunna tjäna in lite extra om man hjälper till med ytterligare grejer. Det är bra med en grund i veckopengen och sen kan man tjäna lite extra. Man ska aldrig bestraffa barn genom att ta bort veckopengen. Det är klassisk inlärningspsykologi. Barn svarar ganska dåligt på bestraffning, men mycket bättre på belöning, säger Reyhaneh Ahangaran.
Hör mer om hur du bygger upp en bra hemmakultur kring pengar i avsnittet Veckopeng och vill ha-tjat med Reyhaneh Ahangaran.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Våga inte dissa det här avsnittet. Pension är kanske inte ditt drömtopic, men en rik framtid är sannolikt nånting du vill åt – och som du bäddar får du ligga som man säger. Shoka Åhrman är sparekonomen med pensionsexpertisen som skapar lugn och trygghet inför pensionssparandet. För egentligen handlar ju pensionen bara om vår framtid – hur vill vi leva och hur mycket pengar vill vi ha.
Shoka Åhrman jobbar till vardags på pensionsbolaget SPP. Hon har även skrivit böcker inom ekonomi och figurerar flitigt i media.
Hur kommer man igång och botar pensionsångesten?
– De flesta av oss känner att man hellre vill göra andra saker, skjuter upp det man tycker är tråkigt. Det är naturligt. Man kan sluta känna att man är ensam i pensionsångesten. Vi har en tendens att nöja oss med belöningar här och nu snarare än framtida belöningar, Det kallas present bias. Är vi medvetna om det så kan vi vara mer förlåtande mot oss själva, och medvetenheten gör att vi bättre förstår syftet med att avstå någonting idag och få en framtida belöning, säger Shoka Åhrman.
Om man vill välja fonder själv till premiepensionen, hur ska man tänka då?
– Man ska tänka som med annan typ av långsiktigt sparande. Ha med dig riskspridning och diversifiering utifrån ålder, hur långt man har kvar till pension och sin egen risktolerans. Är du en sån som tror på hållbara investeringar och vill att dina pensionspengar ska påverka framtiden och miljön så är det enklare att hitta till de fonderna. I fondtorget kan du komma åt en stor mängd fonder.
Det är mycket snack om att kvinnor får sämre pension än män. Hur ser det ut och varför?
– Vi pratar ofta om det som kallas pensionsgapet. Grunden till pensionsgapet – alltså skillnaden mellan män och kvinnor – handlar såklart om flera olika saker. Det är till exempel knutet till det lönegap vi har i inkomster. Vi ser att fler kvinnor tar fler vab-dagar och föräldradagar. Dessa faktorer och livsval påverkar vår slutliga pension. Sen finns det också delar som hänvisar till att kvinnor tar lägre risk i sitt sparande, vilket på lång sikt påverkar avkastningen på den totala pensionen.
Så vad krävs för att jämna ut pensionsgapet? Det och mycket mer pratar Shoka Åhrman om i avsnittet Passion för pension med Shoka Åhrman.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur mycket lönar sig jämställdhet egentligen? Sandra Bourbon, aka Framtidsfeministen, investerar endast i jämställda bolag med sikte på att bli ekonomiskt fri. Portföljen är ett bevis på att jämställdhet gynnar företag.
Sandra Bourbon delar med sig av sin strategi på börsen. Dessutom ger hon sina bästa spartips och guidar i hur man behöver justera sitt beteende för att kunna lägga undan mer pengar.
Hur ser din strategi ut på aktiemarknaden?
– Jag utgår från när jag behöver pengarna. Det var en stor barriär för mig. Jag trodde att man behövde sitta och tajma börsen och hålla sig väldigt insatt. Vill du ha pengarna inom 0-2 år, då ska du ha dem på ett sparkonto, gärna i en nischbank så du får lite ränta. 3-6 år, då har jag dem i en global aktiefond och en blandfond. Där gör jag inget aktivt, utan jag har valt fonder som är billiga, med under 0,5 procent i avgift. Annars äter avgiften upp avkastningen oftast. Längre bort än 7 år så investerar jag pengarna i aktiefonder eller aktier. Halva mitt kapital investerar jag i Framtidsfeministens portfölj, vilket är åtta bolag, säger Sandra Bourbon.
Hur har du valt ut bolagen i din portfölj Framtidsfeministen?
– Jag startade portföljen i maj 2015 och strategin har sett ungefär likadan ut, men jag förfinar den lite hela tiden. Jag har fem steg jag går igenom. Jag tar bolag från Stockholmsbörsen och först kollar jag att bolaget är jämställt. Med jämställt menar jag minst 40/60 fördelning i högsta ledningsgruppen. Jämställdhet och högre lönsamhet är mest korrelerat till ledningsgruppen, lite mindre till styrelsen och inte alls om vd är man eller kvinna. Av Stockholmsbörsens cirka 300 bolag finns ungefär 60 kvar. Sen kollar jag att bolaget ger utdelning. Sen tittar jag på att de växer och har stabila vinstmarginaler. Sen läser jag på om företaget. Förstår jag hur de tjänar sina pengar, tror jag att man kommer vilja ha deras tjänster och produkter i framtiden? Det sista jag gör är att jag ser till att sprida köpen över fem branscher så att jag får en riskspridning.
Du vill bli ekonomiskt fri. Kan vem som helst bli ekonomiskt fri?
– Det finns en som heter Miljonär innan 30 och ekonomiskt fri innan 40 på Twitter. han har skrivit en massa böcker och han har en räkneregel. Sparar du 30 procent av lönen kommer det ta 21 år. Sparar du 50 procent tar det 15 år. Och sparar du 70 procent av lönen, efter skatt alltså, så tar det 8 år. Det handlar inte om hur mycket pengar du tjänar, utan hur mycket du kan investera och hur lite du kan leva på. Hur låga kostnader du har.
Hur håller du dig borta från att ta en kaffe på stan eller äta lunch ute?
– De första två åren sa jag nej till allt. Färska hallon på Ica kostade för mycket för mig. Det kunde jag inte förmå mig att köpa. Då blev det ganska lätt att säga nej till allt. Jag hade säkert inga kompisar kvar haha. Jag pluggade vid sidan av jobbet så jag hade ändå ingen tid över. men sen efter de två åren, då fick jag ångest över att köpa en kaffe ute. 30 kronor – vilken ångestattack. Man kan köra en utmaning med sig själv en månad och säga nej till allt. Då kommer du månaden efter se vad du verkligen uppskattar. Då blir det ingen slentriankaffe eller påse nötter, när du kunnat ta med en näve nötter för fem kronor. Det krävs en beteendeförändring, säger Sandra Bourbon.
Hör mer om Sandra Bourbons livsstil och väg mot att bli ekonomiskt fri i avsnittet Ekonomisk frihet och jämställda investeringar Sandra Bourbon.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Lär dig det viktigaste om aktier och fonder. The basics för dig som vill in på börsen, men också matnyttigt tugg för den som redan börjat investera. Johanna Kull, sparekonom och hållbarhetsansvarig på Avanza, är dagens gäst.
Om man vill börja spara i aktier, var börjar man?
– För det första tycker jag att man inte ska börja med alla pengar på en gång. Vill man börja med aktier, alltså att investera direkt i bolag, då börjar man med en mindre del av sitt sparande. Är det 1 000, 2 000 eller 10 000 kronor beror på ens ekonomi i övrigt. Sen får man välja ut några aktier man tror är värda att investera i, och det finns ju jättemånga att välja på. Man kan välja ett bolag man gillar. Eller så kan man tänka: Vad passar mig som nybörjare? Jag brukar säga att investmentbolag är en typiskt bra nybörjaraktier. Investmentbolag är som en hybrid mellan aktie och fond. Deras affärsidé är att äga och driva andra bolag. Då får man en automatiskt riskspridning direkt, säger Johanna Kull.
Hur sprider man risken på bästa sätt?
– Riskspridning är a och o. Det är superviktigt. Riskspridningen har flera aspekter. Den tydligaste är att inte lägga alla ägg i samma korg. Lägg inte alla pengar på aktier i samma bolag. Då står du och faller med det bolaget. Det kan bli jättebra eller så blir det pannkaka. Ett exempel: Om du har 10 000 kronor och satsar 1 000 i aktier från tio olika bolag så får du en bättre diversifiering och du blir inte beroende av ett enskilt bolag. Satsar man dessutom på olika branscher, då kollapsar inte din portfölj med en bransch. Som i våras, då hade det inte varit superroligt att bara äga hotellbolag, då hade det inte spelat någon roll att man hade en diversifiering mellan aktier. Det hade ändå blivit pannkaka. Det finns en gyllene regel som säger att ha som mål att över tid ha tio olika bolag i fem olika branscher.
Hur funkar det med fonder?
– Då slipper du själv välja ut bolag som är man anser extra köpvärda. Det gör fondförvaltaren åt en. Det finns fonder med olika inriktningar, till exempel Sverigefonder, globalfonder och USA-fonder. Branschfonder som teknik, läkemedel och grön energi. Där kan man också bygga en portfölj av olika fonder. Då får man exponering mot vitt skilda branscher och vitt skilda bolag.
Hur ska man tänka kring avgiften?
– Alla fonder har en fondavgift. Indexfonder har i regel betydligt lägre än aktivt förvaltade, Satsa i första hand på en fonder med låga avgifter, för det har visat sig svårt för aktiva fondförvaltare att slå index. Men, med brasklappen att det inom vissa sektorer eller på vissa marknader kan löna sig att satsa på aktiva förvaltningar. Till exempel småbolagsfonder, ena teknikfonder eller andra branschfonder. En låg avgift är unde 0,3 procents avgift och en högre är 1,2 till 1,5 procent i avgift.
Vilka aktier är bra för börsnybörjare och hur mycket kan man egentligen tjäna? Lyssna på avsnittet Crash course i aktier och fonder med Johanna Kull. Där avslöjas allt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hur sparar man på 2 respektive 5 och 10+ års sikt? Och hur lägger man upp ekonomin när man flyttar ihop med någon eller blir föräldraledig? Det är frågor som dagens gäst Frida Bratt tar sig an.
Frida Bratt är den före detta journalisten som sadlat om till sparekonom på Nordnet. Hon ger praktiska tips utifrån olika sparhorisonter och förklarar varför du inte behöver vara en börshaj för att tjäna pengar på aktiemarknaden. Dessutom ges guidning i hur vi kan lägga upp hushållsekonomin och hur vi kan skapa ett ekonomiskt sett rättvist förhållande.
Hur bygger man upp ett smart sparande?
– Jag tycker att man ska tänka efter hur engagerad man vill vara. Vilken typ av sparare är man, är jag beredd att lägga ner tid? Sparande i aktier kräver research. Det finns inga genvägar. Så är du beredd att lägga ner tid, då kan aktier vara ett alternativ. Men det kan ändå vara så att du ska börja med fonder. Då behöver du inte ha en uppfattning om enskilda bolag, utan du har en förvaltare som du tar rygg på. Vill man göra det enkelt för sig så väljer man en indexfond. Då vet du att du inte betalar för mycket. Vill du krydda med aktivt förvaltade fonder, då måste man göra sin hemläxa, säger Frida Bratt.
Spara på sparkonto då?
– Jag tycker att man ska göra det för sin buffert, men inte för något annat enkelt uttryckt. Pengarna på kontot minskar ju i värde när vi har nollränta. Lockas inte att investera buffertpengarna. Det är ingen bra idé att chansa med dem. Rätt var det är så ska du använda dem och då kan de ha fallit i värde. Hela poängen är att den ska vara lättillgänglig. Men ha inte mer pengar på sparkontot än du behöver.
Hur stor ska en buffert vara?
– Jag försöker att inte komma med pekpinnar. Man måste utgå från sin situation. Har man barn att försörja och bor i villa, ja då behöver man en större buffert än om man är singel och bor i hyresrätt. Säg att man är två vuxna med två inkomster, då kan det vara 3-4 månadslöner. Det är ett riktmärke. När bufferten är full, då kan du börja investera pengar.
Om det är ett par där den ena tjänar avsevärt mer än den andra, hur gör man för att det ska bli rättvist där?
– Det är upp till var och en, men jag tycker att det är rimligt att den som tjänar mer står för en större andel av de gemensamma utgifterna. Det kan vara räntekostnader eller matinköp. Det borde man kunna prata om, men de här diskussionerna är inte så himla enkla. Är man väldigt olika så kommer det visa sig. Prata om det även om det känns tungt och jobbigt.
Vad är fuck off-kapital och hur bra är folk på att spara ihop till det?
– Ett fuck off-kapital, eller dra åt helvete-kapital, är ett sparande som är tillräckligt stort för att göra en förändring av den egna livssituationen. Det kan vara att lämna ett äktenskap, säga upp sig eller starta eget.
– Vi har gjort en undersökning där vi frågade svenskarna om de har ett tillräckligt stort sparande för att ändra sin livssituation, till exempel lämna sitt äktenskap. En av tre har det, så två av tre har det inte. Anledningen till att jag tycker det är en låg andel är eftersom vi har ganska stora utmaningar, framförallt när det gäller bostad. Jag har själv hört att personer lever kvar i relationer för att de inte har råd att separera, eftersom bostadspriserna ser ut som de gör. Därför kan fuck off-kapitalet vara bra att ha. Har jag ett skyddsnät, har jag möjligheten? Bara det kan öka självförtroendet, att om jag vill så kan jag stå på egna ben, säger Frida Bratt.
Hur gör man föräldraledigheten ekonomiskt rättvis och hur sparar man på kort vs lång sikt? De frågorna får du svar på i poddavsnittet med Sparande och relationer med Frida Bratt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vår hjärna hindrar oss från att fatta smarta ekonomiska beslut, men det finns sätt att överlista oss själva. Sparekonomen Christina Sahlberg på Compricer ger oss insikt i hur vi erövrar makten – från oss själva.
Hur gör man en hållbar budget? Det reder dagens gäst ut och går igenom fasta och rörliga kostnader. Kanske viktigast av allt: vi får reda på vad vi kan tjäna in på. Men det finns hinder på vägen mot en trygg privatekonomi. Och den värsta fienden är möjligtvis vi själva. Människans hjärna är inte programmerad till att planera och spara, utan till att överleva och fortplanta oss, menar Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer och som förutom sin ekonomiutbildning har en examen i psykologi.
Hur lägger man upp en bra budget?
– Budget kan låta skittråkigt. Många tänker: Måste jag göra en budget? Då kan man tänka att en budget bara är en sammanställning av vilka pengar som kommer in varje månad, och vilka som går ut. Man tar förra månadens kontoutdrag och tittar hur mycket pengar man gjort av med på mat och kläder. När det gäller saker man inte köper så ofta är det bra att titta på ett helt år. Så sammanställer man utgifter som bolåneränta, hyra etcetera. Sen sammanställer man allt som kommer in, till exempel lön. Sen ser man: Går jag plus minus noll? Har jag något över till sparande? Vill jag lägga mer på nöje och mindre på el? Det handlar om att spara in på det tråkiga så du kan göra mer roligt, säger Christina Sahlberg.
Vilka poster kan man dra ner på, var kan man tjäna in pengar?
– Många tror att det man kan spara mest på är latten, läsken eller snuset – något som är en kostnad varje dag. Och det kan man absolut dra ner på, men de stora kostnaderna är ofta vårt boende, elavtal och försäkringar. Många har samma som ens föräldrar hade, men här är det faktiskt så att otrohet lönar sig. Man ska inte stanna hos samma, man blir inte premierad utan snarare straffad.
Varför är vi människor så usla på att följa våra budgetar?
– Vi är inte skapta för att ta hand om pengar, vi är skapta för att vara på savannen och i grottorna. Vi beter oss likadant fortfarande för egentligen har vi levt 99 procent av vår tid där. Det är så kort tid vi har levt civiliserat och tagit hand om pengar. Vi har en hjärna som reagerar blixtsnabbt utifrån erfarenheter och som inte tittar på statistik eller funderar och tänker. Nästan alla beslut fattar vi automatiskt. Det är beslut som är bra just nu eftersom att vår överlevnad handlar om att reagera blixtsnabbt och inte att planera för framtiden. Vi är inte skapta för att planera så vi måste lura oss själva att göra det, för det går emot vår natur.
Vilka är de vanligaste fällorna man går i?
– Det finns en fallgrop som heter Accumulation bias och den handlar om att vi har otroligt svårt att se att små summor blir stora på sikt. Det handlar om miljoner du förlorar om du köper en läsk eller snus eller tar bilen till jobbet varje dag. Om du äter lunch ute för 80 kronor så blir det 18 000 kronor per år. På ett investeringssparkonto med avkastning så blir det miljoner.
– Det finns också något som heter Status Quo och det handlar om att vi vill att allt ska vara som det alltid varit. Vi är rädda att ändra det vi har, vi är rädda att det blir fel. Det handlar om att om vi på savannen hade en strategi som funkade, varför ändra den och kanske bli dödad? Vi kan till exempel se att två av tre aldrig bytt försäkringsbolag, trots att vi i vårt bakhuvud nog vet att vi blir lurade, säger Sahlberg.
Så hur överlistar man sin egen hjärna? Svaret på det får du i avsnittet Budget och psykologi med Christina Sahlberg.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.