Vetenskapsradion Klotet

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.

Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.

Programmet sände första gången 15 oktober 2023.

Medverkande:

Damian Carrington - miljöredaktör The Guardian

Lena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike

Daniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA

Flora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.

Mats Björsell - klimatanalytiker vid Naturvårdverket

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Musik som spelas i programmet:

• Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and Fall

  Album: Power Tool Sound Effects

  Bolag: Hot Ideas 2016

I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket. 

I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorter

Följ med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått?

Medverkande:

Dani Meyer - alpinist

Ruzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska Davos

Urs Elminger - Gothard Sportbahnen AG

Erik Huss - glaciolog och miljökonsult

Antoine Blanc - service de restauration des terrains en montagne

Ludovic Ravanel - permafrostforskare

Niklas Zachrisson - programledare

Kristian Åström - reporter

Marie-Louise Kristola - reporter

Anders Wennersten - producent

I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning.  

Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.

MEDVERKANDE

Fredrik Sandby – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i Danmark

Erik Bengtsson forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.

Anna Gunnarsson - jurist på Konsumentverket

Tom Calamai - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i Paris

Oana Balalau - handledare och forskare vid Inria–instiutet i Paris

Majkel Sten – mässbesökare

Tony Gunnarsson - utredare vid konsumentorganisationen M Sverige

Fredrik Isaksson - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,

Christian Sandström - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Lasse Edfast - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.

Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.

Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.

Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver.

Medverkande

Anna-Maria Fjällström – renskötare i Arjeplog

Ninis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitet

Sverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm

Niklas Zachrisson - programledare och reporter

Andreas Aldervi - tekniker

Anders Wennersten - producent

Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.

James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.

Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.

MEDVERKANDE

Björn Gunér - reporter Vetenskapsradion

Erik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHI

James Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute

Ilona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms Universitet

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.

-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.

Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.

I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister.

 MEDVERKANDE

Jeannette Eggers - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Petter Kallioinen - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.

Katrin Uba - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitet

Alasdair Skelton – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,

Björn Hassler - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.

James Hansen – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.

Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.

Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  

Programmet sändes första gången i oktober i fjol.

Medverkande:

Johan Frost - älgjägare

Mattias Frost - älgjägare

Tommy - älgjägare

Göran Ericsson - professor i viltekologi vid SLU

Ebba Henning Planck – viltspecialist på Skogsstyrelsen

Niklas Zachrisson - programledare och reporter

Anders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.

Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.

Programmet är en återutsändning från september 2023

Medverkande:

Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTH

Kaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i Göteborg

Paula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boende

Stefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i Bryssel

Pau Garcia - byggnadsspecialist B3

Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energi

Sofia och Joy - kollektivboende

Lasse Edfast - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten- producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.

FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.

Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.

Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  

Programmet är en återutsändning från september 2023.

Medverkande:

Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg
Karin Fritz, matsvinnsexpert Livsmedelsverket
Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet
Jonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i Jönköping
Karin Lindow, matsvinnsexpert Jordbruksverket
Ted Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun
Mattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik
Pradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i Helsingborg

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. 

Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?

"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.

Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014.

Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.

Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen.

Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.

Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.

Niklas Zachrisson - programledare och reporter

Anders Wennersten - producent

Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.

Medverkande:

Mattias Frumerie - Sveriges chefsförhandlare

Björn-Ola Linnér - klimatpolitikforskare

Alice Gimbro Frisk - ungdomsdelegat

Adrienne Sörbom - professor i sociologi vid Stockholms universitet

Emma Modéer Wiking - hållbarhetschef Business Sweden

Niklas Zachrisson - Programledare:

Anders Wennersten - Producent:

Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.

Förenade Arabemiraten är en mix av olja och satsning på en grönare framtid.

Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.

Skriv till oss! [email protected]

Medverkande:

Mikael Höök - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställning

Kristian Åström - Ekots ekonomikommentator

Marie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondent

Niklas Zachrisson - reporter och programledare

Anders Wennersten - producent

Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från öken till rikedom

De sju monarkierna i Förenade Arabemiraten slogs samman till ett land tack vare de stora oljefynden i mitten av 1900-talet. Winston Churchills tidiga politiska karriär och en av historiens mest berömda miljöprofiler Jacques Cousteau, banade väg för oljan som idag lett fram till en oöverträffat snabb ansamling av rikedom och samhällsutveckling i landet.

Leder rekordstort klimatmöte

Fortfarande idag, när Förenade Arabemiraten ska leda vår tids största klimatmöte COP 28 i Dubai, är det den fossila oljan som får samhället att fungera och som dessutom driver vad som kallas för ”mellanösterns mest ambitiösa omställning”.

Veckans ordinarie Klotetprogram läggs ut klockan 18 på torsdag den 30 november.

I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna.

Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet.

Medverkande:

Hassan och Zahraa - barn, närboende till oljefälten

Frqad Youssef Wahab - närboende till oljefälten

Alia - närboende till oljefälten

Rafed Adel Aboud - sjukhuschef, onkolog

Mahdi Hassan - chef för Basras människorättskontor

Fatma - barn, cancersjuk

Abbas al-Hassani - barnkirurg, sjukhuschef

Asem Jihad - talesperson för oljedepartementet

Kaddori Salim - chef Basra Oil Company

Bashir al-Jubbari - närboende till oljefälten

Abdul Halim Ali - meteorolog specialiserad på luftföroreningar

Nuri Abdel Nabi Nasser - professor i miljö och biologi

Ali - ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektorat

Kareem Abd Rekhais - chef för miljödirektoratet

Bashar -anställd vid gasfabriken i Basra

Mohannad -anställd vid gasfabriken i Basra

Marfa Kadhem Al-Asadi - vicechef över gasfabriken i Basra

Noam Raydan - energianalytiker, Washington Institute

Sarah Steimer - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitet

Lina Malers - reporter

Niklas Zachrisson - Programledare

Anders Wennersten - Producent

För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna. 

Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt.

Medverkande

Jan Bohnerth - tidigare anställd Exxon Mobil

Ploy Achakulwisut - forskare vid SEI, Stockholm Environment institute

Filip Johnsson - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola

Fatih Birol - VD för Internationella Energirådet

Haitham Al Ghais - generalsekreterare OPEC

Mikael Höök - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystem

Lauri Myllyvirta - analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina.

Reporter - Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver vara rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp.

SMHI är värd för kursen i klimatanpassning för den som arbetar med skogen.

Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar.

Medverkande:

Alexandra Birger Röör, SMHI
Erik Westin, Skogsstyrelsen
Ingela Olofson, skogsägare
Martin Sundström, skogsägare
Fredrik Daveby, skogsägare
Mattias Sparv, Skogsstyrelsen
Christian Rönnebring, SMHI
Adam Felton, SLU
Anders Egonson, skogsägare
Christina Henriksson, skogsägare
Lars Vikinge, skogsägare
Daniel Värjö, reporter Klotet

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. 

Klotet söker efter den hotade lemuren indrin

Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.

Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI.

 Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Fanny Hedenmo

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Programmet sändes första gången i april i år.

Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.

Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.

Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.

COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.

Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. 

Medverkande i rollspelet:

Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.
USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.
Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.
Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.
EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.
Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.
Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.
Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.

Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.

Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.

Medverkande:
John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet
Mikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitet
Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.

Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.

Korrigering: I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket. 

Medverkande:

Damian Carrington - miljöredaktör The Guardian

Lena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike

Daniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA

Flora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.

Mats Björsell - klimatanalytiker vid Naturvårdverket

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.

Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.

Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  

Medverkande:

Johan Frost - älgjägare

Mattias Frost - älgjägare

Tommy - älgjägare

Göran Ericsson - professor i viltekologi vid SLU

Ebba Henning Planck – viltspecialist på Skogsstyrelsen

Niklas Zachrisson - programledare och reporter

Anders Wennersten - producent

Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.

Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelar

Medverkande:

Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid Energimyndigheten

Kenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kaj Török - hållbarhetschef MAX

Simon Evans - expert Carbon Brief

skriv till oss: [email protected]

Marie-Louise Kristola - Reporter

Niklas Zachrisson - Programledare

Anders Wennersten - producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.

FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.

Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.

Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  

Medverkande:

Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg
Karin Fritz, matsvinnsexpert Livsmedelsverket
Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet
Jonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i Jönköping
Karin Lindow, matsvinnsexpert Jordbruksverket
Ted Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun
Mattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik
Pradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i Helsingborg

Skriv till oss! [email protected]

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.

Medverkande:

Mattias Öberg - toxikolog KI

Herman Afzelius - ordförande PFAS föreningen, Kallinge

Martin Johansson - ledamot PFAS föreningen, Kallinge

Lollo Karlsson - ledamot PFAS föreningen, Kallinge

Eva Lindell-Frantz - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitet

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.

Medverkande:

Anders Jonsson - vd Sundsvall Energi

Ingrid Esbjörnsson - Vattenfall

Per-Erik Persson - Vattenfall

Håkan Johansson - markägare Norberg

Thomas Johansson - vd gruvlagringsbolaget Mine Storage

Anna Wolf - doktor i energisystem, vice vd Power Circle

Niklas Zachrisson - programledare

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Christer Sunesson - reporter

Anders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.

Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.

Medverkande:

Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTH

Kaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i Göteborg

Paula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boende

Stefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i Bryssel

Pau Garcia - byggnadsspecialist B3

Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energi

Sofia och Joy - kollektivboende

Lasse Edfast - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten- producent

Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.

Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.

Niklas Zachrisson – programledare

Anders Wennersten - producent

Medverkande:

Lotten Collin –programledare för Konflikt Sveriges Radio

Marie- Louise Kristola - klimatkorrespondent Sveriges Radio

Maria Wolrath-Söderberg –forskare i klimatretorik vid Södertörns högskola

Gabriele Messori - attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.

Clair Barnes – forskare brittiska Grantham-institutet

Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering. Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör reportage från Irak av frilansjournalisten Lina Malers som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.

Niklas Zachrisson - Programledare

Anders Wennersten - Producent

Medverkande:

Akram al-Salmani - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hetta

Ayad Abdelmoshsen - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i Bagdad

Firas Ali Majeed - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i Bagdad

Muhammad Sahib - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra Irak

Labeeb Kashif al-Getta - grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmer

Mahlagha, Medreke och Abdelrezk - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarna

Majone - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområden

Muhammad al- Moalem - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen Fedek

Dhia Ismael - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridning

Jaafar Jotheri - geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.

Ghosan Shakra Abdallah - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagning

Amer al- Jabri - talesperson för meteorologiska institutet i Bagdad

Abdulrahman al- Mashadani - ekonomiprofessor

Lamis Qatri - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.

Munawar och Hussein al Nimrawi - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarna

Riad Sabti Abbas - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpning

Samir - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.

Vädret har under de senaste månaderna lett till en rad svåra katastrofer. Från Arktis fortsätter larmrapporterna komma om ett allt mindre istäcke och i Stilla Havet har åter väderfenomenet El Nino kommit till liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Danmark slår torkan mot jordbruket och i Ungern sjunker hela tiden vattennivån i landets största sjö.

Norra Italien och norra Sverige har drabbats av kraftiga översvämningar. I andra delar av länderna skapar tvärtom torkan stora problem.

Hör de senaste från forskarvärlden om vad de senaste observationerna säger om hur långt klimatförändringarna nått hittills och få en framåtblick mot vad som kan vänta. Fokus blir på vatten- och isförhållandena på jorden.

Medverkande:

Michael Tjernström - professor i meteorologi, forskningsledare på isbrytaren Oden

Marie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondent

Johan Rockström - professor i miljövetenskap. Chef för Potsdam-institutet i Berlin.

Erik Kjellström - professor i klimatologi

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Följ med till Grimsås i Västergötland - en av platserna i Sverige där ett företag planerar för att återuppta torvbrytning i industriell skala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Torvmossar binder kol och är därför bra för klimatet - så länge det lämnas orörda och inte torrläggs. Planerna att återta verksamheten väcker därför protester bland närboende och aktivister.

Samtidigt experimenteras det såväl med att försöka hitta ersättningsalternativ till torven som att finna nya användningsområden för den.

Medverkande:

Åsa Kasimir - torvmarksforskare

Rita Larsson - projektledare Neova

Jan Mastera - länsmiljömästare Länsstyrelsen Västra Götaland

Jens Ekdal - Grimsåsbo /Grimsås samhällsförening

Jesper Rydin - Grimsåsbo /Grimsås samhällsförening

Helen Wahlgren - talesperson organisationen Återställ våtmarker

Johan Dahlenborg - odlingsansvarig, Essunga plantskola

Frida Nygård - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.

Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.

Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.

Medverkande:

Lisa Öberg - fjällekolog

Tomas Roslin - ekolog

David Thurfjell - religionshistoriker

Sverker Sörlin - miljöhistoriker

Sara Sällström - reporter

Anna-Karin Ivarsson - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konsumtionens klimatskuld växer och växer och utsläppen från den är idag mångdubbelt större än vad jorden klarar av i längden. Koldioxidbudgeten krymper för varje dag och i juli 2029 är den slut enligt Mercator Research Institute.

"59 days challenge" i Östersund engagerar 150 personer.

Det finns privata initiativ med ambitionen att leva klimatvänligare genom att minska på utsläppen. Klotet besöker Östersund där anställda på sju företag just nu minskar sina utsläpp av växthusgaser genom att sluta äta nötkött, minska på bilåkandet, matsvinnet, shoppandet och duschtiden. Den 1 juni är utmaningen "59 days challenge" över för denna gång. Första gången var 2019 när hotellet genomförde 59-dagarsutmaningen i samband med att två VM arrangerades i Östersund. Från det att det ena VM:et började och det andra hade sin sista dag var det just 59 dagar.

Vad behövs enligt forskningen för att medelsvensson ska ändra sina vanor och beteenden och hur långt räcker det? Samtidigt är det de allra rikaste i världen som släpper ut mest genom sin konsumtion.

Medverkande:
Nicki Eby, hotelldirektör, Oliwia Frimert, receptionist, Adam Lagerblad, kökschef, Simone Engqvist, avdelningsledare på Clarion Hotel Grand i Östersund.
Kristina (Kicki) Berger, regionchef, Ludde Lorentz, it-konsult på it-konsultbolaget Cygni i Östersund.
Misse Wester, professor vid Lunds universitet, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet.
Carl Dalhammar, docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.
Yvonne Augustsson, textilsakkunnig på Naturvårdsverket.
Kimberly Nicholas, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.
Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, chef för  forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.

Stycket från Örebro teater, Nästa andetag, är skrivet av Duncan MacMillan och översatt av Joachim Siegård. Skådespelare: Maria Simonsson Thulin och Hans Christian Thulin. Reporter i Örebro: Alfred Wreeby.

Dokument som nämns i programmet: Politik och styrning för hållbar konsumtion och SOU2022-15, Sveriges globala klimatuttryck.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Med föråldrat skogsbruk, varmare klimat och långvarig torka ökar risken för svårsläckta och förödande skogsbränder. I USA är Kalifornien särskilt hårt drabbat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Delstaten har en av världens bästa och mest välutrustade brandbekämpningsmyndigheter. Där finns pengarna och kunskapen. Men varför lyckas ändå inte regionen hantera sina förödande skogsbränder, som i grunden är en viktig och naturlig del av miljön.

Reportage av Klotets Niklas Zachrisson och Gustaf Klarin från deras tidigare resor i landet.

medverkande

Jeff Gould - brandskyddsrådgivare och administratör

Sweed Hansky -fårägare

Garrett Dickman - brandman skogsekolog

Bernard Spielman - brandbefäl

Keith Wade - brandman

Scott Stevens - skogsbrandsprofessor UCLA

Audrey Rossbach - ekologistuderande och brandbekämpare

Niklas Zachrisson - programledare och reporter

Gustaf Klarin - reporter

Anders Wennersten - producent

Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna. 

Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.

MEDVERKANDE

Erland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogen

Jan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.

Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLU

Kelsey Perlman - miljöorganisationen Fern

Mia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarna

Viveka Beckeman - VD för Skogsindustrierna

Martin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Kalmar

Martin Pigeon - på den Brysselbaserade miljöorganisationen Fern

Peter Kullgren - landsbygdsminister

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det täcker merparten av Sveriges yta: skogslandskapet.

Men debatten har pågått länge om hur den marken ska tillvaratas.

Biologisk mångfald står mot ekonomiska värden.

Politik på svensk nivå står mot en på europeisk där bland annat de sista riktigt gamla skogarna ligger i potten.

Hör Klotets reporter Daniel Värjö i hans första av två program om den svenska skogen där intressen drar åt olika håll vad gäller även trädens viktiga roll att binda kol.

Ytterst är det en fråga om hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka.

MEDVERKANDE

Erland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogen

Jan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.

Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLU

Per Bolund - Miljöpartiets språkrör

Kelsey Perlman - miljöorganisationen Fern

Ulf Kristersson - statsminister

Charlotte Nilsson - presskommunikatör Regeringskansliet

Erik Hellberg Meschaks - Naturvårdsverket

Mia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarna

Viveka Beckeman - VD för Skogsindustrierna

Martin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i Kalmar

Antonio Guterres - FN:s generalsekreterare

Peter Kullgren - landsbygdsminister

Mattias Lundblad - forskare vid institutionen för mark och miljö, SLU

Daniel Värjö - reporter

Niklas Zachrisson - programledare

Anders Wennersten - producent

Nu kommer de på löpande band: storsatsningarna inte bara på att producera e-metanol och andra nya bränslen som krävs för den stora klimatomställningen utan även de pipelines och ledningar som krävs för att få fram energin till fartyg, flygplatser, hushåll och industrier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Parallellt med redan befintlig infrastruktur i Sverige som vägar, järnvägar och kraftledningar behöver ytterligare ett distributionsnät byggas upp – för vätgas och så kallade elektrobränslen. För det planeras inom bara några år investeringar över hela landet för mångmiljardbelopp. Och det är bråttom för att täcka de växande energibehoven.

Reportage av Christer Sunesson om byggprojekt längs Norrlandskusten och samtal med forskare och med Sveriges Radios Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén om vad som krävs för att gå i mål med några av de riktigt stora infrastrukturprojekten i modern tid i Sverige.

Medverkande:

Hans Kreisel, vd för Nordion

David Kilberg, klimatchef på Naturskyddsföreningen

Göran Lindbergh, professor i elektrokemi på KTH

Peter Enå - vice vd Inlandsbanan

Claes Fredriksson - vd Liquid wind

Rickard Pellny - strateg på infrastruktur Övik energi

Magnus Svensson - inköp- och logistikdirektör SCA

Cathrine Essén - kapten MV Ortviken

Frans Timmermans, EU:s klimatkommissionär

Niklas Zachrisson - Programledare:

Anders Wennersten - Producent:

Information: Från och med denna vecka sänder Klotet nya program i P1 först på söndagar klockan 16:03 till skillnad från tidigare på onsdagar 14:03. Onsdagstiden kvarstår dock som repristid för programmen. Som pod läggs ett nytt Klotet ut varje torsdagskväll.

I generationer har diken grävts över hela landet för att torrlägga fält och åkrar, mossar och myrar. Allt för att få fram mer odlingsbar mark. Men priset för miljön och klimatet har blivit allt tydligare: det har slagit mot den biologiska mångfalden och det har ökat utsläppen av växthusgaser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt med ökad forskning som visar på att våta marker kan bli ett av landets främsta vapen i klimatkampen, har aktivister limmat fast sig på motorvägar med kravet på regeringen att göra mer för att minska utsläppen från de utdikade markerna. I två års tid har Skogsstyrelsen haft det konkreta uppdraget att återställa våtmarker i klimatsyfte. Men just det, som både forskare och aktivister beskriver som en snabb och enkel åtgärd för klimatet, visar sig gå väldigt, väldigt långsamt.

Medverkande: Romina Pourmokhtari: klimatminister, Åsa Kasimir: våtmarksforskare, Helen Wahlgren: aktiviströrelsen Återställ våtmarkerna, Hillevi Eriksson: Skogstyrelsen, Rikard och Marianne Åkesson: lantbrukare,

Reporter och programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Mer om återställandet av våtmarker i Sverige:

Ekot Fördjupning 2020, Torvmossen – klimatbov eller miljöhjälte?
Ekot 2020, Utlovade pengar för våtmarker väntas frysa inne
SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbomben
SVT Uppdrag Granskning 2021, Klimatbov i ny förpackning
SVT Uppdrag Granskning 2022, Klimatbomben - Vad hände sen?
P3 Nyheter Dokumentär 2022, Klimataktivisterna och motorvägsblockaderna
Naturmorgon 2023, Våtmarker värda att värna

Boken ”Vatten Land" 2022 av Bo Landin och Lennart Henriksson
Tidningsreportage 2022 i Dagens Nyheter om aktivisterna och om våtmarkerna som stridsfråga

Rapport från Naturvårdsverket 2009: Våtmarksinventeringen - Resultat från 25 års inventeringar
Rapport från Skogsstyrelsen 2023: Att genomföra åtgärder för att återväta utdikade våtmarker

Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. 

Klotet söker efter den hotade lemuren indrin

Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen.

Medverkande: Alexandre Antonelli, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. Youssuf Martin, direktör Mitsinjo, Gaëlle Borgia, klimatjournalist. Jean-Philippe Palasi, grundare för organisationen INDRI.

 Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Fanny Hedenmo

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Elbehovet i Sverige förväntas bli fördubblat inom drygt tio år. Vindkraften ses av många som den snabbaste vägen att öka elproduktionen. Men tillståndsprocesserna är ofta krångliga och motståndet kan vara starkt, såväl från närboende till planerade vindkraftsparker som från kommuner, försvaret och andra myndigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotet handlar idag om behovet av en snabb elutbyggnad och hur snabbt vindkraften kan spela en tyngre roll för att nå dit.

Reportage från Vikbolandet utanför Norrköping och planerna där på en större havsbaserad park.

Medverkande:

Filip Johnsson - professor i energiteknik, Chalmers Tekniska Högskola

Vivi Samuelsson - närboende den planerade vindkraftsparken

Per Edström - projektledare Svea Wind offshore

Thomas Hallberg - ansvarig för tillstånd vid branschorganisationen Svensk vindenergi

Jan Darpö - professor i miljörätt vid Uppsala Universitet

Peter Ardö - domare vid mark- och miljödomstolen i Växjö

Peter Tornberg - affärsutvecklingschef OX2

Johan Bagge - närboende den planerade vindkraftsparken

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna Nilsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

Det brådskar - det är FNs klimatpanels budskap. Mänskligheten måste halvera utsläppen på sju år. Max 1,5-grader kan nås men det är bråttom. Redan med 1,1 graders nuvarande uppvärmning är de dåliga konsekvenserna kännbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotet diskuterar senaste IPCC-rapporten med polarforskaren och meteorologiprofessorn Michael Tjernström och professor Line Gordon som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.

Det här årtiondet blir avgörande för att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader och de åtgärder som görs nu kan få konsekvenser för den närmaste framtiden även tusen år framåt. 
Det konstaterar FNs klimatpanel IPCC i den nya stora rapporten, "syntesrapporten" som sammanfattar de senaste årens rapporter.

Fem viktiga slutsatser i rapporten:

1.          Det är människans utsläpp av växthusgaser, från förbränning av fossila bränslen, som är orsaken till den globala uppvärmningen, som nu är 1,1 grader jämfört med förindustriell tid. Det är otvetydigt enligt IPCC. 

2.          Konsekvenserna är redan här med omfattande förändringar i klimatet, i haven, på polarisar och glaciärer och de livsmiljöer vi lever i. Redan nu har det lett till extremväder och andra negativa effekter runt om på Jorden. Effekterna är värre än vad IPCC angav i den förra rapporten, som kom för nio år sen. Det är ett hot mot människans och jordens hälsa. De utsläpp som redan skett innebär en halv meters havsnivåhöjning globalt, att natur och människor drabbats och att det har blivit svårare med mat- och vattenförsörjning i delar av världen. Värst drabbas fattiga länder i syd.

3.     Det är troligt att uppvärmningen kommer att överstiga 1,5 grader det här århundradet eftersom ländernas åtgärder är otillräckliga. Utsläppen måste börja vända omedelbart och gå ned till noll år 2050. Men utsläppen ökar fortfarande. Och den mängd koldioxid som kan släppas ut för att klara 1,5 grader, koldioxidbudgeten, är slut det här årtiondet om utsläppen fortsätter som nu. Nuvarande utvinning av fossila bränslen spräcker chansen att klara 1,5 grader. Fortfarande satsas mer på utvinning av fossila bränslen än på klimatåtgärder och klimatanpassning. 

4.     Det går fortfarande att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Men fönstret stängs snabbt för att säkra en hållbar framtid för alla. Antagligen kommer uppvärmningen att överstiga det, men kan med åtgärder som minskar mängden koldioxid i atmosfären sänkas igen. 
Vad vi gör det här årtiondet får konsekvenser för 1000-tals år framåt. Varje decimal mindre gör stor skillnad i hur allvarliga konsekvenserna blir både i närtid och på längre sikt.

5.     Lösningarna finns. Både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och åtgärder för att begränsa uppvärmningen. Men det krävs omfattande och snabba åtgärder och tempot måste öka. Det handlar om att kraftigt minska användningen av fossila bränslen. 
De åtgärder som är billigast och har störst potential till utsläppsminskningar är mer sol- och vindenergi och att minska metanutsläppen från utvinningen och produktionen av fossila bränslen. 
Naturliga åtgärder har också stor potential. Det handlar om att begränsa exploateringen av naturliga ekosystem, öka kolinlagringen i jordbruk och restaurera ekosystem, som våtmarker och mangrove till exempel och att hindra avskogning och även återbeskoga. Andra billiga åtgärder beteendeförändringar: byta till elfordon, mer kollektivtrafik och cykling och mer hushållningen av energi, energieffektivitet.

Medverkande:

Michael Tjernström, polarforskare och professor i gränsskiktsmeteorologi vid Stockholms universitet. Line Gordon, professor i hållbar utveckling vid Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Daniel Värjö, reporter på Klotet.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anna-Karin Ivarsson

Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?

Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.

1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?

Medverkande:
Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.
George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.

Litteratur som nämns i programmet:
Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan Lindgren
Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. Jylhä

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.

Ifall temperaturen går över 45 grader varnar vi med en röd färg.

Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.

Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länder

Medverkande:

Dr Priya Dutta - Indiska Folhälsoinstitutet

Mahaveer Golecha - Indiska Folhälsoinstitutet

Debashish Hayah - arkitekt och professor

Rajnish - företaget Amazon i New Delhi

Gautam Shekhar - callcenterarbetare Dehli

Izabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författare

Reporter: Marie-Louise Kristola

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna.

 -Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet.

 Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.

Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm.  

Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.

Medverkande

Ingemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gård

Wolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska Östergarnslandet

Gunnar Bendelin -  vd för Nygarn Utveckling

Jörgen Lööf - vd för ElectriCity

Fredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaper

Claes Vendel Nylander - jurist vid Energimarknadsinspektionen

Magnus Jennerholm - Energicentrum, Region Gotland

Kalle Blomberg  - vd Gotlands elnät AB

Sara Sällström – reporter Vetenskapsradion

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.

Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.

EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.

Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.

Medverkande:

Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.

David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.

Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom

Håkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.

Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).

Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.

Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.

Niklas Zachrisson - Reporter

Olle Sjöström - Musik

Anders Wennersten - Producent -

Musik som spelats i avsnittet

Staatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin Britten

Staatsorchester Stuttgart

Arvo Part Tabula Rasa

Etikett: ECM New Series

Norrlåtar - Visa från Erkheikki

Album: Folkmusik från Norrbotten

Bolag: Universal Music Ireland Ltd.

Sergio Cammariere - Oggi

Album: Sul Sentiero

Bolag: Capitol Records

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bangladesh skördar framgångar i försöken att möta klimatförändringarnas utmaningar.
Livsvillkoren i landet har alltid präglats av havet och floderna, av ständiga översvämningar och av jorderosion. Att flytta och anpassa sig är inget nytt för invånarna men den globala uppvärmningen har skapat intensivare väderförändringar. Havsvattennivåerna höjs och jorden längs kusten blir allt saltare. Tillgången till dricksvatten försvåras, mat och boende ställs på sin spets mer nu än tidigare.

Men Bangladesh fortsätter anamma ny teknik och nya metoder för att hantera förändringarna.

Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har rest till södra Bangladesh för att titta närmare på olika klimatanpassningar när jorden blir saltare, flyktingströmmarna ökar och utsädet behöver förändras.

Medverkande:

Aklima Parvin - klimatflykting

Sheikh Abdur Rahman - borgmästare i staden Mongla

Mohammad Liakath Ali - chef över avdelningarna för klimatförändringar och urban utveckling samt katastrofhantering på Bangladesh största frivilligorganisation, Brac

Saleemul Huq - klimatforskare och chef för International Centre for Climate Change and Development på Independent University i Dhaka

Zainal Abedin - ansvarar för utbildningsinsatserna i Khulnadistriktet i södra Bangladesh.

Debdas Mandal - lantbrukare

Amarendranath Biswas - forskare vid Soil Resource Development Institute under jordbruksdepartementet

Asadul Hoque - arbetar för den icke-statliga organisationen Rupantar.

Easminur Rahman Linkon - rektor vid Gaburas högstadieskola

Tamanna Akter Akhi - student

Tahfimul Huq Joy - student

Gustaf Klarin - reporter Vetenskapsradion

Reporter: Naila Saleem

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.

Sverige kan spara mer el.

Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.

Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag. 

Medverkande: Doris Johansson, elkund i Ludvika, Jacob Holgersson, energirådgivare för Ludvika kommun, Markus Wråke, vd för Energiforsk, Håkan Möller, kvalitets- och miljöansvarig och Daniel Grankvist, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, Veronica Eade, Energimyndigheten,  Claude Turmes, energiminister i Luxemburg, Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson och Johan Tollgerdt

Producent: Anders Wennersten

Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.

EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.

Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.

Medverkande:

Mattias, Johnny -  Jägare Almhöjdens vargrevir.

David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.

Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i Rom

Håkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.

Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).

Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.

Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.

Niklas Zachrisson - Reporter

Musik - Olle Sjöström

Producent - Anders Wennersten

De närmaste åren väntas en återvinningsindustri växa sig starkare kring att göra en slags textilmassa av gamla utslitna kläder och av det göra nya tyger och textilier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bara i Sverige bränns årligen tusentals ton tyg som istället skulle kunnat tas tillvara som ny råvara. I Sundsvall har företaget Renewcell ambitionen att bli ett av världens största inom återvinning för textilier. Men i väntan på bättre logistik för insamling i Sverige importeras idag textilierna från Kina och andra delar av Asien. Miljövinsten med att återvinna textilier minskar alltså genom långa transporter över världshaven.

Hör reportage och samtal med näringsidkare och experter om villkor och möjligheter framöver för en bransch som ligger i startgroparna.

Medverkande:

Monica Johansson - engagerad för kommunal textilåtervinning

Jonas Strandberg - affärsområdeschef vid MittSverige vatten och avfall

Henrik Dahlberg - platschef Renewcell

Patrik Lundström - vd Renewcell

Birgitta Losman - hållbarhetsstrateg vid högskolan i Borås.

Rebecka Uggla - sakkunnig i textil på Naturvårdsverket

Reporter: Christer Suneson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Regeringen sätter gruvor och industrins omställning i fokus. Pressen ökar nu på Sverige att i närtid minska koldioxidutsläppen. Unionen har ökat klimattakten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Omställningen till det fossilfria hastar. Och en halv kilometer under marken i Kiruna ligger fyndet som det blev så mycket tal om under Sveriges första EU-möte i Kiruna under innevarande halvårs ordförandeskap. Enligt LKAB kan fyndet ge en miljon ton sällsynta jordartsmetaller som ska underlätta för den gröna omställningen – såväl i Sverige som i EU. Metaller som kan användas till exempelvis motorer i framtidens elbilar. 

Men samer är oroliga för att gruv- och industrisatsningarna i norr förstör naturvärden och hotar renskötseln.

Klotet var med i Kiruna när hela EU-kommissionen, 80 journalister, näringsliv och regering på plats diskuterade miljö- och klimatpolitik. På bordet ligger frågor om naturrestaurering, skogsbruk, utsläppshandel, och inte minst också den gröna omställningstakten.

Medverkande:

Ulrika Huhtaniska - kommunikatör LKAB

Ebba Bush - energi- och näringsminister

Jan Moström - vd LKAB

Niklas Johansson - direktör för kommunikation och klimat på LKAB.

Håkan Jonsson - styrelseordförande för Sametinget

Maria Unga - reporter på Sameradion

Matti Blind Berg - ordförande Samernas Riksförbund

Karin Kvartfordt Niia - Gabna sameby

Daniel Engström Stenson - handläggare på Naturvårdsverkets klimatavdelning

Anna Lindhagen - skötselenheten Naturvårdsverket

Virginijus Sinkevičius - EU:s miljökommissionär

Maria Sunér - vd Swemin

Ursula von der Leyen - ordförande EU-kommissionen

Ulf Kristersson - statminister

Martin Kinnunen, miljö- och klimatpolitisk talesperson SD

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Anders Wennersten

I försöken att få ner priset på el pågår en ständig jakt efter att producera mer. Men parallellt med det och mer i det tysta försöker forskare att utnyttja kraftledningarna bättre så att mer el kan distribueras i dem samtidigt som mindre el går till spillo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén besöker bland andra forskare vid lärosäten och energibolag i ett program om hur det svenska elnätet till elkonsumenterna behöver och kan moderniseras. Rätt mängd el ska lättare finnas på plats vid rätt tillfälle.

Medverkande:

Lars Nordström, professor i elkraftteknik

Bo Normark, expert på eltransmission, styrelseledamot Svenska Kraftnät

Emad Zand, chef för utvecklingen av batterisystem vid Northvolt

Tomas Kåberger, professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola

Björn Jacobsson, forskningsledare på Hitachi i Ludvika

Linnea Gustafsson, driftsingenjör Ellevio

Yvonne Ruwaida, elkraftsingenjör Vattenfall Eldistribution

Göran Ericsson, forsknings- och utvecklingschef på Svenska kraftnät

Peter Stengård, projektledare för brytarutveckling på Hitachi i Ludvika

Emma Nehrenheim, hållbarhetschef Northvolt

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Ulrika Björkstén

Producent: Anders Wennersten

Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespndent
Anna-Karin Ivarsson, reporter
Daniel Värjö, reporter

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.

Medverkande:
Martin Emtenäs, journalist och författare
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Lova Eveborn - ungdomsrepresentant
Torbjörn Eberhard - förhandlare för EU

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Sara Sällström
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.

Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.

2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.

FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.

Medverkande:

Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.

Sam Dupont, biolog vid Göteborgs universitet.

Isabella Lövin, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,

Richard C. Thompson, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Therese Uddenfeldt och Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

I kampen för att minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa temperaturökningen på jorden är utsläppen av metangas centrala att få ner. Men utsläppen från bland annat industrier och rörledningar ökar och sker i stor utsträckning helt i det dolda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotets reporter Daniel Värjö kommer i en granskning för programmet Kaliber ett steg närmare sanningen hur stora de dolda utsläppen egentligen är. Delvis genom ett projekt där forskare med hjälp av drönare mäter vilka mängder metangas som år efter år läcker ut från raffinaderier och andra verksamheter nästan helt utan myndigheternas kontroll.

--Att minska metangasutsläppen är enda sättet att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader.

Det säger metangasforskaren Lena Höglund Isaksson.

EU:s roll och mål

Hör också om hur EU försöker få ned metanutsläppen inom energisektorn med 58 procent till 2030 jämfört med 2020. Något europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) anser är möjligt just eftersom utsläppen till stor del beror på läckage som relativt lätt går att åtgärda.

Medverkande:

David Bastviken - professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet

Mats Björsell - klimatanalytiker Naturvårdsverket

Heléne Fritzon - EU-parlamentariker (S)

Carolina Urmeneta - organisationen Global Methane Hub

Samuel Brohede - mätföretaget Fluxsense

Gustav Gerdes - drönarpilot

Lena Höglund Isaksson - metanforskare vid Internationella institutet för tillämpad systemanalys utanför Wien i Österrike

Sara Mälbrink - Länsstyrelsen Västra Götaland

Eric Zinn - hållbarhetschef Göteborg Energi

Johan Skansing - drift- och underhållschef Gasnätet Stockholm

Benny Johansson - terminalledare Gasum

Saila Horttanainen - kommunikationschef Nordion Energi

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.

Medverkande:

Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

"Omställningen måste gå fortare", "kaotiskt och inte särskilt kreativt", "det är med en sorg jag är här". Några röster från Klotets sändning från konferenscentret i Sharm el-Sheikh med bara två dagar kvar av FNs klimatmöte 2022, COP27.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världen går mot en temperaturökning på minst 2,5 grader Celsius om inte utsläppen minskar snabbt. Enligt Parisavtalet ska till exempel Sverige minska sina utsläpp med 63 procent från 1990 års nivå till 2030. Med nuvarande budget kommer inte den svenska regeringen att nå utsläppsminskningsmålen.

Klimatministern Romina Pourmokhtari säger att hon tror att Sverige ska nå målen

Klotet möter Sveriges klimatminister på FNs klimatmöte i Egypten och samlar forskare, aktivister, näringslivsrepresentanter och Sveriges chefsförhandlare till ett samtal om klimatförändringarna, temperaturökningen, dess konsekvenser och hur förhandlingarna går på mötet som i år handlar mycket om vem som ska betala för de skador och förluster som klimatförändringarna innebär.

Volvo Cars hållbarhetschef Anders Kärrberg: ”För det första så kan man ju konstatera att budgeten för klimat och miljö går ned med fem miljarder och bara det är en signal till omvärlden som är väldigt olycklig – Sverige har under många år varit ett föredöme för många länder”.

Medverkande:

Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare, Amanda Björksell, Sveriges unga delegat, Jefferson Estella, Filippinerna, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Romina Pourmokhtari, Sveriges klimat- och miljöminister, Anders Kärrberg, hållbarhetschef, Volvo Cars, Jonas Wallmander, vd för energilagringsbolaget Azelio, Michael Tedengren, korallrevsforskare vid Stockholms universitet, Malaika Mikaelsson, doktorand vid Linköpings universitet som forskat på skador och förluster för små önationer i Stilla havet, Bernt Nordman, klimatexpert på Världsnaturfonden i Finland.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Värdlandet Egypten är redan hårt drabbat av klimatförändringar. Höjda temperaturer och salt som förstör jordbruksmark följer i dess spår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Reportage av SR:s mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om några av de miljöproblem som drabbat Egypten, däribland invasiva larver som försvårar för jordbrukarna. SR:s Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar om försaltningen som även den slår mot spannmålsodlarna och vi får en rapport av Ekots reporter Mona Hambraeus från mötet i Sharm El- Sheik.

Ulrika Francke, ordförande för internationella standardiseringsorganisationen, ISO. är en av de svenska deltagarna vid klimatmötet och hoppas kunna minska problemen med greenwashing.

Hör också en rapport av Klotets reporter Daniel Värjö från den stora PFAS-rättegången som under veckan pågår i hovrätten i Malmö mellan Ronneby kommun och Kallingeborna.

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Klimatmålet att bromsa temperaturökningen vid 1.5 grader ter sig alltmer avlägset. I nuvarande utsläppstakt går det snarare mot tre eller fyra grader.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kommer en sådan värld att se ut?
När inträffar egentligen de olika så kallade tröskelpunkterna som startar oåterkalleliga dominoeffekter vilka i sin tur bara påskyndar utvecklingen med allt svårare väderkatastrofer, smältande isar och tinande tundra som läcker metangas. Samtidigt kan effekterna av exempelvis förändrade växtzoner också bli positiva. 

Klotets reporter Lasse Edfast söker svar på hur växter och djur kan påverkas av en tre grader varmare värld. Kommer det gå att odla kaffe som tidigare? Innebär en uppvärmning på 3-4  grader inte bara slutet för fjällsippan utan även för den mänskliga civilisationen så som vi känner den..?

Medverkande: Melissa Maxter, hållbarhetsstrateg i Laholms kommun, Anousch Muradya, beredskapshandläggare på länsstyrelsen i Halland, Johannes Stripple, docent i statsvetenskap, Lennart Wikström, lantbrukare,  Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Tomas Roslin, professor vid Institutionen för ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, Alexandra Nicoleris, bitr. lektor Lunds universitet,

Reporter: Lasse Edfast
Programledare Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.

Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.

Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.

Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.

Programmet sändes första gången i april i år.

Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.

Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. 

Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Bristen på elenergi riskerar bli alltmer skriande. Men över hela världen pågår en forskning och utveckling för att i högre grad kunna omvandla vågor och tidvattenströmmar till elektricitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att nå dit krävs dock framsteg så att tekniken bland annat kan stå emot de stormar som samtidigt väntas bli allt vanligare i framtiden.

Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har träffat svenskarna som är med i det globala racet för att bättre kunna utnyttja de enorma energimängder som finns i havets rörelser. 

Detta program sändes första gången den 12 oktober 2022.

Medverkande: Stefan Björklund, teknisk chef, Noviocean, Jan Skjoldhammer, vd och uppfinnare, Noviocean, Jens Engström, docent vid Uppsala universitet, Anders Jansson, medgrundare Minesto numera affärsutvecklingschef på Corpower Ocean, Martin Edlund, vd på Minesto, Magnus Fredriksson, utvecklingschef Minesto, Martyn Hann, forskare vid universitetet i Plymouth, England, Emma Edwards, forskare och postdoc vid universitetet i Plymouth.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.

Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.

Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporteras

Enligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.

–När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.

Det säger professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.

Medverkar gör också: Hans Chen, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, Philippe Ciais vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, Björn-Ola Linnér, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.

Medverkande bland andra: 

Marlene Coulomb – solkraftsparksmotståndare

Jean-Yves Grandidier – vd för energibolaget Valorem

Joaquin Mas - vd på energikooperativet Enercoop

Bengt Stridh  - solcellsforskare Mälardalens universitet

Ana Bareira  - chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid  

Reporter: Marie-Louise Kristola

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Gränsen till landets torrare väst har enligt en forskningsstudie flyttat sig omkring 16 mil österut sedan 70-talet. I delstater som Nebraska och Kansas tvingas nu alltfler jordbrukare försöka anpassa sig till hetare somrar med mindre nederbörd och generellt mer begränsade vattenresurser

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nivåerna i stora sjöar kan ligga många meter under de normala och temperaturerna har även i centrala delarna av USA varit rekordhöga. Samtidigt har skogsbränder härjat på ett sätt som inte skett tidigare.

–Vi ser varje dag hur våra grödor torkar bort.

Det säger jordbrukaren Debbie Borg i Nebraska som Klotets reporter Anna Gjöres besökt.
Hör också om forskaren och professorn i jordbruksekonomi Nick Brozovic om vad jordbrukare nu behöver göra för att klara de nya förutsättningarna. Åtgärder som kan handla om att förädla sina grödor och om att hitta nya effektivare sätt för att sköta sin bevattning.

Medverkande:

Debbie Borg - jordbrukare i Nebraska

Nick Brozovic - professor i jordbruksekonomi

Nate Nielsen - förman på Kingsley dam

Felicia Marcus - Stanforduniversitetets program Water in the West

Roric Paulmann - jordbrukare Nebraska

Bo Landin - biolog, författare, vetenskapsjournalist

Reporter: Anna Gjöres
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?

"Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.

Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister.

Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.

Här är några av svaren:

”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”

” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.

”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet”

”Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”

Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna  och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.

Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:

Helena Gellerman, L

Jessica Rosenkrantz, M

Kjell-Arne Ottosson, KD

Martin Kinnunen, SD

Lorentz Tovatt, MP

Rickard Nordin, C

Elin Segerlind, V

och Annika Strandhäll, S miljö- och klimatminister

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.

Stort paket som inte når målet

Men trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen.

Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?

Medverkande:

Kevin Noone, klimatforskare.

Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare,

Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA kommentator och Ekots utrikeschef

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna. Programmet är en återutsändning från 11 maj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.

Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkät

Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.

Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.

Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.

Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.

Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.

Medverkande:

Markku Rummukainen, klimatforskare

Anna-Karin Ivarsson, reporter

Daniel Värjö, reporter

Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SR

Maria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SR

Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

Att hålla rent i naturen från gamla pizzakartonger, att få bort stora soptippar och att minska antalet gödselhögar kan både göra det vackrare och påverka miljön positivt. Men det har också ett miljöpris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många djurarter trivs i gödslet och i soptipparna, tvestjärtar krälar i ruttnande bortslängda kartonger och avfallet som tas tillvara för att bli biogas är livsmiljö för både flora och fauna.

Hör om vad som händer när ekonomiska intressen prioriteras framför ekologiska och när biologisk mångfald städas bort. Men också exempel som inom skogsbruket där uppstädningen, av miljömässiga skäl inte längre sker lika frenetiskt.

Medverkande:

Mattias Forshage, entomolog, Naturhistoriska Riksmuseet

Mats Jonsell, lektor Sveriges lantbruksuniversitet

Miljöanalysspecialist Henrik Thurfjell från Artdatabanken

Reporter: Gustaf Klarin

Svenska ungdomar i föreningen Aurora ska stämma staten för att de tycker att den gör för lite för att nå klimatmålen och för att klimatmålen dessutom är otillräckliga. Med en grupptalan bjuder de in alla i Sverige under 26 år att vara med och stämma staten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt Parisavtalet ska utsläppsminskningarna som krävs fördelas på ett rättvist sätt. Men världens länder har inte enats om ett sätt att räkna det på. Även om Sveriges klimatmål är bland de mest ambitiösa i världen är de inte i linje med Parisavtalets temperatur- och rättvisemål, enligt forskaren Isak Stoddard på Uppsala universitet. En annan forskare, Johannes Morfeldt på Chalmers, säger att det beror på hur man räknar.

Medverkande: Från Aurora: Saga Ernerfeldt Hedén, Anton Foley, Smilla Ubbe, Ida Edling, Esmeralda Sjögren och Sofi Marklew, professor i miljörätt vid Stockholms universitet Jonas Ebbesson, Isak Stoddard vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala universitet, Johannes Morfeldt på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, på Chalmers.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.

Hör miljöjournalisten Henrik Ekman, miljöhistorikern David Larsson Heidenblad, klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola och vetenskapsjournalist Gustaf Klarin i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent Rickard Myrenberg medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Vid sidan om klimatförändringarna är utarmningen av den biologiska mångfalden en av vår tids absolut största ödesfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hotet mot både djur- och växtarter finns såväl till lands som till havs och inom FN och EU diskuteras nu att skydda betydligt mer natur än tidigare, minst 30 procent av hela planetens yta.

Längs den svenska kusten finns exempel på att det har varit svårt att bilda nya marina nationalparker, men i Kosterhavet på västkusten har man lyckats.

Hör om hur myndigheterna och lokalbefolkningen där har gått till väga för att ge ett bättre skydd för havsmiljön.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Sara Sällström och Stefan Nordberg

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Medverkande:

Clas Lek - kustfiskare

Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare på Kosterhavets nationalpark

Charles Olsson - räk- och kräftfiskare

Erland Lundqvist - före detta kommunalråd i Strömstads kommun

Andrea Morf - forskare vid Havsmiljöinstitutet och det nordiska forsknings-institutet Nordregio

Annica Sandström - statsvetare vid Luleå tekniska universitet

Anna-Karin Utbult Almkvist - lantbrukare

Anita Tullrot - marin naturvårds-förvaltare

Anders Tysklind - chef för Kosterhavets nationalpark

För att möta klimathotet pågår i norra Norrland ett omfattande omställningsarbete på en rad fronter. Stål ska framställas utan koldioxidutsläpp. Elbilbatterier ska produceras i storskaliga fabriker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Därtill kommer infrastrukturprojekt där allt sammantaget beräknas kunna behöva en inflytt på 100 000 människor i och med de framväxande industrierna. Det handlar såväl om ingenjörer och fabriksanställda som om lärare, frisörer och en rad servicearbeten.

Vi möter bland andra Chana Svensson som flyttat från USA till Luleå för att värva folk till regionen genom en digital arbetsförmedling med Markus Gustafsson.

Sverker Sörlin varnar för den snabba utvecklingen

Miljöhistorikern Sverker Sörlin höjer ett varningens finger för hur fort utvecklingen nu går:

– Ska man lyckas med omställningen kan inte folk sticka efter några år. Det kommer ju behövas 10 000-tals människor under lång tid, säger Sverker Sörlin.

Medverkande: Chana Svensson, driver kommersiell arbetsförmedling tillsammans med Markus Gustafsson, Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomställning i norr, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och ledamot i klimatpolitiska rådet, Johan Rockström, professor i jordsystemvetenskap.

Reporter och programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Naturvårdsverket hittade giftiga PFAS-kemikalier i halländska Kistingebäcken som använts för bevattning. Nu är det slutbevattnat, men hur har livsmedlen påverkats? Klotets granskning avslöjar att svenska myndigheter har dålig koll på PFAS-nivåerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

PFAS har kallats giftiga evighetskemikalier och finns bland annat finns i brandskum och möbeltyger. De är långlivade och kan ge allvarliga hälsoproblem. Till exempel riskerar barn att få försämrat immunsystem.

Svenska länsstyrelser svarar i Klotets enkät

Skadligt höga halter av ämnena har konstaterats i exempelvis kött i Danmark och Tyskland och i mjölk i USA. I Sverige finns på många platser förhöjda halter såväl i grundvatten som i ytvatten.

Vetenskapsradion Klotets granskning visar att svenska myndigheter har dålig koll på ifall livsmedel från lantbruk i förorenade områden har för höga halter.

Klotets Daniel Värjö besöker Kistingebäcken söder om Halmstad och träffar lantbrukarna Henrik och Lars Jönsson. De kan inte längre bevattna sina åkrar på grund av PFAS-föroreningen i området.

Medverkande: Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson i Halmstad, Tomas Sjöstedt, miljö- och hälsoskydds inspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Halmstad kommun, Karl Lilja på Naturvårdsverket, miljöskyddsinspektör Åsa Lindström vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, Malin Sahlberg, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Halland, Sandra Strandh, statsinspektör Livsmedelsverket.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Boende i danska Korsör har fått i sig förhöjda nivåer av hälsofarliga PFAS-kemikalier efter att ha ätit förorenat kött. Flera personer, bland annat små barn, har fått allvarliga hälsoproblem, där det finns ett misstänkt samband.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gifterna från en brandövningsplats har läckt ut till en strandäng med betande kor.

PFAS-förorening ledde till nya striktare gränsvärden i Danmark

Forskningen visar att immunsystemet hos barn kan försämras av PFAS och händelsen i Danmark har bland annat lett till mycket striktare gränsvärden för PFAS i dricksvatten än vad Sverige har.

Hör några av de drabbade familjerna och vad som finns att göra för att undvika att något liknande ska kunna ske i framtiden.

 Medverkande: Kenneth Nielsen, förman för en lokal naturbetesförening, Cecilie Roland, äldsta dotter till Kenneth Nielsen från naturbetesföreningen, Philippe Grandjean, läkare och professor i miljömedicin på Syddanska universitetet och på Harvard University i Boston, Jane Hansen och Magnus Løfstedt, kontorschefer på Miljöstyrelsen i Danmark.

Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten

I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.

Nu börjar dock utvecklingen ta fart.

Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.

Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.

Reporter: Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn  kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.

Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.

Programledare och reporter: Niklas Zachrisson

Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Även om flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.

Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.

Hur räknas utsläppen?

Klotets Daniel Värjö synar den danska huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.

Medverkande: Julie, cyklist och köpenhamnaren, Tue Damsø som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, Mattias Nordan Larsson, svensk köpenhamnare och icke-bilist, Sine Mollbaeck, cyklist och köpenhamnare, Jesper Kühn Olesen, utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, Isak Stoddard forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, Jørgen Abildgaard, projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och Mona Hambraeus, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.

Skriv till oss: [email protected]

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.

Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025

I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?

I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra ”stål utan kol” med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.

Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.

Skriv till oss: [email protected]

Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Av de tolv som i vår kandiderar till presidentposten i Frankrike har så gott som samtliga fått hård kritik för att inte tillräckligt uppmärksamma miljöfrågorna. Klotet tar upp vari kritiken ligger, hur de politiska positionerna ser ut och vilka miljöfrågor som ändå är aktuella i debatten i landet.

Radar mot bullerförorenare i Frankrike

Reportage om bullerradar som nu sätts upp över landet för att få bukt med oljud från motorcyklar och andra fordon. Dessutom om kampen mot den skadliga plasten där Frankrike genom skärpta lagar vill minska produktion och användning av matkassar, förpackningar och muggar av plast.

Medverkande: Pierre Jean, mc-förare, Claude Hélie, invånare Saint Lambert, Anne Grignon, kommunen Saint Lambert, Christophe Mietlicki, ingenjör/forskare, Fanny Mietlicki, chef miljöorganisationen Bruitparif, Charlotte Curé, forskare i bioakustik, forskningsinstitutet Cerema, Joël Lelong, forskare i akustik vid Gustave Eiffel universitet, Guy Courtois, krogägare, Armand Chaigne, chef förpackningsföretaget DS Smith Frankrike, Joseph Tayefeh, chef på Plastalliance, Eloise, kund, Agneta Kossowski-Darwish, ägare till butiken Affären i Paris, Jeanne, demonstrant, Armène, demonstrant, Anne Bringault, talesperson Climate Action Network France, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.

 Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Johan Tollgerdt

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Nu blir det mesta dyrare för den svenska bonden men med kostnadskrisen tvingas nya sätt fram att bruka jorden på. Till exempel kan plogningsfritt jordbruk med mindre gödsel minska dieselförbrukningen och framförallt minska utsläppen av växthusgaser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Peter Nilsson, mjölkbonde i Nöbbelöv utanför Kristianstad, Alexander von Bothmer, lantbrukare utanför Nyköping, Helena Hansson vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, professor i nationalekonomi med inriktning mot jordbrukssektorns ekonomi, Ann-Charlotte Wallenhammar, agronom, docent vid Hushållningssällskapet och verksam vid SLU.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Julia Videgård

Producent: Anders Wennersten

Sverige satsar 800 miljarder kronor på infrastruktur som vägar och järnvägar de närmaste tolv åren. Söder om Stockholm ska Tvärförbindelse Södertörn byggas. Det är det dyraste vägbygget som också ökar utsläppen mest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen har kallat det den största satsningen någonsin och att det ska bidra till att klimatmålen nås och till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland. Men det visar sig att koldioxidutsläppen knappt minskas alls med de stora satsningarna, vilket lett till omfattande kritik mot Trafikverkets förslag. I vår fattar regeringen det slutliga beslutet om infrastruktursatsningarna.

I Wales stoppas alla nya vägbyggen och omprövas på grund av klimatkrisen och påverkan på den biologiska mångfalden

I Wales har politiken stoppat nya vägbyggen på grund av klimatutsläppen. Hör Wales vice klimatminister i Klotet!

Medverkande: Tony Nicander, aktiv i gruppen "Stoppa motorvägen - Rädda Södertörns tysta skogar", Christian Ottosson, (C) kommunalråd för miljö- och klimatfrågor i Huddinge, Johan Kuylenstierna, ordförande för regeringens Klimatpolitiska råd, Lennart Kalander, avdelningschef nationell planering på Trafikverket, Mikael Johannesson, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, Birgit Nielsen, miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen Västra Götaland, Johan Bogren, chef för klimatstyrmedelsenheten på Naturvårdsverket och Lee Waters, vice klimatminister i Wales för Labourpartiet.

Skriv till oss! [email protected]

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.

Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitik

Men även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt.
Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.

Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson  

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum – och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft.

Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten:

1. Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.

2. Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.

3. Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.

4. Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.

5. Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.

   Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar av

Medverkande: Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie Storbjörk

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö

Producent: Anders Wennersten

Nu är de här forskningsresultaten från den expedition till Arktis 2019 som studerade hur torskar, bläckfiskar, is och miljö påverkas av klimatförändringarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Slutsatsen är att behovet av skydd för området är mycket stort. Det konstaterar marinekolog Pauline Snoeijs Leijonmalm som blev först i världen med att inom forskningsprojektet fiska på djupt vatten vid Nordpolen.

Samtidigt ser Sveriges Arktisambassadör Louise Calais ett väl fungerande samarbete i det viktiga Arktiska rådet som arbetar just för en hållbar utveckling av regionen.

-Det finns ett momentum nu efter COP 26 och efter havskonferensen att på politisk nivå verkligen engagera sig, säger Louise Calais.

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bland kritikerna finns farhågor om att en utvinning där skulle hota naturen i ett världsarvsklassat jordbrukslandskap.

Batterifabriken i Skellefteå behöver "det vita guldet"

Samtidigt gläds många i Skellefteå åt stadens nya batterifabrik som ska ge tusentals jobb och där man gärna vill ha Det vita guldet, som litiumet kallas från den planerade gruvan i Portugal.

Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Alexandre Lima, geolog och professor på universitetet i Porto, syskonen Joao och Aida Fernandes, jordbrukare i Barroso och för respektive emot en gruva, Jesper Wigardt, kommunikationschef, Northvolt, Vidar Thorin Viklund, fordonsteknisk elev i Skellefteå, João Pedro Matos Fernandes, miljöminister i Portugal, Kristian Åström, ekonomikommentator. Med flera.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.

Reportage av Marcus Hansson från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Vi möter boende i Ahr-dalen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytiker

Hörs i programmet: Lu Näkel, översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. Johan Lilliestam, professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. Robert Habeck, vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. Dirk Ketelsen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. Frank Sondershausen, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. Gudrun Bode, informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. Andreas Zedler, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. Heribert Jeandrée, husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.

I kölvattnet av de kraftigt höjda kostnaderna för el är diskussionerna intensiva om hur det går att spara på energin, samtidigt som elnäten behöver förstärkas och elproduktionen behöver byggas ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör om det i veckans Klotet och om hur handeln med utsläppsrätter påverkat allmänhetens inställning till att spara el och till klimatomställningens konsekvenser.

Liv och Wolfgang ställde frysen i boden och kylen i kallfarstun och sparar el

Det som började med att det var platsbrist i köket slutade med att Liv och Wolfgang i Värmland sparar 200 kWh per år när de ställde vitvarorna i kalla utrymmen.

Medverkande: Liv Jofjell och Wolfgang Ranke, elsparare i Värmland. Markus Wråke, vd på Energiforsk. Fredrik Petrisi, solcellsinnehavare i Ludvika. Peter Bennich, Energimyndigheten.

Skriv till oss! [email protected]

Reportrar: Daniel Värjö och Anna-Karin Ivarsson

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten

Nu ställs Sveriges största gruvkonflikt på sin spets.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På ena sidan står brittiska Beowulf som vill börja bryta malm i renbetesland. Gruvbolaget lovar järn till klimatomställningen liksom arbetstillfällen och skattepengar till Jokkmokk som många menar är en döende kommun. På andra sidan står de sedan länge kämpande samebyarna som anser att en gruva på platsen skulle förstöra för rennäringen och för världsarvet Laponia.

Snart tar regeringen ett avgörande beslut för hur det kommer att gå i processen.

Veckans Klotet borrar i konflikten.

Hör om konkreta förslag till lösningar.

Om vad som händer ifall det blir en gruva.

Varje år förbrukar världens tiotusentals fartyg omkring 300 miljoner ton olja och diesel och volymerna går upp. Enbart några enstaka använder annat än fossila drivmedel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fartygens klimatpåverkan globalt sett är minst lika stor som flygets och det ser mörkt ut att klara klimatmålen.

Vätgas och vingar som ersättning för det fossila?

Men tekniken utvecklas hela tiden för att minska koldioxidutsläppen. Bland annat med vätgas i bränsletankarna och med draghjälp från vertikala vingar på däck.

Skriv till oss: [email protected]

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Anders Wennersten och Anna-Karin Ivarsson

Klimatförändringarna sker snabbast närmast polerna. I Island, vid porten till Arktis, smälter glaciärerna i snabb takt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt kritikerna sker omställningen på ön till ett fossilfritt samhälle alltför långsamt och koldioxidavtrycket per person ligger mycket högt jämfört med övriga europeiska länder. Hör några av orsakerna till det i veckans Klotet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Jordbruket är den sektor i Sverige, som efter industrin och transporterna, släpper ut mest växthusgaser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Motsvarande 10 miljoner ton koldioxid förra året, och över en femtedel av Sveriges totala utsläpp.

Stora delar av de här utsläppen är svåra att minska. Mycket är kopplat till djuren inom lantbruket, och stora delar av utsläppen kommer direkt från markerna, som läcker koldioxid? och andra växthusgaser, när vi människor brukar dem.

På bondgårdarna finns inga bolmande skorstenar och länge har utsläppen från åkrarna flugit under radarn. Men i takt med klockan tickar för klimatet, så vänds strålkastarljuset nu även mot jordbrukets klimatpåverkan.

Samtidigt behöver matproduktionen öka, och frågan är hur det ska gå ihop.

Så vad kan man göra för att minska utsläppen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö och Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Ska vi odla mat på våra åkrar, eller ska vi täcka dem med solceller för att få mer el?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den frågan ställs på sin spets på flera platser i Skåne nu, när ansökningar om att få bygga solcellsparker kommer in i snabb takt.

Solcellsparker har vuxit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. De senaste två åren har el som tillverkas med hjälp av solens strålar slagit igenom på allvar, och ännu finns en stor potential att bygga ut mer, anser förespråkarna.

Men en utbyggnad kan ibland ta värdefull odlingsmark i anspråk, och oro finns för att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt. Så hur ska vi prioritera?

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.

Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.

Så är alla frågetecken utredda?

Programledare: Niklas Zachrisson.

Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Nu satsas allt mer på teknik för att suga upp koldioxid direkt från luften. För 20 år sedan beskrevs det som science fiction, men nu ser många idén om att städa atmosfären på klimatskadliga gaser som nödvändig, och flera större projekt är på väg att förverkligas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU satsar, liksom miljardärer som Bill Gates och Elon Musk. Nyligen öppnade en ny större anläggning på Island, och det finns planer på ännu större projekt i Texas, Skottland och Norge. Men fortfarande handlar det om försvinnande små mängder koldioxid som kan fångas in och begravas, jämfört med vad som skulle behövas för hejda temperaturen från att stiga mer än 1,5 grader.

Så vilken roll kan sådan här teknik egentligen spela för att lösa klimatkrisen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö och Ylva Carlqvist Warnborg

Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Gustaf Klarin

Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.

I Glasgow nämns för första gången fossila bränslen i beslutsdokumentet på ett klimatmöte. Men det kommer inte att få ned utsläppen ett dugg, säger professor Johan Rockström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klimatmötet är över, och beskrivs som framgångsrikt ur diplomatisk synpunkt - men ändå verkar vi missa målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Så hur ser vi till att temperaturen inte ökar mer? Är det ens praktiskt möjligt, med tanke på att utrymmet för att släppa ut mer koldioxid, för att klara 1,5-gradersmålet, är slut om åtta år?

Vi pratar med klimatforskaren och debattören Johan Rockström om vad som väntar nu.

Senare i programmet: Hur ska elen räcka i framtidens elektrifierade samhälle, och hur ska den nå dit där den behövs? Alla i kvarteret kanske inte kan ladda sin framtida elbil samtidigt. Filip Ekberg i Partille har en app som hjälper honom att ladda när det är få andra som behöver el och när det är så billigt som möjligt.

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö

Reporter: Lasse Edfast

Klotet sänder direkt från klimatmötet i Glasgow och vi får höra det senaste om hur förhandlingarna går. Ska världen lyckas hålla 1,5 gradersmålet inom räckhåll?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur långt räcker de löften som hittills har presenterats och vad kan vi vänta de sista dagarna?

I Arktis går uppvärmningen snabbare än i resten av världen och vi ska prata om hur samerna drabbas av klimatförändringarna. I programmet hörs också röster från dom som inte kunde komma till Glasgow. Representanter från önationerna i Stilla Havet, som håller på att dränkas när havsnivån stiger, har inte kunnat resa till klimatmötet, på grund av pandemin.

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Världens länder samlas i Glasgow för att hitta en lösning på klimatkrisen. Men alla drar inte åt samma håll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryssland, Kina, Indien, Brasilien och Australien är några av de länder som brukar beskrivas som bromsklossar i klimatförhandlingarna. Kommer de att lyckas med sitt motstånd, och försena överenskommelser och klimatåtgärder även den här gången? Och varför strävar just de här länderna emot?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Peder Gustafsson, Asien-korrespondent, Björn Djurberg, Kina-korrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

Trots klimatlöften från världens länder ökar den globala produktionen av fossila bränslen. Enligt en ny rapport planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Texas finns ett av världens största oljefält - Permian Basin. Där har Sharon Wilson på miljöorganisationen Earthworks bott. Men hon tvingades flytta på grund av oljeutvinningen som fick en ny boom för femton år sen med den kritiserade metoden fracking. Fracking har gjort att USA blivit det land som producerar mest olja och gas i världen.

Trots president Bidens löften om ren energi och landets nya klimatmål om nettonollutsläpp 2050 planerar USA en ökad produktion av olja och gas. Sharon Wilson är besviken på sitt hemlands politik.

Fossila bränslen som kol, olja och gas är den största orsaken till utsläppen av växthusgaser. Utsläpp som måste börja minska om Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen ska nås. Men medan världens länder ger nya klimatlöften så ökar istället den globala produktionen av fossila bränslen och därmed utsläppen av växthusgaser.

Enligt en ny rapport - Production Gap Report, från FNs miljöprogram UNEP och Stockholm Environment Institute - planeras dubbelt så mycket kol, olja och gas än vad som är möjligt för att klara 1,5-gradersmålet.

Kurvorna går åt fel håll. Vad krävs nu för att vända utvecklingen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent och reporter: Daniel Värjö

Sällsynta jordartsmetaller som behövs till elbilar och vindkraftverk finns i riklig mängd invid Vättern. Men naturmiljön riskerar att förstöras om metallerna ska kunna användas, enligt forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mer än tio år har ett kanadensiskt företag försökt få ensamrätten att bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr vid Vättern. Här finns Europas främsta fyndighet av de här metallerna, som EU bedömer är kritiska för vårt samhälle och för välfärden.
Metallerna behövs till dagens elbilar och vindkraftverk, och efterfrågan kan femdubblas inom 20-30 år. I nuläget finns ett starkt beroende av Kina för att få tillgång till sällsynta jordartsmetaller, och trycket är hårt på att Europa ska bli självförsörjande.

Boende oroliga över gruvplaner vid Vättern

Men boende kring Norra Kärr känner en stark oro, och miljöexperter varnar, för att vattnet i Vättern ska bli förorenat. Hittills har gruvbolaget fått nej till att börja bryta, men nu finns nya, omarbetade planer. Så kommer det att bli en gruva vid Vättern? Och hur mycket får klimatomställningen kosta för naturen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Djur och växter försvinner i allt snabbare takt från våra ekosystem och det är vi människor som är orsaken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En del experter säger att våra mänskliga aktiviteter nu leder till ett sjätte massutdöende. Tidigare i jordens historia har massutdöenden inträffat till följd av nedslag av asteroider, stora vulkanutbrott eller nedisning. Men den här gången är det utbredningen av den mänskliga civilisationen som ligger bakom; när vi bygger vägar, städer, industrier och skövlar skogar för odling.
Nu efterfrågas ett Parisavtal för den biologiska mångfalden, och nästa vecka startar ett digitalt FN-möte som är tänkt att mynna ut i det. Men hur stora är chanserna att världens länder ska lyckas komma överens?

Reporter: Sara Sällström

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Flera kommuner och regioner har de senaste åren satsat på en koldioxidbudget, för att tydliggöra ur mycket utsläppen måste minska. Men det har visat sig vara svårt och utmanande att hålla sig till budgeten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av de kommuner som inte ännu har genomfört sin vision och antagit en budget är Skellefteå. När Klotet var på besök 2019 fanns långt gångna planer på att införa en koldioxidbudget. Men planen blev aldrig antagen. Nu har vår reporter återvänt för att ta reda på varför.

Reporter: Lasse Edfast

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Klotet granskar Preems nya satsning på biobränslen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klimatstriden om utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil tog en abrupt vändning förra hösten, när bolaget drog tillbaka sin ansökan om att utöka verksamheten. Istället var beskedet att man skulle satsa stort på biobränslen. Men hur ambitiös är egentligen Preems satsning på förnybara drivmedel? Och hur långt räcker den för att nå klimatmålen?

Reporter: Daniel Värjö

Ljuddesign: Olle Sjöström

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Östersjön hör till världens mest miljöpåverkade vatten. Grunda vikar med grumligt vatten och geléaktiga bottnar som luktar ruttna ägg är numera vanligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Övergödning och överfiske har förändrat livsvillkoren. Nu läggs den globala uppvärmningen och marina värmeböljor till det, vilket hotar hela ekosystemet.
Nu ska landskapen under ytan kartläggas, och Klotet var med på en expedition i somras.

Vad behöver göras för att skydda och få tillbaka miljön i de grunda vikarna?

Projektet "Levande vikar" drivs av stiftelsen BalticWaters2030 i samarbete med Stockholms universitet, Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö och Björn Gunér

Producent: Mona Hambraeus

Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers.
Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så?

Producent: Mona Hambraeus

Reporter: Daniel Värjö

Ljuddesign: Olof Sjöström

Programledare: Niklas Zachrisson

Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det suger upp koldioxid ur atmosfären och utgör en krockkudde mot klimatförändringen, och i ålgräsängarna sprudlar det av liv och biologisk mångfald. Men ängarna med ålgräs har minskat drastiskt i utbredning, utmed Västkusten med 60 procent sedan 1980-talet. Nu pågår forskningsprojekt där man återplanterar ålgräs. Men det görs för hand och går långsamt, och att återställa den yta som gått förlorad skulle ta 400 år.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Havsörnens framfart förvandlar östersjökusten till skräckens landskap för vissa sjöfåglar, enligt forskare. Den hotade ejdern är ett av offren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Havsörnarna blir allt fler. En negativ konsekvens är att ejdern minskat kraftigt.

Och förra året ledde havsörnens intensiva närvaro till att sillgrisslorna på Stora Karlsö fick betydligt färre fågelungar. Där drabbades även tordmular, skräntärnor och storskarv. En av anledningarna var att besökare inte kunde ta sig till ön på grund av coronapandemin. 

Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Mona Hambraeus
Reporter: Daniel Värjö

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Häromveckan höll Cementa pressträff om det, och bränsletillverkare, flera energibolag, företag som sysslar med avfallsförbränning och pappersmassatillverkare är intresserade.

Samtidigt har Norge gått fram med ett konkret beslut om att bygga ett lager under havsbotten. Men det kommer till en början att vara begränsat i storlek, och hälften av utrymmet fylls första tiden av utsläpp från norska företag.

Så hur realistiska är de svenska företagens planer? Kommer koldioxidlagringen att bli av?

Reporter: Daniel Värjö

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Jorden, den mylla vi är beroende av för att kunna odla vår mat, är i stora delar av världen hotad. Ett intensivt jordbruk har lett till erosion och minskad bördighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kan få svåra konsekvenser för både möjligheten att odla mat och för klimatet.

Enligt en FN-rapport från 2017 förstörs 30 fotbollsplaner matjord i minuten, eller ungefär 24 miljarder ton per år.

Och utarmade marker är sämre på att binda kol, och ta bort koldioxid från atmosfären.

Så hur kan den hotade jorden räddas?

Reportrar: Sara Sällström och Marie-Louise Kristola

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Klimatkrisen har lett till ett ökat intresse för tågresande, och nu spirar vad en del kallar för nattågens renässans.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu pågår en upphandling om en daglig nattågsförbindelse till Europa, från Sverige. Men även i andra länder satsas det mer på nya nattåg; Österrikiska järnvägen ÖBB har börjat köra nattåg genom Tyskland, och i Frankrike öppnade nyligen en linje mellan Paris och Nice, på franska rivieran.

Men nattågen rullar fram långsamt, och det behövs även snabbare tåg anser bland annat regeringen, som nyligen presenterade en satsning på höghastighetståg genom södra Sverige. Men den långdragna striden om höghastighetstågen är inte över. Politikerna är oeniga, och även forskarna tvistar om hur bra för klimatet de skulle vara.

Producent: Mona Hambraeus

Reporter: Johan Tollgerdt

Medverkande: Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator

Programledare: Niklas Zachrisson

Två grannländer väljer olika väg. Polen satsar på ny kärnkraft, medan Tyskland lägger ned. Vilken är den rätta vägen att gå för att få mer klimatvänlig energi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polen är ett av Europas mest kolberoende länder. Utsläppen av växthusgaser är stora, men nu ska landet göra sig av med kolet, och ersätta det med bland annat ny kärnkraft.

Ett annat kolberoende land i Europa är Tyskland. Här har man valt en annan lösning, och tyskarna avvecklar både kolet och kärnkraften samtidigt. Två grannländer och två helt olika vägval.

Samtidigt har EU svårt att sätta ned foten om kärnkraft ska ses som hållbart eller inte. Det internationella energiorganet IEA anser att mängden kärnkraft totalt i världen behöver fördubblas om vi ska nå klimatmålen. Men den behövs inte lika mycket i alla länder. 

Så vilken roll har kärnkraften i klimatomställningen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö och Gustaf Klarin

Producent: Mona Hambraeus

Vår konsumtion av kylskåp, datorer, kläder och annat har en stor miljöpåverkan. Men kan vi få grejerna att leva lite längre innan vi köper nytt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att laga något som är trasigt är ofta både krångligt och dyrt. Ibland behövs särskilda verktyg och en del produkter går inte ens att öppna. Nu pågår ett arbete inom EU med att göra det lättare att reparera det som har gått sönder. Men räcker det för att få oss att lämna slit och släng bakom oss?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

Den är liten, men äter i stort sett allt. Klotet går på jakt efter mårdhunden, en av många arter som invaderar och hotar svensk natur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi människor förflyttar oss alltmer över jordklotet och tar med oss växter och djur till nya platser och kontinenter. Arter som ibland trivs så bra i sin nya miljö att de slår ut allt liv som tidigare fanns där.

Problemet med invasiva arter ökar även på grund av klimatförändringen. Värmen driver växter och djur från sydliga trakter längre norrut.

EU har förbjudit 66 invasiva arter, och nu pågår ett arbete med att förbjuda ytterligare ett tjugotal invasiva arter, inom Sverige.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För några veckor sedan kom domen i PFAS-målet. De drabbade i Kallinge segrade mot kommunen i tingsrätten.

PFAS hamnade i blekingebornas vattenkranar efter att Försvarsmakten använt brandskum som innehöll kemikalierna, vid sin flygflottilj i området. Men det var det kommunala vattenbolaget som blev skadeståndsskyldigt.
Och en av konsekvenserna kan bli ökade kostnader för landets vattenkonsumenter.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

Vårt resande kan behöva förändras om vi ska nå klimatmålet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elbilar och biobränslen tar oss en bra bit på vägen, men för att få ned utsläppen ordentligt så behöver också biltrafiken minska, enligt transportforskare, Klimatpolitiska rådet och flera myndigheter.

Nyligen presenterades regeringens framtidsplan för vägar, järnvägar och vår trafik. Men hur långt räcker den?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

Det asiatiska bergsmassivet rymmer mest fruset vatten på jorden, näst efter Arktis och Antarktis, och kallas därför ofta för den tredje polen. Men nu smälter det i snabb takt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Klotet följer vi med en glaciärforskare upp i bergen i Afghanistan, där glaciärerna har minskat kraftigt i storlek, och där rädslan för ras är påtaglig bland människor i byarna runt omkring.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Lennart Berggren och Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Att dela bil, kläder, kontorsyta och verktyg med andra, kan vara ett sätt att minska konsumtionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I bostadsrättsföreningen Lyckegården i Mölndal har man startat en egen bilpool. De har en elbil vid en av föreningens laddstolpar, som alla boende kan boka vid behov.

Och boende i bostadsrättsföreningar skulle kunna dela på fler saker; cyklar och verktyg är några exempel. Nu i coronatider har samtidigt intresset för att dela och odla en trädgård vuxit, genom projektet co-grow. Villaägare som inte längre vill göra hela jobbet själva kan bjuda in andra odlare att dela på ytan.

Sådana här exempel på att dela saker kan vara bra för klimatet och miljön, eftersom färre personer äger egna prylar.
Och många menar att vi behöver hitta fler sätt att dela på resurser för att leva mer hållbart. Hyra kläder till exempel.

Men samtidigt har delningsekonomin, som kom på allas läppar för ungefär tio år sedan, stått och stampat. Revolutionen uteblev.

Varför? Och kan delningsekonomin få en ny chans, och bli en del av framtidens livsstil?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Lasse Edfast

Producent: Mona Hambraeus

Utomhusluften vid förskolor är ofta sämre än miljömålet för halter av luftföroreningar. Det enligt några av de mätningar av luften vid förskolor, som har gjorts bland annat i Malmö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid samtliga tio förskolor som undersöktes i en studie var halterna av partiklar för höga, i relation till miljömålet.

Samtidigt är det bara ett fåtal kommuner som undersöker luftkvaliteten vid just förskolor, och det finns inga riktlinjer för hur luftföroreningar vid förskolor ska övervakas. Det trots att små barn är extra känsliga. Risken för astma och luftvägsinfektioner ökar, och viss forskning tyder på att risken för autism också skulle kunna öka.

Vad får det för konsekvenser för barnens hälsa? Och hur ska luften vid förskolorna kunna bli bättre?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

Massiva utsläpp av partiklar till atmosfären kan göra klimatet kallare. Det minskar solinstrålningen till jorden. Men faran för oönskade effekter är stor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jordens medeltemperatur har redan stigit med mer än en grad, och många experter anser nu att det är svårt eller omöjligt att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Tiden för att lösa klimatkrisen blir allt knappare och frågan är om det snart är dags att ta fram Plan B.

Mer eller mindre seriösa idéer om att kyla planeten med ingenjörskonst har debatterats i decennier, men avfärdats starkt på grund av stora risker för oönskade effekter, som skulle kunna drabba till exempel matförsörjningen.

Men nu planeras ett konkret experiment i Kiruna i norra Sverige, då forskare från Harvard i USA vill testa teknik för att minska solinstrålningen till jorden.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet. 30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit.

Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen.

Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som kom fram till att rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade.

– Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund.

– Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte.

Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Daniel Värjö, Mona Hambraeus

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel.

Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna?

Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor:
Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet.

Programledare: Niklas Zachrisson
Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus
Producent: Daniel Värjö

Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet.

Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem.

Programledare: Niklas Zachrisson
Reporter: Sara Sällström
Producent: Daniel Värjö

Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen.

Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i  kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln.

Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Många svenska kommuner rustar sig nu för stigande havsnivåer. I Skanör och Falsterbo kommer bygget av en skyddsvall snart att påbörjas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kommunen menar att det är nödvändigt för att inte halvön ska riskera att översvämmas helt vid högvatten.

Och i lågt liggande Kristianstad måste de skyddsvallar som redan finns både förlängas och höjas, för att hålla undan vattnet.

Karlskrona är ytterligare en svensk stad som förbereder sig för stigande havsnivåer, när klimatet blir varmare, och glaciärer och polarisar smälter.

Fler svenska exempel finns, och problemen ligger inte så långt in i framtiden.

– Vi ser ett behov redan idag. Vi ser översvämningar idag, så behovet finns absolut, säger Erik Andersson, som är Vellinge kommuns projektledare för skyddsvallen på Falsterbonäset.

Men bygget av vallar och andra skydd kommer att kosta stora summor, i Vellinges fall runt 200 miljoner. Pengar som kommunerna i många fall inte har. Samtidigt har statens bidrag till klimatanpassning skurits ned kraftigt.

Så hur ska det gå med klimatanpassningen? Och vem ska stå för notan?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Om tjugo år ska Sveriges elproduktion vara helt och hållet förnybar. Samtidigt ska kärnkraften fasas ut. Då kommer det att behövas en omfattande utbyggnad av vindkraften. Minst en fyrdubbling jämfört med nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men var ska all denna vindkraft byggas? Redan nu uppstår ofta konflikter med naturintressen, rennäring och försvar, när ny vindkraft ska planeras.

Samtidigt är Sverige ett stort och glesbefolkat land och det behövs bara runt en procent av Sveriges yta för att klara en så stor vindkraftsutbyggnad.

– Det borde inte vara omöjligt, säger Maria Stenkvist på Energimyndigheten.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström och Marcus Hansson

Producent: Mona Hambraeus

PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS.

Nu växer kunskapen om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning.

Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS.

En av de boende är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn.

Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Daniel Värjö

Producent: Mona Hambraeus

Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna.

I Sverige har elbilsförsäljningen mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar.

Det är ändå inget mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar.

Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen.

Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen.

Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare.

– Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen.

Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas.

Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till.

Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

I år planerar många att flytta ut julen. Smittspridningen gör att vi inte kan umgås som vanligt, och ett alternativ kan då vara att fira utomhus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men kan man laga en julmiddag ute i skogen? Och kan det påverka naturen negativt att så många fler är utomhus?

Vildmarkskocken Linda Klasson visar hur man kan laga sin julmeny över öppen eld. Och experten på hållbar mat, Elin Röös, berättar om hur vårt sätt att äta mat har förändrats under coronaåret som gått.

KLOTETS JULMENY

På eld

Vildsvinsracks - revbensspjäll av vildsvin

Stuvad mandelpotatis med äpple lök och grönkål

Glödbakad kålrot

Rödkål med honung, äpple och nejlika i dutchoven (järngryta med lock)

Tranbärschutney

Kokkaffe

På stormkök

Saffranskrabbelurer

Blåbärsglögg

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Mer av jordens yta behöver ett naturskydd om vi ska kunna hejda den pågående massutrotningen av arter. En tredjedel av ytan föreslår FN. Men vissa vill att halva jorden åter ska få bli vild natur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den biologiska mångfalden kan bara räddas om människans framfart i naturen bromsas, anser biologer. Därför har FN lagt fram ett förslag om att 30 procent av både land och hav i världen ska få ett skydd till 2030.

Förhandlingarna inom konventionen för biologisk mångfald skulle ha lett till ett beslut i frågan på ett toppmöte om biologisk mångfald i Kina nu under hösten. Men mötet sköts upp på grund av pandemin, och kan nu bli av först nästa år.

Förslaget om att ge naturskydd åt nära en tredjedel av jorden innebär närapå en fördubbling av det nuvarande målet för land, och en tredubbling av målet för skydd av havsområden.

Men det räcker inte tycker företrädarna för rörelsen Half Earth, som menar vi människor borde nöja oss med att använda halva planeten, så att resten av livet på jorden kan få frodas på den andra halvan.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Ett av Tysklands största kolkraftverk läggs ned efter bara fem år i drift. Ägaren, svenska Vattenfall, förlorar många miljarder kronor. Hur riskabelt är det att investera i fossil energi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Med den kunskap som finns idag hade man inte fattat samma typ av beslut, säger nuvarande VD för Vattenfall Anna Borg.

Omställningen går snabbt mot mindre klimatskadlig energi nu. Kolkraftverket i Hamburg är ett exempel på hur en investering i fossil energi snabbt kan bli värdelös.

Den här gången gällde det kol, men även oljebolagen har rasat på börsen den senaste tiden.

Riksbanken har börjat väga in klimatrisker i sina investeringar, säger vice Riksbankschef till Klotet.

Samtidigt visar en granskning i P1-programmet Kaliber, att AP-fonderna fortfarande har stora innehav i fossil verksamhet. Hur stor risk innebär det för våra pensionspengar?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson, Daniel Värjö, Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Textilindustrin är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Och hittills har återvinningen av material gått trögt. Men nu håller något på att hända.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kan gå åt tiotusentals liter vatten för att producera bara ett kilo textil. Dessutom förbrukas mängder av kemikalier och energi i produktionen av våra nya klädesplagg.

Återvinning av textil har delvis stått och stampat, men en ny anläggning för att sortera gammalt tyg, som har öppnats i Malmö, kan hjälpa till att ändra på det.

Och så ser skogsindustrin nya affärsmöjligheter och ger sig in i textilbranschen.

– Just nu skulle jag säga att vi i Sverige ligger först i spåret faktiskt, säger forskaren Erik Perzon på Svenska Miljöinstitutet IVL.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Josefin Patzauer, Julia Videgård

Producent: Mona Hambraeus

Nu knyts förhoppningar till att artificiell intelligens ska bli en del av lösningen på klimatfrågan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Algoritmer ska hjälpa till med allt från att energieffektivisera uppvärmningen av bostäder och minska matsvinnet i skolor, till att optimera jordbruksmetoder, så att utsläppen minskar.

De självlärande datorprogrammen beskrivs av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som en nyckel för att unionen ska kunna bli klimatneutral.

Men finns det några baksidor?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström, Julia Videgård och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Tidernas största arktisexpedition var planerad att driva med isen över Nordpolen under ett års tid. Men klimatförändringen har gjort isen så tunn, att resan gick nästan dubbelt så snabbt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Istäcket över Arktis har minskat i omfång och tjocklek under flera decennier, men de senaste tio åren har förlusten av is gått fortare än någonsin tidigare.

Tunn is driver snabbare med väder och vind, och polarforskarnas resa över den Arktiska oceanen gick den här gången så fort, att arrangörerna av expeditionen, trots att de är experter på is, inte hade förutsett hastigheten.

Forskare har länge varnat för att istäcket över Arktis i framtiden kommer att försvinna helt under sommaren. Den framtiden kan vara här mycket snart, säger arktisexperten Paul Wassman, professor vid universitetet i Tromsö i Norge.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Marie-Louise Kristola

Producent: Mona Hambraeus

Vi människor använder mer och mer belysning. För oss är ett ljus i mörkret en välsignelse, men för en stor andel av djuren är det tvärtom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När landskapet blir upplyst av artificiellt ljus minskar livsutrymmet för nattlevande arter.

Ljusföroreningar är ett växande problem. Den belysta ytan i världen ökar med ett par procent per år, och om 20 år kommer den att vara dubbelt så stor som nu, om ökningen fortsätter i samma takt.

Billiga LED-lampor ligger bakom mycket av den snabba ökningen av utomhusbelysning. Den är mest omfattande i industriländer, men även i andra delar av världen ökar det nattliga ljuset.

Kunskapen om vilka effekter ljusföroreningar har på allt levande börjar nu spira, men forskningen har långt kvar. Samtidigt vidtas redan åtgärder med bland annat förbud och begränsningar, i länder som Tyskland, Frankrike och Slovenien.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson, Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Vattenkraften har varit fri från nya miljökrav i 140 år, men nu ska alla Sveriges drygt 2000 vattenkraftverk granskas, för att minska miljöpåverkan och få upp den ekologiska statusen i vattnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vattenkraften står för 40 procent av landets elproduktion, men EU-krav har tvingat Sverige att göra upp en omfattande plan för att minska miljöpåverkan.

I somras godkände regeringen den nationella planen, som under de kommande 20 åren ska leda till att alla vattenkraftverk får moderna miljövillkor.

Men den stora omgörningen är på väg att krascha redan innan den satt igång.

Svenska vattenkraftsföreningen har hoppat av ett pilotprojekt som ska förbereda för förändringarna, och miljöorganisationen Älvräddarna har begärt en överprövning av den nationella planen i Högsta Förvaltningsdomstolen. De tycker att de stora vattenkraftverken kommer för lindrigt undan.

Samtidigt växer oron hos de små vattenkraftägarna i södra Sverige. I Herrekvarn i Västergötland har det lilla vattenkraftverket funnits sedan 1600-talet. Nu hotas det av rivning.

– Vad morfar hade sagt vill jag inte uttala. Han var en kyrkans man, men han hade nog svurit många gånger, säger Per Anders Strand till Klotet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Julia Videgård

Producent: Mona Hambraeus

Många pekar på biobränslen som lösningen på klimatkrisen, men det finns en baksida.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att elda kvistar, grenar och träpellets räknas som klodioxidneutralt, och som en del i ett kretslopp. Men det tar många decennier för ny, växande skog att fånga upp och återbinda den koldioxid som släpps ut när biomassa bränns. Tid som vissa nu menar inte finns.

För att nå 1,5-gradersmålet behöver världens utsläpp av växthusgaser halveras redan till år 2030.

I skogslandet Finlands huvudstad Helsingfors har stadsledningen utlyst en tävling för att hitta ett nytt sätt att värma upp staden.

Helsingfors vill hitta en klimatvänlig lösning som leder bort från dagens koleldning, men biobränsle är inte ett alternativ som man vill ha.

– Jag tror inte att det är en genuint hållbar lösning, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori till Sveriges Radios östersjökorrespondent Lubna el-Shanti.

Och i Nederländerna demonstrerar barn mot en planerad omgörning av ett kraftvärmeverk i Amsterdams utkant.

Miljöaktivisterna protesterar mot att ägaren Vattenfall planerar att börja elda träpellets i pannan. Demonstranterna anser att det är sämre för klimatet än den fossilgas som används idag.

Så hur bra är biobränslen för klimatet?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson, Lubna el-Shanti, Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

När Sverige ska minska klimatutsläppen behövs stora mängder biobränslen. Men skogen närmar sig sin smärtgräns när det gäller hur mycket mer bioenergi den kan leverera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det gröna guldet beskrivs som en nyckel i klimatomställningen. Efterfrågan på biobränslen och bioenergi väntas öka kraftigt de närmaste åren, när trafiken måste bort från bensin och diesel, och industrin ska sluta använda olja och kol.

För att täcka behovet skulle mängden råvara från skogen behöva öka med mellan 30 och 90 procent, från den mark som idag används för virkesproduktion, enligt en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Om skogens bidrag ska räcka till all den bioenergi som står på önskelistan, kanske skogen måste börja brukas betydligt mer intensivt än idag. Dilemmat är att den biologiska mångfalden då kan påverkas negativt.

Så vilken väg ska Sverige välja?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Julia Videgård

Producent: Mona Hambraeus

Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat.

Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november.

Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor.

Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Världen har fastnat i en ond cirkel av kylning. Ett varmare klimat gör att fler behöver svalka, och installerar luftkonditionering. Men apparaterna slukar el och eldar på uppvärmningen ännu mer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Snart kan det finnas lika många luftkonditioneringsapparater som mobiltelefoner i världen.

Redan idag finns en och en halv miljard kylanläggningar, som leder till stora klimatutsläpp. Med ett varmare klimat ökar behovet av kylning, och antalet kylapparater väntas tredubblas framöver, enligt den internationella energimyndigheten IEA.

Den lilla maskinen, som slukar lika mycket el som fyra kylskåp, kan vara livsnödvändig i varma länder. Men när jordens medeltemperatur stiger behöver fler svalka, och då ökar även utsläppen, som gör klimatet ännu varmare, som leder till att fler skaffar luftkonditionering, och så vidare...

När människor tar sig ur fattigdom i varma länder är luftkonditionering bland det första man skaffar. Bara i Indien kommer en miljard nya kylapparater att säljas enligt prognoserna. Och nu växer efterfrågan även i Sverige.

Klotet om det växande behovet av, och hotet från, luftkonditionering.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

De saboterar åkrar, grödor och förstör bönders framtidstro. Och blir bara fler.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För bara 40 år sen fanns det i stort sett inga vildsvin i Sverige. Idag räknar Naturvårdsverket med att det finns fler än 300 000, och stammen fortsätter att öka.

Det stora antalet grisar orsakar skador för miljarder på lantbruket, och trasar sönder bönders drömmar och framtidstro. Även i trafiken inträffar fler och fler olyckor med vildsvin, och nu måste skadorna halveras, enligt Naturvårdsverket.

En väg att gå för att få ned antalet djur, kan vara att locka fler att äta vildsvin. Om vildsvinskött blir vardagsmat kan det bli mer attraktivt att ge sig ut och jaga dem, och så kan stammen minska.

Klotet har träffat lantbrukaren David Pettersson, som drabbats hårt av svinens framfart, och under nattens jakt blir vår reporter omringad av vildsvin. Hur det går kan du höra i programmet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Niklas Zachrisson och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Byggbranschen står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och mycket handlar om material som stål och betong, men nu byggs alltmer i trä, av klimatskäl.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stål och betong är material som båda har en mycket stor klimatpåverkan när de tillverkas.

Men det finns något som vi har använt i hundratals år, och som vi nu kan göra så hållfast att det också kan användas som stomme i de stora och riktigt höga husbyggena, nämligen trä.

I Skellefteå byggs nu ett av världens högsta trähus mitt i staden, och Klotet har varit på besök.

Samtidigt kommer byggbranschen att tvingas lägga korten på bordet, och redovisa sin klimatpåverkan.

Om ett drygt år kan det bli krav på att varje nybyggt hus ska klimatdeklareras, och det pågår febrila förberedelser i branschen.

Men kommer krav på en klimatdeklaration att leda till minskade utsläpp? Alla är inte överens om det, utan menar att det också behövs ett tak för hur mycket klimatutsläpp som får komma från ett husbygge.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Kristofer Dittmer och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Klimatförändringen har öppnat dörren för en explosion av granbarkborrar i skogen. I Sverige förstördes mer gran de senaste två åren, än under hela perioden från 1950 fram tills dess.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I västra Kanada har 30-50 procent av de träd som skulle säljas som timmer dött, och i Centraleuropa håller granen på att försvinna för alltid.

Experter i Tyskland bedömer att inga vuxna granar kommer att finnas kvar i landet på lägre höjd än 800 meter över havet, om bara tio år. I år har enorma arealer skog dött, och i vissa områden ser det spöklikt ut, med bruna, torra granskelett så långt ögat når.

I Sverige är läget ännu inte fullt lika allvarligt som i Tyskland, men oron växer bland skogsägare även här. Arbete pågår för att försöka bromsa skadorna, men än tycks det inte finnas något riktigt effektivt sätt att stoppa den lilla dödliga skalbaggens framfart.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Marcus Hansson

Producent: Mona Hambraeus

EU storsatsar på vätgas för en grönare energi, och länder tävlar om att bli den nya supermakten på vätgasområdet. Klimatomställningen gör att de som länge drömt om ett vätgassamhälle nu kan få rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU:s nya vätgasstrategi presenterades i somras, och flera länder, däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna går i frontlinjen.

I Danmark finns planer på omfattande produktion av vätgas, som ska tillverkas med hjälp av hundratals nya vindkraftverk till havs.

I hela Europa förbereder sig företag för att bygga om nätet av pipelines för naturgas så att det också ska kunna transportera vätgas.

Länder med stor potential för sol- eller vindkraft kan få en fördel när det gäller möjligheten att tillverka grön vätgas, och en ny maktordning i världen skapas när en internationell handel med vätgas växer fram.

Men är vätgasen räddningen för klimatet?

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Marie-Louise Kristola och Kristofer Dittmer

Producent: Mona Hambraeus

Permafrosten har blivit 0,3 grader varmare på tio år, och det är dåliga nyheter för klimatet. I den ständiga tjälen gömmer sig enorma mängder växthusgaser, som kan släppas fria om marken tinar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Permafrost täcker idag en femtedel av jordens totala landyta, men den minskar i takt med att jorden blir varmare. Det är en potentiell klimatkatastrof.

Hör om hur tinande permafrost innebär risker för industrier, vägar, hus och oljeledningar, som riskerar att kollapsa när marken plötsligt mjuknar, och människor och miljön kan drabbas hårt.

Även i Sverige tinar permafrost, i så kallade palsmyrar i den nordligaste delen av landet. Tidigare ständigt frusen mark har nu förvandlats till blöta sumpområden.

Producent: Mona Hambraeus

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström och Kristoffer Dittmer

Miljöorganisationer i en rad länder stämmer stater som nu döms att kraftigt förändra sin klimat- och miljöpolitik. Miljörörelsens ökar sitt inflytande genom att ta rättsapparaten till hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Irland blir tvunget att göra om sin klimatplan efter att en miljöorganisation stämt staten.

Domslutet från högsta instans kom i somras, och Irland är det andra landet i Europa som nu tvingas till klimatåtgärder efter en domstolsprocess med en miljöorganisation.

Först ut var Nederländerna, där högsta domstolen strax före jul förra året kom fram till att landet måste minska sina koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 1990 års nivå, före utgången av 2020.

Därför genomförs nu i rask takt en rad skarpa åtgärder, som att stänga ett stort kolkraftverk och en miljardsatsning på solenergi.

Även i Frankrike pågår en liknande process.

Hör veckans Klotet om hur miljöorganisationer flyttar fram sina positioner med juridikens hjälp.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Marcus Hansson

Producent: Mona Hambraeus

Försäljningen av stadsjeepar har ökat på senare år, samtidigt är de en av de största klimatbovarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Försäljningen av stadsjeepar utgör nu 35 procent av alla nya bilar som köps i Sverige, enligt branschorganisationen Bil Sweden.

Det är en del av en internationell trend, där stadsjeepar, eller så kallade SUV:ar blir alltmer populära, och globalt utgör de 40 procent av bilförsäljningen.

Enligt en rapport från IEA, Internationella Energimyndigheten, är SUV:ar den enskilt näst största orsaken till de ökande globala utsläppen av växthusgaser.

De kommer efter energiproduktionen, med alla nya kolkraftverk, men före industrin.

Veckans Klotet handlar om vårt sug efter stora bilar och hur det drabbar miljön.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö, Lasse Edfast och Johan Tollgerdt

Producent: Mona Hambraeus

Kor står för en stor andel av världens klimatutsläpp samtidigt som de hjälper den biologiska mångfalden på traven i betade öppna landskap. Ska man se på kon som frälsare eller dödgrävare för miljön?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den omfattande klimatpåverkan kommer från metanläckage från kons matsmältning. Nu pågår forskning för att minska utsläppen, till exempel genom olika sorters kost, men hur långt räcker det?

Samtidigt är kon en fröspridare av stora mått, som bidrar till många växters överlevnad.

Vi träffar årets ekobonde som föder upp kor på naturbete, diskuterar för och nackdelar med kor och dukar upp en klimatsmart sommarpicknick.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

En av de största klimatstriderna på senare år gäller utbyggnaden av Preems oljeraffinaderi i Lysekil. Nu ska frågan snart avgöras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Preem vill bygga ut sin verksamhet på ett sätt som kommer att öka klimatutsläppen kraftigt lokalt vid produktionen med en miljon ton koldioxid per år. I så fall bli det den anläggning som släpper ut mest fossila växthusgaser i Sverige.

Men företaget hävdar att utsläppen totalt sett kommer att minska lika mycket och lyfter fram ambitiösa klimatlöften om att fånga in koldioxid och en ökad biobränsleproduktion.

Men vad är egentligen sanningen om Preems klimatlöften?

Det visar sig att få av Preems klimatambitioner finns med som bindande mål i den formella ansökan om tillstånd. För flera av miljöåtgärderna är det i nuläget osäkert om de kommer att gå att förverkliga, som till exempel lagring av koldioxid. Och huvudsyftet är att raffinera fossil tjockolja i åratal framåt.

Efter att Mark- och miljööverdomstolen kommit med sitt utlåtande den 15 juni hamnar frågan hos regeringen. För första gången kommer klimatlagen att finnas med i sammanhanget när man ska pröva om en verksamhet kan tillåtas eller inte.

I programmets första upplaga fanns en uppgift med om att miljöpartiet lokalt är oenigt i frågan om Preemraff. Det tillbakavisas av ordföranden för Mp i Lysekil, Maria Granberg.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reportrar: Daniel Värjö och Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

40 procent av samhällets avfall kommer från byggsektorn och en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kan kopplas till bygg- och fastighetssektorn, enligt Boverket.

Mycket av det som kastas är helt nya material som blivit över vid byggen, och trä och impregnerat trä är stora fraktioner. Från återvinningsstationer kommer rapporter om att besöken där är fler än vanligt nu i coronatider.

Flera av Sveriges kommuner försöker jobba med att öka återvinningen och återanvändningen av byggmaterial.

I bland annat Eskilstuna jobbar man med ett system där människor kan lämna in byggavfall till ett särskilt ställe, där grejerna sedan tas om hand och säljs vidare i en byggbutik strax bredvid.

Och mycket behöver göras. Sverige och EU har som mål att minst 70 procent av byggavfallet ska återvinnas eller återbrukas från och med i år, men Sverige ser ut att vara långt ifrån att nå det målet.

Så vad ska en hemmafixare i sommar tänka på? Hör expertens bästa tips i programmet.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Fiskaren Rune Wikström på Möja i Stockholms skärgård har sett strömmingsfångsterna minska successivt under en tioårsperiod.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu får han bara en tiondel så mycket i sina nät uppskattar han. Det småskaliga kustfisket har stora svårigheter, samtidigt som trålarna som går ute i Östersjön har blivit större och tar upp runt 1500 ton fisk varje resa.

Vad beror minskningen av fisk längs kusterna på? Kunskapsläget är oklart och experternas uppfattning om hur man ska tackla situationen skiljer sig åt. Några vill flytta trålgränsen längre från kusten, och förbjuda trålning när fisken samlar ihop sig i stora stim för att gå in mot land och fortplanta sig. Andra anser att det inte går att se någon minskning av sill och strömming totalt sett i Östersjön, och att man därför kan fortsätta som nu.

Under tiden ser skärgårdsfiskarna hur fler och fler kollegor slutar, och det småskaliga fisket kan sjunga på sin sista vers.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska beslut om vad statliga pengar ska läggas på den närmaste tiden, kommer att bli avgörande för om klimatomställningen kommer att fortsätta eller bromsas upp. Inom EU pågår en maktkamp mellan olika intressen.

En fråga som debatteras i flera länder är om flygbolag ska få del av räddningspengar utan några miljömässiga motkrav.

Samtidigt kan man se den pågående coronakrisen som ett möjlighetsfönster för att även lösa klimatkrisen.

– Det finns många exempel på hur kriser påskyndar och bryter av från en tidigare utveckling, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Programledare: Niklas Zachrisson

Reporter: Sara Sällström

Producent: Mona Hambraeus

Medan världens uppmärksamhet är fokuserad på att bekämpa coronapandemin, har miljön drabbats av ett antal bakslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inspektörer som ska förhindra illegalt fiske kan inte arbeta som vanligt, skogvaktare i Amazonas har lämnat sina poster med risk för ökad avverkning och det finns tecken som tyder på att tjuvjakten i Afrika har ökat på en del håll.

Samtidigt har stormakterna USA och Kina signalerat att man lättar på kraven för företag att efterleva miljöregler och rapportera in utsläpp, för att man vill prioritera ekonomin i det här läget.

Även om coronakrisen också har lett till minskad klimatpåverkan och bättre luft i många länder, så är miljön alltså mer utsatt på många sätt nu under coronakrisen. Veckans Klotet i P1 handlar om hur miljön drabbas av coronakrisen.

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Reporter: Sara Sällström

Gruvbolag förbereder en kapplöpning mot mineralerna på havets botten. Efterfrågan på vissa metaller, som kobolt och koppar väntas öka med ett par tusen procent de närmaste decennierna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anledningen är till stor del den klimatomställning som forskare menar är nödvändig. 

Det som sätts på spel är en nästan helt okänd värld av liv i djuphavet.

– Vi riskerar att utrota arter som vi inte ens vet existerar, och det är viktigt att vi försöker undvika på alla möjliga sätt, säger Thomas Dahlgren, marinekolog vid Göteborgs Universitet.

Vetenskapsradions Klotet handlar den här veckan om jakten på mineralerna på havets botten, och om det okända livet i djuphavet som riskerar att gå förlorat.

Programledare: Niklas Zachrisson

Producent: Mona Hambraeus

Reporter: Sara Sällström

Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer.

Nytt för i år är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver.

Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på.

Sveriges enda val, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett.

Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art?

Programledare: Niklas Zachrisson
[email protected]

Producent: Mona Hambraeus
[email protected]

Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus.

Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder.

Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket.

För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF.

På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt.

Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska.

Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin.

Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen.

Programledare: Niklas Zachrisson