Språket

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.

– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförstånd

Kan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?

Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?

Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?

Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?

Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?

Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?

Mer om ord och uttryck som orsakar debatt

Lyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).

Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Latin och romarriket

Under romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.

– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.

Latin i Sverige idag

Latinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.

– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om latin förr och idag

Hur är latins status i idag?

Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?

Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?

Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?

Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?

Varför väljer många företag namn som låter som latin?

Mer om latin

Läs: Boken Vårt antika modersmål av Alf Henriksson

Läs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringar

Läs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinet

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.

Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.

Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket

– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.

Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyr

Språkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språket

Varför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?

Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?

Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?

Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?

Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?

Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?

Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?

Lär dig mer om prepositioner

Läs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.

– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.

Kan vaghet i språket var bra?
– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.

Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språket

Varför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?

Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?

Är  uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?

Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?

Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?

Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?

Mer om modalitet och osäkerhet i språket

Läs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.

Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användning

Varför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”

Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?

Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?

Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?

Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?

Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?

Mer om ordklassen pronomen

Läs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om bilar 

Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?

Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?

Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta. 

Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?

Varför heter det kofångare?

Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?

Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?

Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodeller

Läs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitet

Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta?  Eller gl- som i ord som  glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.

Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. 

Finns det fonestem i alla språk? 

Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och  skolk?

Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?

Lär dig mer om ljudsymbolik

Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).

Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).

Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om  ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om ordspråk

Hur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?

Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk?

Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?

Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?

Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?

Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?

Mer om ordspråk, ordstäv och talesätt

Bok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).

Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).

Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929).

Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).

Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om upprepningar

Frasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?

I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?

Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”? 

Varför säger vi hej hej och inte bara hej?

Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?

Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?

Mer om upprepningar och reduplikation

Titta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)

Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? 

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

Språkfrågor om norrländska dialekter

Vad är gemensamt för de norrländska dialekterna?

Vilka dialektområden finns i Norrland?

Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?

Vad har ordet he för etymologi?

Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?

Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?

I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?

Mer om norrländska dialekter

Läs om Norrländska mål från ISOF.

Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).

Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)

Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)

Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)

Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Språkfrågor röster och språket i radio och på tv

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?

Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?

Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Mer om språket i radio och tv

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.

Språkfrågor om insekter

Vad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?

Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?

Varför heter bålgeting just så?

Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?

Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?

Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.

– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om eufemismer och noaord

Varifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?

Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.

Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?

En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?

Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?

Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaord

Krönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).

Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om felsägningar

Varför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?

Hur kan språkfel smitta?

Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”. 

Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?

Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?

Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?

Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?

Mer om felsägningar

Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang.

Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkiv

Lyssna på Galna radiogrodor

Lyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skratta

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till  att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?

”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.

– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.

Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.

Mer om konstiga språk

Lär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.

Läs om språket Solresol från Wikipedia.

Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.

Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).

Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.

Språkfrågor om dikt och rim

Vad är metrik?

Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?

Hur länge har människan rimmat?

Vad finns det för olika rim?

Vad finns det för olika versmått?

Går det att skriva en drottkvätt på svenska?

När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?

Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?

Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?

Mer om dikt, rim, verslära och poesi

Lyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.

En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023).

En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).

Dikter, låtar och poeter som nämns i programmet

Moster ester av Lennart Hellsing (tiradrim).
Blinka lilla stjärna (parrim).
Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).
Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.
Vinden har vänt av Petter.
Näcken av Erik Johan Stagnelius.
Postludium av Tomas Tranströmer.
Skapelser av Malte Persson.
Han drunknade i Holms hav.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.

– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om kommatecken

Vilka regler för kommatering finns i svenskan?

Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?

Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel  “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”

Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?

Vad handlar det danska kommakriget om?

Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?

Mer om kommatecken

Läs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)

Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).

Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)

Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).

Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?

– Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om adjektiv

Varför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?

Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig? 

Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb?

Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?

Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel?

Mer om adjektiv

Språkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.

Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om dialekter

Hur uppkom dialekterna?

Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?

Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?

Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?

Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende?

Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?

Mer om dialekter

Läs om Dialekter förr och nu från ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo. 

– Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om ögon

Varifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?

Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?

Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?

Varifrån kommer ordet “blindstyre”?

Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?

Mer om ögonkontakt

Läs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).

Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö.

Språkfrågor om estlandssvenska

Varför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?

Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?

Hur länge har det bott svensktalande i Estland?

Vad är unikt med det estlandssvenska språket?

Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?

Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?

Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?

Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?

Mer om estlandssvenska

Lyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939

Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.

Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).

Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.

Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).

Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund

”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.”

– Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om företagskommunikation

Det pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?

Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”?

Varför har företagskommunikation blivit mer informell?

Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?

Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?

Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?

Hur kommunicerar företag dåliga besked?

Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det?

Mer om företagskommunikation och språk

Läs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)

Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.

– Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om öl

Varifrån kommer ordet öl?

Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar?

Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?

Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk?

Hur ska ett sunkhak definieras?

Varifrån kommer ordet sylta?

Varför kan öl kalla för bärs?

Vad finns det för slangord för folköl?

Varför heter nya öl så långa konstiga namn? 

Lär dig mer ölspråk

Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).

Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.

Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.

– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.

Har du en språkfråga? Mejla [email protected]

Lär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språk

Artikel Vi blir aldrig färdiga med orden av Susanna Karlsson, från Språktidningen (juli 2024).

Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)

Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.

Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?

– Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.

Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.

Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodeller

Vad är en språkmodell?

Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför?

Är det korrekt att säga att AI kan språk?

Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?

Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?

Varför är vi artiga mot AI?

Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?

Lär dig mer om språk, AI och språkmodeller

Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)

Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.

Nyheter om AI från Sveriges Radio.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.

– Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.

Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?
– Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.

Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätter

Uttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)

Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .
Från Svensk ordbok)

Att på brev betyder attesteras och inte attention.
(Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ”att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.

Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling.
(Från Språkrådets frågelåda.)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?

Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?

Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.

Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.

Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.

Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.

Medverkande:

Fredrik Lindström, populärhistoriker

Sara Lövestam, språkvetare och författare

Lydia Sandgren, författare och psykolog

Programledare:

Emmy Rasper

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Språkfrågor som hör julen till

Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?

Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?

Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?

Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?

Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.

– För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.

Språkfrågor om arabiska

Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?

Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?

I vilka sammanhang används standardarabiska?

Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?

Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?

Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?

Kommer ordet madrass från arabiska?

När började arabiska siffror användas i Sverige?

Kommer arabiskan påverka svenskan?

Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?

Lär dig mer om arabiska

Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.

Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.

* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets de, dem och dom-debatt har  stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.

”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”

Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.

Språkdebatter från förr som hörs i Språket

Ett förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943

Debattörer:
Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.

Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.

Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”

Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952

Kommenteras av Erik Wellander.

Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.

Debattörer:

Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.

Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.

Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965

Debattörer:

Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.

Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.

Mer om språkdebatter från förr

Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970

Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.

– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om forensisk lingvistik

Vad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?

Kan språkliga analys förhindra brott?

Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?

Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?

Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?

Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?

Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?

Lär dig mer om forensisk lingvistik

Läs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)

Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)

Läs! Artikel Här är polisens ordlistor för att förstå vad gängmedlemmar uttrycker (från Göteborgs-Posten 2022)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.

Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.

Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalys

Går det att avbryta någon på ett trevligt sätt?

Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?

Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?

Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?

Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.

Språkfrågor om språkförändringar

Förändras svenskan snabbare än andra språk?

Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?

Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?

Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?

Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?

Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?

Läs mer om språkförändringar

Läs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).

Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).

Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.

– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. 

Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket

Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?

Vilka är ”språkvården”?

Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?

Hur fungerar språkvård i andra länder?

Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?

Läs mer om språkvård

Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).

Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.

I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.

En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.

Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet

Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?

Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?

Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?

Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?

Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?

Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?

Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?

Läs Gustav Vasas bibel

Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.

Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.

Språkfrågor om klass och språk

Hur låter överklasspråk?

Kan man göra en språklig klassresa?

Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?

Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?

Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?

Varför använder överklassen fåniga smeknamn?

Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv?

Läs, lyssna och titta på mer om språk och klass

Se! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).

Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).

Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)

Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)

Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.

Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.

Susannas Karlssons tre science fiction-boktips

• Snow crash av Neal Stephenson.

• The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.

• Babel, an arcane history av R. F Kuang

Språkfrågor om science fiction och fantasy

Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”?

Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?

Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?

Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?

Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?

Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasy

Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)

Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).

Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).

Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.

Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play.

Var alla broderade budskap förr av typen ”Hem ljuva hem”?

– Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.

Språkfrågor om broderi och andra textil hantverk

Vad är skillnaden på broderi och brodyr?

Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”?

Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?

Vad betyder ”singlade” i singlade bollar?

Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?

Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverk

Lyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.

Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018

Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”.

– ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman.

Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är fel

Börja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur.

Sätt inte ut kommatecken före och.

Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening.

Bryt inte mot subjektsregeln.

Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmer

Boken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017).

Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002)

Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Programledare Emmy Rasper.

Fuck är världens kändaste svordom och har blivit en del av svenskan. Men ordet används nästan aldrig i sin ursprungliga betydelse utan har istället blivit ett förstärkningsord med egen grammatik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord.

– Man kan säga “jag fucking klarade det”, men inte “jag fan klarade det”, så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om fuck och svordomar i media

Hur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån?

Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige?

Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio?

Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket?

Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan?

Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska?

Läs, lyssna och se mer om fuck och svordomar

Föredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska” om svordomar på engelska i svenska från Forskartorget (från oktober 2015).

Magisteruppsats ”Dåligt och onödigt av public service” En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021).

Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976).

Artikel: Svordomen fuck sprids över världen från Uppsala universitet (från juni 2019).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.

En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.

– Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.

Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.

– Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.

Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk

Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?

Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?

Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?

Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?

Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?

Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen

Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.

Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.

Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.

Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).

Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress – en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål. 

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.

– Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.

Det manusstyrda talet i radio

En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.

– Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.

– Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Språkfrågor om språkmelodi och intonation

Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?

Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?

Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?

Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?

Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?

Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?

Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation

Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)

Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)

Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)

Film: In a World om en röstcoach från 2013.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. 

– Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

– På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

– Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”?

Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om kroppen

Varför säger man muskulös om någon som har mycket muskler? 

Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”?

Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”?

Varför säger vi ögonvrå men mungipa? 

“Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt?

Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?

Läs mer om kroppen och språket

Se bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?
– Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

– Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor från publiken på Vetenskapsfestivalen

Har Götaregeln dött ut?

Hur borde anglicismer regleras i svenskan?

Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?

Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?

Vad betyder hult i ortnamn?

Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?

Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?

Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?

Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023.

Vi följer upp några av säsongens mest engagerande språkfrågor och rättar oss själva. Vad blev fel och vad borde vi ha lagt till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket avsnitt tycker språkvetarna blev bäst?

– Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk.
– Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket.

Avsnitt och språkfrågor som tas upp för utvärdering

Allt du vet om namn är fel.
Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas.

Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare.

Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivet
Lyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området.

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Lyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis.

Ordet cool är inte längre coolt
Många lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut".

Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket?

Språkvetare
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. 

Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk. 

– Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.

– De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.

Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.

– Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa Wengelin

Språkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontroller

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?

Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?

Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?

En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?

Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivregler

Bok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).

Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.

Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.

Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
  Lyssnaren Simon.

• "Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
  Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

• “Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “
  Lyssnaren Dan.

• "Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
  Fredrik Lindström, författare och komiker.
  

• “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”
  Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

– Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.

Måste de vara förnedrande?
– Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om skällsord och förolämpningar

Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?

Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska.

Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?

Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?

Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?

Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?

Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ord

Bok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)

Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".

– Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
– Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.

En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
– De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.

Språkfrågor om sammansättningar

Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?

Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?

Vilka regler gäller för foge-s? 

Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?

Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i”  istället för att en “bok utspelar sig i”?

Får man skapa hur långa ord som helst?

Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?

Läs vidare om sammansättningar och teleskopord

Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).

Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)

Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)

Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).

Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klicka här för en transkribering av avsnittet

Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".

– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.

Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.

– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.

Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.

Språkfrågor om teckenspråk

Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?

Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?

Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?

Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?

Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?

Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?

Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?

Vilket tecken används för att säga förlåt?

Vad är TAKK-tecken?

Läs och se mer om teckenspråk

Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet

TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.

Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".

Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.

Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).

Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)

Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av tack snälla. Diagnos: Du lider av språklig irritation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.

Språkfrågor som irriterar

Varifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?

Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?

Varför skriver svenska butiker sale?

Är "konklusion" en anglicism?

Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?

Läs och lyssna mer om språket som stör

Språket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)
Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).
Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)

Svar på en massa språkfrågor som irriterar

• Varför säger folk tänker istället för tycker?
  Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).

• Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?
  Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).

• Varför säger många "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?
  Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).

• Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
  Svar: I avsnittet Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).

• Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?
  Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)

• Varför säger folk öppna upp och stänga ner?
  Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)

• Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?
  Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)

• Varför säger folk liksom?
  Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35).

• Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?
  Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"

Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamn

Har alla människor ett förnamn?

Har alla människor ett efternamn? 

Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?

Går det trender i namn?

Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?

Vad är egentligen ett andranamn?

Vad är en aptonym?

Läs och lyssna mer om namn

Lär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnen

Folk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)

Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet
Gäst Sverker Johansson, lingvist och författare.
Programledare Emmy Rasper.

Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.

– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.

Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.

– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.

Författares språk inte längre norm för skriftspråket

Efter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.

Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.

– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.

Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språket

Språkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.

Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.

Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.

Att är ett krångligt litet ord. Egentligen är att två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan att få för sig att försvinna ur meningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att. 

Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.”
Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”

– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om att

Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”

Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?

Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?

"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?

Finns det dialektala varianter av "att"?

Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktion

Boken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).

Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).

Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.

Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter. 
– Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.

Språkfrågor om godis

Varför heter det godis och när började ordet användas?

Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?

Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?

Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?

Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?

Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?

Läs och lyssna mer om godis

Mer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma

Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.

Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)

P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)

P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.

I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU vill att du ska kunna minst tre språk

Inom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.

Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre

– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.

Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.

– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.

Läs och lyssna mer om språkundervisning

"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)

Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)

Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Programledare: Emmy Rasper.

Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.

– Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.

Språkfrågor om diminutiv

Hur definieras diminutiv?

Saknar svenskan diminutiv?

Hur skapas diminutiv i olika språk?

Är det en form av diminutiv att säga “prateliprata” eller “köpeliköpa”, eller vad är det för fenomen?

Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?

Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?

Vad finns det för personnamn som är diminutiver?

Läs och lyssna mer om diminutiv och -is

Tjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.

Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutiv

Lista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver

Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)

Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.

– Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket

Däremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.

Språkfrågor om sje-ljudet

Varför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?

Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?

Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?

Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?

Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?

Varför stavas ordet genre som det gör?

Läs och lyssna mer om sje-ljudet

Artikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)

65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010

Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPA

Symboler för de olika sje-ljuden

ɧ-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)

ʂ-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)

symbol för tje-ljudet

ɕ-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna) 

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frank­rike.

Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".

– De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.

– Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om snus och cigaretter

Fransmän har börjat prata om “le snus”, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?

Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?

Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?

Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?

Varifrån kommer uttrycket “en pris snus” och har det blivit mindre vanligt?

Har fimpa något med det franska “fume pas” att göra?

Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?

Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?

Varifrån kommer uttrycket att “bomma en cigg”?

Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?

Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpande

Caroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)

Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)

Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)

Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.

– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.

Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.

– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.

Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informellt

Språket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet. 

– Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.

Språkfrågor om formellt och informellt språk

Ett företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?

Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?

Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?

Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?

Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?

Lyssna och läs mer om informellt och formellt språk

Krisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)

Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.

Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik Lindström

Antologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet
Programledare Emmy Rasper.

Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.

– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om ekonomispråket

Vad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?

Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?

Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?

Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?

Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?

Har ordet räkenskap något med skåp att göra?

Vad ordet aktie för bakgrund?

Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."

Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmet

momentum

"risken är på uppsidan"

"underliggande affär"

produktportfölj

managera

lågkonjunktur

bank

konto

saldo

skatt

inflation

"växa företaget"

räkenskap

aktie

Lyssna och läs mer om ekonomispråk

Inslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)

Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.

Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.

Kriget har förändrat språksituationen i Ukraina

I tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.

– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.

– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.

Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.

Språkfrågor om ukrainska och ryska

Vad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?

Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?

Lyssna och läs mer om ukrainska och ryska

Hör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio.

Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).

Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)

Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.

Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.

Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.

– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.

Språkfrågor om ungdomsspråk

Varför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?

Har det blivit vanligare att säga exakt?

Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?

Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?

Vad har ordet cool för historia?

Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?

Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?

Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråk

Louise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är cool
Säger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)
P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)
Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.

Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.
Programledare Emmy Rasper, 40.

Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på svenska dialekter och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.

– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om dialekter

Vilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?

Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?

Vid vilken ålder fästs ens dialekt?

Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?

Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?

Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialekt

Poddserien När gotländskan tystnar

Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.

Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad är skillnaden på tautologi och pleonasm?

Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?

Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?

Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?

Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?

Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?

Läs mer om tautologi

Kapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?

I programmet hörs:

Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"

Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.

Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk.

"Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?

Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?

Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?

Hur används genitivformerna dens respektive dess?

Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?

I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?

Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?

I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?

Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.

Programledare Jens Möller.

Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Är pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?

På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?

Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?

När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?

Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?

Vad betyder ordet vits?

Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?

Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?

Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?

Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.

Programledare Jens Möller.

På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Att barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?

Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?

Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?

Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?

Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?

En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?

En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?

Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.

Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.

I Språkets nyårspanel ingår:

Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.

Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.

Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Programledare Jens Möller.

Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.

Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi vad kan det vara?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

En lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?

Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?

Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?

Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?

Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Programledare Jens Möller.

Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?

Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?

Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?

Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?

Vad är ställtid?

Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?

En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.

Programledare Jens Möller.

Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?

Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?

Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?

Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?

Hur många vokalljud finns på danska?

Hur är det danska talsystemet uppbyggt?

Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?

För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?

Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?

Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.

Programledare Jens Möller.

Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad är definitionen på prefix?

Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?

Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?

Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?

Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?

Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?

År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?

Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.
Programledare Jens Möller.

Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?

Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?

Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?

Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?

Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?

Vad betyder vildnaden?

Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.

I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?

På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.
Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.
Programledare Jens Möller.

Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

I vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?

Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?

Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **

Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?

EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?

EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?

Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?

Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?

Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?

Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.

** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.

I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Enligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?

Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?

I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?

Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?

Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?

Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?

Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?

En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?

Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?

Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.
Programledare Jens Möller.

Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Svenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?

Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?

I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?

Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?

Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?

Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?

I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?

På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?

I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.
Programledare Jens Möller.

** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.

Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad räknas som slang?

Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?

Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?

Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?

Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?

Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?

Vad är förortsslang?

Vad betyder rövsmör?

Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?

I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund

Programledare Jens Möller.

Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur ser franskans ställning ut i svenska skolan idag?

Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur på svenska?

Ordet miljö kommer ju från franska (millieu) där det betyder ungefär mitten. På franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frågor som vi benämner som miljöfrågor. Kan ni reda ut varför?

Flygskam är ett modernt svenskt ord som sägs ha letat sig in i franska språket. Vilka äldre ord har franskan lånat in från svenska eller andra skandinaviska språk?

Stockholms universitet har studerat i vilken mån svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen ålder talar så god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka är de huvudsakliga slutsatserna i studien?

Vilka är de svåraste språkliga nötterna att knäcka för svenskar som vill bli fullt bekväma med franska språket?

På en skylt vid ingången till en svensk stormarknad stod "entrè". Varför använder man här grav accent i stället för akut accent?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.

Programledare Jens Möller.

Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språkpolitiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad är en språklobbyist?

Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?

Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?

Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?

Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?

Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?

Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?

Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet

övriga medverkande:
Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret
Marga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la Llengua
Elle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på Samerådet

Programledare Jens Möller

Kasus och personböjning av verb är grammatiska egenheter som har nötts bort från svenskan. Blir vårt språk allt enklare, och i så fall varför? Språket gräver i olika aspekter av språklig komplexitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Flera av Språkets lyssnare har fått intrycket av att vårt språks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?

Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus än vi har idag?

När "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?

Finns det några teorier om hur snabbt språkliga förändringar kan gå, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan ändras och få regelbunden böjning?

Om vi backar 700-800 år, hur sa man då i Sverige "jag är" och "vi är"?

Vilka mekanismer låg bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?

Vilka exempel finns på historiska språkförändringar som har lett till högre språklig komplexitet?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska språk.

Programledare Jens Möller.

Språket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. Vår språkexpert förklarar hur en ordbok kan få hjärtat att banka. Och hur är det med förkortningarna i ordlistan SAOL?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

När uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?

Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "färgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur känns den definitionen idag?

För den språkintresserade allmänheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbättringen av SAOB när den har uppdaterats?

Jobbet med SAOB startade på 1800-talet. Hur gick det då till när man skulle hitta alla ord och deras definitioner?

Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?

Hur går det till när ord till nya upplagor av ordböcker väljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?

När kom historiens första ordbok ut?

Flera av Språkets lyssnare klagar över att SAOB idag är svårläst med tättskrivna sidor och många förkortningar. Kommer SAOB bli mer läsbar framöver?

Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jävig till förmån för mäns upplevelser när den skapades för över 100 år sen. I vilken mån kan det stämma även för åtminstone delar av SAOB?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet
övriga medverkande:
Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens Ordbok
Mats Malm, ständig sekreterare Svenska Akademien
Pip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bok
Programledare Jens Möller

Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?

Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?

En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?

I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?

Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?

En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?

Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?

I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?

Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?

Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?

Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?

Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?

Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?

Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter.
Programledare Jens Möller.

Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Har alla politiker gått i "slingerskola"?

Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?

Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?

Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?

I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?

Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?

Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.

Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor:

Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?

Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?

Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?

Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?

Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?

Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.

Veckans språkfrågor

Varför är särskrivningar så irriterande för så många?

Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?

Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?

I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Språkfrågor

Vad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?

Var går gränsen mellan en regering och en regim?

Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?

Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?

Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?

Finns en ny betydelse i "sukta"?

Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?

Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?

Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varifrån härstammar uttrycket spik nykter?

Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?

I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?

När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?

Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?

Kan man brygga vin?

Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?

Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?

Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?

Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?

Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?

Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.

"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Flera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?

Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?

Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?

Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?

Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?

Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Är "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?

Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?

Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?

Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?

Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?

Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?

En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?

Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?

Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?

Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?

Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?

Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?

Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Arbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.

Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?

Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?

EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.

Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Kan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?

Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?

Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?

Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?

Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Har ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?

Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?

Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?

Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?

När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?

Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur uppkommer en folketymologi?

Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? 

Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?

Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?

Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?

Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? 

Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022

Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varför säger och skriver en del “mer arg” eller “mer rolig” istället för argare och roligare?

“Sveriges mesta krigarkung” och “90-talets mesta sexsymbol”, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?

Kan ordet unik kompareras?

Hur ska man förstå ordet “rättare” i uttrycket “rättare sagt”, vanligtvis kompareras väl inte rätt?

Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?

Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlista

Vad betyder positiv, komparativ och superlativ?
Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation?
Vad är metakomparation?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?

Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?

Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?

Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?

Att dressa gräsmattan – kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?

Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det finns inte kaffe, eh? den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?

En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?

Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?

På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?

I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel “inte har du en penna, eh?” eller “färjan har inte kommit än, eh”, vad är det för fenomen?

Orten Järvsö uttalas lokalt “jasche”, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Kan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen “skratta undertryckt och skrockande”?

Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?

Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?

Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?

Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?

Är ordet rumphugget på väg att försvinna?

När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förr betydde det går som tåget att något var punktligt idag har verklighet kommit ikapp uttrycket. Vilka fler uttryck har fått nya betydelser och hur kan bokstavligen betyda bildligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Har används uttrycket “som ett brev på posten” idag?

Hur är det möjligt att ordet bokstavligen nu kan användas för att uttrycka något bildligt?

Betyder ”blomma ut” att nå sin fulla potential eller att vissna?

Hur har uttrycket ”hänga ihop som ler och långhalm” gått ifrån att vara ett ironiskt uttryck till att betyda att något hänger ihop på ett bra sätt?

Vad innebär det att någon tillhör begåvningsreserven?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Används så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen “Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år.” Eller “Igår så städade vi.”

Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? 

Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?

Är ”så att säga” och ”helt enkelt” finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?

Varför säger folk liksom?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

I vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?

Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?

När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?

Kan man verkligen säga ”mest jämställd”, är det inte antingen jämställt eller inte?

Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?

Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?

Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. 
Programledare Emmy Rasper.

Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

I svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?

Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?

Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?

Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?

Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?

Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?

Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Finns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?

Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?

Bör man skriva “tröjor till kvinnor” eller “tröjor för kvinnor”?

Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?

Kan man skriva “jag känner förtroende och stöd hos dig” eller måste alla prepositioner finnas med som i “jag känner förtroende för och stöd hos dig”?

Vad är skillnaden på att “vara i stan” och att “vara på stan”?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021.

Det händer att länder och städer byter namn och vissa namnändringar är mer kontroversiella än andra. Språket guidar dig genom Mumbai, Beijing, Belarus, Eswatini och Nordmakedonien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vem bestämmer vad ett land ska heta?

Vad finns det för officiella regler kring länders namn?

Hur gick det till när Sveriges Radio och andra medier slutade använda Vitryssland för att istället säga Belarus?

Varför kan länder eller städers namnbyten väcka känslor?

Hur kommer det sig att Peking nu kallas Beijing?

Varför heter staden Bombay också Mumbai?

Hur har Calcutta blivit Kolkata?

Hur gick det till när landet Burma bytte namn till Myanmar?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Olausson, språkvårdare på Sveriges Radio, Sveriges Television och UR. Programledare Emmy Rasper.

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer ordet mönstring?

Lumpen i betydelse värnplikt, var kommer det ifrån?

Malaj användes inom det militära för handräckningsvärnpliktig, men varför sa man just malaj?

Vad är utmärkande för det militära språket?

Varför används många akronymer inom försvaret?

Vad ska ett rum där vapen förvaras kallas, är det militära ordet kassun rätt?

Har ordet polimasa någon militär koppling?

Har det militära språket påverkat allmänspråket?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst David Bergman, major och doktor i psykologi från Försvarshögskolan. Programledare Emmy Rasper.

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad är korrekturläsning?

Vad betyder tryckfelsnisse och tidningsanka?

Vad har hänt med yrket korrekturläsare?

Ordet "utav" förekommer allt oftare i texter men ska det inte vara “av”?

Vilka är de vanligaste korrekturfelen i texter?

Hur kommer det sig att människor kan stava rätt i vissa sammanhang men inte i andra?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad kan man lära av ett språkligt utbyte mellan generationer?

Är det verkligen så att ord blir utslitna och ersätts av andra? 

Är uttrycket "att hänga" i betydelsen "att umgås" ett nytt sätt att använda ordet hänga?

Varför har en del börjat säga “en fena på något”,  heter det inte “fena på något” utan “en”?

Varifrån kommer fenomenet att säga “nunu” eller “härhär” istället för bara nu och här? Och är det något som bara yngre personer gör?

Varför anser många att anglicismer är dåligt och är det en generationsfråga?

Varför kallar vissa sin partner eller käresta för baby och när började det användas i svenskan?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Håller ordet diametralt på att bli ett allmänt förstärkningsord för att markera stora skillnader?

Varför kan man säga skvatt galen men inte skvatt glad, och vad betyder skvatt?

Varifrån kommer ordet himla och hur länge har det använts?

Varför är jätte ett så vanligt förstärkande förled?

Har jätte tappat i värde, så att man nu måste säga jättejätte?

Var används bål som förstärkande förled och var kommer ordet ifrån?

Ordet ärke används i både ärkebiskop och ärkefiende vad betyder ärke?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I nyårspanelen

Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet och ny återkommande språkexpert i Språket i P1. 

Sara Lövestam, författare, språkvetare och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.

Tomas Riad, ledamot i Svenska akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. 

Programledare Emmy Rasper.

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer seden att skriva julklappsrim?

Vad är poetisk licens?

Man kan rimma julskinkan och rimma verser till julklapparna. Är det samma ord eller två ord med olika ursprung?

Vad har hänt med hälsningsfrasen “En fröjdefull jul”? 

Språket får julkort med julhälsningar på olika språk

Från:

Cecilia Uddén, Mellanöstern

Andreas Liljeheden, Bryssel

Filip Kotsambouikidis, Grekland

Johanna Melén, Moskva

Johan Mathias Sommarström, Istanbul. 

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varför är isländska intressant för att förstå svenskans historia?

Vad har isländska för bokstäver i sitt alfabet som inte finns i det svenska?

Det finns ett ll-ljud i isländska som också finns i walesiskan, hur kommer det sig att språken har ett likadant språkljud?

Elefant heter fíll på isländska och fil på arabiska, har språken en koppling?

Flytväst heter björgunarvesti på isländska, men vad betyder björgunar?

Det isländska ordet för gravid är ólétt, har svenskan haft ett liknande ord som till exempel olätt?

Varför har vissa språk som isländska, färöiska och tyska bevarat kasusböjning av substantiv och personböjning av verb medan till exempel svenska inte har gjort det?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Anna Hannesdóttir, professor emerita i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Har ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?

Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?

Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?

Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?

Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?

Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor 

Varför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?

Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?

Hur ska ordet alternativ användas korrekt? 

Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?

Hur kan man missförstå någon rätt?

Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?

Är hundpall ett ord? 

Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?

Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?

Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer uttrycket "det vete katten?"

Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?

Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?

Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?

Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?

Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?

Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?

Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?

Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?

Varför säger en del interjuv?

Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror.

Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon.

Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling.

Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas?

Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar.

Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god?

Varför stavas Gud ibland med versalt G?

Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska?

Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet?

Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud?

Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang?

Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots?

Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa?

Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt?

Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb?

Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många?

Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal?

Varför har olika språk olika talsystem?

Hur fungerar de danska och franska talsystemen?

Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver?

Vad är en femfemma?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Saknade ord som tas upp i avsnittet

Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”.

Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare.

Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta.

Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017.

Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi.

Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion.

Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera.

Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt.

Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna.

Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som  ett “riktigt ord”?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt?

Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer?

Har svenskan extra många hälsningsfraser?

Hänger det japanska “moshi moshi” ihop med “morsning korsning”?

Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår.

Varifrån kommer hälsningsordet tjenare?

Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckan språkfrågor

Varifrån kommer ordet frisyr?

Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr?

Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet?

Var kommer ordet kalufs ifrån?

Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg?

Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?

Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?

Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".

Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?

Har ordet absolut blivit vanligare?

Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Bör förkortningar alltid skrivas ut?

Kan man förkorta ”på grund av” med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller?

Ska man alltid ha punkter i förkortningar?

Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT?

Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel “jag har osat till festen”?

Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter?

Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk?

Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter?

Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras?

Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak?

Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé?

Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera?

Varför kan man fråga “Var håller han hus?” när man undrar vad någon befinner sig?

Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad?

Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda?

I mäklarannonser kan det stå “en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor”, varför används prepositionen om istället för på?

Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor 

Heter det “de är större än oss” eller “de är större än vi”?

"Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?

Vad har hänt med var och vart?

Varför säger en del “jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"?

Vilka regler gäller för användningen av innan och före?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad är ett inkluderande språk?

Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?

Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?

Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?

Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.

Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?

Är det bättre att säga “en person med”, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk.  Programledare Emmy Rasper.

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans språkfrågor

Vad betyder “icke obetydlig påverkan”? Och vad händer med uttryck som innehåller dubbla negationer?

Hur ska man svara på frågor med inte i, som till exempel “ska vi inte ha möte nästa vecka?"

Hur besvarar man frågor med negationer i på andra språk?

Är det artigare med negerande frågor?

Varför säger en del meningar som  “Vi måste undvika att folk inte dör”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.