Sveriges 100 mest populära podcasts
Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen.
Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
? Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.
Måste de vara förnedrande?
? Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.
Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?
Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som ?you asshole? på engelska eller ?du Arschloch? på tyska.
Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?
Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?
Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?
Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?
Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ordBok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)
Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.
Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".
? Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
? Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.
En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
? De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.
Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?
Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?
Vilka regler gäller för foge-s?
Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?
Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en ?bok spelar ut sig i? istället för att en ?bok utspelar sig i??
Får man skapa hur långa ord som helst?
Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?
Läs vidare om sammansättningar och teleskopordTeleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).
Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)
Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)
Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).
Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.
Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel.
Klicka här för en transkribering av avsnittet
Teckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".
? Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.
Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.
? Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.
Finns det missuppfattningar om teckenspråk?
? Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.
Hur fungerar teckenspråkets grammatik?
Kan tecken för verb böjas i olika tempus?
Kan adjektiv kompareras?
Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?
Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?
Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?
Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?
Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?
Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?
Vilket tecken används för att säga förlåt?
Vad är TAKK-tecken?
Lär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.
Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet
TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.
Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".
Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.
Teckenspråkets historia ? förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).
Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)
Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndigheten
Gäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Symtom: Du får akut klåda av anglicismer. Det skär i öronen varje gång nån säger eh. Du får kramp i språknerven av "tack snälla". Diagnos: Du lider av språklig irritation.
? En sak som har visat sig funka är att lära sig lite mer om fenomenet som man irriterar sig på, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket.
Språkfrågor som irriterarVarifrån kommer uttrycket "Tack snälla!" och kan det verkligen användas i alla sammanhang?
Varför säger en del "Varsågoda" till en person, är det inte fel?
Varför skriver svenska butiker sale?
Är "konklusion" en anglicism?
Varför använder människor eh-ljud i sitt tal?
Språket som stör mest artikel från Språktidningen (från april 2022)
Särskrivningar och hen irriterar mest i svenska språket poddavsnitt 36 från Språktidningens podd (från april 2022).
Ibland har man inte mycket annat val än att ge upp, krönika av Mikael Parkvall från Svenska Dagbladet (från maj 2023)
Varför säger folk tänker istället för tycker?
Svar: I avsnittet Sommarens språkliga godisskål (lyssna från 24:18).
Varför besvarar vissa ett tack med "ingen fara"?
Svar: I avsnittet Hur besvarar man ett tack (lyssna från 05:10).
Varför säger många "Ja men.." eller "Nej men..." i början av en mening?
Svar: I avsnittet: Det är lätt att säga nej. Inte (lyssna från 14:45), i avsnittet Så förstår du politikens språk (lyssna från 18:05) och i avsnittet Nä men, vi är elva man på plan (lyssna från 05:35).
Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
Svar: I avsnittet Gnällprogrammet ? lyssnarnas största språkliga irritationsmoment (lyssna från 07:20).
Varför blandar folk ihop personliga possessiva och reflexiva pronomen, till exempel hans och sin?
Svar: I avsnittet Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna (lyssna från 6:33) och i avsnittet Det är bara take it or leave it (lyssna från 15:24)
Varför säger folk öppna upp och stänga ner?
Svar: I avsnittet: Öppna upp och stänga ner (lyssna från 00:40)
Varför används ordet kontext, är det inte samma sak som sammanhang?
Svar: I avsnittet I vilken kontext kan ordet kontext användas? (lyssna från 08:39)
Varför säger folk liksom?
Svar: I avsnittet Skräporden som gör kommunikationen bättre (lyssna från 23:00) och i avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 01:35).
Varför uttalar en del egentligen som ejenkligen?
Svar: I avsnittet Jag säger liksom oftast ejenkligen (lyssna från 13:44)
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Men alla har väl ett förnamn? Ja, nästan alla. Men namnskicken i världen skiljer sig åt och det går inte att förutsätta att alla har förnamn och efternamn enligt svensk tradition.
? Många tror att alla har förnamn och efternamn men det inte ens helt sant i Sverige och absolut inte sant om vi rör oss i världen. I vissa kulturer i Indonesien finns det till exempel inga efternamn, säger Sverker Johansson, aktuell med boken "Hur var namnet?"
Språkfrågor om förnamn, efternamn och smeknamnHar alla människor ett förnamn?
Har alla människor ett efternamn?
Hur skiljer sig det polska sättet att ge människor smeknamn från det svenska?
Går det trender i namn?
Hur tänker föräldrar när de ska ge sina barn namn?
Vad är egentligen ett andranamn?
Vad är en aptonym?
Läs och lyssna mer om namnLär dig mer om förnamn, artikel från Institutet för språk och folkminnen
Folk som heter som sina jobb, artikel från Göteborgs-Posten (november 2020)
Sök hur många som har ett visst namn via Skatteverket.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet
Gäst Sverker Johansson, lingvist och författare.
Programledare Emmy Rasper.
Språkvetare skrev brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.
Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.
? Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.
Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.
? Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.
Författares språk inte längre norm för skriftspråketEfter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.
Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.
? Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språketSpråkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.
Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.
Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.
"Att" är ett krångligt litet ord. Egentligen är "att" två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan "att" få för sig att försvinna ur meningar.
? Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att.
Att som infinitivmärke uttalas "å": ?Det är roligt att (å) bada.?
Att som subjunktion uttalas "att": ?Det är roligt att han badar.?
? Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.
Varför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen ?jag vill lära mig att skriva? finns det de som säger ?jag vill lära mig och skriva.?
Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?
Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: ?Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag?? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?
"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?
Finns det dialektala varianter av "att"?
Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).
Krönika Kommer ?att? vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).
Krönika "Att? glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra.
? Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter.
? Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.
Varför heter det godis och när började ordet användas?
Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?
Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?
Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?
Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?
Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?
Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemma
Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell.
Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)
P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)
P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.
Programledare Emmy Rasper.
I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre.
EU vill att du ska kunna minst tre språkInom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.
Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre? Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.
Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.
? Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.
Läs och lyssna mer om språkundervisning"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)
Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)
Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.
Programledare: Emmy Rasper.
Diminutivsuffix, en förminskningsform som gör betydelsen av ord mindre, finns i många språk men saknas i svenskan. Hör om vad vi gör vi istället och varför -is inte kan räknas som diminutiv.
Flera europeiska språk har suffix som går att lägga i slutet av ord för att skapa mindre varianter av ursprungsordet. Tyskan har till exempel -chen och -lein och italienskan -ino och -etto med flera. Men i svenska språket finns inget diminutivsuffix.
? Men att svenskan saknar diminutiv håller jag inte med om, vi har prefix som vi använder som diminutiver, som till exempel pytte, mini, mikro och de uttrycker också diminutiv, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk.
Språkfrågor om diminutivHur definieras diminutiv?
Saknar svenskan diminutiv?
Hur skapas diminutiv i olika språk?
Är det en form av diminutiv att säga ?prateliprata? eller ?köpeliköpa?, eller vad är det för fenomen?
Är -is, som i bebis, föris, hemlis och grattis ett diminutivsuffix?
Har det funnits diminutivsuffix i svenskan förr?
Vad finns det för personnamn som är diminutiver?
Läs och lyssna mer om diminutiv och -isTjänis, knäppis och brallis; om suffixet -is i modern svenska uppsats av Gunlög Josefsson, professor vid språk och litteraturcentrum Lunds universitet från 2002.
Lista från Wikipedia på hur olika språk skapar diminutiv
Lista från Svenska akademien om namns ursprung och betydelse där det går att söka efter namn som är diminutiver
Krönika Formen som gör allt gulligt av Sara Lövestam, Språktidningen. (från 2019)
Språkkrönika: Mammis undrar var bebis nappis är av Karin Skagerberg, Dagens-Nyheter. (från 3 oktober 2021)
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Sje-ljudet i ord som stjärna, sjö och skjorta är näst intill unikt för det svenska språket. Hör om hur det svenska sje-ljudet kom till och om varför sje-ljudet har så många olika stavningar.
I slutet av 1800-talet ville en grupp som kallade sig för Nystavarna ändra stavningen av sje-ljudet. De ville att alla sje-ljud skulle stavas med sj, alltså sjärna, sjorta, sjed, sjidor och sjoklad. Så blev det inte, istället har vi många olika stavningar av sje-ljudet i svenska.
? Det var en ordentlig debatt från 1860-talet och fram till tidigt 1900-tal. Det var ungefär samma argument som används idag om de, dem och dom "varför ska vi sitta och traggla det här? Kan vi inte bara göra det enkelt?", säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket
Däremot fick Nystavarna igenom två andra stavningsreformer som är norm idag. 1906 skickades ett kungligt cirkulär till folkskolorna som förordade att stava v-ljud med v och inte längre med fv eller med hv och att stava alla t-ljud skulle med t och inte med dt.
Språkfrågor om sje-ljudetVarför stavas sje-ljudet på så många olika sätt?
Har det funnits förslag på någon stavningsreform för att förenkla stavningen av sje-ljudet?
Hur många olika sje-ljud finns det egentligen?
Varför uttalar en del sje-ljudet i sjukhus med samma sje-ljud som finns i ordet dusch? Och är det ett finare sätt att säga sje på?
Varför uttalar en del ordet choklad med ett tje-ljud?
Varför stavas ordet genre som det gör?
Läs och lyssna mer om sje-ljudetArtikel om hur sje-ljudet från Språkbruk av Martin Persson, doktorand i nordiska språk vid Stockholms universitet. Sju, dusch, Mars och tjock i tre generationer (16 mars 2023)
65 sätt att stava sje-ljud, en lista från Språket från 2010
Här kan du lyssna på det internationella fonetiska alfabetet IPA
Symboler för de olika sje-ljuden?-ljud (det bakre eller mörka sje-ljudet som finns i tex stjärna)
?-ljud (det främre eller ljus sje-ljudet som finns i norrländskt stjärna eller i ordet dusch)
symbol för tje-ljudet
?-ljud (tje-ljudet som finns i tjära och kärna)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Snusa, röka och vejpa är verb och olika sätt att idag få i sig nikotin. I flera tusen år har människan använt tobak och det har satt spår i språket.
Ordet nikotin kommer från det franska ordet "nicotine" och från namnet på den franska ambassadören i Portugal Jean Nicot, som nån gång under 1500-talet tog tobaken till Frankrike.
Men nu har det svenska snuset kommit till Frankrike, unga människor har börjat snusa och fransmännen pratar om trenden "le snus".
? De som själva använder snus säger "le snus" men gemene man säger nog fortfarande "tabac à priser" alltså tuggtobak, säger Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Men den franska medierapporteringen om det svenska snuset kan göra att ordet får fäste i språket.
? Det är mycket möjligt att det svenska inlånet fäster sig i franskan och vinner mark på bekostnad av "tabac à priser", säger Ylva Byrman.
Språkfrågor om snus och cigaretterFransmän har börjat prata om ?le snus?, men hur bra funkar det svenska ordet snus i franska språket?
Snus är fuktigt så varför säger man snustorr?
Vad gör ordet snus i ordet snusförnuftig?
Vad betyder snus i orden snusnäsduk, snusbordslitteratur, snusmumrik, snuspedant och snusmoral?
Varifrån kommer uttrycket ?en pris snus? och har det blivit mindre vanligt?
Har fimpa något med det franska ?fume pas? att göra?
Vad betyder luffarbloss och hur har det använts?
Vad finns det för olika slangord för den sista biten på en cigarett?
Varifrån kommer uttrycket att ?bomma en cigg??
Varifrån kommer vejpa som betyder att röka e-cigaretter ?
Läs och lyssna mer om tobak, snus och vejpandeCaroline Kernen, Sveriges Radios korrespondent med fokus på unga rapporterar som det franska "le snus" (19 januari 2023)
Artikel: Nya populära tobaksprodukten bland unga i Frankrike: Snus (från Göteborgs-Posten 6 januari 2023)
Tv-inslag från franska BFMTV om snus (från 5 januari 2023)
Inslag från Sveriges Radio Göteborg om vejpande: Rektorerna larmar: Mellanstadiebarn använder e-cigaretter (från 2 februari 2023)
Språkvetare: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt?
Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären ?Epic tax guy? och nu senast webbplatsen ?Happy taxpayer? som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.
? Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.
Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.
? Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.
Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informelltSpråket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara ?vårdat, enkelt och begripligt.? Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet.
? Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.
Språkfrågor om formellt och informellt språkEtt företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet ?viktigheter? i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?
Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?
Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?
Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?
Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?
Lyssna och läs mer om informellt och formellt språkKrisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)
Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.
Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik Lindström
Antologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet
Programledare Emmy Rasper.
Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå.
Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.
? Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Språkfrågor om ekonomispråketVad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?
Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?
Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?
Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?
Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?
Har ordet räkenskap något med skåp att göra?
Vad ordet aktie för bakgrund?
Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ?aktie? finns både i danska (?aktie?) och norska (?aksje?). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."
Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmetmomentum
"risken är på uppsidan"
"underliggande affär"
produktportfölj
managera
lågkonjunktur
bank
konto
saldo
skatt
inflation
"växa företaget"
räkenskap
aktie
Lyssna och läs mer om ekonomispråkInslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)
Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.
Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling.
Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.
Kriget har förändrat språksituationen i UkrainaI tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.
? Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.
? Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.
Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.
Språkfrågor om ukrainska och ryskaVad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?
Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?
Lyssna och läs mer om ukrainska och ryskaHör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio.
Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).
Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)
Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.
Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool.
? Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.
Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.
Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.
? Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.
Språkfrågor om ungdomsspråkVarför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?
Har det blivit vanligare att säga exakt?
Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?
Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?
Vad har ordet cool för historia?
Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?
Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?
Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråkLouise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är cool
Säger du ?gähda? eller ?fest?? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)
P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)
Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.
Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.
Programledare Emmy Rasper, 40.
Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven.
? Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.
? Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.
Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?
Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?
Vid vilken ålder fästs ens dialekt?
Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?
Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?
Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnar
Artikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.
Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.
Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring.
Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?
Varför har det blivit vanligare att skriva ?även fast? och är det fel?
Formuleringar som ?orsaken till varför? och ?orsaken beror på? förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?
Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?
Är uppmaningar som ?sluta skjut? och ?passa på att njut? språkligt korrekta?
Är ?enkätundersökning? ett onödigt ord?
Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder.
Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?
I programmet hörs:
Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"
Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.
Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk.
"Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.
Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv.
Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?
Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?
Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?
Hur används genitivformerna dens respektive dess?
Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?
I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?
Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?
I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?
Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.
Programledare Jens Möller.
Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt!
Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?
På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?
Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?
När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?
Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?
Vad betyder ordet vits?
Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?
Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?
Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?
Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.
Programledare Jens Möller.
På smällen och valpa, avlida och dö. Språket kopplat till livets början och slut är ibland förvirrande och tabubelagt. Och födelsens mirakel tycks ha gett förvånansvärt få avtryck i svenska språket.
Veckans språkfrågorAtt barn föds är bokstavligt talat det mest ursprungliga i mänskligt liv, hur har det färgat språket?
Vem är det som blir "förlöst" vid en förlossning; är det barnet, modern eller kanske båda två?
Att pilta sägs vara en snabb förlossning där barnmorskan inte hinner få på sig handskar och därför tar emot barnet med sina bara händer. Vad är bakgrunden till begreppet pilta?
Vad är den ursprungliga betydelsen av jordemor, alltså ett äldre ord för barnmorska?
Vilka ord finns för barnmorska på olika språk?
En kvinna kan amma sitt barn. Men hur korrekt är det att säga att barnet ammar?
En kvarleva är ju en rest av någon död. Varför heter det då kvarLEVA?
Flera lyssnare har reagerat på att medier ofta använder verbet dö i stället för t ex avlida, gå bort, omkomma eller stupa. Varför används dö på det sättet?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Sporttvätt, epadunk och hungersten - där har vi några av årets nyord. Språkets inbjudna panel diskuterar den pinfärska nyordslistan samt analyserar språkåret 2022. Vi önskar GOTT NYTT SPRÅKÅR 2023!
Här kan du läsa pressmeddelandet om 2022 års nyordslista.
I Språkets nyårspanel ingår:
Sofia Tingsell, språkvårdare m m på Språkrådet.
Patrik Hadenius, chef för Norstedts förlag och tidigare chefredaktör för Språktidningen.
Susanna Karlsson, Språkets återkommande expert samt docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Musiken som spelas i avsnittet är Ragga Epa med Dvnk1.
Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi vad kan det vara?
Veckans språkfrågorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?
Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?
Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?
Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?
Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid!
Veckans språkfrågorHur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?
Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?
Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?
Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?
Vad är ställtid?
Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?
En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.
Programledare Jens Möller.
Många vokalljud och outtalade konsonanter - det är ett par av trösklarna för svensktalande som vill förstå danska. Fast Åsa Nilsson, som studerar danska, har blivit helt förälskad i vårt grannspråk!
Veckans språkfrågorHur långt tillbaka i tiden måste vi gå för att hitta ett gemensamt nordiskt språk?
Skulle norska, svenska och danska ansetts som dialekter om Norge, Sverige och Danmark vore ett land?
Det finns många "falska vänner" mellan svenska och danska. T ex betyder danskans værelse inte varelse, utan rum. Är de "falska vännerna" ofta samma gamla ord som har kommit att få olika betydelser på svenska och danska, eller är det vanligare att det är ord med helt olika bakgrund som bara råkar låta ungefär likadant?
Vilka är utmaningarna för en svensktalande som vill lära sig danska?
Hur många vokalljud finns på danska?
Hur är det danska talsystemet uppbyggt?
Vad säger forskningen om språkförståelsen mellan svenskar och danskar?
För ungefär tio år sedan blev det stor uppmärksamhet kring professor Dorthe Bleses studie om att danska språkets många vokaler och få konsonanter bidrar till att det tar något längre tid för danska barn att utveckla sina språkkunskaper jämfört med många andra barn. Vad finns för tankar kring den studien idag?
Slutledet i namnet Sverige är danskans ord för rike - rige. Bär vårt land namnet Sverige och inte Svea rike tack vare våra grannar i söder, och är det läge att byta benämningen på vårt land till svenska och kalla nationen Sverike?
Språkexpert Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även danskstudenten Åsa Nilsson och danskläraren Allan Hansen, båda knutna till Stockholms universitet.
Programledare Jens Möller.
Prefix och suffix är små orddelar med makt att helt ändra ords betydelse. I Språket möter vi forskaren som har undersökt suffixet -ande, och programledare Jens missförstår ordet kontraaltskrockande.
Veckans språkfrågorVad är definitionen på prefix?
Varför heter det oväder, det borde ju betyda att det inte är väder?
Prefixet o- används ofta för att ge ett ord motsatt betydelse, som i intressant/ointressant. Fast det gäller inte rolig/orolig. När slutade rolig att betyda lugn på svenska?
Finns det exempel än orolig där o-prefixet kan förvirra?
Vad är bakgrunden till begreppen plastpappa och plastmamma, och vad lägger en för värdering i att lägga till plast- som prefix?
Louise Holmer har skrivit en doktorsavhandling om det mångsidiga suffixet -ande. Hur används det?
År 1900 valde redaktionen för SAOL att stryka de flesta ord som slutar på -ande ur ordlistan. Varför?
Hur vanligt är det att dagens skribenter använder -ande kreativt för att skapa nya ord?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Louise Holmer, som har skrivit doktorsavhandlingen Neutrala substantiv på -ande i text och ordbok.
Programledare Jens Möller.
Jaktlagen är vår "kanske mest konservativa språkmiljö", enligt Språkets expert, med bl a många bevarade dialektformer. Hör jaktuttryck som har färgat allmänspråket samt om olika syn på dagens jaktspråk.
Veckans språkfrågorVilken är bakgrunden till ordet skåre, alltså ett skydd eller kamouflage vid stränder när man jagar sjöfågel?
Att skamma ett vildsvin innebär att skadeskjuta det. Varifrån kommer ordet?
Varför kallas samma jaktaktivitet pass i södra Sverige, men post i norra delen av landet?
Vilka jaktuttryck har sökt sig in i allmänspråket?
Vilka typiska exempel finns på hur icke-jägare missförstår ord eller uttryck kring jakt?
Vad betyder vildnaden?
Hör en diskussion om olika syn på jaktbegrepp som viltvård och populationsbegränsning.
I södra Östergötland finns äldre jägare som använder ordet fredja. Vilket är ordets ursprung och hur och var det använts?
På engelska betyder ordet endling den sista individen av en art som är på väg att försvinna. Vilket ord kan använda för detta på svenska?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Magnus Rydholm, kommunikationschef på Svenska Jägareförbundet.
Camilla Bergvall, ordförande för Djurens Rätt.
Programledare Jens Möller.
Rättstolkar, vårdtolkar, teckenspråkstolkar, EU-tolkar... Att snabbt översätta mellan olika språk är ett ansvarsfullt uppdrag som kräver stresstålighet och nyfikenhet - och stor språkkompetens, förstås!
Veckans språkfrågorI vilka olika sammanhang i Sverige händer det att man använder tolk?
Vad säger forskningen om de största svårigheterna när det gäller att tolka mellan olika språk?
Om man behöver använda tolk t ex under ett sjukvårdsbesök - hur säker kan man vara på att tolken verkligen översätter det som sägs och inte tar bort eller lägger till viktig information? **
Hur vanligt är det i Sverige idag att barn måste tolka åt sina föräldrar?
EU:s tolkar i Bryssel måste lyssna på och förstå avancerade resonemang, samtidigt som de säger vad personen sa för några sekunder sedan. Hur klarar hjärnan av det "dubbelarbetet"?
EU satsar motsvarande 11-12 miljarder kronor per år för att tolka och översätta mellan unionens 24 officiella språk. De pengarna skulle kunna användas till annat om EU hade ett gemensamt officiellt språk. Varför är flerspråkigheten värd så mycket?
Vad behöver man kunna, och hur behöver man vara som person, för att fixa att jobba som tolk?
Hur lätt eller svårt är det att hitta svenska tolkar till Bryssel?
Vilka utbildningsvägar finns för den som vill börja jobba i Sverige som t ex rättstolk eller vårdtolk?
Hur kan en tolk göra för att översätta ord som är typiska för ett land, till exempel svenskans vabba eller norskans russebuss?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Medverkar gör även Stefanie Selmer och Daniel Pashley, som båda är tolkar vid EU-kommissionen i Bryssel.
Programledare Jens Möller.
** Muntlig tolkning bör ske enligt god tolksed, som är definierad av Kammarkollegiet. Susanna Karlsson talar i avsnittet om god translatorssed, vilket gäller skrivna översättningar. De relevanta skrivningarna i tolk- och translatorsseden är dock snarlika.
I ortnamn kan vi finna flertusenåriga språkliga spår. Hör om bakgrunden till det jämtländska namnet Namn - jo, byn heter Namn. Och filmhjälten Rambo sägs ha tydlig koppling till ett svenskt ortnamn.
Veckans språkfrågorEnligt en undersökning från Språktidningen tycker svenska folket att Morgongåva är landets vackraste ortnamn. Hur har samhället väster om Uppsala fått sitt namn?
Språkvetenskapligt, varför är det intressant att ta reda på vad vi har kallat olika platser och varför?
I Västsverige finns orter som Lerum, Naum, Vedum, Tanum och Kvänum. Vad betyder -um?
Varför heter det Östersjön när det ju är en del av världshavet?
Varför har prickarna fallit bort på ostkusten men inte på västkusten?
Vad har filmhjälten Rambo för koppling till Ramberget i Göteborg?
Hur kan en jämtländsk by ha namnet Namn?
En plats som heter Dödre, har den med döden att göra?
Forskaren Josefin Devine har, som en del av sin doktorsavhandling, undersökt runt 150 namn på fäbodar i socknarna Hackås och Oviken i Jämtland. Vilka är de vanligaste orden som ingår i fäbodnamnen?
Jämtland var länge norskt, först i mitten av 1600-talet blev landskapet en del av Sverige. Hur mycket av det norska arvet märks i Jämtlands ortnamn?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Josefin Devine, forskningsarkivarie på Institutet för Språk och Folkminnen som har gjort en doktorsavhandling om ortnamn i två socknar i Jämtland.
Programledare Jens Möller.
Vi har få svenska ord för att beskriva dofter, något fler för smaker. Kanske är en utveckling på gång? Språket handlar även om en ny bok som samlar hundratals språkliga uttryck kring mat och dryck.
Veckans språkfrågorSvenska språket saknar ord för att berätta hur det luktar. Hur kan man få veta mer om språk och dofter samt vilka ord man i svenskan använder för att gestalta luktsinnet?
Om man har svagt luktsinne kan man knappast säga att man luktar dåligt utan att bli missförstådd. Varför finns det inget verb för förmågan att känna dofter?
I vilken mån pågår arbete för att utveckla den språkliga terminologin kring smaker och dofter?
Det finns olika åsikter huruvida det är bra eller dåligt om något "smakar fågel". Vad finns det för bakgrund till uttrycket och hur används det idag?
Varifrån kommer ordet kantarell, och vad kallades svampen i Sverige innan Linné gav den sitt vetenskapliga namn**?
Vissa filmjölksprodukter sägs ha "spritsig smak". Kan man använda ordet spritsig på det sättet?
I förordet till nya boken Maten i vårt språk står att det är "lätt att skapa nya metaforiska uttryck utifrån mat som ämnesområde". Om det stämmer, varför är det så?
På vilket sätt är matuttryck intressanta, rent språkligt?
I uttrycket mums filibaba betyder ju mums att något smakar gott. Men vad betyder filibaba?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Carl Ahlstrand, författare och språkkonsult.
Programledare Jens Möller.
** OBS! I programmet nämns att Linné gav kantarellen ett vetenskapligt namn. Namnet idag är Cantharellus cibarius. Linné kallade dock den gula svampen Agaricus cantharellus. Det nuvarande namnet uppkom först på 1800-talet. Språket beklagar den delvis felaktiga uppgiften.
Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten.
Veckans språkfrågorVad räknas som slang?
Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?
Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?
Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?
Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?
Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?
Vad är förortsslang?
Vad betyder rövsmör?
Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?
I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund
Programledare Jens Möller.
Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket.
Veckans språkfrågorHur ser franskans ställning ut i svenska skolan idag?
Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur på svenska?
Ordet miljö kommer ju från franska (millieu) där det betyder ungefär mitten. På franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frågor som vi benämner som miljöfrågor. Kan ni reda ut varför?
Flygskam är ett modernt svenskt ord som sägs ha letat sig in i franska språket. Vilka äldre ord har franskan lånat in från svenska eller andra skandinaviska språk?
Stockholms universitet har studerat i vilken mån svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen ålder talar så god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka är de huvudsakliga slutsatserna i studien?
Vilka är de svåraste språkliga nötterna att knäcka för svenskar som vill bli fullt bekväma med franska språket?
På en skylt vid ingången till en svensk stormarknad stod "entrè". Varför använder man här grav accent i stället för akut accent?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.
Programledare Jens Möller.
Skärpt språklag och högre status för minoritetsspråk - det är exempel på frågor som "språklobbyister" driver. Språket handlar om organisationer och privatpersoner som försöker påverka språkpolitiken.
Veckans språkfrågorVad är en språklobbyist?
Vilka är de viktigaste språkpolitiska aktörerna i Sverige?
Hur stor roll har riksdag och regering som språkpolitiska aktörer?
Vad vill organisationen Språkförsvaret försvara, och mot vad?
Hur försöker katalanska och samiska organisationer påverka EU språkpolitiskt?
Vilka exempel finns på samiska ord som svenskan har lånat?
Har de svenska dialektorden gatt och syta koppling till sydsamiskans galkedh och syjhtedh?
Finns några tecken på att allmänhetens passion för språk är på väg att falna?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet
övriga medverkande:
Per-Åke Lindblom, ordförande för Språkförsvaret
Marga Payola, internationell koordinator för katalanska Internacional Plataforma per la Llengua
Elle Merete Omma, ansvarig för EU-enheten på Samerådet
Programledare Jens Möller
Kasus och personböjning av verb är grammatiska egenheter som har nötts bort från svenskan. Blir vårt språk allt enklare, och i så fall varför? Språket gräver i olika aspekter av språklig komplexitet.
Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har fått intrycket av att vårt språks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?
Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus än vi har idag?
När "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?
Finns det några teorier om hur snabbt språkliga förändringar kan gå, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan ändras och få regelbunden böjning?
Om vi backar 700-800 år, hur sa man då i Sverige "jag är" och "vi är"?
Vilka mekanismer låg bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?
Vilka exempel finns på historiska språkförändringar som har lett till högre språklig komplexitet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska språk.
Programledare Jens Möller.
Språket handlar om den historiska ordboken SAOB, vars framtid nyligen var hotad. Vår språkexpert förklarar hur en ordbok kan få hjärtat att banka. Och hur är det med förkortningarna i ordlistan SAOL?
Veckans språkfrågorNär uppskattas SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) vara klar?
Ordet inföding blev definierat av SAOB 1933 som i första hand en person av "färgad eller ociviliserad eller halvciviliserad ras". Hur känns den definitionen idag?
För den språkintresserade allmänheten, vilken blir den enskilt viktigaste förbättringen av SAOB när den har uppdaterats?
Jobbet med SAOB startade på 1800-talet. Hur gick det då till när man skulle hitta alla ord och deras definitioner?
Vad avgör vilken sorts förkortningar som tas upp i Svenska Akademiens Ordlista? Varför finns till exempel bh men inte hb?
Hur går det till när ord till nya upplagor av ordböcker väljs ut? Vem nominerar ord och vem beslutar om de kommer med?
När kom historiens första ordbok ut?
Flera av Språkets lyssnare klagar över att SAOB idag är svårläst med tättskrivna sidor och många förkortningar. Kommer SAOB bli mer läsbar framöver?
Författaren Pip Williams menar att den engelska ordboken Oxford English Dictionary var jävig till förmån för mäns upplevelser när den skapades för över 100 år sen. I vilken mån kan det stämma även för åtminstone delar av SAOB?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet
övriga medverkande:
Bodil Rosqvist, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens Ordbok
Mats Malm, ständig sekreterare Svenska Akademien
Pip Williams, författare till romanen De förlorade ordens bok
Programledare Jens Möller
Språket bjuder in till nordiskt mästerskap i dialekter. Bland annat undrar vi i vilket nordiskt land man kan hitta de flesta och mest särpräglade dialekterna. Vi tar även upp en riktig skitfråga.
Veckans språkfrågorVilken kan sägas vara den nordiska dialektfrågan nummer 1 just nu?
Hur kan det komma sig att grannländerna Sverige och Norge har så diametralt olika syn på dialekter, och vad gör det för folksjälen?
En lyssnare pekar på att man i Norge kan höra många olika dialekter på tv/radio, vilket fallet inte är på samma sätt i Sverige. Samtidigt finns i Sverige särpräglade dialekter som bondska. Är det Norge eller Sverige som har flest speciella dialekter?
I vilket av de nordiska länderna finns de flesta och mest särpräglade dialekterna?
Hur mycket finns av dialekter inom det finska språket?
En lyssnare från Värnamo-trakten noterade att hennes mormor i sin dialekt använde ord som finns i danska och norska. Är detta ett personligt drag eller finns det småländska dialekter som har plockat en hel del från våra grannspråk?
Vad är skillnaden mellan en dialekt och ett språk?
I vården i Umeå kan anställda hjälpa äldre människor "på klo", alltså toaletten. Dessutom finns det dialektala uttrycket "gubba", vilket betyder att bajsa. Varifrån kommer detta?
Älvdalska klassas i Sverige som en dialekt, men en expertgrupp inom Europarådet sade häromåret att älvdalskan bör klassas som ett språk. Finns några tecken på faktisk förändring när det gäller älvdalskans officiella status i Sverige?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna.
Veckans språkfrågorVarför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?
Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?
Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?
Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?
Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?
Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter.
Programledare Jens Möller.
Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar".
Veckans språkfrågorHar alla politiker gått i "slingerskola"?
Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?
Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?
Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?
I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?
Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?
Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.
Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är.
Veckans språkfrågor:Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?
Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?
Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?
Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?
Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men?"?
Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr?
För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.
Veckans språkfrågorVarför är särskrivningar så irriterande för så många?
Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?
Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?
I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar.
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall.
SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?
Var går gränsen mellan en regering och en regim?
Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?
Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?
Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?
Finns en ny betydelse i "sukta"?
Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?
Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?
Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ!
Veckans språkfrågorVarifrån härstammar uttrycket spik nykter?
Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?
I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?
När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?
Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?
Kan man brygga vin?
Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?
Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare.
Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?
Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?
Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?
Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?
Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.
"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem.
Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?
Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?
Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?
Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?
Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?
Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer.
Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?
Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?
Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?
Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?
Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?
Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?
En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?
Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck.
Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?
Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?
Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?
Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?
Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?
Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk.
Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.
Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?
Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?
EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller.
Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk.
Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?
Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?
Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?
Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?
Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet.
Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?
Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?
Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?
Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?
När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?
Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?
Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.