Sveriges 100 mest populära podcasts

Språket

Språket

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/spraket

Avsnitt

Bilarna gör oss språkligt kreativa

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om bilar 

Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?

Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?

Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta. 

Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?

Varför heter det kofångare?

Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?

Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?

Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodeller

Läs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-06-17
Länk till avsnitt

Språkljuden som haft betydelse för människans överlevnad

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.

Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitet

Kan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta?  Eller gl- som i ord som  glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.

Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. 

Finns det fonestem i alla språk? 

Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och  skolk?

Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?

Lär dig mer om ljudsymbolik

Titta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).

Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).

Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).


Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om  ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

2024-06-10
Länk till avsnitt

Ordspråken som får dig att framstå som otrevlig

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om ordspråk

Hur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?

Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk?

Vad betyder ordspråket ?Surt sa räven om rönnbären?? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?

Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?

Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?

Vad innebär ordspråket ?Davids höns var under isen?? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?

Mer om ordspråk, ordstäv och talesätt

Bok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).

Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).

Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929).

Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).

Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-06-03
Länk till avsnitt

Därför upprepar vi oss i språket

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga ?Hej!? och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga ?Hej hej!?, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om upprepningar

Frasen ?hörududu? är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?

I olika delar av landet lägger vi till ?å dä?, ?då´rå? eller ?å så? i slutet på en mening. Till exempel ?Jag gick på stan å dä?. Varför gör vi så?

Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom ?Smått och gott?, ?Böna och be? och Hux flux?? 

Varför säger vi hej hej och inte bara hej?

Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?

Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?

Mer om upprepningar och reduplikation

Titta på ?Vad betyder ?å dä? egentligen?? från podden Något Kajko (från november 2023)

Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-05-27
Länk till avsnitt

Så används språket i jakten på kärlek

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? 

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

2024-05-20
Länk till avsnitt

Så ska du inte prata om norrländska

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.

Språkfrågor om norrländska dialekter

Vad är gemensamt för de norrländska dialekterna?

Vilka dialektområden finns i Norrland?

Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?

Vad har ordet he för etymologi?

Varifrån kommer fenomenet att säga ett ?e? i slutet av en mening som till exempel ?gör int så där e??

Varifrån kommer det att man säger ?en Erik? och ?a Anna??

I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?

Mer om norrländska dialekter

Läs om Norrländska mål från ISOF.

Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).

Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)

Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)

Lyssna De vill göra bondska trendigt ? håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)

Kolla på Dialekter har fått ett uppsving ? musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-05-13
Länk till avsnitt

Äldre släktingar säger konstiga saker

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!?

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

?Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet??

?Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ?Lyna er glyttar jag bler så antererad?. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

?Min mormor, född 1885, sa ?Blaxla inte så me? filten? när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

?Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ?sitta i tystmörkret? när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

?Min moster sa till mig ?Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!? året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel??

?Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ?sätta? i betydelsen lyda, är det dialektalt??

?Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

?Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-05-06
Länk till avsnitt

Er röst är otänkbar för radio

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.

Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ?hallåmannatycke?, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.

? Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.

Språkfrågor röster och språket i radio och på tv

Vad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?

Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?

Varför säger reportrar ?mindre bilar? när det handlar om ?färre bilar??

Används uttrycket ?det ligger honom i händerna? rätt i tv?

Varför säger programledare ?jag fattar? i radio?

Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?

Mer om språket i radio och tv

Bok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).

Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).

Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).

Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

2024-04-29
Länk till avsnitt

Därför används flugor och myggor som metaforer

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.

Språkfrågor om insekter

Vad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?

Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?

Varför heter bålgeting just så?

Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?

Hur har uttrycket ?en fluga? i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?

Varifrån kommer uttrycket ?dags att mygga av? i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?


Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-04-22
Länk till avsnitt

Eufemismer och noaord avslöjar tabun förr och nu

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.

? Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om eufemismer och noaord

Varifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?

Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.

Är det sant att ordet ?varg? från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?

En lyssnare vill införa ordet ?eufemisera?, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?

Kan man säga att ordet ?säkerställa? som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ?försöka åstadkomma??

Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaord

Krönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).

Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-04-15
Länk till avsnitt

En felsägning kommer sällan ensam

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om felsägningar

Varför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?

Hur kan språkfel smitta?

Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga ?vad lukt det gottar?. 

Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?

Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?

Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?

Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?

Mer om felsägningar

Lyssna på språkpodden ?Näst sista ordet? srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang.

Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkiv

Lyssna på Galna radiogrodor

Lyssna på Radiosportens grodor ? lyssna, skratta

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-04-08
Länk till avsnitt

Så lär sig barn språk

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Foster tjuvlyssnar på språk

Redan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.

? Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.

Att höra prat ? viktigast för barns språkutveckling

Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till  att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.

Språkfrågor om barns språkutveckling

Finns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?

Ett barn säger ?vill du ha lide kaga? istället för ?vill du ha lite kaka? ? vad kan det beror på?

?Inte skrika!? ?Inte springa över vägen!? Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?

Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?

Mer om barns språkutveckling

Se filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.

Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).

Läs akademiska artikeln om ?föräldraimperativ? Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet.  Programledare Emmy Rasper.

2024-04-01
Länk till avsnitt

Världens konstigaste språk

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? ?Världens konstigaste språk? är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.

? Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.

Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.

Mer om konstiga språk

Lär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.

Läs om språket Solresol från Wikipedia.

Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.

Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).

Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-03-25
Länk till avsnitt

När språket rimmas, diktas och binds i vers

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.

Språkfrågor om dikt och rim

Vad är metrik?

Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?

Hur länge har människan rimmat?

Vad finns det för olika rim?

Vad finns det för olika versmått?

Går det att skriva en drottkvätt på svenska?

När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?

Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?

Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?

Mer om dikt, rim, verslära och poesi

Lyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.

En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023).

En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).

Dikter, låtar och poeter som nämns i programmet

Moster ester av Lennart Hellsing (tiradrim).
Blinka lilla stjärna (parrim).
Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).
Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.
Vinden har vänt av Petter.
Näcken av Erik Johan Stagnelius.
Postludium av Tomas Tranströmer.
Skapelser av Malte Persson.
Han drunknade i Holms hav.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-03-18
Länk till avsnitt

Du borde tänka mer på kommatecken

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.

? Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.

Språkfrågor om kommatecken

Vilka regler för kommatering finns i svenskan?

Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?

Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett ?men? som inleder en mening? Som till exempel  ?Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.?

Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?

Vad handlar det danska kommakriget om?

Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?

Mer om kommatecken

Läs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)

Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).

Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)

Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).

Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-03-11
Länk till avsnitt

Därför pratas engelska på svenska universitet

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.

Författarna till boken ?På engelska förstår jag ungefär? har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.

? Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.

Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.

? Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.

Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.

Språkfrågor om engelska i svenskan

?Hänger ut med kompisar? är en översättning från engelskans ?hang out?. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?

Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?

När blev w en del av det svenska alfabetet?

Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?

Mer om engelska i Sverige

Boken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).

Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).

Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)

Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).

Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).

Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.

Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

2024-03-04
Länk till avsnitt

Inte förbjudet att använda adjektiv

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?

? Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson.

Språkfrågor om adjektiv

Varför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?

Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig? 

Borde det heta ?hon arbetar väl? i stället för ?hon arbetar bra? eller kan bra används både som adjektiv och adverb?

Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?

Varför säger en del ?Jag är gluten? i stället för ?jag är glutenintolerant? och är det inte fel?

Mer om adjektiv

Språkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.

Artikel om Adjektivsjuka ? därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-02-26
Länk till avsnitt

Så uppkom dialekterna

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor om dialekter

Hur uppkom dialekterna?

Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?

Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?

Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?

Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ?skällt kaffe? och är ordet på utdöende?

Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?

Mer om dialekter

Läs om Dialekter förr och nu från ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-02-19
Länk till avsnitt

Därför har vi så många ögon i språket

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns många synonymer till ordet ?se?, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo. 

? Ordet ?tira? är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ?kolla? gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om ögon

Varifrån kommer uttrycket ?se sanningen i vitögat??

Varifrån kommer uttrycket ?vad skådar mitt norra öga???

Är ?en nagel i ögat? eller ?en vagel i ögat? mest korrekt?

Varifrån kommer ordet ?blindstyre??

Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?

Mer om ögonkontakt

Läs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).

Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-02-12
Länk till avsnitt

Estlandssvenska ? språket som (nästan) har försvunnit

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö.

Språkfrågor om estlandssvenska

Varför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?

Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?

Hur länge har det bott svensktalande i Estland?

Vad är unikt med det estlandssvenska språket?

Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?

Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?

Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?

Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?

Mer om estlandssvenska

Lyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939

Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.

Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).

Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.

Läs artikel Estlandssvenskan ? en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).

Sociala medier: @estlandssvenskaaventyr

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.

2024-02-05
Länk till avsnitt

Språket som får dig att bli kompis med ett företag

Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Företag vill att du ska betygsätta din upplevelse som kund

?Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.?

? Den här typen av ?upplevelser? är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om företagskommunikation

Det pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet?

Vad är skillnaden på orden ?upplevelse? och ?erfarenhet??

Varför har företagskommunikation blivit mer informell?

Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala?

Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv?

Ordet ?konsultant? används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det?

Hur kommunicerar företag dåliga besked?

Hur vanligt är uttrycket ?vända mejlet? och är det typiskt för säljare att använda det?

Mer om företagskommunikation och språk

Läs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023)

Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ?köpupplevelser? av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022)


Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Ulver, docent i marknadsföring vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.



2024-01-29
Länk till avsnitt

Så blir du bättre på att prata om öl

Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån.

? Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om öl

Varifrån kommer ordet öl?

Varför säger en del ?långburk? om 50 cl ölburkar?

Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar?

Finns det motsvarigheter till uttrycket ?en stor stark? i andra språk?

Hur ska ett sunkhak definieras?

Varifrån kommer ordet sylta?

Varför kan öl kalla för bärs?

Vad finns det för slangord för folköl?

Varför heter nya öl så långa konstiga namn? 

Lär dig mer ölspråk

Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen av Jenny Högström, (från GP november 2023).

Artikel om Ölets historia från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne.

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Jenny Högström, Göteborg-Postens idé- och kritikredaktör. Programledare Emmy Rasper.

2024-01-22
Länk till avsnitt

Språket avslöjar ? det här är de vanligaste språkfrågorna

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.

Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.

? Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.

Har du en språkfråga? Mejla [email protected]

Lär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språk

Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)

Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

2024-01-15
Länk till avsnitt

AI kan förändra människors språk

AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text.

Vad händer när vi människor använder AI, kommer AI att förändra vårt språk?

? Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger Ariel Ekgren, forskare vid AI Sweden, som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3.

Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva.

Språkfrågor om AI, chatgpt och språkmodeller

Vad är en språkmodell?

Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ?symtom? eller ?symptom? väljer den och varför?

Är det korrekt att säga att AI kan språk?

Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI?

Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ?jag? eller borde vi hitta på ett nytt pronomen?

Varför är vi artiga mot AI?

Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk?

Lär dig mer om språk, AI och språkmodeller

Artikel Få bättre svar från Chat GPT ? så blir du en proffsig promptare från Dagens Nyheter (från maj 2023)

Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 från AI Sweden.

Nyheter om AI från Sveriges Radio.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ariel Ekgren, forskare från AI Sweden. Programledare Emmy Rasper.

2024-01-08
Länk till avsnitt

Etymologiska förklaringar som är fel

Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ?av omstritt ursprung? förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung.

? Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken.

Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt?
? Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess.

Etymologiska förklaringar som Ylva Byrman ifrågasätter

Uttrycket ?Nu är det kokta fläsket stekt? kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter)

Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska pain och riche .
Från Svensk ordbok)

Att på brev betyder attesteras och inte attention.
(Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström, sidan 167 ?att att står för attesteras men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som attention med engelskt uttal.

Uttrycket ?ta höjd för? som metafor har kommit i svenskan genom segling.
(Från Språkrådets frågelåda.)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Bo-A Wendt, huvudredaktör för SAOB. Programledare Emmy Rasper.

2024-01-01
Länk till avsnitt

Fredrik Lindström dödar nyordslistan

Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare?

Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk?

Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått.

Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna.

Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här.

Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne.

Medverkande:

Fredrik Lindström, populärhistoriker

Sara Lövestam, språkvetare och författare

Lydia Sandgren, författare och psykolog

Programledare:

Emmy Rasper

2023-12-27
Länk till avsnitt

Språktomtarna svarar på extra juliga språkfrågor

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Språkfrågor som hör julen till

Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?

Varför sjunger en del ?lusse lelle? och andra ?lusse lella? och vad betyder det?

Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?

Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?

Ska man skriva ?God jul och Gott nytt? år eller ?God Jul och Gott Nytt År??

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-12-18
Länk till avsnitt

Allt du vill veta om arabiska

Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta.

? För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger Andreas Hallberg, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion.

Språkfrågor om arabiska

Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska?

Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål?

I vilka sammanhang används standardarabiska?

Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom?

Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner?

Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav?

Kommer ordet madrass från arabiska?

När började arabiska siffror användas i Sverige?

Kommer arabiskan påverka svenskan?

Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu?

Lär dig mer om arabiska

Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion, av Andreas Hallberg, från 2022.

Upptäck World Arabic Language Day, från UNESCO.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Andreas Hallberg, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion. Abdelaziz Maaloum, reporter på Sveriges Radios arabiska redaktion. Programledare Emmy Rasper.

* Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här!

2023-12-11
Länk till avsnitt

Språkdebatterna förr var minst lika riviga som idag

Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årets de, dem och dom-debatt har  stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.

?De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.?

Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.

Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943

Debattörer:
Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.

Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.

Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ?Riktig svenska?

Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952

Kommenteras av Erik Wellander.

Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.

Debattörer:

Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.

Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.


Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965

Debattörer:

Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.

Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.

Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.

Mer om språkdebatter från förr

Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970

Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

2023-12-04
Länk till avsnitt

Språket som kan avslöja om du är en mördare

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.

? Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om forensisk lingvistik

Vad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?

Kan språkliga analys förhindra brott?

Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?

Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?

Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?

Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?

Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?

Lär dig mer om forensisk lingvistik

Läs! Artikel Verbala fingeravtryck ? lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)

Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)

Läs! Artikel Här är polisens ordlistor för att förstå vad gängmedlemmar uttrycker (från Göteborgs-Posten 2022)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

2023-11-27
Länk till avsnitt

Så avbryter du utan att vara otrevlig

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.

Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.

Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalys

Går det att avbryta någon på ett trevligt sätt?

Varifrån kommer uttrycket att ?hålla låda??

Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?

Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?

Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-11-20
Länk till avsnitt

Språkförändringar skyndas på av katastrofer och ungdomar

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.

Språkfrågor om språkförändringar

Förändras svenskan snabbare än andra språk?

Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?

Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?

Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?

Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?

Hur ute är det att säga att något är ?så 2017??

Läs mer om språkförändringar

Läs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).

Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).

Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-11-13
Länk till avsnitt

Rätt och fel i språket har blivit komplicerat

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.

? Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. 

Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket

Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?

Vilka är ?språkvården??

Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?

Hur fungerar språkvård i andra länder?

Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?

Läs mer om språkvård

Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).

Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

2023-11-06
Länk till avsnitt

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Martin Luthers bibel var ?the shit?, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.

I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.

En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.

Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-talet

Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?

Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?

Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?

Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?

Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?

Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?

Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?

Läs Gustav Vasas bibel

Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-10-30
Länk till avsnitt

Kronprinsessan pratar inte som överklassen

Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk.

Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk.

Språkfrågor om klass och språk

Hur låter överklasspråk?

Kan man göra en språklig klassresa?

Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig?

Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen?

Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna?

Varför använder överklassen fåniga smeknamn?

Varför säger kung Carl Gustaf ofta ?man? som sig själv?

Läs, lyssna och titta på mer om språk och klass

Se! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan (från UR 2016).

Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk på engelska (från BBC 2022).

Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020)

Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001)

Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit av Petter Sandgren från 2015.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jenny Öqvist, språkvårdare vid Språkrådet som har forskat om språk och klass. Programledare Emmy Rasper.

2023-10-23
Länk till avsnitt

När språkvetenskapen blir science fiction

Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen.

Susannas Karlssons tre science fiction-boktips

Snow crash av Neal Stephenson.

The left hand of darkness av Ursula K. Le Guin.

Babel, an arcane history av R. F Kuang

Språkfrågor om science fiction och fantasy

Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ?science fiction??

Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker?

Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction?

Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction?

Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor?

Läs, lyssna och se mer om språk inom science fiction och fantasy

Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken (från Vanity Fair 2019)

Se! Filmen Arrival om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016).

Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction (från april 2020).

Läs! Nationalencyklopedin om Sapir?Whorf-hypotesen.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-10-16
Länk till avsnitt

Därför kommunicerar vi fortfarande med broderi

Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism.

Fler avsnitt av Språket i P1 hittar du i Sveriges Radio Play.

Var alla broderade budskap förr av typen ?Hem ljuva hem??

? Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola som forskat om broderade budskap förr och nu.

Språkfrågor om broderi och andra textil hantverk

Vad är skillnaden på broderi och brodyr?

Hur används uttrycket att ?brodera ut texten??

Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster?

Vad betyder ?singlade? i singlade bollar?

Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel?

Läs och lyssna mer om broderade budskap och textilt hantverk

Lyssna! Så mår broderiet 2020 ? Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep P1 Kultur reportage från 2020.

Läs! Älskad, ratad reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018

Se! Bilder på singlade bollar från DigitaltMuseum.


Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns högskola. Programledare Emmy Rasper.

2023-10-09
Länk till avsnitt

Språkreglerna du lärt dig som är fel

Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ?och?, är inte bara lite fel den är superfel, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ?och? eller ?men?.

? ?Men? är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman.

Språkregler som språkets lyssnare har fått lära sig i skolan som är fel

Börja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur.

Sätt inte ut kommatecken före och.

Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening.

Bryt inte mot subjektsregeln.

Läs mer om språkregler som (faktiskt) stämmer

Boken Svenska skrivregler, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017).

Artikel Subjektsregeln finns inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002)

Avhandling Kontroll i svenskan, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Programledare Emmy Rasper.

2023-10-02
Länk till avsnitt

Så fuckar ordet fuck med svensk grammatik

Fuck är världens kändaste svordom och har blivit en del av svenskan. Men ordet används nästan aldrig i sin ursprungliga betydelse utan har istället blivit ett förstärkningsord med egen grammatik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord.

? Man kan säga ?jag fucking klarade det?, men inte ?jag fan klarade det?, så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om fuck och svordomar i media

Hur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån?

Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige?

Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio?

Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket?

Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan?

Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska?

Läs, lyssna och se mer om fuck och svordomar

Föredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska? om svordomar på engelska i svenska från Forskartorget (från oktober 2015).

Magisteruppsats ?Dåligt och onödigt av public service? En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021).

Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976).

Artikel: Svordomen fuck sprids över världen från Uppsala universitet (från juni 2019).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-09-25
Länk till avsnitt

Därför bråkar runstensforskarna

Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren Marco Bianchi från Uppsala universitet.

En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge.

? Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi.

Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen.

? Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi.

Språkfrågor om runstenar, runskrift och fornnordiskt språk

Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska?

Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet?

Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter?

Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr?

Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet?

Läs, lyssna och lär mer om runor, futharken, runstenar, Rökstenen och Svingerudstenen

Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet, som är den myndighet ansvarar för kulturarv.

Söktjänsten Runor där du kan söka efter runstenar och runinskrifter.

Forskningsprojekt Rök runestone revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter.

Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp från Populär Historia (från mars 2021).

Artikel om Svingerudstenen från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marco Bianchi, runforskare och universitetslektor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-09-18
Länk till avsnitt

Stressen som är bra för språket

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.

För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.

Ordet stress ? en nykomling med för bred definition

Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.

? Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.

? Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål. 

Språkfrågor om stress och ord för att skynda sig

Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?

Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?

Hur påverkas språket av stress?

Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?

Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?

Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?

I gotländskan kan man säga ?snäll di nå da!? som betyder ?skynda dig nu då!?. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?

Läs och lyssna mer om ordet stress

Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).

Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

2023-09-11
Länk till avsnitt

Hemligheten bakom en naturlig röst

En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata.

? Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel.

Det manusstyrda talet i radio

En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal.

? Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson.

? Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger Andreas Liljeheden Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Språkfrågor om språkmelodi och intonation

Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det?

Varför är ?mm? inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas?

Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal?

Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt?

Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel?

Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner?

Läs, lyssna och se mer om språkmelodi och intonation

Film Hur fungerar språkmelodi Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020)

Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? (från BBC 2014)

Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen (från The Cut 2017)

Film: In a World om en röstcoach från 2013.

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. Programledare Emmy Rasper.

2023-09-04
Länk till avsnitt

Grattishälsningarna som får språkpoliserna att slå larm

Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna ?grattis på födelsedagen önskar? och ?ha den äran? är språkligt inkorrekta. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. 

? Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. ?Grattis önskar moster? anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson.

Namnsdagar förr och idag

Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag.

? På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren Katharina Leibring.

Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor.

Finns ingen officiell namnlängd

Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen.

? Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden.

Språkfrågor om födelsedagar och namnsdagar

Varifrån kommer ordet kalas?

Hur har ?jag har den äran att gratulera? blivit ?ha den äran?? Hur ska man förstå uttrycket ?ha den äran? - vem har äran och varför?

Är det korrekt att säga ?grattis önskar?, man kan väl inte säga ?gratulerar önskar??

Varifrån kommer begreppet ?födelsedagsgrisen? och är det bara ett skånskt fenomen?

Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag?

Läs mer om födelsedagar och namnsdagar

Artikel om när namnlängden förändrades 1901: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021)

Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet. (Från Isof, maj 2022).

Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige. (Från Isof maj 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Katharina Leibring, docent i nordiska språk, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen och ledamot i Namnlängdskommittén. Programledare Emmy Rasper.

2023-08-28
Länk till avsnitt

Kroppsdelarna vi älskar att prata om

Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om kroppen

Varför säger man muskulös om någon som har mycket muskler? 

Varifrån kommer uttrycket ?på rak arm??

Hur gamla är uttrycken ?mellan tummen och pekfingret?, ?att höfta? och ?tumma på kvalitén??

Varför säger vi ögonvrå men mungipa? 

?Han har fina mustascher? eller ?han har fin mustasch? - vad är rätt?

Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant?

Läs mer om kroppen och språket

Se bilder på män som lyfter stolar på rak arm (från Svenska YLE, 2015)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2023-08-21
Länk till avsnitt

De, dem och dom, götaregeln och swisha

Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur känns det att bara svara på språkfrågor utan att få tid att förbereda sig?
? Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

? Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Språkfrågor från publiken på Vetenskapsfestivalen

Har Götaregeln dött ut?

Hur borde anglicismer regleras i svenskan?

Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk?

Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker?

Vad betyder hult i ortnamn?

Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid?

Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten?

Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket?

Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.


Programmet spelades in inför publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 21 april 2023.

2023-07-07
Länk till avsnitt

Säsongsavslutning och utvärdering

Vi följer upp några av säsongens mest engagerande språkfrågor och rättar oss själva. Vad blev fel och vad borde vi ha lagt till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilket avsnitt tycker språkvetarna blev bäst?

? Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk.
? Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket.

Avsnitt och språkfrågor som tas upp för utvärdering

Allt du vet om namn är fel.
Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas.

Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare.

Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivet
Lyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området.

Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar
Lyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis.

Ordet cool är inte längre coolt
Många lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut".

Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket?

Språkvetare
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

2023-06-19
Länk till avsnitt

Då gör stavningskontrollen fel

Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. 

Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk. 

? Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken.

? De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin.

Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller.

? Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa Wengelin

Språkfrågor om rättstavningsprogram och stavningskontroller

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt?

Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar?

En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt?

Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning?

En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt?

Läs mer om stavningskontroller, rättstavning och skrivregler

Bok: Svenska skrivregler, från Språkrådet (från 2017).

Språkrådets frågelåda, där kan du söka efter språkfrågor.

Svenska.se, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB.

Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi (från januari 2022)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
Gäst Åsa Wengelin, professor i svenskan, vid institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

2023-06-12
Länk till avsnitt

Därför älskar vi svenska språket

Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."
Lyssnaren Simon.

"Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."
Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.

?Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. ?
Lyssnaren Dan.

"Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."
Fredrik Lindström, författare och komiker.

?Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.?
Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om svenska språket

Vad utmärker den svenska språkmelodin?

Varför böjer inte svenskan verb efter person?

Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?

Hur viktigt är modersmålet?

Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?

Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?

Läs mer om svenskans språkmelodi

Bok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)

Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)

Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitet

Svenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.
Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, tillträdande chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.
Programledare Emmy Rasper.

2023-06-05
Länk till avsnitt

Orden vi använder för att förolämpa varandra

Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

? Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det.

Måste de vara förnedrande?
? Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist.

Språkfrågor om skällsord och förolämpningar

Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra?

Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som ?you asshole? på engelska eller ?du Arschloch? på tyska.

Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man?

Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid?

Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam?

Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud?

Läs mer om tillmälen, skällsord och kränkande ord

Bok: Kapten Haddocks ordbok, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020)

Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" med mera till en domare (från 2007)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare Emmy Rasper.

2023-05-29
Länk till avsnitt

Så parar sig ord med andra ord

Sammansättningarna är många och vanliga i svenskan. Ett sammansatt ord kan bestå av nästan hur många andra ord som helst. Men det finns regler för hur och när parning är lämpligt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten".

? Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Kan man lägga ihop hur många ord som helst?
? Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson.

En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot.
? De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger Daniel Kjellander som skrivit en avhandling om teleskopord.

Språkfrågor om sammansättningar

Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnofientlig, gatunamn och kungamakt?

Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord?

Vilka regler gäller för foge-s? 

Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare?

Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en ?bok spelar ut sig i?  istället för att en ?bok utspelar sig i??

Får man skapa hur långa ord som helst?

Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn?

Läs vidare om sammansättningar och teleskopord

Teleskopordens funktion och betydelse pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022).

Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022)

Teleskopord i det vegetariska matsortimentet, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023)

Språkkrönika: När ska man foga med s? av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017).

Bok Svenska skrivregler redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Daniel Kjellander, universitetsadjunkt på Linköpings universitet, som skrivit sin doktorsavhandling om lexical blends och teleskopord. Programledare Emmy Rasper.

2023-05-22
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.