Sveriges 100 mest populära podcasts

Naturmorgon

Naturmorgon

Tar upp alla aspekter av naturen, från njutning till forskning. Ansvarig utgivare: Marcus Sjöholm

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/naturmorgon

Avsnitt

Ytterskärgårdens fåglar och ålarnas mystiska likhet

Vi sänder från ön Häradskär där fåglar räknas varje höst. Och ny forskning visar att den europeiska ålen är oväntat likadan var den än hittas. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från ön Häradskär längst ute i Östgötaskärgården. Hit åker ornitologer under fem höstveckor för att räkna sträckande fåglar och ringmärka. Under förra veckan fångade de en riktig sällsynthet - en kungsfågelsångare. Den första som rapporterats från Sverige i år. Senast det hände på Häradskär var 1999 och då, som nu, var ornitologen Torbjörn Johansson med. Fältreporter Lena Näslund vågar inte utlova kungsfågelsångare i sändning, men däremot närkontakt med både kungsfågel och rödhake. Och så blir det ny forskning om ål. Hela arvsmassan hos den europeiska ålen har kartlagts och det visar sig att en ål i Nordnorge och en ål i Nordafrika är väldigt lika. Trots att de lever i så olika miljöer har de inte anpassat sig genetiskt. Varför är det så? Svaret tycks finnas i det mytomspunna Sargassohavet, berättar Leif Andersson, professor i genomik vid Uppsala universitet. Vilken är den perfekta matchvikten? Det vet en igelkott. Och när vikten är den rätta går den och lägger sig. Men vad ska vi som matar igelkottar tänka på inför igelkottarnas invintring? Vi frågar Marie Dacke, professor i ekologi vid Lunds universitet. Ja, det börjar bli dags att göra höst nu. Men först passar mjölkörtsspinnaren på att lägga ägg! Naturmorgons Lisa Henkow och biologen Pav Johnsson blev vittnen till detta på Öland nu i veckan. I veckans kråkvinkel förlorar sig Lisa Henkow i havet - och hur det var innan vi fanns. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-10-09
Länk till avsnitt

Höstmorgon i Fyledalen - och snygga bärfisar

Vi sänder från skånska Fyledalen med fokus på både rovfåglar och livet i ån. Och lär känna bärfisarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Få skånska platser är så fulla av liv som Fyledalen, strax väster om Tomelilla. Morgonens fältreporter Erik Kohlström spanar ner i den slingrande Fyleån efter öringar och musslor, och upp i luften efter röda glador - eller kanske till och med en kungsörn. Och även tillbaka i tiden - när geologiska processer knäckte den skånska jordskorpan och skapade hisnande branter och stup. I direktsändningen från Fyledalen medverkar ekologen Charlotte Lindström och naturfotografen Göran Gustafson. Och så ägnar vi oss åt en sorts skådning som fått ett uppsving - bärfisskådning. För de här skinnbaggarna är inget att rynka på näsan åt. Den som tittar nära får uppleva riktiga skönheter, och behandlar man dem varsamt så fiser de inte! Det intygar Torbjörn Blixt, projektledare för Bärfisprojektet i Östergötland. Det kommer också att handla en hel del om ett älskat bär. I veckans kråkvinkel efterlyser Joacim Lindwall lite ordning och reda - även i naturen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-10-02
Länk till avsnitt

Lekande lax och hotat ogräs

När ogräsen försvinner i kulturlandskapet försvinner också pollinatörernas mat. Vi hör om arbetet för att rädda korndådran. Och så sänder vi direkt från laxens lekplats i Vassara älv. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

På försommaren vandrar tusentals laxar upp i Norrlandsälvarna för att leka. Framför sig har många laxar en 40 mil lång simtur uppströms. Nu i september är det dags för laxarna att leka. Vår reporter Thomas Öberg finns den här morgonen uppe i Kalixälvens källflöden för att förhoppningsvis få vara med om laxarnas lek på grunda grusbottnar. Till sin hjälp vid Vassara älv har han fiskebiologen Andreas Broman. Och så ska vi mer än 150 mil söderut, till Hörrs byagård i Skåne. Här arbetar lantbrukaren Helena Hepp för att bevara ett ogräs: korndådran. För paradoxalt nog är det så att många åkerogräs är hotade idag, och de är viktiga inte minst för vilda bin och andra pollinatörer. Jesper Elsander i Stora Tuna upptäckte ett helt gäng larver i vitkålslandet - och noterade att de verkar hålla med synkroniserad gymnastik! De gör gemensamma snabba rörelser. Varför? Vi ber en expert svara. Och så bjuder vi på ett kort möte med skäggmesen - den som bestämde sig för att flyga in i ringmärkningsnätet exakt tio minuter efter vår direktsändning förra lördagen. I veckans kråkvinkel tar vi oss långt ut i skogen. Till en övergiven skogskoja. Författaren Mikael Niemi lägger örat mot de murkna bräderna och hör historien om gubben som tog sin tillflyktsort hit, en gång för länge sen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-09-25
Länk till avsnitt

Tåkern lockar både skäggmesar och människor

Hela programmet sänds från den legendariska fågelsjön Tåkern. Vi möter vassens fåglar och ett helt gäng Tåkernälskare. Programledare: Mats Ottosson, reporter: Lena Näslund.

Redaktionen åker till Östergötland för att sända från den närmast legendariska fågelsjön Tåkern - och för att kanske, kanske möta de stora vassarnas mest karismatiska invånare, skäggmesen. Namnet må låta som ett skällsord, men den är i själva verket en bedårande liten fågel som gjorde en explosionsartad entré i sjön i början av sjuttiotalet. Under morgonen kommer Naturmorgons Lena Näslund att hänga på när personal från Tåkerns fältstation - Adam Bergner, Ellen Hultman, Lotta Johansson och 13-åriga Athena Johansson - ringmärker småfåglar i vassarna. Programledare Mats Ottosson sällskapar med naturumföreståndaren Jenny Carlsson och konstnären, fågelkännaren och Tåkern-veteranen Gebbe Björkman. Gebbe var som ung fältbiolog med redan när det första fågeltornet byggdes i början av 1960-talet, och när skäggmesen kom till sjön tio år senare. Tillsammans söker vi svaret på varför Tåkern har en sådan dragningskraft på fåglar. Och människor.
2021-09-18
Länk till avsnitt

Tallen i ekosystem, historia och människohjärtan

Tallen har spelat stor roll för både människor och andra arter. Vi berättar historien om vårt näst vanligaste träd. Programledare är Joacim Lindwall.

Skymningsljuset som får barken att glöda i rödorange. Doften av solvarma tallbarr. De krumbuktiga grenarna. Ja, tallen finns i många människors hjärtan! Dessutom har den använts till så mycket. Till hus och båtar, såpa och tjära - till och med som mat. Men tallen är inte bara viktig för oss människor.  Nästan tusen andra arter är också beroende av tallen, på det ena eller andra sättet. Vi ägnar hela programmet åt tallen och sänder direkt från en tallskog utanför Vindeln i Västerbotten. Tillsammans med skogsbiolog Sebastian Kirppu och skogshistoriker Lars Östlund ger vi oss i kast med tallens många sidor. Själva arten tall och de många organismer som omger den, men också hur tallskogen, ja hela ekosystemet, påverkats av oss människor. Dessutom ska vi få lära oss hur man bränner tjära. Programledare är Joacim Lindwall och reporter Jenny Berntson Djurvall.
2021-09-11
Länk till avsnitt

Flyttfågelmorgon på Pite Rönnskär och ljusare tider för humlepälsbiet

Vi spanar efter flyttfåglar på Pite Rönnskär och möter humlepälsbiet som inte längre är akut hotat. Och hur får man tag i ett svampställe? Programledare: Mats Ottosson.

Nu lämnar de landet, flyttfåglarna. Ruschen mot sydligare breddgrader märks både i norr och i söder. Så även på Pite Rönnskär, ön i Bottenviken mellan Piteå och Skellefteå där havet tar vid ända till Finland. Här finns morgonens fältreporter Thomas Öberg tillsammans med fågelkännaren Lars Sandberg. De spanar upp i skyn och håller koll på om några flyttfåglar landar i rönnar och havtornsbuskar mellan fyren, kapellet och fiskeläget. Det lurviga humlepälsbiet hör till Sveriges mest ovanliga biarter - fram till helt nyligen fanns det bara i två byar på Österlen i Skåne. Men tack vare hårt arbete ser framtiden nu ljusare ut för humlepälsbina. Vi möter dem, och entomolog Björn Cederberg, vid en tegelvägg med gammaldags lerbruk där bina bygger sina bon. Långt vanligare än humlepälsbiet är bålgetingarna. Och många har mött de stora steklarna i sommar. Vi pratar med stekelexpert Niklas Johansson för att lära känna den här geting-giganten. Svamphösten har börjat bra. På sociala medier ser vi jättestora Karl Johan-svampar och spadvis med kantareller. Men hur bär man sig åt för att hitta svamp? Och hur tar man sig in i en svampcommunity där få vill avslöja sina svampställen? Vi pratar med svampkännarna Patrick Björck och Mirjam Haj Younes. Och i veckans kråkvinkel saknar Joacim Lindwall inte alls fikarummet på jobbet. Det finns ju fullt med trevliga maskar, gråsuggor, hoppstjärtar och andra arbetskompisar bara ett greptag bort - i komposten. Programledare är Mats Ottosson.
2021-09-04
Länk till avsnitt

Livet i Östersjön: blåstång, havsborstmaskar och hotade tumlare

Vi sänder från Askölaboratoriet där det forskats om Östersjöns liv i 60 år. Vi fördjupar oss i blåstångens liv och Östersjöns framtid. Och hur står det egentligen till med den lilla valen tumlare? Programledare: Mats Ottosson.

Det blir fullt fokus på Östersjön i Naturmorgon på lördag. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Askölaboratoriet i Trosaskärgården. Där startade forskningen om livet i Östersjön för 60 år sedan. Lena Kautsky kom dit som doktorand och är nu professor emeritus också känd som Tant Tång efter sina ingående studier av blåstångens liv och betydelse för många andra arter. Hon gör fortfarande nya upptäckter. En del blåstång förökar sig på hösten och nyligen har hon hittat sådana plantor på Askö. Tillsammans med Lena Kautsky och forskarna Sofia Wikström och Agnes Karlsson ska vi titta närmare på livet i de grunda vikarna - de områden vi påverkar med bad, byggnationer och båtåkande. Och på nya främmande arter som den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria. Och så får vi möta den enda val som lever permanent i svenska vatten: tumlaren. I Östersjön finns det bara runt 500 individer kvar. Det har fått EU-kommissionen att kräva att Sverige ska förbättra både bevarandeåtgärder och lagstiftning. Det största hotet mot Östersjötumlarna är att de fastnar som bifångst i fiskegarn, berättar Julia Carlstedt, tumlarforskare vid Naturhistoriska riksmuseet. På andra sidan landet, vid Kullaberg i Skåne, är chansen att få syn på en tumlare större. Då handlar det om den genetiskt skilda Bälthavspopulationen. Vi ger oss ut tillsammans med forskaren Johanna Stedt på tumlarspaning. Och så fladdrar vi in i fjärilssommaren. Ovanligt många sorgmantlar har setts flyga i år. Varför är det så? Vi ringer Lars Pettersson på Svensk fjärilsövervakning. I veckans kråkvinkel frossar Lisa Henkow i naturens överflöd och slår ett slag för generositetsprincipen. Programledare är Mats Ottosson.
2021-08-28
Länk till avsnitt

Piteälven, från glaciärerna till havet - och parkslidens superkrafter

Vi besöker Sveriges största glaciär och följer Piteälven ner till niporna nära kusten. Och så gräver vi djupt i jorden för att få reda på varför parkslide sprider sig så effektivt. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vi färdas 40 mil längs med den storslagna Piteälven, en av Sveriges fyra nationalälvar. Vår reporter Thomas Öberg gör först ett stopp vid källorna tillsammans med Per Holmlund, professor i glaciologi. Platsen är landets största glaciär, Sálajiegna i Suidälbma-massivet. Sedan besöker vi de nedersta delarna, där älven kantas av nipor, branta sandslänter mot vattnet. Ciceron här är biologen Hansi Gelter. Och så möter vi en växt som verkar ha superkrafter - parkslide. En vacker trädgårdsväxt med rötter i Japan, men som här blivit invasiv och väldigt svår att bli av med. Men hur kommer det sig att den är så framgångsrik? Reporter Karin Gyllenklev söker svaret i underjorden tillsammans med växtekologen Tina d'Hertefeldt. I våras berättade vi att en underart av mnemosynefjäril som bara finns i Blekinge befarades ha dött ut. Vi ringer upp Annika Lydänge på Länsstyrelsen i Blekinge för att höra om någon individ synts till i sommar. När blev spindeln ett skadedjur, som behöver saneras bort? Det frågar sig Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-08-21
Länk till avsnitt

Lieslåttern är tillbaka

Vi sänder från Sjöbo-Knäppans naturreservat utanför Motala där slåttern pågår för fullt. För även om ängarna är långt färre än för 100 år sedan finns ett nyvaknat intresse för att slå blomsterängar för hand, med lie. Programledare: Mats Ottosson.

Lieslåtter. Det kanske låter omodernt, men faktum är att lien har fått en renässans de senaste åren. Nya grupper upptäcker lien, och av delvis nya skäl. Att slå med lie associeras numera med vilda bin och fjärilar, snarare än med kulturhistoria. Och en del attraheras av chansen till konkret kroppsarbete mitt i all skärmtid. Naturmorgon flyttar ut hela programmet till ett kalkkärr i Sjöbo-Knäppans naturreservat utanför Motala där slåttern pågår för fullt, under Janne Westers ledning. Han hjälper oss att svara på de vanligaste frågorna om hur man anlägger en äng och hur man får sin lie att bita. Vi dyker också ner i den mångfald som en slåtteräng kan erbjuda av blommor och gräs, men också spindlar och blomflugor. Till vår hjälp har vi spindelkännaren Monika Sunhede och kommunekologen Hilda-Linn Berglund. I programmet hörs Karin Bäck och hennes slåtterkollegor Veronica Holm, Mari Norborg och Katja Handzic. Även de vittnar om liens återkomst. Programledare är Mats Ottosson och reporter Lisa Henkow.
2021-08-14
Länk till avsnitt

Slitage och botanik på Fulufjället och skalbaggen som förändrade livet

Direktsänd naturradio från Sverige och världen.

Under de senaste två pandemiåren har rekordmånga besökt Fulufjällets nationalpark där ett av Sveriges högsta vattenfall och världens kanske äldsta träd, Old Tjikko, finns. Men i takt med att allt fler besöker området ökar också slitaget. En studie som gjordes i nationalparken i fjol visade att det finns betydligt fler stigar och tältplatser i parken än för tretton år sedan. I lördagens naturmorgon tittar vi närmare på vad som görs för att skydda den skyddade naturen. Dessutom dyker vi ner i Fulufjällets flora. Till skillnad från många andra områden har fjället inte betats av renar på många år vilket gör området rikt på ovanliga lavar och mossor. Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson träffar Sofia Tiger, naturrumsföreståndare, Sofia Stenberg, naturvårdsförvaltare och Urban Gunnarson och Mathilda Elgerud från Dalarnas botaniska sällskap. Kan en skalbagge förändra livet? Efter årtionden av missbruk blev Björn Johansson drogfri och tog tag i livet, men hamnade i en svår utbrändhet där ingenting fungerade. Bara i naturen kände han att här passar jag in också. Då landade en skalbagge på byxbenet och väckte Björns nyfikenhet, ja han blev betagen. Det visade sig vara en långhorning och den gav så småningom mening åt dagen. Vi träffar Björn Johansson och särbon Ing-Marie Frösemo, utrustade med rosa paraplyer och bankpinnar, i Björnö naturreservat nära Kalmar, en mycket bra långhorningslokal. Reporter Lisa Henkow. En val sjunger på sin alldeles egna frekvens, men är den ensam? Jenny Berntson Djurvall funderar över det i veckans kråkvinkel. Programledare: Karin Gyllenklev.
2021-08-07
Länk till avsnitt

Vikten av en koloniträdgård och sensommarens insekter

Det är 100 år sedan koloniträdgårdarna började odlas i Sverige, till glädje inte bara för människor utan också för bland annat insekter. Vi ställer oss också frågan om vad det är vi hör, så här i sensommar tid - är det en syrsa eller en vårtbitare? Och så lär vi oss snickra en mulmholk. Programledare: Joacim Lindwall.

Koloniträdgården, en älskad oas för många stadsbor, fyller 100 år. Kvinnan bakom hette Anna Lindhagen. Hon reste till England och Tyskland i början på 1900-talet och tog med sig idén hem till Sverige. Då pratade ingen om biologisk mångfald. Idag vet man att till exempelvis insektslivet i ett koloniområde är mycket rikare än i den omgivande staden. Naturmorgons reporter Lena Näslund träffar Katja Jassey, ordförande i Stockholms koloniträdgårdar och Christian Julius från Långholmens koloniträdgårdar. Vad en fågelholk är, vet vi ju, men vad är en mulmholk? Hur bygger man en sådan och var ska den hängas upp? Och framför allt, vilka ska flytta in? Svaren levereras av Nicklas Jansson, forskare och skalbaggsexpert från Linköping i Mats Ottossons reportage. Det är ingen syrsa, det är en vårtbitare! Nu är den tid på året då hörseln prövas som mest, men vad är det egentligen vi hoppas på att få höra? Vi reder ut med Oskar Kindvall som forskar på hopprätvingar Spindlar i mängder - vad gör de egentligen? Är det parningstider, spindeldagis, eller sitter de helt enkelt och gottar sig i solen?  Frågan kom från en lyssnare och Kajsa Mellbrand, spindelexpert svarar. Och författaren Mikael Niemi funderar över vandraren och betraktaren i oss alla i veckans kråkvinkel. Programledare: Joacim Lindwall.
2021-07-31
Länk till avsnitt

En å full av liv och att "ljudskåda" nattflyttande fåglar

Naturmorgon på lördag undersöker livet i och runt ett halländskt vattendrag. Vi ska också skåda fåglar - med öronen. Också berättar vi om den simmande havsörnen. Programledare är Mats Ottosson.

Livet i och runt en liten halländsk å är ämnet för Naturmorgons direktsändande fältreporter Lena Pettersson och hennes gäst Per Ingvarsson denna lördagsmorgon. Fylleån heter vattendraget som rinner alldeles i utkanten av Halmstad och här hittas både lax och öring. Men vi nöjer oss inte med fiskarna utan vänder också ögonen mot trollsländornas värld. Och hoppas på att kunna få se kungsfiskaren. Vi ska också få bekanta oss med ett nytt och annorlunda sätt att "skåda" fåglar. Under vårens och höstens flyttning väljer väldigt många fågelarter att flyga på natten, och de är därför osynliga för ögat. Men man kan höra deras lockläten från natthimlen. Fågelskådaren Teet Sirotkin har satt i system att spela in dessa läten, hela nätter i sträck, från sin balkong på tionde våningen i Stockholmsförorten Solberga. Naturmorgons Karin Gyllenklev är med när han i efterhand analyserar och artbestämmer den senaste nattens inspelning. I veckans kråkvinkel gör Helena Söderlundh en genant upptäckt: hon lägger ofta mest märke till hanarna i naturen och missar honorna. Och så ska vi ringa lyssnaren som blev vittne till när en havsörn simmade örnsim med sitt byte hela långa vägen in till stranden. Programledare är Mats Ottosson.
2021-07-24
Länk till avsnitt

Insektsfrossa på Kullaberg och svampjakt jorden runt

I veckans program frossar vi insekter och spanar efter rariteten sidenlövmätare. Också går vi på jakt efter favoritsvampen, för den som är född i Syrien eller Italien kanske det inte alls är kantarell. Programledare: Mats Ottosson.

Sommartider är småkrypstider och det kommer att märkas i Naturmorgon på lördag. Fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns vid Kullaberg i nordvästra Skåne där biologen och småkrypsexperten Moa Pettersson ska inviga henne och lyssnarna i insekternas myllrande och mångformiga värld. Moa hoppas på sidenlövmätare som är en raritet. Jenny undrar hur man tar sig an sexbeningarna? Bara skalbaggarna är 4500 svenska arter! Vi letar också efter en utrotningshotad dagfjäril i Gästrikland och ringer myggexperten Anders Lindström och ställer frågorna han önskar att han fick av journalister men aldrig får. Som vilken är den snyggaste stickmyggan? Och hur gör grodmyggan för att hitta sina offer? Även veckans kråkvinkel av Lisa Henkow går i myggornas tecken. Hon har hittat en orsak att vara tacksam för myggmolnen, påstår hon. Sommartider kan också vara kantarelltider, och så verkar det sannerligen vara i år. Sociala medier flödar av inlägg om skogens guld, svampen som svensken älskar att plocka. Men hur ser det ut i andra länder? Vilken är favoritsvampen nummer ett i till exempel Ryssland, Italien och Syrien? Programledare är Mats Ottosson.
2021-07-17
Länk till avsnitt

Naturvård med grävskopa och vattensalamandrar i en damm i Skåne

Direktsänd naturradio från Sverige och världen.

Naturvård kan vara försiktiga och varsamma åtgärder men kan också kräva grävskopor och rejäla tag. Lögdeälven är ett av de skogsvatten som under lång tid användes för flottning. Timmer transporterades i strömmen från skog till kust. Men det raka och likartat strömmande vattnet passar inte alla organismer. Magnus Lindberg från länsstyrelsen i Västerbotten arbetar med att restaurera älven. Reporter Jonatan Martinsson sänder från Storfallsforsen uppströms Nordmaling. Hartsöarkipelagen är känd för sitt fågelliv. Fågelföreningen Tärnan räknar in silvertärnor, kustlabbar och havsörnar. För örnarna går det bra, medan Europas största tärna, skräntärnan, behöver hjälp på traven. Reporter är Lena Näslund. Melker och Tage Torstensson, som är tio och åtta år, undrar över kopparödlorna i sin trädgård. Hur många ungar får de till exempel? Melker och Tage har sett tre eller fyra stycken. Vi ringer upp reptilexpert Claes Andrén som också får förklara varför kopparödlorna saknar ben. Från kopparödla till snok. Vi fick en lyssnarfilm skickad till oss. Det visar hur en snok har fångat en stor abborre och kämpar för att svälja bytet. Hur är det bara möjligt? Och varför ringlar snoken iväg baklänges med sitt stora byte? Också det får reptilexpert Claes Andrén svara på. I en liten damm i Skåne letar reporter Hjalmar Dahm efter vattensalamandrar tillsammans med groddjurskännare Didrik Claesson. Och i veckans kråkvinkel blir vi bjudna att slå oss ner på första parkett till den föreställning som heter Sommar. Den som bjuder in är poeten och konstnären Maria Westerberg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 
2021-07-10
Länk till avsnitt

Livet i luftrummet och forskningslabbet där nya Östersjötorskar föds

Vi sänder från Öland med blicken uppe i skyn. Vad händer där, i spindlarnas, fjärilarnas och tornseglarnas rike? Och så till Gotland där nya försök görs för att rädda torsken. Programledare: Karin Gyllenklev.

Spindlar som låter sig fångas av vinden, fjärilar som flyttar kilometerhögt upp och tornseglarna som svävar på vakna vingar. Ja, livet högt upp i luften är temat för morgonen hos fältreporter Josefin Nilsson i Ås på södra Öland. Tillsammans med entomologen Dave Karlsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson utforskar vi lufthavet och livet ovan molnen. Och så besöker vi ett forskningslaboratorium i Ar på Gotland. Här testas nu en ny metod för att hjälpa den hårt prövade Östersjötorsken. Torskarna leker inne på labbet och sedan sätts de några dagar gamla larverna ut på bra ställen i Östersjön. Förhoppningen är att knuffa torskarna förbi det kritiska äggstadiet. Vi får också vara med om två premiärer. Först en trollsländas allra första flygtur. Och sedan ett uruppförande inför publik av sången Sånglärkan som inspirerats av Fågelsångsnatten. Och så möter vi en groda som försvann ur den svenska faunan på 1960-talet men numera är tillbaka igen: klockgrodan. Den blåser upp sin rödorangea strupsäck och framkallar ett säreget, ringande läte som kan färdas långt i landskapet. I veckans kråkvinkel hyllar Tina-Marie Qwiberg de ofta bortglömda fibblorna. Programledare är Karin Gyllenklev.
2021-07-03
Länk till avsnitt

Midsommar på fjälltoppen och igelkottsafari i villakvarteret

Fältreportern vaknar upp i tält på en fjälltopp i Arjeplogsfjällen. Och vi möter villakvarterets igelkottar och får tips på hur vi kan underlätta livet för dem. Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi firar in midsommaren med midnattssol och en tältande fältreporter - på en fjälltopp! Thomas Öberg finns denna midsommardagsmorgon på Stiephaltjåhkkås topp i Arjeplogsfjällen. Här är utsikten vidsträckt åt alla håll. I söder ligger sjön Sädvvájávrre och i den syns bäcken Silbajåhkå rinna in. Vid bäckinloppet fanns på 1600-talet ett smältverk som förädlade silvermalmen från Nasafjäll. Då var skogen till stor del kalhyggen eftersom mycket ved krävdes till hyttan. På dagens fjälltopp räknar vi med att hitta många kalkälskande växter som fjällsippa och fjällglim. I programmet medverkar skribenten och fjällentusiasten Maria Söderberg samt Åsa Lindgren, arkeolog vid Norrbottens museum. Och så till ett mycket populärt däggdjur - igelkotten. Ett uråldrigt djur som numera återfinns på rödlistan som nära hotad. Men vad kan vi göra för att hjälpa igelkottarna? Marie Dacke, professor i zoologi vid Lunds universitet, delar med sig av sina tips och tar oss med på en igelkottsafari i villaområdet där hon bor. Robotgräsklippare lyfts fram som ett hot mot igelkottar idag, men hur stor skada kan de göra? Vi ringer upp igelkottsforskaren Sophie Lund Rasmussen, vid Aalborgs universitet i Danmark, som tittat närmare på just detta. Vi frågar också en expert vad det kan vara som Søren Arildsbo på Nordfyn i Danmark hittade på stranden. Det såg mest ut som ett misslyckat konstverk av lera, torkat och vitt med små hål i. I veckans kråkvinkel söker sig Lisa Henkow till den perfekta skuggan. Programledare är Karin Gyllenklev.
2021-06-26
Länk till avsnitt

Fågelsångsnatten 2021 - den korta versionen

Under Fågelsångsnatten den 29 maj direktsändes fågelsång från fem platser i Sverige i åtta timmar. Här får vi återuppleva en del av natten. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson.

Fågelsången direktsändes och kommenterades från Abisko i Lappand, Handölsmyren vid Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsabadet på Öland och Osaby i Småland. Det här är en kortversion av Fågelsångsnatten och är framför allt ett utdrag ur timmen mellan klockan 03 och 04. Här och här går det att lysna på Fågelsångsnatten i sin helhet (en podd i två delar). Medverkande reportrar är Thomas Öberg, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Lisa Henkow. Expertkommentatorer är Lo Fischer, Johan Råghall, Didrik Vanhoenacker, Elsy-Britt Schildt samt Susanne Åkesson. Programledare är Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.
2021-06-25
Länk till avsnitt

Orkidéfrossa på Gotland och fågelfrossa i Moldavien

Gotland är vårt artrikaste orkidélandskap, vi spanar in de blommande skönheterna. Vi besöker också gränsfloden Dnestr mellan Moldavien och Ukraina. Programledare Joacim Lindwall.

Gotland bjuder på orkidéfrossa såhär års. Fältreporter Lena Näslund sänder direkt från sydvästra Gotland och träffar Gun Ingmansson, aktuell med boken Gotlands orkidéer. Ön är Sveriges rikaste orkidélandskap med sina 40 olika arter eller underarter en del är väldigt lösaktiga, så för att göra det lite svårare finns det också gott om hybrider. Allt från de som börjar blomma redan tidigt i maj, som Göknycklar till exempel till de som blommar sommaren ut. Orkidéerna lockar i sin tur mängder av botaniskt intresserade besökare till ön. Vi hoppas till exempel på de underbart doftande nattviolerna om inte tranorna har slitit upp varenda en. Det är ett växande problem, som bekymrar Gun Ingmansson. Vi besöker våtmarkerna kring floden Dnestr på gränsen mellan Moldavien och Ukraina, inte långt från Svarta havskusten. Naturövervakaren Nikolai Nastás berättar om det rika livet längs floden för reporter Hjalmar Dahm. Området hyser många olika naturtyper och är väldigt rikt på fåglar. Sedan 2003 är 60 tusen hektar längs Dnestr skyddat av den internationella våtmarkskonventionen Ramsar. Utefter stränderna odlas potatis i den rika jorden och i våtmarkerna trivs hägrar, vadare och sångare. Kan tornseglarna störa och till och med förstöra ladusvalornas häckning undrar en lyssnare efter noggranna iakttagelser vid ladusvalebon. Vi ringer upp lyssnaren och professor Susanne Åkesson vid Lunds Universitet och reder ut detta. I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på den ofrivilliga pandemi-pausen: är det som att likt en björn ha gått i ide, eller är det i själva verket mer som en puppa, en metamorfos som resulterar i en ny varelses födelse? Programledare är Joacim Lindwall.
2021-06-19
Länk till avsnitt

Närkontakt med nykläckta fågelungar och Alvarets växter

Vi sänder från Penåsa på Öland med fokus på mikrohabitaten på Stora Alvaret. Vi återbesöker tredjeklassarna på Särö skola där några av holkarna fått hyresgäster. Programledare är Mats Ottosson.

Den här försommarmorgonen kryper vår fältreporter Lisa Henkow fram på Stora alvaret på Öland. Det ser kanske kargt och homogent ut, men i själva verket är det en mosaik av mikrohabitat med skiftande miljöer för växterna. Förutsättningarna kan skifta för varje centimeter! Honour Prentice är medkrypande botanikprofessor vid Penåsa på Öland. Och så gör vi ett återbesök hos tredjeklassarna på Särö skola. Hur har det gått med fågelholkarna de byggt och satt upp? Jo, det piper inifrån några av dem och med Jonas Örnborgs hjälp ringmärks några av ungarna, och eleverna får lov att hålla en nykläckt fågelunge i handen. Vi har fått in flera frågor från lyssnarna om just fågelungar och skickar dem vidare till etologen Johan Lind. Hur tätt kan fåglarna få sina kullar och vad ska man göra om man hittar en övergiven fågelunge? I höstas fick vi många rapporter om avbitna granskott. Det var ekorrarna som kalasat på de många blomknopparna. Det kunde tyda på att det skulle bli mycket grankottar nästa år. Hur blev det? Vi ringer upp Ulfstand Wennström på Skogforsk för att höra om ekorrarna hade rätt. Och så drömmer sig Joacim Lindwall tillbaka till en trolsk natt på myren. Den för två veckor sedan, då vi sände Fågelsångsnatten. Så upplevde en fältreporter natten! Programledare är Mats Ottosson.
2021-06-12
Länk till avsnitt

Bland ålgräsängar och musselrev i Öresund

Från Ribersborg i Malmö utforskar vi Öresunds ålgräsängar och musselrev. Vi frossar i mossor och så ska det handla om skillnaden mellan att äga skog på pappret och att äga skog i hjärtat. Programledare: Karin Gyllenklev.

Utanför Ribersborgs badstränder i Malmö breder vidsträckta ålgräsängar ut sig fulla av fiskyngel och genomskinliga räkor. I blåstångens dunkel gömmer sig strandkrabbor och tångsnällor, och bropelarna har blivit musselrev som filtrerar allt vatten som passerar. Fältreporter Erik Kohlström tar med oss till naturum Öresund för att uppleva världen under vågorna. Vi ska även frossa i mossa! Joacim Lindwall träffar naturälskaren Lotta Delin i Långängarnas naturreservat i Gästrikland. Där har Lotta tillsammans med vänner från en skogsgrupp anordnat en mosslinga, som bjuder på spännande arter som aspfjädermossa och trubbfjädermossa. I vår mejlkorg hittade vi foton på stora snäckor som klättrat högt upp på vad som ser ut som vasstrån. Snäckor som klättrar på husväggar kan man också se ganska ofta. Men vad gör de där uppe? undrar lyssnarna Johanna och Birgitta Engström. Det visar sig vara en fråga med många svar när vi frågar blötdjursexperten Jonas Roth. Poeten och konstnären Maria Westerbergs kråkvinkel handlar den här veckan om skogen, om att äga på papper och att äga i hjärtat. Vi bjuder också på ett insektsläte som få mänskliga öron upplevt. Vår reporter Hjalmar Dahm stoppade ner undervattensmikrofonen i en damm med förhoppningen att fånga grodläten på band. Men istället hörde han ett sprakande, raspande ljud han aldrig hört förr. Efter lite detektivarbete fick han reda på att ljudet med stor sannolikhet kommer från en vattenlevande insekt som kan framkalla ett av djurvärldens starkaste ljud. Programledare: Karin Gyllenklev
2021-06-05
Länk till avsnitt

Fågelsångsnatten del 2

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Med magi, mys och mystik. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson.

Fågelsångsnatten är ett åtta timmar långt specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Programmet sänds i år natten mellan fredag och lördag och inkluderar därmed Naturmorgons ordinarie sändningstid. Det är fåglarna som avgör vad som händer under natten i denna direktsändning. Men vi tror att vi redan från start vid midnatt har nattsjungande fåglar att lyssna på, och sedan följer vi med när fåglarna vaknar och sjunger in morgonen. Vi lyssnar på och kommenterar fågelsången från fem olika platser i Sverige: Nordligaste reporter är Thomas Öberg som finns i fjällbjörkskogen i Abisko nationalpark där kvarvarande snö samsas med nyutslagna björklöv. Blåhaken briljerar i videbuskarna, bergfinken kväker i fjällbjörkarna och dalriptupparna skrattar gällt för att markera sina revir. Expertkommentator är Lo Fischer, föreståndare för Abisko naturum med ett helt liv av fjällerfarenhet från Abiskoområdet. Reporter Joacim Lindwall finns på Handölsmyren mellan fjället Storsnasen och Ånnsjön i Jämtland för att lyssna in de klassiska myrfåglarna som storspov och enkelbeckasin, men även morkulla, ljungpipare och gluttsnäppa. Med sig har han Johan Råghall från Ottsjö som under många år varit ansvarig för fjällinventeringen vid Ånnsjöns fågelstation. En av Mellansveriges bästa fågellokaler är Hjälstaviken sydväst om Uppsala en grund sjö omgiven av vassar, strandängar och lövskogar. Här finns reporter Lena Näslund och en nattlig kör av rördrom, sävsångare, vassångare och gräshoppssångare. För att verkligen kunna zooma in på spännande nattsångare kommer Lena cykla runt mellan fåglarna, tillsammans med expertkommentatorn Didrik Vanhoenacker. Han är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och svarar varje år på tusentals frågor från allmänheten. Han är också passionerad fågelskådare. Sydligaste utpost blir strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland där reporter Lisa Henkow finns. Här bjuds på sånglärkor i oupphörlig sångflykt, drillande storspov och tofsvipa men också rariteten rödspov som brukar häcka här. Utanför stranden är öppen horisont och i buskagen sjunger ibland näktergal. Experten på plats är Elsy-Britt Schildt, cancerläkaren som flyttade till Öland för att maximera fågelskådningen. Sändningens nav är Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, kan lyssnarna följa med när fåglarna vaknar, från nattens ensliga storlomsrop till morgonens rika kör av trastar och sångare. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall lotsar genom natten tillsammans med ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 28 fågelsånglektioner som är en utmärkt uppladdning inför Fågelsångsnatten. De finns samlade här. Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgonsquiz.
2021-05-29
Länk till avsnitt

Fågelsångsnatten del 1

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Med magi, mys och mystik. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson.

Fågelsångsnatten är ett åtta timmar långt specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Programmet sänds i år natten mellan fredag och lördag och inkluderar därmed Naturmorgons ordinarie sändningstid. Det är fåglarna som avgör vad som händer under natten i denna direktsändning. Men vi tror att vi redan från start vid midnatt har nattsjungande fåglar att lyssna på, och sedan följer vi med när fåglarna vaknar och sjunger in morgonen. Vi lyssnar på och kommenterar fågelsången från fem olika platser i Sverige: Nordligaste reporter är Thomas Öberg som finns i fjällbjörkskogen i Abisko nationalpark där kvarvarande snö samsas med nyutslagna björklöv. Blåhaken briljerar i videbuskarna, bergfinken kväker i fjällbjörkarna och dalriptupparna skrattar gällt för att markera sina revir. Expertkommentator är Lo Fischer, föreståndare för Abisko naturum med ett helt liv av fjällerfarenhet från Abiskoområdet. Reporter Joacim Lindwall finns på Handölsmyren mellan fjället Storsnasen och Ånnsjön i Jämtland för att lyssna in de klassiska myrfåglarna som storspov och enkelbeckasin, men även morkulla, ljungpipare och gluttsnäppa. Med sig har han Johan Råghall från Ottsjö som under många år varit ansvarig för fjällinventeringen vid Ånnsjöns fågelstation. En av Mellansveriges bästa fågellokaler är Hjälstaviken sydväst om Uppsala en grund sjö omgiven av vassar, strandängar och lövskogar. Här finns reporter Lena Näslund och en nattlig kör av rördrom, sävsångare, vassångare och gräshoppssångare. För att verkligen kunna zooma in på spännande nattsångare kommer Lena cykla runt mellan fåglarna, tillsammans med expertkommentatorn Didrik Vanhoenacker. Han är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och svarar varje år på tusentals frågor från allmänheten. Han är också passionerad fågelskådare. Sydligaste utpost blir strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland där reporter Lisa Henkow finns. Här bjuds på sånglärkor i oupphörlig sångflykt, drillande storspov och tofsvipa men också rariteten rödspov som brukar häcka här. Utanför stranden är öppen horisont och i buskagen sjunger ibland näktergal. Experten på plats är Elsy-Britt Schildt, cancerläkaren som flyttade till Öland för att maximera fågelskådningen. Sändningens nav är Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, kan lyssnarna följa med när fåglarna vaknar, från nattens ensliga storlomsrop till morgonens rika kör av trastar och sångare. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall lotsar genom natten tillsammans med ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 28 fågelsånglektioner som är en utmärkt uppladdning inför Fågelsångsnatten. De finns samlade här. Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.
2021-05-29
Länk till avsnitt

En dag för biologisk mångfald - och med Tomas Bannerhed till Lovön

Vi sänder från ett av många ställen där Biologiska mångfaldens dag uppmärksammas - Skansen. Här ordnas en bioblitz. Vi följer också med författaren Tomas Bannerhed till Lovön. Programledare: Joacim Lindwall.

I år infaller Biologiska mångfaldens dag på en lördag - så ämnet för dagen är givet. Vår fältreporter Lena Näslund firar dagen på Skansen i Stockholm där det laddas för bioblitz, alltså att man på en viss tid undersöker hur många, och vilka, arter som finns inom området. Bioblitzen tjuvstartar i Naturmorgon med att Skansens park- och trädgårdschef Karin Ringholm inventerar kulturväxter, ekologen Isak Isaksson från Naturskyddsföreningen räknar insekter medan marinbiolog Anna Björn från Baltic sea science centre dyker i Skansens dammar. Vi får också besök av Erik Andersson från Stockholm Resilience Centre. Vi fortsätter hyllningen till naturens rikedom i ett reportage där Jonatan Martinsson följer med författaren Tomas Bannerhed till Lovön i Mälaren. I sin nya bok "En vacker dag" skildrar han en enda vårdag på just denna ö, som han förälskat sig i. Och så möter vi en stor, grön groda som trivs i grunda dammar i Skåne - den ätliga grodan. Betydelsen av biologisk mångfald uppmärksammas allt mer. Vi pratar med Vetenskapsradions Sara Sällström för att få koll på vad som händer inom området - och hur det egentligen är ställt med biodiversiteten. I veckans kråkvinkel letar Mats Ottosson arter med hjälp av en artbestämningsapp. Motvilligt. För helst vill han använda karta och kompass - kunna själv. Programledare är Joacim Lindwall.
2021-05-22
Länk till avsnitt

Algernas universum och vår på fågelön Nidingen

Vi dyker ner bland både stora och små alger vid Släggö i Lysekil. Och så möter vi ejdrar och tretåiga måsar - och människorna vars hjärtan klappar för fågelön Nidingen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi frossar i algernas mångfald: Från röd till grön, från makro till mikro. Fältreporter Karin Gyllenklev kikar ner i havet vid Släggö i Lysekil tillsammans med marinbiologen Ellen Schagerström. Här finns arter som nervtång, fingertare, kolasnöre, havssallat och ektång. Men det handlar också om de livsviktiga mikroalgerna, "havets juveler", som Angela Wulff, professor i marin ekologi, kallar dem. De står för hälften av syret i atmosfären och utgör basen i havets näringsväv. Och de har utvecklat så många sätt att leva: en del snärtar sig fram med en piska medan andra har kiselsköldar med magnifika mönster, och de finns på is, inuti sten, fritt i vattenmassan eller ovanpå andra alger. Till exempel. Och så återvänder vi till ön Nidingen i Västerhavet, där Göteborgs ornitologiska förening driver en fågelstation. Det var tänkt att vår reporter Lena Näslund skulle direktsända därifrån för några veckor sedan, men den hårda nordanvinden satte stopp för det. Men hon kom dit till slut, till en fågelö som älskas av både fåglar och människor. I veckans kråkvinkel hänger Tina-Marie Qwiberg i skogen med barnbarnet - och lyssnar på kråkan som har en hel del att berätta. Och så följer vi med ut i de västerbottniska skogarna där ljudinspelare nu läggs ut för att få bättre koll på kungsörnarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-05-15
Länk till avsnitt

Att läsa landskapet och om fjärilar som dör ut

Vi sänder från Örån där vi tolkar geologiska formationer och urgamla växtdelar som mammutar kan ha tuggat på. Och om sällsynta dagfjärilar som dör ut i Sverige. Programledare: Mats Ottosson.

Varför ser landskapet ut som det gör? Med geovetarglasögonen på ser vi omgivningen på ett nytt sätt. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Örån i Lyckseletrakten tillsammans med geovetaren Rolf Zale och de tolkar terrasser och sluttningar längs med ån. Och letar riktigt gamla växtdelar - såna som kan ha varit tuggade av en mammut! Det här landskapet formades inte efter senaste istiden utan redan för 90 000 år sedan. Och så handlar det om sällsynta dagfjärilar som är på väg att försvinna från Sverige. Som kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och en underart av Mnemosynefjäril i Blekinge. Den senare har Annika Lydänge på länsstyrelsen jobbat i många år för att rädda. Vi träffar henne, och Mikael Svensson från Artdatabanken, i en restaurerad betesmark utanför Ronneby där det numera blommar rosa av den nunneört som fjärilslarverna behöver. Men kanske är det för sent - förra året syntes bara enstaka Mnemosynefjärilar. För att få bättre koll på hur det går för både vanliga och ovanliga fjärilar startade Svensk dagfjärilsövervakning för ett tiotal år sedan. Vi pratar med ansvarige Lars Pettersson och med Solweig Wadelius i Virsbo som är en av alla ideella krafter som har en egen fjärilsrunda att följa. Kjerstin Ferm Widlund hörde av sig och undrade vad hon hittat för konstiga små "behållare" i en gammal stubbe som är omgiven av en myrstack. Vi skickar frågan vidare till en expert. Och så en uppmaning från Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel - berusa er! Programledare är Mats Ottosson.
2021-05-08
Länk till avsnitt

Barnens egna fågelholkar - och i nationalparken Stenshuvud kämpar backsippa och kattfot

Tredjeklassarna i Särö sätter upp fågelholkar de byggt själva. Och vår fältreporter sänder från Stenshuvud där besökstrycket ökat - en utmaning för backsipporna. Programledare är Mats Ottosson.

I Stenshuvuds nationalpark i Skåne blommar backsipporna på sluttningen mot havet och i skogen bildar vitsippor och gulsippor en matta. Hur kan nationalparken ha kvar de kräsna och karismatiska backsipporna, samtidigt som slitaget och besökstrycket ökar i pandemitider? Och hur ska den ensamma kattfoten åter bli livskraftig och finnas kvar? Morgonens fältreporter Lisa Henkow samtalar med förvaltaren Ida Lundqvist och naturguiden Simon Lundin om arbetet med att stärka livsmiljöerna - bara för att det är nationalpark innebär det inte automatiskt att alla arter överlever. En ser ut som en ren. En annan är inspirerad av spelet Fortnite. En tredje har en bild av en ekorre med ett kryss över. Fantasin har flödat när tredjeklassarna på Särö skola byggt sina fågelholkar, och de har nu fått pris för andra gången för sitt uthålliga arbete. Jenny Berntson Djurvall följde med skolbarnen ut när det var dags att sätta upp årets holkar. Och så söker vi svar på en rad mysterier. Var det månne en äkta enhörning som Anna-Lena Lestander hittat? Och vad var det för underligt djur som satt på garagedörren när Edvin Olson kom hem från skolan? Och hur kommer det sig egentligen att älgar har så lång överläpp? I veckans kråkvinkel vill Maria Westerberg vara som våren: En snäll superhjälte. Programledare är Mats Ottosson.
2021-05-01
Länk till avsnitt

Vårfåglar i Åkulla bokskogar - och Jessica som skådar med öronen

Vi hoppas på årets första lövsångare i Åkulla bokskogar, denna motspänstiga vår. Och så möter vi Jessica Lucic som är blind och sätter högt värde på fågelsången. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Det var tänkt att vår fältreporter Lena Näslund skulle ta sig ut till Nidingen nu på lördag. Och på så vis knyta ihop året på fågelstationen ute i Västerhavet, efter att vi sänt därifrån både sommar och senhöst. Men de hårda nordvästliga vindarna sätter tyvärr stopp för båtfärden till Nidingen och i stället söker vi upp våren i Åkulla bokskog i Halland. Gransångaren har kommit och trädpiplärkan är hörd. Med lite tur kan de första lövsångarna dyka upp - och flugsnapparen. Havsörnen har redan ungar! I programmet medverkar fågelskådaren Lars Hellsborn, reservatsförvaltaren Mikael Stenström och Anna Stenström från Naturskyddsföreningen. Och så möter Mats Ottosson Jessica Lucic på en fågelsångspromenad i Uppsala. Jessica är blind sedan barndomen och när många andra naturupplevelser är svårtillgängliga blir fågelsången desto viktigare. Rutan Ahlén hittade något slemmigt i en bäck, ja det såg nästan ut som ett tunt tyg. Vi hoppas kunna reda ut mysteriet med hjälp av en expert. Vi berättar också om den döda knölval som flöt i land på sydöstra Öland nu i veckan. I veckans kråkvinkel hänger Lisa Henkow i en vitsippsbacke och noterar tacksamt att inte ens i en klon är alla likadana. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-04-24
Länk till avsnitt

Blomrika vägkanter och skarvarnas liv

En blommande vägkant är vacker - men också viktig för den biologiska mångfalden. Ebba Werner berättar om Blomrika vägkanter. Och så möter vi skarven. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En vägkant kan vara grus och betong. Men den kan också vara vår tids äng! Biologen och eldsjälen Ebba Werner driver projektet Blomrika vägkanter med sikte på att få fler vägkanter att myllra. Vackert för oss människor, livsavgörande för pollinatörer som bin och humlor. Men hur gör man då för att ta tillvara de artrika vägkanter som finns, och för att få fler blommor och bin att trivas? Morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns vid en vägkant strax utanför Halmstad tillsammans med Ebba Werner och Frida Nettelbladt, biolog och illustratör. Och så möter vi en fågel som väcker känslor - skarven. Fågelskådaren Per Aspenberg ger en bild av hur den ökat i antal, men också hur den gör för att flörta - den blinkar med sina vita lårfläckar. I veckans kråkvinkel förlorar sig Mats Ottosson i Ingrid Sjöstrands poesi. Där finns plats för tanken att leva som ett havsmurarbi - på hedarna vid havet, i en solig sandblotta bland strandviol och käringtand, i ett bo fodrat med tuggade blad av ängsviol. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-04-17
Länk till avsnitt

Nu är tid för id - och om bräckan som bildades under isens tid

Vi sänder från Virån där massor av fiskar samlas för att leka just nu. Vi försöker förstå hur "pulkabacken" Fjärås bräcka kom till. Och vem har gjort hål i alla myrstackar? Programledare: Mats Ottosson.

Just nu är det trångt i Virån strax norr om Oskarshamn. Det är karpfisken id som vandrat upp från Östersjön för att leka. Iden är känd för två saker: att den går att plocka med händerna när fisken samlas i sådana här massor, och så är den känd för att bada! Ja, att den ligger still precis i vattenytan. Men varför gör den så? Kanske kan senaste fiskforskningen ge en ledtråd. Annars är mycket av idens liv höljt i dunkel, berättar Tobias Borger, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen i Kalmar. Han finns på plats i Virbo vid Virån tillsammans med fältreporter Lisa Henkow. Vi tar oss sedan från idtid till istid. Jenny Berntson Djurvall försöker klura ut hur den stora pulkabacken Fjärås bräcka i Halland blev till. Till sin hjälp har hon statsgeologen Thomas Eliassson. Och så är det fjärilstid. Hunden Dixie blev överraskad av en nyvaken fjäril som väste! Vad var det som hände? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar. Det är också myrtid. När myrorna vaknar efter vintern är det inte ovanligt att de möter ett demolerat hem. Vem är det som varit framme i myrstackarna och gjort stora hål? Vi ber Peter Nilsson på Naturhistoriska riksmuseet förklara. Fortbildningen i fågelkunskap fortskrider och vi är nu framme vid lektionen med fasan, rapphöna, vaktel, dalripa och fjällripa. I veckans kråkvinkel hyllar Joacim Lindwall barmarksfläcken. Programledare är Mats Ottosson.
2021-04-10
Länk till avsnitt

Vårkänslor hos stannfåglar i Boden och rastande sångsvanar vid Tysslingen

Vi sänder från en fågelmatning i Boden där allt från nötväcka till vitryggig hackspett kan dyka upp. Och Helny Olsson räknar rastande sångsvanar vid sjön Tysslingen i Närke för 24:e året i rad.

På lördag hittar vi vår fältreporter vid en fågelmatning i utkanten av Bodens stad i Norrbotten. Fågelskådarna Berth-Ove Lindström och Lena Bondestad kikar på stannfåglarna och spanar efter tecken på vårkänslor med vår fältreporter Thomas Öberg. Runt 40 fågelarter väljer att stanna under vintern. Det händer mycket i fågelfaunan också, nya arter dyker upp. Vitryggig hackspett, gråspett, smalnäbbad nötkråka, nötväcka och stenknäck det är arter som ingen räknade med för 30 år sen. Men nu besöker de regelbundet fågelmatningar i skogen. Klockan 04:00 ringer väckarklockan hos Helny Olsson, den absolut envisaste sångsvansräknaren vid sjön Tysslingen i Närke. Sjön som är känd som rastplats för mångtusenhövdade flockar av sångsvanar om vårarna. I 24 år har Helny varit platsen trogen, hon fyller snart 83, ändå står hon där varje morgon i gryningen. Häromåret, under en särskilt lång sångsvanssäsong, stod hon där 42 dar i rad. Mats Ottosson har träffat henne på plats i soluppgången. En polarexpedition skulle man kunna tro, men fenomenet kallas isskjutning. Vi besökte sjön Bolmen just när dess ena strand förvandlats till ett islandskap. Vi tar tag i orrar och andra skogshöns en ny fågelsånglektion, och ringer upp lyssnaren som njuter av orrspel utanför fönstret såhär års. I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev stillheten under en fjällvandring. Programledare är Joacim Lindwall.
2021-04-03
Länk till avsnitt

I grandödens spår - och fasanen som försvann

Vi sänder från Sörmland där granbarkborren gått hårt fram. Hur påverkar det ekosystemet? Vi tittar närmare på bombmurklan som är beroende av gran. Vi lär också känna fasanen. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

På lördag hittar vi vår fältreporter i en granskog vid Sörmlandskusten ett Sörmland där granbarkborren har gått hårt fram med de flesta granar äldre än 50 år både i produktionsskogen och i naturreservaten. En skräckupplevelse för många skogsägare, men vad betyder grandöden för andra organismer? För vissa arter är det rena festen, konstaterar skogsbiologen Stefan Silfverblad. Men vad betyder det för arter som är beroende av granen som den sällsynta bombmurklan till exempel. Det ska botanisten Hans Rydberg ta reda på. Den här veckan startar hans inventeringar. Fältreporter Lena Näslund förbereder sig på en vårmorgon som balanserar mellan liv och död. Vi ringer upp Sten Karlsson i Kungälv som satte upp en kamera i fågelholken. Filmerna avslöjar rejäl dramatik: mården som attackerade knipan och stal hennes ägg, och kattugglan som tackade för den lediga lägenheten och la sig för att ruva. Och så får vi i ett reportage lära känna den stiliga och högljudda fasanen, som på vintern lever ett tillbakadraget liv. Vi hälsar våren välkommen med spovarnas drillar. Mats Ottosson lär oss skillnaden på storspov, småspov, myrspov och rödspov i en ny fågelsånglektion. Och i veckans kråkvinkel noterar Lisa Henkow naturens olika tecken på att tiden går - långsamt som en kartlav eller snabbt som en lövsprickning. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-03-27
Länk till avsnitt

Enorma ekar och väntan på den perfekta fågelbilden

Vi sänder från en restaurerad ekhage vid Gäddängen i Skåne. Och så sitter vi i ett gömsle i Kalmar dämme tillsammans med fågelfotografen Simon Carrington. Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi tillbringar morgonen vid Gäddängen i Fulltofta naturreservat vid Ringsjön i Skåne. Här har man restaurerat en ekhage under flera års tid. Området har öppnats upp och det har återigen blivit ett landskap där läderbagge, oxtungesvamp och fransfladdermus trivs. Fältreporter Erik Kohlström och Anders Rosell från stiftelsen Skånska landskap vandrar bland 600 år gamla ekar, enorma träd där många har sina egna namn och utseenden, till exempel ser en del ut som gamla ruiner. Vi får också följa med den passionerade fågelfotografen Simon Carrington, 20 år, en vintermorgon i Kalmar dämme. Ett gömsle sätts upp och morgonens mål är att lyckas fotografera den susande juvelen - kungsfiskaren. Lyssnaren Elvira Holm berättar om när hon fick en oväntad sambo som flyttade in på hennes vind en vinter. Den betedde sig som riktig tonåring, dunseliduns lät det när den stökade runt på nätterna. Dessutom åt den upp all fågelmat. Och vill du lära dig att skilja på fåglar som håller till vid strömmande vatten så har vi en rykande färsk fågelsånglektion om strömstare, forsärla och kungsfiskare. Under vårvintern kan man se ett makabert fenomen. Inuti isen som täcker sjöarna kan man se grodor som fryst fast. Vad står på? Vi ringer upp grod- och kräldjursexperten Claes Andrén. Det kan gnissla lite på fjällturen när den ena vill stanna vid varje vacker blomma och den andra vill upp på varje topp. Mikael Niemi ägnar sin kråkvinkel åt att vi är vandrare eller betraktare - eller både och. Programledare är Karin Gyllenklev.
2021-03-20
Länk till avsnitt

I nakensnäckornas tid - och Sverige får en nationalblomma

Vi blir först med att berätta vad Sveriges nya nationalblomma heter. Och så spanar vi på purpurborstnudingar och andra nakensnäckor på Hisingen. Programledare är Joacim Lindwall.

Nu är det dags! I vår direktsändning får vi reda på vilken blomma som röstats fram som Sveriges nya nationalblomma. Det är Svenska botaniska föreningen som utlyst omröstningen och allmänheten har kunnat rösta i två olika omgångar. De tio finalisterna det står mellan nu är: rödklöver, hästhov, skogsstjärna, liten blåklocka, styvmorsviol, midsommarblomster, lingon, blåbär, smultron och linnea. Och så är det nakensnäckornas tid. På vårvintern börjar maten växa till i havet -  hydroider, mossdjur och annat gott, och då kommer också nakensnäckorna. Vår fältreporter Helena Söderlundh finns på Hisingen i Göteborg för att spana efter de snigelformiga, färgglada små rovdjuren tillsammans med marinbiologerna Kennet Lundin och Klas Malmberg. De har ägnat åtskilliga timmar åt just nakensnäckor   dykt efter dem i Sverige och utomlands, gett dem nya fantasifulla namn, fotograferat dem, hittat helt nya arter och nu senast beskrivit de 95 svenska nu kända arterna i ett nytt band av Nationalnyckeln. Vi får lära känna nakensnäckor och några av deras nära släktingar. Smaka på namn som draknuding, klyvfransläpp och purpurborstnuding, eller varför inte blåprickig solbadare och änglavinge. Vi tar oss också 10 000 år tillbaka i tiden. Då var det som i dag är en bergstopp på Brevikshalvön en liten ö i en enslig skärgård, långt från fastlandet. Arkeologen Mattias Pettersson hjälper oss att tyda spåren. Programledare är Joacim Lindwall.
2021-03-13
Länk till avsnitt

Vårfåglar på Öland och en lektion om isar

Fågelskådarna Mikaela Kähäri och Frida Johnsson guidar oss bland vårfåglarna i Beijershamn på Öland. Mer än 100 mil norrut - fågelvägen! - får vi en islektion. Programledare: Mats Ottosson.

Det har blivit mars och de första vårfåglarna väller in över landet! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder från Beijershamn på Öland. Där spanar hon på tofsvipor, sånglärkor, gäss och sångsvanar tillsammans med fågelskådarna Mikaela Kähäri och Frida Johnsson. Från fågeltornet har de utsikt mot Kalmarsund som nyss var istäckt, där en del fåglar stannat över vintern och en del rastar på väg norrut. Och på tal om is. De senaste veckorna har det inträffat flera allvarliga isolyckor i södra Sverige. Men förhållandena skiljer sig mycket åt mellan norr och söder. Vår reporter i norr, Thomas Öberg, far ut på isarna i Bottenvikens skärgård för att få en islektion av biologen och skärgårdsbon Jan-Axel Sundin. Var man än är är det allra viktigaste att lära sig de lokala förhållandena. Är ett nytt däggdjur på väg till Sverige? Nyligen kom rapporter att en guldschakal siktats i norra Norge. Vi pratar med Peter Nilsson vid Naturhistoriska riksmuseet för att få veta mer om guldschakalen - ett hunddjur som ser ut som en liten varg, eller kanske en stor räv. I veckans kråkvinkel vill Jenny Berntson Djurvall ge fladdermössen återupprättelse. Programledare är Mats Ottosson.
2021-03-06
Länk till avsnitt

Östersjöns badvikar och torskar, bergarten i Göteborgs stenhus och luriga lerskred

Det ska handla om Östersjöns märkliga ekologi, restaurering av badvikar och torskhälsa. Vi lär oss om fjäråsgnejs och jordens födelse, lerskred, finalisterna i tävlingen om nationalblomman och fågelsångsnatten.

Geologen Thomas Eliasson var med och inventerade gamla byggnader vid Götaplatsen i Göteborg. Vilka bergarter är staden byggd av och var kommer de ifrån? En av bergarterna är Fjäråsgnejs från norra Halland. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall träffade Thomas Eliasson i just Fjärås och det blev ett samtal om bergarter men också om hur jorden föddes! Lerskred är en dramatisk och snabb geologisk process, den som orsakade den förfärliga olyckan vid Gjerdrum i Norge nyligen, där 10 personer omkom och 1000 personer fick evakueras. Men hur uppstår egentligen ett sådant här skred? Vår reporter Thomas Öberg träffade Sven Knutsson, professor i geoteknik vid Luleå Tekniska Universitet, som förklarar fenomenet kvicklera. Fältreporter Lena Näslund ska ta med oss ner under Östersjöns is. Har du sett din fina badvik förvandlas till en grumlig algsoppa? Linda Kumblad från Östersjöcentrum berättar om projektet "Levande Vikar" som ska ta reda på hur det går att återställa Östersjöns vikar. På Baltic Science Center på Skansen i Stockholm berättar Anna Björn om det märkliga ekosystem som Östersjön är. I labbet ska vi försöka förstå fenomenet språngskikt förhållandet mellan salt och sött vatten som är speciellt viktigt för livet i Östersjön. Vi ska också möta akvariets torskar, som hjälper vetenskapen att förstå varför släktingarna ute i havet är så magra. Och så drar det ihop sig till final i omröstningen till Sveriges nationalblomma. Tillsammans med Berit Berglund porträtterar vi de tio finalisterna. I veckans kråkvinkel tar Tina-Marie Qwiberg tacksamt emot stjärtmesarna som lindrar hennes irritation över hur bland annat ordet ekosystem används. Sist men inte minst vi berättar förstås om vad som händer åtta timmar i sträck i P1 29 maj. Då sänder vi nämligen Fågelsångsnatten igen! Programledare är Karin Gyllenklev.
2021-02-27
Länk till avsnitt

Naturpanelen om stora tuvor och punktliga korpar

Experterna i Naturpanelen sammanträder för sista gången den här säsongen, med uppdraget att svara på lyssnarnas naturfrågor. Programledare är Mats Ottosson.

Leif undrar över riktigt stora tuvor i Arvidsjaur - vad är det för något? Och Kerstin funderar över varför korparna samlas varje sommarkväll exakt kl 21.30 i Hälsingland. Och kan det verkligen vara bikakor som Per hittade i ett träd i Malmö? Det är några av de frågor som experterna i Naturpanelen planerar att svara på på lördag. Men vad undrar du? Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. I Naturpanelen sitter zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. Vi är nu framme vid det sista av vinterns fyra Naturpanelprogram, och som vanligt samlas panelen i det tropiska växthuset i Botaniska trädgården i Lund. Programledare är Mats Ottosson.
2021-02-20
Länk till avsnitt

Gamla sillfjäll berättar historien om sillperioderna och spåren i snön berättar om lodjurens liv

Varifrån kom sillarna under de historiska sillperioderna i Bohuslän? Idag får vi svar tack vare gamla sillfjäll och modern teknik. Fältreporter Maria Viklands söker lodjursspår i snön nära Tavelsjö utanför Umeå.

Vad har lodjuren för sig nuförtiden? Det ska vår fältreporter Maria Viklands ta reda på när hon spårar lodjur med rovdjursansvarige Michael Schneider på länsstyrelsen i Västerbotten. I september ägnade vi ett helt program åt sillen, denna talrika stimfisk som präglar både havsekosystemet och faktiskt också livet i Bohuslän under de historiska sillperioderna. Då visste ingen varifrån all sill kom under massförekomsterna vid bohuskusten, däremot kläcktes idén om hur man kunde ta reda på det under programmets gång. Med en kombination av tvåhundra år gamla sillfjäll och modern teknik har nu genomikprofessor Leif Anderssons forskarlag vid Uppsala Universitet hittat svar på gåtan. Vår reporter Jonatan Martinsson följde arbetet på laboratoriet där Love Dalén och Nicolas Dussex höll i provrör och pipetter. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om livets väv i förhistorisk tid och nu, och hur vi människor spelat en större roll än vad som tidigare var känt. Programledare är Joacim Lindwall.
2021-02-13
Länk till avsnitt

Natursamtal med Mikael Niemi - och Yambaruskogens rika liv

Vi sänder från en lägereld i Tornedalen där reporter Thomas Öberg samtalar med författaren Mikael Niemi. Och besöker den åretruntgröna Yambaruskogen på Okinawa. Programledare: Karin Gyllenklev.

I Mikael Niemis bok Koka björn beskriver romanfiguren Jussi friheten att vara "som skogen, som sommarens lövmassor och höstens förna, som midvintersnö och de oräkneliga knopppar som kläcks av vårsolen." En av många passager i Niemis författarskap där naturen spelar en avgörande roll. Vår fältreporter Thomas Öberg tillbringar morgonen i Mikael Niemis sällskap, vid en eld i en liten tornedalsby utanför Pajala. Samtalen kommera att handla om människan och naturen i Mikael Niemis värld. Från ett kallt Norrbotten gör vi flera utflykter runt om i världen. Lädersköldpaddor, okinawaspett och stora, fruktätande fladdermöss är några av de djur det handlar om när Jenny Berntson Djurvall besöker den japanska ögruppen Okinawa och vandrar genom den åretruntgröna Yambaruskogen. Och så besöker vi en riktig hotspot - berget Monte Gargano i sydöstra Italien. Här finns många, och en hel del sällsynta, orkidéer. Tillbaka till Sverige, och till ejdern som minskat drastiskt sedan 1990-talen. Den beskrivs vara i "fritt fall". Vi pratar med fågelforskaren Martin Green som varit med och sammanställt rapporten Sveriges fåglar 2020. Lyssnaren Eva följde ett spår i snön. Det var vingligt. Någon hade gått i snön för att sedan flyga en liten bit, landa och vingla vidare. Där spåret upphörde fann hon en stor ljus fågel, vit och beige, måsliknande. Vad är det för fågel och hur har den kommit dit, så långt från öppet hav? I veckans kråkvinkel lyfter Mats Ottosson fram fyndiga vetenskapliga namn som kan få oss att uppmärksamma arter som annars gått oss förbi. Vad sägs till exempel om Neopalpa donaldtrumpi, en fjäril med spännande frisyr. Programledare är Karin Gyllenklev.
2021-02-06
Länk till avsnitt

I sörmländska vargars spår - och vad händer efter nyckelbiotoperna?

Vi spårar varg i Sörmland där det numera finns två vargrevir. Och vad händer nu, när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper? Vi får också de bästa fågelmatartipsen. Programledare: Mats Ottosson.

Just nu är det stort intresse runt vargen i Sörmland. Sedan några år finns det två vargrevir i landskapet och nu görs det vargobservationer på många håll. Men hur många är de som rör sig i markerna och varifrån kommer de? Är det bara ungdjur som strövar omkring eller är det någon ny familjebildning på gång? En annan fråga är hur livet i Sörmland skiljer sig från släkten västerut till exempel när det gäller matsedeln. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i Ärlareviret där naturfotografen Hans Ring hittat alldeles färska spår. Vi möter också länsstyrelsens spårare Ingemar Parck som har uppgiften att bringa reda i röran. Äntligen har det kommit snö, men här gäller det att vara snabb innan alla dovhjortarna har trampat sönder spåren. Och så ger vi oss ut i skogen för att försöka ta reda på vad som händer nu när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, vid avverkningsanmälningar. Hur ska naturvärdena nu dokumenteras? Och vad får det för betydelse för miljöcertifieringen av skogen? I helgen håller ovanligt många koll på småfåglarna utanför fönstret. Det är nämligen dags att räkna fåglar och rapportera till Vinterfåglar inpå knuten. Men vad ska man tänka på när man fyller på fröautomaten? Vi ber Niklas Aronsson, redaktör för Vår fågelvärld, svara på de vanligaste fågelmatningsfrågorna. Och så får vi möta en sjungande träddass! Biologen Hanna Rosti berättar om upptäckten av en ny däggdjursart i Kenya. I veckans kråkvinkel har poeten och konstnären Maria Westerberg tröttnat på artbestämmandet och ger varelserna runt omkring sig helt nya, egna namn. Programledare är Mats Ottosson.
2021-01-30
Länk till avsnitt

Naturpanelen om snöiga larver och högljudda fågelsträck

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson ger svar på lyssnarnas naturfrågor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Vad är det för larv som kryper på snön i januari? Varför finns det inte murmeldjur i Sverige? Varför "skriker" gäss och tranor när de flyger i flock? Och varifrån kommer egentligen bananflugorna? Frågorna från Naturmorgons lyssnare är många. Men svaren finns! Hos experterna i Naturpanelen som på lördag sammanträder igen i Botaniska trädgården i Lund: Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Hela direktsändningen ägnas lyssnarnas naturfrågor. Vad undrar du? Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-01-23
Länk till avsnitt

Amazonas unika artrikedom

Hur kommer det sig att Amazonas blev världens mest artrika miljö? Det undersöker professor Alexandre Antonelli som vi träffar på Universeum i Göteborg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Amazonas brinner och skogen skövlas. Vad händer egentligen i världens största regnskog? Och hur kommer det sig att Amazonas blev världens mest artrika miljö? Vår fältreporter Lisa Henkow befinner sig i regnskogen på lördag morgon - i Universeums inomhusregnskog i Göteborg. Där finns också Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef på Kew Gardens i London. Han undersöker hur det kommer sig att det är så enormt artrikt just i Amazonas, och brinner för hur vi bättre kan ta vara på växternas mångfald. Med hans hjälp får vi uppleva regnskogens intrikata ekologiska system. I programmet medverkar också Sveriges Radios hemvändande Latinamerikakorrespondent Lotten Collin som i poddserien Drömmarnas Amazonas skildrar hoten mot regnskogen - sojan, gruvorna, kokainet, vattenkraftsdammarna - men också vardagen för de människor som lever i och kring Amazonas. I Naturmorgon pratar hon bland annat om olika sätt att se på varför Amazonas behöver bevaras. Är det för sin egen skull eller för att växterna kan ge oss framtidens mediciner? I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh tacksamt emot snön som till slut faktiskt föll. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2021-01-16
Länk till avsnitt

Framtiden för den fjällnära skogen

Vad är egentligen fjällnära skog? Och vad innebär förslaget att en halv miljon hektar fjällnära skog ska skyddas? Vi sänder från Vålådalens naturreservat. Programledare: Mats Ottosson.

En halv miljon hektar fjällnära skog ska skyddas, ett 100 mil långt bälte längs hela fjällkedjan. 14 miljarder kronor ska det kosta. Om skogsutredningens förslag blir verklighet. På lördag finns vår fältreporter Joacim Lindwall i just en fjällnära skog, i Vålådalens naturreservat, för att prata om vad planerna betyder för skogens arter. Däribland människan. Och vad fjällnära skog egentligen är. Varför är den så viktig? I programmet medverkar bland andra biologerna Linda Spjut och Johan Råghall som inventerat fjällskog i Jämtland inför skogsutredningen, Ola Fransson och Katarina Wiklund från Naturum Vålådalen, Naturvårdsverkets Tommy Ek som varit med och skrivit utredningen samt Bengt Gunnar Jonsson, professor på Mittuniversitet som forskat kring den fjällnära skogen. Det blir också skidåkning i gnistrande kall snö bland gamla krokiga tallar och smala fjällgranar. I södra Sverige är det sämre med snön - men många lyssnare har hittat snövita tussar av något som liknar sockervadd i skogen nu kring jul. Är det tomten som tappat skägget? Vi kollar närmare på fenomenet. Och i veckans kråkvinkel konstaterar Lisa Henkow att vi aldrig kommer att veta allt om universum. Hur skulle det kunna vara möjligt när en enda näve jord är som ett helt universum i sig själv? Programledare är Mats Ottosson.
2021-01-09
Länk till avsnitt

En sydafrikansk blomma på Öland och reseminnen som tar oss nästan jorden runt

Vi reser i minnet, till Japans flygekorrar, Taiwans flyttande fjärilar, Sydgeorgiens sjöelefanter, Sydafrikas blommor, Montenegros berg och Costa Ricas regnskog. Sydafrikanska blomman kotula har rest åt andra hållet, till Öland. Programledare: Joacim Lindwall.

Vi tar minnet till hjälp och reser till natur långt borta. Ja, vi frossar lite i det exotiska nu när vi annars mest är hemomkring. Men vi behöver inte åka långt bort för att hitta exotisk natur, i våra hem finns växter från hela världen och många arter reser med eller utan vår hjälp. Här och där utefter sydsvenska kuster växer den lilla sydafrikanska bjärt gula blomman kotula, en spektakulär överlevare som på något sätt spritt sig världen över. Biologen Lina Tomasson berättar om kotulan på Öland. I kråkvinkeln uppmanar Mats Ottosson oss att hålla stigarna öppna. Programledare är Joacim Lindwall.
2021-01-02
Länk till avsnitt

Naturmorgonåret 2020

I årets sista Naturmorgon blickar vi tillbaka på 2020. Ett år då naturens kraft och glädje varit viktig för så många. Vi får möta bergfinkar, gnagare, hallonblom och lunglav. Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Så här års är det dags att knyta ihop säcken och blicka tillbaka på året som gått. Ett svårt år på så många sätt. Men också ett år då naturen varit kanske viktigare än någonsin. Närnaturen och nationalparkerna har lockat ut både redan naturfrälsta och nyfrälsta, och 2020 års naturord hos lyssnarna är bland annat återhämtning, utväg, vandra och karantrell. Många har arbetat hemifrån och vi ringer upp Sofia Hallerbäck i Karlstad som i mars gjorde lunchrasterna till fågelskådarturer. Har hon fortsatt med den nya hobbyn? Men vi minns också annat från 2020. Som att luften var tjock av bergfinkar på sina håll i Skåne i januari. Vi möter de miljontals fåglarna vid deras sovplats. En riktig höjdpunkt för oss på redaktionen 2020 var Fågelsångsnatten - åtta timmars direktsänd fågelsångsradio. Vi får återuppleva hur det lät när trädpiplärkorna sjöng in våren vid Hornborgasjön. Men vi möter också Emma Enfjäll som är passionerad lavälskare, Jessika Berglund som samlar på naturfynd och Berit Berglund som får oss att se hallonblommornas skönhet. Och så följer vi med forskaren Frauke Ecke ut för att få reda på varför det varit ett sådant gnagarår i södra Sverige. På en brygga i Bohuslän stiftar vi bekantskap med färgstarka sjöstjärnor som kan fälla ut magsäcken eller släppa ägg ur armhålan. Och veckans kråkvinkel är specialskriven just för den här dagen. Det är ju annandagen och Thomas Öberg berättar om de tillfällen han önskat att det vore just en Annan Dag. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2020-12-26
Länk till avsnitt

Naturpanelen om spännande spillning och längtan efter mistel

Experterna i Naturpanelen Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar i direktsändning på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson.

På lördag är det dags för experterna i Naturpanelen att samlas igen för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar på sådant som: Hur gör jag för att få misteln att slå rot i mitt äppelträd? Kan det vara vargspillning vi hittat? Och varför samlas nyckelpigor på en iskall stolpe i oktober? Men kanske också just det som du hör av dig om. Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Mats Ottosson.
2020-12-19
Länk till avsnitt

Naturmorgon och Didrik Vanhoenacker om 2020 års naturböcker

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturbokutgivning tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker. Programledare är Mats Ottosson.

Det är ju den tiden på året när redaktionen bullar upp och pratar om årets naturböcker tillsammans med en specialinbjuden gäst. I år är det Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker som ansluter till gänget. Är det någon som kan arthandböcker så är det han. Och visst kommer vi att prata om en och annan sådan, men också om allt annat som ryms i naturböckernas vidsträckta hage: idé- och religionshistoria, praktiska tips, klokskap och kamp, talgoxar och snödroppar. De som på lördag 12 december samlas kring det (virtuella) bokbordet i Växjö, Kalmar, Eskilstuna, Stockholm och Gävle är förutom alltså Didrik Vanhoenacker Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Helena Söderlundh, Jenny Berntson Djurvall och programledare Mats Ottosson. Och vi kan avslöja redan nu att en av årets trender verkar vara inspirerande böcker om hur man får sin trädgård att myllra.
2020-12-12
Länk till avsnitt

Glädjen över varenda underbar liten art - hemma och långt borta

Vi möter naturvårdaren och författaren Ola Jennersten för att uppleva naturlycka i såväl Indien som Uppland. Och hur många arter blev det för Mats Ottosson i podden Varenda underbar liten art? Programledare: Jenny Berntson Djurvall.

Artglädje och naturlycka är ledorden för Naturmorgon denna lördag. Vår fältreporter Lena Näslund finns vid en sprakande lägereld i Uppland tillsammans med biologen, naturvårdaren, författaren och naturfotografen Ola Jennersten. En eld i mörkret är en magisk plats för berättelser och vi ska följa med till Fjärran Östern och arbetet för att rädda den sibiriska tigern, till Indien och Djungelbokens tigerlandskap och inte minst till vårt svenska landskap. För i den nyutkomna boken Naturlycka porträtterar Ola Jennersten eldsjälar som vårdar ängar och skyddar skogar och ger handfasta tips på vad vi alla kan göra för att göra omgivningen mer beboelig för allt från småkryp till igelkottar och på upplevelser för oss själva. Olas gård kryllar av bihotell och fågelholkar. Bland storverken finns både nyskapad ängsmark och en damm. Och naturlyckan i det vi har nära hittar vi också i podden Varenda underbar liten art. I den har Naturmorgons Mats Ottosson letat arter runt sitt fritidshus tillsammans med inbjudna gäster. Nu är vi framme vid det sista avsnittet och det har blivit dags att summera. Hur många arter har det blivit - hittills? Och hur funkar egentligen det här med artglädjens psykologi? Vi pratar också med Niklas Aronsson, redaktör Vår fågelvärld, för att höra varför pilfinkar och gråsparvar så ofta hänger i flock vid fågelmatningen. Och så har flera lyssnare hört av sig och undrat över varför det ligger så många granskott på marken i år. Vi ringer upp Ulfstand Wennström på Skogforsk för att få svar. I veckans kråkvinkel går Maria Westerberg ut. För hoppet är ute, har hon hört. Med sig har hon en hink dyig jord som hon matar sina nyplanterade lindar med. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
2020-12-05
Länk till avsnitt

Vi söker tystnaden i naturen ? och hur går det för strömmingen?

Vi sänder från en så kallad tyst plats, där vi hör mer naturljud än människoskapat buller. Och hur går det egentligen för strömmingen i Östersjön och Bottenhavet? Programledare: Mats Ottosson.

Människoskapade ljud finns nästan överallt. Även när vi ger oss ut i naturen för att få lugn och ro. Men allt fler kommuner jobbar med att värna tysta platser och områden viktiga för såväl människor som resten av naturen. På lördag sänder vi från just en sådan tyst plats: Teleborgs naturreservat i utkanten av Växjö. Fältreporter Helena Söderlundh har sällskap av kommunekolog Sofia Gustavsson som guidar oss bland gamla ekar i artrika betesmarker, och friluftssamordnare Peter Lönn som cyklat runt hela Växjö kommun och mätt ljudnivån för att utse de platser där det är så pass tyst från människoskapat buller att naturens ljud får plats. Dessutom pratar vi med Marcus Hedblom, ekolog vid SLU i Uppsala, om hur vi och andra arter påverkas av buller i naturen. Till exempel förändras fågelsången för att nå fram i bruset. Vi fortsätter på tystnadstemat i veckans kråkvinkel där Thomas Öberg vilar i novemberstillheten. Och när naturens egna ljud stannar av blir ett uppdykande meståg en riktig happening. Jenny Berntson Djurvall hade bandspelaren redo. Och så besöker vi SLU:s kustlaboratorium i Öregrund för att få svar på frågan om hur det går för strömmingen i Östersjön och Bottenhavet. Småskaliga kustfiskare har märkt en kraftig nedgång i sina fångster. Varför är det så? Förra veckan lärde vi oss hur våra allra närmaste kråkfåglar låter. Den här veckans fågelsånglektion ger en introduktion till korp, nötkråka, nötskrika och lavskrika. Programledare är Mats Ottosson.
2020-11-28
Länk till avsnitt

Artjakt i november - och korpar med små hjärnor men stor förmåga

Vi lättar upp novembermörkret med en artjakt på Öland tillsammans med biologen Helena Lager. Och så möter vi korpar som kan lösa riktigt avancerade uppgifter. Programledare är Mats Ottosson.

November behöver inte vara färglös, tyst eller trist. På Öland flyger de tjusiga fjäderbärarna (en sorts nattfjärilar), rödhake sjunger och det finns växter som blommar eller blommar om. Fältreporter Jenny Berntson Djurvall hänger med biolog Helena Lager och letar mildhöstens arter. Och så möter vi några dinosaurier med små hjärnor men avancerade kognitiva förmågor. Det handlar om korpar som löser uppgifter, leker och socialiserar. Kognitionsforskaren Mathias Osvath öppnar dörren till sitt korphägn och till en fascinerande värld. Fler kråkfåglar möter vi i en sprillans ny fågelsånglektion! För bara för att det är höst duger det inte att ligga på latsidan. Nu lär vi oss höra skillnad på skata, kaja, kråka och råka. Och så ska vi reda i ett riktigt mysterium. Oskar Kopljar mötte en död mus som rörde på sig. Ja, den svävade faktiskt långsamt någon centimeter ovanför markytan. Vad hände? Vi ringer upp en expert för att få svar. I veckans kråkvinkel tänker Joacim Lindwall att det finns fler frågor till en art man inte kan namnet på, än vad den heter. Vad gör du om dagarna och hur mår du, till exempel. Programledare är Mats Ottosson.
2020-11-21
Länk till avsnitt

Naturpanelen om femklövrar, fasadklättrande ekorrar och grenen som levde

Säsongspremiär för Naturpanelen! Hela programmet ägnas åt lyssnarnas naturfrågor som får svar av Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson. Programledare: Joacim Lindwall.

Nu är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor. Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om hur ekorrar klarar att klättra lodrätt upp - och ner! - på flervåningshus, hur lycklig man ska bli av ett gäng femklövrar och vad det var för märklig larv som såg ut exakt som en gren på ormhasseln. Och mycket mer. Kanske det som just du hör av dig om! Ställ din fråga på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Joacim Lindwall.
2020-11-14
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.