Naturmorgon

Vi möter fotografen Robin Eriksson Franzén i gammelskogen i Gällivare. Vi hör om sniglar, mossromantik och höghöjdsdramatik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.

Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.

Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.

En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.

Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.

I studion finns programledare Mats Ottosson.

En simtur i en engelsk vallgrav tar oss in i den brittiska genren nature writing. Och finns det en motsvarighet i Sverige? Om och med författare som Roger Deakin, Kathleen Jamie och Helena Granström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.

Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.

Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.

Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?

Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.

I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

En höstmorgon från Världsarvet Falun med november-naturtips från biologen Karin Runesson och Naturmorgons lyssnare. Vi besöker också en riktigt stor oxel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Morgonens fältreporter Joacim Lindwall vandrar i Världsarvet Falun tillsammans med biologen och skribenten Karin Runesson som nyligen fått utmärkelsen Årets eldsjäl. Hon har skrivit en bok om vandringsleder i Falun och Borlänge och brinner för att locka ut både barn och vuxna i naturen – till och med i november...

Medverkar i programmet gör också Vilma Arén, 6 år, Billie Mohlin, 8 år och Maj Mohlin, 4 år.

Men vad hittar man på i naturen i gråa november? Karin Runesson ger tips, och vi har också frågat våra lyssnare. Några av dem berättar om att bejaka mörkret, och färgerna som faktiskt finns där om man bara ger sig ut. På sina håll har ju dessutom isen redan lagt sig och kan ge oväntade naturupplevelser.

Och så möter vi ett trädslag som få människor bryr sig om – oxeln. Men jägmästarestudenten Jonathan Samuelsson tänker tvärtom. Han har vigt sitt mastersarbete åt svenskoxeln och reser runt mellan olika oxlar. Naturmorgons Mats Ottosson mötte honom vid en oxel som kan vara Sveriges grövsta, hemma hos Jan Gripsborn i Myntarbol i Sörmland.

I veckans kråkvinkel rapporterar Karin Gyllenklev från städdagen med bostadsrättsföreningen. Dagen då hon insåg att det kan finnas gränser för hur mycket andra vill veta om snigelägg och frätande växter.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssnarfrågor får svar från experterna i Naturpanelen: Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Novembermörkret kryper på men då finns ett ljus i mörkret: Experterna i Naturpanelen samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor!

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson tar sig an frågor om märkliga apelsiner, krulliga tallbarr, vackra höstfjärilar och öländska vandrande pinnar. Och hur en tunn och mjuk myggsnabel kan sticka hål genom såväl människohud som blodkärl, och hur fågelföräldern avgör vilken unge som ska få mat. Eller kanske just den frågan som du hör av dig med. Mejla till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 0470-72 60 85.

Programledare är Joacim Lindwall.

Vi träffar författaren till Insekternas planet i Ås utanför Oslo, och naturbevakaren Alf Kjellström vid Storulvån i Jämtlandsfjällen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur får man en bok om insekter att bli en internationell bestseller? Det frågar vi Anne Sverdrup- Thygeson, författare och professor i bevarandebiologi vid universitetet i Ås i Norge. Hennes ”Insekternas planet” gavs ut på norska 2018 och har sedan dess översatts till över 25 olika språk, och hon har följt upp succén med böcker om skog och biologisk mångfald. Vår reporter Lisa Henkow träffar Anne-Sverdrup Thygeson på hennes arbetsplats på Norges miljö- och biovetenskapliga universitet för att höra varifrån hennes insektsintresse kommer, varför Elsa Beskows böcker är en inspirationkälla och hur hon ser på ansvaret att som forskare bidra med kunskap kring hur vi kan stoppa artutrotningen.

Vi tar oss till en annan arbetsplats, nämligen Jämtlandsfjällen, där Alf Kjellström jobbat som naturbevakare i 30 år. Nu går han i pension och samtalar med Joacim Lindwall om vad de många åren i fjällen har betytt för honom.

Så här på senhösten surrar det faktiskt fortfarande av insekter på vissa platser, och runt vissa växter. Murgrönan blommar väldigt sent på säsongen och ger en viktig sista måltid åt exempelvis blomflugor. Det har Gudrun Tiberg i Göteborg lagt märke till, och vi ber entomologen Mikael Sörensson berätta mer om detta fenomen.

Vad händer om en snok träffar på en huggorm? Det undrar tioåriga Sandra Ekstam från Stockholm. Vi skickar frågan vidare till ormforskaren Ludvig Palmheden.

Det dignar av rönnbär på sina håll i landet. Favoritmat för den färgstarka fågeln tallbit. Och det börjar pratas om att det i höst kan bli en så kallad tallbits-invasion. Vi har frågat er som lyssnar om ni har sett tallbitar, och vi ringer upp fågelskådaren Annika Rastén för att få veta mer om fågeln som alltså dyker upp då och då, och har väldigt vackra läten.

I veckans kråkvinkel förundras Jenny Berntson Djurvall över hur det egentligen går till när ett träd fäller sina löv.

Programledare är Mats Ottosson.

En revolution. Så beskriver Fredrik Ronquist DNA-metoden som snabbt kan beskriva artrikedom. Och så lär vi känna fiskgjusen, storlommen och malen i sjön Båven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår fältreporter Lena Näslund finns vid sjön Båven i Sörmland tillsammans med konstnären och författaren Mats Gärling. I boken ”Båven – insjö i förändring” beskriver han livet i och runt klarvattensjön han följt sedan han var liten pojke. Det blir fokus på fiskgjuse, storlom och den sägenomspunna fisken mal – för att nämna några arter.

Hur många insektsarter finns det i Sverige? Nu finns det ett snabbare sätt än tidigare för att få svar på den kniviga frågan – och inte minst för att upptäcka de många arter som vi tidigare inte känt till. Naturmorgons reporter Lisa Henkow har träffat entomologiprofessor Fredrik Ronquist som utvecklat en DNA-metod för att få reda på vilka insektsarter som finns på en viss plats. Han säger själv att det är det mest revolutionerande han varit med om under sin karriär – en möjlighet att äntligen få koll på den mångfald som finns och därmed ge oss möjlighet att bevara den.

Och just nu pågår ett globalt möte om den biologiska mångfalden, COP16, i Cali i Colombia. Det är en fortsättning på det möte som hölls 2022 i Montreal, och där beslut togs om att skydda 30 procent av världens natur innan 2030. Nu ska det bestämmas hur det ska gå till. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som precis har anlänt till Cali för att bevaka mötet.

Det drar ihop sig till Halloween och fladdermössen dyker upp i alla former och färger just nu. Men varför har just fladdermöss blivit en symbol för skräck? Vi pratar med fladdermusexperten Johan Eklöf som just nu befinner sig i Nya Zeeland för att delta i en konferens om ljusföroreningar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Skogsägaren Martina Röed berättar om hur krångligt det kan vara att vilja bruka skogen hyggesfritt. Och så letar vi hösttecken med Didrik Vanhoenacker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. 

Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.

Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.

Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.

I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse.

Programledare är Joacim Lindwall.

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.

Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.

Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.

Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.

Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.

Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.

Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med svampentusiasterna på årets Mykologivecka i en småländsk ekskog. Och sänder direkt från Åkullaboket en bokskog som bär på minnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.

Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.

Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.

Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.

Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Vid Dalkarlskärret utanför Uppsala målar Frida Sjösten morgonens fåglar. Och i år har den amerikanska blåkrabban ökat kraftigt i Italien.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi målar fram morgonen tillsammans med biologen, fågelskådaren och akvarellmålaren Frida Sjösten. I sin akvarellåda plockar hon fram de färger som behövs för att beskriva höstens nyanser vid Dalkarlskärret strax utanför Uppsala. Och de som behövs för att skildra fågellivet vid den lilla sjön! Har vi tur möter vi ljudliga smådoppingar med ungar och majestätiska sångsvanar som seglar fram i dimman. Här finns också gäss, rörhonor och olika änder, och kanske någon vadare. De sistnämnda är Fridas favoritfåglar. Fältreporter på plats är Helena Söderlundh.

Och så ska vi till vattnen utanför Venedig där hjärtmusslorna – kända inte minst från maträtten spaghetti alle vongole – minskat kraftigt de senaste åren. Reporter Izabella Rosengren har träffat fiskarna Dominico Rossi och Paolo Mancini som berättar om den viktigaste orsaken: den amerikanska blåkrabbans ankomst. En invasiv krabba med stor aptit och snabb reproduktion. Den har kommit hit förr, med fartygens barlastvatten, men då har vattnet varit för kallt på vintern och den har inte överlevt. Med klimatförändringen verkar den nu klara vintrarna bra. Nu försöker man samla in krabborna, och i viss mån äta upp dem.

Vi ber också Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berätta om de krabbarter som är invasiva i Sverige och om det finns någon risk att blåkrabban etablerar sig här.

Vem äter vem i naturen? När två arter stöter på varandra är det inte självklart vem som ska gå till attack och vem som är offret. Naturmorgons lyssnare Olle Swahn blev vittne till när en mus attackerade en kopparorm och såg ut att äta upp den. Är detta vanligt? Vi frågar reptilexperten Claes Andrén.

I år fyller facebookgruppen Spindelnätet tio år. Intresset för att få svar på sina spindelfrågor har varit stort – idag har gruppen 25 000 medlemmar. Vi ringer upp gruppens initiativtagare Kajsa Mellbrand, och passar på att reda ut några frågetecken om en gul och svart spindel som blivit allt vanligare i Sverige.

I veckans kråkvinkel konstaterar Ingrid Engstedt Edfast att en liten fluga verkligen kan vinna över en mycket större människa.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter höstens flyttfåglar,och kanske någon enstaka padda, på Sveriges sydostligaste ögrupp Utklippan. Och får reda på vem äggherren John Wolley var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Längst ut i Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok.

Fältreporter Lena Näslund besöker Utklippan tillsammans med Göran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgren för att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp.

Och så möter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare, på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet.

Hur går det till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ett Melody och Simson och deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. Entomolog Moa Pettersson svarar.

Är du på väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne.

Vi har också tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året.

I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från Nämdöskärgården utanför Stockholm som föreslås bli Sveriges nästa nationalpark. Och tar reda på varför sjögrodor skjuts i Tyresö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nämdöskärgården med tusentals kobbar och skär och vatten föreslås bli Sveriges första marina nationalpark i Östersjön. Hela 97 procent av ytan är vatten, med grunda vikar, fjärdar och öppet hav. Det är ett sammanhängande oexploaterat område som är tänkt att representera Stockholms skärgård som landets nästa nationalpark, nummer 31. Vi tar reda på vad som gör området unikt med hjälp av marinbiologerna Carolina Enhus och Cin Tiberi Ljungqvist som kan livet under ytan. Projektledare Elin Deremar från Länsstyrelsen i Stockholm berättar om planerna på en nationalpark och vad det kan innebära för naturen. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Bullerö och vattnen däromkring.

Under sommaren har 60 sjögrodor skjutits i Tyresö utanför Stockholm. Sjögrodan är en främmande art och ses som ett hot mot den biologiska mångfalden. Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med på grodjakt, och tar hjälp av biologen Claes Andrén för att lära känna arten.

Hur mycket bullrar det i naturen? Vi pratar med akustikern Mikael Ögren som kartlagt ljudnivåerna i Sveriges naturområden.

Förr växte det fullt med blåmusslor på klipporna i Bohuslän. Nu verkar de föredra pontoner och bryggor. Varför är det så, och hur ser läget ut just nu? Blåmussleforskaren Mats Lindegart på Tjärnö marina laboratorium berättar.

I veckans kråkvinkel funderar Mats Ottosson över varför suget ut till bärmarkerna blir starkare för varje höst. Kanske kan det ha något med hans pappa att göra.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I direktsändningen nämndes felaktigt två öar som inte är tänkta att ingå i Nämdöskärgårdens nationalpark, vi har rättat till felet i det ljud som finns för lyssning i efterhand.

I dagarna fyller Kosterhavets nationalpark 15 år. Vi sänder hela programmet från Kosteröarna med blicken både upp på land och ner i havet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En timmes båtfärd från Strömstad i Bohuslän ligger de båda Kosteröarna, Nord- och Sydkoster. Naturmorgon sänder hela programmet från naturum på Sydkoster, och besöker också både Nordkoster och havet utanför öarna. Kosteröarna är nämligen omgivna av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Den invigdes i september 2009 och fyller alltså i dagarna 15 år. Vad har hänt med det marina livet under de åren? Vilka arter går det bättre, eller sämre, för, och hur påverkar klimatförändringarna? Naturumföreståndare Mathilda Freij och nationalparkschef Anders Tysklind ger oss en inblick.

Under morgonen får vi också följa marinbiolog Örjan Karlsson och reporter Karin Gyllenklev när de tittar ner under ytan där sjöstjärnor, krabbor, musslor, sjöpungar och alger bor. Och många många fler. I Kosterhavets nationalpark finns 6 000 arter i havet, och 6 000 på land. Det gör området till det artrikaste i Sverige. En viktig faktor är den djupa Kosterrännan som för med sig oceaniskt vatten från Atlanten och gör det möjligt för djuphavsdjur att leva här, helt nära kusten.

Även på land präglas naturen av havet, men också av människorna som bor här och det kulturlandskap som skapats under århundranden. Tillsammans med Lisa Karnfält från Länsstyrelsen Västra Götaland besöker vi bland annat mosaikartade ljunghedar på Nordkoster.

Vi får också höra hur det är att leva och bo på Kosteröarna. Miriam Öhrn, ordförande i Kosteröarna, berättar hur livet är här när turisterna lämnat och hur hon umgås med naturen.

Trots att Kosterhavet är ett skyddat område, en nationalpark, är det tillåtet att fiska räkor med bottentrål här. Hur går det ihop? Vi frågar Lena Tingström på Havs- och vattenmyndigheten, och följer med Leon Lek, 21 år, som köpt sin egen fiskebåt och visar hur trålen fungerar.

Programledare är Joacim Lindwall.

I Ljunghems backar letar vi efter färgglada ängssvampar nu börjar ängsmarkernas andra blomning. Och läget är akut för urtidsdjuret havsnejonöga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här års börjar ängssvamparna dyka upp på slåtter- och betesmarker runt om i landet. Med sina ofta färggranna och iögonfallande fruktkroppar ger de liv åt ängsmarkerna när hösten knackar på. Totalt finns det 153 arter i Sverige som har gemensamt att de trivs på ogödslade och näringsfattiga ängsmarker. Den här lördagsmorgonen upplever vi det som ibland kallas för ängsmarkernas andra blomning vid Ljunghems backar mellan Mullsjö och Falköping. På de böljande backarna hålls gräset kort av betande mular, vilket skapar goda förutsättningar för ängssvampar. Tillsammans med Anders Hildingsson, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, och Jan Olsson, svampexpert, letar fältreporter Jonatan Martinsson vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor. 

Läget för det urtida fiskliknande djuret havsnejonöga har gått från akut till ännu sämre. Ett fåtal vuxna havsnejonögon har setts denna sommar och när Artdatabanken SLU nu letar efter larver hittar de inga. Att en art är på väg att försvinna är sorgligt i sig. Havsnejonögats komplicerade livscykel med ett liv både i sötvatten och ute i havet är också en alarmklocka för att dessa miljöer är rubbade. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall följde i veckan med ut för att leta havsnejonögonlarver i några vattendrag i Halland.

Matilda hörde en humla först brumma, och sedan knapra. När hon tittade närmare såg hon att den inte stoppade ner huvudet i blomman utan kröp ner till fästet av blomman, och där alltså satt och knaprade. Vad höll den på med? Vi ber biologen Bo Söderström förklara.

Alla har vi gjort det – råkat kliva på en snäcka så att skalet skadas. Är loppet kört för snäckan då? undrar Pia. Blötdjurskännaren Jonas Roth svarar.

Och så här på sensommaren fylls luften av flygmyror. Naturmorgons lyssnare Gunilla Broström la märke till att nästan alla hade en liten fripassagerare som hoppade av när de landade. Entomologen Moa Pettersson förklarar vad beteendet handlar om.

Veckans kråkvinkel av Lisa Henkow handlar om den omöjliga superpotatisen.

Programledare är Mats Ottosson.

Just nu återkommer atlantlaxarna till sina födselälvar längs västkusten. Naturmorgons fältreporter spanar vid ett halländskt vattendrag. Vi ska också få följa med på två kungsörnsinventeringar!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.

Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!

Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.

Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi direktsänder från en taggsvampskog i Värmland och besöker Trönninge ängar i Halland där man fått tofsvipor och rödbenor att öka genom att skjuta räv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer lavendeldoften i skogen i hopp om att hitta dofttaggsvamp. Här i Orskullen i Värmland gör den basiska berggrunden att många sällsynta arter trivs. Fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Emma Enfjäll i en av hennes favoritskogar för att utforska den gömda mångfalden, taggsvampar och korallfingersvamp. 

På Trönninge ängar i Halland har man tagit till en, för vissa, okonventionell metod för fågelskydd - rävjakt. På så vis har man lyckats vända trenden med minskande vadare i fågelparadiset. Alexander Bloemer, fågelskådare och jägare, berättar om hur både tofsvipa och rödbena nu ökar i antal.

Hur låter det när en humla skakar av pollen från en blomma, eller kajmanbebisar kommunicerar inifrån äggen? I den nya Netflix-dokumentärserien “Secret world of Sound with David Attenborough” utforskas naturen ur ett ljudperspektiv. Vi ringer upp producenten Sharmila Choudhury för att prata om utmaningar, favoritnaturljud och ljudets betydelse i naturfilm.

13-åringarna Anton Liljesson och August Adamsson som har ägnat sommarlovet åt att odla myrsamhällen som de förvarar hemma i pojkrummen för att kunna studera dem. Vad har de lärt sig och vad är det som är så fascinerande med myror?

Har du hört talas om spetslångebarn? Förra veckan hade vi ett reportage om torskens utsatta situation i Östersjön. Detta fick lyssnaren Kjell Svensson från Uddevalla att börja fundera på om den okända fisken spetslångebarn har blivit vanligare i Östersjön, eftersom torsken äter spetslångebarn. Vi försöker svara på detta med hjälp av Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent Gävleborg, och tar reda på vad spetslångebarn egentligen är för konstig fisk. 

I veckans kråkvinkel ber Maria Westerberg sin kompis biologen hålla tyst när en flock fåglar lyfter och fyller himlen. Hon vill inte veta om det är starar eller kajor, hon vill sätta sina egna ord på upplevelsen. En repris från januari 2021.

Programledare är Joacim Lindwall.

Utsläppta torsklarver kan ge torsken en ny chans i Östersjön hoppas forskarna, och vi besöker Trollskogen på Ölands nordspets.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Där land möter hav, på Ölands norra udde, finns trollskogen. Här har tallarna nästan slagit knut på sig själv i sina försök att överleva i den pinande vinden. Här vaktar myrlejonen på sitt byte, här kan man hitta den sällsynta skärrande gräshoppan med ett läte som en vattenspridare. Och nu, i augusti är det trollsländornas tid, då man kan se de fyrvingade rovdjuren jaga över strandängarna. Fältreportern Lena Petterson försöker fånga allt och lite till med Helena Lager, länsstyrelsen i Kalmar och Marie Larsson, föreståndare för naturum Trollskogen.

Nykläckta torsklarver släpps ut i Gävlebukten i ett försök att rädda kvar torsken i Östersjön. Förr var här ett rikligt torskfiske, men inte längre. Kan utsättning av de ömtåliga larverna få torsken tillbaka och reparera ekosystemet? Reporter Joacim Lindwall var med när projektledare Johanna Fröjd och vd Konrad Stralka på Baltic Waters, yrkesfiskaren Thomas Karlsson och Niklas Niemi på länsstyrelsen Gävleborg, släppte ut torsklarver.

Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden berättar om Jacobssons organ och snokägg.

I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på om det finns en särskild grupp människor som inte kan låta bli att alltid söka efter fina stenar, lustiga snäckskal eller små fossil.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi spanar fjärilar utanför Ystad och hör om frivilliga dagfjärilsräknare som håller koll landet runt, och möter barnfamiljen som har nattfjärilar som sin sommarglädje.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Nybrofältet utanför Ystad i Skåne skådar vi dagfjärilarnas fladdrande färgprakt tillsammans med biologen Harriet Arnberg som är biolog på Lunds universitet och arbetar med Svensk dagfjärilsövervakning. Länge var det osäkert hur det går för Sveriges omkring 110 arter dagfjärilar. Svensk dagfjärilsövervakning drog igång 2010 med ambitionen att försöka ge ett svar på den frågan. Frivilliga fjärilsvänner i hela landet hjälper till att hålla koll på hur det står till med våra fjärilar och olika arters upp- och nedgång. Vi hör hur inventeringen går till och hur trenderna för olika fjärilar sett ut de senaste åren. Dessutom får vi träffa några av dagfjärilarna som flyger just nu, när fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Nybrofältet. På de öppna och soliga markerna med rik flora trivs många olika arter som påfågelöga, amiral och tistelfjäril. Med lite tur kan vi också få uppleva rariteter som hedpärlemorfjäril och svartfläckig blåvinge. Harriet Arnberg svarar också på några av lyssnarnas fjärilsfrågor.

Nattfjärilar ser vi kanske mer sällan, men när man vet hur man ska locka fram dom öppnar sig en ny värld av skönhet. Sheelan Barazanji har alltid fascinerats av insekter och fångar nattfjärilar tillsammans med barnen. Det är skönt med en fjäril i ansiktet tycker femåriga Maia Bengtsson. Reporter Jenny Berntson Djurvall var med och vittjade fällan en tidig morgon.

Vi ber också entomolog Julia Stigenberg om en topplista över coola fjärilar som inte är dagfjärilar.

Något kom simmande in mot land i Stendörrens naturreservat utanför Nyköping. En vattenfladddermus! Tobias Kjellqvist berättar om upplevelsen som han fångade på film – och fladdermusexpert Marie Nedinge berättar om att fladdermöss gärna jagar och dricker i vattenytan men helst inte vill falla i. Och hur man ska göra för att undvika att en vattentunna blir en dödsfälla för fladdermöss.

I veckans kråkvinkel tar Lena Pettersson oss med till sitt semestersmultronställe: en alldeles vanlig kommunal badplats.

Programledare är Karin Gyllenklev.

31 juli 2014 bröt den stora branden i Västmanland ut. Vad har hänt i naturen där sedan dess? Vi sänder direkt från naturreservatet Hälleskogsbrännan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagarna är det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.

Vi möter Sören Larsson som följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.

Vi träffar också Ylva Norén från länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson, professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.

Och så blir det en avstickare till Rävbacken i Uppland där biologen Emil Nilsson återskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.

Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!

I veckans kråkvinkel plockar Helena Söderlundh blåbär och känner vemodet rulla in.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi möter myskoxar i Härjedalen och undersöker vilken status detta arktiska urtidsdjur har i Sverige idag. Och besöker ön Vithall i Lurö skärgård i Vänern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.

Vår fältreporter Ingrid Engsted Edfast finns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringkvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.

Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindh på Naturvårdsverket och Lina Jelk från Vildriket och projektet Myskoxe 2030.

Och så ger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdaren Martin Sandmark.

Vem är det som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersen reda ut vad det är vi hör.

Och så hör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpert Anders Wirdheim om saken.

I veckans kråkvinkel får Lisa Henkow frågan från doktorn: Har du varit i skogen???

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Precis nära stadens brus finns ekar, blommor och små sjöar. Hela programmet sänds från Tinnerö eklandskap i Linköping där artrikedomen är alldeles ovanligt hög.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I utkanten av Linköping brer det ut sig – Tinnerö eklandskap. Det som var betat kulturlandskap på 1800-talet blev militärt övningsområde på 1900-talet för att nu, på 2000-talet, vara ett drygt 600 hektar stort kommunalt naturreservat. Härifrån sänder vi Naturmorgon lördag 13 juli.

Det varierade landskapet som både beteslandskap och militärövningar skapat har gjort Tinnerö till ett ovanligt artrikt område. Och sedan det blev naturreservat 2006 har en rad åtgärder gjorts, allt från att återskapa sjöar till att lägga ut sandhögar eller släppa fram ängsblommorna. Entomolog Tobias Ivarsson kan efter återkommande insektsinventeringar konstatera att det har lett till en artexplosion, framför allt av det som kallas gaddsteklar: bin, getingar, rovsteklar, guldsteklar, vägsteklar, myror med flera. Under morgonen letar Tobias Ivarsson efter några av dem kring Tinnerö gård, mitt i reservatet. Inuti blåklockorna kan vi med lite tur hitta blåklocksbin, och inte långt därifrån prickgökbiet. Det parasiterar nämligen på just blåklocksbin! Båda arter har ökat de senaste åren tack vare fler blommor och fler boplatser. Och här finns numera 27 arter av guldsteklar. Fler än någon annanstans i Sverige, om man jämför områden av samma storlek. Vi får också veta varför just guldsteklar är en bra indikator på att det finns många andra gaddsteklar.

Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping, har i decennier arbetat med Tinnerö eklandskap och kommer att berätta om hur man tänkt för att både bevara de naturvärden som redan fanns på plats, och för att skapa nya genom offensiva insatser med grävskopor, schaktmaskiner och motorsågar. Anders var med redan när Naturmorgon sände från Tinnerö eklandskap senast, för precis tjugo år sedan.

Föreningen Linköpings ekopark har guidat i Tinnerö redan innan det blev naturreservat, och nu driver de upp ängsblommor från frö som sedan planteras ut i området, berättar ordförande Björn Ström. Vi pratar också med Karolina Janiec som arbetar med naturvård runt Tinnerö gård.

Programledare är Mats Ottosson och fältreporter är Helena Söderlundh.

Varför går det bättre för svärtan än för ejdern? Forskarna söker svar. Och vi letar efter Sveriges hemligaste fågel tornugglan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna julilördag finns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake. Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.

De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andra Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.

Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.

Från en tornfågel till en annan: Vi följer med när entusiasten Stefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.

Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.

På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.

I veckans kråkvinkel förundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.

Programledare är Joacim Lindwall.

Jostedalsbreen i norska Vestlandet är den största fastlandsglaciären i Europa. Hur är det att gå på en glaciär och vad händer när isen smälter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det allra vitaste på en karta över Norge är Jostedalsbreen, fastlands-Europas största glaciär. Hela programmet sänds från en av glaciärens många utskjutande ”armar” – Nigardsbreen. Här tar Naturmorgons medarbetare på sig stegjärn och går en tur uppe på glaciären.

Glaciären har både krympt och växt under åren, men de senaste 20 åren har glaciärkanten krupit uppåt med nästan en kilometer. Meteorologen Kristine Flacké Haualand forskar om hur klimatförändringarna påverkar Jostedalsbreen – och hur glaciärsmältningen i sig påverkar det lokala klimatet. Vi möter henne vid en väderstation uppe på isen.

En glaciär i förändring innebär också att nytt land ständigt föds fram. Här kan forskare och turister se en ”succession på speed”, när moränen blottas och växtligheten tar över. Dessutom kan sådant som gömts i is i många hundra år komma upp i dagen. Geologen Marthe Gjerde, med morän som specialitet, berättar om ett landskap i förändring. Vi följer med på en tur vid Nigardsbrevatnet med naturvägledare Christine Wilms. Marte Meland, naturförvaltare för Nigardsbreens naturreservat, ger oss en inblick i Jostedalsbreens historia och växt- och djurliv.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Lisa Henkow.

Blåhakar och simsnäppor på kalfjället sätter ljud på midsommaraftonen. Och så pyntar vi den med älggräs, rallarros och gulmåra .

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fältreporter Mats Ottosson finns på Flatruet i Härjedalen, där fjällens fåglar och växter är ovanligt lättillgängliga. Sveriges högst belägna allmänna väg går nämligen rakt över det flacka lågfjället. Mats ger ögonblicksbilder av midsommarmorgonen på nästan tusen meters höjd och tar dessutom lyssnarna med tillbaka i tiden några veckor, till en tidig morgon som han spenderade på samma plats tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Det var en morgon när fjällfåglarna avlöste varann, från smalnäbbad simsnäppa via blåhake till fjällvråk.

Blir det mer midsomrigt än att gå runt på en fäbodvall och dofta på blommorna? Reporter Joacim Lindwall slår följe med botanisten Berit Berglund till Häckelsängs fäbodar på gästrikekusten och tittar på gräddlikt älggräs, granna rallarrosor och väldoftande gulmåra.

Tickan på trädstammen ser ut att snart fatta eld. Det bolmar rök ur den. Det är lyssnaren Bodil Hemmingsson som filmat en sporande fnöskticka och mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar hur finurligt det är när tickor sprider sina sporer och hur de blir till nya tickor ”Ensam är inte stark”.

På väg hem en kväll, vid 23-tiden, fann Nellie Johansson sig omringad av läten från träden runt omkring. Det väste och det skrek. Kan det vara ugglor och varför hänger de i grupp nu i juni? Svar utlovas.

En ”svampstreak” drog biologen Didrik Vanhoenacker igång mitt i vintern. Utmaningen är att hitta en ny svampart om dagen, så länge det går. Nu i midsommar kollar vi hur det har gått och vilket fynd han är mest glad över.

Dessutom svaret på förra veckans naturfråga och en kråkvinkel signerad Lisa Henkow.

Programledare Karin Gyllenklev.

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.

Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.

Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar.

Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Från båt inventeras fågelskären i Europas största sötvattensskärgård, för trettionde gången. Naturmorgon sänder från en restaurerad strand på Arnön i norra Vänern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vänern har med sina 22 000 öar och skär en av världens största sötvattensskärgårdar. Under ytan lever nors, siklöja och över 30 andra fiskarter. Uppe på skären är det trångt såhär års. Tiotusentals måsar, trutar och tärnor har sina häckplatser där, och i deras tätbefolkade skaror får även andra fågelarter skydd för sina boplatser, som drillsnäppa, roskarl, strandskata, småskrake och storlom. Många av fåglarna på Vänerns fågelskär hittar man annars främst längst våra kuster.

Fältreporter Jonatan Martinsson följer med Dan Mangsbo och Per Gustavsson, båda från länsstyrelsen i Värmland, på den årliga räkningen av fågelskärens fåglar. Den genomförs i år för trettionde året i rad. 

I ett naturligt vatten varierar vattenståndet med årstiderna och vädret. Vänern är reglerad och det påverkar både vegetationen på land och livet i de grunda vikarna.
Vid Långerudden på Arnön, är sandmarkerna restaurerade. Där möter programledare Mats Ottosson upp Jan Rees från länsstyrelsen i Värmland och landskapsvårdare Martin Sandmark.

Sofia Wennberg från naturrum Vänern berättar både om sjöns fiskarter och geologi. 
Och så möter vi fotografen och konstnären Mikael Solebris, aktuell med abstrakta och roande foton av fågelspillning, självklart fotade på Vänerns kala klippor. 

Programledare är Mats Ottosson. 

Fyrametersfisken atlantstör planteras nu tillbaka till Göta älv. Medan den främmande arten stenmård orsakar oro i Skåne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Atlantstören dog ut från svenska vatten under 1900-talet, men nu ska denna uråldriga fyrameterfisk återintroduceras i Göta älv. Stören har stora benplåtar på kroppen och en mun som kan fällas ut som ett rör och dammsuga bottnarna på jakt efter föda. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tittar på störarna som kommer från ett tyskt utplanteringsprojekt och nu förbereds för ett liv i det vilda. Tillsammans med Linnéa Jägrud från Sportfiskarna och projektets iniativtagare Dan Calderon besöker vi Göta älvs norra utlopp Nordre älv, där det finns goda förutsättningar för stören att trivas, och också leka igen när den blivit lekmogen i 18-årsåldern.

En art som människan fört till Sverige oavsiktligt är stenmården. Det är en ny och främmande art som orsakat en del oro sedan den första stenmården upptäcktes 2018. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har försökt bli av med den, men nu är projektets pengar slut. Mest känd är kanske stenmården för sin förkärlek för att äta bilkablar – men vad är egentligen stenmården för djur och hur skiljer man den från skogsmården? Jenny Berntson Djurvall möter P-A Åhlén från Svenska Jägareförbundet i trakterna av Bromölla för att få veta mer.

Gökens läte är enkelt: ko-ko! Eller? Nja, det finns faktiskt fler varianter. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på några lyssnarfrågor om gökars läten.

Varför springer en igelkott runt runt en annan igelkott, i timmar? Biologiprofessor Marie Dacke förklarar.

Och varför flög ett bi fram och tillbaka med strån i munnen? Ännu en lyssnarfråga som får svar.

I veckans kråvkinkel slår Mikael Niemi fast att det lite krångliga Äventyret mitt i vardagen inte får glömmas bort.

Programledare är Mats Ottosson

Ovanliga lavar och mossor trivs i dimman som uppstår kring den brusande Handölsforsen i Jämtland. Och i Hälsingland leker harren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maj innebär vårflod och just nu fyller smältvattnet från Jämtlandsfjällen vattendragen till brädden. Vår utsände fältreporter finns på plats vid Handölsforsen i västra Jämtland, där vattenmassorna dånar på sin väg ner mot Ånnsjön. I forsdimman som bildas kring fallet trivs många ovanliga och hotade lav- och mossarter, och dessutom finns här arter som annars bara går att hitta i helt andra delar av landet. 

Tillsammans med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson ger sig fältreporter Jonatan Martinsson in i forsdimmeskogen som finns runt fallet - en naturtyp som tillhör de mest sällsynta i Sverige. På granarna runt om forsen letar de rariteter som blylav, västlig gytterlav och den akut hotade arten hårig skrovellav som bara finns på åtta lokaler i hela Sverige. Dessutom spanar de efter vår- och försommartecken i skogen och på myrmarken vid foten av fjällen. 

I södra Hälsingland får vi ta del av fiskarnas sexliv på första parkett. Biologen Petter Hillborg tar oss med till harrarnas lek som är i full gång just nu.

Sture Wallin har jagat i hela sitt liv, men numera upplever han naturen via sin kamera. Och för några veckor sedan lyckades han ta några fantastiska bilder på lodjur. Vi ringer upp honom för att höra mer om det speciella ögonblicket.

I veckan har det varit biologiska mångfaldens dag. Några aktiviteter hålls även i helgen, och vi ringer upp Natursnokarna i Landskrona för att höra vad de har på gång. Och Sara Sällström, reporter på Vetenskapsradion, ger oss en inblick i vad som är på gång när det gäller biologisk mångfald globalt sett – med nästa stora toppmöte och på EU-nivå.

Och för en vecka sedan höll vi Fågelsångsnatt här i Sveriges Radio. Vi tittar tillbaka på natten och minns några höjdpunkter.

I veckans kråkvinkel rapporterar Maria Westerberg från ödsligheten på en värmländsk myr.

Programledare är Joacim Lindwall.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del två av natten: Från 04.02-07.55.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. 

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? 

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. 

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. 

Nåsten utanför Uppsala

Under natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. 

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.

Samlad information på hemsidan och sociala medier 
All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen Wiklund

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.

Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.

De fyra arenorna + extramikrofonen

Stenåsabadet på sydöstra Öland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. 

Revinge i Skåne

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? 

Örsundaån i Uppland

Under vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. 

Täftefjärden i Västerbotten

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. 

Nåsten utanför Uppsala

Under natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. 

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.

Samlad information på hemsidan och sociala medier 
All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen Wiklund

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

En restaurerad våtmark i centrala Bangkok har blivit ett fågelparadis mitt i stan. Och vi sänder direkt från kulturlandskapet på Hallands Väderö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här morgonen har vår fältreporter Jonatan Martinsson tagit båten från Torekov i nordvästra Skåne till Hallands Väderö för att spana in de flera hundra år gamla träden som finns här. Hedbokskogen, de krokiga ekarna och hamlade lindarna är fascinerande i sig, men de blir också livsmiljöer för många andra arter. Här kan man hitta läckerheter som läderbagge, svart guldbagge, lunglav och bokvårtlav. Under tusentals år har människan brukat markerna på ön. Nu i maj färgas de betade hedarna rosaröda av blommande trift, men här finns många andra växter.

Tillsammans med Jan Lannér, skogskonsulent på Skogsstyrelsen, Björn Werner, arborist och Janne Johansson, biolog, dyker vi ner i öns historia, får reda på varför naturen ser ut som den gör och vilket naturvårdsarbete som bedrivs här idag.Totalt har det hittats omkring 4 000 arter på Hallands Väderö och av dem är 220 rödlistade.

För två år sedan invigdes en nyanlagd våtmark i Benjakittiparken, mitt i centrala Bangkok i Thailand. Det har blivit till ett riktigt fågelparadis, där både fåglar och fågelskådare trivs. Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent, Axel Kronholm, följde med inbitna fågelskådaren Peter Ericsson på en upptäckartur bland blåstjärtade biätare och rödryggiga blomsterpickare.

Hur kommer det sig att Kerstin Karlén från Högsäter i Dalarna hittade ett tomt ormskinn uppe på taket? Den kan ju inte ha flugit dit... Nu undrar hon om ormen har tagit sig dit för egen maskin eller om det är en fågel som lämnat rester efter sig. Vi ber Ludvig Palmheden på Naturhistoriska Riksmuseet förklara vad som kan ha hänt - och vilken ormart det handlar om.

En vecka kvar till Fågelsångsnatten! Och på flera av lokalerna vi kommer att sända från är det gott om vadarfåglar. De är inte bara svåra att se skillnad på, lätena är inte heller så enkla ... Men i Mats Ottossons nya fågelsånglektion om just vadarnas läten finns minnesregler om såväl trioler som tvåtakt att ta med sig.

Så här i maj tänker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel på fenomenet lagring. För den är ju hemligheten bakom den plötsliga, överväldigande grönskan.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vårens primörer är inte bara sparris utan kan också vara kirskål, nässlor och maskrosor. Och efter hårt arbete kom större vattensalamander tillbaka till Judarskogen i Bromma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kirskål, nässlor och maskrosor hör kanske inte till de mest älskade växterna i trädgården. Men där tycker Ann-Louise Fransson i småländska Deralycke annorlunda. Hon slår ett slag både för att äta dem, och för deras medicinska egenskaper. Denna majlördag går vår fältreporter Lisa Henkow på en örtavandring hemma hos Ann-Louise, och lagar till något grönt och gott av vårens ogräsprimörer. Frågan är om en grön nässelsmoothie bränns i munnen?

Och så får vi senaste nytt om hur det går för den större vattensalamandern och hur ekologen Martina Kiibus efter hårt arbete fick den tillbaka till en damm i Judarskogen i Stockholm.

I början av maj förra året satt Naturmorgons lyssnare Gunnel Larsson vid en asp och plötsligt hände det. Som på en given signal slog den ut alla sina blad, samtidigt! Hur är det möjligt? Och är det läge att sätta sig vid samma asp, vid samma tid, och hoppas på att det händer igen? Vi ber botanist Sofie Olofsson svara på det.

De är inte lätta att skilja åt, gässen! Vem kacklar egentligen hur? Äntligen finns det en fågelsånglektion för hur de olika gässen låter. Även om alla inte kallar deras läten för just sång...

Och i Thomas Öbergs kråkvinkel får vi svaret på varför en renskötare visade bilder på när Notre Dame brann i Paris, när det skulle handla om Sápmis fjäll och skogar. Helighet är den gemensamma nämnaren.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Ett temaprogram om trädet björk som spelar en viktig roll för såväl människor som svampar, insekter och fåglar. Men under 1900-talet skulle den bort inom skogsbruket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här i slutet av april börjar de äntligen anas i södra Sverige – de limegröna musöronen på björkarna! Naturmorgon ägnar hela programmet åt trädet som var vårt första efter istiden och som är först på plats efter en skogsbrand. Som växer fort och dör ganska fort, men är viktig värdväxt för över 800 arter av exempelvis insekter och svampar. Ett träd som fortfarande är självskrivet vid högtider som student och bröllop, som finns med oss i bastun och som vi sitter på vid köksbordet.

Björken är ett omtyckt träd – själva sinnebilden av våren som några av Naturmorgons lyssnare uttrycker det – men ger också många snuva och huvudvärk.

Under morgonen har vi vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall i Bödaområdet på norra Öland. Där visar ekolog Jonas Hedin vilka insekter som trivs i björken. Trivs gör de allra bäst när björkveden rötats, antingen som vitröta eller brunröta. Vi får veta varför det är viktigt att spara björk, och varför stående död björk hyser andra insektsarter än liggande. Insekter som blir mumma för fåglar som exempelvis den mindre hackspetten.

Skogsekologen Lars Östlund tar oss med på björkens historia – från älskat och använt träd, till att bli hatobjekt nummer ett inom skogsbruket från 1940-talet och framåt, till att ha fått sin upprättelse igen.

Björkforskaren Felicia Dahlgren Lidman berättar hur man skiljer på vårtbjörk och glasbjörk och varför björken är så snabb att etablera sig efter en störning.

Och så ringer vi upp slöjdaren Niklas Karlsson som förklarar varför han älskar att tälja just i björk, och bastubadaren Birgitta Tamminen som kan den ädla konsten att binda en bastukvast, eller vihta som det heter på finska.

Programledare är Joacim Lindwall.

Kommunbiologen om trängda naturrikedomar och barnen om att ha natur på schemat. Vi sänder från Mälarskogen och Lida i Botkyrka kommun.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgon flyttar ut och sänder hela morgonen från Botkyrka strax söder om Stockholm. Här finns fin natur och många naturreservat, men också ett tryck från den växande staden. Hur värnar man naturen när bostäder och vägar ska byggas? Och vad spelar naturen för roll? Jo, bland annat kan skogen vara ett perfekt klassrum som minskar stress och gynnar språkutveckling och nyfikenhet.

Den här morgonen följer vi med fältbussen som rullar in i Lida naturreservat med femteklassare, luppar och håvar. Vi möter Felix Stevelind, 10 år, och Sigge Lundström, 5 år, och får veta varför de slår på en gran, och naturskolelärarna Stefan Milivojevic och Annika Norin, som berättar hur barns förhållande till naturen förändrats på knappt 30 år. Vi möter också årskurs två från Tallidskolan i Fittja när de upptäcker däggdjursspår med Naturskolans Jenny Dagert. Parollen för Naturskolan är ”med himlen som tak”.

Vi besöker Mälarskogen, ett nybildat kommunalt naturreservat utmed Mälaren och Norsborg, Hallunda och Slagsta. Här expanderar staden, och kommunbiologen Julia Stigenberg värnar naturen för arterna och invånarna. Vi besöker avgående kommunbiologen Britta Ahlgrens smultronställe med solvända och kattfot där granplanteringen tränger sig på.

Botkyrka kommun sträcker sig från Mälaren till Östersjön i Södra Storstockholm.

Programledare Karin Gyllenklev och fältreporter Lena Näslund sänder direkt från Botkyrka.

Vi möter Sveriges första rådgivare för biologisk mångfald i en trädgård i Trollhättan, Anna Brandeby Harström. Katja Bargum delar med sig av häpnadsväckande fjärilsfakta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många undrar: hur gör jag trädgården, balkongen eller innergården i bostadsrättsföreningen mer naturvänlig? Sedan ett drygt år tillbaka kan Trollhätteborna boka in den kommunala rådgivaren för biologisk mångfald, Anna Brandeby Harström, för att få svar på sådana frågor. Den här morgonen finns vår fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Anna i en av de trädgårdar hon besökt, nämligen Eira Högforsens, strax utanför Trollhättan. Vi får konkreta tips för att gynna den biologiska mångfalden hemma, och Anna berättar om sitt arbete ute på förskolor, företag, reningsverk, bibliotek och bostadsrättsföreningar. Under morgonen får vi också följa med just till en bostadsrättsförening, i centrala Trollhättan, där Kari Granstrand berättar om planerna på att gynna brännässlorna och dra ner på gräsklippningen.

Inspirationen till Trollhättans satsning på biologisk mångfald kommer delvis från den danska tv-serien Ge oss naturen tillbaka, där kommunen Hjörring ska gå från klippta gräsmattor till fjärilsvänliga ängar.

Vi får också Naturmorgonlyssnarnas bästa tips för att öka på den biologiska mångfalden hemma: det vimlar av fågelbad, uggleholkar, bihotell, blommande lavendel, oklippt gräs, gamla träd, faunadepåer och nyanlagda ängar i våra kommentarsfält.

Och ett kvitto på att jobbet gett resultat kan ju vara när det fladdrar av fjärilar i rabatten. Vi fortsätter in i fjärilarnas värld – Karin Gyllenklev har träffat vetenskapsjournalisten Katja Bargum som skrivit en ny bok om bland annat rekordlånga fjärilstungor och larvernas mäktiga pruttkraft.

Magnus Hellström på Ottenby fågelstation berättar om ovanligt tidiga flyttfåglar som noterats där. En varm vinter i Europa kan vara en av orsakerna.

Vi får också en rapport från veckans rovdjurskonferens i Järvsö, och blickar framåt mot Tiburtiusdagen 14 april då björnarna enligt folktron vaknar ur sina iden. Men Lena Nordström berättar att hon såg björnspår i Hede i Härjedalen redan för flera veckor sedan.

Och i veckans kråkvinkel hyllar Lisa Henkow vitsippans variation.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

De senaste 20 åren har det vänt uppåt för den starkt hotade fjällräven, men orosmoln finns. På Öland lyssnar vi efter den sällsynta kornsparven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder direkt från trakterna av Helagsmassivet, där Sveriges sydligaste glaciär finns. Vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast har siktet inställt på det många säger är Sveriges sötaste djur – fjällräven. Som en blandning mellan en mjuk teddybjörn och en hundvalp, med en av naturens varmaste pälsar. Tack vare åratal av naturvårdsinsatser, och en hel del hundmat, pekar det uppåt för vårt enda riktigt arktiska rovdjur. Men växlingsrikt vinterväder och konkurrens från rödräv oroar.

Lars Liljemark och Tomas Bergström från Länsstyrelsen i Jämtland arbetar båda med fjällräv, och tillsammans med dem besöker vi en utfodringsplats och en lya. Vi hoppas på en vårvintermorgon med fjällräven i fokus, men också med chans på fjällripor, renar och järvspår.

Och så lyssnar vi efter Europas största fältsparv – den sällsynta kornsparven. Den ser ut som en tjock sånglärka, och sjunger som en gulsparv som går på grus. De flesta kornsparvar finns i Skåne, men nu är den också på väg tillbaka till Öland. Fågelskådare Elsy-Britt Schildt lyssnar efter den där tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Med en och en halv månad kvar till Fågelsångsnatten, som sänds i P1 natten till 18 maj, presenterar vi en av sändningsplatserna: Täftefjärden utanför Umeå. Presentationen finns ockå i en längre version i podden Livet enligt Naturmorgon, där både den som lyssnar, och reporter Joacim Lindwall, testas på sina fågelkunskaper.

Vad är det för tickor som ser ut som blåmusselskal och fjärilsvingar? Det undrar Kristina Svensson, och vi skickar frågan vidare till svampkännaren Majken Ekstrand.

Och så följer vi med på en nattlig vandring uppför berget Monte Titano i den lilla republiken San Marino i nordöstra Italien. Vissa nätter, när luftfuktighet och temperatur är optimala, finns chansen att få se den italienska grottsalamandern.

I veckans kråkvinkel promenerar Jenny Berntson Djurvall ut i barrskogen. Där är våren inte är övertydlig, men den som lyssnar noga hör ett skälvande vårjubel!

Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder direkt från tranornas dansbana vid Hornborgasjön, och följer med till Patagonien där svenska forskare finns med när en ny nationalpark bildas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna påskafton hoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter Lena Näslund finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. Sofie Stålhand från Naturum och Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, och Johan Widunder från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen.

Vi frågar lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren.

Och så ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn Lars Östlund som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden.

Vi pratar också med biologen Pav Johnsson som när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd.

Det är inte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? Mats Ottosson har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats.

Och denna påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad Jenny Berntson Djurvall.

Programledare är Joacim Lindwall.

Fågelskådarna spanar efter de tidigaste vårfåglarna vid halländska Morups Tånge, som tofsvipa, storspov och sånglärka. Och så går vi upp på danska Hammerknuden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här!

Fältreporter Jonatan Martinsson och fågelskådarna Ann-Jeanette Fagerblom, Jörgen Fagerblom och Niklas Torstensson hoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser.

Och så drar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren Marie Helene Birk.

Nu i mars börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet.

Hur låter en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här (släpps fredag morgon 22 mars).

Den som letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons Joacim Lindwall när han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen Petter Hillborg. Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka.

I veckans kråkvinkel hävdar Mats Ottosson att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fiskar kan känna smärta och kan vara vid medvetande länge trots att vi tror att de är döda. Och paleontolog Elisabeth Einarsson tar oss till Skåne under Kritaperioden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna marsmorgon, 2024, finns fältreporter Lisa Henkow på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen Elisabeth Einarsson. Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier.

Kan fiskar känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar Albin Gräns, zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage av Jenny Berntson Djurvall får vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den.

Ja, går det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med Erik Sandelin, doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling.

Ebba Hagbom välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp Johan Nilsson på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning.

I kråkvinkeln sjunger Thomas Öberg de våta markernas lov.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Experterna i Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För sista gången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vad är det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Var övervintrar fladdermössen i Västerbotten? Vilka lever i en vårbäcks lopp, där vattnets unika egenskaper skapar liv och is att gå på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall. Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborg som berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.

Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.

Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.

Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.

Programledare är Mats Ottosson.

Inför våren laddar Naturmorgon upp med ett specialprogram om ugglor. Vilka är de, hur låter de och varför fascineras vi av dem?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret.

Därför ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever.

Vår fältreporter Lena Näslund finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskaren Martin Green, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog Bo Söderström, som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten.

Under morgonen får vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten.

Förra året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår.

Programledare är Mats Ottosson.

Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder från Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkow träffar naturvägledaren Josefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.

Tallskogarna runt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.

Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.

Fotografen Patrik Luther blev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.

I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev tröst i ljuset.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgon sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna Marie Charlotte Nilsson Hegethorn och Jörgen Sjögren från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är Maria Viklands.

En del springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade streaks - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak.

Gråsiska, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. Niklas Aronsson från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för.

I veckans kråkvinkel längtar Maria Westerberg sig alldeles sjuk efter något grönt.

Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssnarnas naturfrågor får svar av experterna i Naturpanelen i ett direktsänt program från Botaniska trädgården i Lund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen Mikael Sörensson, botanisten Sofie Olofsson och zooekologen Susanne Åkesson är att svara på lyssnarnas frågor om natur.

Vem hade spetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Mats Ottosson.

Denna fågelräkningshelg berättar forskare Anders Brodin hur fåglarna klarar vinterns utmaningar. Och vem blir aktivist för att rädda naturen - och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här helgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter Lena Näslund direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren Anders Brodin. Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen.

Vad får en människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage av Lisa Henkow möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför.

Vi hör också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu.

På en ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant.

I veckans kråkvinkel ger sig författaren Mikael Niemi rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För tjugo år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades.

För att inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort.

Resultatet har blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse.

Mats Ottosson besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologen Vikki Bengtsson och Knepps egen ekolog Penny Green, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark.

Vi får också följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson.

I veckans kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där Joacim Lindwall ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vidsträckta tallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark.

Dessutom letar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han Stefan Husar på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten Roger Olsson som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen.

Så här i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. Mats Ottosson träffar zooekologiprofessor Mats Björklund och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror.

Milena Bergquist hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomolog Julia Stigenberg för att få veta mer.

Två sorkbon - och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.

I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt haren i trädgården.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad.  Fältreporter Lisa Henkow besöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med  Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv.    

Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop. 

I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats. 
Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget. 

Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?

Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.  

Programledare är Joacim Lindwall. 

Storslagna naturupplevelser från urskog, fjäll, älv och hav. Men också det lilla och det nära. Det samsas i Naturmorgons årskavalkad under ledning av Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tar fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått.

Som det storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom.

Men vi minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen.

Vi minns också det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober.

Vi kliver in i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus.

Dessutom ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått.

Avslutningsvis hör vi när Märit Lindholm, hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit.

Programledare är Mats Ottosson.

I Häckelsängs fäbodar norr om Gävle finns Berit Berglunds barndoms blomsterparadis. Och i decembersnön går det att spåra varg i Skåne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Naturmorgon har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern Berit Berglund som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter Joacim Lindwall träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns.

Tillbaka i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter Hjalmar Dahm följer med David Börjesson, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka.

Så här dan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären Ehrensvärd granen, medan Carl von Linné såg potentialen i granen?

Vi hör också om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar.

I veckans kråkvinkel läser Lisa Henkow om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturexperterna Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson svarar på lyssnarnas naturfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt ett bord i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund sprider sig julstämningen när Naturpanelen samlas för svara på lyssnarnas naturfrågor. Experterna är som vanligt zooekologen Susanne Åkesson, botanisten Sofie Olofsson och entomologen Mikael Sörensson.

De tar sig an spörsmål som hur ett träd kan äta upp en skylt, varför en ticka verkar gråta och om varför en gås såg ut att spela död. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Joacim Lindwall.

Naturmorgons redaktion samlas för att prata om årets naturböcker. Programledare är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skogen. Jorden. Älven. Fjället. Myren. Livsviktiga miljöer för den biologiska mångfalden – och temat för några av årets naturböcker. I andra böcker spelar enskilda arter som ekar, almar och skärfläckor huvudrollen. Åter andra öppnar dörren till fågelbonas, fladdermössens och de vilda blommornas värld, tar oss till särskilda platser eller svarar på frågan vad djuren gör när de blir rädda.

Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.

I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.

Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.

Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Våndan över att kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äntligen! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För drygt två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen..

Det är en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré?

I programmet medverkar Arvid Norström, Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lars Björk, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, Erika Chenais, statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt Pia Boiardt från Fagersta naturskyddsförening.

Vi intervjuar också landsbygdsminister Peter Kullgren för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags.

Och så om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter Ellen Pääjärvi har träffat keramikern Mia Blanche som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren Marcus Hedblom vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott.

I veckans kråkvinkel öppnar Mats Ottosson en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv.

Naturmorgons reporter Lena Näslund har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden.

Lassi Rautiainen är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen.

Vi hör också den norske fotografen Roger Brendhagen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren.

Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt.

Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till Ola Larsson på Naturvårdsverket.

November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst.

All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva.

Fladdermusforskaren och författaren Johan Eklöf berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter Jenny Berntson Djurvall. (repris från 2021)

Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken?

Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter Simon Magnusson var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna.

Vi ringer upp den svenska botanisten Stina Weststrand som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll.

Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar.

Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om döden.

Programledare Joacim Lindwall.

Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur lät det om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lund i Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.

Och så följer vi med ut när fågelforskaren Martin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?

En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.

Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisar spatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.

En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson fundera över varför det kan vara så.

I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!

Programledare är Mats Ottosson.

Under en urskogspromenad i Tyresta nationalpark intervjuar Mats Ottoson kronprinsessan Victoria om vad naturen betyder för henne. Och Mikael Sörensson guidar till storbandbiet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det doftar barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger kronprinsessan Victoria.

Det är hon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons Mats Ottosson i Tyresta nationalpark.

Victoria bjuder på sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna.

Och så möter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen Mikael Sörensson en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten.

Vi närmar oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen? Gunvor Larsson på Bergianska trädgården berättar.

Hur påverkas djur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiolog Anothai Ekelund på Länsstyrelsen Blekinge.

I veckans kråkvinkel gläds Jenny Berntson Djurvall åt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder från Havets hus med fokus på hur småfläckig rödhaj, blåfenad tonfisk och hummer rör sig. Och möter den lysande gröna lövgrodan på Bornholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur spårar man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen Martin Stjernstedt har märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där Andreas Sundelöf följer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare.

Hur det går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå.

Och så ska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen.

För en vecka sedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med Magnus Gelang, intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss.

Bengt Dahlberg hörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etolog Per Jensen om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende.

I veckan påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, Pontogammarus robustoides. Limnologen Carin Nilsson berättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag.

Det har inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men Mikael Niemi är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Häxringar kallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. Hanna Johannesson, professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder.

På plats på kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter Lisa Henkow. Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ...

På en annan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien.

Den här hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp Dag Lanerfeldt som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm.

Ann Mari Lindqvist såg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara.

Vad händer i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootolog Karl Ståhl för att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen.

I veckans kråkvinkel undrar Jenny Berntson Djurvall vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging?

Programledare är Joacim Lindwall.

30 nya arter för landskapet har hittats i projektet Skånes mossor. Och storspiggens framfart i Östersjön tolkas av kompositören Zacharias Ehnvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är ett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats.

Biologerna Staffan Nilsson och Linda Birkedal är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter Jonatan Martinsson letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap.

Och så ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören Zacharias Ehnvall har gjort musik av Agnes Olins storspiggsforskning. Reporter Karin Gyllenklev träffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival.

Att gå ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog Moa Pettersson berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords!

Det har varit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med Ola Jennersten som i år fick träffa den för första gången.

I veckans kråkvinkel slår Joacim Lindwall fast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan.

Programledare är Mats Ottosson.

På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är flyttfågeltid och morgonens fältreporter Helena Söderlundh finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: Kajsa Grebäck, Anders Lundquist och Niclas Lignell. Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa.

Och så ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.

En junikväll i år blev Stig och Annalena Zetterkvist vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? Daniel Mallwitz, rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar.

Den här helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter sommarens regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall finns vid Gavleån tillsammans med Kalle Gullberg, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen Magnus Stenmark. Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden.

Myggen hör definitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel.

Och så ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter Jenny Berntson Djurvall möter naturvårdskonsulten Pär Nyström som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne.

För någon vecka sedan hittade Isabelle Lilja hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog Moa Pettersson för att få höra vad det kan vara.

Och så något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong.

I veckans kråkvinkel hör vi hur almsjukan fått Helena Söderlundh att byta åsikt om ringduvorna i trädgården.

Programledare är Mats Ottosson.

AI-teknik kan underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur, enligt Benny Gäfvert på WWF. Vi sänder också från småländska Emån som innehåller allt mindre vatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Livet i småländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten.

Fältreporter i och vid Emån är Lisa Henkow, på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med Peter Johansson och Jens Nilsson från Emåförbundet, samt Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar.

Och så träffar vi Benny Gäfvert, WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med Maria Brandt, naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten?

På Alnö utanför Sundsvall blev Maud Blomberg vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten Monika Sunhede berättar vad det egentligen är som händer.

Vi tar oss också till Kreta där reporter Hjalmar Dahm och botanist Thomas Arnström hittar unika träd - almen Zelkova abelicea och lönnen Acer sempervirens.

I veckans kråkvinkel hör vi Karin Gyllenklev.

Programledare är Joacim Lindwall.

Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår.

Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas.

Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna.

Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu.

Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet.

Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder.

Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar.

I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.

Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.

Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.

En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.

Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.

Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Mitt på danska ön Bornholm strövar visenter i skogen Almindingen. På ön finns också havsgrottor, dinosauriespår och en längtan att bli ett med havet igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säg Bornholm och många tänker nog på de långa vita sandstränderna. Men här finns mer: En skog som håller på att bli nationalpark, där visenter strövar omkring. En dramatisk kust med klippor och undervattensgrottor. Botaniska läckerheter och en geologisk historia med urgammal granit, betydligt yngre sandsten och spår av dinosaurier.

Vi sänder hela programmet från den danska ön. Programledare Joacim Lindwall finns i den spektakulära sprickdalen Ekkodalen tillsammans med Georg Ask Marker från Naturstyrelsen Bornholm, biologen Finn Hansen och Ninni Gärdvall som flyttade från Sverige till Bornholm för drygt tio år sedan.

Och några mil längre norrut letar reporter Karin Gyllenklev strandfynd och plattfisk i fiskeläget Tejn tillsammans med marinbiologen Marie Helene Birk, som vill få Bornholmsborna att återupptäcka havet igen efter fiskeindustrins krasch. Vi får också följa med på till havsgrottorna vid Hammeren på norra Bornholm.

I programmet medverkar också Emilie Ulrik-Petersen och Dorte Bugge Jensen från Naturstyrelsen, samt René Vilsholm från besökscentret NaturBornholm,

Fredrik Ronquist tar oss med in i gallernas, parasitsteklarnas och insektsforskningens värld. Och Mira Rawet slår ett slag för världens mest spridda växtfamilj gräsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hallonknölar, vinbärsbucklor och plommonknottror är bara några av de galler vi spanar in den här lördagsmorgonen. En gall bildas när en insektshona lägger sina ägg i en växt som sedan manipuleras till att bygga ett skyddande "hus" till insektslarven. Det här "huset" kan se ut på många olika sätt - ett exempel är galläpplen på ekblad.

Den fascinerande utvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken. Fältreporter direkt från Rälla på Öland är Lisa Henkow.

Och så fördjupar vi oss i världens mest spridda växtfamilj: gräsen. Hit hör ju såväl vete som majs och ris. Gräs tål också att både klippas och betas. Men även för den botaniskt intresserade kan gräsen framstå som oansenliga, svåra och tråkiga. Biologen Mira Rawet håller inte med - här finns skönheten i det lilla menar hon. I Mats Ottossons reportage berättar Mira om snärp och småax, och hur det går att artbestämma gräsen, både med och utan lupp.

Måndag 21 augusti börjar årets licensjakt på björn. 649 björnar får skjutas i år, 27 fler än förra året och fler än det varit något år tidigare. Hur avgörs hur många som får skjutas, och hur vet man hur många björnar som finns i Sverige? Vi pratar med Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.

Vi ringer upp Börje Holgersson som hittade det mycket ovanliga humlepälsbiet i sydvästra Värmland. Några av dem har lagt sina ägg i bihotell som placerats vid Börjes torp och nu hoppas han att nya bin ska flyga på torpet i maj nästa år.

Hur många arter går det att hitta på en dag? Det är utmaningen i Bönhamn på Höga kusten denna lördag. Experter och allmänheten hjälps åt genom att håva och snorkla i havet, spana i kikare och undersöka strandkanten. Vi ringer Anna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga kusten, för att höra hur de laddar upp inför bioblitzen.

I veckans kråkvinkel ger sig Joacim Lindwall ut i lingonskogen. Och förundras över hur estetiskt tilltalande allt blir i naturen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En fältreporter vid restaurerade våtmarker på Kullaberg och lyckat ängshöksprojekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ska till Kullahalvön i nordvästra Skåne. Det senaste året har länsstyrelsen restaurerat tre av våtmarkerna här. Grävda diken har täppts igen och de blöta områdena har blivit större vilket man hoppas ska gynna många olika arter kärlväxter, fåglar, insekter och groddjur. 

Fältreporter Jonatan Martinsson och Pernilla Olsson, naturskyddshandläggare på länsstyrelsen, sänder från två av de nyrestaurerade våtmarkerna, Mölle mosse och Per Linds mosse. Vad har hänt? Och vilka arter trivs i de blöta områdena? Dessutom medverkar entomologen Linda Birkedal i programmet för att spana lite extra efter trollsländor som fyrfläckad trollslända, tegelröd ängstrollslända och den citronfläckade kärrtrollsländan.   

En ängshökshane far fram över alvaret med gnagarleverans till honan och ungarna. På Öland pågår, sedan tio år tillbaka, ett projekt för att öka antalet lyckade häckningar av ängshök och det har gett resultat. Lena Pettersson träffar Anders Åberg, projektledare för projekt Ängshök, och volontärerna Thomas och Jane Norlander som dagligen vaktar tre ängshöksbon.

Ilon Dirdal åkte till Nordkoster på västkusten för att snorkla med förhoppningen att få se kantnålar. Väl i vattnet tog det bara nån minut innan en gulögd kantnål dök upp - och strax därpå massor med kantnålsbebisar! Hur många kan de få egentligen?

Vi är framme vid den tid på året då den kanske somrigaste av alla våra fåglar – tornseglaren – lämnar oss och flyttar söderut. Som vanligt har vi fått en hel del frågor från lyssnarna om udda tornseglarbeteenden. Ekologiprofessorn och tornseglarexperten Susanne Åkesson är med och rätar ut frågetecknen.

En tjock, grön larv kramar om nioårige Rasmus Lagrells långfinger. Larven har orangesvarta vårtor och mörka hårstrån som sticker ut lite här och där. Men vad ska den bli när den blir stor?

Och i veckans kråkvinkel förklarar Helena Söderlundh sin kärlek och avundsjuka när det kommer till nördar.

Programledare: Mats Ottosson

Vi besöker Nidingens fågelstation där måsar och trutar följs med satellitteknik. Och så närstuderas en vattensamling på Ölands alvar en vät.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fågelön Nidingen häckar bland annat silltrut, gråtrut och tretåig mås. I sommar har man utrustat dessa tre arter med satellitsändare och spännande samt förvånande resultat har redan trillat in. Fältreporter Lena Näslund finns på plats under morgonen tillsammans med Tommy Järås som har koll på satellitrapporterna.

Mer öbesök blir det när vi botaniserar på Öland i en så kallad vät: en tillfällig, grund vattensamling som torkar ut på sommaren. Här kan konkurrenssvaga växter ta plats och botanist Ulla-Britt Andersson hittar flera ovanliga maskrosarter tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Vad är det för bi som bygger upp en liten hög med grässtrån i Tom Rudbergs kolonilott? Och varför är det snäckfest ovanpå musselskalen hemma hos Anna Merell? Vi ger svar på några av de lyssnarfrågor som kommit in under veckan.

I 46 000 år sov den lilla masken djupt ner i sibiriska permafrosten. Men nu har den väckts till liv av forskare och dna-analyser avslöjar att det rör sig om en tidigare okänd art av rundmask. För Andrea Hinas som forskar på rundmaskar vid Uppsala universitet är det vardag att frysa in och tina upp rundmaskar, och hon berättar om kryptobios, det tillstånd som gör att rundmaskarna kan överleva nedfrysning.

I veckans kråkvinkel berättar Mats Ottosson om ett möte med en kaja som förändrade hans syn på fåglars förmåga att tänka.

Programledare: Karin Gyllenklev

När svartfläckig blåvinge utrotades i England hämtades ägg från Öland. Nu flyger fjärilarna för fullt. Och på en fäbod i Övertorneå hittar vi nya insektsarter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hundratals nya insektsarter för Sverige. Det blev resultatet när länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen samlade in insekter sommaren 2021 och sedan med hjälp av Station Linné på Öland analyserat dem med DNA-teknik.

Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast sänder från en av de allra intressantaste platserna, Hanhivittikko fäbod i Övertorneå kommun. Där påträffades 1 600 arter, varav ett 40-tal aldrig rapporterats från Sverige förut och några av dem kan vara helt nya för vetenskapen.

Tillsammans med Jörgen Naalisvaara, ansvarig för insektsövervakning på Länsstyrelsen i Norrbotten, och Rolf Lahti, från Hanhivittikko Vänner samt Naturskyddsföreningen - samt några fjällkor! - undersöker vi varför artrikedomen är så stor just här.

Och så möter vi en vacker fjäril. När den svartfläckiga blåvingen utrotades i England bestämde man sig snabbt för att återinföra arten igen. Med svenska myndigheters tillstånd hämtades ett mindre antal öländska blåvingeägg.

Resultatet är en naturvårdssuccé. England har numera världens största population av denna hotade fjärilsart. Mats Ottosson besöker blåvingelokalen Daneway Banks och träffar där fjärilsforskaren David Simcox och hans kollega Sarah Meredith - exakt fyrtio år efter att David hämtade de första blåvingeäggen på Öland 1983. Och äntligen får Simcox göra det han velat göra så länge: Tacka Sverige för hjälpen.

Södra Europa har drabbats av extrema värmeböljor under de senaste veckorna, något som kan kopplas till klimatförändringen - vad innebär detta för naturen? Vi ringer upp Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, och som har varit med och förhandlat fram FN:s konvention om en nya global strategi för biologisk mångfald som antogs i december 2022., för att orientera oss.

Så här när högsommaren börjar gå mot sensommar frågar vi lyssnarna vad de förknippar mest med sensommaren. För en del är det fibblornas och fjärilarnas tid, för andra är det svamp och åska.

Vad händer egentligen där inne i bihotellet? Varför pluggas vissa hål igen tidigt på säsongen och andra senare? Det undrar Anna Kers Hagberg, och entomolog Moa Pettersson svarar.

Programledare är Joacim Lindwall.

Vi sänder direkt från ett blomsterfjäll i Härjedalen. Och följer med på ringmärkning av duniga pilgrimsfalksungar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På hög höjd i fjällen, där utsikterna är som mest storslagna, är markens blommor så bedårande småskaliga att man bara måste falla på knä för dem. Det är just vad fältreporter Mats Ottosson tänker göra på en plats där fjällfloran är särskilt rik: Stor-Mittåkläppen i Härjedalen. Som sällskap och ledsagare har han makarna Barbro och Lennart Risberg som kommer hit minst en gång varje år, gärna två. Vi får också höra Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby, som ser på fjällen och dess flora med renskötarens ögon.

Berggrunden på detta vackert skulpterade fjäll är ovanligt kalkhaltig vilket gör floran särskilt intressant och exklusiv. Klippveronika och fjälltätört, fjällvedel och tuvbräcka, gullspira och fjällruta - det är bara några exempel på fjällväxter som finns här. Mattorna av fjällsippa är vidsträckta. Här finns också tre arter av låsbräken, som dock är notoriskt bra på att gömma sig. Detsamma gäller nordens minsta orkidé, dvärgyxne.

Med lite tur kan man även få se den sällsynta dagfjärilen fjällvickerblåvinge och fjällens egen trast: ringtrasten. Fjällpipare och berglärka är exklusiva fågelarter som åtminstone tidigare häckat på fjällets topp-platå. Längre ner på sluttningen finns goda chanser att träffa på blåhake.

Vi möter också pilgrimsfalken, en fågel som var uträknad i Sverige för 50 år sedan. Bara några få par fanns kvar. Men idag är situationen en helt annan - det finns mellan 400 och 600 par av den karismatiska rovfågeln i Sverige, i nästan alla landskap. Men övervakning och inventering behövs fortfarande. Naturmorgons reporter Lena Näslund följer med Tommy Järås och klättraren Bjarne Modigh på ringmärkning av duniga fågelungar på klipphyllor i Boråstrakten.

Under morgonen ringer vi upp två av Naturmorgons lyssnare som båda mött fiskgjusar på olika sätt: Joakim Öhrn som regelbundet träffar gjusen Viktor vid Vänern, och Berit Westin som blev vittne när en ung fiskgjuse inte ville släppa sin gädda och fick ett rejält bad på köpet.

Till och med i perfekt plockade ögonbryn finns naturen, i de små björndjuren som bor där. Hur gärna vi än vill så kan vi inte fjärma oss från naturen, säger Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

I prästkragen slåss tripsarna och håller revir. Emma Wahlberg forskar om insekterna som alla sett men få vet mycket om. Vi besöker också årets Rikare trädgård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.

Tripsarna hör till ordningen Thysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh tillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.

Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar.  Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.

Cecilia Hector och Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.

Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.

Och så uppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.

I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklev sig själv i en humlebagge.

Programledare är Mats Ottosson.

I Äskhults by odlas lokala växtsorter och utan gifter - så som det gjordes för 200 år sedan. Vi möter också vattensalamandrar i Bromma.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker Äskhults by och tittar närmare på hur det var att leva och arbeta i en halländsk bondby i början av 1800-talet. Vilka växter odlade man? Vad användes för redskap? Och hur såg det ut runt omkring byn?

Morgonens fältreporter Lena Pettersson finns på plats i byn tillsammans med utvecklare Julia Mielke och trädgårdsmästare Johan Gustafsson för att samtala om linodling, ljunghedar, gamla frösorter, rovor och bondbönor. Och om hur svårt det kan vara att bedriva ett 1800-talsjordbruk på 2000-talet. Men också vad det är för vits med det. Kanske kan vi hitta ett mer hållbart jordbruk, med plats för biologisk och genetisk mångfald, i historien.

Vi följer med till en lekplats för både större och mindre vattensalamander: Olovslundsdammen i Bromma. Tack vare elever som Sofia Sternbeck och Karla Wennerström räddas salamandrarna från en dödsfälla – en torrlagd plaskdamm. Ekologen Martina Kiibus och biologen Stefan Lundborg tar oss med på en salamanderspaning.

En riktigt varm och solig sommardag började det plötsligt regna stora droppar från en pil vid sjön Båven. Vad var det frågan om, undrar Anna Siverskog. Vi ber entomologen Julia Stigenberg om svar.

Vi lär oss också skillnaden på två bruna grodor som är väldigt lika varandra - den vanliga grodan och åkergrodan.

Och så får vi höra om hur det gick till när Frida Fridh tog ett osannolikt foto på en slända som surfade på en snok i sjön. Vad var det för slända och vad har den för sig? Magnus Billqvist, ordförande i Trollsländeföreningen, svarar.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är det bara en liten spillra av det som en gång var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.

Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.

Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev.  

Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lisa Henkow. 

Torrängen är ett stycke stäpp där kalkgynnade växter blommar och den finns i Västergötland! Tips från två olika trädgårdar hur man får dem fulla av vilda blommor och sjungande fåglar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programledare Joacim Lindwall flyttar ut studion, midsommardagen till ära, och sänder från Järbo hemma hos Lotta Delin. Hennes trädgård är ett vilt paradis med växter som månlåsbräken, åkervädd och ängsklocka.

En torräng är en naturtyp som påminner om stäppen i Östeuropa, och den finns i Västergötland! Fjädergräs, smalbladig lungört och drakblomma är några av rariteterna fältreporter Jonatan Martinsson kikar efter utanför Ulricehamn. Vad mer trivs på de torra, kalkrika markerna? Gäster är Ingvar Claesson, biolog och ängsmarksexpert på länsstyrelsen i Västra Götaland och Karin Hante, även hon från länsstyrelsen i Västra Götaland, som jobbat med ett åtgärdsprogram för de stäppartade torrängarna.

I Susanne Åkessons villaträdgård i Skåne har 21 olika fågelarter häckat genom åren. Vi får ta del av hennes tips om hur hon lockat dit finkar och sångare med olika holkar, fågelbad och val av växter. Reporter Jenny Berntson Djurvall.

Kråkvinkeln av Mikael Niemi handlar om liv och död och om vad som är barmhärtighet.

Den har många namn men vi känner den bäst som Klarälven. Vi möter den där den är som friast. Men kraftverk och vattenregleringar lämnar ingen oberörd varken lax, daggvide eller strandsandjägare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det nästan femtio mil långa vattendrag som står i centrum för lördagens sändning föds som Brändstötsbäcken djupt inne i Härjedalsfjällen. Efter en rejäl sväng genom Norge och flera namnbyten på vägen passerar det åter riksgränsen och får namnet Klarälven.

Den friaste delen av den värmländska älven är en drygt tio mil lång sträcka mellan Höljes i norr och Edebäck i söder. Här planar skogarnas forsar efter hand ut i ett mäktigt serpentinlopp som vindlar genom dalgången på sin väg mot Vänern och sedan havet. Men ovanför Höljes och nedanför Edebäck finns kraftverken, och deras närvaro påverkar allt liv i älven. Det blir tydligt när vi sänder hela Naturmorgon från Klarälven i närheten av Stöllet och Sysslebäck.

Reporter Lena Näslund gör sällskap med Olle Calles från Karlstads universitet och Pär Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland vid Strängsforsen i den övre delen av älven som restaurerats.. Det ska bland annat handla om Klarälvslaxens märkliga "vandring" med lastbil för att ta sig upp förbi kraftverken till sina lekplatser, och om de insatser som görs för att återställa älvfåran som den tedde sig innan den rensades för timmerflottningens skull.

Och uppe på torra land möter vi några av de arter som är beroende av att älven fortsätter bygga upp och riva ner sandbankar längs stränderna: allt från blixtsnabba skalbaggar till grävande fåglar. Detta tillsammans Sven-Åke Berglind och Dan Mangsbo från Länsstyrelsen Värmland och Åsa Röstell som är lärare i Naturvård på Klarälvdalens folkhögskola.

Programledare är Mats Ottosson.

I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I maj släpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporter Karin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun.

Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.

Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.

För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.

Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larsson och hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.

I veckans kråkvinkel är det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi undersöker floran på Stora Blomstermyran utanför Umeå. Och möter biologen Kjell Antonsson som inventerat insekter och spindlar med en gigantisk håv på biltaket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Floran på en myr är speciell. Det är ont om näring, ibland alldeles för torrt och ibland alldeles för blött. Vad gör det med växterna, och vilka växter trivs bra på myren? Det undersöker fältreporter Maria Viklands på Stora Blomstermyran utanför Umeå, tillsammans med Åsa Granberg, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län, Åsa Hagner, botanist vid Sveriges Lantbruksuniversitet, och botanist Andreas Press, också vid SLU.

Det blir en junimorgon bland hjortronblommor och taniga tallar. Och rosling, sileshår och förhoppningsvis kärrspira, som utsetts till Årets växt 2023 av Svenska botaniska föreningen. Med hjälp av en ljusfälla undersöks också vilka insekter som trivs på myren.

Och så tar vi del av ett drömprojekt. Så kallar biologen Kjell Antonsson uppdraget att inventera insekter, spindlar, mångfotingar och landsnäckor på Omberg i Östergötland. Med hjälp av en jättestor håv, fäst på biltaket, har han samlat in och artbestämt småkrypen. Och inte bara det - han har kunnat jämföra resultatet med hur insektslivet såg ut för hundra år sedan. Finns det färre eller fler arter idag?

Bengt Lindell hörde ett märkligt ljud i en liten våtmark vid sitt hus i sydöstra Småland. Ett smattrande, entonigt läte. Vem är det som låter? Det tar vi reda på.

Förra året fick Martha Vallhagen en hörapparat. Hon berättar om lyckan i att återigen kunna höra fågelsången.

I veckans kråkvinkel pratar Jenny Berntson Djurvall med en öronmanet. Som art har den funnits på jorden i 500 miljoner år. Kanske har den svaren på hur vi ska kunna tänka sju generationer framåt?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Snäckskal pryder den konstgjorda revel som fått silvertärnor och småtärnor att häcka igen vid Lyngaskär i Halland. Vi kollar också vilka fåglar som sjöng i Vera Friséns tavlor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder från Hallandskusten, där en konstgjord revel, toppad med insamlade snäckskal, har fått tillbaka silvertärnor och småtärnor som häckfåglar. Fältreporter Lena Näslund möter initiativtagaren Thomas Andersson från Falkenbergs ornitologiska förening och spanar ut mot Lyngaskär och Ugga, där konstgjorda fåglar - vettar - hjälpt till att locka ner fåglarna. Fyra par silvertärna och ett par småtärna kom tillbaka förra året, efter att ha varit borta från området i tio år. Just i dagarna startar de sin häckning. I sändningen medverkar också Ingela Danielsson, kommunekolog i Falkenberg, samt djurägare Rolf Andersson.

Och så ställer vi oss frågan: Hur låter en tavla? Moa Sandström, utställningsintendent på Örnsköldsviks museum och konsthall, var trött på att folk läste in en tystnad i västerbottniska landskapsmotiv. Hon bestämde sig för att leta upp den exakta platsen som Umeåkonstnären Vera Frisén målat av otaliga gånger - en liten åker intill Umeälven. Moa ville med egna öron höra de fågelröster som sjöng för Vera Frisén när hon målade sina tavlor i vårgryningen för över 70 år sedan.

Vi har fått in flera frågor om ormar och ödlor. Hur farliga kan myror vara för en kopparödla, till exempel? Vi ber reptilexperten Claes Andrén om svar.

Och så gläds Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel åt att en äldre herre i otidsenlig kostym en dag spankulerade in i trädgården. Hon kallar honom Anton.

Vi ringer upp Louise Carlsson på Världsnaturfonden WWF som berättar om några av de 380 nya arter som upptäckts i Mekongregionen i Sydostasien - bland annat en miniorkidé.

Programledare är Joacim Lindwall.

Bo Söderström tar oss med till en ljudvärld som få upplevt förut och så hör vi det bästa från förra veckans fågelsångsnatt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trädöron – nej, det är inte någon spännande art utan en inspelningsutrustning som blivit lite av en trend att använda. En av dem som hakat på är Bo Söderström, biolog från Uppsala som bland annat lyckades fånga ett tjäderspel på ett nytt sätt.

Bo Söderström har också fångat ett möte mellan en utter och en bäver - men är det ett gräl eller en lek vi hör?

Så hör vi något av det bästa från förra veckans fågelsångsnatt och bjuder på extra tolkning för de som är nyfikna på vem det var som sjöng.

En åtta timmar lång fotbollsmatch – ja, så kan man kanske också se på fågelsångsnatten. Eller kan man det? Hör Lisa Henkow reflektera om sport och natur i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.

De fem arenorna + den hemliga

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.

Brånsjön utanför Vännäs

Till nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.

Hemliga mikrofonen

En mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quiz
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan Martinsson

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin Green

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.

Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.

En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.

Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.

De fem arenorna + den hemliga

Osaby i södra Småland

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.

Krankesjön i Skåne

Vid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.

Tunaberg i Sörmland

För tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.

Kallerö i norra Roslagen

På Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.

Brånsjön utanför Vännäs

Till nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.

Hemliga mikrofonen

En mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.

Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quiz

Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson

Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan Martinsson

Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin Green

Digital redaktör: Karin Gyllenklev

Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh

Tekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Håkan Söderberg guidar bland hundraåriga flodpärlmusslor i Navarån utanför Sundsvall. Vi ger oss också ut i majnatten för att lyssna efter beckasiner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om flodpärlmussla finns i ett vattendrag - då mår vattnet bra! Denna sötvattensmussla har nämligen höga krav på vattenkvaliteten. Det ska vara klart och syrerikt. Dessutom bidrar musslan själv till att rena vattnet.

Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år gammal och är därmed ett av världens mest långlivade djur. Men idag är den starkt hotad. Att man förr i tiden fiskat musslorna i jakt efter pärlor är en orsak, men också sämre vattenkvalitet och inte minst att det inte finns reproducerande öring eller lax i vattendraget. Flodpärlmusslan är nämligen beroende av de fiskarna för att själv kunna föröka sig.

Men i Navarån utanför Sundsvall finns många flodpärlmusslor. Morgonens fältreporter Ingrid Engstedt Edfast står med vattenkikaren i hand tillsammans med Håkan Söderberg, koordinator för nationella åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla, för att lära känna dessa fascinerande varelser.

Vi ger oss också ut i natten för att lyssna på den tidiga majmorgonens fågelkör, med extra fokus på två av de tre beckasinarter vi har i Sverige: enkelbeckasin och dvärgbeckasin. Den senare är ovanlig i södra Sverige, men på några håll i Småland häckar den. Fågelskådare Thomas Hultquist lyssnar efter den strax utanför Växjö.

Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten släpper vi ett nytt fågelquiz. Hur ligger du till inför maratonsändningen 13 maj? Vi hör delar av quizzet i veckans Naturmorgon - och det går att lyssna på i sin helhet i podden Livet enligt Naturmorgon där alla fågelsånglektioner finns.

Hur ska en tornseglarholk inredas? Leif Johansson i Strömstad undrar, och vi skickar frågan vidare till tornseglarexpert Susanne Åkesson.

Tornseglarna flyger också i veckans kråkvinkel. Eller tornsvalorna, som en del fortfarande kallar dem. Mats Ottosson tar sig en funderare kring det här med namn, och eventuella namnbyten, i fågelvärlden.

Och så lyssnar vi på hur det lät när grävlingarna flyttade ut från husgrunden i ett torp - Ludvig Palmheden blev vittne till det.

Programledare är Joacim Lindwall.

I Oxelösunds gästhamn lyssnar vi efter vårropen från en hotad kustfågel - ejdern. Ny forskning visar att myror spelar stor roll för tallar, bladlöss och barkborrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ejderhanens vårrop är ett efterlängtat vårtecken i skärgården. Men den stora dykanden har minskat kraftigt de senaste 20 åren och är numera rödlistad som starkt hotad.

Men i Oxelösunds gästhamn är chansen ändå god att få se den - det är ett av de ejdertätaste områdena i Sverige. Här finns morgonens direktsändande reporter Lena Näslund med span på kilformade näbbar, grönsvitsvarta gudingar (hanar) och sofistikerat brunvattrade ådor (honor). I programmet medverkar också Lennart Wahlén från fågelföreningen Tärnan, en av de ansvariga för ejderhusprojektet som försöker skydda ådor och ägg från ungdomsgäng av havsörn på ön Hävringe i Bråvikens inlopp, samt Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet. Han leder ett forskningsprojekt som studerar både häckningsframgång och hur fåglarna rör sig vintertid.

Myror kan vara livsfarliga! I alla fall om du är en tallstekellarv. Michelle Nordkvist, ekolog vid Sveriges Lantbruksuniversitet, berättar om de många interaktioner som myrorna är delaktiga i - med bland andra älgar, spindlar, barkborrar och bladlöss.

Och på väg hem från städdagen på golfbanan sprang Susanne Beckman på en slingrande hög av minst 20 snokar. Vad var det som hände egentligen? Vi frågar en ormexpert.

Vi får också en rapport från Artdatabankens årliga Flora- och faunavårdskonferns i Uppsala.

I veckans kråkvinkel gläds Karin Gyllenklev åt parningsglada paddor i kvarteret - ja till och med bland sneakers och stövlar i hallen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utanför Lilla Askerön planteras nytt ålgräs för att återskapa fiskens och krabbornas barnkammare. Vi möter också barnen som gör risvasar åt fisken i Sisjön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I havet finns ängar som är livsviktiga för fiskar och kräftdjur - ålgräsängarna. De senaste decennierna har de dock minskat kraftigt. I södra Bohuslän har många ängar försvunnit helt, men i ett forskningsprojekt på Göteborgs universitet försöker man återplantera ålgräset och hittills har resultaten varit lovande. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson träffar marinekologen Per Moksnes som leder projektet. Med vadarbyxorna på hoppas de få uppleva ålgräsängarnas myllrande liv i de grunda vikarna runt omkring Kristinebergs marina forskningsstation på Skaftö i södra Bohuslän. Och så gör de ett nedslag på Lilla Askerön där en av de återplanterade ålgräsängarna finns.

Och så följer vi med när andraklassarna på Sisjöskolan i södra Göteborg hjälper insjöfiskar med skydd. Tillsammans med föreningen Sportfiskarna gör de risvasar av gamla julgranar.

Hur är det med risken för malaria, eller frossa som det hette förr, när våtmarker återskapas? Det undrar lyssnaren Agneta Gussander - och vi skickar vidare frågan till myggexperten Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Birgitta Mårtensson hittade något oväntat i pimpelhålen på en insjö i Hälsingland - en långsmal insekt. Vad är det, och varför dök den upp där? Entomolog Scarlett Szpryngiel svarar.

I veckans kråkvinkel dissekerar Thomas Öberg sitt eget efternamn. Beige - eller kanske helt perfekt?

Programledare är Mats Ottosson.

Sumpskogen kan vara blöt, ogenomtränglig och myggig, men den är också den artrikaste skog vi har! Hela programmet sänds direkt från Hornsö i östra Småland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är inte lätt att älska en blöt skog som vi människor har svårt att ta oss fram i. Och historiskt sett har sumpskogarna inte stått högt i kurs. Men kanske är det dags att ändra på det? Sumpskogen är nämligen den artrikaste skogstypen som finns i Sverige. Den har till och med kallats för vårt svar på regnskogen. Kärlväxter, insekter, groddjur, lavar, mossor, svampar och fåglar trivs i den fuktiga miljön.

Vi sänder hela programmet från Hornsöområdet i östra Småland med särskilt fokus på de blöta skogarna: sumpskogarna och svämskogarna.

Precis som på många andra håll i Sverige har de blöta skogarna här dikats ut för att skapa jordbruksmark och gynna skogsbruket. Men den utdikade skogsmarken gav sällan önskad ekonomisk effekt, och i stället började den läcka växthusgaser och förlora sin biologiska mångfald. Idag pluggas dikena igen för att återskapa de blöta markerna i Hornsöområdet.

Hornsö är en ekopark, och planer finns på att området ska bli nationalpark. Här finns rekordmycket vedlevande insekter - 700 olika arter har påträffats. Och här fanns vitryggig hackspett kvar till för 30 år sedan. Med de restaureringsåtgärder som pågår lever drömmen om att den ska komma tillbaka.

Vi tar reda på varför just vitryggen är en så viktig symbolart - och om det är realistiskt att tänka att även den svarta storken kan komma tillbaka. Vi skildrar det biologiska liv som finns här och nu i sumpskogarna i Hornsö, från spår av insekter till ropande hackspettar och ugglor. Och så låter vi eken komma ut som våtmarksart - den är tuffare än man kan tro!

I programmet medverkar ekolog Jonas Hedin och biolog Marcus Arnesson, båda från Länsstyrelsen i Kalmar län, Linda Petersson som leder Naturskyddsföreningens Projekt vitryggig hackspett samt Kenneth Jonsson och Elisabet Lindblad från Nybro. De har följt framför allt fågellivet i Hornsö under många år.

Programledare är Mats Ottosson och reporter Jenny Berntson Djurvall.

Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?

Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.

Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.

Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.

Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.

Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.

I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi möter vårvintern i Jämtlandsfjällen med fokus på fjällräv och andra rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson. Och räfsar bland vitsipporna i Hejnum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår fältreporter Joacim Lindwall besöker Vålådalen i Jämtlandsfjällen dit ljuset har återvänt men fortfarande är vinter - så kallad vårvinter.

Han spänner på sig skidorna för att upptäcka spår av rovdjur tillsammans med Mats och Karin Ericson från Vallbo. 1994 arrangerade de det första vargsymposiet, det som i 25 år framåt blev en årlig mötesplats för kunskap och diskussion om de stora rovdjuren. Mats och Karin Ericson har tillsammans vigt en stor del av sina liv åt rovdjuren - varför? Det är en av frågorna vi vill ha svar på. Men också hur det går för våra stora svenska rovdjur som varg, brunbjörn, lo, järv - och även fjällräven.

Så här i april är det dags att faga. Faga? Ja, att räfsa och elda på ängen. Förr gjordes det för att ge bästa förutsättningar för fodret till djuren, men det gav också en osedvanligt rik blomprakt. På Gotland fagas det fortfarande, även om i mycket mindre skala än förr. Gun-Britt Boberg och Lena Almqvist har i många år fagat på Hejnum högården. Det är ett gotländskt änge - en löväng där det finns både blommande örter, hasselbuskar och stora lövträd.

När spillkråkan ropar är det dags att ta in tvätten. Det fick vi tips om i förra avsnittet av Naturmorgon. Vi gräver vidare - varför kallas både spillkråka och gröngöling för regnfågel? Etnobiolog Ingvar Svanberg svarar.

Inte bara gamla herbarier och äggsamlingar är intressanta för museer och för vetenskapen. Det gäller även gamla djurben. Elisabeth Iregren, professor emerita i historisk osteologi, vet vad ett ben kan berätta och slår ett slag för att de inte ska slängas.

I veckans kråkvinkel ger Helena Söderlundh oss sin morgon.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I Färna ekopark lyssnar Per Angelstam efter hackspettar. Och en mulen marsdag i Trollhättan bjuder på oväntat mycket fågel i 13-årige Gabriel Lundqvists sällskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är mer vår än en gröngölings vårskratt? Det skrattet hoppas vi få höra den här morgonen, som till stor del ägnas åt hackspettar. Både storspettar, dit gröngöling och spillkråka hör, och brokspettar. I den senare gruppen återfinns vår vanligaste hackspett, den större, precis som den mycket sällsynta vitryggen och den numera utdöda mellanspetten. Vi ska titta närmare på vad hackspettarnas olika utseenden berättar om de skogar de vill leva i.

Vår fältreporter Lena Näslund finns i Färna ekopark utanför Skinnskatteberg tillsammans med Per Angelstam, nestor inom forskningen om naturvård i skogsbruket. Han har en långvarig hackspettsrelation och är just nu mycket engagerad i hur framtidens skogsbruk ska se ut.

Och så följer Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall med 13-årige fågelskådaren Gabriel Lundqvist ut på en tur för att kryssa fåglar runt Trollhättan, en mulen eftermiddag i mars. De hittar oväntat många! Allt från havsörnar till vårens första tofsvipor och tranor.

När ängar och betesmarker försvinner blir vägkanter och kraftledningsgator allt viktigare tillflyktsorter för många arter. Men ny forskning visar att de inte kan ersätta ängarna - de ovanligare arterna trivs inte lika bra i vägkanterna. Vi pratar med forskaren Juliana Daniel Ferreira på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Och så här i vårdagjämningstider frossar vi i våren. Vi frågar lyssnarna om de bästa vårtecknen och hur långt våren har kommit i såväl Skåne som Norrbotten.

I veckans kråkvinkel lyssnar Lisa Henkow på vinden - och undrar om den lät likadant i jordens ungdom. Ja, vilka ljud fanns då?

Programledare är Joacim Lindwall.

Gräsänderna vid Lunds reningsverksdammar är morgonens huvudfokus. Och hur nötskrika, stare och pungmes bygger sina bon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den är så vanlig att vi inte alltid lägger märke till den - gräsanden. Vår närmaste and, och kanske folkkäraste? Gräsänderna övervintrar i parkernas dammar och kommer gärna kvackande när någon strör ut havregryn på marken. Men hur kommer det sig att de är så vanliga, hur ser ett gräsandsår ut, vad har de för ekologisk roll och hur påverkas de av att så många andungar sätts ut i naturen varje år?

Lisa Henkow är morgonens fältreporter på plats vid Lunds reningsverksdammar tillsammans med Pär Söderquist, gräsandsforskare vid Kristianstads högskola. Han har bland annat studerat utsättningen av gräsandsungar för jakt och vilka konsekvenser det får.

En annan aspekt på gräsänder är fågelinfluensan. Andfåglar hör till dem som drabbas och kan sprida fågelinfluensan. Hur påverkas de, och andra vilda fåglar? Vi pratar med Lotta Berg, veterinär och ordförande för Birdlife Sverige.

Så här års är många fåglar i bobyggartagen. Och olika arter har olika byggstrategier. Nötskrikan väver sitt bo av rottrådar och staren inreder sin holk med fjolårsgräs och kvistar av röllika. Pungmesens bo är kanske det mest intrikata av dem alla - en säck sydd av kaveldun, spindelväv, dun och fjädrar. Mats Grahn, professor i evolutionsbiologi, guidar bland bona.

Vi fortsätter på fågeltemat. Filippa Werner Freed hörde ett märkligt läte och vi reder ut vad det är för fågel som låter.

Vid fågelsjön Tysslingen har sångsvansflockarna på senare år fått sällskap av stora mängder spetsbergsgäss. Och nu har forskare tagit reda på varför: gässen har hittat helt nya häckningsplatser och har därför också skaffat sig helt nya flyttvanor. Kent Halttunen finns på plats på morgonen och berättar.

I veckans kråkvinkel står Maria Westerberg vid sitt yviga äppelträd och berättar varför hon inte vill beskära det.

Programledare är Mats Ottosson.

Utgrävning i en mosse ger kunskap om naturen och klimatet tusentals år tillbaka. Och vi hör om utterns återkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!
Fältreporter Helena Söderlundh sänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.

I snön syns spår efter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborg gläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwall gör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya.

Dessvärre ansamlas miljögifter i predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer.

Vilket däggdjur är det som skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur. 

Naturmorgons Joacim Lindwall vill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!

Programledare är Mats Ottosson.

Lappugglan finns numera även i södra Sverige. Vi sänder direkt från Långhultamyren där den häckat de senaste åren. Vi följer också en fågeläggsamlings sista resa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårvinter är uggletid. Nu är chansen störst att få höra någon av de elva ugglearter som finns i Sverige. Vi ägnar oss framför allt åt den näst största och kanske mest mytomspunna av dem - lappugglan. För inte så länge sedan var lappugglan en utpräglad Norrbottensfågel, men sedan 1990-talet har den börjat söka sig söderut för att häcka. Numera är den stationär i stora delar av Norrland och Svealand, och de senaste tio åren har det dykt upp häckande lappugglor i flera av de allra sydligaste länen.

Halland fick sin första misstänkta häckning 2015, och sedan dess har flera bekräftade häckningar ägt rum där. Rekordåret var 2020 när ett tiotal häckningar bekräftades i östra Halland mot gränsen till Småland. Anders Wirdheim och Göran Johansson från Halmstads ornitologiska förening har följt lappugglornas framfart i Halland. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem i Långhultamyrens naturreservat, ett par mil öster om Halmstad. Myren är en av de platser där lappugglor häckat de senaste åren.

Vi hör också ett smakprov ur fågelsånglektionen där Mats Ottosson guidar oss bland ugglornas rop. Hela lektionen går att hitta i podden Livet enligt Naturmorgon.

Och så följer vi med när en ärvd fågeläggsamling från slutet av 1940-talet gör sin sista resa. Här finns moraliska dilemman. Numera är det förbjudet att samla fågelägg och det kan kännas oanständigt att ha kvar samlingen, samtidigt bär den på minnen av en kär människa. My Kullberg ärvde sin pappas äggsamling och Mats Ottosson har träffat henne.

Vi tar också upp frågan om vad man ska göra med fina samlingar av pressade växter - herbarier.

I veckans kråkvinkel gläds Mikael Niemi åt att en holme i Torneälven efter hårt slit blev Pajalas bästa flyttfågellokal.

Och så fick vi ett mejl från Anna Céko i Malmö. Hon berättar att "lilla Stina har vaknat till liv och sitter och solar på balkongen". Anna undrar om hon kan göra något för att hjälpa Stina - som är en sjuprickig nyckelpiga. Vi frågar entomolog Moa Pettersson.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

Vad kan rädda Östersjöns gäddor? Vi sänder från en gäddfabrik vid Långsjön i Sörmland. Och letar meteoritspår i Siljan geopark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En ny studie från SLU visar att det går dåligt för Östersjöns gäddor. De minskar kraftigt framför allt i de södra och centrala delarna av Östersjön. Eftersom gäddan är en stationär fisk med många lokala populationer kan orsakerna variera. Hårt fiske, försvinnande livsmiljöer och hungriga gråsälar och skarvar är några.

Gäddan är en karismatisk rovfisk som är mycket viktig för hela ekosystemet. När den försvinner lämnar den fritt spelrum för bland annat spiggen, som äter upp alla små betare som ska hålla efter de fintrådiga algerna som kväver den viktiga blåstången. Dessutom äter spiggen gäddrommen.

Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar en av forskarna bakom studien, Jens Olsson, tillsammans med Sportfiskarnas Rickard Gustafsson, vid Långsjön i södra Sörmland. Långsjön är en av de våtmarker som restaurerats bland annat för gäddans skull, en så kallad gäddfabrik. Snart börjar fisken både från Mellsjön uppströms och havet nedströms att söka sig dit för att leka.

En annan ny studie visar att fiskeförbud snabbt leder till att bestånden återhämtar sig. Och hur stor roll spelar sälen och skarven?

Vi flyttar oss till en annan hotad fisk, vid en annan kust. Det handlar om kusttorsken på västkusten - en genetisk variant som man trott varit helt utfiskad. Men Simon Henriksson, forskare på Göteborgs universitet, har genom DNA-analyser sett att det faktiskt finns ung kustlevande torsk kvar.

För 377 miljoner år sedan landade en fem kilometer stor meteorit i det som nu är Dalarna. Spåren syns än i dag - i det som kallas Siljansringen och som nu blivit Siljan geopark. Naturmorgons reporter Thomas Öberg söker spår både efter ett urgammalt hav och metoritnedslaget tillsammans med geologen Johanna Granbom.

Det börjar våras på sina håll! Martin Eskilsson i Falkenberg såg inte mindre än fem vårtokiga spillkråkor häromdagen. Två honor såg ut att dansa i takt till någon form av lockrop från en hane. Vad handlar det här om? Vi ber Niklas Aronsson, fågelexpert på Birdlife Sverige förklara.

Och så fortsätter vi på hackspettstemat. I en fågelsånglektion från Mats Ottosson lär vi oss skillnad på hackspettarnas olika trumningar.

I veckans kråkvinkel undrar Karin Gyllenklev varför många fascineras så av utdöda dinosaurier - när det finns så många fantastiska livsformer här och nu.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Hur går det till när växter vetenskapligt samlas in för att torkas och pressas? Dessutom smakar vi på tall, blåbär, fjällkvanne och björk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samla växter för att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall följde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvik på en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.

Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnare som tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.

Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?

Gro Forsärla, 7 år, läste en bok om grodor och funderar på hur det egentligen går till när till när grodynglen blir av med sin svans. Vi ber grodexperten Claes Andrén svara.

På söndag sänds sista avsnittet av tv-serien Händelser vid vatten. En detalj som diskuterats är att pilgrimsfalken flyger overkligt långsamt. Stämmer det? Vi pratar med Lars Leksén på projektet Pilgrimsfalk Sverige.

På lavar kan det växa parasiter som snyltar på lavens resurser. Nu har 15 nya arter upptäckts i Sverige. Parasiterna ser ut som små svarta prickar varav en del skimrar i mörkgrönt. Men vad är de egentligen? Och hur farliga är de för laven de växer på? Vi ringer upp ekologen Ola Hammarström, som hittat några av de nya arterna.

Finns diagnosen väderöverkänslighet? Absolut, i alla fall enligt Jenny Berntson Djurvall som står för veckans kråkvinkel.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har fåglar ett tyst teckenspråk? Finns det verkligen vita blåbär? Och varför skattar vi människor vår egen form av liv högre än andras?

Det är några av de frågor från Naturmorgons lyssnare som experterna i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

Vår mejlkorg står också öppen för fler frågor. Hör av dig till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi letar natur i snöig stad i Norrbotten: Boden. Och vad händer med förslaget att skydda den fjällnära skogen - det som kallats Sveriges Amazonas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är många som går runt i stan och längtar efter naturen så här års. Men kanske är den närmare än vi tror! Morgonens fältreporter Anna Lidé tar sig an uppdraget att hitta naturen mitt i stan. I snö och kyla, i en subarktisk stad: Boden i Norrbotten. Till sin hjälp har hon arboristen Joel Dapic Öberg och ornitologen Mats Bergqvist.

Och så blickar vi västerut från Boden: mot fjällskogen. Här finns det hundra mil långa skogsbälte som kallats Sveriges Amazonas. För några år sedan föreslog den stora skogsutredningen att hela området skulle skyddas, både den del som klassas som fjällnära skog och den del som ligger strax nedanför gränsen. Men förslaget har sedan dess bantats kraftigt. Och i skogar som ligger just på den här gränsen pågår idag avverkning. Vi besöker en sådan skog i Härjedalen och pratar med Skogsstyrelsen, skogsbolag och biologer för att höra vad som händer med de fjällnära skogarna nu.

Eulalia feliciae - så heter en nyupptäckt havsborstmask. Vi pratar med maskentusiasten Felicia Ulltin som är den som inspirerat till namnet.

Och så stämmer vi av med Niklas Aronsson på Birdlife Sverige: Hur gick det i fågelräkningen Vinterfåglar inpå knuten förra helgen? Vi kollar lite extra hur det ser ut för fåglarna som räknas i stan.

I veckans kråkvinkel ställer sig Lisa Henkow frågan: Vilken art skulle jag sakna mest om den försvann? Inte helt lätt, visar det sig.

Programledare är Joacim Lindwall.

Om blåskrabba och vitfingrad brackvattenskrabba - två nykomlingar som riskerar att bli invasiva. Växterna martorn och ostronört har det tufft och får hjälp på traven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För snart tio år sedan hittades en vitfingrad brackvattenskrabba i vattnen utanför Oxelösund. Kommer krabban, som har sitt ursprung på den nordamerikanska östkusten, att sprida sig längs den svenska kusten? Och hur kommer den att påverka andra arter?

Det är några av de frågor som fältreporter Lena Näslund undersöker tillsammans med marinbiolog Björn Källström. De tillbringar morgonen på Göteborgs marinbiologiska laboratorium, där just den vitfingrade brackvattenskrabban finns i akvarium, tillsammans med blåskrabban och andra krabbarter som hittat till svenska vatten.

Det ska handla om främmande arter och vilka av dem som riskerar att bli invasiva, och om hur man lockar skolelever att vara med och hålla koll på de nya krabborna. Och går det att bli av med en invasiv art i havet när den väl etablerat sig?

Två arter som har det jobbigt är den taggiga martornen och den salta ostronörten. De tål inte när stränderna växer igen. Därför får de hjälp att dras upp från frö i Göteborgs botaniska trädgård. Vi följer med när plantorna åker spårvagn och buss till Rörö i Göteborgs skärgård för att planteras ut.

Hur kan man tjäna pengar på att ha ovanliga arter i skogen? Skogsstyrelsen skissar på en ny modell för detta. Vi pratar med Camilla Andersson, miljöstrateg på Skogsstyrelsen.

I helgen är det dags att räkna fåglar igen i evenemanget Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp Lars-Ture och Märit Lindholm som bor i Berghem väster om Jokkmokk. Vilka fåglar - och kanske andra djur - kan de hoppas få se under helgen?

Det sägs att vi fjärmat oss från naturen. Det dementeras å det bestämdaste i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur. Programledare är Mats Ottosson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns alltid nya frågor - och svar - om naturens mysterier. Vi viker hela programmet för lyssnarnas naturfrågor och de som svarar är Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson.

De sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att svara bland annat på hur myror kan överleva en tur i mikrovågsugnen, varför ekollonet fick trillingar och om det är vanligt med visslande skator. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Mats Ottosson.

Vad gör växterna i midvinterns Abisko? Vi sänder direkt från en brygga vid Torneträsk. Dessutom om en återställd skogsälv och massor av skogslämlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För ett halvår sedan var vår reporter Ingrid Engstedt Edfast i Abisko för att berätta om hur djur och växter klarar att leva i midnattssolens land. Nu är hon tillbaka på samma brygga vid Torneträsk, med den motsatta frågan: Hur klarar djur och växter vinterns påfrestningar och frånvaron av ljus?

Hittills har väldigt lite varit känt om växternas aktivitet under vintern, men det är nu föremål för ny forskning som leds av Ellen Dorrepaal, växtekolog vid Umeå universitet. Hon medverkar i programmet, tillsammans med Rebekka Gullvåg, doktorand i växtekologi vid Umeå universitet och Lo Fischer, föreståndare för naturum i Abisko.

Vi stannar kvar i fjällvärlden genom att ringa upp Martin Green på Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. I måndags kom en ny rapport om hur det går för Sveriges fåglar - och trenden ser faktiskt positiv ut för många av fjällfåglarna.

Hur bygger man natur? Det vet Anders Persson från Länsstyrelsen i Gävleborg. Vi följer med honom i arbetet med att återställa skogsälven Voxnan så som den såg ut och fungerade innan flottningens tid.

I somras hittade Clemens Ludvigsson massor av döda skogslämlar i Härjedalen. Varför var det så? Vi ber gnagarexperten Frauke Ecke förklara.

Allting har ett pris. Eller, hur funkar det här med prissättning i naturen? Lisa Henkow funderar i veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

Vilka konsekvenser får det om en art försvinner? Vår fältreporter träffar Alexandre Antonelli, expert på biologisk mångfald. Och så går vi på en riktigt giftig utställning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer när en art försvinner? Vilka konsekvenser får det för andra arter och kan det till och med påverka hur landskapet ser ut? Spelar det nån roll vilka arter som försvinner, om det är en mus eller en varg, och vad händer om arten människa försvinner? Professor Alexandre Antonelli söker svar i aktuell forskning, fältreporter är Lisa Henkow i direktsändning från Nordens Ark i Bohuslän.

Vi går på vernissage med vetenskapliga posters om giftiga djur! Bildläraren Johanna Gard, från Sturebyskolan i Enskede, har gett eleverna i årkurs nio uppdraget att göra posters med giftiga organismer. Och sådana finns i nästan alla djurgrupper. Gift kan användas som försvar eller för att skaffa mat. En del djur blir giftiga genom sin kost, som violsnäckan. Men den blåringade bläckfisken är giftig tack vare sina inneboende.

Vi pratar också med lyssnaren Anders Naréus i Rosvik i norrbotten som hittade massor av döda möss när han städade fågelholkarna. Hur har dom hamnat där, är det någons matförråd?

Årets licensjakt på varg inleddes i veckan. Var sjätte svensk varg ska skjutas. Hur påverkas de vargar som blir kvar? Vi frågar Mona HansErs, chef för viltanalysenheten på Naturvårdsverket och Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Veckans kråkvinkel ägnas faktiskt just kråkfåglar. Mats Ottosson berättar om skatorna på gården Lönnbacken i hans hemby som inte glömde en oförrätt. Och om kajan som kom och bad honom om hjälp, en händelse han aldrig glömmer. Och tänk om kajorna också minns.

Programledare är Joacim Lindwall.

Nattens fågelsång från en kanot på Vendelån, floran på fjället Gajsajte och en rikskänd sjöpung tar plats när Naturmorgon ser tillbaka på 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På årets sista dag återupplever vi några av 2022 års starkaste naturögonblick i Naturmorgon.

Vi möter den djupblå fjällgentianan uppe på det artrika fjället Gajsajte i Vindelfjällen, får reda på hur och varför asplöven darrar så mycket, studerar vitstjälksmöja i Ålands mellanskärgård, hälsar på hos övervintrande myggor i ett bergrum och försöker förstå hur svamparnas märkliga liv ter sig, där nere under jorden.

Mitt i sommaren fryser vi på Torne älv bland smålom, dvärgmås och tornseglare medan majnatten bjuder på soluppgång och näktergal under en kanottur längs Vendelån.

2022 var också året då citronfjärilen blev nationalfjäril, nyfiken blomfluga var årets trädgårdskryp och en sjöpung väckte ovanligt stor uppmärksamhet. Det var den som först kallades havsspya men sedan fick det officiella namnet filtsjöpung.

Vi får också höra vad ni som lyssnat tycker var den starkaste naturupplevelsen 2022. Att glömma sovsäcken på sin födelsedagsutflykt kan till exempel vara ett lyckokast.

Och hur gick det för gänget som skulle kryssa en fågel varannan dag under hela året? Det som kallas för birdstreak. Vi ringer upp dem för att höra om de klarat uppdraget.

I veckans kråkvinkel önskar sig Joacim Lindwall mer neandertalar-tänk, och mindre risktagande, inför det nya året.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En junimorgon i Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog, Tjeggelvas, och om hur Jielkká-Rijmagåbbå blev skyddad efter 45 års ideellt arbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är julafton och i vår julklappssäck ligger två riktigt fina skogar: Tjeggelvas och Jielkká-Rijmagåbbå.

Tjeggelvas är en sjö fem mil norr om Arjeplog i Norrbotten. På andra sidan sjön finns en gammal tallskog med samma namn. Och inte vilken tallskog som helst, utan enligt forskarna är det Skandinaviens bäst bevarade tallnaturskog. Vi får följa med Naturmorgons reporter Joacim Lindwall, skogsekologen Lars Östlund och jägmästarstudenten Elle Eriksson under en junimorgon, bland silverfuror och spår från människor som levt här under tusentals år.

Några mil åt nordost ligger det nybildade naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå. Jenny Berntson Djurvall vandrar bland skrovellav och doftticka och berättar ett stycke svensk naturvårdshistoria: Om hur bland andra Lars-Ture Lindholm, Apmut-Ivar Kuoljok, Sonja Kuoljok och Mats Karström arbetat i 45 års tid för att få skogen skyddad.

Så här på julafton ber vi paleontolog Lars Werdelin svara på frågan: Herdarna som vaktade sina får i Betlehem på julnatten - vad fanns det för vilda djur där på den tiden, och som de behövde vakta fåren ifrån?

Och vi har frågat lyssnarna om deras mesta juldjur. Ett självklart val för många är domherren. Vi ger oss ut och spanar efter den klassiska julkortsfågeln.

I veckans kråkvinkel sätter Tina-Marie Qwiberg ut gröt och ett litet glas julmust till tomten. Och försöker komma ihåg hur man gör för att lyssna efter di sma unda jordi.

Programledare är Mats Ottosson.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Experterna i Naturpanelen sammanträder i Medelhavshuset i Botaniska trädgården för att ge lyssnarna ett gäng tidiga julklappar: svar på frågor om natur.

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning bland annat på frågor om hur gråsuggorna hittar till de blöta badbyxorna, hur vissa djur gör för att se skarpt både under och över vatten och varför grankåda ibland får en blå färg.

Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturboksutgivning. Programledare är Joacim Lindwall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gammelskogar huggs ner, arter dör ut och hänsyn tas inte till naturens rättigheter. De stora frågorna märks tydligt i årets naturboksflod. Vi har läst - och diskuterar.

Men i årets skörd finns också artbestämningsböcker om hoppspindlar och stickmyggor, barnböcker om nattfjärilar och kaskeloter, och handböcker i allt från vandring till att börja krydda med vårbrodd. Dessutom nära porträtt av både korp och nötskrika.

Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson, Karin Gyllenklev och programledare Joacim Lindwall.

Varför producerar växter ämnen som gör oss beroende? Vi sänder från Uppsala Botaniska trädgård. Och kollar in Fjärdöns höga naturvärden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kaffe, tobak, chili och sockerrör. De fyra växterna står i centrum när vi koncentrerar oss på växter som tycks manipulera våra kroppar med sina molekyler. Hur kommer det sig att växter producerar beroendeframkallande ämnen som koffein och nikotin - vad är det för poäng för växten? Fältreporter Lisa Henkow har stämt träff med botanist Jesper Kårehed i tropiska växthuset i Uppsala Botaniska trädgård.

Och så tar vi oss ut till Fjärdön i Hamrångefjärden mellan Gävle och Söderhamn. En ö som haft stor betydelse för människor sedan järnåldern och vikingatiden. Då skyddades ön av stenkistor och en kastal, de senaste 30 åren har den skyddats av ett gäng människor som kämpat för att skogen på ön inte ska avverkas. Reporter Joacim Lindwall följer med till ön och får också se hur mycket som hänt på 30 år - från städad skog till naturskog.

Är det bra att mata fåglar? Det kan finnas gifter i fågelfrön, och kanske gynnas vissa arter mer, på bekostnad av andra. Vi ringer Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, för att diskutera frågan.

Klimatmötet i Egypten är nyss avslutat. Nästa vecka drar ett motsvarande möte igång i Montreal - om hur världen ska lösa hoten mot den biologiska mångfalden. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som ska åka dit och följa mötet.

I veckans kråkvinkel hisnar Helena Söderlundh över äventyrslystna upptäckare.

Programledare är Mats Ottosson.

För över 200 miljoner år sedan gick stora rovdinosaurier runt i Skåne. Forskarna berättar om upptäckten. I Jämtland berättar levermossorna om närheten till Atlanten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan för 200 miljoner år sedan fanns stora, köttätande dinosaurier i Skåne. Den överraskande upptäckten gjorde forskarna Grzegorz Niedzwiedzki och Martin Qvarnström från Uppsala universitet. De hittade fotspår av jättedinosaurier, till och med en hel käke. Jättedinosaurier som vandrade omkring, i Skåne, vid en tidpunkt då man hittills trott att det bara fanns småvuxna arter!

Hör Grzegorz och Martin berätta om fynden, tillsammans med professor Per Ahlberg. Fältreporter Lena Näslund sänder från Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala där några av de nya dinosauriefynden finns.

Även i västra Jämtland finns det fynd att göra, här och nu. Naturvårdsbiologen Fredrik Larsson har hittat många arter av levermossor, som gynnas av ett oceaniskt klimat. Är det så att det finns helt obeskrivna naturtyper här? Vi följer med Fredrik upp längs fjällkanterna, med ögonen fästa nere i marken.

Vi fortsätter upptäcktsresan - till Zagrosbergen i Iran. Där har botanisten hittat Stina Weststrand nya arter av dionysosvivor.

Och vem var det som skrattade mitt i natten? Ekologiprofessor Susanne Åkesson lyssnar på det som Anders och Elisabet i Årsta kallar "Unknown Laughing Object" för att reda ut vad det var.

En födelsedag kan inte firas för mycket! Tycker Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Professor Håkan Wallander gräver i myllret i myllan i Torna Hällestad i Skåne. Vi letar tunnelbanemyggor i Göteborg och hör en kråkvinkel av Mikael Niemi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett gram jord innehåller hundratals meter svamphyfer, miljarders bakterier, massor med encelliga djur, nematoder, kvalster, hoppstjärtar och mycket mer. Hur det ens är möjligt undersöker morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall tillsammans med Håkan Wallander, professor i mikrobiologisk ekologi vid Lunds universitet. De gräver sig ner i jordens mikrokosmos i Torna Hällestad i Skåne.

Och så får vi möta en speciell mygga - tunnelbanemyggan. Den blev omtalad för några år sedan när boende i västra Göteborg började klaga på att de blev myggbitna i sina lägenheter på nätterna, och även på vintern. Myggforskaren Anders Lindström kommer hem till reporter Nina Frogneborn där tunnelbanemyggorna trivs.

Går det att göra något på vintern för mer biologisk mångfald i trädgården? Ja, inte minst genom att göra inget alls, berättar Erik Hansson från projektet Rikare trädgård.

Det har varit en varm höst på många platser i landet. Biologen Pav Johnsson berättar hur det påverkar fåglar, insekter, fladdermöss och igelkottar.

Vi kollar in en särdeles snygg lav i Skuleskogen - blombägarlaven med sina knallröda fruktkroppar.

I veckans kråkvinkel tror författaren, och skogsägaren, Mikael Niemi på en skog utan kalhyggen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här i november är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor.

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om varför makrillarna simmade runt runt utanför Lilla Skårholmen, om hur det kom sig att skatorna hade ekox-party i Martins trädgård och var det var för vaniljsåsaktigt som dök upp i Lills odlingslåda.

Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på [email protected] eller kontakta oss på sociala medier.

Programledare är Joacim Lindwall.

Fiskbiologen Oliver Karlöf letar ovanliga matsvampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka. Från Sarek berättar Tor Tuorda om forskaren Axel Hamberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kantareller och Karl-Johan i all ära, men det finns fler godingar i svampskogen. Som sotvaxing, vårtig röksvamp och blomkålssvamp. Och vinterskivling, som går att hitta långt in i november! Tipsen kommer från Oliver Karlöf, författare till boken Ovanliga matsvampar. Den här morgonen letar han svampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka, tillsammans med fältreporter Lena Näslund.

Svampar behöver inte vara ätliga för att ge lyckokänslor. Det framgår med all önskvärd tydlighet under en utflykt i ett uppländskt naturreservat när de svampentusiastiska deltagarna träffar på igelkottsröksvamp. Och från Gotland hör vi svampexperten Helena Björnström som just nu inventerar kalkbarrskogar på länsstyrelsens uppdrag. I en av dessa skogar hittade hon nyligen en helt ny svampart för landet, en så kallad rödling med rosa skivor och midnattsblå hattovansida. I programmet berättar hon om hur den och andra svamparter kan användas som verktyg för att hitta de mest skyddsvärda skogarna.

Axel Hamberg kom till Sarek första gången 1895. Han var bland annat glaciolog och berggrundsgeolog och att forska i den här fjällmiljön var hans livsprojekt. Reporter Thomas Öberg möter naturfotografen Tor Tuorda vid en av Axel Hambergs forskarstugor, på 1 830 meters höjd i Sareks nationalpark. Tor berättar om hur hans morfar och andra bärare var de som försåg forskarna med mat, ved, byggmaterial och forskningsutrustning. Ett jobb som var både tungt och farligt.

I Sara Engströms potatiskällare hänger ballongliknande kokonger under hyllplanen. I dem finns massor av pyttesmå spindlar. Vi ber spindelexperten Lars Jonsson berätta vad som försiggår inne i ballongerna och vad det är för art.

Och veckans kråkvinkel handlar om ett av våra minst populära djur: brunråttan. Inte ens biologer intresserar sig för dem. De som kan mest om dessa gnagare är de som bekämpar dem.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar mossor i Norra Båsane i Dalsland och hänger med klimatforskare i Tjeggelvas. Och säger hej till höstens flockar av sidensvansar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så här års har löven ändrat färg, men där snön inte lagt sig lyser mossorna fortfarande gröna. Vi sänder från naturreservatet Norra Båsane i Dalsland - ett riktigt mecka för den mossintresserade. För hundra år sedan upptäckte lanthandlaren och amatörbiologen Sixten Bergström området och kallade det för "det förlovade bryologiska landet". Av landets dryga tusen mossarter finns över 300 här, allt från björnmossor och kammossor till rariteter som röd glansmossa, platt trollmossa och liten ärgmossa. 

Utrustad med pannlampa dyker fältreporter Jonatan Martinsson ner i reservatets rika mossflora. Till sin hjälp i mossdjungeln har han Mattias Lindholm, mossvän och naturvårdschef på Västkuststiftelsen. 

Hur reagerar en naturskog på klimatförändringar? Det forskas det på i Tjeggelvas naturreservat norr om Arjeplog. Vi följer med skogsekologen Lars Östlund och studenten Magda Fassl som borrar sig in i några av träden där för att få svar.

När det höstgråa sänker sig dyker de upp - sirrande, färgglada fåglar med tofsar på huvudet. Många! Vi tar Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, till hjälp för att lära känna sidensvansarna. Och i veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh tacksamt emot detta upplyftande hösttecken.

Vad är det för svarta fläckar på lönnlöven? Svampkännaren Patrik Björck förklarar - för det handlar om en slags svamp.

Och hur går det till när fågelungar ska lära sig att sjunga? David Wheatcroft från Stockholms universitet har tillsammans med kollegor studerat svartvita flugsnappare på flera håll i Europa och berättar om sina pinfärska forskningsresultat.

Programledare är Karin Gyllenklev.

En handfull vilda arter blev dagens tamdjur. Vad har de, och vi, vunnit på partnerskapet? Dessutom: en doftande, het och artrik svamputflykt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är få djur vi vill ha i sängen när vi sover, men vargens ättling hunden är välkommen! Hur gick det till? Och hur blev en asiatisk djungelhöna världens mest spridda fågel?

Med utgångspunkt i de vilda ursprungsarterna undersöker vi de ömsesidiga anpassningarna som vi och våra tamdjur och husdjur har gjort. Vem tog initiativ till samlivet? Och vilken betydelse har det haft för vår egen arts utveckling?

Fältreporter Lisa Henkow träffar etologiprofessor Per Jensen vid Linköpings Universitet som guidar genom samevolutionen bland djungelhöns, hundar, kor, katter, hästar och får.

De här arterna har vunnit på människans närvaro. Andra arter har det gått desto sämre för, vilket uppmärksammas i en ny säsong av radioserien Borta för alltid. Vi pratar med upphovsmannen Gustav Asplund.

Varje höst träffas landets mesta svampentusiaster någonstans i Sverige för att uppleva Mykologiveckan. Som rockfestival fast för svampnördar, som en deltagare uttrycker det. Mats Ottosson följer med på en svamputflykt där alla sinnen, även leksinnet, får festa loss.

För veckans höstligt rastlösa kråkvinkel står Joacim Lindwall.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi möter tigern i Indien. Och hör om arbetet för att rädda den spillra som finns kvar av vilda tigrar i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skogen fylls av hjortarnas varningsrop. En tiger är på gång. Pulsen stiger - ska vi få se världens största kattdjur?

Vi ägnar stor del av programmet åt tigern. Ett mäktigt rovdjur som i dag bara finns i en bråkdel av sitt ursprungliga utbredningsområde och räknas som starkt hotad. Tjuvjakt och att tigerns livsmiljöer har försvunnit är två viktiga anledningar till tigerns kraftiga nedgång.

I dag finns tre fjärdedelar av världens alla vilda tigrar i Indien. Det är också där ett projekt startade för snart 50 år sedan för att rädda tigern. Och där har faktiskt siffrorna vänt uppåt.

Vi får följa med reporter Lena Näslund på tigermöten i Indien och också höra om vad som görs för att få tigerstammen att växa. Och hur tänker man kring rovdjur i tätbefolkade Indien - jämfört med i Sverige? I programmet medverkar bland andra Ola Jennersten, naturfotograf, Bijew Sankhar och Vinod Ayam, tigerguider, Amit Sankhala, ekoturismentreprenör, Mikael Schneider, rovdjurshandläggare på Länsstyrelsen i Västerbotten, Louise Carlsson, tigeransvarig på Världsnaturfonden WWF och Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Veckans kråkvinkel är signerad Lisa Henkow och ägnas åt en växt som har stort inflytande här på jorden.

Programledare är Joacim Lindwall.

Vi letar sålljordstjärna på Klövberget i Tyresö. I Skuleskogens nationalpark används metalldetektor för att inventera långskägg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här morgonen finns vi på Klövberget i Tyresö utanför Stockholm. Här finns ovanliga lavar, som gulvit blekspik, och ännu ovanligare svampar. Röksvampen sålljordstjärna har bara hittats på två platser i hela landet, och Klövberget är en av dem. Dessutom kikar vi in i de vindlande grottgångarna som bildats under de stora stenblocken vid bergets bas. Här börjar fladdermössen göra sig hemmastadda inför vintern.

Morgonens fältreporter Karin Gyllenklev har sällskap av Jonas Hedlund och Martina Kiibus, naturguider på Tyresö naturskola, och vi får också höra biologen Raul Vicente.

I Skuleskogens nationalpark är en del träd draperade i långskägg, en lav som ser ut som glest julgransglitter och kan bli 10 meter lång och därmed är världens längsta. För snart 40 år sedan inventerades träden här, och vid de träd som hade långskägg grävdes en metallbricka ner. Nu återvänder forskarna, med metalldetektor i hand, för att se hur det har gått. Resultaten i den världsunika undersökningen visar på en 40-procentig minskning av den rödlistade laven.

Och så följer vi med på releaseparty. 2 000 grönfläckiga paddor som fötts upp på Nordens Ark i Bohuslän har släppts ut på Öland för att förstärka de små populationer som finns av den sårbara arten där.

Eva Allestedt hittade en svamp som ingen annan hittat i Sverige förut - och nu ska hon få namnge den. Vi pratar med henne och med svampexperten Aleks Tudzarovski om en bläcksvamp som ser ut att få ett veckat namn.

Och vart ska man gå i oktober för att se riktigt snygg, utmanande, sirlig och köttig konst? Till svampskogen förstås. Veckans kråkvinklare Maria Westerberg tar oss med till en höstsalong med titeln konstnärlig frihet.

Programledare är Mats Ottosson.

Hur ska Östersjöns grunda vikar må bättre? Vi sänder från Gräsö. Och söker ledtrådar i ett vargrevir på gränsen mellan Sverige och Norge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Östersjöns grunda vikar är viktiga som havets barnkammare. Men det är också där vi vill bada, åka båt, bygga bryggor och muddra. Tillsammans med övergödningen blir det ett hårt tryck på vikarna. Men i projektet Levande vikar ska forskare ta reda på allt från hur motorbåtstrafik påverkar vegetationen - och i förlängningen fiskföryngringen - till om aluminiumbehandling av bottnarna kan minska övergödning.

Morgonens fältreporter Lena Näslund följer med en av forskarna, Linda Kumblad från Stockholms universitet, till Östanfjärden på Gräsö i Upplands skärgård. Det är en av de fyra vikar där målet är göra allt som går för att förbättra vattenkvaliteten, och att göra en handbok där människor själva kan göra bra saker för "sin" vik.

Hur vet man att en det är en varg som ätit på en död älg? Och om det också är en varg som dödat den? Vi följer med vargforskarna Camilla Wikenros och Barbara Zimmermann på en detektivtur i ett vargrevir som ligger både i Sverige i Norge.

Så här på hösten är det rätt så tyst i skogen - men det knäpper! Det kan vara rödhaken, det kan vara gärdsmygen. Vi lär oss skillnaden mellan deras knäppanden i en ny fågelsånglektion.

Hur vanligt är det att en berguv tar ett så stort byte som en häger? Per Stanser undrar och Arne Hegemann från Skånes ornitologiska förening svarar.

Ibland får vi oväntat besök. Någon hade hälsat på hemma hos veckans kråkvinklare Ingrid Engstedt Edfast. Men vem var det?

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Aspen är både vanlig och viktig. Över tusen arter är knutna till den. Vi sänder från Långängarnas naturreservat utanför Sandviken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Norrlands ädellövträd - så brukar trädet asp ibland kallas.

Ett av Sveriges vanligaste lövträd, och ett av de viktigaste för den biologiska mångfalden. Inte minst i norra Sverige där det normalt sett inte växer ädellövträd som ek, bok eller lind. Över tusen andra arter är knutna till aspen.

Vi ägnar ett helt program åt aspen och sänder från Långängarnas naturreservat strax utanför Sandviken i Gästrikland, ett reservat som är känt för sina gamla och stora aspar. Här kan man till exempel se den ovanliga och vackra aspfjädermossan.

Förhoppningsvis kommer vi att få höra de gulnande löven darra i vinden och spillkråkan som flyger mellan olika håligheter i de gamla asparna.

Medverkar gör Lena Gustafsson, professor emeritus i naturvårdsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Lotta Delin, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Magnus Stenmark, entomolog från Gävle och fågelfotograferna Lennart och Lasse Pettersson. I programmet hörs också entomolog Bengt Ehnström, Tändsticksmuseets intendent Ann Johnsson och botanist Berit Berglund.

Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Jenny Berntson Djurvall.

Sjöpungen havsspya har hittats för första gången i Sverige. Vi skådar rovfågel vid Falsterbo och möter fältbiologen Elias Blad på Lövö utanför Mönsterås.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utanför Mönsterås i Småland letar morgonens fältreporter Lisa Henkow arter tillsammans med fältbiologen Elias Blad. Det blir en morgon om ungas naturengagemang, i 75-årsjublierande Fältbiologerna, och om fascinationen inför att möta nya arter. På en favoritplats för Elias - naturreservatet Lövö.

Den främmande arten havsspya har för första gången hittats i Sverige. Det är en kolonibildande sjöpung som brer ut sig i stora mattor. Vi pratar med Annette Hellberg från naturum Kosterhavet - det var hon som hittade den när hon var ute och snorklade.

Och så möter vi Monica Pedersen som tar ledigt en vecka varje september för att titta upp i himlen. Och inte vilken himmel som helst, utan den över Falsterbo, ett av Sveriges absolut bäst ställen för att titta på flyttfåglar i allmänhet och rovfåglar i synnerhet.

Vi pratar med Carl Johan Råberg som hittade en sopp. Inte en Karl Johan, utan en långt mer exklusiv och djävulsk sådan - en djävulssopp.

Vi reder också ut vad det var för konstig humleliknande insekt som Eva såg tidigare i somras.

I veckans kråkvinkel är Tina-Marie Qwiberg irriterad. Tills hon möter rödhakens blick.

Programledare är Mats Ottosson.

Kockholmen i norra Bohuslän bjuder på spännande geologiska formationer. Och vi möter Hans Karlsson som ägnat stor del av livet åt fjärilar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lördag den 10 september är det Geologins dag, något som uppmärksammas på många håll i landet. I Naturmorgon tillbringar vi den på Kockholmen, en karg och kuperad halvö på Rossö i norra Bohuslän. Tillsammans med geologen Tomas Eliasson gör fältreporter Jonatan Martinsson en vandring med blicken riktad nedåt mot marken och bakåt i tiden, och försöker reda ut vilka geologiska processer som ligger bakom Kockholmens sandstränder, klapperstensfält och diabasstråk. Dessutom spanar de utåt mot Kosterrännan i havet utanför ön, en förkastningsspricka med ett djup på 450 meter. Hur gick det till när den blev till?

Kanske får de också se den sällsynta ostronörten. Kockholmens steniga stränder är en av få platser i Sverige där den här rödlistade växten fortfarande går att hitta.

Och så besöker vi Hans Karlsson i hans fjärilsvänliga trädgård på Öland. Här finns 65 års entomologisk kunskap samlad. Och kärleken till fjärilarna har gått som en röd tråd genom livet - även under de år han var arbetslivsminister. Favoritfjärilen framför andra är sorgmanteln.

Så här års känns fågelsången redan avlägsen. Men för den som spetsar öronen finns ändå fågelläten att lyssna på! Det är dags för en ny fågelsånglektion där magister Ottosson tar oss till nya svårighetsnivåer - fåglarnas smackande och tjackande varningsläten.

Vi ringer upp Martha Julku som oroade sig för hur dvärgpapegojan Alba skulle klara sig när livskamraten dött. Nu spelar hon Fågelsångsnatten för Alba, som sjunger med och verkar nöjd!

Nu i september firar Rachel Carsons banbrytande bok Tyst vår 60 år. Men det fanns också en annan bok hon hade velat skriva, berättar Mats Ottosson i veckans kråkvinkel.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Med blommor och boplatser blev en grusplan i Växjö ett biparadis. I Sörmland spanar vi efter flyttfåglarna som är på väg söderut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår fältreporter Lena Näslund finns i ett av Sörmlands bästa områden för både rastande och sträckande fåglar - Marsäng söder om Nyköping. Det börjar i augusti med imponerande sträck av exempelvis trädpiplärkor och gulärlor. En bra morgon kan vassarna vara fulla av rastande rörsångare och sävsångare. I september skruvas det upp med mängder av rovfåglar. Det officiella rekordet är från 1 oktober 1988: då räknades 1 172 olika rovfåglar på himlen över strandängarna.

En som har följt Marsäng under många år är Janne Gustafsson. Han har sett stora förändringar både i områdets skötsel och fågelfaunan. Nuförtiden ses stäpphök årligen och både röd glada och brunglada har blivit återkommande. Nu i veckan sågs en pilgrimsfalk kalasa på en duva. Vi möter också Jan Karlsson från fågelföreningen Tärnan som under lördagen ordnar drop-in exkursion på ängarna.

Och så ska vi till Växjö, till det som för drygt tio år sedan var en grusplan där få insekter trivdes. I dag heter platsen Biparadiset och här har biologen och intiativtagaren Tobias Ivarsson nu hittat 81 arter vildbin, 23 arter rovsteklar, 8 arter guldsteklar, 41 arter dagfjärilar och 25 arter trollsländor. Det har blivit en plats där både insekter och människor trivs, förklarar Tobias Ivarsson och kommunekologen Sofia Karlsson-Käll.

Inte bara fåglar flyttar - fiskar också. En migrerande fisk som gjort sin återkomst till svenska vatten är den magnifika blåfenade tonfisken. Så här års är en bra tid att spana efter den i Skagerrak. Det har fiskskådaren Thomas Strid gjort. Vi pratar med honom för att höra hur det var att få sin största dröm uppfylld, och också med SLU- forskaren Andreas Sundelöf om de senaste rönen om tonfisken.

Och fjärilar - flyttar också! Vi berättar om den större dagsvärmaren som det just nu är läge efter att spana lite extra efter.

Medan människor styr och ställer står träden där - och bär. Hör Lisa Henkow i veckans kråkvinkel.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi upptäcker Ålands natur med innanhav, sjöar, odlingslandskap och över 6700 öar, från innerskärgård till ytterskärgård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Direktsändning från Getabergen på Åland och en båt, mitt i Östersjön. Åland består av drygt 6700 öar, vi går i land på en del av dem. Men förutom skärgård finns det en spännande geologi, berg, sjöar och skogar och ett innanhav!

Anki Johansson har jobbat som biologilärare på Åland och kan det mesta om Ålands natur. Hon har dessutom skrivit en bok om det åländska fågellivet. Hon och Carina Karlsson, poet och författare som skriver om Ålands natur, gästar programmet och berättar om "sitt" Åland för programledaren Joacim Lindwall.

Tillsammans med marinbiologen Tony Cederberg på Husö biologiska station rör vi oss med båt, från Ålands innerskärgård till ytterskärgården. Vi ser hur naturen förändras under resans gång och skakar tångruskor för att se vilka som bor där. Den västra delen av Ålands skärgård är en av de skärgårdar i Östersjön som är minst påverkad av mänsklig aktivitet. Här växer blåstången på hela sju meters djup och vi bekantar oss med bland annat rödsträfse, ålnate, hornsärv och ålgräs. Fältreporter är Karin Gyllenklev.

Hur skyddar man både asp och bäver i en nationalpark? Och hur påverkas de inhemska fiskarna av förrymda regnbågar i Storsjön?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi ger oss ut på bäverspaning i Färnebofjärdens nationalpark. Här syns många grova stubbar med märken efter mejlseltänder, och kanske får vi höra ett plask från en bäver som drämmer till vattenytan med sin platta svans.

Bävern utrotades ur den svenska naturen på 1800-talet. Men för precis hundra år sedan återintroducerades den och idag finns en livskraftig bäverstam i Sverige. Bävern skapar livsmiljöer för andra arter och är ett fascinerande djur, med sin superpäls och sina hyddbyggen. Men det kan också uppstå problem när bävern omdanar landskapet. Och hur resonerar man i en nationalpark där det både finns unika lövträdsmiljöer och hungriga bävrar med aptit på asp? Morgonens ciceroner är Karin Haulin, nationalparksguide och Ingemar Södergren, förvaltare på Länsstyrelsen, tillsammans med fältreporter Erik Kohlström.

Efter att tusentals regnbågar rymt från en fiskodling så har den inhemska fisken i Storsjön i Jämtland fått svår konkurrens både vad gäller lekplatser och föda. Länsstyrelsen försöker nu begränsa antalet regnbågar och uppmanar alla att fiska upp så många som möjligt - dessutom sätter de sitt hopp till glupska gäddor. Reporter Ingrid Engstedt Edfast har varit i Svenstavik i södra Storsjön.

Vattennäbbmus är vår största näbbmus och dessutom vårt enda giftiga däggdjur. Lyssnaren Tina Jonsson på Alnön har den här sommaren lagt märke till att detta lilla rovdjur fullkomligen älskar solrosfrön.

Fiskars ögon är inte kalla,  det är vår egen blick som saknar värme. Mats Ottosson försöker i veckans kråkvinkel förstå varför vi känner större empati för landlevande djur än de som lever på planeten "Vatten".

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Även på den människotätaste av vandringsleder kan man ha fina och nära naturupplevelser. Det gäller bara att vara uppmärksam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jämtlandstriangeln, vandringsleden i Jämtland som går från Storulvån via Sylarna och Blåhammaren åter till Storulvån, är 47 kilometer lång.

En procent är alltså 470 meter. Den modesta sträckan tänker vår fältreporter Ingrid Engstedt Edfast förflytta sig under sändningen på lördag. Men att skynda långsamt kan ha sin poäng, om man letar efter naturupplevelserna som andra riskerar att missa. Bland gästerna finns fjällbiologen Lisa Öberg som vet var man ska titta och vad man ska lyssna efter för att uppfatta det finstilta.

Även i Thomas Öbergs reportage om revirkarteraren Roger Book bjuds det på fjällnatur. Varje vår återvänder Roger till Ammarnäs i Västerbotten för att rita en karta över hur de sjungande småfåglarnas revir är placerade i ett visst terrängavsnitt. Ett sätt att upptäcka förändringar i naturen. På köpet lär man sig mycket om vad fåglarna menar när de låter.

En helt annat slags fågelupplevelse kan Liselotte Wiberg i Alberga i Sörmland berätta om. Tidigt i mars varje år dyker de upp, gråhägrarna som bor i en koloni alldeles utanför villatomten.

Vi hör också biexperten Göran Holmström reda ut varför ett litet bi sitter i en blomma och blåser något som ser ut som tuggummibubblor. Och så följer vi en fladdermus på en vig klättring uppför en trädstam till bohålets trygghet.

För veckans kråkvinkel står författaren Mikael Niemi och programledare är Karin Gyllenklev.

Urkalkstenen är grunden för exotisk natur på Munkö i Stockholms skärgård. Obebodd av människor men fetörtsblåvingen är på väg tillbaka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder hela programmet från en doldisö i Stockholms skärgård. Strax söder om Runmarö ligger Munkö, som trots att den är ganska liten innehåller mängder av spännande kulturhistoria, växter och insekter.

Det är urkalkstenen som bildades för 2 miljarder år sedan och varvats med vulkanaska som är grunden för det exotiska. Här finns till exempel en lav som inte hittats någon annanstans i världen.

Den praktfulla orkidén guckusko är överblommad, men med lite tur kan vi hitta skogsknipprot i blom. Skogskornet som växer här skulle kunna vara en rest sedan bronsåldern.

Idag har den obebodda ön en vild karaktär och idegransskogarna är mycket speciella. Längre bak i historien bedrevs slåtter här – förutom munkarnas kalkbrytning – och det pågår röjningsarbeten för att öppna upp den igen.

Munkö har varit en klassisk fjärilslokal - hit åkte entomologerna för att få se den ovanliga fetörtsblåvingen. Men i många år har den varit helt borta. 2019 gjordes ett fynd på ön och nu är den på väg tillbaka, bland annat med hjälp av uppfödning på djurparken Nordens ark. Fetörtsblåvingen har flugit färdigt för i år, men den praktfulla apollofjärilen flyger fortfarande.

Våra ciceroner är Anders Haglund, botanist, Julia Stigenberg, biolog på Länsstyrelsen i Stockholm och naturbevakare Ann-Sofi Andersson.

Programledare är Lena Näslund och reporter Helena Söderlundh.

Lyssnarfrågor om fåglar får svar av professor Susanne Åkesson. Vi lär oss också vad fåglarna säger när de inte sjunger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför fanns ett skatägg i hönshuset? Hur fort flyger en tornseglare? Är det bara fågelhanar som sjunger? Var sover talgoxungarnas föräldrar på natten?

Ja, Naturmorgons lyssnare upphör aldrig att förundras, och undra, över naturens mysterier. Och alldeles särskilt många frågor får vi om fåglar. Därför har vi lämnat över en stor hög med lyssnarfrågor om fåglar till ekologiprofessor och fågelexpert Susanne Åkesson. Vi har stämt träff med henne på södra Öland och hoppas på många spännande svar.

Dessutom får vi en inblick i fåglarnas småprat. För så här långt in i sommaren har fågelsången tystnat nästan helt. Men kvar finns lockläten, varningsläten, kontaktläten... Inte helt lätta att tyda eller para ihop med rätt art, men fågelkännaren Annika Rastén hjälper oss en bit på traven.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Biologer inventerar floran på fjället Gajsatje och skolbarn i Halland hoppas slippa invasiv fiskart på metkroken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vandring bland fjällviol, rosenrot och smörbollar på fjället Gajsatje. Fältreporter Jonatan Martinsson följer med biologerna Yasmine Kindlund och Isak Vahlström upp i Vindelfjällen väster om Ammarnäs. Varje sommar inventerar de floran på några utvalda fjälltoppar för att se om och hur den förändras över tid. Det är en del av ett miljöövervakningsprogram som länsstyrelsen i Västerbotten bedriver. 

Skolbarnen metar och hoppas slippa svartmunnad smörbult.Längs stora delar av vår kust finns numer den invasiva fiskarten svartmunnad smörbult. Än så länge är hallandskusten förskonad. Sportfiskarnas Hans Lindqwist lär ut skillnaden på de inhemska och de oönskade fiskarna. Reporter Jenny Berntson Djurvall. 

En annan somrig aktivitet är att spana efter sjöstjärnor. Marinbiolog Christin Appelqvist guidar oss bland arterna på bryggan utanför Tjärnö marina laboratorium. Reporter Helena Söderlundh. 

Har du sett att myror pyntar stacken med små bitar kåda? Lyssnaren Maggan Bylund undrar varför och vi frågar myrexperten Katja Bargum om syftet. 

Vilka ganska stora fladdermöss jagar över åkrarna redan innan mörkret faller? Det undrar Lovisa Lesse utanför Söderköping. Fladdermusexpert Marie Nedinge tror sig ha svaret.

Det går att sjunka uppåt! Lena Pettersson har lagt sig på rygg i en kohage på Öland för att se stjärnfall – i veckans kråkvinkel.

Programledare: Mats Ottosson.

Vad betyder Torneälvens natur för författarna Åsa Larsson och Mikael Niemi? Och vad betyder den för alla arter som lever i och runt den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På lördag sänder Naturmorgon från Torneälven, denna otyglade nationalälv som föds i Torne träsks djupa fjällvatten och tvärar österut mot finska gränsen som den sedan sällskapar med söderut till Bottenviken.

På sin väg har den sedan lång tid format landskapet och skapat livsmöjligheter. Det har blivit bygd. Namnfloran säger något om hur många det är som tillmäter den betydelse. Duortnoseatnu på samiska, Tornionjoki på finska, Tornionväylä på meänkieli och Torneälven (eller Torne älv) på svenska.

Historikern Curt Persson finns med oss för att berätta om hur älven är sammanflätad med områdets historia och natur. Han är själv bördig från Kurravaara, en av byarna längs älven. Om just Kurravaara klingar bekant kan det bero på att författaren Åsa Larsson (även hon med rötter i byn) har förlagt handlingen i flera av sina böcker dit. Hon är också med i sändningen för att berätta om hur älvens röst hörs i hennes böcker.

Längre nedströms, i Pajala, lever en annan författare: Mikael Niemi. I veckans kråkvinkel berättar han om sin älv.

Men älven är förstås inte en livgivare och inspirationskälla bara för författare och annat folk. En mängd andra arter som lever här är mer eller mindre hårt knutna till älven. Reporter Thomas Öberg och biologen Anders Lundkvist från Jukkasjärvi beger sig ut på det strömmande vattnet för att se vilka de stöter på. Bland torneälvsarterna finns förstås fiskar som lax, flodnejonöga och sik. Men också backsvalor, gröna flodtrollsländor och många andra. Ja vi får se vad vi stöter på när vi sänder från trakten av Jukkasjärvi, vid stranden av Torneälven.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Snillrika bobyggen hos storspiggen i Östersjön och fågelbon på land, och med ens behov av städning. Fältreportern upptäcker sörmländska skärgårdsöar, med vattenhåv och kikare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stendörren på Sörmlandskusten är en port mellan den inre skärgården och Östersjön och en känd segelled ända sedan 1200-talet. För femtio år sedan blev ett stort område både på fastland, vatten och skärgårdsöar naturreservat – i första hand för det rörliga friluftslivets skull. Här kan även båtlösa komma ut på några av sörmlands skärgårdsöar via hängbroar. Vår fältreporter Lena Näslund tittar närmare på Stendörrens naturreservat: både på naturvården på land och tillståndet under vattenytan. Tillsammans med Robin Pettersson från länsstyrelsen och Emily Envall på Stendörrens Naturum får vi både blicka ut över den här delen av skärgården mellan Nyköping och Trosa från det nya, höga fågeltornet och håva i strandkanten bland annat.

Det är väldigt svårt att få syn på ett storspiggbo ute i naturen. Men det finns massvis i våra sjöar och hav. Storspigghanarna bygger bon av fintrådiga alger som fogas samman med hjälp av ett lim som spiggen tillverkar inuti sin kropp. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev besöker spiggforskaren Bertil Borg på Stockholms universitet för att höra mer om fiskars bobygge och kika närmare på spiggbon.

Det finns massor av fantastiska och fascinerande bobyggen i naturen, och vi kikar in i fågelbosamlingen på Naturhistoriska riksmuséet för en inblick i fåglarnas avancerade byggtekniker.

Om man har ett bo uppstår också ett behov av att städa. Vi ringer upp en lyssnare som bevittnat städande sädesärlor och hör expert om detta.

Programledare är Joacim Lindwall.

Hur påverkas djur och växter när det inte blir nattmörker? Vi hör också reportage om hur vilda lokala växter i trädgården bidrar med värdväxter för fjärilar och andra insekter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast är i midnattssolens land i Abisko i Laponia och söker reda ut hur livet påverkas när solen inte går ner tillsammans med forskare från Abisko naturvetenskapliga station.

Utställningen Varannan vild vill inspirera till mer biologisk mångfald i trädgårdarna. Reporter Lena Pettersson har träffat Lena Ansebo, trädgårdshistoriker och trädgårdsutvecklare och Jakob Sandberg biolog på Fredriksdal museer och trädgårdar

Vi berättar om Artdatabankens rapport om dagfjärilar. Miljöanalytiker Mikael Svensson på Artdatabanken berättar varför dagfjärilsfaunan utarmas, och vad som skulle krävas för att hindra utdöenden.

Vi ringer upp veterinär Gustav Averhed på SVA och frågar varför de vill att vi ska skicka dem döda grodor som vi hittar, och hur skicka en död groda på posten?

Esmeralda har så störiga koltrastar runt husknuten, just nu blir vi galna av deras läten berättar hon. Vi tar hjälp av fågelexperten Annika Rastén för att reda ut vad som pågår.

Programledare är Karin Gyllenklev.

Läget är akut för den sydliga kärrsnäppan. Nu ska den räddas. Vi kollar också vilken pollinatör som hör till vilken blomma i midsommarbuketten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På midsommardagens morgon gör vi en pollinatörssafari från skog till åker i Röbäck utanför Umeå. Vem är det egentligen som pollinerar blommorna vi lägger under kudden på midsommarnatten? Vilka är de vanligaste vilda pollinatörerna och vad kan vi göra för att hjälpa dem? Fältreporter Maria Viklands har med sig Natuschka Lee, forskare vid Umeå universitet, och Malin Karlsson, biolog på Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Och så tar vi tubkikaren med till strandängarna i Beijershamn på Öland för att spana på den ovanliga vadaren sydlig kärrsnäppa. Den har haft det tufft länge och nu har läget blivit akut. Nu dras ett projekt igång för att rädda kvar den som häckfågel i Sverige.

En grästuva? Nä, en myrstack! Och där är en till..och en till. Lyssnaren Anders Gunnarsson hittade en hel drös med myrstackar inom bara några kvadratmeter. Mestadels byggda av gräs av myror som påminner om röd skogsmyra, men som är på tok för små. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm reder ut vad det är för sorts myra och tipsar om hur man ska gå tillväga om man vill börja myrspana i sommar.

I veckans kråkvinkel tipsar Joacim Lindwall om riktiga guldkorn i Semestersverige. Visste du att Nordeuropas största slemsvampsamling finns i Göteborg?

Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi besöker ett torp där fågeltrivseln maxas och en slalombacke där lupinerna ska rotas ut. Och så är vi nyfikna på arten nyfiken blomfluga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nära Åkulla bokskogar i Halland har Lars Hellsborn ett torp där han på olika sätt har försökt maximera fåglarnas trivsel, bland annat genom att sätta upp otaliga holkar. För vår fältreporter Lena Näslund kommer Lars bland annat att berätta om allt som hunnit förändras under de mer än femtio år han följt fågellivet i och kring trädgården. Anna Stenström från Naturskyddsföreningen i Varberg är också med vid torpet för att prata om ängar och pollinatörer.

Om ängens växter är allmänt älskade så är vår relation till blomsterlupinen desto mer kluven. Denna vackra men invasiva art bekämpas nu hårt, bland annat i Fränsta i Medelpad där privatpersoner, myndigheter och den regionala botaniska föreningen gått samman för att gräva, rycka och slå med lie. Reporter Ingrid Engstedt Edfast följde med för att få veta hur och varför.

Apropå blommor så firas De vilda blommornas dag nu på söndag med mängder av guidade utflykter runt om i landet. Joacim Lindwall har träffat den eminenta Berit Berglund, Naturmorgons egen drottning av vilda blommor, och fått sig till livs ett botaniskt kvartssamtal.

Från trädgårdar och vilda blommor är steget inte långt till blomflugor, dessa älskvärda pollinatörer som ofta härmar getingar med sin gulsvartrandiga teckning. En art med ett särskilt älskvärt namn är nyfiken blomfluga. Entomologen Linda Strand förklarar varför den heter så och varför mångfaldsprojektet Rikare trädgård just korat den till årets trädgårdskryp 2022.

I veckans kråkvinkel påminner Lisa Henkow om att naturen utanför Naturmorgon verkligen inte alltid är så rik och myllrande som den är under sändningstid.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Handfast naturvård blottar sanden och ger plats åt hårginst, hotade fjärilar och vilda bin i naturreservatet Vessinge sandhedar i södra Halland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Strax utanför Veinge i södra Halland ligger naturreservatet Vessinge sandhedar. Här blommar just nu landskapsblomman hårginst i knalligt gult. En växt som uppskattas av många, inte minst flera rödlistade ginstfjärilar.

Området är ovanligt artrikt. Det beror dels på den varma sanden som insekter gräver sina bon i, dels på den handfasta naturvården som numera bedrivs här. Till exempel bränns hedarna varje vår och ger en nystart åt blommande örter och också svartbrända ytor som ger varma mikroklimat. Numera läggs energin på att blotta sanden i stället för att binda den.

Hela programmet sänds från Vessinge sandhedar. Lena Alness, Moa Pettersson och Kent Lindqvist från Länsstyrelsen i Halland medverkar, liksom biologen Krister Larsson.

Programledare är Mats Ottosson och reporter Lisa Henkow.

Både människa och natur ska få plats i Blekinge skärgård. Utanför Sundsvall letar vi efter en chokladbakelse till svamp - bombmurklan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Blekinge skärgård möts natur och kultur på betade strandängar och i blomstrande hagmarker. Här finns världsarv och hällristning, och lövskogar och ekhagsmarker hittar hela vägen ner till havet.

Under namnet Blekinge arkipelag är skärgården numera ett biosfärområde. Det innebär att här testas nya metoder för att både bruka och bevara naturen.

Morgonens fältreporter Lena Pettersson träffar Urban Emanuelsson, professor emeritus vid SLU och boende i skärgården, och Maria Strand, naturförvaltare vid Länsstyrelsen i Blekinge. Tillsammans med Mattias Holmquist, koordinator för biosfärområdet, besöker vi också en musselodling som ger lokala arbetstillfällen och minskar både klimatutsläpp och övergödning.

Och så ska vi ut i en skog väster om Sundsvall för att söka efter det som beskrivits som en bakelse, kokosnöt eller häxkittel - den mytomspunna bombmurklan. Angelica Hägglund från Härnösand längtar efter att äntligen få se svampen i verkligheten.

Vårsolen lockar fram de värmeälskande ormarna. På Öland möter vi vår minst sedda och minst kända orm - hasselsnoken.

Och så reder vi i några mysterier: Hur kommer det sig att en skrattmås ruvat och kläckt fram tre skärfläckeägg? Och vad var det för märklig varelse, med långt spröt i pannan, som Elin mötte vid stranden i Bohuslän?

I veckans kråkvinkel låter Helena Söderlundh de kortaste orden få den största platsen.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Morgonens fältreporter söker efter ögonknäppare bland Söderåsens raviner och där gullvivorna blommar trivs den sällsynta gullvivefjärilen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gullvivefjärilen flyger när gullvivorna blommar, men blir en allt sällsyntare syn. Men i Idhults naturreservat i Östergötland finns den kvar och länsstyrelsens Marcelle Johansson och Torbjörn Blixt jobbar tillsammans med markägaren Urban Eriksson för att fjärilen fortsätta finnas där.

Söderåsen i Skåne är en av Sveriges 30 nationalparker. Här finns vidsträckta bokskogar, djupa raviner och en hel del ovanliga insektsarter. Tillsammans med naturvägledarna Hanna Lundkvist och Kajsa Hansson vandrar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson i det dramatiska landskapet för att titta närmare på några av de många arter som finns där. Kanske kan de få närkontakt med någon av områdets rariteter som röd ögonknäppare, gropig blombagge eller tapetserarspindeln. 

Hur låter det under jord? Konstnären Jenny Sunesson är aktuell med en ljudinstallation i naturreservatet Florarna. Med hjälp av kontaktmikrofoner har hon spelat in ljud vi människor inte kan höra på egen hand, myror som rör sig i marken och spinnarelarver som sänder ut telefonlika signaler.

I veckans Kråkvinkel tar programledare Mats Ottosson ett helhetsgrepp på den biologiska mångfalden och levererar en innehållsförteckning som myllrar av liv.

Ur den biologiska mångfalden  väljer Mats Ottosson två knarriga och knastriga röster från det öppna landskapet i en ny fågelsånglektion. Det handlar om buskskvätta och stenskvätta.

Programledare är Karin Gyllenklev.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

De fem arenorna

Osaby

Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.

Ammarnäs

Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.

Nittälvsdalen

I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.

Vendelån

Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.

Getterön

Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.

Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.

Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.

De fem arenorna

Osaby

Programmets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson – och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.

Ammarnäs

Den nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.

Nittälvsdalen

I barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.

Vendelån

Reportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.

Getterön

Västligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.

Naturmorgons fågelsånglektioner
Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.

Fågelsångsquiz
Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

Biologen Emil Viktor Nilsson återskapar blomsterängen hemma hos sig. Och Ulla och Staffan Livbom matar rådjur norr om Luleå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tio års tid har biologen Emil Viktor Nilsson arbetat hårt med att återskapa blommande ängs- och hagmarker där han bor, Rävbacken söder om Uppsala. Gran och tall har tagits bort, och nu samarbetar mular och liar på torrbacken. Växtart efter växtart återvänder - och med dem insekterna.

Morgonens fältreporter Lena Näslund hälsar på, och hoppas på gullvivor, svartpälsbi och att den väna kattfoten börjat blomma.

Vi fortsätter på "hemma hos"-temat. Thomas Öberg besöker Ulla och Staffan Livbom i Sundom norr om Luleå. De umgås med rådjur ungefär som andra gör med omgivningens fåglar - genom att vintermata dem. Som mest har de haft över 30 rådjur samtidigt i trädgården.

Och så får vi svar på flera frågor om badande djur: Om det är vanligt att se säl mitt i Stockholm, varför kråkorna badar i en myrstack och hur det kom sig att en fladdermus var ute på simtur.

I veckans kråkvinkel berättar Joacim Lindwall om det perfekta utflyktsfikat.

Programledare är Mats Ottosson.

Gotländska Filehajdar är en hotspot för den rödlistade nipsippan. Vi gör som Gävleborna - kollar på mörtleken i Verkmyraån.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hällmarkerna i Filehajdar på Gotland färgas blålila när Europas största förekomst av den rödlistade nipsippan blommar i början av maj. Kalkhällarna som sett likadana ut sedan istiden är en kärv livsmiljö där små tallar och enar draperas av den sällsynta ringlaven. I källorna i närheten finns blodkula - en cyanobakterie som bildar kuddlika kolonier. Kanske hittar morgonens fältreporter Lisa Henkow och Länsstyrelsens Magnus Martinsson också rosettheppian, en lav som troddes vara utdöd i Sverige, men finns här!

Området är också ett av dem där det bryts kalk. Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet, ger en inblick i den långdragna konflikten mellan kalkbrytning och unik natur.

Och så tar vi del av ett sant folknöje - vi skådar lekande mört i Verkmyraån norr om Gävle. En gång om året går nämligen Gävleborna man ur huse för att titta på de tusentals silverglänsande karpfiskarna.

Vi reder ut flera mysterier som Naturmorgons lyssnare hört av sig om: vad är det för flygfä som sjuksköterskan Lina möter i sitt jobb på akuten, vad var det för fågel med rejäla klor och näbb som flög rakt in i vardagsrummet hemma hos Mohammed i Borås, och var i allsin dar kom den ensamma tjädertuppen ifrån som nu spelar för fullt på ett kalhygge i Västergötland, undrar Elisabeth.

I veckans kråkvinkel längtar Mats Ottosson efter att bli accepterad av naturen. Att sova ute är en bra bit på väg.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

När isarna varken bär eller brister tar vår fältreporter svävare till yttersta skärgården. Och i söder letar vi nio sorters sippor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kallas förfallstid, när isarna i Bottenviken varken bär eller brister. Men med hjälp av svävare ska fältreporter Thomas Öberg ta sig ända ut i Luleås yttre skärgård. När han och skärgårdsbon och biologen Jan-Axel Sundin kryper ur tältet på lördag morgon hoppas vi på gråsäl, vikaresäl, gäss, havsörnar och sjungande vårfåglar.

Och apropå vår så räcker det inte med en ynka sippa för Ing-Marie Frösemo och Björn Johansson i Kalmar. De vill ha nio olika sorters blommande sippor på samma dag – då är våren fullbordad. Reporter Lisa Henkow följde med på deras årliga sipp-safari i Östra Småland och fick se grönsippa och vitsippa i Nybrotrakten, blåsippa, gulsippa, svavelsippa, mosippa, fältsippa och backsippa i vacker blom på Öland. Får de också se den sällsynta tovsippan i utslaget skick, ja det är frågan.

Vi tar också tag i lyssnarfrågor om pyttekryp som myllrar i varmbänken och märkliga benvita bollar på havsstranden.

I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson fått förtroendet att hålla ett tal till våren.

Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Konstfärdiga kiselalger är ett vårtecken vid morgonens sändningsplats Erstaviken. Och i Östergötlands skogar har den biologiska mångfalden kartlagts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tussilago och bofink är vårtecken som knappast går att missa. Men vad händer i havet under våren? Jo, en fullständig explosion av växtplankton. Dinoflagellater tar sig fram i vattnet med små svansar och kiselalgerna med sina konstverk till skal blommar. Fältreporter Karin Gyllenklev sänder från en strand vid Erstaviken i Stockholm tillsammans med växtplanktonexperterna Helena Höglander och Elinor Andrén. Dessutom letar vi större vårtecken som trådslick och östersjösallat, tillsammans med marinbiologen Ellen Schagerström.

Och så träffar vi biologerna bakom en ny studie som visar hur artmångfalden kan skilja sig åt i olika typer av skogar. Mångfalden mäts i måttenheten vedlevande skalbaggar och en avgörande faktor är hur stor andel döda träd det finns. Rebecca Petersen, Nicklas Jansson och Karl-Olof Bergman resonerar kring hur arternas behov ska kunna uppfyllas - även i brukade skogar.

Elin Gawell fick syn på ett rådjur - och en räv - i trädgården. Rådjuret körde ganska bryskt iväg räven. Vad var det som pågick? Vi ringer en expert för att få svar.

Och så har Sverige fått sin första globala geopark - Platåbergens geopark i Västergötland. Koordinatorn Anna Bergengren berättar vad det innebär.

En inställd vandring är också en vandring. Författaren Mikael Niemi ger sig ut på fantasivandring veckans kråkvinkel.

Programledare är Joacim Lindwall.

Småtärnan får hjälp av fågelskådare i Skälderviken i Skåne och den blottade sanden i motorbanan ger bibaggen rätt livsmiljö utanför Gävle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Småtärnan är minstingen bland måsfåglarna, arten blir inte större en stare.  På Sandön i Skälderviken i nordvästra Skåne har en grupp fågelskådare bestämt sig för att locka tillbaka småtärnan som häckfågel. Lars Forsén, Tommy Strandek och Mats Andersson från Kullabygdens ornitologiska förening har ägnat fyra år åt att återskapa sandiga miljöer där småtärnan ska trivas. Morgonens fältreporter Jonatan Martinsson träffar dem alla tre och spanar efter småtärnan som förhoppningsvis hunnit hit från vinterkvarteren i västra Afrika. 

Bibaggen är en oljebagge som parasiterar på bin, närmare bestämt på vårsidenbiet som lägger sina ägg i sand. Skalbaggarna nosar rätt på vårsidenbinas barnkammare och parar sig ovanför dessa, sedan tar bina ner skalbaggslarverna av misstag.
Vi följer med reporter Joacim Lindwall och entomologen Magnus Stenmark till en motorbana utanför Gävle där vårsidenbiet och bibaggen trivs.

Småkrypsexperterna Moa Petterson och Monica Sunhede tar sig an varsin lyssnarfråga, och så hör vi om framröstningen av en nationalfjäril: kandidaterna presenteras av Mikael Skalstad.

I veckans kråkvinkel provar Jenny Berntson Djurvall stubbsittning.

Programledare är Mats Ottosson.

Ingela Carlström håller koll på hotade växter i Vetlanda. Vi möter Mats Rosenberg, kommunbiologen som återställt Oset och Tysslingen till ett naturligare liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under fjolårslöv - och snö! - tittar vårblommorna fram. Morgonens fältreporter letar gullpudra, blåsippor och vårfryle i byn Eckerda strax utanför Vetlanda tillsammans med floraväktaren Ingela Carlström. Alldeles särskilt har vi ögonen öppna för lungrot - som är en växt som Ingela floraväktar. Vi tar också reda på vad det innebär att vara floraväktare.

Vi möter också naturvårdaren Mats Rosenberg, som ägnat stor del av sitt yrkesliv åt att göra igenvuxna områden runt Örebro till riktiga naturpärlor. Nu, när han drabbats av en svår sjukdom, är det vardagliga naturumgänget viktigare för honom än någonsin.

Sofie Malmström mötte en simmande havsborstmask och såg massor av "sandkorvar" på Koön norr om Göteborg. Hur hänger det där ihop? Vi ber marinbiolog Christin Appelqvist att förklara.

Och så en ny fågelsånglektion för att kunna skilja på två riktiga skönsångare: koltrast och dubbeltrast.

I veckans kråkvinkel gläds Lisa Henkow över sina nygamla grannar: fiskmåsarna som samlar sig för en ny häckning. Oavsett krig och kriser.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från ett dike norr om Mönsterås där gäddorna leker. Vi möter mannen som spelat in alla fåglar i Västerbotten - nästan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fältreporter Lisa Henkow finns vid ett dike norr om Mönsterås bland lekande gäddor. Här undersöker forskarna Petter Tibblin och Hanna Berggren från Linnéuniversitetet gäddorna, och hur det går för deras lek utmed kusten. Den stora mängden fisk lockar även till sig havsörnar och glador, och har vi riktig tur kan vi få se en utter!

Och så möter vi Lars Edenius som samlar på fågelläten. Han har gett sig själv utmaningen att spela in alla Västerbottens häckande fåglar - och han är nästan i mål.

Vi fortsätter att frossa i fåglars läten. När vi frågade er lyssnare vilka fågelläten ni tycker mest om fick vi en enorm respons. Vi får lyssna till några av era favoriter under morgonen.

Vad gjorde kopparödlorna under Eva Bisells säng? Vi ber kräldjursexperten Claes Andrén förklara hur de kommit in och berätta om det är vanligt att de övervintrar i hus.

Vi ringer upp Stina Nyström på WWF för att höra om en ny undersökning om valarnas rörelsemönster. De rör sig tusentals mil varje år längs så kallade blå korridorer - där hoten blivit allt fler mot valarna.

Och valen har faktiskt en huvudroll även i veckans kråkvinkel av Maria Westerberg.

Programledare är Joacim Lindwall.

På en höjd i brandområdet i Hälsingland spanar vi efter järv. Vi besöker en småländsk skog med höga naturvärden som ändå riskerar avverkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Järven är vårt största mårddjur. Sedan den fridlystes 1969 har den sakta återhämtat sig, och har nu börjat visa sig i skogslandet ända ner till Värmland och Gävleborg.

Vår fältreporter Joacim Lindwall spanar denna morgon efter det brunlurviga rovdjuret tillsammans med biologen Petter Hillborg. De skidar på höga åsar och kryper in i ett gömsle. Platsen är det stora område som brann sommaren 2018 i Ljusdals kommun i Hälsingland.

Vi besöker också en barrskog i Småland med höga naturvärden. Skogsekolog Steve Daurer och Jan Brenander från Oskarshamnsbygdens fågelklubb inventerar skogen och vill skydda den från avverkning. Men länsstyrelsen har begränsade resurser för att bilda naturreservat, och i Kalmar län prioriteras just nu den spillra som finns av ädellövskog.

Silje Rustad brukar rida när det är mörkt ute. I pannlampans sken har hon sett något svampliknande på trädstammarna. “Svampen” ser nästan ut att lysa. Men vad är det för något? Det vet Göran Thor på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Solen glittrar på vattenytan och två gräsänder är fullt upptagna med att föröka sig. Det är en lyssnare som har fångat detta på film och i och med det passar vi på att berätta om gräsändernas skruvade parning. De är en av få fågelarter som faktiskt har penis.

Och vi får en färsk fågelsånglektion! Den kan tyckas enkel för det handlar bara om en art - staren. Men den låter som minst 30 andra fågelarter ... och som en räv.

I veckans kråkvinkel möter vi en bästis som är alldeles för snäll: naturen.

Programledare är Karin Gyllenklev.

I byn Puoltsa hoppar älgar in i hästhagarna. Vi möter kanadagäss i Kalmar och lär oss vilka dagfjärilar som är först ut på våren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fjällkantens älgar vandrar långa sträckor. På sommaren håller många till i fjällbjörkskog och videsnår. Under vintern vandrar de ner till tallskogarna för att beta tallbarr. Stora mängder älg kan man se längs de vägar som går in mot fjällkanten. Det gäller särskilt hemma hos renägaren Matti Blind-Berg i fjällbyn Puoltsa, mellan Kiruna och Nikkaluokta i Lappland, där ibland upp till 50-talet älgar kan hoppa in i hästhagarna med islandshästar för att äta av deras hö.

Fältreporter Thomas Öberg möter Matti Blind-Berg och älgarna. I programmet medverkar också Fredrik Stenbacka, fältkoordinator i SLU:s stora forskningsprojekt om älgar. Han är här för att märka och följa älgarna vid fjällranden. Hur vandrar de och varför? Vad söker de under sina vandringar? Hur klarar älgen klimatförändringar?

I en park i Kalmar möter vi kanadagåsen. Fågelskådare Gigi Sahlstrand berättar om hur den kom till Sverige och hur man bäst skiljer den från vitkindad gås.

Soliga marsdagar har lockat fram vårens första dagfjärilar på många håll. Biolog Helena Lager guidar oss till vilka de tidigaste fjärilarna är.

Förra året märkte Anna-Lena Persson att det inte bara var dahlior i hennes övervintrade krukor. Utan bin också - tapetserarbin! Nu undrar hon hur hon ska ge den nya generationen en bra start på livet, i år. Vi ringer upp ekolog Maj Rundlöf för att få svar.

Och så är det SM i stubbsittning i helgen! Vi ringer upp Bosse Rosén för att höra vad det egentligen handlar om.

När nyhetsflödet blir för tungt att bära vänder sig veckans kråkvinklare Maria Westerberg till naturen - inte för lugnet, utan för en annan sorts nyheter.

Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Åke Pettersson, en av Närkes verkliga fågelprofiler, guidar bland morgonens fåglar vid sjön Kvismaren. Och vi tar en skidtur i nationalparken Muddus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi sänder från den klassiska fågelsjön Kvismaren utanför Örebro. Där hänger fältreporter Lena Näslund tillsammans med en man som belönats för sitt envisa arbete med att hålla koll på upp- och nedgångar i fågelvärlden: Åke Pettersson. I 43 år har han inventerat Rysjön som är en del av Kvismaren. Lite extra fokus blir det på en efterlängtad vårfågel, tofsvipan. Vi ska också få höra mer om den osannolika kopplingen mellan Kvismaren och artisten och ordkonstnären Povel Ramel.

Vi får också följa med reporter Ingela Östlund på en skidtur in i lappländska Muddus snöiga vintervärld.

Trandans har många hört talas om, men nötväckedans är en betydligt ovanligare syn. En lyssnare i Göteborg har lyckats fånga sådan på film. Fågelkännaren Niklas Aronsson hjälper oss bena ut vad det är som pågår.

Och så berättar Göran Holmström varför just citronbin är så särskilt älskvärda.

I veckans kråkvinkel undrar Lisa Henkow vem som kommer att leva längst här på jorden - människan eller hästkoräkan.

Programledare är Mats Ottosson.

Vi letar tidiga vårtecken och jätteträd med Biologiska sällskapet i Oskarshamn. Och möter gråsäl och knubbsäl vid Måkläppen i Skåne.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jätteträd, sällsynta växter och vårens ankomst, det är sånt som Biologiska sällskapet i Oskarshamn håller reda på! Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar sällskapets Åke Rühling och Christer Ek vid Fallbo Gård i Oskarshamn och tittar på jätteträd, oskarshamnsbjörnbär, och hur trädens blomning går, kanske har någon svalört hunnit slå ut? Dessutom hör vi om ädelmyntan, ett doftande återfynd av en myntasort som troddes vara utdöd.

Lyssnaren Fredrik har en trädgård full med gäddor. Det hela hänger ihop med det stora antal havsörnar som besöker en åker intill. Men det är fler involverade i dramat. Ekologiprofessor Susanne Åkesson upplyser oss om havsörnarnas matvanor och liv.

Ugglorna visslar, drillar och hoar. Men vem låter hur? Mats Ottosson ger oss en fågelsånglektion om ugglornas läten.

Vid den föränderliga sandreveln trivs gråsälar och knubbsälar. Hjalmar Dahm tar oss till en plats som bara tillåter människor tre månader om året. Måkläppen - Sveriges sydvästligaste utpost. Här finns säl året runt!

Även i år blir det en fågelsångsnatt! Under åtta timmars direktsändning den 21 maj följer vi hur fåglarna vaknar på fem olika platser i Sverige. Vad är nytt för i år? Och vilka orosmoment finns det inför denna fågelsångfest? Naturmorgons producent Helena Söderlundh berättar.

"Biologisk mångfald" är ett begrepp som används frekvent. Känns det inte lite slitet? I veckans kråkvinkel påminner Mats Ottosson om hur mycket sprudlande liv som faktiskt ryms under etiketten "biologisk mångfald".

Programledare är Karin Gyllenklev.