ARKIV: Vetenskapsradions veckomagasin

Upsalite är materialet som forskare i Uppsala lyckades framställa av en slump och nu börjar det användas i smink. Hör också om vilka insikter medicinsk forskning kan få från pytonormars anatomi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det svenska supermaterialet Upsalite som togs fram för att förbättra läkemedel blir nu också en viktig ingrediens i ett puder som börjar säljas av ett svenskt sminkmärke. De små kornen påminner om tvättsvampar. De är fulla med porer, som är bra på att suga upp fukt och fett i ansiktet.

Vi har också besökt en konferens om hur anpassningar i naturen kan förbättra medicinsk forskning och vård. Eller vad sägs om att kunna öka hjärtvolymen utan att behöva träna? Pytonormarna vet hur.

I programmet hör du också om fynden från det sjunkna 1400-talsskeppet Gribshunden, koraller som har fått problem med sitt sexliv och den senaste utvecklingen i Arktis i klimatförändringarnas spår.

Programledare: Björn Gunér

Den blåfenade tonfisken är tillbaka på västkusten. Vi följer med forskarna ut när de fångar och märker bjässarna för att förstå mer om dem. Och så hör vi att Östersjön äntligen är på väg att hämta sig från övergödningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den blåfenade tonfisken har sedan några år tillbaka återvänt till Skagerrack. Men fortfarande vet man inte varför den en gång försvann för runt 60 år sedan. För att få svar på det pågår det nu ett forskningsprojekt längs västkusten där ett 20-tal tonfiskar ska märkas med elektroniska sändare för att ge oss en bättre bild av hur de beter sig. Och samtidigt visar nya beräkningar från Stockholms universitet att övergödningen av Östersjön är på väg att minska. Och apropå viktiga näringsämnen så kommer nu ny teknik för att ta tillvara kväve vid våra reningsverk så att den kan användas i jordbruket. Djurturismens mörka baksidor, bränderna i Amazonas, svedjebruk i Sverige och genetiska skillnader mellan sill och strömming hör vi också om. Och så undrar vi varför forskarna vill studera hur våra gener skulle kunna tänkas påverka om vi vill ha sex med personer av vårt eget kön.

Programledare: Lena Nordlund.

Drönare blir allt viktigare som redskap för att studera havet och förändringar av dess växt- och djurliv. De skarpa flygbilderna kan visa hur ålgräset, fiskarnas barnkammare, minskat på västkusten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ett projekt har nu ett forskarteam kartlagt utbredningen av de ekologiskt så viktiga ålgräsängarna vid den bohuslänska kusten med hjälp av flygande drönare. I veckomagasinet hör vi också om hur framstegen i kampen mot malaria stannat av, hur genkniven CRISPR snart kan användas för att ställa sjukdomsdiagnoser ungefär som ett graviditetstest, och om debatten kring ett planerat center för försök på stora djur i Uppsala. Vi möter exalterade marinarkeologer ska dyka vid vraket Gribshunden utanför Blekinge, vi hör om hur ryska forskares kontakter med utländska kolleger begränsas, och så hälsar vi på där forskare bedriver plågsamma trädförsök för att se vilka träd som kan klara av framtidens klimat. Och så går vi på en märkvärdig konstutställning om människans roll på jorden.
Programledare Lena Nordlund.

Han är egentligen ornitolog, men i kampen mot bråkiga kråkor i Paris visar Frédéric Jiguet att några dygn i finkan kan göra fåglarna snälla, i stället för att skjuta dem. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker också Amsterdam, där Rembrandts "Nattvakten" nu ska restaureras i flera år, inför publik, och vi hör om de kemiska analyserna av mästarens arbete med färgerna. Hundar har genom årtusenden som människans bästa vän utvecklat muskler kring ögonen för att vi människor ska tycka de ser gulliga ut. Turkiet har tagit emot över tre miljoner turkiska flyktingar och många behöver läkarvård, något som har lösts genom att de av flyktingarna som är läkare fått en snabbkurs i turkisk sjukvård. Vi hör om hur en framtida månbas ska kunna byggas utan att byggmaterial fraktas dit, och vad den sommarpratande meteorologiprofessorn tycker om klimatforskningens situation i USA.

Programledare Lena Nordlund.

50 år efter den första månlandningen så förbereder sig den europeiska rymdmyndigheten ESA att hjälpa NASA med nästa besök. Vi är på plats och ser hur det ska gå till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet hör vi också om studien om ifall klipp vid förlossning kan minska risken för bristningar, och hur metoderna att locka deltagare ifrågasätts. Läkemedel mot Parkinson äts upp av tarmbakterier, och ny forskning visar hur det kanske kan förhindras. Vi besöker konferensen om hur mycket plast som finns i haven och hur det ska hanteras, och möter en av årets sommarpratare som fascineras av insekternas hemliga värld. Fartyg som transporterar kemikalier släpper ut en del av dem när de rensar tankarna, och i Danmark ska konserter på Tivoli förbli högljudda för besökarna, men inte för grannarna, med hjälp av ny teknik.

Programledare: Lena Nordlund.

Ett kassettband med 90-talspop som nyligen spolades upp på en strand går utmärkt att spela upp efter lite lagning. Ett tecken på hur all plast som hamnar i våra hav inte bryts ner, och som nu är del av en utställning i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet granskar vi också det vetenskapliga underlaget när barn, som fått narkolepsi för lång tid efter vaccinsprutan, nekas ersättning. Surfplattor och annan digital teknik blir nu obligatorisk för barnen i förskolan, och digital teknik installeras också i en åker utanför Uppsala. De tusentals skolbarnen som hjälpte forskare fotografera nyckelpigor var god hjälp för app-utvecklare, och nu kan vi alla hjälpa fågelforskare att spana på sillgrisslornas beteende.

Konstverk som tar en stund att tolka aktiverar fler delar av hjärnan, visar den forskning som nobelpristagaren Eric Kandel ägnar sig åt nu vid snart 90 års ålder. Vi var med när han framträdde tillsammans med konstnären Jeff Koons.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ryktesspridning försvårar insatserna mot ebola i Demokratiska republiken Kongo och vad som får oss att tro på rykten hör vi också om i Veckomagasinet. Nya framsteg inom artificiell intelligens nås när en dator vinner över människor i ett så kallat förstapersonskjutarspel. Vi besöker den oansenliga men viktiga stugan i värmlandsskogen där kärnvapenprov i fjärran länder nu spårats i femtio år, och vi uppmärksammar också jubileet för när Einsteins relativitetsteori kunde bevisas. Dessutom tar vi en tur till sjöss med den unika vätgaskatamaranen som besöker Stockholm.
Programledare Lena Nordlund.

Ny forskning tyder på att havens klimatzoner håller på att förskjutas när vattnet blir varmare. Och på ett besök i Kosterhavets nationalpark får vi se och höra hur våra svenska vatten påverkas genom att nya arter etablerar sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Tjärnö marina forskningsstation intill Kosterhavet studeras också i laboratorium hur växter och djurs samspel påverkas av klimatförändringarna. I programmet hör vi även om oro för den akademiska friheten i Ungern, och inför EU-valet frågar vi svenska parlamentariker hur de vill påverka unionens forskningspolitik om de blir valda, och om hur de ser på EU:s regler som jämställer den nya genredigeringstekniken CRISPR med GMO. Vi besöker klimatdemonstrationen i Stockholm där forskare finns på plats för att svara på frågor, och så hör vi om hur urfolkens kunskaper om naturen kan bidra i arbetet mot artutrotning.
Programledare: Lena Nordlund.

Varför stiger havsnivån när isen i Antarktis smälter men inte när den i Arktis gör det? Är det varma eller kalla hav som tar upp mest koldioxid? Och översvämningsskydd för sjukhuset eller solceller på fabriken - vad är bäst klimatanpassning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi får svaren på Klimatfestivalen på Stockholms Universitet. I veckomagasinet hör vi också om himlakroppen som liknar både en snögubbe och en pannkaka, och om vad den säger om hur planeter bildas. Pojkbandskändisar ska förmå unga kvinnor i Kina att inte röka, trots att det statliga tobaksbolaget som är världens största producent riktar in sig på just dem. Vi hör om nya fynd av små dinosaurier som fyller viktiga kunskapsluckor och åker till Norge och det första labbet kring vätgasdrift för fartyg. Vi är också i Bangladesh och får veta mer om det genförändrade gyllene riset och så funderar vi på varför vi tar av kläderna i en viss ordning i omklädningsrummet.

Programledare: Lena Nordlund

Forskare som arbetar med att förbättra eller ersätta djurförsök har svårt att få statliga bidrag till sin forskning. Och i de etiska nämnder, som ska godkänna alla djurförsök i Sverige, verkar det inte alltid bli så mycket etiska diskussioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet hör vi också om den hittills största rapporten om hot mot världens djur och växter, som räknar till en miljon hotade arter, och om de kanske underskattade problemen som väntar den som ska sluta ta antidepressiv medicin. Vi besöker Kenya, landet som är både en fossilfri förebild och en blivande oljespruta, och om Sverige, som har dålig koll på hur mycket vatten som används till olika ändamål, vilket kan ställa till det i torkan. Och så undrar vi hur 70-talets vilda barhuvade hockey kunde ge färre hjärnskador än dagens hjälmskyddade sport?

En 160 000 år gammal käke från en släkting till oss moderna människor, en denisovamänniska, har hittats i en grotta i Tibet. Fyndet kan säga mer om hur de såg ut, och visar att de var tuffa nog att överleva i en väldigt karg och syrefattig miljö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är första gången som spår av denisovamänniskor hittats utanför den grotta i södra Sibirien som gett dem deras namn, något som professor Svante Pääbo vid Max Planckinstitutet i Leipzig i Tyskland har väntat på. Han tror att de kan ha fört vidare förmågan att klara den syrefattiga luften på höga höjder, för liksom neandertalarna lever denisovanerna fortfarande vidare i vårt nutida DNA.
I veckomagasinet hör vi också om utmaningar med de nya malariavaccin som nu testas i Afrika och om hur risodlare i Bangladesh har gått över till att odla krabbor när klimatförändringar försaltat risodlingarna. Vi hör hur ett nytt supermaterial kan skörda vatten ur ökenluft, om det stora mötet i Paris där hotade arter ska kartläggas globalt, och om hur vågor och vindar ökat i världens oceaner. Och så söker vi svar på vilken sorts paus som egentligen gör störst nytta.
Programledare: Lena Nordlund.

Kommunekologen Anna Tauson i Lilla Edet har inte råd att köpa in underlag om var hotade arter kan finnas i kommunen. Nu är hon rädd att sällsynta djur och växter ska försvinna när deras livsmiljöer exploateras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Landets kommuner måste nu betala en avgift för att få tillgång till skyddsklassad information om var det finns känsliga djur- och växtarter. Det har Artdatabanken beslutat efter minskade anslag. Men flera kommuner har inte råd att betala avgiften, vilket kan få tragiska konsekvenser för den biologiska mångfalden, menar kommunekolog Anna Tauson i Lilla Edet.

I veckomagasinet hör vi också om att allt fler barn överlever cancer, men att många får dålig hjälp med de komplikationer som kan drabba dem senare i livet. Vi hör om hur det egentligen går till att göra en brandriskprognos, och om det näringsrika genmodifierade "gyllene riset" som snart kan börja odlas i Bangladesh och som ska förhindra att barn blir blinda.

AGA-fyren, Hasselbladkameran och tunna mensskydd är exempel på svenska uppfinningar som lyfts fram i en ny programserie. Och så hör vi hur långt tekniken att skapa syntetiskt tal baserat på avläst hjärnaktivitet kommit på vägen mot att hjälpa människor som förlorat talet efter sjukdom.

Programledare: Lena Nordlund.

Ylva Axelsson fick gipsa armen som 63-åring. I samband med det upptäcktes att hon var benskör. Varannan kvinna över 50 år kommer att drabbas av benskörhet. Men forskning visar att det går att minska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det handlar om att göra bentäthetsmätning på alla som kommer in till ortopeden och är över 50 år, berättar forskaren Kristian Axelsson, läkare i ortopedi, Skaraborgs sjukhus, Skövde.

För män handlar det om att var fjärde man över 50 år drabbats av benskörhet, osteoporos.

Det är inte givet att orsaken till själva frakturen är själv fallet, utan kan vara att personen är benskör. Läkemedelshandling som stärker skelettet kan göra att risken för frakturer minskar med upp till 50 procent.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör du också att mycket forskning som kommer att behövas för att kunna bygga upp den gotiska katedralen Notre Dame i Paris. I Sverige är det tredje året i rad som stora delar av landet drabbas av torka. Och du hör också om att ute i Östersjön finns tusentals alfåglar, som Sverige har ett särskilt ansvar för. 

Funderar du på varför vi agerar som vi gör i vardagliga situationer så kan du höra om en ny bok i ämnet.

Programledare Lena Nordlund. Producent Annika Östman.

I veckan kom nyheten om att skuggan av ett svart hål för första gången fångats på bild. Vi var med när bilden avtäcktes för forskare och intresserade. "Bland det viktigaste under mina 70 år som astronom" säger Bengt Gustafsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hältor och förslitningar i benen hör till de vanligaste skadorna hos tävlingshästar. Nu jobbar forskare vid Chalmers med att försöka minska skadorna, genom att studera hur hästar vid pågående Göteborg Horse Show rör sig över hindren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Nu när hästen närmar sig kan vi se på datorskärmen vilken hastighet hästen rör sig i mot, över och efter hindret, säger Magnus Karlsteen, forskare vid Chalmers tekniska högskola och projektledare på vid Riksidrottsuniversitetet i Göteborg. Med hjälp av ett specialutrustat hinder studerar han och kollegorna sedan flera år hästarnas språng i detalj, för att få en uppfattning om de krafter som verkar på hästens ben och kropp, när den tar sig an ett hinder på runt 160 cm.
I veckomagasinet hör vi också om de svåra förhållandena för forskare i Venezuela, om nya fynd av metan på Mars som ger hopp om att hitta spår av liv, om varför vi bör minnas galna kosjukan och om grodan Romeo som nu mött sin Julia och därmed kanske kan föra deras hotade art vidare. Dessutom om nedskärningar inom Artdatabanken, om forskning på svenska skyddsrum och gasmasker, och om att pollenåret 2019 ser ut att bli ett av de svåraste på länge för landets allergiker.
Programledare Lena Nordlund.

Världens minsta art av björnar, malajbjörnarna, härmar ansiktsuttryck på ett sätt som bara setts hos människor och gorillor. Men på forskningscentret där den nya studien är gjord kämpar biologen Wong Siew Te för björnarnas överlevnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tjuvjakt och skogsskövling är de stora hoten mot den lilla malajbjörnen, den som i en ny studie visar sig kunna härma andra björnars ansiktsuttryck, inklusive leenden.

Björnungar fångas för att hållas som spektakeldjur i bur och vuxna djur skjuts för att ätas, samtidigt som timmeravverkning krymper björnarnas skogar. Vi besöker centret där Wong Siew Te tar emot fångade och utsatta malajbjörnar med målet att sätta ut dem i naturen igen.

I veckomagasinet hör vi också om hur våra matval bidrar till klimatskadlig skogsavverkning i tropikerna, och om hur många arter vi kan låta gå förlorade innan vi själva riskerar att försvinna.

Vi tittar på en ny studie som jämför cancerrisken med vin med den för cigaretter, och hör om den lovande behandlingen mot Alzheimer som fick läggas ner i brist på resultat. Dessutom om hopp om miljövänligare kylskåp och om vad 230 miljoner år gammal förstenad avföring kan säga om vad dinosaurierna åt. 

Programledare Lena Nordlund.

Nu spelas SM-finalen i bandy åter utomhus efter försök att flytta in den inomhus. Traditionerna väger tungt i sporten som från början var mest för överklassen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SM-finalen i bandy har spelats varje år sedan 1907 och är Sveriges äldsta årligt återkommande idrottsevenemang.

Nu är finalen tillbaka på utomhusplanen Studenternas IP i Uppsala eftersom det visade sig att publiken svek när bandyn flyttade inomhus. Bandy är sporten som slits mellan dem som vill utveckla den i inomhushallar och nostalgikerna som vill se på bandy ute, gärna med bandyportfölj, som det alltid har varit.

Det skriver idrottshistorikern Torbjörn Andersson i sin nya bok "Den döende bandyn?". Bandynostalgin är lite som att vi fortfarande vill äta surströmming en gång om året, även om vi annars föredrar pizza, säger han. 

I veckomagasinet hör vi också om svenska MSBs arbete under flera år för att hjälpa till att förebygga skadeverkningar av väderkatastrofer i Mocambique, om en ny elektronisk t-tröja som kan varna för dåliga arbetsställningar och förebygga skador, om hur vi kan odla mer fisk utan att skada miljön, och om vad som krävs för att vi ska ställa bilen och ta bussen.

Dessutom om varför universiteten flyger mest av alla myndigheter, och så är vi med när hundar med platt nos inventeras för att se hur raserna kan få mindre problem med andningen. 

Programledare Lena Nordlund.

Barn som föds för tidigt eller med sjukdomar behöver särskild övervakning av viktiga kroppsfunktioner. Idag kräver detta uppkoppling med sladdar mot apparaterna, men nu är trådlös teknik på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Var tionde nyfödd i Sverige behöver vårdas på neonatalavdelning den första tiden, och de flesta av dem behöver övervakning av hjärta och andning.

En av dem är lille Milton som vi besöker på sjukhuset i Uppsala. Han har flera sladdar till olika apparater kopplade till sig, något som gör det lite krångligt när föräldrar och personal ska flytta eller pyssla om honom.

I tidskriften Science beskrivs nu trådlös teknik som kan göra sladdarna överflödiga, och som kan finnas på plats inom tre år.

I veckomagasinet hör vi också från Stockholm där en av över 2 000 klimatdemonstrationer världen över hålls denna dag, och från Antarktis där svenska forskare undersöker den så kallade Domedagsglaciären.

Vi får veta vilket svenskt träd som är viktigast för andra arter, och hör om hur narkolepsipatienter med särskild förmåga att drömma klardrömmar kan hjälpa forskare att förstå drömmar mer allmänt.

Och så möter vi Svante Pääbo, genetikern som forskar om likheter och skillnader mellan oss och neandertalare, och är med när EU:s hälsokommissionär hör sig för om vad svenskar tycker är de viktigaste hälsofrågorna för EU.

Programledare är Lena Nordlund.

De äldsta kända mänskliga bosättningarna på den amerikanska kontinenten finns i södra Chile, trots teorierna om en invandring via Alaska. Nu söker svenska forskare efter ännu äldre spår på havets botten, eftersom det var där kusten gick tidigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De har tidigare hittat spår efter människor ute i Hanöbukten på Skånes östkust, där det var för runt 10 000 år sedan var torra land då mycket vatten var bundet i ismassorna. Nu reser geologen Svante Björck och arkeologiforskaren Björn Nilsson till Eldslandet och tar med sig sin metodik med ekolod, undervattensdykningar och dna-teknik.
I Veckomagasinet hör vi också om de enorma medicinska framstegen kring barn med medfödda hjärtfel, som leder till vissa utmaningar för hjärtsjukvården när barnen blivit vuxna. Vi hör om hur smärta kan mätas genom blodprov, om små morrhår av tenn som kan dyka upp på kretskort och kortsluta vital elektronik, om eventuella risker med ungas mobilanvändning och om det nya fallet där en hiv-smittad man blivit friskförklarad efter en benmärgstransplantation mot cancer. Och så hälsar vi på forskarna som vill göra förpackningar där mjölk och medicin håller sig fräsch längre, tack vare en smart ventil.

Programledare Lena Nordlund.

"Lev livet utan förkylning" - så marknadsförs en sprej som ska skydda. Men företagets vd medger nu att budskapet är tillspetsat och att man inte ska tro att sprejen kan ge ett liv helt utan förkylningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inte heller chefen för apoteket i Uppsala som vi besöker tror att det går att leva helt utan förkylningar, men hon menar att det går att minska symptomen och försöka förebygga. Vår medicinreporter går på djupet med vad man kan vänta sig av munspray mot förkylningar, och vad som skiljer en medicinteknisk produkt, som denna spray, från läkemedel.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malaria kan bekämpas genom att impregnera näten inte bara med insektsgift utan också med malariamedicin. Regeringens förslag på nytt system mot forskningsfusk, forskning kring hur svenska jordbrukare kan byta kött mot vegetariskt i produktionen, om hur vårt jordklot blir grönare, och om en hotande torskkollaps i Östersjön hör vi också om i veckomagasinet. Och så besöker vi gruvan i Stockholms skärgård som haft en viktig roll i det periodiska systemet som nu fyller 150 år, och som nu föreslås bli museum.

Fjärilar som flyttar i miljontal, tvärs över den australiska kontinenten, tar hjälp av Vintergatan för att hitta rätt enligt ny forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bogongfjärilarna skulle i så fall vara det första kända djuret som använder Vintergatan som en riktig kompass, för att identifiera väderstreck, säger Eric Warrant, australienfödd biolog verksam i Lund, som Lena Nordlund följt med på forskningsresa till Australien.

Och ljus är även effektivt för att fånga in fjärilarna, men det är inte lätt, för som många andra insekter verkar de minska i antal.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om den vetenskaplige rådgivare som Donald Trump till slut tillsatt, och om hur han ser på klimatförändringarna.

Vi hör om en privatfinansierad israelisk rymdsond till månen, om hur kultur kan minska risken för demens, och om 1177-läckan. Dessutom: vad dödade dinosaurier först, meteoriten eller vulkanutbrotten?

Programledare Lena Nordlund

"Det är inte ljudet som är grunden utan matte och takter" säger en av hiphopens stora pionjärer Grandmaster Flash om scratching. Vi möter en svensk mästare och en doktor på ämnet för att förstå vad han menar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Grandmaster Flash är en av årets polarpristagare och när han förklarar vad det var inom hiphopen som han var pionjär med för runt 40 år sedan så pratar han om matematik och teorier. Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, som skrev sin avhandling om just scratching för några år sedan, hjälper oss förstå vad det innebär, och Alexander Danielsson, flerfaldig SM-mästare i scratching visar hur det går till. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur européernas ankomst till Amerika, genom att orsaka massdöd bland urbefolkningen, även påverkade klimatet globalt, om flyktingbarnen i Australien som påminner om de apatiska flyktingbarnen i Sverige, och om ifrågasatta experiment på labradorhundar i Göteborg.

En liten kapsel som reagerar i magen så att ett litet spjut med läkemedel avlossas in i magsäcksväggen. Det presenteras i veckan av bland andra svenska forskare som prövat det med insulin i djurförsök. Kan det smarta pillret göra livet lättare för diabetiker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Theodor Jildecrona fyller snart 14 år och har haft diabetes sedan han var sju år. Han har alltid sin väska med sig, med två insulinsprutor i. Det nya pillret låter effektivt, och som en bra lösning i fall man inte vill hålla på och göra i ordning en spruta med nålar och hålla på, säger Theodor Jildecrona. Per-Ola Carlsson som är diabetesläkare och professor i medicinsk cellbiologi tycker att tekniken är väldigt spännande, men att det behövs mycket mer forskning, till exempel om hur snabbt insulinet tas upp och verkar när det ges direkt i magsäcken.

Försöket i Finland där 2 000 arbetslösa fått pröva så kallad basinkomst hör vi också om i Vetenskapsradions Veckomagasin, och så om en ny avancerad handprotes med känseI. Dessutom om smältande glaciärer i Himalaya, hur rådgivning kan minska upprepade aborter och om utvecklingen av en helt ny oljegröda.

Programledare Lena Nordlund

Hon tröttnade på att skriva arga brev om hala trottoarer och började istället forska mot halkan. Nu har hon självkörande sopsaltarmaskiner och bättre saltblandningar på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Viveca Wallqvist på forskningsintitutet RISE var ju själv ytkemist, så hon bestämde sig för att jobba med att bekämpa halkan som kostar samhället bortåt 25 miljarder om året. Nyligen presenterade hon en studie om vilka skosulor som ger bäst grepp på vintern. Vi hälsar på. I veckomagasinet hör vi också om genen som både får oss att sova mer när vi är sjuka och förstärker oss i kampen mot infektionen. Vi ser rymdeposet Aniara på bio tillsammans med forskaren som gett filmteamet råd om fysiken i historien, och så hör vi om vad fossil avföring kan visa om dinosauriers smak på benmärg. Dessutom om den nya utredningen kring lärosätenas pengatilldelning och styrning, och om hur danska sanddyner har flyttats av vinden genom årtusenden. Och om varför 400 präster har ett möte om artificiell intelligens.

Fåglar ser inte som vi. De ser en extra färg, ultraviolett, vilket ger en helt annan bild av ett lövverk och en tredimensionell effekt som hindrar dem från att krocka med grenar och blad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet hör vi om forskarna som lyckats skapa en bild av hur fåglarnas bättre färgseende uppfattar nyanser som vi inte ser. Plötsligt framträder en skillnad mellan lövens under- och översida.

I Veckomagasinet går vi också ut i snön och använder våra egna ögon för att leta efter fåglar, nu när den stora årliga fågelräkningen inleds.

Uppmuntrande resultat inom malariabekämpningen får vi också höra om, liksom om nedstängningen av amerikanska myndigheter som påverkar klimatforskning även hos oss. Och så möter vi vår nya forskningsminister.

Programledare är Lena Nordlund.

De allra flesta har någon gång ljugit eller undanhållit information för en läkare eller sköterska visar en stor amerikansk enkätundersökning. Det här ökar risken att folk felbehandlas och drabbas av farliga biverkningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna vill inte berätta om sitt bruk av droger och "personliga kvinnosaker". En annan skäms för att berätta att hon röker. En tredje person som vår hälsokorrespondent frågar skulle aldrig ljuga, ens om psykiska problem, för hur skulle man då få hjälp?

Av de 4 500 personer som tillfrågats i enkäten så har de allra flesta någon gång ljugit för vårdpersonal, för att slippa känna sig dömd, uppläxad eller generad.

I Veckomagasinet hör vi också om ny avancerad dna-analys som kanske kan leda till att en av två mordmisstänkta tvillingbröder kan fällas. Och tänder från neandertalbarn kan visa vilken årstid de är födda och hur länge de ammade, och så får vi veta att Saturnus ringar är betydligt yngre än själva planeten.

Programledare: Lena Nordlund.

Fem år efter att världens första barn från en transplanterad livmoder föddes vid Sahlgrenska i Göteborg, så är det nu dags igen, och nu med robotkirurgi som gör donationen lindrigare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan rapporterades det om världens första graviditet i en livmoder som opererats med robotassisterad kirurgi, vid samma sjukhus och av samma forskarlag.

I veckomagasinet hör vi också om framtidens forskningsisbrytare, om en granskning som visar mängder av tveksamheter i skapandet av världens första genförändrade bebisar, och om vetenskapen i Tintin-böckerna, både viktig och i huvudsak riktig hör vi när seriefiguren fyller 90 år.

Programledare är Lena Nordlund.

Ett specialprogram med några nedslag i Vetenskapsradions P4-program: Kossornas planet. Vi tar tåget till Italien. Varför blir de så gamla i Cilento? Om vad vi kan lära av en värmekatastrof i Chicago, och en översvämningskatastrof i Skåne. Och lite litterär turism i Elena Ferrantes fotspår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vansklig landning på den röda planeten var en av årets spännande vetenskapshändelser och vi hälsade på hos NASA inför det hela. Stora ismassor på Mars, pensioneringen av urkilogrammet och en virtuell krock med en självkörande buss hörs också i årskrönikan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi hör dessutom om svenska forskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet, om hur växande vaccinationsmotstånd kan underlätta allvarliga epidemier, om två vetenskapliga tungviktare som lämnade oss under året, och om ett viktigt museum som brann ner men där mycket värdefullt kunnat återfinnas i askan. Och så följer vi med en andraklass ut och jagar nyckelpigor i forskningens tjänst.

Magnus Edbäck i Borlänge var snabb att få fram kameran när en mäktig så kallad halo visade sig på himlen. Snart konstaterade experter att hans bild hade fångat något alldeles nytt, som nu kan få hans namn. Och i dag har NASA valt hans alster som "dagens bild".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet summerar vi också årets viktigaste forskningsgenombrott, tillsammans med de tunga vetenskapstidskrifterna.

Genetik dominerar och det handlar om allt från neandertalare som fått barn med denisovaner, via massmördare som fällts med hjälp av släktforskningsdatabaser, till de första genförändrade barnen som väckt massiv kritik i forskarvärlden.

Dessutom hör vi om doktoranden från Lund som fastnade i IS krigszon men togs hem i en operation beställd av universitetet, och om hur gruvavfall kan bli till gödsel.

Programledare är Lena Nordlund.

Att sterilisera sig blir vanligare bland svenska män. Men de avklippta sädesledarna går för det mesta att skarva ihop igen för den som ångrar ingreppet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet män som steriliserar sig har ökat med 70 % på fem år. Men det går att ångra sig. Vi möter kirurgen som kan skarva ihop förmågan i de flesta fall. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om att konventionell odling kan vara bättre för klimatet än ekologisk, särskilt om man odlar skog på den mark som kan bli över. Och så om smart teknik i och på våra kroppar, en lyckad testflygning till rymden och om djurvärldens snabbaste smocka.

Mycket av uppmärksamheten kring årets Nobelpris har handlat om att det bara är tredje gången ett Nobelpris i fysik går till en kvinna. Men Donna Strickland, som fått pris för sina korta laserpulser, vill helst inte vara en symbol för kvinnor inom forskningen, utan bara få vara en forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradions veckomagasin laddar också upp inför den stora Nobeldagen på måndag genom att prata om årets hårt kritiserade ekonomipristagare, som har fört in klimatet i modellerna för världsekonomin.

Och så handlar det om forskningsfinansiärer som gjort mångmiljardplaceringar i skatteparadis och köpt aktier i olja för pengarna, och om äldre kvinnor som inte blir kallade till HPV-prov för att upptäcka cellförändringar.

Programledare Lars Broström

Världen upprörs över de första genförändrade människorna som en kinesisk forskare uppger sig ha skapat, ett tvillingpar med gener som förändrats för att skydda dem mot hiv-infektion. Oetiskt och onödigt men kanske inte oväntat, enligt experter i vår studio. Och så hör vi om spindeln som visar sig föda upp sina barn med något som liknar mjölk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur klimatförändringarna med kraftigare stormar i sina spår ställer nya krav på hur en hamn ska byggas, och om läget inför klimatmötet som inleds i Polen i helgen.

Vi möter vinnaren i tävlingen om att presentera sin forskning bäst på bara fyra minuter, och hör om hur det gick till när vi började bada lite oftare än bara till jul.

Programledare Lena Nordlund.

Helt utan jetmotor eller propeller håller det sig i luften, men det är inget glidflygplan utan drivs fram med ett elektriskt fält. Tekniken har funnits med länge i sci-fi-världen, men nu har forskare fått det att fungera på riktigt, om än i liten skala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom om en ny sorts cancerbehandling som räddar livet på många och får nobelpriset i år. Men vilka cancersorter biter den på?

Det handlar också om nyfunna tidiga jättedjur som varken var däggdjur eller dinosaurier, om den svåra landningen på Mars som en obemannad farkost ska göra på måndag, med uppdrag att utforska den röda planetens inre.

Dessutom träffar vi forskaren som just nu är och undersöker gamla gravar i Egypten och ser helt nya saker med avancerad bärbar teknik, och så besöker vi äldreboendet som blivit först med att skaffa en jättesurfplatta.

Programledare är Lena Nordlund.

Neandertalarnas liv var förmodligen inte mer våldsamma än tidiga moderna människors. Det visar en stor studie som kartlagt skallskador på tillgängliga skelett, hittade i Europa. I studien visar sig skallskador vara lika vanliga i båda grupperna, och vi hälsar på i ett paleopatologiskt laboratorium för att få veta mer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Vetenskapsradions Veckomagasin får vi också en direktrapport från Versailles utanför Paris där det just har beslutats om pension för det arkivkilogram som sedan 1889 definierat hur tungt ett kilogram ska vara.

I stället ska nu en så kallad fysikalisk konstant användas för att hålla ordning på världens vågar.

Vi hör också om en stor forskningssammanställning kring vad vi bör äta för att må bra.

Programledare är Björn Gunér.

Årets influensavaccinering lockar köer av äldre till vårdcentralerna, men borde även alla barn vaccineras? I Finland och Storbritannien pågår sådana försök och på en vårdcentral i Solna går åsikterna isär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världens äldsta föreställande konst hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, och om kritik mot det nobelprisbelönade LIGO vars upptäckt av gravitationsvågor är svår att bekräfta för utomstående forskare.

Dessutom om att tarmflora kan överföra egenskaper som vi trodde mest kom med ägg och spermier, och om en lite bortglömd svensk upptäcktsresande som nu uppmärksammas i Göteborg.

Lena Nordlund är programledare.

Att operera bort blindtarmen minskar risken att drabbas av Parkinsons sjukdom, visar ny forskning. Kopplingen är ett protein som kan bilda onormala klumpar i hjärnan. Vi hälsar på i laboratoriet där proteinet undersöks i hopp om att förstå och bekämpa sjukdomen bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Solcellsforskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet mellan experimenten hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, som även handlar mycket om hotade djurarter.

Det gäller rapporten som visar att ryggradsdjuren har minskat med 60 procent i världen på 40 år, men också hur svenska kraftledningsgator kan göras till bättre livsmiljöer för hotade djur och växter.

Och så om hur en svart fluffboll till fågel utan flygförmåga kunnat ta över en av världens mest avlägsna öar.

Lena Nordlund är programledare.

En ung person som planerar en skolattack går ofta att stoppa om signaler på nätet fångas upp i tid. Och att analysera nätkontakter efter en genomförd attack kan hjälpa till att förhindra attacker i framtiden, visar forskning. Men det missade polisen i fallet i Trollhättan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gärningsmannen skrev om det dåd han tänkte utföra till en ung man som han såg som sin bäste vän, och som han bara träffat på nätet.

Ekots reporter har träffat nätvännen och hört hans historia, något som den svenska polisen missade att göra i sin utredning.

Tomi Kiilakoski, forskare vid Finnish Youth Research Network, är kritisk till polisens miss, och han berättar om den ofta ganska långa processen när unga människor förbereder sig för att begå en skolattack, och om de tecken och ledtrådar som de nästan alltid ger ifrån sig.

I Veckomagasinet hör vi också om vem en självkörande bil ska välja att döda, om hur älgkalvarna egentligen mår i skogen, och om ifall hjärnavlyssning verkligen duger som lögndetektor.

Lena Nordlund är programledare.

För 100 år sedan dödade spanska sjukan miljontals människor i Europa. Den gången fanns inga motmedel. I dag finns vaccin men också många myter om dem som kan hjälpa en liknande pandemi att få fäste även i våra tider. Det varnar en ledande forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den största risken vid nästa utbrott av en allvarlig global influensaepidemi som spanska sjukan för 100 år sedan, är all falsk information som sprids av vaccinskeptiker i sociala medier.

Det varnar professor Heidi Larson, världsledande forskare på området i en artikel i tidskriften Nature och manar till motåtgärder innan det är för sent.

Vi hör också om forskning kring försvarsadvokaters återhållna känslouttryck i svenska rättssalar, om hur nyinvigda Nationalmuseum kan skydda sina tavlor från solen, och om fåglars roll i dikternas värld.

Lena Nordlund är programledare.

Hundratals hundar i Sverige, som avlats fram för att få platta ansikten har så stora problem med andningen att de måste opereras för att klara sig, visar en kartläggning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att hundar med hoptryckt nos kan ha svårt med andningen har uppmärksammats de senaste åren.

Nu visar en genomgång från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att många franska bulldoggar och mopsar i Sverige har opererats för andningsbesvär.

– Det finns ett antal dödsfall som beror på att de gjort en ansträngning som en normal hund inte skulle haft problem med, säger en veterinär vi talat med.

Anna Löfvings franska bulldogg Lova, andades ansträngt och hon trodde länge att det kanske skulle vara så. Men efter en operationen andas Lova mycket bättre.

I Veckomagasinet hör vi också om hur släktforskares dna-baser kan hjälpa polisen att spåra brottslingar, att många fler överlever hjärtstopp i Nederländerna där hjärtstartarna är ordentligt registrerade och om att det kan vara olönsamt att vara självisk.

Lena Nordlund är programledare.

Kent Persson i Göteborg var en av de första som fick prova cancerbehandlingen som får årets nobelpris i medicin. Men immunterapins snabba resultat förvånade till och med vårdpersonalen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kent Perssons hudcancer hade spritt sig till lungorna och han tvivlade på att han kunde överleva. Nu känner han sig delaktig i årets Nobelpris i medicin.

Vi besöker också ögonkirurgen som använder den fysikprisbelönade lasertekniken och återupplever ett besök i kemipristagarens eget laboratorium i Kalifornien.

Men i ett annat labb dansar en manlig fysikpristagare fullt påklädd bland lättklädda unga kvinnor i en video. Vi frågar honom varför.

Lena Nordlund är programledare.

Lena Nordlund
[email protected]

Kungliga tekniska högskolan har invigt sitt Live-In-Lab i Stockholm ett sorts forskningslabb där byggbranschen ihop med akademiska forskare ska undersöka framtidens energi- och tekniklösningar i verkliga livet. Axel Solhall är en av studenterna som har valt att flytta in och därmed bli övervakad av sensorer dygnet runt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fyra studenter har flyttat in i en sorts experimentlägenheter. Nu ska de och deras boende ska bli forskningsobjekt. Studenten Axel Solhall är en av dem.

Lägenheten är cirka 22 kvadratmeter och sensorer har bland annat koll på när och var han är i lägenheten. Studenterna har tillgång till sin egen data och kan se hur mycket vatten och el som förbrukas och när de vaknar på morgnarna.

Men Axel Solhall känner sig trots det inte övervakad.
– Det är mycket mätutrustning. Men det är inget som påverkar mig negativt just nu, säger han.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om de nya unika bilderna från en asteroid, som tagits när små farkoster utsända från jorden för första gången lyckats landa kontrollerat på en sådan himlakropp.

Se bilder från asteroiden på Vetenskapsradions Instagramkonto!

Vi hör också om skolelever som hjälper forskare genom att fotografera nyckelpigor och så hör vi om att att det förbjudna miljögiftet PCB ännu skadar späckhuggare i haven och om en enkel metod som verkar kunna förhindra att vi blir utbrända.

Lena Nordlund är programledare.

Sociala medier var viktigare än någonsin i årets valrörelse och partierna själva såg Facebook som mer betydelsefull än tevereklam. Det visar en snabbforskningsrapport som är den första i sitt slag för Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett hundratal statsvetare och medieforskare har tillsammans gjort snabbforskningen för att undersöka årets valrörelse. En av dem är Kajsa Falasca, medie- och kommunikationsvetare på Mittuniversitetet.

– Vi ser en fragmentisering av partisystemet och fler partier som har jämnare stöd. Vi ser också en fragmentisering av medielandskapet med allt fler plattformar och kanaler. Det påverkar valrörelsen och hur partierna fungerar, säger hon.

Vilka exempel finns det på att det har påverkat?
– Partierna lägger större fokus på digitala och sociala medier och för första gången rankar partierna Facebook som en viktigare kanal än till exempel tv-reklam. Det är helt nytt för valet 2018.

Vilken inverkan får det på det demokratiska systemet?
– Innan valet fanns det en hel del oro för att digitala och sociala medierna skulle missbrukas med till exempel fake news och propaganda. Men det vi ser i de traditionella partiernas kanaler är att det pågår många samtal och att partierna är närvarande. Det har öppnat upp för ett väldigt stort politiskt samtal.

Vi hör också om att världens första större självgående fraktfartyg byggs i Norge och om hur obemannad skeppsfart kan ge minskade utsläpp.

Dessutom försöker vi reda ut hur mycket ansvar som är rimligt för en enskild människa att bära i klimatfrågan. Lyssna gärna på Klotets program "Vad kan jag göra för klimatet?" som nämns i avsnittet.

Lena Nordlund är programledare.

Lena Nordlund
[email protected]

Hur mycket är egentligen din inre klocka? Det kan du kanske snart ta reda på med hjälp av ett enkelt blodprov, enligt ny forskning. Blodprovet kan nämligen belysa sambandet mellan störd dygnsrytm och många sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inre klockor styr nästintill alla processer i kroppen för att vi ska fungera så optimalt som möjligt över dygnets alla timmar.

Men om våra inre klockor är ur fas kan det öka risken för flera olika sjukdomar.

Nu har amerikanska forskare tagit fram ett slags gentest, där man med hjälp av aktiviteten hos ett antal gener kan beräkna vilken tid patientens inre klocka är inställd på, med en felmarginal på under två timmar.

Genom att noggrant mäta hur våra inre klockor står hoppas forskarna kunna förstå mer om sjukdomars förhållande till dygnsrytmen och om hur medicin vid rätt klockslag kan ge mycket bättre effekt.

I veckans avsnitt går vi går också på Dramaten och ser en föreläsning om rädsla, hör om flygroboten som härmar bananflugors flygstil och om världens oväntade rikedom på svamp.

Programledare är Lena Nordlund.

Lena Nordlund
[email protected]

När museet i Rio de Janeiro brann ner i veckan gick stora delar av samlingarna förlorade och zoologen Paolo Buckup berättar att han sett de mest hårdhudade kolleger gråta. Själv sprang han ut och in ett 20-tal gånger i det brinnande museet för att rädda unika föremål.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Därinne fanns 20 miljoner ovärderliga objekt som utgjort en viktig pusselbit för Latinamerikas historia, bland annat redskap från utdöda urfolksgrupper, uppstoppade djur från utrotade djurarter, kraniet från Sydamerikas äldsta kvinna och konst, möbler och keramik.

I Veckomagasinet hör vi zoologen Paolo Buckup som flera gånger sprang in och ut ur det brinnande museet för att rädda föremålen.

Vi hälsar också på systermuseet i Stockholm och hör om hur mycket forskning som bygger på de samlingar som besökarna aldrig får se och om hur museerna hjälper varandra.

I Veckomagasinet hör vi också om varför geologer vill få marken att skaka vid kärnkraftverket i Forsmark, om hur tillståndskrångel för utländska forskare stör både deras karriärer, om Sveriges rykte som vetenskapsland och om det är möjligt att ge ambassadpersonal hörselskador med mikrovågsvapen.

Dessutom frågar vi en man av rätta virket om vad vi ska tänka om hålet i den internationella rymdstationen.

Lena Nordlund
[email protected]

Björn Gunér
[email protected]

Veckomagasinet står för den enda nationella forskningspolitiska utfrågningen som sänds i massmedia inför valet. Samtliga riksdagspartiers forskningspolitiska talespersoner deltar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är satsningar på jättelika projekt för forskningsinfrastruktur, som ESS och SciLife Lab, rätt väg att gå för Sverige eller riskerar det att låsa resurserna för mycket och leda till att svenska forskare missar viktiga möjligheter?

Ska politikerna ägna sig åt tydlig styrning av forskningen eller ge forskarna och lärosätena fria tyglar att själva hitta vägen till genombrotten?

Och hur ska forskningen möta akuta samhällsutmaningar som klimatförändringarna?

I vår valspecial svarar ansvariga politiker i en direktsänd utfrågning.

Medverkande politiker är:

Fredrik Christensson (C)

Helene Hellmark Knutsson (S), forskningsminister

Betty Malmberg (M)

Niclas Malmberg (MP)

Aron Modig (KD)

Christer Nylander (L)

Linda Snecker (V)

Robert Stenkvist (SD)

Programledaren är Lena Nordlund och producent Björn Gunér.

Lyssna gärna på veckans två program om forskningspolitik från Vetandets värld som bakgrund för debatten:

Pengarna till forskningen, del 1/2: Hur ska satsningarna se ut?https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140709?programid=412

Pengarna till forskningen, del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar?
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140893?programid=412

Lena Nordlund
[email protected]

Björn Gunér
[email protected]

En liten flicka för 90 000 år sedan hade en neandertalare till mor och en denisovamänniska till far.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det visar ett fossil av flickan som levde i den kända Denisovagrottan i Ryssland.

 – Det var så överraskande att jag trodde att de hade gjort något fel i labbet, säger professor Svante Pääbo vid Max Plankinstitutet, som ledde studien. 

Vi hör om vad fyndet innebär och om arbetet med att kartlägga hur våra utdöda släktingar beblandade sig med varandra och våra egna förfäder.

Lena Nordlund är programledare.

Utdöda apor, mammutar och dinosaurier dyker upp i oväntade sammanhang: apan i en kinesisk kejsargrav, mammuten i Stockholm och dinosaurien i alligatorer som sjunger i kör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi besöker forskaren som studerar sjungande alligatorer för att förstå hur smarta dinosaurierna egentligen. Vi hör också om vad mammutars gener och ett nyupptäckt, men utrotat, apsläkte kan säga om varför djur dör ut.

Borde vi alla kunna begäras ha kunskap att rycka in vid allvarliga olyckor?

Såhär i sommartider funderar vi också på om det kan finnas miljöargument FÖR att lägga en fet biff på grillen i sommar?

Och så lite fotbolls-VM på det – stämmer det att jublande fotbollsfans fick jorden att skaka i Mexiko?

Vi äter allt mer snabbmat, och som tur är blir den allt klimatsmartare. Nu får falafeln sitt eget mästerskap i Malmö. I veckomagasinet blir också vår reporter påkörd av en virtuell självkörande buss och så bärgas spökgarn från havets botten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stjärnkocken Titti Qvarnström i Malmö vurmar för falafeln, som hon menar är klart mer rätt 2018 än varmkorven. Och forskaren med hållbar mat som specialitet ger henne rätt.

Vi utforskar också hur självkörande fordon kan undvika att krocka med andra i trafiken och så hör vi om hur sjunkna fiskeredskap på havets botten kan fås att sluta fiska.

Att bada bastu är bra för hälsan på många sätt, enligt studier från... Finland såklart. Nu hålls världsbastukongressen i Haparanda. Fynd på Mars kan vara tecken på enkelt liv. Och elflygplan testas i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi provar finsk sauna tillsammans med medicinske rådgivaren till Svenska bastuakademin och hör honom lovprisa hur bastun främjar hälsan.

Nya fynd av organiskt material och metan på Mars väcker hopp om att hitta enkelt liv där eller på andra himlakroppar.

Och så är vi med när ett litet eldrivet flygplan för första gången provflyger i Sverige, men är batteridrift verkligen något att hoppas på för att lösa flygets klimatpåverkan?

Maj månad har varit den hetaste på mycket länge. Vad beror det på och hur ska allmänhet och idrottare hantera hettan? Forskare i Australien borde veta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maraton i svensk rekordvärme och cricket i över femtio grader – värmen ställer särskilda krav på idrottare och en del av tipsen kan vi alla ta till oss.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det sjätte sinnet som hjälper hajar att jaga och rockor att kommunicera och om orsakerna till det som kallas den nya italienska utvandringsvågen.

Vi besöker Cilento i södra Italien där många blir ovanligt gamla och håller sig friska länge. Kan skåningar också må bättre där? Och om fuskpubliceringar kring vaccin och cancer och om djur som kan lukta sig till sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi följer med svenske läkaren Olle Melander till ett forskarmöte i en liten bykyrka söder om Neapel. Till det här området vill han flytta 200 malmöiter för att se om livsstilen kan få skåningarna att må lika bra som de gamla italienarna på plats.

I Veckomagasinet hör vi också mer om forskaren som inte finns men som publicerar tvivelaktiga vetenskapliga artiklar i Karolinska Institutets namn.

Vi får veta hur mycket pengar världen kan tjäna på att ta tag i klimatproblemet och möter forskaren som övertygade påven att agitera för klimatet.

Dessutom om osådda rutor i åkern för fåglarnas skull och om hur jätteråttor kan ställa TBC-diagnos.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Hur ska färre i yrkesarbetande ålder kunna försörja fler äldre framöver? Det diskuterar Jakob Forssmed (KD) och Mattias Karlsson (SD) i denna specialversion av Veckomagasinet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tre program har Vetandets värld i serien Det goda åldrandet tagit upp utmaningar den åldrande befolkningen medför och hur de skulle kunna lösas. Nu är det dags att ta frågorna till politikerna.

De två partier som får representeras i denna av våra fyra valsatsningar är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Med i studion finns också folkhälsoprofessorn Karin Modig.

Lyssna gärna också på våra tidigare diskussioner: Den mellan S och L som gällde skolan och den mellan M och V som handlade om stressen i arbetslivet.

Senare i vår kommer en fjärde valsatsning från Vetenskapsradion. Då handlar det om hur vi ska bli ett fossilfritt samhälle och diskussionen hör du i vårt miljöprogram Klotet.

[email protected]

Över 4 000 rostiga bultar har bytts ut så att regalskeppet Vasa nu är lättare och mindre utsatt för nedbrytande kemikalier. Fejkforskares sprider tvivelaktiga uppgifter om vaccin och cancer och fler sköldpaddshonor i varmare klimat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan byttes den sista av de över 4 000 rostiga bultarna ut i Vasas skrov. De sattes i inför bärgningen 1961 men visade sig ha rostat rejält och bidra till att träet i skeppet bryts ner. De nya specialgjorda rostfria bultarna är ihåliga och därmed mycket lättare, vilket sänker skeppets vikt med åtta ton.

I Veckomagasinet granskar vi också historien med forskaren som uppgav sig höra till Karolinska Institutet och fick en artikel publicerad och spridd med tvivelaktiga uppgifter om att HPV-vaccin kan ligga bakom ökningen av livmoderhalscancer.

Och så hör vi om nya pusselbitar i förståelsen på gennivå av hur högre temperaturer ger fler sköldpaddshonor.

Hur påverkar det indragna litteraturpriset anseendet för de övriga nobelpriserna? Ansvariga för kemi, fysik och medicin svarar. Vi hör om odling av embryon och av hjortron och hur Turing bidrar till sötvatten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Beskedet att inte dela ut något litteraturpris i år var rätt, men hela historien påverkar ändå nobelprisets anseende totalt sett, säger företrädare för de naturvetenskapliga priserna.

I Veckomagasinet hör vi också om framsteg i att odla både mänskliga embryon och hjortron, och om hur kodknäckargeniet Alan Turing nu visar sig vara framsynt kemist gällande avsaltning av havsvatten.

Fusk med stillbilder är gammalt. Nu kan kända ansikten stoppas in i porrfilmer, och snart kan en dator härma någons röst men med valfritt budskap. Och så om farliga tatueringar och konsten att hålla andan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stillbilder har retuscherats länge inom reklam och propaganda, men rörliga bilder och talande röster har fått vara i fred. Nu ger snabba tekniska framsteg inom artificiell intelligens och datorsimuleringar helt nya möjligheter att lura oss även med video och ljud. I veckomagasinet hör vi också om att många tatueringsfärger fortfarande innehåller farliga ämnen, om hur pollenkorn räknas för hand för att göra en prognos, och så berättar redaktionens egen mästare om hur vi kan hålla andan länge.

Hur undviker vi fler sjukskrivningar för utmattning? Som avslutning på Vetandets världs programserie "Kampen mot den skadliga stressen" möts politiker i Vetenskapsradions Veckomagasin i ett politiskt samtal om detta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Borde fler enkla jobb komma till som avlastar stressade arbetsgrupper som läkare och lärare? Ska vi ställa lagkrav på arbetsgivare och anställda för att få folk tillbaka i arbete?

I den avslutande diskussionen hör vi Elisabet Svantesson (M) och Ulla Andersson (V) om lösningar på den tilltagande stressen, utifrån vad som kommit fram i tre program i Vetandets värld tidigare i veckan.

Med i studion finns också Magnus Sverke, stressforskare och professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Programledare är Camilla Widebeck.

Utanför Arlanda öppnas världens första elväg där en bil kan ladda batteriet under körning. Och så om Svenska Akademiens behov av modernisering och om feministisk språkaktivism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En elektrisk skena i vägbanan som liknar ett spårvagnsspår är det världsunika med den 2 kilometer långa sträckan på allmän väg utanför Arlanda som nu ska börja testköras av en lastbil. Vad kan den här tekniken göra för nytta på vägen mot fossilfria transporter? Veckomagasinet synar också skillnaden mellan Svenska Akademien och Kungliga Vetenskapsakademien, som genomgick en modernisering för ett halvsekel sedan. Vi hör om hur ord som "mansplaining" och "manspreading" används för att förändra patriarkala strukturer, och om svenska fjällrävar som blir mindre inavlade när de får blå färg från Norge.

Kan en röd lampa vid datorn ge oss arbetsro i de allt vanligare öppna kontorslandskapen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När du koncentrerar dig ordentligt på jobbet tänds en röd lampa som ska hindra kolleger från att störa dig – hur låter det?

En studie visar att avbrotten i arbetet minskade med nära hälften. Samtidigt visar forskning att ett babbel av röster kan hjälpa till att skärma av enstaka röster som stör vår koncentration.

I Vetenskapsradions Veckomagasin hör vi också om fusionsenergin och forskningsreaktorn ITER som aldrig verkar bli klar, till stor del på grund av administrativt krångel och prestige mellan medlemsländerna.

Vi möter forskaren som vill ändra definitionen av en psykopat och hör om hur en liten grupp grönlandsvalar verkar gilla att improvisera i sina sånger, så att forskarna liknar dem vid jazzartister.

Många grodarter har utrotats av en svampsjukdom, men nu ökar drabbade grodor åter i antal. Dags för nya druvor när vinälskarnas favoriter hotas av varmare klimat, och fler räddas av bättre strokevård.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De senaste decennierna har en svampsjukdom svept fram som en dödlig tornado i världens grodpopulationer, men en ny studie från Panama visar att en del grodarter ser ut att vara på väg tillbaka och förklaringen kan vara att grodorna blivit mer hårdhudade.
I Veckomagasinet hör vi också om framsteg i strokevården som betonas i de nya riktlinjerna för behandling av sjukdomen, och om hur vi känner igen symptomen om någon drabbas. Och så om att de tolv mest populära vindruvorna i världen hotas av klimatförändringar, men att vinälskarna har tusentals andra goda druvor att lära känna. Dessutom om kontroversiell behandling med moderkaksceller, om varför djurägare oftare dör i bränder och om allt fler rovdjur i Sverige. Och så reder vi ut vad som är så märkvärdigt med konståkningshoppet trippel axel.

Hur kan det kritiserade betygssystemet göras bättre? Används för mycket datorer i skolan? Ska vi ha mer katederundervisning? Vi diskuterar skolan med två politiker och två forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradions veckomagasin utgörs denna vecka helt av en diskussion om skolfrågor med gymnasieminister Anna Ekström (S) och liberalernas talesperson i utbildningspolitiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet.

Vi tar veckans tre Vetandets värld-program om skolan som utgångspunkt. Måndagens program handlade om digitaliseringen, tisdagens om katederundervisning kontra eget arbete och onsdagens om betygssystemet och alternativ till det.

Ulrika Björkstén
[email protected]

Camilla Widebeck
[email protected]

Är Australiens vildhästar en olycka som trampar ihjäl känsliga djur och marker och bör försvinna, eller ett kulturarv att värna? Vi hör också om motion mot demens, konstgjorda glaciärer och Stephen Hawking.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att Australiens "brumbies", de förvildade hästarna som strövar i nationalparkerna är vackra är förespråkarna och motståndarna i den heta konflikten överens om.

"Tyvärr" säger biologen Eric Warrant, eftersom det gör att människor vill bevara dem trots att de från början inte hör hemma i den känsliga naturen, där de trampar ihjäl sårbara grodor och andra djur och förstör känsliga våtmarker.

Vi möter också en politiker som menar att hans känsloargument kring hästarna väger tyngre än vetenskapen. I veckans magasin hör vi också om att god kondition i medelåldern verkar kunna förebygga demens senare och om hur man i Himalayas torra bergstrakter nu prövar konstgjorda små sockertoppsglaciärer som ett sätt att spara vatten till jordbruket.

Och så minns vi Stephen Hawking, den ikoniske fysikern som gick bort i veckan.

Det var inte gruvbolaget Bolidens fel att 800 Aricabor i norra Chile blev sjuka. Vi hör också om att falska nyheter sprider sig snabbare än sanningsenliga på Twitter och att diabetes inte bara är två sorters sjukdomar utan fem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var inte gruvbolaget Bolidens fel att 800 Aricabor i norra Chile blev sjuka. Aricaborna stämde det svenska gruvbolaget för att de exporterat 20 000 ton våtverkslam på 80-talet, slam med höga halter arsenik och tungmetaller till ett chilenskt bolag som senare gick i konkurs.

Bolaget lämnade slagghögarna kvar på marken utan att sanera.

Vi har besökt boende i området som verkar hårt drabbade av sjukdomar och som undrar vad de ska göra nu.

Vi är mitt i högsäsongen för kräksjukan. Som tur är finns det forskare som tar reda på mer om åkomman. En genetisk skattkammare med fröer fyller tio år och från SMHI hör vi mer om det iskalla väder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa har sådan tur att de har ett genetiskt skydd mot det virus som orsakar vinterkräksjuka. Men för de som inte har det visar allt fler studier att det finns ett läkemedel som skulle kunna hindra kräkningarna.

Det är ett relativt ofarligt läkemedel som i vanliga fall ges vid illamående hos cancerpatienter. Framför allt skulle det kunna användas i akutvården av sjuka barn. Flera tusen svenska barn läggs nämligen in på sjukhus varje år till följd av magsjuka eftersom de kräks så mycket att de har svårt att behålla vätska.

 Läkemedlet gör nämligen att man snabbt slutar kräkas, eller i alla fall kräks mindre, berättar Lennart Svensson som är professor i molekylär biologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet i Solna.

I programmet får vi också höra Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller rapportera om sitt besök i det globala frövalvet på Svalbard. Där förvaras tusentals genetiska varianter av ris, korn och andra ätliga växter som vi vill bevara. Nu fyller frövalvet tio år och ska få en ombyggnad för att klara ett framtida mildare klimat.

Och så har det varit mycket prat i veckan om det ovanligt kalla och snöiga vädret. Men vad beror det på? Vi träffar meteorologen Ralf Döscher på SMHI i Norrköping och hör hur ett ovanligt fenomen i Arktis påverkar vädret i Sverige.

Vi var med när den första vargen sövdes, efter en veckas spårning, i ett stort forskningsprojekt. Mobbning i och utanför mobilen påverkar tonåringar likadant och fettberget i Londons kloaker har analyserats och hamnat på museum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår reporter Niklas Zachrisson kom lätt omtumlad hem från en vetenskaplig vargjakt med flera dagars spårning, surrande helikoptrar och till slut sövande pilar och märkning av en varg.

Det kanske märkvärdigaste ögonblicket var när vargen vaknade upp och omtöcknad vacklade omkring några meter bort. "Ska jag vara rädd nu?" undrade Niklas.

I Veckomagasinet hör vi också om ny forskning som visar att umgänge på sociala medier har samma påverkan på ungdomars hjärnor som kontakter när mobilen ligger i fickan. Vi hör om vad det så kallade fettberget i Londons kloaker egentligen består av och om att de tidigaste kända grottmålningarna i Europa nog har gjorts av neandertalare.

Och så går vi på vetenskapliga konferenser och hör om havet och klimatet och hur vi egentligen skulle reagera om vi fick veta att vi inte är ensamma i unversum.

Myror kan rädda sina sårade kamrater genom att bära hem dem och slicka deras sår, visar studie. Världens högsta berg ska mätas om och så möter vi forskaren som kallas "Ormbettsjesus".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Afrikanska myror som ofta får benen avslitna i strider mot termiter visar sig kunna identifiera skadade artfränder, bära hem dem till stacken och slicka såren rena – något som ofta är avgörande för att den sårade myran ska överleva, visar en ny studie.

I Veckomagasinet hör vi också om den nepalesiska expeditionen som nu ska kontrollmäta landets stolthet, Mount Everest, men det är inte det lättaste.

Vi hör om hur fler kvinnor ska få nobelpris, möter den unge danske forskaren som fått sitt smeknamn för sin strävan efter billigt serum till världens alla ormbitna fattiga och så undrar vi om stenåldersskallarna som hittats spetsade på pålar i Motala mest var ett verk av stökiga ungdomar.

Vetenskapsradion
[email protected]

Vinter-OS i Sydkorea pågår när vi ska sova, under tävlingarna kan man välja egna kameravinklar på idrottarna med hjälp av 5G och snart får dopningsjägarna bättre metoder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idrottare som dopar sig med sitt eget blod är mycket svåra att avslöja med dagens metoder, men en sorts markörer som skiljer nytt blod från gammalt skulle kunna leda till bättre kontroller.

I framtiden kanske muskelprover lika tunna som hårstrån kan avslöja både bloddopare och andra sorters dopning.

Vi hör också om plöjningens påverkan på klimatet, frågan om torskfisket i Östersjön och nya grepp för att rädda regnskogens orangutanger.

Vetenskapsradion
[email protected]

Isbjörnar bränner mer energi än forskarna trott, och därför kan de vara ännu mer sårbara när polarisarna smälter. Blodprov mot alzheimer väcker hopp och samarbete var nyckeln till succén för Pokémon Go.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den första studien som mätt energiförbrukningen hos isbjörnar i deras naturliga miljö visar att de gör av med mer energi än vad forskare beräknat, något som kan göra dem ännu känsligare än väntat för klimatförändringarnas effekter på deras hemtrakter. I veckomagasinet hör vi också om hur poesin frodas på nätet, om blodprovet som väcker hopp om att kunna upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom i tid, och om varför kraftigt överviktiga ska tala med läkaren innan de börjar hårdbanta. Och så hör vi om forskningen som visar att det var samarbetsdelen och inte tävlingsdimensionen som gjorde Pokémon Go till en sådan succé, och om hur vi kan lära oss av det för att få barnen att vara gladare på väg till skolan.

Nu görs vinterfågelräkningen vid landets fågelbord, men forskningen visar att matningen kan vara både bra och dålig. Och så om plast som dödar korallrev, mörk prognos för antibiotika och våra kroppar som radioskugga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många av oss tycker om att mata småfåglar på vintern, och inför vinterfågelräkningen i helgen hälsade vi på när barn fick göra egna fettbollar av smör och frön att hänga i buskar och på fågelbord. Men vad säger egentligen forskningen om hur mycket nytta eller kanske skada matningen gör? I veckomagasinet hör vi också om de nya fossilfynden av vår egen art i Israel. De är nära 200 000 år gamla, något som tyder på att vi lämnade Afrika tidigare än vad som varit känt. Nyheter kring antibiotikaresistens väcker både oro och hopp, och hur ska man tänka kring forskning på virus som både kan göra nytta och användas i onda syften? Våra kroppar som förlängning av radioantennen eller störande skugga för sändningarna är ämnet för veckans lyssnarfråga.

Ska vi äta chips till fredagsmyset eller är cancerrisken för stor? Kan datorprogram hjälpa flyktingar till jobb? Och hur mycket pengar förlorar vi på dålig återvinning av plast och andra material?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cancerlarmet om chips och annat friterat fick stor uppmärksamhet för drygt 15 år sedan. Men ämnet akrylamid finns fortfarande kvar i potatissnacksen, visar återkommande nya undersökningar, senast nu i veckan. Hur ska man tänka kring chipsen? Vi träffar forskaren som en gång upptäckte faran och vi frågar också Livsmedelsverket.

I Vetenskapsradions Veckomagasin hör vi även om hur nya algoritmer, alltså datorprogram, kan hjälpa till att placera flyktingar på bättre platser i sitt nya hemland, så att chansen att få jobb blir större. En ny rapport visar att stora ekonomiska värden går förlorade när bara lite av allt använt material återvinns, och en pågående studie tyder på att den växande e-handeln med mat inte är så bra för miljön som vissa hade hoppats på.

Nyfunna ismassor på Mars kan bli en värdefull resurs för framtida besökare, men hur smakar vattnet? I Veckomagasinet även om Oprah Winfreys tal, medicinska åldersbedömningar och krig som drabbar djur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inom 20 år kan vi människor ha nått fram till den röda planeten, och enligt en ny studie så kan där finnas stora mängder lättåtkomligt och rent vatten i fryst form, vilket kan underlätta för besökare. Vi bad två svenska forskare föreställa sig en promenad på Mars och med fantasins hjälp även ta en klunk av marsvattnet.
De ifrågasatta åldersbedömningarna av unga asylsökande genom avbildningar av knäleder väcker mycket uppmärksamhet i dagarna, och vi hör reportern som följt frågan. Krig på den afrikanska kontinenten drabbar inte bara människor utan även vilda djur i stor utsträckning, enligt en ny studie, och så hör vi om varför Oprah Winfreys tal var en sådan retorisk fullträff.

Programledare är Lena Nordlund.

Hur vet vi om vi är vaccinerade eller immuna mot mässling? Många befinner sig i en gråzon. Veckomagasinet tar också upp hoten mot korallreven och undersöker vad termiter kan lära oss om svampodling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Först på 1980-talet blev i princip alla svenska barn ordentligt vaccinerade med de dubbla sprutor som krävs för en långvarig immunitet. Den som är äldre än så får hålla reda på sin egen vaccinationsstatus, och någon tydlig övergripande bild finns inte.

60- och 70-talister är markerade som en gråzon i Folkhälsomyndighetens tabeller. Ingen vet hur många av oss som har ett skydd mot mässlingen genom vaccin, och många av oss vet inte ens om vi själva är skyddade, påminns vi om i samband med mässlingutbrottet i Göteborg. Vi får även en bild av hur arbetet just nu pågår där med att spåra möjlig smittspridning.

Att världens korallrev bleks allt oftare i och med klimatförändringarna och att 2017 blev det näst varmaste år som uppmätts hör vi också om i Veckomagasinet, och så om hur miljön kunde vinna både på att vi följer de kostråd som är till för vår hälsa, och på att vi lär oss odla svamp på termiters vis.

Programledare är Lena Nordlund.

2017 var året då en saxofonist spelade under sin hjärnoperation, men det handlade också om konstgjord hud, syntetiskt liv och så alla MÄN som fick Nobelpris eller förpestade livet för kvinnliga kolleger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Veckomagasinet summerar 2017 hör vi om ett genombrott för genterapi där en sjuk sjuåring fick ny hud över nästan hela kroppen.

Vi hör om varför storasyskon får högre lön och om var i hjärnan musikaliteten sitter och hur kirurgerna bar sig åt för att inte operera bort den hos en saxofonist med hjärntumör.

Veckomagasinet besöker också sjukhuset i Indien som gratis räddar synen på fattiga som riskerar att bli blinda, och en glaciär på Island som krympt förfärande mycket sedan vi var där för 10 år sedan.

Dessutom lever vi oss in i hur det är att vara både björn och så tar vi reda på hur det är att ligga sked med en vild snöleopard.

Programledare är Björn Gunér och Lena Nordlund.

Vi bjuder på listan över de mest högljudda djuren, däribland den klosmällande pistolräkan. Veckomagasinet listar också de vetenskapliga genombrott som hörts mycket under året.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När vi listar årets viktigaste vetenskap med hjälp av tidskriften Science går det från enormt stora kolliderande neutronstjärnor till pyttesmå men livsviktiga molekyler som frusits i flykten på iskalla stillbilder.

Vi tittar också på listan över de djur som gör de starkaste ljuden. Det visar sig gå från jättestort till väldigt litet, för små pistolräkor kan låta nästan lika högt som jättelika kaskeloter.

I julupplagan av Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om julkalendern som väcker fysikfrågor om universums mittpunkt och hur man kan ta sig dit, och om tiden verkligen kan stanna.

Smittor som hotar julgranar hör vi också om, och så funderar vi på varför forskare tycker det är okej att söka efter liv i rymden men inte ufon på jorden.

Programledare är Lena Nordlund.

Länkar som nämns i samband med inslaget om julkalenderns fysik finns härunder publiceringen.

Mjuka män är ett tema i veckans magasin. Ny forskning visar nämligen att män kan faktiskt må extra dåligt av influensa, och för 200 år sedan uttryckte män sin vänskap sinsemellan i mycket romantiska ordalag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Kom i min famn, låt mig överösa dig med kyssar!" Så kunde män på 1700-talet uttrycka sig i brev till en manlig vän, utan att det låg någon homoerotik bakom.

Det konstaterar Ina Lindblom som doktorerar på ämnet manlig vänskap under en perioden. I en miljö som kan tyckas gjord för tuffa machomän, längst upp i arktiska Kanada, arbetar läkaren som konstaterar i en forskningsgenomgång att det faktiskt finns fog för att ta så kallad "man cold" på allvar. 

I veckomagasinet hör vi också om skogsbränder som kan ställa till det för klimatmodellerna, om syntetiska nät som opereras in mot inkontinens hos kvinnor, och om hur allemansrätten på internet kan minska efter beslut i USA.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet fördjupar veckans nyheter som handlat om ökad spridning av vapen, odlat kött och så väntar Nobelyra på söndag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter en uppmärksammad skolskjutning i USA kunde forskare se att oro fick fler att skaffa vapen, vilket i sin tur ledde till fler skjutna människor. Även i Sverige ser forskare risk för att vapenspridning blir "ett självspelande piano", men än så länge begränsat till kriminella miljöer.

Skottdåden i lågstadieskolan i Sandy Hook i USA dödade 28 människor, men kan ha lett till fler dödsfall än så, eftersom den ledde till att fler skaffade vapen, med fler skjutningar som följd, enligt en ny studie. Här hemma ser forskare en indirekt kopplare till svenska förhållanden, där skjutvapen blivit vanligare i kriminella kretsar.

I Veckomagasinet hör vi också om de syntetiska plastnät som opereras in i underlivet på kvinnor vid framfall, men som ofta kopplas till allvarlig smärta och som är mycket svåra att ta bort.

Uppsala Universitet konstaterar att det verkligen varit fråga om forskningsfusk i den uppmärksammade studien om hur fiskar påverkas av mikroplast, och så hör vi om att odling av kött nu sprider sig från laboratoriet till entusiastiska "gör-det-självare" med enkel och billig utrustning.

Programledare är Björn Gunér

De många vittnesmålen om sexuella trakasserier och övergrepp inom forskarvärlden och läkarkåren påverkar både de drabbade kvinnorna och forskningen som helhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En konsekvens som kan uppstå av sexuella trakasserier är att man väljer att lämna den akademiska världen trots att man brinner för forskningen, säger Gunilla Carstenssen, sociolog som studerat just sexuella trakasserier inom universitet och högskolor.

I Veckomagasinet hör vi också om flera nya antibiotika nu är på väg fram, efter allt tal om att behovet är akut på grund av det ökande problemet med resistenta bakterier.

Hundratals ägg från flygande dinosaurier har hittats, och tyder på att de var ännu mer lika dagens sjöfåglar än vad som tidigare kunnat bekräftas. Stora framsteg har gjorts i arbetet med att skapa konstgjort liv, får vi veta, och så lär kattdialektforskaren oss skilja på glada och ledsna jamanden.

Programledare är Lena Nordlund.

I programmet klargör vi varför kvinnor i fertil ålder inte bör äta viss fisk mer än ett par gånger om året. Du kan läsa mer om rekommendationerna kring fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern här: Till Livsmedelsverkets webbplats

Småsyskon väljer oftare konstnärliga utbildningar medan medicin och teknik är vanligare bland storasyskon, visar ny forskning. Småsyskon tjänar även mindre pengar senare i livet. Men vad beror det på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Vetenskapsredaktionen visar sig de flesta vara småsyskon när vi hör efter, och journalistutbildningar hör till dem som är vanligare bland småsyskon. Vi talar med en av forskarna bakom den nya studien om varför det är på det viset.

I Veckomagasinet hör vi också om att extremt tidig födsel verkar öka risken för autism mer än forskarna trott, om framsteg och hotande bakslag i kampen mot malaria, och om hur dataspel kunde bidra till att fler forskare fått råd med de värstingmikroskop som får nobelpris i år.

Programledare är Lena Nordlund.

FÖRTYDLIGANDE: I ett av programmets inslag nämns att kvinnor i fertil ålder inte bör äta fisk mer än ett par gånger om året. Här vill vi förtydliga att Livsmedelsverkets rekommendation rör insjöfisk och fisk från Östersjön.

Två år efter terrordåden i Paris plågas många av dem som överlevde av mardrömmar och plötsliga starka minnesbilder. Nu prövas en ny behandling där minnena väcks med flit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kan vara en doft, ett ljud, en plats eller nånting helt annat som triggar igång de här känslorna hos den som bevittnat en hemsk händelse. För många som drabbas av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, blir det svårt att fungera i vardagen. Men minnena sparas om varje gång de väckts, och nu utforskas flera olika sätt att styra så att den omsparade versionen ska bli lättare att leva med.

Vi hör om den modell som nu prövas i Paris, där så kallade betablockerare ges i kombination med att den drabbade hanterar sina minnesbilder.

I Vetenskapsradions veckomagasin får vi också en rapport från klimatmötet i Bonn som nu avslutas, vi hör om det privata kapitalets jättesatsning på universitetens forskning kring artificiell intelligens, och om hur ekonomisk ojämlikhet funnits med oss genom historien sedan vi blev bofasta men aldrig varit så stor som idag.

Programledare är Lena Nordlund

De kallas för fjärilsbarn, barn med sjukdomen Epidermolysis bullosa med hud så tunn och känslig att den för tankarna till fjärilsvingar. Nu väcker genterapi hopp om ett bättre liv för barnen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa former av sjukdomen är så allvarliga att barnen dör under sina första år, men en allvarligt sjuk sjuåring i Tyskland har nu fått nu hud på 80 procent av kroppen, med hjälp av så kallad genterapi. Vi möter svenske nioåringen Gaston som har en lindrigare variant av sjukdomen, men som är nog så besvärlig i hans vardag, och hör mer om möjligheterna och även riskerna med genterapi.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur vi alla tack vare så kallade blockkedjor kan bli digitala medborgare i Estland, och om får som visar sig vara lika bra på att se skillnad på människor som vi är. Dessutom möter vi klimatvisselblåsaren som petades av Trumpadministrationen när han larmade om hur urinvånares byar i Alaska riskerar att spolas bort av en stormflod.

Många gåtor omger Egyptens pyramider, och nu har avancerad partikelfysik bidragit till att skapa ännu en. Varför har den mest kända, Cheopspyramiden, ett stort och tidigare okänt hålrum?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är med hjälp av partiklar från rymden som forskare med stor säkerhet bedömer att hålrummet finns, och egyptologer gläds åt sådana här moderna metoder som kan ge kunskap om pyramiderna utan att förstöra dem. Men det återstår alltså att förstå om hålrummet hade någon funktion och i så fall vilken.

I veckomagasinet hör vi också om apparaten som ska lära kråkor att städa gatorna från fimpar, men att kråkorna kanske är FÖR smarta för att det ska fungera, och om hur skräpmat som människor lämnar i parker leder till snabb evolution hos de djur som bor där och äter resterna.

Och Paolo Macchiarini befinns nu åter skyldig till forskningsfusk, men är det rätt att hans medförfattare till artiklarna, som var de som slog larm, också anses skyldiga?

Programledare är Lea Nordlund

Blivande kvinnliga läkare som besöker kirurgkliniken blir så avskräckta av machojargongen där att de väljer andra inriktningar, visar en ny avhandling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Machojargong och diskriminerande strukturer är utbrett inom forskningsvärlden, intygar både genusforskare och ansvarig minister i veckans program. Men vad kan göras åt saken?

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om vi i framtiden bör sluta spola iväg de viktiga resurser som hamnar i toaletten och använda dem till urban odling, om hur tecknade serier om till exempel en hudcells liv ska få fler att hänga med i forskningsutvecklingen, och om det stämmer att insekterna har minskat med 75 procent som en studie i veckan visade.

Programledare är Lena Nordlund

Reaktionen på blodlukt visar vilka djur som är rovdjur och vilka som är bytesdjur. Men i vilken grupp hamnar vi människor egentligen? Ny forskning ger svaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är själva lukten av blod som forskare lyckats ta fram och den luktmolekylen kan lura en varg att tro att ett vedträ är ett byte som behöver vaktas. Även stickande insekter dras till lukten, men för möss signalerar lukten av blod fara och får dem att fly. Men hur reagerar då vi människor på lukten av blod, är vi rovdjur eller byte? Vi följer med till labbet och får svar.

Att spela saxofon med skallen öppnad under en hjärnoperation hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin. Musikern Dan behövde få en hjärntumör bortopererad men hur kunde kirurgerna vara säkra på att de inte skulle råka operera sönder hans musikalitet?

Och så tar vi upp försöket där 200 Malmöbor som ska flytta till Italien för att se hur deras hälsa påverkas av medelhavskost och mindre stress.

Missa inte videon: Vaken under hjärnoperation – spelar saxofon

Programledare är Lena Nordlund

Till mångas överraskning läggs förundersökningen mot kirurgen Paolo Macchiarini ner. Vi tar också upp datorerna som kan rädda synen och spanar in varför hasselmössens kärleksmöten nu underlättas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åklagarna menar att det inte går att bevisa att andra metoder hade kunnat rädda de patienter som avled efter att ha fått konstgjorda luftstrupar inopererade av Macchiarini. Men frågan är om något sådant någonsin går att bevisa? En rättslig expert vi talar med ifrågasätter starkt det prejudikat som åklagarna stödjer sig på.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om forskning kring konspirationsteorier, om hur artificiell intelligens kan rädda synen på många indier, om okunniga biodlare som faktor bakom bidöden, och om hasselmössens egen romantiska bro som ska rädda deras kärleksmöten från bilolyckor.

Programledare är Lena Nordlund.

"Väldigt otillfredsställande" säger Göran Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin om att samtliga naturvetenskapliga pristagare i år är män.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att Göran Hansson så tydligt medger problemet överraskar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén, som menar att vår granskning från förra året kan ha haft betydelse för de ansvarigas ändrade inställning. Nu ska nobelkommittéerna för första gången hålla en särskild konferens och diskutera hur den skeva könsbalansen kan avhjälpas.

I veckomagasinet besöker vi också ett supermodernt mikroskop som bygger på upptäckterna av årets kemipristagare, och hör om hur en av fysikpristagarna varit drivande bakom science fiction-filmen Interstellar. Men det blir inte bara Nobelpriser i magasinet, vi hänger också med forskarna som övar klättring inför sin tur till Antarktis, och så hör vi musikaliska vargar sjunga duett med Monica Zetterlund.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet dyker ner i marinarkeologiska vatten och får veta mer om ett spektakulärt vrakfynd. Vi fördjupar oss också i 20 nya fästingarter och att vi Homo sapiens är äldre än vi trott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är ett marinarkeologiskt drömfynd. I Svarta havet har flera välbevarade skeppsvrak från antiken hittats, som tros vara runt 2500 år gamla och som ger nu forskare möjligheten att på riktigt studera skepp som de tidigare bara kunna se på gamla krukor.

Vi möter Johan Rönnby, en av de forskare som varit med i det internationella dykprojektet, och som just kommit hem efter fynden som han beskriver som "sanslösa".

I vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om att vår egen människoart Homo sapiens är 50 procent äldre och har utvecklats på fler olika håll än forskare tidigare trott, och att pyttesmå plastbitar kan hamna i hjärnan på fiskar och störa deras beteende. Och så får vi veta att det finns 20 olika arter av fästingar i Sverige, och att de nu fått svenska namn.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet har pratat med forskaren som verkligen har haft närkontakt med snöleoparder. Vi tar också upp nyheten om gentekniken som öppnar för designade bebisar och Twitterfejden i London.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

47 dagar i sträck utan kontakt med andra människor i den mongoliska öknen för Örjan Johansson, men desto mer närkontakt hade han med de snöleoparder som han studerade.

Vid ett tillfälle fick han ligga sked med en sövd hanne för att hålla den varm, en annan gång fick en snöleopard låna Örjans kollegas sovsäck.

Förmodligen har ingen i världen fångat så många av det skygga och sällsynta djuret som Örjan gjorde med sina snaror under drygt 1000 dygns fältarbete i Mongoliet. 

I veckomagasinet hör vi också om ifall det blivit mindre näring i våra grönsaker när skördarna ökat, om genombrott i genforskningen som möjligen öppnar en kontroversiell dörr för att designa bebisar, och om vilket museum i London som skulle vinna i ett krig med sin samling som vapen.

Programledare är Lena Nordlund.

Vetenskapsradion rapporterar direkt från Biomedicinskt centrum i Uppsala om rymdsonden Cassinis sista färd. Vi berättar också om hundars samarbetsförmåga, konst i en gammal reaktor och så klart om IgNobel-priset. Vi berättar också om hundars samarbetsförmåga, konst i en gammal reaktor och så klart om IgNobel-priset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter 20 års färd till och kring Saturnus är bränslet slut för rymdsonden Cassini och som ett sista uppdrag låter forskarna den idag styra rakt in i planetens atmosfär.

Cassinis sista resa kommer att kunna ge mer närgångna bilder och observationer än tidigare, men som också betyder att sonden bryts sönder och brinner upp. Vår reporter är på plats med de svenska forskare som byggt instrument till sonden och följer Cassinis sista skälvande minuter.

I Veckomagasinet går vi också ner i en gammal kärnreaktor för att se forskningsavhandling i form av en konstutställning, och som utgår från konstnärens egen minnesförlust för 17 år sedan. Vi hör om hur klimatförändringarnas effekter kan stävjas med snabba insatser och om varför hundar är så olika benägna att be oss människor om hjälp. Och så om prisbelönt forskning om stora öron på gamla farbröder och didgeridoospel mot snarkning.

Programledare är Lena Nordlund

Han är forskaren som gett tabataträningen sitt namn, men tycker att det är okej att tagga ner lite. Veckomagasinet undersöker också mystiska geléklumpar och varför fladdermöss kan krocka med fönster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Originalet själv, forskaren som gett namn åt den populära intervallträningen tabata, har hört folk säga "jag kör tabata tre gånger om dagen".

Men det är omöjligt, säger Izumi Tabata: ett riktigt tabatapass tar bara fyra minuter men är fullständigt utmattande. Men Tabata, som var i Sverige i veckan, säger att det trots allt är okej att modifiera hans metod, det allra viktigaste är att vi rör på oss på något vis.

Mystiska jättegelébollar i havet (se bild här), vetenskapliga artiklar som blivit allt mer svårlästa med åren och om fladdermöss vars ekolod slås ut av onaturligt plana ytor så att de kraschar och dör hör vi också om i Veckomagasinet.

Och så besöker vi konferenser om hot mot mänsklighetens existens och om fake news. Dessutom om klimatpanelen IPCC som hamnat i pengabrist när färre länder vill betala för deras arbete.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet om idrottsfusket som kanske kan stävjas med nya tester. Vi kollar också hur det blir höga hastigheter på långsammare spår och så berättar elever om hur de avslöjar "fake news".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mammas cancermedicin som råkade ramla i när hon lagade pasta och läkemedelsrester i regnvatten som stänkte hela vägen till urinprovet - fantasin verkar ibland inte ha några gränser när idrottare som åkt fast för dopning ska förklara sig.

Det systematiska fusket i det ryska antidopningslaboratoriet vid Sotji där prover byttes ut genom ett hål i väggen låter också närmast sagolikt, men är tyvärr sant. Men vi hör också om en närmast omöjlig förklaring till ett positivt dopningstest som visade sig riktig. Kanske kan en del av problemen lösas när urinprov i framtiden kan ersättas av utandningsprover som vid alkotester, hör vi på en kemikonferens i Stockholm.

I veckomagasinet frågar vi oss också om det trots allt kan gå att köra riktigt fort på de föreslagna långsammare höghastighetsspåren, vi hör skoleleverna som övar sig på att avslöja falska nyheter i jätteforskningsstudie, och vi får tips om hur hörapparaten kan få vara kvar i örat och inte hamna i byrålådan som den ofta gör.

Programledare är Björn Gunér.

Veckomagasinet fördjupar sig i de knepiga situationer kan uppstå när robotar ska språka med oss människor. Och så hör vi om gravitationsvågor, mammutar och varför solförmörkelsen var så speciell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Leenden, skratt, inandningar och ögonrörelser är viktiga delar i vår kommunikation med varandra. Sådana små detaljer kan avgöra om vi uppfattar en kommentar som kärleksfull eller sarkastisk, och om det är läge att själv prata eller riskera att avbryta.

När nu robotar och virtuella assistenter ska försöka ta plats i samhället så är den här sortens finlir bland det svåraste för dem att behärska, och Veckomagasinets Lena Nordlund lyckas själv kränka en robot på den stora språkkonferensen i Stockholm.

I säsongens första program möter vi också paleogenetikern som arbetat hela sommaren i avlägsna delar av Sibirien och kommer hem med forskarsolbränna och mammutbetar.

Vi hör också om varför solförmörkelsen i USA var så spännande även för forskare, och om nya fynd kring de mystiska gravitationsvågorna som vissa menar öppnar dörren för helt ny astronomivetenskap.

Se bildspel från polarexpeditionen i Sibirien

Video: Solförmörkelsen i USA

Programledare är Lena Nordlund.

På många håll i landet är grundvattennivåerna lägre än vad som någonsin uppmätts, och nu drabbas nya områden. Samtidigt grönskar det rejält på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inför sommaren visar nya mätningar på rekordlåga grundvattennivåer i stora delar av östra Sverige. I år ser Gotland och Öland ut att klara sig bra, och i stället har problemet spritt sig norrut och inåt land. En regnig start på sommaren vore bra, säger experten vi talat med, annars gäller det att hushålla med vattnet.

På Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm råder ingen torka, där grönskar det på innergården i en ny utställning där barn får smaka och känna på naturen. I Veckomagasinet hör vi också oroande forskningsfynd om ökande metanutsläpp från tinande havsbottnar och om hur cancertumörer kan frysas bort. Och så funderar vi på vad som egentligen är en art, varför djur inte kan spela schack.

Programledare är Lena Nordlund

Bara Antarktis är kallt nog för att anförtros världens glaciärprover för framtidens vetenskap, menar forskare. I Veckomagasinet tar vi också upp frågan hur Sverige ska återta täten inom global hälsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bara världens naturligt kallaste plats är tillräcklig för att säkra delar av världens smältande glaciärer för framtida forskning, menar forskare inom ett nytt projekt. Glaciärerna lagrar inom sig spår av årtusendens klimathistoria, och innan smälter bort vill forskarna ta upp iskärnor och spara dem i den minus 50-gradiga kylan på Antarktis. Vår reporter tar på sig dunjackan och möter glaciärforskare i ett bara hälften så kallt frysrum.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi tunga experter berätta om hur vårt grannland seglat om Sverige när det gäller inflytande inom global hälsa, och frågan är om ett nytt forskningscentrum på området kan hjälpa Sverige ikapp.

Vi hör en skogsforskare om projektet där nyanlända lär sig förstå både svenska och Sverige genom skogen, och följer med till USA:s atlantkust där en mängd knölvalar strandat.

Programledare är Lena Nordlund.

Vetenskapsradions veckomagasin om skallar, nallar och oväntat tunga stjärnor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nya fossilfynd i Marocko, som verkar vara av vår egen art Homo Sapiens, flyttar vårt ursprung rejält, inte bara bakåt i tiden utan också till en helt annan del av Afrika än de områden söder om Sahara som man hittills hållit för artens vagga. Och fynden väcker frågor om vilka andra förmänniskor vi kan ha haft omkring oss i vår tidiga historia, och varför vi blev som vi blev.

Genombrott i konsten att beräkna en avlägsen stjärnas massa på ett sätt som Einstein teoretiserade kring men inte trodde skulle vara praktiskt möjligt hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, och massan visar sig större än forskarna anat.

En vetenskaplig stjärna vars ego vi likaledes verkar ha underskattat möter vi också, och så lever vi oss in i hur en brunbjörns dag ser ut med hjälp av videokameror som forskare satt på björnar i Alaska.

Programledare är Lena Nordlund.

Vill du också se björnens vardag som gestaltades av vår egen Björn så följ länken En dag i en björns liv

Veckomagasinet om unga uppfinnare, klimatavtalet, knubbiga krukväxter och så bjuder vi på glassens kemi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför öppna dörren med handen och riskera att smittas av andras bakterier, när vi kan göra det riskfritt och enkelt med foten? "Fottaget" som ersätter handtaget är en av de uppfinningar gjorda av barn och ungdomar som belönades med pris i veckan.

Tidigare uppfinningar som prisats i FinnUpp har fått stort genomslag, där finns både sportflaskan som tack vare hålet på sidan ryms under alla vattenkranar, och konservöppnaren som fungerar både för vänster- och högerhänta. Nu hoppas årets pristagare att deras idéer också ska plockas upp.

Trumps argumentation kring att dra sig ur klimatavtalet synas också i Vetenskapsradions veckomagasin, liksom varför glass är extra intressant för kemister och varför växtgift som inte bör läggas på komposten är tillåtet för att göra krukväxter lagom knubbiga.

Programledare är Lena Nordlund.

Islands avskogning har gett problem med erosion, men nu uppmuntras mer trädplantering. I Veckomagasinet får du också en rapport från WHOS:s möte och så hör vi om vad som rymdsonden Juno har spanat in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det idag karga Island var till stora delar täckt av skog när de första bosättarna kom under vikingatiden. Men snabbt förvandlade odlande människor och betande djur ön till ett skogslöst landskap och vid förra sekelskiftet hade de ursprungliga över 20 procenten skogstäckning minskat till en halv procent.

"Det finns inget land i Europa som har mindre andel skog, förutom möjligen Vatikanstaten" säger Adalstein Sigurgeirson på den isländska skogsmyndigheten.

Avskogningen har gett ön problem med jorderosion som annars är reserverad för fattiga länder i torra och heta delar av världen, och det är en viktig anledning till att skogsmyndigheten uppmuntrar plantering av både inhemska och mer snabbväxande utländska trädsorter, så att täckningsgraden av skog nu är nära två procent på Island.

I Vetenskapsradions veckomagasin möter vi också Världshälsoorganisationen WHO:s nye ledare som är den förste afrikanen på posten och som vill att alla människor på jorden ska ha rätt till bra vård och mediciner.

Vi tar en provtur med det nya forskningsfartyget som är som ett flytande laboratorium på Östersjön, och så får vi överraskande väderrapporter från jätteplaneten Jupiter vars enorma cykloner och annorlunda norrsken fångats upp av rymdsonden Juno.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet tar en titt på larver och insekters påverkan i naturen. Vi pratar också om förhörsmetoder i Kevinfallet och om Frankrikes nya regering som kanske innebär en grön skräll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att knåda runt 3 000 små larver av grön modellera brukar inte leda till toppartiklar i prestigetidskrifter, men så blev det för insektsekologen Tomas Roslin och hans kolleger runt världen.

Genom att placera ut larverna i naturen i ett antal länder har de konstaterat att risken att bli uppäten av rovdjur är åtta gånger större för larver vid ekvatorn än på Grönland. Och det är inte fåglar eller däggdjur som äter flest larver, utan andra insekter som myror. "Naturen är full av växtätande kryp, som drömmer om att äta upp allt och förvandla det till en öken", säger Roslin, och nu vet vi att det framför allt är myrorna som håller dem i schack, säger han.

I veckomagasinet hör vi också om hur dåligt förhörsmetoderna i Kevinfallet stämmer med vetenskapen, vi möter hjärnforskarstjärnan Antonio Damasio som betonar våra kroppars och känslors betydelse för medvetandet, och så hör vi om att Frankrikes nya regering verkar vara en grön skräll.

Programledare är Lena Nordlund.

Teknik som kan lösa upp gamla jeans för att ge dem nytt liv är ett framsteg på miljöområdet. För Islands glaciärer ser framtiden värre ut. Veckomagasinet har besökt ett område med snabbt smältande is.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tillverkningen av tyg till kläder och annat är en stor miljöbov, men ändå återvinns väldigt lite använda kläder medan stora mängder bränns.

Men ny teknik kan lösa upp gamla jeans och andra plagg och skapa helt nya fibrer som kan användas som råvara. Vi besöker fabriken i Värmland som snart öppnar.

Vi har också återbesökt Island där vädret varit ovanligt varmt denna majvecka som i Sverige var smällkall. Den isländska glaciären som vi klev upp på för tio år sedan har dragit sig tillbaka många hundra meter sedan dess, en beklämmande tydlig bild av klimatförändringarna.

Dessutom hör vi mer om varför våra val kring mat väcker så starka känslor och om hur tbc dödar många människor i Ryssland när medicinerna får allt svårare att bita på bakterierna.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet tar upp trenden med glutenfritt som riskerar att påverka hälsan negativt. Vi tittar också närmare på frågan om mikroplast i fisk, borreliavaccin och spanar in skrattande stämband.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allt fler väljer bort gluten av hälsoskäl utan att ha konstaterad glutenintolerans. Men det finns det ingen anledning till, tvärtom, menar överläkare Anders Rönnblom som arbetar med glutenintoleranta på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det hela håller på att gå överstyr menar han, och gör att många riskerar att missa viktiga näringsämnen i onödan.

I Vetenskapsradions veckomagasin fortsätter vi också att följa historien om det konstaterade fusket i studien om fiskar som skadas av plastpartiklar, och undrar hur forskningsläget ser ut kring risker med mikroplast efter att den uppmärksammade artikeln nu dras tillbaka.

Dessutom om det nya vaccinet mot borrelia som är på gång, om vilken roll anslagstavlorna har i dagens digitala samhälle, och om världens roligaste historia och vad den gör med dina stämband.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet tar upp utbrändhet som leder till allt fler sjukskrivningar, nytt fall av forskningsfusk, fynd från tidiga förfäder och om sjukdomen som hotar tallarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På bara fem år har antalet som sjukskrivs för psykisk ohälsa fördubblats. En av de vanligaste orsakerna är så kallat utmattningssyndrom, det som också brukar kallas utbrändhet.

Vad som ligger bakom den stora ökningen är inte klarlagt, men enligt psykiatriprofessor Marie Åsberg som var med och myntade begreppet utmattningssyndrom på 1990-talet kan det ses en epidemi som går i vågor. En anledning till att fler drabbas nu kan vara att vi har glömt bort hur allvarlig situationen var under den förra vågen, menar Åsberg. Tyvärr saknas ännu bra behandlingar, säger hon.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om olika sorters spännande fynd av våra tidiga förfäder, men utan att forskarna hittat ben av själva människorna. Dessutom om den nya utredningen om svensk forsknings framtid, om en ny sjukdom som hotar våra svenska barrskogar, om att sambandet mellan hiv och aids förnekas i Ryssland vilket gynnar sjukdomsspridningen, och så om det misstänkta forskningsfusket kring hur fiskar påverkas av plastpartiklar.

Programledare är Lena Nordlund

Ovanligt många sälkutar har i år hittas långt upp på land. Men varför gör de så och hur går det för dem? Veckomagasinet handlar också om nakenråttor, självmord och den kommande vetenskapsmarschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår reporter Katarina Sundberg har träffat den väsande kuten Unni på Skansen där hon tas om hand efter att hon hittats utsvulten utanför Vaxholm.

I Veckomagasinet hör vi också om de märkliga afrikanska nakenråttorna som nu visar sig klara upp till 18 minuter helt utan syre genom att växla över till ett förbränningssystem som trotts vara reserverat för växterna.

Det här väcker hopp om bättre behandling för patienter med stroke och hjärtinfarkt. Nya kultserien 13 skäl varför skildrar självmord på ett problematiskt sätt enligt kritiker som vi talar med, och vi möter forskare som tillverkar plakat inför helgens demonstration för vetenskapen.

Och så hör vi om hur högteknologiska implantat i hjärnan kanske snart göra oss till skarpare människor.

Programledare är Lena Nordlund

Video: Sälarna kutar upp på land

Vad krävs för att en pippi ska trivas i holken? Det tar vi reda på i Veckomagasinet som också handlar om katastrofpsykiatri och effekter av USA:s forskningsbudget.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter lastbilsattacken i Stockholm och efter den stora bussolyckan i Hälsingland pratar vi mycket om akut psykologiskt stöd för dem som varit med. Men det är viktigt att vi inte slutar bry oss efter ett tag eftersom psykologiska effekter efter otäcka händelser kan sitta i väldigt länge.

I USA har president Donald Trump lagt fram förslag på att det medicinska institut som delar ut mest pengar ska spara. Om förslaget går igenom skulle det innebära att nydanande forskning i USA skulle pausas i upp till en tio års tid, säger genetikprofessor Mathias Uhlén vid SciLifeLab och KTH.

Våren börjar anlända så smått, liksom vårfåglarna som gärna flyttar in i holkar. Vad behöver man tänka på när en holk ska sättas upp? Och gör fågelholkarna egentligen någon nytta?

Programledare är Lena Nordlund.

Hur bär sig fjärilar och andra djur åt för att hitta? Och hur gick det till under Storbritanniens geologiska "brexit"? Det är några frågor vi reder ut i Veckomagasinet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Miljontals fjärilar från Australiens alla hörn söker sig en gång om året till ett och samma ställe.

Att de hittar är ett tecken på en avancerad navigationsförmåga, kopplad till jordens magnetfält. Men hur de och andra djur som flyttfåglar och havssköldpaddor gör för att koppla upp sig mot detta naturliga gps-system är ännu en gåta vars svar bland andra många försvarsmakter skulle vilja dra nytta av. Biologen Eric Warrant i Lund har just fått en rejäl slant pengar för att forska vidare på området.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också hur man kan bygga sin egen medicinkokare för att framställa svindyra läkemedel till vrakpris i hemmet, men inte utan risk.

Artificiell intelligens och medicinteknik är heta innovationstrender i heta innovationslandet Sverige enligt ny lista, och så hör vi om hur det gick till förra gången som Storbritannien lämnade Europa – bokstavligen– med hjälp av störtfloder efter istiden.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet tittar tillbaka på nyhetsveckan som handlat om tetris mot flashbacks, björnar som sover och hur vår konsumtion påverkar människor i andra länder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att spela dataspel som tetris på akuten efter en olycka gör att de otäcka minnena får svårare att fastna, enligt ny svensk forskning. Förklaringen kan vara att minnen inte skapas genast i olycksögonblicket utan gradvis under de kommande timmarna, och om vårt visuella arbetsminne blir upptaget av att fokusera på spelet, så kan det tränga undan de flashbacks som många plågas av.

I veckomagasinet tittar vi också på björnarna som nu kommer ut ur idet - kan deras förmåga att stänga av och på kroppsfunktioner inspirera till bättre vård av människor? Det tror forskarna som i ett hobbyprojekt lagt björnar i en skiktröntgenapparat som människor brukar undersökas i. Och så hör vi om hur din matkasse kan leda till vattenbrist i fjärran länder, och om vad som kan få människor att ge bort en njure till en helt okänd person.

Programledare är Lena Nordlund

Tolv helt nya typer av moln har tagits med i den färska upplagan av den internationella atlasen för moln. I veckomagasinet pratar vi också om dinosaurier, förlossningsskador och nya språkregler.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bland de nya molnen finns de spår som flygplan lämnar efter sig på himlen, och moln som ser ut som en böljande havsyta, fast upp och ner.

Men även sedan tidigare erkända molntyper som de "bröstliknande" mammatusmolnen och andra som mest påminner om ufon är nya för vår reporter.

Att de köttätande dinosaurierna i över hundra år verkar ha fått sitta i fel gren av släktträdet, att förlossningsskador kan visa sig decennier efter en till synes lyckad förlossning, och att Sven-Ingvars inte varit fina nog för musikforskningen är annat nytt i Vetenskapsradions veckomagasin.

Programledare är Lena Nordlund

Tio nya mässlingsfall i Stockholm väcker på nytt frågan om hur de som vägrar vaccinera sina barn skulle kunna övertalas. Veckomagasinet tar också upp hotet mot Barriärrevet och spindlarna som frossar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att vaccinera sig handlar till stor del om solidaritet, menar statsvetaren Rafael Ahlskog, för bara om hela befolkningen är vaccinerad, kan vi undvika att sjukdomen dödar barn som är för små för att få sprutan själva, säger han.

I sin färska avhandling har han sett att vi som unga lättast motiveras med motiv om allmän solidaritet, men när vi får barn så slutar vi tänka på samhällets bästa och lyssnar i stället på argument om att skydda våra allra närmaste.

I Vetenskapsradions veckomagasin besöker vi också Australien där forskare ser Stora Barriärrevets koraller blekas mer än tidigare av klimatförändringarna.

Vi hör om dålig och könsstereotypisk design av gynekologistolar och mixerstavar och så får vi veta vilket pyttelitet djur som faktiskt äter mer kött än både människor och valar.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet idag om filmstjärnor som feminister, neandertalare, konstgjort liv och om trötthet efter cancerbehandlingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Både Marilyn Monroe och Greta Garbo var inte bara kvinnliga ikoner utan också feminister fast utan att veta om det. Varför förklarar den amerikanska historikern Lois Banner som just nu är i Sverige för att skriva en bok om Garbo.

I veckomagasinet hör vi också om framsteg på vägen mot konstgjort liv, att motion är bättre än medicin mot den trötthet som många cancerpatienter upplever, och att tandsten i 40 000 år gamla tänder avslöjar att neandertalare i Europa åt noshörningar.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet testar turistlivet i en rymdraket, tittar närmare på en bröstcancerstudie och undrar varför grodors syn är så bra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två dyrt betalande rymdturister ska nästa år tas ut på en resa runt månen, lovar rymdentreprenören Elon Musk. I så fall tar hans företag Space X det första steget i den hypade men trögstartade rymdturismbranschen. Men vilken träning behöver en privatperson som ska ut i rymden? Med största säkerhet får de öva att uthärda g-krafter i en centrifug, och vi testar en sådan i Solna.

I en ny svensk bröstcancerstudie ska ett förebyggande läkemedel testas. Kanske kan forskningen rädda många undan sjukdomen men vem vill delta och uppleva biverkningarna?

I veckomagasinet hör vi också om fynd av det äldsta kända livet på jorden, om grisar som genmodifieras för att inte bli sjuka och om nya framsteg för artificiell intelligens när datorn vinner över pokerproffsen.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet tittar tillbaka på veckans vetenskapsnyheter och berättar mer om den hackade dockan Cayla, nya planeter, topplistan över livslängd och hastighetsmätaren som ska få oss att tänka nytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tyska myndigheter har uppmanat föräldrar att förstöra dockan Cayla. Cayla är uppkopplad mot nätet och vi tar reda på hur hackare kan ta sig in i hemmet via dockan eller andra uppkopplade prylar.

Sydkoreanska kvinnor blir nu äldst i världen, Sverige halkar ner på topplistan.

Vi hör också om en revolutionerande hastighetsmätare som räknar minuter i stället för kilometer i timman och vår reporter hamnar mitt i ett storbråk med psykiatriker, psykologer och forskare.

Det handlar också om nyupptäckta planeter, istider, Arktisexpeditioner och giftmord.

Programledare är Lena Nordlund.

Antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt. Vi får en inblick i de små hoppstjärtarnas stora värld och det blir perspektiv på veckans mjölklarm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd syns i hjärnan. Det är framför allt fem områden, bland annat hippocampus och amygdala, som är något mindre hos personer med adhd.

Det är en stor studie, över 3000 personer från flera länder har fått sina hjärnor avbildade och drygt hälften av dem hade diagnosen adhd. Christopher Gillberg som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet kommenterar studien.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur en undersökning av blöjor på förskolor i Uppsala visar att antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt de senaste åren. Tysklands regering vill bränna avloppsslam för att utvinna ren fosfor och det kan få betydelse även för Sverige.

Vi hör också om den legendariske Winston Churchill och hans välinformerade syn på liv i rymden. Dessutom handlar det om cannabis i vården och vi får en rapport från världens största vetenskapskonferens som domineras av samtal om USA:s nye president.

Malariamyggor, rekorddjupa hål på Island och blir det en svensk som bestämmer var Nasas rymdbil ska ta sig fram på Mars? Veckomagasinet samlar veckans nyheter och så minns vi också Hans Rosling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För första gången ska en expedition till Mars år 2020 göra det möjligt att skicka hem material till jorden från den röda planeten. Det handlar om att söka efter spår av liv och planeringen är redan klar till stora delar. Men nu ska det avgöras VAR på planeten som Nasas nya marsbil ska landa och en av de forskare vars förslag ligger bra till är den svenske geologen Magnus Ivarsson.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur malariaparasiten lurar sig in i myggorna genom att locka dem att sticka smittade människor och om vad forskare lär sig om vulkaner genom rekorddjupa och supervarma hål som borras för energiutvinning på Island. Vi minns Hans Rosling och så varnas känsliga lyssnare för historien om insekten som kröp in genom näsan på en kvinna i Indien.

VIDEO: Så här gick det till när kackerlackan drogs ut ur näsan OBS! Innehållet i filmen är inget för känsliga

Programledare är Lena Nordlund.

Rädsla och ilska följer i spåren efter inreseförbud i USA. Veckomagasinet tar också upp den nya klimatlagen och reder ut varför våra hjärnor är så mottagliga för lögner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De vågar själva inte uttala sig och deras forskningsledare berättar att de är jätterädda och att det råder kaos på jobbet. Det är det nyligen införda inreseförbudet till USA som i ett slag förändrar livet för unga iranska forskare verksamma i USA.

Och inresestoppet upprör också framstående forskare över hela världen. Vi hör två nobelpristagare som menar att det både är diskriminerande och negativt för forskningen i USA och i övriga världen.

Regeringens nya klimatlagpaket, det spännande fyndet av 1600-talsskeppet Blekinge och om varför våra hjärnor är så mottagliga för lögner får vi också höra om i Vetenskapsradions veckomagasin.

Om smältande is i Arktis, Donald Trump och forskningen, människoceller i grisembryon och fågelspaning från rymden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Isen i Arktis minskar i omfattning och på ett decennium har området förändrats radikalt, konstaterade forskare i veckan på en konferens i Tromsö i Norge. Det här väntas innebära att fiskbestånd flyttar på sig, och enligt en färsk studie leder svårare jakt till  att isbjörnar får mer miljögifter i blodet när fettlagret minskar.

Och just forskning kring ett Arktis i förändring riskerar att drabbas i och med presidentbytet i USA, befarar Sveriges forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, som också kallar tystandet av forskare i USA oacceptabelt.

I Veckomagasinet får vi också senaste nytt om hur människoceller sätts in i grisembryon med sikte på att i framtiden kunna odla nya organ till behövande människor i just grisar. Dessutom hör vi om hur skolelever kan fås att röra på sig mer, hur en jätteantenn i rymden ska spana på fåglar och ålar på jorden, och om varifrån den svensktalande folkspillran i Ukraina egentligen härstammar.

Programledare är Björn Gunér.

Om kampen mot bottendöden i Östersjön, dieselmotorer och om falska läkemedel. Vi fördjupar också nyheten om cancertest med hjälp av mobilen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är dags att fokusera mer på de stora mängder näringsämnen som redan finns i Östersjön, och på att med storskalig ingenjörskonst antingen binda framför allt fosfor i bottensedimenten, eller pumpa upp den på land. Det menade flera deltagare på ett seminarium i veckan. Andra varnar för risker med sådana insatser, men 30 procent av bottnarna är redan döda, säger Anders Ahlm på Världsnaturfonden WWF och tillägger: 

"Hur mycket värre kan det bli om man försöker fixa det?".

I veckomagasinet hör vi också om dieselmotorer som forskare vill köra på bensin för att minska utsläppen, om hur falska läkemedel tar många människors liv i världen och även köps av många svenskar på nätet, och om  den lilla mobiltelefontillsatsen som kan göra cancertest.

Veckomagasinet om metoder att förhindra övergrepp på barn, om sopproblem under Marsresa och om hur forskare lyckats härma spindeltråd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett läkemedel som snabbt ska dämpa lusten att se och utföra sexuella handlingar mot barn prövas i en studie på Karolinska institutet.

Medlet verkar ha effekt efter bara några dagar, jämfört med så kallad kemisk kastrering som sänker testosteronnivåerna och samtalsterapi, som båda verkar på längre sikt. Enligt forskaren Christopher Rahm kan pedofili vara en medfödd variation i hjärnan som får uttryck i puberteten, och han undersöker även detta i sin studie.

I Veckomagasinet möter vi flera svenska forskare med spännande projekt. En ska lösa problem med sopor under Nasas planerade färd till Mars, en verkar ha knäckt koden till hur man gör konstgjord spindeltråd på spindelns eget vis, och en hoppas kunna göra genetiska undersökningar på gäddor för att se om en vanlig stödåtgärd för den populära fisken fungerar. 

Och så hör vi om det senaste stora fyndet när det gäller hur vår orienteringsförmåga fungerar i hjärna.

Veckomagasinet om tjafs mellan robotar, jubileum för kameraögat som ser fartsyndaren och så spanar vi kring svenskarnas löften inför 2017.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I en film som spridits mycket verkar två leveransrobotar ha fastnat i en verbal dispyt om vem som ska släppa fram den andra. "Du står i vägen, var vänlig flytta på dig!" ekar den ena robotens mänskliga röst i kulverten under Nya Karolinska sjukhuset. Vi åker dit och frågar robotexperter om detta är en situation vi kommer möta allt oftare.

I Veckomagasinet hör vi också om hur svenskarnas nyårslöften ska studeras under året, och att många i år lovat skärpa sitt mobilhyfs. Fartkamerorna firar 10 år på svenska vägar, vad har de betytt för säkerheten? Och en ny karta visar tydligt hur din kopp kaffe kan kopplas till miljöförstöring i fjärran länder.

Programledare är Lena Nordlund

Årets upptäckter, ebolavaccin och Veckomagasinets julklappstips.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Observationerna av de mystiska gravitationsvågorna från rymden, fyndet av en jordlik planet i vårt närmaste solsystem, och en dators seger över en människa i världens mest komplexa brädspel - där är de viktigaste vetenskapshändelserna 2016 enligt tidskrifterna Science och Nature. Vi fördjupar oss i listorna och hör också vad som är att vänta under nästa år när det gäller artificiell intelligens.

I vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det nya ebolavaccinet, vi hälsar på hos de råttkittlande neuroforskarna i Berlin, hör om varför marinarkeologer sörjer att det inte blir en vindkraftpark i Hanöbukten, och summerar klimatåret 2016. Och så får vi redaktionens julklappstips.

INFORMATION OM FÄLLNING: Inslaget om klimatåret 2016 har fällts av Granskningsnämnden. I inslaget framgick att det varit rekordvarmt på sina ställen på Arktis. Det sades också att det varit omkring 20 plusgrader i lokala områden där det normalt ska vara minusgrader.
Granskningsnämnden konstaterar att inslaget gav det felaktiga intrycket att det hade varit 20 plusgrader i Arktis under december 2016. Det stämmer inte. Inslaget strider därför mot kravet på saklighet.

Veckomagasinet om virtual reality, penisben, frackning och så minns vi forskaren Georg Klein som nyligen gick bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Virtual reality-glasögon utsedda till årets julklapp men frågan är om tekniken och utrustningen idag är så smidig, billig och bra att det verkligen är något för var och en? Det tar vi upp med VR-forskaren Konrad Tollmar som arbetar på nästa generations system för virtuell verklighet.

I veckomagasinet också om penisbenet, som finns hos många däggdjur men inte hos människan. Anledningen verkar vara våra relativt korta samlag. Frackning där berggrunden spräcks i jakt på olja och gas är skadlig för dricksvatten, säger amerikansk myndighet som tvärvänder i frågan. Och så minns vi Georg Klein.

I Veckomagasinet hör du fördjupningar av veckans vetenskapsnyheter. Vi hör om en ny behandling mot depression, mansdominansen i Nobelpriset, Digerdöden och så ser vi filmen Arrival med tre lingvister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Behandling med en elektromagnet riktad mot huvudet har under de senaste åren visat sig kunna hjälpa patienter med depression.

Nu menar Socialstyrelsen att fler skulle kunna bli hjälpta av behandlingen än det 50-tal patienter som fick den förra året. Vi hör om hur metoden fungerar, men också om att mycket återstår att förstå varför den faktiskt hjälper. 

I veckomagasinet hör vi också om den skeva könsfördelningen bland Nobelpristagare, om hur digerdöden ödeläggelse är synlig på kartor hundratals år efter farsotens härjningar, och så ser vi filmen om hur språkvetare ska rädda planeten när utomjordingarna kommer.

Programledare Björn Gunér

Veckomagasinet om Kallas kollaps, himlafenomen, morfinplåster och datorspelare som hjälper forskare i kvantfysikexperiment.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förväntningarna var stora på Charlotte Kalla inför förra helgens internationella skidpremiär, men loppet blev en flopp där hon slutade på 75:e plats. På teve såg vi hur hon inte skuttade uppför backarna som tidigare, utan snarare såg ut att ha mycket tunga ben.

Först några dagar senare kom förklaringen. Hon hade drabbats av förmaksflimmer i hjärtat. Vi reder ut med en hjärtläkare vad det innebär, om det är farligt och om vem det kan drabba och när.

I Veckomagasinet får vi också veta vad det var som lyste upp himlen i onsdags men inte var någon nödraket som många trodde. Vi hör om de allt mer använda morfinplåstren som en läkare beskrivit som på gränsen till dödshjälp för dementa, och så om hur 100 000 dataspelare världen över fick hjälpa forskare i ett kvantfysikexperiment.

Programledare är Lena Nordlund

När Thereses dotter fick cancer innebar det inte bara oro och sorg utan också en försämrad ekonomi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Thereses sexåriga dotter fick leukemi ställdes hela livet på ända för familjen. Vid sidan av chocken och oron visade det sig snart att familjens ekonomi drabbades när föräldrarna fick vara hemma med sitt barn.

Ny forskning visar att det ofta är just så för familjer vars barn får cancer, och det är mammornas ekonomi som drabbas hårdast, ofta i flera år efter diagnosen.

I Veckomagasinet hör vi också om varför det är så varmt i Arktis och vad det kan betyda, om vad som krävs för att jordbrukare i Nigeria ska kunna rädda sig undan svälten, och om en satsning på toaletter som ska göra det möjligt att använda mänsklig gödsel på svenska åkrar.

Programledare är Lena Nordlund

I veckan fångades en amerikansk polis på film när han slog en kvinna hårt i ansiktet. Det är bara det senaste i en serie uppmärksammade fall av övervåld från poliser i USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi har träffat forskaren som genom analyser av stora mängder data försöker hitta de poliser som riskerar att gå över gränsen, innan de gör det.

I veckomagasinet hör vi också gymnasieministern om vad som kan göras med alla de mänskliga kvarlevor som tidigare varit undervisningsmaterial men som idag ofta göms undan i svenska gymnasier. Vi får senaste nytt från klimatmötet i Marrakech och möter rymdentusiastiska "gör-det-självare" som ska skicka Sveriges första vetenskapliga experiment till månen.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet tittar in på en statistiklektion i USA och undrar varför prognoserna missade valresultatet? Vi pratar också om snökaos, förlamade apor och slanka laxar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi går på statistikföreläsning på universitet i New York dagen efter Donald Trumps valseger och får höra hur en skillnad på bara två procent mellan prognoser och valresultat förändrade Hillary Clintons "säkra seger" till ett nederlag. Men varför missade prognosmakarna de procenten egentligen?

Doktoranderna tycker det var spännande att få en så historisk och aktuell tillämpning på statistikkursen men det roliga förstördes av själva valresultatet, säger en av dem.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också vad Trump som president kan innebära för det internationella klimatarbetet.

Dessutom om hur förlamade apor kan gå igen med hjälp av trådlös tjuvkoppling av nervbanorna, om hur övergödda utplanterade laxar klarar sig dåligt i det vilda, och om hur stor del av samhällets viktigaste jobb som kan skötas från hemmet när snökaos så kräver.

Programledare är Lena Nordlund

Mannen som var med och ordnade valsegern åt Barack Obama berättar nu hur hans kolleger inom Hillary Clintons stab gör samma sorts analyser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi möter mannen som var med och ordnade segern åt Barack Obama under det senaste USA-valet. 

Han berättar hur hans kolleger i Hillary Clintons stab med hjälp av stora datamängder gör liknande analyser som inom reklamvärlden. Det handlar om sådant som gör att vi får skräddarsydd reklam på internet, bland annat baserat på kön och ålder, vilka sidor vi besöker på internet och kanske också var vi bor. Inom valkampanjen handlar det om att satsa sina resurser på de som man har störst chans att påverka, säger han.

Veckomagasinet tar också upp hur meteorologerna bestämt att väderprognoserna ska bli säkrare med bättre vindmätning i tropikerna och bättre datorer.

Vi möter Sveriges främste expert på sexsomni och hör om klimatavtalet som träder i kraft, och om hur ett område som beskrivits som jordbävningssärkrat i Italien nu ändå drabbats.

Programledare är Björn Gunér

Motion är bra för allt möjligt, till och med för hjärnan, men hur motiverar man sig om man tycker det är tråkigt och träna och jobbigt att anstränga sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Några proffs hjälper Lena med motivationen och får hennes trevliga simstund att också göra lite mer nytta. Nyckeln är att hitta någon motionsform som man inte tycker illa om och sedan kan det räcka med att köra lite hårdare under korta stunder, får vi veta.

Dessutom i Veckomagasinet: bilden av att en enda man, ”patient noll”, låg bakom den tidiga spridningen av hiv i västvärlden på tidigt 80 tal kan nu avskrivas.

Forskare tjuvhöll på forskningsresultat som kunde ha hjälpt eboladrabbade. Därför kan placebo, alltså overksamma tabletter, minska smärta hos patienter trots att de vet att det är verkningslösa piller de äter.

Och lagom till halloween hör vi också om varför vi vill bli skrämda och om att skräcken för monster var verkligare förr.

Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet om motionens inverkan på kroppen. Vi pratar också om svensk kärnkraft utomlands, svensk genkartläggning och bävrarnas antal i Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Motion är bra för huvudet. Lite ökad puls både ger skydd mot demens och kan behandla demens, depression och stressrelaterade sjukdomar, ofta lika bra som medicin. Svensk kärnkraft får mångmiljonfinansiering från Indien. Forskare presenterar karta över svensk genvariation. Haitis koleradrama fortsätter. Hedrande pallplacering för handprotes från Göteborg. Och har vi verkligen ingen aning om hur många bävrar som finns i Sverige?

Programledare är Lena Nordlund.

Hur påverkas våra drömmar av att sova i en säng som åker omkring med oss hela natten och av att borsta tänderna med särskilda örttandkrämer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi provar att sova på konsthallen där en installation med robotsängar utforskar drömmar och sömnlöshet, och har med oss forskare som mäter Lenas nattliga hjärnaktivitet.

På köpet får vi tips om hur man gör för att påverka och minnas sina drömmar.

Dessutom rapporterar vår korrespondent från Haiti, vi hör mer om unika svampfynd i Stockholms tunnelbana, utforskar ny svenskodlad genförändrad potatis, och möter en av årets Nobelpristagare.

Årets Nobelpristagare har ett nytt liv att vänta på ålderns höst. Det kan forskaren Edvard Moser intyga. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blev sju äldre män som fick årets naturvetenskapliga Nobelpris. En av dem tog emot beskedet i ett parkeringsgarage i Finland, en annan var redan är omringad av journalister på sin arbetsplats i Tokyo.

Men alla har de nu en enorm uppmärksamhet att vänta sig, mer inflytande och samtidigt mindre tid till sin forskning. Det vittnar en 2014 års medicinpristagare Edvard Moser om, som vi har återbesökt på labbet i Trondheim.

I veckomagasinet möter vi också forskaren i Sverige som kastat sig in för att hjälpa till i mordgåtan från tevedokumentärserien "Making a murderer", och så summerar vi hur det gick på toppmötet där elefanterna skulle räddas. 

Programledare är Lena Nordlund.

Efter tolv år på väg genom rymden och två år i bana runt kometen 67P var det dags för rymdsonden Rosetta att pensioneras. Det skedde genom en kraschlandning i vetenskapens tjänst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just före vår sändning styrdes Rosetta ner mot kometens yta för att kunna ta de närmaste bilderna hittills.

Vi hör forskarna berätta om känslorna denna dag och vilka upptäckter som kan återstå i det rika material som Rosetta gett kring kometer och universums tidiga historia.

Vi hör också redaktionens hetaste tips om vilka som kan få nobelpris i nästa vecka, och så följer vi med några sjätteklassare ut i det massforskningsprojekt som ska undersöka vad den gamla hederliga anslagstavlan har för roll i dagens digitala samhälle.  

Veckomagasinet om synkat skrattsalvor, IgNobel, mensens inverkan på träning och om hur den fruktade vinterkräksjukan kan stoppas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är inte humor som ligger bakom det mesta skrattandet här i världen, utan en önskan att höra ihop. Men hur tydligt kan man koppla ihop sina skratt egentligen?

I ett av veckans reportage hör vi två intervjupersoner som lyckas samordna sina skrattsalvor i perfekt synkronisering, och något sådant har skrattforskaren Sophie Scott aldrig hört, trots att hon har ett skrattlaboratorium.

I Veckomagasinet frågar vi oss också varför det forskas så lite på mensens inverkan på träning och prestation, och om hur mediers rapportering kan både inspirera till och förhindra självmord.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet om konstgjorda blad, nya kartan över Vintergatan, om nya tag för att stoppa havens fripassagerare och tabletten som kanske kan göra det lättare att läsa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tänk om man kunde ta en tablett med fiskfettsyror omega 3 och omega 6 som gjorde att det gick lättare att lära sig läsa, till glädje för lågstadiebarnen. Men det låter kanske mer som något från sagornas värld. Eller? Forskare vid Sahlgrenska Akademien hävdar i en ny studie att fiskolja kan hjälpa barn att snabbare lära sig läsa.

Konstgjorda blad som är tio gånger bättre än växterna själva på fotosyntes. Det hävdar Harvardprofessorn David Nocera att han har skapat. Nu besöker han Sverige.

I veckan presenterade den europeiska rymdmyndigheten ESA den största och mest detaljerade kartan hittills över vår egen galax Vintergatan.

Och så ska havens fripassagerare stoppas med en ny konvention.

Många djurhannar luras med läten som får dem att låta större än vad de verkligen är, för att imponera på honorna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckomagasinet idag om en studie avslöjar som avslöjar de främsta röstbluffarna i djurvärlden. Och i sista stund: forskarna har hittat den lilla landaren Philae på kometen efter nästantvå år. Pappor känner sig ignorerade i barnhälsovården och vår reporters måltid blev en världsnyhet när han åt den första grönsak som genredigerats med ny metod.

Veckomagasinet om en simulerad resa till Mars, hundar med ordförståelse och det senaste i Macchiariniaffären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Färsk frukt och möjligheten att gå rakt fram längre än tio meter tar vi på jorden för givet utan att ens reflektera över det. Men det var sådant som Christiane Heinicke saknade allra mest under sitt år instängd i en bubbla på Hawaii för att simulera en marsexpedition.

När hon kom ut stormade hon en matbuffé och tömde en skål färska hallon, berättar hon för Veckomagasinet. En riktig marsresa tror hon är möjlig och hon skulle själv gärna åka med – men bara om sällskapet var det rätta.

Hundar förstår när vi människor pratar inte bara genom tonfallet, de kan också förstå själva orden, visar ny forskning.

Macchiariniaffären – där talar vi med utredaren och med ansvarig på sjukhuset som får stark kritik för anställningen av Macchiarini.

Att regelbundet äta sig riktigt mätt är ingenting som våra kroppar är byggda för, och nu visar ny forskning hur småhungrighetens mekanismer kan leda till läkemedel mot åldrande och sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens veckomagasin  smaskar och utreder vår reporter forskningen kring kalorirestriktion.

Vi beger oss också till Gamla Uppsala där historieintresserade på plats kan uppleva platsen som den såg ut runt år 650, med hjälp av virtuell verklighet. Vi hör astronomens entusiasm över den nyupptäckta jordlika planeten som råkar vara vår närmaste granne men ändå 50 000 års resa bort.

Och så frågar vi oss hur det går med möjligheterna att förutsäga jordskalv. Vetenskapsradions veckomagasin är tillbaka efter sommaruppehållet.

Programledare: Lena Nordlund

Veckomagasinet om vattenbrist, invigningen av Sveriges största forskningsanläggning Max IV, Kina som rymdstation, stora laxar i Torneälven och framtida möjligheter att köpa och sälja hus med appar. .

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är fortsatt rekordlåga grundvattennivåer i delar av södra Sverige. Och nu börjar det märkas på flera håll.

Brist på regn och snö i vintras ligger bakom de låga grundvattennivåerna. På Öland och Gotland saknas nu motsvarande ett helt års nederbörd i markerna.

– Ta till exempel grundvattenobservationerna vid Böda på Öland eller Gotska Sandön. Där ligger grundvattennivåerna närmare en meter under de normala,  säger Bo Thunholm som är hydrogeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.

Men även i de inre delarna av Götaland syns nu tendenser till sjunkande grundvatten. Det handlar främst om det ytligare grundvattnet, det som tas upp av dem med egen brunn på tomten.

Programledare är Lars Broström

Nobelpristagare vill inte se ett Brexit. Veckomagasinet tar också upp ojämlik vård av graviditetsdiabetes, arkeologisk madrassforskning, politisk huvudvärk för klimatavtalet och miljögifter i uttrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frågan om Storbritannien ska lämna EU eller stanna kvar avgörs i en folkomröstning nästa vecka. För att hedra palamentsledamoten Joe Cox, som dödades i samband med ett politiskt möte under torsdagen, har båda sidorna ett tillfälligt stopp i kampanjandet.

Men innan dess hade kampanjen trappats upp. I helgen skrev 13 Nobelpristagare ett brev i Daily Telegraph för att visa sitt stöd för att Storbritannien stannar kvar i EU. Ett av orosmolnen handlar om att forskningen kan få mindre pengar.

– Vi får mycket ut av att vara medlemmar i EU. De flesta fördelarna skulle försvinna om vi inte var en del av den gemenskapen, säger 2012 års medicinpristagare John Gurdon.

Vi frågar oss hur vanligt det är att nobelpristagare använder sina kända namn för att försöka påverka politiska frågor.

Programledare Lena Nordlund

Veckomagasinet tittar in i fotbollsspelares hjärna, undersöker varför älgar drabbats av en prionsjukdom och reder ut hur väl sociala medier främjar demokratin. Vi går också på stjärnkonferens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I söndags var veckomagasinets programledare Lena Nordlund på landskampen mellan Sverige och Wales. Med sig hade hon psykologen Torbjörn Vestberg och psykiatrikern Predrag Petrovic.

De har undersökt vad som utmärker riktigt bra fotbollsspelare. Det handlar om något de kallar exekutiv förmåga, det vill säga förmågan att fatta rätt beslut i en snabbt föränderlig värld.

Så här kommenterar de till exempel målet som kom i slutet av den första halvleken efter en passning till Emil Forsberg.

– Det här var ett perfekt exempel. Du ser att Zlatan hela tiden har koll på hela läget! Han passar i princip bakåt utan att titta. Han har det i arbetsminnet att det kom en spelare där.

Förutom fotboll handlar programmet också om älgar som drabbats av en prionsjukdom, sociala medier och demokrati, en stor internationell stjärnkonferens och följderna av att tonåringar flyttar under sin uppväxt.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet om fiskarnas farliga diet, nya riktlinjer mot barnfetma, internets snabba utveckling , nya satsningar för nyanlända och om pumpar som ska få ner syrerikt vatten till Östersjöns botten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En del fiskyngel i Östersjön ser ut att hellre vilja äta mikroplast än riktig fiskmat, trots att det sannolikt leder till en snabb död för dem. Mikroplast är plastpartiklar som kan vara upp till några millimeter långa. De finns i både mark och vatten och kommer från till exempel slitage av bildäck och konstgräs och från vissa typer av hygienprodukter.

I en studie som publicerats i tidskriften Science beskrivs hur abborryngel ofta går en snabb död till mötes när de kommer i kontakt med mikroplast.

Programmet handlar också om nya europeiska riktlinjer mot barnfetma, internets snabba utveckling och historia, pumpar som ska få ner syrerikt vatten till Östersjöns botten och nya satsningar för att hjälpa nyanlända med hög utbildning att få jobb i Sverige.

Programledare är Lena Nordlund

Hur vill du få dö, om du får välja? Många äldre har ett behov av att prata om döden. Men deras funderingar fångas inte alltid upp av till exempel vårdpersonal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De äldre blir också sällan tillfrågade om sina önskningar inför döden, visar ny forskning. Nu jobbar forskare på konkreta sätt att ta upp de här frågorna med äldre och sjuka.

Veckomagasinet tar också upp nya försök med konstgjorda hornhinnor, neandertalarnas mystiska grottaktivitet och träffar forskaren som ger råd till komikerserien Big Bang Theory.

Vi träffar också synskadade flöjtisten Wu Jing som får spela i en orkester och känna av dirigenten via ny teknik.

Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet tar reda på varför partikelfysiker är exalterade och varför robotar ska likna fladdermöss. Vi pratar också om skolkommissionens rapport, förlossningsvård och delirium efter operationer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu råder stor uppståndelse bland partikelfysiker. Något helt nytt kanske har hittats i Cerns stora partikelaccelerator LHC i Schweiz.

I LHC, large hadron collider, krockas partiklar för att få fram andra partiklar ur den krockens energi. Och nu ser det ut som att det oväntat kan ha dykt upp en tung partikel som hittills varit helt okänd för vetenskapen.

Forskarna funderar på om resultaten från experimenten beror på en slump, felmätningar eller om det verkligen handlar om en ny partikel. Veckomagasinet har besökt ett möte i Lund med partikelfysiker, och fått veta mer om det här.

Programmet handlar också om robotar som liknar fladdermöss, problemen med mardrömmar hos äldre efter hjärtoperationer, förlossningsvård förr och nu, det senaste om klimatet och förslag på förbättringar inom den svenska skolan.

Programledare är Lena Nordlund

RÄTTELSE: Tyvärr blev det fel efternamn på barnmorskan Liisa som medverkade i inslaget om förlossningsvården. Hon heter Liisa Svensson.

Hur påverkas vi av kemikalier? Det reder vi ut i Veckomagasinet som också tar upp sensationen inom brittisk fotboll, otursdagen, djurens intelligens och en stor donation till cancerforskningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hormonstörande ämnen, som finns i många vardagsprodukter, tros kunna ha negativa hälsoeffekter. En sådan effekt kan vara övervikt och fetma. Särskilt känsliga för hög exponering av de här kemikalierna är gravida och små barn, säger forskare som du hör i Vetenskapsradions veckomagasin.

Programmet handlar också om brittisk ligafotboll, ett nytt polarforskningsfartyg, otursdagen fredag den trettonde, pengar till cancerforskning och vår syn på intelligens hos djur och människor. Och så blir det ett besök hos veterinären.

Programledare är Lena Nordlund.

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) kommenterar behovet av en skärpning av regler för att stärka etiken inom svensk forskning. Veckomagasinet tar även upp spridning av fästingsjukdomen TBE, vattenbrist och cellprover som måste granskas igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under veckan har Vetenskapsradion granskat fallet med hornhinnor som var avsedda för grisar, men som opererades in på människor. En professor vid Linköpings universitet anklagas nu för oetisk forskning.

Vetenskapsrådet vill nu att svenska etikregler ska gälla även när svenska forskare bedriver verksamhet och gör tester på människor utanför EU.

Vetenskapsrådet föreslår stickprov för att kontrollera att forskning utanför EU lever upp till samma etiska krav som forskning i Sverige. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kommenterar.

Vi pratar också om hotande vattenbrist, fästingar som sprider TBE och cellprover som måste göras om. Vi uppmärksammar också Wikipedia som fyller 15 år.

Programledare är Lena Nordlund

Sverige har fått ett nytt avtal som ska garantera att vi kan köpa in vaccin om det sker en ny världsomfattande influensaepidemi, det vill säga en pandemi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett av vaccinen utgår från samma prototypvaccin som användes mot svininfluensan för några år sedan. Då ledde det färdiga till en ökad risk för narkolepsi bland barn och unga.

Vi undrar hur myndigheterna har resonerat nu när den nya upphandlingen har gjorts. Hör också om skillnaden mellan sill och strömming, en ordkarta i hjärnan, minnen från kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl och ögonkorallernas hemliga liv.

Veckans program tar upp Tjernobylkatastrofen, labbmöss som fryser, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finns lever ett stort hälsoproblem kvar, nämligen de psykologiska följderna med posttraumatisk stress, depression och ångest.

Vi har också besökt den förbjudna zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl för att se hur det ser ut där idag.

Veckomagasinet handlar även om labbmöss som har det för kallt i sina burar, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där massor av skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar.

Programledare är Lena Nordlund.

En förlamad man i USA har fått rörelseförmågan tillbaka i sina egna fingrar genom att man har kopplat en sladd från hjärnan till armen. Det beskrivs som ett genombrott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom handlar Veckomagasinet om att svenska doktorander kan bli så dyra att anställa att det kommer att leda till att vi får färre forskarutbildade i framtiden enligt en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan. En av artikelförfattarna förklarar vad de menar och forskningsministern ger svar.

Norsen är en riktig doldis bland våra fiskar. Men den är i själva verket väldigt viktig eftersom den är så vanlig i de stora sjöarna, och vi borde därför utnyttja den bättre.

Vi får också följa med på teater där ungdomar spelar en pjäs om ett ökänt psykologiskt experiment vid det amerikanska Stanford-universitetet.

Programledare är Lena Nordlund

En ovanligt händelserik forskardag, räkodling med förhinder, bakterier på resan och Kinas luftproblem. Veckomagasinet tar sig an vitt skilda ämnen från veckan som gick.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett vanligt rutinuppdrag slutade i en oförglömlig dag på jobbet för en forskare på IVL Svenska miljöinstitutet. Efter ett missförstånd i skogen blev han jagad av flera polispatruller och en helikopter.

I måndags åkte miljöforskaren Filip Moldan med sin praktikant till Gårdsjön nära Stenungssund i Bohuslän för att ta vattenprover. Dit har han åkt i 25 års tid för att hålla koll på effekterna av luftföroreningar. Men i måndags blev det en dag på jobbet som han aldrig kommer att glömma.

En kvinna på hundpromenad blev rädd när hon såg en man som drog på sig plasthandskar och hade med sig vad hon tolkade som ett järnrör. Så hon ringde polisen som satte i gång en stor insats med polispatruller och helikopter.

– Det var rätt många poliser så det var lite obehagligt med alla deras pistoler. Men så småningom visade det sig att kvinnan av någon anledning uppfattade oss eller mig som hotfull. Den plastmätcylinder vi hade uppfattade hon som ett järnrör, berättar Filip Moldan.

Polisen konstaterar nu att alltihop rörde sig om ett missförstånd.

I Veckomagasinet tar vi också upp att det kan vara bra att tänka på att ovälkomna fripassagerare i form av resistenta tarmbakterier kan följa med hem från semesterresan om man är oförsiktig. En ny doktorsavhandling visar att det är få svenskar som känner till riskerna. Vi pratar också om Kinas smogproblem, räkodling med förhinder, fertilitetsappar och vatten som medicin.

Programledare: Lena Nordlund

Kan vi vara en möjlig förklaring på spåren för hur zikaviruset skulle kunna orsaka fosterskadan mikrocefali? Ny forskning pekar ut särskilt känsliga nervceller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världshälsoorganisationen WHO har nu sagt att det är högst sannolikt att det finns ett samband mellan det myggspridna zikaviruset och fosterskadan mikrocefali. Mikrocefali innebär att barn föds med onormalt små hjärnor och huvuden, vilket har hänt i bland annat Brasilien. 

Det här är det starkaste uttalandet hittills från WHO om zikaviruset, och bland annat har forskare sett att viruset finns i hjärnceller hos dödfödda och aborterade foster.

Men nu i veckan kom det också studier där forskare bland annat har upptäckt vilka nervceller som verkar vara extra sårbara för Zikaviruset. Det skulle alltså kunna förklara hur viruset kan orsaka mikrocefali även om det fortfarande bara handlar om ett misstänkt samband.

 – Det som är framsteget här är att det inte är de mogna nervcellerna, utan det är en slags stamceller som är mest mottagliga för viruset. Det kan förklara varför fostren drabbas i sin utveckling av nervsystemet, säger Tomas Bergström som är professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg,

Det handlar också om att säkerheten och integriteten för alla som har en mobiltelefon efter att FBI lyckats låsa upp en telefon som tillhört en man som skjutit ihjäl flera personer i USA.

Sedan är det dags för aprilskämt igen. Samhällsvetaren och ingenjören Olle Hagman har skrivit en bok om vad aprilskämten kan lära oss om förhållandet mellan teknik och samhälle genom historien.

Programledare är Sara Sällström

Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra veckan och den här har vi rapporterat om kadmium i livsmedel som kan ge benskörhet och njurproblem. Då handlade det framför allt om spannmål och grönsaker odlade på jordar som har naturligt höga kadmiumhalter, som delar av Österlen, Östergötland och Jämtland.

Det här har fått många lyssnare att höra av sig med frågor, till exempel hur det är med mejeriprodukter och kött från samma områden eftersom djuren betar på samma jordar.

– Större delen av det samlas i njurarna hos djuren, och vi har också råd om att man inte ska äta för mycket av exempelvis njure från vuxna djur, säger Livsmedelsverkets Rickard Bjerselius som även svarar på fler frågor kring kadmium.

I ett reportage från Sydafrika handlar det sedan om uttalanden kring hiv från förre presidenten Thabo Mbeki som har rivit upp gamla sår i landet.

Och så har en liten fisk i ett akvarium överraskat forskare i Göteborg genom att få ungar alldeles på egen hand. Den har alltså fått fiskyngel som den är både mamma och pappa till.

Programledare är Lena Nordlund

Nu ska bakterier i tunnelbanan kartläggas. I Veckomagasinet berättar vi också mer om Erik den heliges kvarlevor och om pseudovetenskapliga träning inom fotbollen. Och kan man bli pappa till 1200 barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Topsning av bänkar och spärrar. Under veckan har ett projekt som handlar om att kartlägga bakterier och andra mikroorganismer i Stockholms tunnelbana fått mycket uppmärksamhet.

– Projektet handlar om att kartlägga mikroorganismerna vi umgås med i den bebyggda miljön, och tunnelbanan representerar en av de viktigaste knutpunkterna för oss människor där vi träffas och samsas med mikroorganismer, säger Klas Udekwu som är mikrobiolog från Stockholms universitet.

Tanken är alltså att rita en slags bakteriella kartor av städerna, för att se vilka bakterier som finns var längs städernas kommunikationsnät.  Det är ett jätteprojekt med 47 städer som drogs i gång i New York av Christopher Mason vid Cornell University. Förutom Stockholm och New York ingår till exempel Shanghai, Paris och Kairo.

– Vi vill gärna kunna jämföra mellan de olika städerna, säger Klas Udekwu.

I Veckomagasinet får vi också veta mer om 1100-talskungen Erik den helige vars kvarlevor nu har analyserats, det handlar om pseudovetenskapliga träningsmetoder inom fotbollen och så får vi svar på frågan om det är möjligt för en man att bli pappa till 1200 barn.

Programledare är Lena Nordlund

Fem år efter Fukushima. 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och 37 år sedan haveriet i Harrisburg. Vad innebar detta för säkerhetsarbetet? Vi pratar också om myggor, vargar och jämställdhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var den 11 mars 2011 som en tsunami orsakad av en jordbävning drog in över Japan och orsakade en av världens största kärnkraftskatastrofer i Fukushima.

Efteråt har EU:s ministerråd kommit fram till att alla kärnkraftverk inom EU ska stresstestas, det vill säga att man ska titta på hur de tål olika belastningar. Det kan till exempel handla om extremväder, översvämningar isstormar och jordbävningar.

I programmet får vi också veta hur man kan ta reda på var enskilda malariamyggor har varit genom att ta reda på vilka bakterier de bär på.

Det handlar också om läget för jämställdheten inom universitetsvärlden och ett forskarpris till unga kvinnor som för första gången har delats ut i Sverige. Och så har vi besökt Vargsymposiet som är en årligt återkommande rovdjurskonferens.

Programledare: Lena Nordlund

Veckomagasinet tar sats inför Vasaloppet genom att berätta om den historiska betydelsen av bra glid. Vi pratar också om hjärtsvikt, snällhet och drömmen om att få gräva upp monsterskepp i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vasaloppsveckan pågår och många slipar vallatekniken för snabba spår. Men lek och fritid för oss idag var stort allvar förr i tiden. Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist berättar om betydelsen av att ha bra före på snön historiskt sett.

– I norra och mellersta Skandinavien var ett gott snötäcke med gott glid väldigt betydelsefullt för transport av varor, och även människor, under vinterhalvåret, säger han.

Slädtransporter var till exempel viktiga för bondehandeln, och man höll marknader i mars när ljuset var tillbaka men snön låg kvar. Först när järnvägen och motorfordonen kom blev vintern mer av en belastning än en tillgång.

– Man måste ha snöplogar och i städerna måste man transportera ut all snö som man skottar.

Veckomagasinet handlar också om hjärtsvikt som är en av våra dödligaste folksjukdomar, om drömmen att få gräva upp 1500-talets monsterskepp i Stockholm, och om tekniken som avslöjar om du är snäll på riktigt eller bara beräknande.

Programledare är Sara Sällström.

Hur påverkas forskningen om ett så stort forskningsland som Storbritannien lämnar EU? Hur mår nyanlända i Sverige? Det reder vi ut i dagens veckomagasin. Vi firar också en flitig satellit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett eventuellt brittiskt utträde ur unionen diskuteras just nu, men forskare som vi pratat med säger att det finns en stor osäkerhet inför vad som i så fall skulle kunna hända med finansiering och samarbete.

Ben Kenward är lektor vid Oxford Brookes University. Han har forskat i Sverige men har precis flyttat tillbaka till sitt hemland. Möjligheten till en så kallad Brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU, har nu fått honom att låta bli att söka nya forskningspengar från EU.

– Jag har bestämt att inte göra det. Jag blev rädd att om Storbritannien går ur EU skulle ansökan vara förgäves om vi inte blir giltiga att få pengar längre.

Veckomagasinet handlar också om att den psykiska hälsan och levnadsvillkoren för flyktingar och asylsökande i Sverige ska kartläggas. Under veckan har en enkät skickats ut från Röda korsets högskola till 4000 syrier. Syftet med enkäten är att öka kunskapen för att kunna förbättra integrationen i samhället.

Vi har också gått på födelsedagskalas för att fira en ovanlig tonåring. Satelliten Odin skulle bara vara i gång i två år när den sköts upp 2001, men i veckan samlades forskare och ingenjörer i Kista för att fira satellitens 15-årsdag.

Programledare är Lena Nordlund.

I Brasilien fortsätter kampen mot zikaviruset. Samtidigt finns oro för att malariaparasiten, som också sprids genom myggor, ska ha blivit resistent mot malariamedicinen i norra Zambia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar om kunskapsläget kring zikaviruset som misstänks ligga bakom många fall av fosterskador i framför allt Brasilien. I veckan har även misstankar spridits om att det skulle kunna vara ett bekämpningsmedel som har orsakat fosterskadorna.

Vi går också på spindeljakt tillsammans med en psykolog på ett reningsverk i Stockholm och besöker en europeisk konferens om hälsa för blivande föräldrar. Dessutom träffar vi en astrobiolog för att få reda på hur det går med sökandet efter liv på andra planeter än jorden.

Programledare är Lena Nordlund.

Stora applåder bröt ut på en presskonferens i veckan när forskare berättade att de har lyckats hitta gravitationsvågor. Det talas nu om att det kan vara början på en helt ny era inom fysiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är forskare vid LIGO-observatoriet i USA som menar att de har hittat gravitationsvågorna, som förutspådde Albert Einstein för 100 år sedan.

Det är första gången man har kunnat bekräfta att hans förutsägelse var riktig. Forskarna har sett svarta hål som har kraschat in i varandra och sänt ut de här vågorna, och det har man inte tidigare kunnat se.

Det här beskrivs som ett enormt stort genombrott. Kan gravitationsvågor observeras, skulle man också kunna hitta helt nya saker ute i rymden.

Veckomagasinet fortsätter också att följa fallet med den omstridde KI-kirurgen Macchiarini.

Och så handlar det om de nya studentbostäderna på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Det ska både bli ett forskningslabb med och ett hem för studenter, och forskningen kan komma att hämta en del inspiration från Kalle Ankas husvagnssemester.

Programledare är Lena Nordlund

Mer material om gravitationsvågorna:

Webbplatsen med all data från observationerna

Forskningsartikeln finns här

Efter turerna kring Paolo Macchiarini hör vi om upprörda röster inifrån Karolinska institutets eget personalmöte, och om vetenskapstidskriften Lancets ansvar i den här affären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckomagasinet fortsätter att följa fallet med Macchiarini som opererat flera patienter som sedan avlidit. Bland annat handlar det om var forskningen står idag. Hur realistiskt det till exempel att transplantera konstgjorda luftstrupar som Macchiarini gjorde? 

Men vi får också höra myggforskaren Jan Lundström som ska hjälpa till att bekämpa de myggor som ligger bakom den snabba smittspridningen av zikaviruset i Syd- och Mellanamerika.

Och så får vi veta mer om korpars inlevelseförmåga.

Programledare är Lena Nordlund

Nya uppgifter efter SVT:s granskning kommenteras av KI-rektor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tar upp fallet med fuskanklagade forskaren och kirurgen Paolo Macchiarini, som opererat flera patienter som sedan avlidit. Dokumentärfilmaren Bosse Lindquist, som gjort en teveserie där nya uppgifter kommer fram medverkar, liksom Anders Hamsten, rektor för Karolinska institutet där Macchiarini ännu är anställd.

Vi tittar också på hur babylonierna lyckades räkna ut Jupiters bana med avancerad matematik, och filmen ”The Danish Girl” ger oss anledning att ta en titt på könskorrigeringsoperationernas historia.

Programledare är Lena Nordlund.

SVT:s granskning i tre delar här: Experimenten

Veckomagasinet idag om cellerna som styr uppmärksamhet, den nionde planeten och zikaviruset som sprider sjukdomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Musen sövs ner och får ett hål borrat i skallbenet, där forskaren sprutar in ämnen som skapar en särskild kanal till de viktiga celler som allt mer visar sig styra uppmärksamheten hos både möss och människor. Med ljussignaler kan forskarna sedan slå på och av dessa celler, som anses spela stor roll i sjukdomstillstånd som schizofreni och autism. Därför behöver området utforskas noggrannare, men på människor går det inte att göra på det här sättet.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det som misstänks vara en stor okänd nionde planet i vårt solsystem, och om zikaviruset som sprider sig i Sydamerika och kopplas till allt fler fall av sjukdomen mikrocefali som stör hjärntillväxten hos barn. Vi har också gått på bio och sett filmen om Steve Jobs.

Programledare: Lena Nordlund

Veckomagasinet sammanfattar granskningen av neuromyter som sprids av kommunikologer, pratar skidåkning i iskyla och tar reda på hur forskning kring en legendarisk artist kan gå till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elever som kryper på golvet och gör korsvisa rörelser gynnar deras inlärning, påstår kommunikologer. Men det här är en helt ovetenskaplig lära som bygger på neuromyter, visar Vetenskapsradions granskning.

Och ska lärare tvingas gå kurser där tankeöverföring ingår som en övning? Lena Adamsson, direktör på Skolforskningsinstitutet kommenterar hur den pseudovetenskapliga läran spridit sig till skolans värld.

Veckomagasinet berättar också om framsteg för att bota matallergier, hur skidåkare klarar kylan och hur man kan ägna sig åt alternativ forskning om David Bowie. Dessutom rapporterar Johan Bergendorff om falska läkemedel i Zambia.

Forskningsåret 2016 kan bjuda på genförändrade grisar, och växter som odlas utan tillstånd. Dessutom en Marsfärd, en sond som kraschas i en komet och äntligen ett test av vaccin mot malaria.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion blickar framåt mot 2016 i Veckomagasinet och ser en lavin av genförändring inom forskningen komma, på grund av den enkla och effektiva genförändringstekniken CRISPR/Cas9 som tagit forskarvärlden med storm.

Gustaf Klarin berättar om odlingen av backtrav som ska starta vid Lantbruksuniversitetet, och medicinreportern Annika Östman, som följer den medicinska forskningsvärldens intensiva diskussioner om vad tekniken kan användas till, konstaterar att sådana samtal verkligen behövs.  Förra året kom nämligen forskning där man genförändrat mänskliga embryon.

Snart har vi nyheter att vänta om en gammal människosläkting, en som levde i Spanien för 400 000 år sedan. Hur nära släkt med dem är vi, undrar Lena Nordlund och pratar med Svante Pääbo som snart väntas publicera forskning om detta.

Vår globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff ser fram emot att vaccin mot malaria ska testas, och hoppas att 2016 blir sista året då någon behöver uppleva att en meterlång guineamask kryper ut genom huden. Den parasitsjukdomen kan bli helt utrotad i år.

Teknikförhoppningar, träningsappar och FN:s samling mot antibiotikaresistens spanar redaktionen också om inför vetenskapsåret 2016.

Programledare: Camilla Widebeck

I vår årskrönika blickar vi tillbaka på vetenskapliga genombrott som genkniven med det lite knepiga namnet CRISPR, New Horizons expedition till Pluto och så äter vi kalvlever med en Nobelpristagare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsåret 2015 handlade också om fysikstjärnan Stephen Hawking som besökte Stockholm och fick tusentals att vallfärda till en föreläsning om svarta hål. Vi får också höra Hans Rosling prata om ebolavaccin, och så blickar vi tillbaka på klimatmötet i Paris. Vad kom förhandlarna fram till egentligen? 

Det blir också välkända tongångar som "Mama! Oh-oh-o-oooh I don't want to die..." Under året fyllde nämligen låten Bohemian Rhapsody 40 år - och såklart kan man forska på Queens speciella sound.

2015 var också året då neurologen och författaren Oliver Sacks gick ur tiden. Han skrev bland annat Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt, en bok full av fallbeskrivningar. Han var också programledare Lena Nordlunds idol.

Raket åkte baklänges, ungdomsfylleriets påverkan på hjärnan och Hans Rosling om hälsoåret 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just före nyår kom årets viktigaste händelse inom rymdfarten, åtminstone enligt rymdfartsexperten Sven Grahn. Det var i tisdags morse som jublande personal i kontrollrummet kunde se vad som liknade en raketuppskjutning uppspelad baklänges, när ett eldmoln sänkte sig, slocknade och lämnade en raket stående i röken efter sig.

Raketen hade dessförinnan skjutit upp ett antal satelliter i omloppsbana. Det är det privata företaget SpaceX, ägt av entreprenören Elon Musk som nu i tredje försöket lyckades med ett viktigt steg i sin plan att kunna återanvända de dyra bärraketerna.

I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också Hans Rosling sammanfatta folkhälsoåret 2016 och om hur skadlig en rejäl fylla är för ungdomars hjärnor.

Veckomagasinet om årets topplista, hotade bananer, HPV-vaccin, klimatmötet i Paris och kopplingen mellan Bob Dylan, Putin och vetenskapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stora delar av världens bananproduktion hotas att slås ut av en skadesvamp och det kan komma att krävas att forskare nu tar fram en helt ny banansort som står emot angreppen. Just det här har faktiskt hänt en gång tidigare, i mitten av 1900-talet. Då härjade samma växtsjukdom under namnet Panama-sjukan och tvingade fram en ny banansort, som är den helt dominerade varianten idag.

I Veckomagasinet berättar vi också om varför CRISPR/Cas9 finns på allas läppar - och listor.

Vi summerar också klimatmötet i Paris. Hur var det och vad gav det?

Dessutom blir det mer om utredningen kring hpv-vaccinering, och vad Bob Dylan har med vetenskapliga artiklar att göra.

Och så har neurologer funderat över president Putins gångstil. Varför går han som han gör?

Programledare: Lena Nordlund

Det har varit en stjärnspäckad vecka med Olafur Eliasson och Nobelpristagare på besök. Samtidigt pågår det stora klimatmötet. Vi reder även ut varför olika färger skär sig och om kluvenhet till AI.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En illgrön soffa mot ceriserosa tyg och gyllene tryck? Skär det sig eller inte? Veckans lyssnarfråga handlar nämligen om varför vissa färger tycks skära sig.

Gertrud Olsson har skrivit en avhandling kring hur färger förhåller sig till varandra. Hon berättar att Henri Matisse betytt mycket för vår syn på djärva färgblandningar.

Och när det gäller nutida konstnärer lyfter hon fram hur den isländske konstnären Olafur Eliasson idag jobbar med att utforska färger.

Han är högaktuell just nu både i samband med klimatmötet i Paris, med nobelkonst och sin utställning på Moderna museet i Stockholm.

Dessutom får vi senaste nytt från klimatmötet i Paris där det nu är dags att komma till avslut, och vi hör också om kontroversiell ny teknik från Saudiarabien som skulle kunna möjliggöra fortsatt bilkörning med fossila bränslen fast utan stora koldioxidutsläpp.

Och här i Sverige får vi nu som första land i världen statistik kvartal för kvartal över våra utsläpp av växthusgaser.  

I Veckomagasinet hör vi också lite av det bästa ur Sveriges Radios stora nobelsändning, och om hur intelligenta vi egentligen vill att maskiner ska kunna bli innan de börjar bli ett hot för oss.

Programledare är Lena Nordlund

Klimatmötet i Paris, ansiktstransplantationer och hur vetenskaplig är julkalendern egentligen? Veckomagasinet summerar veckan som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu är till slut klimatmötet i Paris igång och vetenskapsradions miljöreporter Marie-Louise Kristola är på plats.

Hon berättar att förhandlingarna går ganska trögt och att det nu börjar bli bråttom att få klart en grund till det nya klimatavtal som mötet syftar till.

Vi hör även klimatprofessorn Johan Rockström, som radiolyssnarna röstade fram som en av årets vintervärdar i P1. Han är fortfarande försiktigt optimistisk till utvecklingen vid klimatmötet.

I programmet hör vi också om vetenskapen bakom mathistorien i årets julkalender i SVT.

Dessutom uppmärksammar vi svårigheter vid ansiktstransplantationer, där en utmaning är att få det nya ansiktet att behålla utseendet.

Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Snart börjar klimatmötet i Paris, vi får en guide till vad som ska hända och hör svenska chefsförhandlaren. Vi följer också upp en lyssnarchatt om klimatet.

Einsteins allmänna relativitetsteori fyller 100, men hur funkar den nu då? Och vi tar också upp att växterna har blivit elektroniska.

Ett av de sista läkemedlen som bakterier inte har utvecklat motståndskraft mot riskerar nu också det att bli verkningslöst. Otto Cars, som jobbat länge mot antibiotikaresistens berättar varför han är mycket bekymrad över utvecklingen. Också om att radikaliseringen av unga till islamistiska extremister kan gå på bara några veckor, om att gentest inte hjälper för att se vilken sport dina barn ska satsa på, och om varför kaffe sätter fart på magen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att ögonkontakt är viktigt i ett möte mellan två människor har nog de flesta av oss en känsla för, men hur viktigt det är märker Veckomagasinets reporter först när han konsekvent undviker ögonkontakt i ett möte med en ny människa som han dessutom ska intervjua, på temat ögonkontaktens betydelse under samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För Jens Edlund på KTH har just fått anslag till ny forskning på det området. Det är grundforskning, men resultaten kan också användas för att få robotar som kan interagera med människor på ett naturligt sätt.

Än så länge har robotarna inte vett att bete sig som folk, säger Jens Edlund, men vår reporter känner efter mötet att det borde han själv kanske ha kunnat göra.

I veckomagasinet hör vi också om det nya testet för prostatacancer, om Finland som är först i världen med att nu fatta beslut om modell för slutförvaring av kärnavfall, och om hur flugor kan hjälpa oss människor att hitta de eftertraktade tryfflarna.

Vaccin mot livmoderhalscancer orsakar inte ovanliga följdsjukdomar, slår den europeiska läkemedelsmyndigheten fast. Men frågan är om det kommer att övertyga alla om att deras döttrar bör ta vaccinet. Myndigheter och sjukvård behöver bli ödmjukare och lyhördare i sin kommunikation kring de befarade biverkningarna med vaccin, menar Jessica Nihlén Fahlquist som forskar i medicinsk etik vid Uppsala universitet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under senaste månaderna har det varit mycket uppmärksamhet kring en mystisk sjukdom med förkortningen POTS, nu senast i radions Kaliber. Sjukdomen ger stark hjärtklappning, yrsel, svimningar och värk.  Men enligt europeiska läkemedelsmyndigheten EMA finns det ingen koppling mellan sjukdomen och hpv-vaccin. Sveriges radios Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent har utforskat vad som ligger bakom misstankarna bland annat i Danmark där över 1000 flickor som varit friska sedan plötsligt bara svimmat, har superont och får svårt att ens gå i skolan?

I programmet hör vi också om forskning kring hur mekanismer bakom främlingsfientlighet verkar finnas inbyggda i våra hjärnor, om varför en liten solstorm orsakade stora flygstörningar och om vad som enligt en expert utmärker Queen-soundet, lagom till 40-årsjubileet för gruppens mest storslagna verk ”Bohemian Rhapsody”.

Vad händer med Nobelpristagarintervjun i Lenas digitala bandspelare när den faller i ett gruvgolv och går de till synes försvunna ljudfilerna att rädda? Vi tar hjälp av datapusslarexperterna som var med och återskapade raderade sms från pastorn i Knutby till barnflickan, bevis som var viktiga i rättegången.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom hör vi om det senaste inför klimatmötet i Paris, om överraskande upptäckter från rymdsonden Rosetta och om hur både anorexi och våra tarmbakterier diskuterats på den stora hjärnkonferensen i Chicago.

Michael Dietler är professor i antropologi vid University of Chicago. I över tio år har han hållit en av universitetets mest populära kurser - om Chicago bluesen utveckling och historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bluesen säger mycket, bland annat om den stora folkförflyttning som pågick från den amerikanska södern från när slaveriet avskaffades och ändå fram till medborgarrättslagarna på 1960-talet. Då flyttade 6 miljoner svarta amerikaner norrut, för att få ett bättre liv. Det kan man höra i bluesen, säger Michael Dietler.

I Veckomagasinet hör du också om migration, ett hoppfullt forskarmöte om hiv-bekämpning och situationen för ryska forskare.

För 65 miljoner år sedan krockade en asteroid med jorden och dinosaurierna dog ut. För att undvika att vi människor går samma öde till mötes, ska rymdsonder övningskrocka med en asteroid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare planerar nu att förinta en asteroid långt före den når jorden. En stor och tre små satelliter ska studera när en femte farkost, som mer liknar en projektil, ska krocka med asteroiden. 

Vi möter en svensk rymdforskare som är inblandad i projektet. Dessutom besöker Veckomagasinet en konferens om miljöfarliga skeppsvrak på havets botten. Vi hör om forskning om hur obehagliga minnen kan raderas och hur pedagogiska appar i skolan egentligen är.

Programledare är Björn Gunér

Tomas Lindahl är sedan många år bosatt i England och vår reporter besöker honom i hemmet. Vi hör också reaktioner från Kina på det landets första egna naturvetenskapliga Nobelpris någonsin och så lyfter vi frågan om kvinnor verkligen pratar mer om mens än om kvantfysik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom tar vi en titt på Naturvårdsverkets nya rekommendationer kring storlek på den svenska vargstammen, och hör om forskning kring vilka som skriver på Wikipedia.

Vi ser nya filmen The Martian med forskaren som gärna hade tagit Damons plats på den röda planeten, och hör hur viktiga Nasas nya vattenfynd egentligen är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckomagasinet tar också upp varför arsenik finns i ris och om 5G, nästa generations mobilnät.

Vi försöker också få klarhet i hur många vargar som behövs i Sverige, hur nära i tiden fusionsenergin egentligen ligger, och hur långt de nyinkomna klimatbuden räcker för att hindra temperaturökningen på jorden.

Och så hör vi eftersnacket till spekulationerna om vem som ska få Nobelpris i nästa vecka.

Fredag klockan 13.20 direktsänder Vetenskapsradions Veckomagasin från Sveriges Radios scen på bokmässan i Göteborg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi tar upp Volkswagens fuskande med utsläppssiffrorna och frågar hur stor effekt på människor och miljö de verkliga, högre utsläppen kan ha haft.

Flyktingkrisen i Europa visar på stora skillnader i inställning mellan till synes lika länder, vad beror de på enligt forskarna och varför är vi ofta så snabba att dela upp människor i ”vi” och ”de andra”?

En ny dansföreställning i Göteborg ska väcka tankar och engagemang kring klimatförändringarna – på vilket sätt är just dansen ett bra sätt att åstadkomma det? Vi pratar med forskande författare och så ställer vi frågan om hur lätta villebråd vi journalister är för PR-skickliga forskare.

Programledare är Lena Nordlund och Björn Gunér.

Veckomagasinet berättar i dag om klimatförändringarna som får fiskar i våra nordliga hav att flytta norrut. Vi hör mer om dinosaurieskelett som säljs dyrt på auktion och utom ekonomiskt räckhåll för svenska museer. Programmet lyfter också senaste nytt kring den svenska vargstammen och berättar varför en grottfisk i Mexiko gjort sig av med sina ögon. Johan Bergendorff rapporterar om korruption inom läkemedelsforskningen i USA och undrar om det är likadant i Sverige? Dessutom reder vi ut varför vissa, särskilt unga män, inte låta bli att skaka på ena benet när de sitter på möten? Och presenterar vi årets IgNobel-pristagare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett utbrott av polio har skett i Ukraina, de första fallen i Europa på fem år, och Sveriges Radios globala hälsokorrespondent är första utländska journalist på en av de drabbade orterna. Bilden på treårige Alan drunknad på en strand fick hela vår syn på flyktingarna att vända, och nu talas det till och med om att den kan få slut på kriget i Syrien. Hur kan en bild göra så stor skillnad och hur får vi den väckta empatin att bestå och spridas till att gälla alla drabbade? Vi talar med en empatiforskare som studerar just den här bildens betydelse. Och så tar vi en sväng med moppen till grustaget för att rädda den biologiska mångfalden. Programledare Lena Nordlund, direkt från Uppsala 13.20.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför väcker adhd så starka känslor? Veckomagasinet sammanfattar Vetenskapsradions granskning "Adhd och pillerboomen". I programmet pratar vi också om neurologen Oliver Sachs tillsammans med Georg Klein. Och så går vi på bio där aktuella filmen Love and Mercy visas, och tar reda hur psykisk sjukdom framställs på vita duken och i populärkulturen. Vi reder också ut vad parasex är och varför svampar ägnar sig åt det. Och så kvarstår frågan om stjärnkirurgen Macchiarinis luftstrupsoperationer verkligen var forskning? Programledare är Lena Nordlund

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rymdfysikens superstjärna Stephen Hawking är i Stockholm i veckan och vi har varit på hans föreläsning. Men hur viktig är han egentligen som vetenskapsman? I veckan har också världsvattenveckan hållits för 25:e gången, och vi hör om möjligheterna att göra dricksvatten direkt av avloppsvatten. Räkan är rödlistad av Artdatabanken men varför då egentligen? Enligt många finns det gott om räkor i våra vatten. Lena har varit på konferens om hur våra hjärnor påverkas av att vi blir föräldrar, och får höra att föräldraskapet får pappors hjärnor att byggas på samma sätt som mammornas. Och en lyssnarfråga får svar om varifrån den energi kommer som driver tidvattnet, och vart den energin tar vägen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag klockan 13.20 premiärsänds ett extra långt veckomagasin från Vetenskapsradion. Under 40 minuter varje fredag fördjupas och kommenteras veckans stora och små vetenskapliga nyheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens program tar programledare Lena Nordlund pulsen på friidrotts-VM, där många stjärnor är skadade. En idrottsskadeforskare på plats i Peking reder ut om just friidrott är extra slitigt för kroppen.

I veckan har Vetenskapsradion berättat om att det faktiskt finns zombier på riktigt. I naturen kan nämligen vissa parasiter kapa och styra andra djur som sina egna halvdöda redskap.

Och så här i skolstarten känner kanske många föräldrar att det är extra motigt att få upp sina tonåringar på morgonen. Dygnsrytmen kan ha blivit förskjuten under sommarlovet men för många är sömnrubbningar ett riktigt allvarligt problem. För exempelvis studenten Björn i Uppsala påverkades hans vakna tid negativt, men han fick till slut hjälp genom ljusterapi.

Flera svenska scouter smittades av hjärnhinneinflammation vid lägret i Japan. Vem har ansvaret att säga när vaccin behövs vid sådana resor? Och kan det vara vildsvinens fel att vissa inte hittar kantareller på skogsturen?

Programledare är Lena Nordlund och Björn Gunér är producent.

Vi vill gärna veta vad du tycker om det nya förlängda programmet! Berätta för oss på [email protected]

Ebola kan ligga på lur i ytterligare 15 länder, fest för fästingarna när skogen invaderas av bär-och svampplockare, rymdsonden Rosettas kometlandare Philae har vaknat igen och en förhandslyssning på vetenskaplig sommarvärd. Programledare Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Johan Bergendorff rapporterar om kraftiga hälsoförbättringar för kvinnor och barn i Kambodja. Sveriges största medicinska forskningssatsning någonsin går på knäna och blir omsprungen av kineser, nederländare och britter. Franska forskare filmade schimpanser på natten och avslöjade vad de här aporna kan hålla på med på natten. Pelle Zettersten har besökt kärnkraftskonferensen Atomexpo som anordnas av det ryska kärnkraftsbolaget Rosatom. Ryska kärnkraft tycks stå högt i kurs och många länder väljer ryskt när de bygger ut sin kärnkraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om du vill veta din risk att dö inom den närmaste framtiden finns det nu ett verktyg för det. Det är ett datorprogram som, baserat på några få frågor, kan beräkna din statistiska risk att dö inom fem år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Vi har en dator-algoritm som räknar ut hur du har svarat på alla dina frågor. Utifrån det får man sedan en absolut risk att dö inom fem år, säger Erik Ingelsson, professor i molekylär epidemiologi, och ansvarig för en stor studie som publiceras i veckans the Lancet. 

I studien, som ligger till grund för riskkalkylatorn, har forskarna gjort jämförelser och undersökt samband mellan mer än 650 olika socioekonomiska, biologiska och psykologiska faktorer i ett av världens största studiematerial, den brittiska biobanken.

Datat består av uppgifter och levnadsöden från nära en halv miljon britter, som forskarna noga följt i fem års tid, och på så sätt har man kunnat få fram vilka av de 650 faktorerna som bäst förutspår risken att dö.

– Det visade sig att det var saker som "hur uppskattar du din egen hälsa" eller "hur snabbt går du" som var starkast, den typen av frågor, som var starkast. Vilket var intressant och faktiskt lite förvånande, säger Erik Ingelsson.

Den stora analysen visade överraskande nog att de frågor man själv kunde svara på faktiskt bättre kunde förutspå risken att dö, än till exempel blodtryck eller fettsammansättning. En stark faktor är vilken hastighet du normalt går.

Men det handlar inte om att du riskerar att dö bara för att du går långsamt, berättar Erik Ingelsson, utan om de bakomliggande orsakerna till att du faktiskt går långsamt.

–  Man kan tänka sig att personer som går långsamt är sjuka, överviktiga eller röker. Det finns många olika saker som de faktiskt är, som i sin tur ökar risken för att de ska dö.

Forskarna lät en dator-algoritm ta fram den kombination av riskfaktorer som på bästa sätt förutspår en persons risk att dö inom fem år. Resultatet blev riskkalkylatorn, som med 11 enkla frågor för kvinnor och 13 för män, ger dig en procentuell risk.

Verktyget finns tillgängligt online och forskarna tror att det kommer vara till stor användning både för privatpersoner och olika aktörer inom samhället.

Vetenskapsradions reporter Katarina Sundberg knappar in sina 11 svar i verktyget Ubble: sin ålder (40), sitt kön, hur många barn hon har fött, och om hon går fortare eller långsammare än genomsnittet.

– Jag knappar in det sista i datorprogrammet och lite nervöst är det allt, när jag ber Ubble uppskatta min risk att dö och beräkna min så kallade ubble-ålder.

– Ok, då ska vi se... Åh! Jag är bara 22 år! konstaterar Katarina Sundberg.

Skulle du själv vilja testa att beräkna din risk att dö inom 5 år, hittar du en länk till Ubble här.

Vetenskapsradions veckomagasin om överfulla internetkablar, digital ekonomi, fuskande forskare och rapport från ebolakonferensen i Paris. Programledare Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Snabb ökning av kunskap om tidiga ryggradsdjur, musik mot biverkningar, hur ska vi tänka om kärnkraft och koldioxidutsläpp och så resultatet av studien kring 5-2-dieten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om vildhästar, hiv-självtester, partikelacceleratorn och lärdomar efter ebolan. Programledare Annika Östman

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Silver i vården gör bakterier resistenta mot antibiotika, senastionell nyupptäckt fågelart, SGU lär barn omedvetet geologi genom populärt dataspel, krönika om kritiserade skolrapporter

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sammanfattning av Vetenskapsradions granskning av PISA-proven, japanska ostron invaderar västkusten och bör ätas upp enligt forskare, solbränsleforskare tror på att bilar kan drivas av vätgas gjort på vatten, och nyfödda tigerungar överraskar reportrar. Programledare Annika Östman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Der handlar om hur forskare nu lyckats genförändra mänskliga embryon sen ska en av våra reportrar bli osynlig med hjälp av ny en metod Genmodifiering på åkern spås öppna enorma goda möjligheter. Men oron för riskerna med gmo finns ändå kvar bland allmänheten, enligt EU-kommissionen. Regeringen vill stoppa för satsning på toppforskare

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckomagasinet tar upp den märkliga historien om Kubakrokodilen och kopplingen till Fidel Castro. Efter en lång utlandsvistelse återvänder rasen till hemlandet för att rädda ett hotat bestånd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi hör också om hur rester av tandkräm sprids från reningsverken och samlas i haven och påverkar olika delar av ekosystemet. Och så blir det en framtidsrapport från vetenskapsfestivalen i Göteborg om spinntroniken, nanomagnetismen och den nya energiepoken.

Och så ger Per Gustafsson en rapport om digitalradio-följetongen DAB.

Amnerikanska träd breder ut sig alltmer i de svenska skogarna, contortatallen växer på yta lika stor som Vänern, Tropts denna stora yta tycks inte mycjet forksning vara gjord på detta nya skogekosystem. När männen nu fyllt hundra har den långa hälsostudien, som påbörjades 1963, avlutats. å så hör vi undervattensinspelningar som avslöjar nyheter om hur knubbsälarna sjunger

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dinosaurier älskas i nyöppnad utställning, Nya globala makthavare inom utbildning granskas. Lepra skulle inte behöva finnas. En forskare som har flest patent i världen och som gärna vill att man skrattar åt honom. Progamledare Annika Östman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tio procent av alla pensionärer bor i Indien, stor utmaning för demensvården, indiska och svenska forskare samarbetar. Hör av er till Vetenskapsradion och berätta om era erfarenheter av sommarforskarskolor för unga. I science fiction-världen används plasmasköldar som skydd mot anfallande rymdskepp. Nu kommer tekniken med plasmasköldar till jorden som skydd mot detonationer, men det är ytterst tveksamt att det kommar att funka. Camilla Widebeck har varit på konferens om epigenetik och rapporterar om forskningens utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lena Nordlund har sett filmen Still Alice tillsammans med professorn och överläkaren Lars-Olof Wahlund, som arbetat med demenssjuka i snart 30 år. Astrofysikern Maria Sundin har börjat forska om hästar och hästsport. Forskare kan med ny teknik skapa GMO-människor.Och så om solstormen och norrskenet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kanalen som ska förbinda Atlanten med Stilla havet har beskrivits som världens största infrastrukturprojekt. Men kanalens lönsamhet ifrågasätts eftersom smältande is i Arktis skulle kunna medföra utökad trafik där istället. Men är det egentligen möjligt med transporter i detta svårnavigerade och känsliga område? I Veckomagasinet tar vi också upp hur vädret i rymden blir allt mer betydelsefullt för människor. Vi hör också globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckomagasinet tar idag upp epidemien som drabbar Nairobi, New York och Norrköping. Fetmapidemien har blivit global och följdsjukdomarna av för mycket mat och stillasittande är en av de främsta dödsorsakerna världen över. Ett mycket gammalt käkben i Etiopien blir ytterligare en pusselbit till människans invecklade förhistoria. Vi hör om tropiska jätteräkor som slår sig ner i ett svenskt industriområde, och om forskares oro att Europa lägger en ny våt filt över den nya gentekniken

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Satelliter ser ökande grönska på jordklotet, vi möter Jennifer Doudna, hopp om bot för jordnötsallergiker och Max IV, jätteanläggningen som växer fram för forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff befinner sig i Västafrika för att bevaka hur de drabbade länderna ska få stopp på epidemin som hittills skördat drygt 9000 dödsoffer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckomagasinet tar vi även upp att avföringstransplantation för att bota svår diarré ökar, enligt läkare och forskare som Vetenskapsradion varit kontakt med. Men Socialstyrelsen vill inte rekommendera avföringstransplantation eftersom myndigheten anser att kunskapen är för dålig.

Vi besöker även laboratoriet i Falun där flera av de främsta skidstjärnorna har utvecklats med målet att vinna guld i skid-VM i Falun

Och så handlar det om vig data, om hur vi ska hantera de enorma mängder information som datorkraften gör tillgänglig.

Ny fetmaatlas, största kartläggningen hittills av gener och genregioner som kan kopplas till fetma. Blommor i stan lockar bin från landsbygden, vi besöker ett laboratorium som använder den nya tekniken CRISPR som revolutionerar genmodfieringen i världen. Rapport från världens största vetenskapsfestival, AAAS

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Britter säger ja till mitokondriebyte som ger barn med gener från tre vuxna, torktåliga växter genom ny genmodifiering som styr klyvöppningar, regeringens interna gmo-vånda påverkar EU-beslut, forskarstrid om e-cigaretter, om hur jättenyheten om gravitationsvågor föll platt

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter kometresan kan det nu bli en utfärd till en metallisk asteroid. Att svenskar skulle vara mest sekulära i världen kanske inte stämmer, menar sociologen Erika Willander. Vetenskapsradions Camilla Widebeck har sett filmer om både Alan Turing och Stephen Hawking. Och hur går det för den svenska kärnkraften?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rymdfysikern Anders Eriksson berättar om de senaste vetenskapliga kometrönen från Rosetta. Skogsbranden i Västmanland ledde till nyupptäckta arkeologiska fynd sedan elden svett bort den täckande vegetationen.kom fram när

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårhunden Livia jobbar tillsammans med sin matte överläkare Ann Edner på Akademiska barnsjukhuset. Livia är Sveriges enda certifierade vårdhund för barn och nu ska hon ingå i ett forskningsprojekt för att mäta vårdhundens effekter. Genusvetare om att det finns fler män inom forskningsområden där det finns en förväntan att man ska ha en medfödd begåvning. Eboalepedemien fortsätter men forskarnas modeller för utvecklingen har visat sig vara grovt felaktiga

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vilka spännande forsknings- och vetenskapshändelser står på agendan under 2015? Vad har vetenskapsredaktionen tänkt sätta fokus på under det kommande året? Programledare: Johan Thorstenson

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kometjägaren Rosetta, ebolakatastrof, nordens största skogsbrand, människans alla proteiner kartlagda och två olika forskarmissar finns med i årets axplock. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här brukar Vetenskapsradions Veckomagasin dyka upp, men idag får du i stället ett specialprogram från vetenskapsredaktionens program i P4, en årskrönika av Kossornas planet. Där kommer du bland andra få höra världens rikaste man och världens mest ärrade hockeyspelare. Programledare Björn Gunér och Lena Nordlund.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fortfarande svårt att kontrollera hur mycket ebola smittar och sprids. Nytt superteleskop banar väg för ny guldålder inom astronomin. Fibrer från våra kläder förstör vattnet och förgiftar djuren. Forskning i etikens gråzon på polisens kvinnoregister. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Musikhjälpen 2014 handlar om att minska spridningen av HIV. Företag och forskare vill göra plastprodukter av träråvara och det handlar om alla möjliga plastsaker i vår vardag, till exempel brödpåsar. Nypublicerad genforskning visar att fåglarna grep tillfället i akt att bli fler när deras släktingar dinosaurierna dog ut. Nobelveckan handlar inte bara om prisutdelning utan också om föredrag om all möjlig forskning - i år bland annat om forskning på åldrande. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medelhavskosten är bra mat, säger Per-Ola Darnerud på Livsmedelsverket. Kanske Sveriges modernaste äldreboende öppnat i Västerås med tekniskt avancerade golv som kan övervaka de gamla. Optisk avspelning gör att man kan få in en gammal LP-skiva i datorn utan att bruka våld. Forskarkritik mot att de tyngsta vetenskapstidskrifterna publicerar lättviktig forskning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fler äldre borde få blodförtunnande mediciner för att förebygga blodpropp säger SBU, men ska vi verkligen medicinera mera? Ett steg framåt mot ett vaccin mot det slingriga ebolaviruset. Mångfalden bland skogens svampar är dold under markytan. Rapport från våra reportrar som träffat nobelpristagare. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekoodlingskonflikt förklaras av olika grundinställningar, hormonstörande mjukgörare i plaster, tidig sexologi visas på utställning och besök på nobelt lab hos äkta par i Norge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rymdforskaren Anders Eriksson och rymdreportern Björn Gunér om landaren File och rymdsonden Rosetta. Om ebola i Liberia, ett reportage av Margareta Svensson. Ebola i Mali. Ökade krav på kvalitet i forskning, så att experiment går att upprepa. Reporter Sara Sällström. Programledare Annika Östman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Total kartläggning av männsikans proteiner för en miljar kronor. Kraftig försening av rymdturismen. Sannolikheten är större än 95 procent att människan ligger bakom merparten av klimatförändringarna sedan mitten på 1900-talet. Den bilden bekräftades i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel. Mycket av sjukvården i de tre värst eboladrabbade länderna har upphört att fungera, vilket gör att personer med andra behandlingsbara sjukdomar också dör. En som drabbades av det är sjuksköterskan Aminata Alpha Bangura, som vi tidigare hört här i Sveriges Radio.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Japanska forskare har fått fram transgena silkesmaskar som spinner tråd som lyser i mörker. Och svenska hobbybiologer försöker göra självlysande blommor. Nanomaterialens hälsofaror granskas. Ebolasmitta i USA splittrar delstater. Ny studie om komjölkens eventuella hälsorisker har väckt stor uppmärksamhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Östersjöforskare befarar sämre forskningsklimat i kränkningens kölvatten, magnetslingor på havsbotten och annan teknik för att spåra ubåtar, storskaliga toalettexperiment för att utforma flyktinglägertoaletter, forskningsministern om nedläggning av forskningsinstitut vid Medelhavet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Senegal deklareras som fritt från ebola av WHO, femininisering av mink kopplas till miljögifter, energieffektiv renovering av miljonprogrammet, surfplatta och telefon misstänks sprida huvudlöss

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nobelprisen 2014 kommenteras, avancerad robotarmprotes sitter på en svensk lastbilschaufför och smittspårning av ebola kan vara ett effektivt vapen att stoppa spridning av sjukdomen. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Luftburet ebola är inte särskilt smittsamt via luften, ny forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S), publiceringssugna fysiker och att en privatperson har vunnit privilegiet att namnge en mygga. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mekanism i muskler förklarar varför motion hjälper mot depression, MRSA i danskt fläskkött är ingen fara för konsumenten, berusade älgar är mest en myt och gravitationsvågor försvann i ett moln av damm. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stenåldermänniskorna i Skandinavien kom från flera håll, i kampen mot ebola är det sjukvårdspersonal som nu behövs, tävling i syntetisk biologi har blivit universitetskurs och sötningsmedel kan påverka blodsockret genom att förändra bakterierna i tarmen. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur politikerna tänker sig få ihop höghastighetstågen mellan de svenska storstäderna, om Sveriges första biohackningslab och en debatt om forskningspolitiken. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare har borrat sig ner under Åreskutan, eller i alla fall 2500 meter ner i berget för att bland annat ta reda på mer hur själva bergskedjan bildades. Brandförloppet i den stora skogsbranden i Västmanland kartläggs. Gammal bortglömd kunskap kring vårt immunförsvar har gett nya cancermediciner. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradions veckomagasin om dna-kartläggning av ebolaviruset och om varför också forskare dör i sjukdomen, om odling av tomater och fisk i slutet system, om filmen "Lucy" och hur stor del av vår hjärnkapacitet vi egentligen använder och om att lantbrukets djur får det allt bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Blödarsjukdomen ebola spär på rasismen i västfrika och tvingar myndigheter att spärra av stora områden i de drabbade länderna. De första resultaten direkt från kometen, som satelliten Rosetta undersöker och senare också ska sätta ner en landare på. Forskning på skolungdomar med beteendeterapi som hjälp mot magsjukdomen IBS. Vetenskapsradions veckomagasin med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fågelsång från fler arter ökar välmåendet, humlen är bristvara men nu är den som växer i Sverige insamlad och kartlagt samt ett kort samtal med Sebastian Kirppu, lyssnarnas val till Sommar i P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor har för första gången lurats tro att ett datorprogam är en människa, dinosaurierna var varken kall- eller varmblodiga, utan snarare mellanvarma, WHO kraftsamlar för att lösa världens antibiotikakris och Sverige kan lära av andra europeriska forskningsländer. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Obemannade drönare kan hjälpa jord- och skogsbrukare att se över och analysera sina marker. Årets Vm-boll, Brazoka, ska ha mer rättvis aerodynamik än den vobblande Jabulani från VM i Sydafrika. Medvetna drömmar kan lindra psykiska problem och återkommande marddrömmar. Det är innehållet i Vetenskapsradions veckomagasin med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rymdsonden Rosetta har efter tio år i rymden börjat ta sikte på komenten som ska studeras närmare. Målet är att för första gången landa på en komet. Parasiten som gjorde nästan 50 000 personer magsjuka i Östersund och Skellefteå ger fortfarande magproblem hos vissa, trots att den är borta sedan flera år. Historien om italienaren Andrea Rossi, som påstår sig ha skapat en apparat som alstrar energi genom så kallad kall fusion. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Känsel och känslor hänger mer ihop med särskilda nerver. Forskare testar tomatodling i rymden med olika mycket gravitation. EU fördelar många stora forskningsbidrag, men hur viktig är forskningspolitiken nu inför valet? Nu riktas kritik mot årets stora fysikupptäckt, den om gravitationsvågor. Kanske var forskarna inte riktigt över bäcken innan de ropade hej. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om varför polio inte kan spridas i Sverige, om varför det är viktigt med hanar och honor bland försöksdjuren, om varför bläckfiskar inte trasslar in sej i sej själva, och om EU ångets i Schweiz. Programledare Annika Östman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska forskare visar samband mellan tappad Y-kromosom och cancer, EU-parlamentariker har skilda åsikter kring genförändrade grödor och WHO avgör frågan om smittkoppor ska sparas eller slängas. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Brittiska forskare vill göra kondomer av grafen, snart finns det självkörande bilar till salu och genskillnader mellan bönder och jägare/samlare är kartlagda av svenska genetiker. Vi ställer också frågor kring medicinsk användning av cannabis. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om syriska flyktingar i Libanon, sol och vind i Kina, om nordsvenska hästen

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barn som får välling stup i kvarten riskerar att bli feta. Forskningspengar går till spillo när många studier på medicinska behandlingar aldrig avslutas. Elefanter brakar genom stängsel för att äta av bönders grödor, men bikupor längs åkrarna kan hjälpa. Ytterligare en rapport från FN:s klimatpanel - den här gången om hur vi ska göra för att få ner utsläppen av klimatgaser. Programledare: Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bill Gates stora intresse för kor, en jordbävning skakade Vättern för 11 500 år sen, FN:s klimatpanels delrapport nummer 2 av fem drogs i långbänk och CERN var självironiska i sitt aprilskäm. Vetenskapsradions veckomagasin med programledare Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ny Eu-rapport visar att svenskar idrottar mest inom EU, men är också bland de som sitter mest. Den första konstgjorda kromosomen som satts in i en jästcell - litet steg för jästen, men stort steg för forskningen. Ökad gallproduktion kan ligga bakom viktnedgång efter magsäcksoperation. Ny klimatrapport kommer i helgen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fysiker lyckliga över gravitationsvågor, som bokstavligt talat skakar om hela universum. Vårt luktsinne kan särskilja långt fler dofter än vad man tidigare trott. Seminarium om att utnyttja skogens fulla potential i framtiden både ekonomiskt och biologiskt. Programledare: Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kärnkraft, miljöproposition, lavar och luft och vatten i jordens inre i Vetenskapsradions Veckomagasin 20140314. Programledare Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världens vanligaste fiskar i havet, animaliska proteiner är döden i grytan, digitala valutor på nätet och ohälsa ska bli hälsa med nya grepp i Malmö. Vetenskapsradions veckomagasin 20140307 med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om rektorsbråk, OS-medaljer till skadade, internet för alla och blommor och bin i Vetenskapsradions veckomagasin 20131221 med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenska cancerforskare vill att vi ska fortsätta med mammografi, men förbättra uppföljningen för att komma åt kvinnorna med störst risk med bröstcancer. Häng också med ner till Östersjöns botten, till världens största vetenskapskonferens och till Sveriges nya antibiotikacentrum. Vetenskapsradions Veckomagasin 20140214. Programledare Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan psykpoterapi skapa en seriemördare? Är antioxidanter som tillskott farligt? Finns det inga svarta hål? Varför är vi och våra barn sjukare i februari än annars? Det är frågorna vi ställer oss i Vetenskapsradions veckomagasin 20140131. Programledare Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Renare vatten, klarare knopp och fortsatt förtroende för paracetamol i Vetenskapsradions Veckomagasin 20140117. Programledare Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dålig forskning, mobiltelefonerande cyklister och psykiatriska diagnoser belyses i Vetenskapsradions Veckomagasin 20140110. Programledare Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årskrönika om bl a nästa generations mobiltelefoni - 5G, om rymdkapplöpningen som får allt fler deltagarländer, om årets vetenskapliga matmetod - 5:2-dieten och om vår granskning av kostnaderna kring kärnkraften. Vetenskapsradions veckomagasin 20140103 med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Immunterapi mot cancer, smarta datummärkningar och billiga solceller i Vetenskapsradions veckomagasin 20131220 med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Närmare odlad hjärna, robotar på Mars och en dinosaurie med tuppkam. Vetenskapsradions Veckomagasin 20131213. Programledare Lars Broström

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskare inte överraskade över sämre svenska skolresultat, spår av stresshormon lagras i håret, oenighet bland myndigheter i kärnkraftsolyckeövning

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu går vi vidare med Vetenskapspodden på den här sändningstiden. Veckomagasinet slutar. Tack för alla år som lyssnare! (Januari 2020)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polio dyker upp i krigets spår, bättre skidteknik med app, toxikologiskt paradigmskifte och dansande forskare i Vetenskapsradions veckomagasin med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hjälp till katastrofdrabbade kan skapa oväntade sociala spänningar, att byta ut mitokondrie-DNA i äggceller är snart möjligt och frågan är om det är etiskt tveksamt och fortsättning följer i kopparbråket kring slutförvaret av uttjänt kärnbränsle. Vetenskapsradions veckomagasin 20131115 med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rapporter om den ryska meteoren, bråk om kopparkorrosion i ett tänkt slutförvar och frågan hur stor stormen över Fillipininerna egentligen är. Vetenskapsradions Veckomagasin 20131108 med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Smarta telefoner ger splittrade föräldrar, odling av alger och läsande program. Vetenskapsradions veckomagasin, 20131101 med Lars Broström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.