Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Stil

Stil

Gräver djupt i det ytliga. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/stil

Avsnitt

Hemma hos-reportage ? när blev vi så intresserade av att se hur andra bor?

Våra hem kan idag sägas vara minst lika viktiga som våra kläder när det gäller att visa upp vilken stil man har eller snarare strävar efter. Hur kommer det sig?

Tidigare var det adeln som genom exklusiva böcker hade för vana att visa upp sina slott och herresäten, för att betona hemmens historiska värde. Idag kan däremot vem som helst visa upp sin genomtänkt inredda bostad i sociala medier. Samtidigt har "hemma hos-reportage" blivit allt populärare som journalistiskt grepp. Inte minst uppslag som kombinerar personporträtt, av mer eller mindre kända människor i deras hemmiljö. Val av mattor, tapeter, såväl som prydnadssaker undersöks in i minsta detalj för att dissikera personens karaktärsdrag.  Det är framför allt de stora mode- och kulturplattformarna, som Vogue och The New York Times månadsmagasin T, som populariserat denna form av konsumtions- och stilvurmande personporträtt. Vi pratar med Vogue Paris moderedaktör Eugénie Trochu och T:s design- och inredningsredaktör Tom Delvan, som båda specialiserat sig på hemma hos-reportage. Vi tar också en titt på bokhyllan. Dess innehåll av böcker har länge varit ett vanligt sätt att visa upp sin personlighet och smak, men när digitala litterära lösningar blir allt vanligare har den fysiska boken börjat sälja sämre och bokhyllan får inte längre en lika självklar plats i hemmet. Vi frågar Kristofer Ahlström, författare och kulturreporter på Dagens Nyheter, hur den moderna bokhyllan ser ut. Dessutom ringer vi upp arkitekten Gert Wingårdh som berättar hur staten tidigare uppmuntrade till bokhyllor i hemmet. Dessutom pratar vi med Marco Velardi, en av grundarna till den hajpade tidskriften Apartamento. När den grundades 2008 var ambitionen att bli en motvikt till alla glassiga inredningsmagasin som visade perfekt renoverade och inredda hem, men där en sak ofta fattades spår av vardagligt liv. Veckans gäst är Maria Perers, designhistoriker och gästlärare på Konstfack, som just nu arbetar med en avhandling om det ideala hemmet.
2020-04-03
Länk till avsnitt

Sophia Loren ? håller stilen med glamour och god mat

Sophia Loren är en av de sista nu levande stjärnor från tiden som kallas "the golden age of Hollywood". Då gjorde hon sig känd för sin skönhet och glamour och 85 år gammal är hon fortfarande aktuell.

Sophia Loren kan blicka tillbaka på en karriär som sträcker sig över 70 år. I höst har filmen Med livet framför sig  med stjärnan i en av huvudrollerna  premiär på Netflix. Att Sophia Loren återvänder till skådespeleriet har förstås väckt viss uppmärksamhet. Inte bara för att det är drygt tio år sedan senast hon hade en filmroll, utan för att Sophia Loren är just Sophia Loren. Sophia Loren gjorde inte bara succé i Italien och Europa. Hon är också den enda italienska skådisen som även lyckades få en karriär i USA. Hon växte upp i ett Italien präglat av andra världskriget. Hennes mamma var ensamstående och familjen hade det svårt. Men i puberteten förunnades Sophia Loren med en kurvig kropp som stämde in på de rådande italienska idealen. Efter krigets svält och fattigdom ville man understryka att Italien var ett välmående land, genom att lyfta fram kurviga kvinnor på film. Sophia Loren upptäcktes när hon deltog i skönhetstävlingar. I juryn satt nämligen både filmregissörer och producenter. Det blev starten på en ikonisk karriär. Sophia Lorens timglasformade kroppstyp har de senaste åren återigen blivit populär. För att få till siluetten finns hjälpmedel, omformande underkläder eller "shapewear" som de också kallas. Dessa plagg har tidigare framställts som pinsamma men har nu blivit trendiga och moderna. Vi ringer upp Emma Severinsson, lektor i modevetenskap och doktor i historia och frågar hur det kommer sig. Italiens idag mest uppmärksammade filmare är regissören Luca Guadagnino, känd för filmer som Call Me By Your Name. Hans senaste film Suspiria är en nytolkning av den ikoniska italienska skräckfilmen med samma namn. I filmen syns den svenska konstnären och fotografen Mikael Olsson i en liten roll och hans fotografier från inspelningen har också kommit att bli japanskt mode. Vi pratar med dem om processen. Sophia Loren har utöver sin filmkarriär också gett ut en rad kokböcker som hyllar det italienska köket. Men det är inte alla filmstjärnor som har samma avslappnade attityd till mat. Vi tittar närmare på boken I'll Have What She's Having: My Adventures in Celebrity Dieting. I den följer den amerikanska journalisten Rebecca Harrington noggrant tolv kända personers dieter, för att se hur det påverkar henne  och hur maten smakar. Veckans gäst är Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.
2020-03-27
Länk till avsnitt

Laura Ashley ? blommor, romantik och nostalgi

Genom att basera sitt företag på landsbygdsromantik á la Jane Austen, fast i modern tid, lyckades designern Laura Ashley skapa ett världsomspännande mångmiljonimperium inom mode och inredning.

För somliga inger namnet rysningar då Laura Ashley i mångt och mycket är förknippat med rysch och pysch, volanger, småblommiga mönster och klänningar i en stil som skulle få vilken sektledare som helst att jubla över den sippa sedesamhet många av dem utstrålar. Vi talar långa klänningar med puffiga ärmar med hög hals och barnkammarsöta blommönster. Fast, förstås, inte bara. För Laura Ashley textilmönster användes också till möbeltyger och tapeter. Första butiken i London öppnades i South Kensington 1968 och i Times kunde man läsa att där fanns glatt mönstrade klänningar för både mödrar och döttrar, med matchande förkläden, ugnsvantar, bordstabletter och hemtextiler till rimliga priser. Idag går företaget Laura Ashley på knäna, men gamla originalklänningar från Laura Ashleys heydays är hårdvaluta på andrahandsmarknaden. För själva stilen med viktorianskt anstrukna klänningar har fått ett uppsving. Somliga frågar sig förstås varför det suktas efter en kysk, mormorsstil med långa, ljusa, blommiga klänningar, höga halsar, puffärmar och volanger, 2020. I veckans program tar vi en titt på begreppet "man repeller", mode som anses frånstötande för män. På senare år har uttrycket tagits över och populariserats av kvinnor som medvetet inte klär sig för mäns uppmärksamhet, och ser det som frigörande. Vi pratar med skådespelaren Hedda Stiernstedt och stylisten Nadia Kandil om vad som lockar. Vi träffar också den svenska textilformgivaren Wanja Djanaieff, vars livsverk snart uppmärksammas i en stor utställning på Marabouparken i Sundbyberg. Och så pratar vi med litteraturvetaren Isabel Kranz, som skrivit boken "Talande blommor: blomsterspråkets ABC". Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, författare och dräkthistoriker.
2020-03-20
Länk till avsnitt

Ludvig II av Bayern ? en knasigt stilmedveten skapare av sagoslott

Vi ska bege oss till Bayern i Tyskland för att följa i de fotspår som lämnats av en man som beskrivits som en stilbildande sagokung Ludvig II av Bayern. Programmet är en repris från december 2018.

Ludvig II av Bayern har också kallats för spritt språngande galen. Han skulle säkerligen ha gått till historien som bara en av många mindre kända kungligheter med knasiga idéer som det kryllade under 1800-talet i Europa, som då var fyllt av olika kungadömen, kejsardömen och furstendömen. Men Ludvig II av Bayern kom att utmärka sig, redan då. Till en början för att han vid sin kröning 1864 bara var 18 år och modellsnygg. Han var nästan två meter lång, slank och vältränad efter att ha ridit mycket. Hyn var blek, håret var mörkt och lockat (av locktänger, skulle det visa sig) och hans ögon var blå. Men hans skönhet avtog. Ludvig den andre av Bayern blev ganska snart tämligen fet, och tappade tänderna gjorde han också. Liksom sitt förstånd, anser en del. Men bestående blev de tre fantasifulla slott han lät uppföra Neuschwanstein, Herrenchiemsee och Linderhof. Slott som blivit en sorts prototyper för hur sagoslott ska se ut. I veckans program besöker vi slottet Linderhof, som ligger i en dal mitt i de bayerska alperna cirka nio mil utanför München. Det var en plats som Ludvig valde med stor noggrannhet. Det var på Linderhof som Ludvig kom att tillbringa de sista åren av sitt liv och trots att detta slott är hans minsta, så rymmer det flera olika fantasivärldar. Ludvig II älskade inte bara pampiga slott. Han älskade också Richard Wagners musik. Varför är det så många som blir besatta av Wagners verk? Det tar vi också reda på i programmet. Veckans gäst är Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet.
2020-03-13
Länk till avsnitt

Den magiska leran ? fyra historier om keramik

Det har talats om en stark keramiktrend de senaste åren. Intresset för keramik och handgjorda objekt har ökat och de har setts i inredningstidningar, på gallerier och museer och i trendiga butiker.

I veckans specialprogram får vi höra fyra historier om saker som går att skapa med lera som utgångspunkt vaser, skulpturer, figuriner, porslin och mosaikverk. Vi möter människor som både skapar och samlar på dessa saker. Vi pratar med keramikerna Tove Tengå och Anders Arhoj om tjusningen med lera och keramik. Vi berättar också hur svenskt porslin från 1950-talet blev hett eftertraktade samlarobjekt. Vi pratar med Otilia Bogen, porslinssamlare, och Viveca Carlsson, chefredaktör på magasinet Scandinavian Retro, som vet mer om den saken. Vi träffar även konstnären och keramikern Alexander Tallén. Han har fått stor uppmärksamhet för sina figuriner, som skildrar moderna människor i frysta ögonblicksbilder. Han inspireras av 1700-talets porslinsfiguriner i rokokostil. Och så beger vi oss till Puerto Ricos huvudstad San Juan och träffar mosaikkonstnären Celso Gonzales som har skapat över 200 mosaikverk runt om i världen. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2020-03-06
Länk till avsnitt

Jenny Lind ? Sveriges första superstjärna

Jenny Linds sångröst kom att förtrolla en hel värld och göra henne till en av de första superstjärnorna i mitten av 1800-talet. I år skulle "Den svenska näktergalen" ha fyllt 200 år.

Jenny Lind kom från fattiga förhållanden och det var egentligen en lycklig slump som gjorde att hennes sångtalang upptäcktes. Sittandes i ett fönster sjöng hon, kanske sju eller åtta år gammal, högt och ljudligt så det klingade ut på gatan. Förbi gick då en tjänsteflicka anställd av Kungliga Teaterns premiärdansös och upptäckte begåvningen. Men från Stockholms fattiga kvarter kom Jenny Lind att lägga först Europa och sen USA under sina fötter och bli kanske den allra första stora internationella stjärnan. När hon anlände till USA 1850 väntade ett folkhav på 30 000 personer i New Yorks hamn för att få en glimt av sångerskan. Det här var en ny typ av stjärnkult, där också artistens privatliv blev omskrivet. Jenny Lind lyckades få till en för tiden perfekt image och blev beundrad inte bara för sin sångröst, utan också för sin blygsamhet, godhet och välgörenhet. Tidigt fick Jenny Lind smeknamnet Näktergalen, eftersom hon var duktig på att "drilla" likt fågeln. Näktergalen har i alla tider beundrats för sin starka sång och inspirerat poeter och kompositörer. Vi pratar med Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet, och Bethan Roberts, litteraturvetare som skrivit om näktergalen i kulturen.  Under Jenny Linds glansdagar producerades det också en rad "merch" att kränga till hennes fans. Däribland blev Jenny Lind en av de första  kändisarna att avbildas som klippdocka. Vi träffar en av världens främsta klippdockssamlare  Malin Fritzell. Hon har samlat på klippdockor sedan 1970-talet och just nu ligger samlingen på 9 100 dockor, men den fortsätter att växa. Jenny Lind var bara 18 år när hon fick ställa sig på Kungliga Operans scen, men hon hade framträtt ända sen tioårsåldern. Sen 1800-talet har kraven på operasångerskor förändrats. Vi träffar det svenska operastjärnskottet Cornelia Beskow som ger oss en inblick i den nutida operavärlden. Veckans gäst är Ingela Tägil, forskare i musikvetenskap och författare till den kommande boken Näktergalen  en biografi över Jenny Lind.
2020-02-28
Länk till avsnitt

Framtidens garderob ? ska vi äga, hyra, byta eller sälja våra kläder?

Klimatdebatten har fått oss att ifrågasätta hur vi konsumerar mode. Som svar dyker det nu upp koncept för att hyra, byta och låna plagg, något som kan komma att förändra våra framtida garderober.

Från överfulla klädkammare och massiva "walk in closets" ifrågasätts nu hur vi förhåller oss till våra kläder. Det är inte längre självklart att man ska skryta med en stor garderob. Idag är det istället medvetna och hållbara val som är i fokus och begreppet cirkulär ekonomi har hamnat på tapeten. I takt med att urbana modeentusiaster tar miljöfrågan på allt större allvar lanseras också fler nya tjänster som ruckar på våra traditionella sätt att förhålla oss till garderoben. I veckans Stil tittar vi närmare på den nischade andrahandsmarknaden som vuxit fram på nätet. Där samlas personer med förkärlek för liknande märken i olika grupper för att köpa eller sälja vidare sina kläder. Vi träffar Ida Malmén som driver en populär Facebookgruppen där privatpersoner kan sälja vidare kläder av ett visst märke, samt Vendela Ragnarsson som nyligen lanserade en ny plattform för second hand-mode. Vi tittar också närmare på den växande hyrmarknaden för kläder. Under hösten poppade det upp en rad olika initiativ, även från stora klädkedjor, för att istället för att köpa kläder, hyra dem. Entreprenören Emelie Gustafsson Maistedt lanserade i förra veckan den senaste i raden av hyrtjänsten  en plattform som beskrivs som ett Airbnb för kläder. Vi pratar också med Madlén Fondén, som drivit en kläduthyrningstjänst under fler år. De tror båda att vår syn på ägande är på väg att förändras. Vi närmar oss också något som förr var en självklarhet - nämligen att lappa och laga våra plagg. Skräddaren och författaren Kerstin Neumüller har skrivit en bok med just titeln "Lappat och lagat" och hon håller kurser i hur man bäst lagar sina kläder. Veckans gäst är Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges Radio. 
2020-02-21
Länk till avsnitt

Harry Styles ? musikens nya gränsöverskridande modestjärna

Popundret Harry Styles har med transparenta chiffongblusar, glittrande byxdressar och skimrande pärlhalsband luckrat upp gränserna mellan dam- och herrmode och på kuppen blivit en ny modestjärna.

Harry Styles slog som 16-åring igenom via den brittiska talangjakten X-Factor. Där skapades pojkbandet One Direction, och med det blev han snabbt en favorit inte bara bland flickor. Men det är på egna ben, som soloartist, som Harry Styles blivit en favorit även i modevärlden. Artiklar om hans stil har inte sällan haft rubriker som Harry Styles är en världens bästa klädda män, Hur Harry Styles blev en ostoppbar modekraft och Harry Styles är kungen av mode. Legender som Mick Jagger säger sig se en ung version av sig själv i Harry Styles ifråga om androgyn stil, med halvlångt hår, utsvängda satängbyxor, höga kackar, smycken och ringar. Harrys könsöverskridande klädval kan till viss del kopplas till det samarbete han haft med Gucci sedan 2018. Märket har genom sin chefsdesigner Alessandro Michele satsat på en androgyn look full med färg, broderier, spetsar och rosetter för både män och kvinnor. I veckans Stil pratar vi med systrarna Michelle och Simone DeFacendis som sedan 2014 på sina sociala medier-konton Harry Wore What dokumenterat och dissekerat alla outfits stjärnan burit. Systrarna är hängivna Harry-fans sedan pojkbandstiden. Men det var inte bara musiken de föll för, lika viktig var sångarens stil. Vi träffar också Andrej Thiseus, snart 16 år och med ett brinnande modeintresse. Vad han gillar ändras fort, men i höstas började Andrej specifikt intressera sig för tantstilen. På second hand införskaffade han damkostym, pärlhalsband och tanthandväska. Stilen fick Andrejs mamma Hannah att mejla Stil-redaktionen med frågan om tantlooken måhända var det nya i modesvängen. Vi tittar också närmare på gruppen Consoul som kallats "Sveriges bästa 90-talspojkband"  de var nämligen det enda. Matthews Green var en av de fyra bandmedlemmarna och han berättar historien om det svenska pojkbandets storhetstid. Veckans gäst är Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.
2020-02-14
Länk till avsnitt

RuPaul ? mannen som fått dragshow att bli både bred och big business

RuPaul har kallats världens största dragqueen. Med sitt tv-program RuPaul's Drag Race, där dragdrottningar tävlar mot varandra, har han gjort dragkonsten till en global megabusiness.

I november fyller RuPaul Andre Charles 60 år och det är inte lite han hittills hunnit åstadkomma i livet. Släppt skivor, skrivit böcker och skådespelat. Men hans främsta bedrift måste ändå ses som skapandet av RuPaul's Drag race. 2009 hade talangjaktsdokusåpan premiär på en smal amerikansk HBTQ-vänlig tv-kanal. Sedan dess har tv-programmet exploderat i populäritet och om några veckor har säsong 12 premiär. Dessutom har konceptet gett upphov till en rad franchisevarianter, stora fan-konferenser och världsturnerande shower med de mest populära deltagarna. RuPaul har lyckats cementera sig som en ikon i showbiz och gjort drag mer kommersiellt än någonsin. I veckans Stil tittar vi närmare på den stora fankultur som tv-serien skapat. Anna Södergran är ett superfan som går på shower, "meet and greets" och har specialiserat sig på att sminka sig för att efterlikna sin favoritdragqueen. Genom RuPaul's Drag Race fick hon nya vänner och blev del av en stark gemenskap. Vi träffar också en svensk dragstjärna, som är något av en doldis. Hon går under namnet Leo B och är något ovanlig i sammanhanget, då hon både är kvinna och dragqueen. Från att ha varit del av After Dark och drivit sin egen draggrupp Cunigunda, har hon idag två parallella liv. Dels en tillbakadragen privat tillvaro och dels ett fartfyllt, fräckt dragliv. Vi tittar också närmare på en av historiens dragqueen-pionjärer; Divine. Till skillnad från RuPaul, som representerar ett mer bildskönt och glamouröst dragideal, så blev Divine istället känd för sin farliga, gränslösa och ofta groteska persona. Vi pratar med regissören Jeffrey Schwarz, som har gjort dokumentärfilmen I Am Divine. Veckans gäst är Petter Wallenberg, författare, konstnär och grundare av projeket Bland Drakar & Dragqueens, där dragqueens läser för barn.
2020-02-07
Länk till avsnitt

Napoleon Bonaparte ? mer medveten om modets makt än vad man kanske tror

Napoleon var ingen trendig modekille, men han förstod värdet av att bygga sitt varumärke. Med mode och lyx satte han återigen Frankrike på kartan, likväl som sig själv. Ett pr-snille, kort sagt.

Napoleon Bonaparte brukade klä ner sig, för att framstå som en i gänget, när han var ute på fälttåg. Han bar inga pråliga uniformer, som andra höga militärer. Men nämnas bör att den franska armén ändå var väldigt snyggt klädda. För även om Napoleon personligen inte utmärkte sig för något intresse för kläder, så fattade han det symboliska värdet med att bära en viss sorts plagg. Även om han själv föredrog kläder som var utpräglat enkla i sin form, och bekväma så saftade han på när det gällde att skapa iögonfallande uniformer för den franska armén. Han förstod också värdet av att få igång den franska lyx- och modeindustrin för att bygga upp landets ekonomi. Frankrike hade många skickliga hantverkare som behövde jobb, och med Napoleon vid makten fick tygproducenter, sömmerskor, brodöser, modister och tillverkare av spets, och siden fullt upp. Ryktet om att Frankrike återigen hade något alldeles extra ifråga om mode och lyx spreds över världen. Under sin storhetstid beställde Napoleon en rad porträtt av sig själv, men tavlorna som målades liknar honom egentligen inte. Genom historien har det tillhört vanligheterna att de avmålade velat framställas annorlunda än sitt verkliga utseende. Samma fenomen finns även idag. "Instagram Face" är namnet på ett speciellt utseende som under de senaste åren blivit att vanligare på sociala medier. Vi frågar skönhetsexperten Camilla Söderlund vad fenomenet innebär. Napoleon var mån om symbolspråket och valde efter noga överväganden houngsbiet som sitt symboldjur. Till sin kröning bar han en röd sammetsmantel med bin broderade i guldtråd på. Vi ringer upp författaren Lotte Möller som skrivit boken Bin och människor. "Napoleonkomplex" är ett begrepp som Napoleon fått ge sitt namn till. Korta män som uttrycket aggressivitet och maktfullkomlighet, pga komplex för sin kroppslängd. Om Napoleons längd, 1.69 cm, var ett problem för honom går inte att säga. Men för många är längden ett laddat ämne. Vi tittar närmare på marknaden för skor med dolda lösningar för att ge bäraren några extra centimeter över marken.  Veckans gäst är Martin Hårdstedt, professor i militärhistoria vid Umeå universitet.
2020-01-31
Länk till avsnitt

Galgen ? detaljen som håller modet uppe

I så gott som alla garderober hänger de galgarna. Trots att den har hängt med oss ganska länge dröjde det innan den uppmärksammades, i alla fall som ett designat objekt.

Innan det fanns galgar hängde man plagg på knoppar och krokar, lade dem över stänger eller förvarade dem i kistor, skåp och lådor. Så gjorde man under större delen av 1800-talet. Men i takt med att modet utvecklades, gjorde också sättet att förvara kläder på. Vem som uppfann galgen råder det delade meningar om, men klart står att det var först under mitten av 1800-talet som den började bli vanlig och olika patent på galgar började tas. Idag är galgen en självklar del av hemmet, såväl som modeindustrin. Det uppskattas att omkring 85 miljarder galgar slängs i världen varje år. Detta har fått röster att höjas om att plastgalgen borde uppmärksammas som miljöbov på samma sätt som sugröret och plastpåsen gjort tidigare. I veckans Stil ringer vi upp Sjoerd Fauser som är VD för det nederländska galgföretaget Arch & Hook. Företaget säger sig vilja ställa om modeindustrins galganvändning. När plagg ska flyttas från fabriker görs det ofta på billiga plastgalgar som efter transporten slängs. Företaget har tagit fram en ny sorts transportgalge tillverkad av återvunnen plast, som samlats ihop i några av världens mest nedskräpade floder. Vi tittar också närmare på galgen som symbol. När supermodellen Gigi Hadid syntes i en hoodie med en liten galge tryck på framsidan fick de norska modeskaparna Holzweiler, som stod bakom plagget, internationell uppmärksamhet. De hade valt symbolen från en tatuering och just en sån liknande tatuering har i en annan del av världen kommit att bli symbol för den politiska kampen för rätten till fri abort. Galgar är också ett föremål som fått representera en rad olika klädmärken, hotell och olika slags firmor. Det finns helt enkelt enormt många unika galgar med alla möjliga tryck. Vi träffar Helena Hansson, som helt enkelt bestämde sig för att börja samla på galgar, och så ringer vi upp Sveriges enda galgmuseum, som finns i Olofström. Veckans gäst är Petter Skantze, VD för galgföretaget Instore Agency.
2020-01-24
Länk till avsnitt

Little Women ? en trendsättande klassiker på många sätt

Louisa May Alcott ville egentligen inte skriva en bok om flickor, när hon fick uppdraget. Men romanen Little Women kom att förändra hennes liv och dessutom bli en stilförebild, ännu 150 år senare.

Ungdomsromanen Little Women, eller Unga kvinnor som den heter på svenska, publicerades 1868. Den har kallats för en av de mest betydelsefulla böcker som någonsin skrivits om hur det är att växa upp som kvinna. Romanen och dess många tolkningar har gett upphov till diskussioner om såväl kön och klass, likväl som kläder. Trots att romanen hunnit fylla 150 år är den i USA fortfarande en av de mest kända och älskade historierna. Romanen handlar om de fyra systrarna March  Margaret, Jo, Amy och Beth, som växer upp i New England under det amerikanska inbördeskriget. Alla har de olika personligheter och framtidsdrömmar. Deras namn är i USA lika kända som Pippi och Emil är i Sverige. Den sjunde Hollywoodadaptionen, med Greta Gerwig som regissör, har nominerats till hela sex Oscarstayetter. Det går dessutom att se hur filmens kostym går helt i linje med den populära "präriestilen". Det är långa kjolar och klänningar, gärna med mönster och volanger. Blusar med långa puffiga ärmar, som inte sällan är höga i halsen. Just filmens kostym har chansen att belönas med en Oscar i februari. I veckans avsnitt pratar vi med filmkritikern Mårten Blomqvist om varför samma historia spelas in gång på gång. På engelska kallas det här för "remake", på svenska nyinspelning. I Unga Kvinnor läggs stort fokus på huvudpersonen Jos hår. Det beskrivs som hennes stora skönhet. Idag är håret återigen i fokus, eller kanske håraccessoarerna. Vi tittar närmare på hur den tidigare så föraktade scrunchien kom in i värmen igen.  Vi ringer också upp två kvinnor som starkt influerats av Louisa May Alcotts roman. De amerikanska författarna Anne Boyd Rioux och Virginia Kantra är några av de senaste att ge ut böcker som på olika sätt tar avstamp i Unga kvinnor. Veckans gäst är Daniel Lindström, modechef på tidskriften Café.
2020-01-17
Länk till avsnitt

Kläderna gör jaget ? fyra historier om att formas av stil och mode

I veckans Stil Special ska titta närmare på den nära relation som finns mellan våra kläder och våra jag helt enkelt hur vi formar oss själva genom plaggen vi bär och stilarna vi väljer.

I programmet får vi höra fyra historier som alla, på olika vis, handlar om hur kläder och stil påverkar de vi är eller de vi vill vara. Vi träffar artisten och musikern Beatrice Eli som slog igenom 2014 med albumet Die Another Day. Inte bara hennes musik väckte uppmärksamhet. Det gjorde även hennes hårda stil. Men att hitta fram till den tog tid. Hur den processen såg ut berättar hon om i programmet. Vi pratar med journalisten och författaren Rebecka Åhlund som berättar om varför hon valde att skaffa en tand av guld och vad den symboliserar för henne. Vi beger oss till Edsbyn i södra Hälsingland för att träffa Ulla-Marie Nilsson, som blivit något av en lokal profil tack vare sin extravaganta stil. Och så reser vi till Puerto Rico för att träffa Raquel Berrios och Luis Alfredo Del Valle från den elektroniska popduon Buscabulla. Genom sin musik och sina kläder vill de visa att Puerto Rico fortfarande är att räkna med. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2020-01-10
Länk till avsnitt

Garbostilen ? modet att gå mot strömmen

Vi ska glänta på garderobsdörren hos en kvinna som tidigt hade modet att på flera sätt stå emot tidens trender och, framförallt, markera vikten av att ha egen stil Greta Garbo. Repris från maj 2019.

Greta Garbo var en person vars förhållningssätt till livet länge betraktades som lite märklig, men som mer och mer framstår som modernt och framsynt, till och med ganska sunt. Istället för att fortsätta odla bilden av sig själv som den gudomliga, en ouppnåeligt vacker kvinna som hyllades för sin stora skönhet och eleganta stil på vita duken valde hon att ge fingret till Hollywood för att istället sätta på sig fotriktiga skor och odla sin själ i lugn och ro. Trots att hon tjänade enorma pengar på visionen av henne. Greta Garbos karriärval har förbryllat en hel del sedan hon 1941 efter sammanlagt 27 filmer, fyra Oscarsnomineringar och status som en av de allra mest välbetalda kvinnliga skådisarna i Hollywood flyttade till New York och slutade att jobba professionellt, bara 36 år gammal. Hon värnade tidigt om sin rätt att få vara ifred, och själv välja vad hon ville säga och göra. Och när. Det innebar att hon ibland kunde uppfattas som ganska brysk mot dem som inte respekterade hennes gränsdragningar, och kanske var hon det också. Hon snoppade en gång av en inbjudan till en middag hon inte hade lust att gå på med orden hur ska jag veta om jag är hungrig nästa vecka? I veckans program pratar vi med författaren Moon Laramie, aktuell med boken Spirit of Garbo, där han tittar närmare på Greta Garbos andliga resa och personliga utveckling. Vi berättar också om när Greta Garbos gamla kläder såldes på auktion i Stockholm för fyra år sedan. Och så träffar vi modisten Lise Disley. Hennes stora stilförebild är Greta Garbo. Dessutom berättar vi historien om Mercedes de Acosta. Hennes namn dyker upp lite här och var i historien, ofta tillsammans med stora kvinnliga filmstjärnor, som Greta Garbo, med vilken hon strulade under många år. Programmet är en repris från 3 maj 2019.
2020-01-03
Länk till avsnitt

Stil Special ? om knalliga kulörer, moderna häxor och stilfullt friluftsliv

Så här i slutet av året ska vi fyra av ett reprisfyrverkeri med reportage om och med några färgstarka personer och företeelser som har med stil att göra, på det ena eller andra viset.

Vi träffar den brittiska designern Zandra Rhodes, som skapat färgsprakande kläder sedan mitten av 60-talet. Vi undersöker den moderna häxan i dagens populärkultur  vem är hon? Vi berättar också om den mystiska friluftsrörelsen Kibbo Kift, som var aktiv i England under 1920-talet. Och så tar vi en titt på renässansens inslagna överraskningar. Gott nytt år önskar vi på Stil i P1!
2019-12-27
Länk till avsnitt

Glitter, glans och gräsliga tröjor ? en samtida stil för jul och nyår?

För jul- och nyårsstilen är det lite annorlunda regler som gäller. Under nyår är skimrande glitterexplosioner till plagg helt normalt. Under jul har en knasigt ful tröja blivit allt mer populär.

Veckans Stil dyker in i en värld av blinkande elektriska lampor, rödnosade renar och söta små tomtar. Under jul och nyår blir helt enkelt normen att ge extra allt i både pynt av hus och hem såväl som av oss själva. Vad sägs som en tröja med en enorm snögubbe eller varför inte ett diadem med skimrande renhorn - helt rimligt i jultider. Vill du klä dig som en mänsklig discokula till nyår? Du kommer inte vara den enda paljett-gnistrande vid tolvslaget. Att kollektivt klä upp sig för speciella tillfällen är något som människan har gjort under tusentals år, på olika sätt. Men för att summera jul- och nyårsstilen 2019 kan man säga - desto mer, desto bättre. I veckans Stil tittar vi närmare på den fula jultröjan som blivit enormt populär på senare år. Från att tidigare varit närmast osäljbara i vintagebutikerna är de nu närmast kultförklarade. Vi ringer upp författaren Brian Miller som varit med och skrivit boken Ugly Christmas Sweater Party Book. Vi träffar också paret som julpyntar sitt hem till den grad att det spekulerats kring om deras lägenhet är den mest pyntade i Sverige. Pehr och Richard Hante lägger all ledig tid i närmare tre månader för att få allt pynt på plats och har av lokaltidningen förärats titeln "Julkungarna av Kungsholmen". Vi närmar oss också den av våra svenska celebriteter som kanske glittrat allra mest; revystjärnan Git Gay. När hon gick bort 2007 var det många som menade att Sverige hade förlorat sin sista stora primadonna. Veckans gäst är Jonas Engman, etnolog vid Nordiska Museet i Stockholm.
2019-12-20
Länk till avsnitt

Tåget ? stilbildande transportmedel mellan tradition och trend

I veckans Stil ska vi göra en resa på räls och ta en titt på några stilfulla företeelser som skett i tågens spår. Programmet är en repris från maj 2019.

Tåget, detta alltmer populära transportmedel i miljömedvetna tider, har gett upphov till en hel del under årens lopp inte bara gnöl om förseningar och dyra biljettpriser. För före bilar och flyg var tåg länge det enda och därmed ett mycket exklusivt sätt att snabbt förflytta sig på. Resandet med tåg omfamnades därför tidigt av dåtidens förmögna, som inte ville ge avkall på sin bekväma livsstil. De såg därför tidigt till att kunna resa med stil. För denna exklusiva skara skapades en sorts lyxtåg som kommit att bli mytomspunna, inte minst tack vare sin koppling till mode. Under det tidiga 1900-talet blev till exempel Coco Chanel förknippad med det så kallade Blå tåget Le train bleu ett fashionabelt tåg som gick från Paris till Rivieran. Där fanns förstås också ännu mer omsusade tåg, och tåglinjer, som Orientexpressen. Det är också  tack vare tågen vi har många grandiosa byggnader som väcker vördnad världen över för sin vackra och sinnrika arkitektur, det vill säga centralstationer. I veckans program besöker vi Stockholms centralstation, som stod klart 1871. Det här var under tågets första stora utbyggnadsfas och Stockholms centralstation var juvelstationen i kronan. Stationen skulle vara både storslagen och funktionell. Den grunden finns fortfarande kvar och om man höjer blicken hittar man både originaldetaljer, landskapsmålningar och modern konst. Vi tittar också närmare på fenomenet med tågluff och Interrailkort. 1991 såldes hela 71 000 tågluffarkort i Sverige, men sedan kom populariteten av sig, men idag är intresset på väg uppåt igen. Vi berättar också om rallarna, männen som byggde de svenska järnvägarna. Det gjordes inte bara med hårt arbete, utan även med hjälp av sång. Vi pratar om rallarvisor med folkmusikern Johanna Bölja. Veckans gäst är Per J Andersson, journalist och författare, aktuell med boken Ta tåget: På spåret genom historien, samtiden och framtiden. Programmet är en repris från 10 maj 2019.
2019-12-13
Länk till avsnitt

Edward Carpenter ? det enkla livet i sandaler (med strumpor)

Före sin tid stod filosofen och socialisten Edward Carpenter för ett enklare leverne, vegetarianism och allas rätt till kärlek. Han förespråkade en friare klädstil och framför allt fotens befrielse.

Edward Carpenter har kallats The gay godfather of the British left. På många sätt var han en man före sin tid. Bland annat för att han kämpade för homosexuellas rättigheter i ett samhälle där homosexualitet fortfarande var förbjudet enligt lag. Han växte upp i Storbritannien under mitten av 1800-talet, i en bättre bemedlad familj. Ett stort arv möjliggjorde att han kunde välja vilket typ av liv han ville leva. Det han valde, och kom att förespråka, var enkelhet. Ett liv med färre ägodelar, närmare naturen. Han blev vegetarian för djurens skull, i en tid då det inte tillhörde vanligheterna. Dessutom hade Edward Carpenter tankar och känslor kring 1800-talets mode för män. Han menade att tidens kostymer var allt för obekväma och lät de kostymer han ägde brännas. Istället valde han att klä sig i mer lössittande, skönare nya kostymer. Viktigt var också fötternas frigörelse, han tyckte att skor var ett "läderfängelse för fötter". Det kom att ge honom ytterligare ett smeknamn; "The saint of sandals" - sandalhelgonet.  Han föredrog nämligen sandaler och klädde sig i dem helst med strumpa. I veckans Stil pratar vi med författaren bakom den främsta Edward Carpentere-biografin. Sheila Rowbotham är en av Storbritanniens främsta feministiska tänkare och för 10 år sen släpptes hennes bok Edward Carpenter - A Life of Liberty and Love. Sen Edward Carpenters tid har vegetarianismen normaliserats och idag beräknas 10% av Sveriges befolkning vara antingen vegetarianer eller veganer. Veganismen stannar inte vid kosten, i livsstilen ingår att även byta ut alla andra saker med animaliskt ursprung. Såsom smink och skor. Vi träffar entreprenören Nina Färdig som startat en skobutik för veganer. Vi tittar även närmare på det mode som präglade 70-talets vänsterrörelse. Utanför butiken Klara arbetarbod kunde det vissa dagar bildas en lång kö. Den lilla butiken hade haft samma utbud av slitstarka arbetskläder sedan 20-talet, men plötsligt hade kläderna blivit mode. Veckans gäst är Katrine Marçal, journalist på Dagens Nyheter och boende sedan åtta år i London.
2019-12-06
Länk till avsnitt

Jayne Mansfield ? den smartaste sexbomben i Hollywood

I 1950-talets Hollywood var platinablont hår, stora bröst och smal midja idealet. Jayne Mansfield hade alla dessa attribut och förstod hur hon kunde använda sig av dem för att nå sin dröm berömmelse.

Jayne Mansfield har kallats allt från "bystdrottning" till "den fattiga mannens Marilyn Monroe", men kanske framför allt "den smartaste dumma blondinen i Hollywood". Hon hade en intelligens över genomsnittet, behärskade många språk och spelade flera instrument. Men det hon drömde om var att bli en berömd filmstjärna och hon insåg att för att uppnå det behövde hon använda sig av sitt utseende. På vägen mot Hollywood och ett lukrativt filmkontrakt tog Jayne Mansfield alla småroller hon kunde få både i film och teater. Hon deltog och vann också en lång rad skönhetstävlingar innan hennes tidiga äktenskap och graviditet satte stopp för skönhetstävlandet. Genombrottet kom 1955 med Broadwayuppsättningen av Will Success Spoil Rock Hunter? Den blev även film 1957 med Jayne Mansfield i huvudrollen och i den spelade hon en parodi på Marilyn Monroe. Hon gjorde rollen så bra att den typen av roll nästan uteslutande blev det hon fick spela.  Omskrivet blev också Jayne Mansfields privatliv. Hon gifte sig tre gånger och fick fem barn. Att vara både mamma och filmstjärna var något ovanligt i Hollywood vid den här tiden. Med Marilyn Monroes bortgång 1962 trodde många att Jayne Mansfields karriär skulle ta ytterligare fart, men istället kom hennes stjärna att dala. Bara fem år efter Monroe förolyckades Jayne Mansfield, endast 34 år gammal, i en bilolycka. I veckans Stil träffar vi en kvinna som likt Jayne Mansfield också intresserat sig för skönhetstävlingar. Efter år av kritik lades Fröken Sverige-tävlingen ner 2009. Men det många kanske har missat är att en ny tävling har ersatt den. Lina Ljungberg kröntes i slutet av september till "Miss Universe Sweden". Hon reste i veckan till USA för att representera Sverige i världens största skönhetstävling. Vi har träffat henne. Vi får också ta del av en intervju med Jayne Mansfield från när hon för första gången besökte Sverige hösten 1957. Hon var i Stockholm för att göra reklam för filmen Åh, en så'n karl! Jayne Mansfield hade ett späckat schema, men hon hann ändå med en intervju för Sveriges Radio. Vi frågar oss också varför vi i vår tid snarare vill ha "feel bad" än 50-talets "feel good"? Ett exempel på det är den omtalade boken Three Women (eller på svenska Tre Kvinnor) av författaren Lisa Taddeo, som vi träffat. Hon reste USA runt för att ta del av hundratals kvinnors berättelser och det hon fann var långt från ett lyckligt Hollywoodfilm slut. Veckans gäst är Johan Andreasson, illustratör, filmexpert och deltagare i podden Everdahl & Karlssons Film TV.
2019-11-29
Länk till avsnitt

Larry LeGaspi ? modekungen av intergalaktisk stil

Med rymden som främsta inspirationskälla drömde Larry LeGaspi om andra planeter och galaxer. Scenkläderna i silver och svart som han skapade åt rockgruppen Kiss är kanske hans mest kända.

När Larry LeGaspi dog 2001, i sviterna av AIDS, hade han sen länge lagt designandet på hyllan. Han hade sannolikt blivit helt bortglömd om det inte vore för att modeskaparen Rock Owens bestämt sig för att så inte skulle bli fallet. Owens var ett stort fan av Larry LeGaspi och letade efter mer fakta om honom, men på nätet fanns nästan inget att hitta. Istället blev det genom LeGaspis syster och fru som Owens lyckades närma sig sin idol. Larry LeGaspi föddes 1950 i New Jersey. Men i hans anteckningar framkom det att han haft en svår barndom, fylld med sexuella övergrepp utförda av sin styvfar. Verklighetsflykten blev in i fantasier om rymden. Han flyttade tidigt hemifrån, till New York och öppnade 1972 en butik som lyckades locka till sig artister som Divine och Grace Jones. När den amerikanska tidskriften US 1980 gjorde ett reportage om Larry LeGaspi och hans utomjordiska design löd rubriken "His space age fashion is out of this world".  Larry LeGaspi kom att uppmärksammas för sina rymd-futuristiska scenkläder inte bara till Kiss, utan även grupper som LaBelle och artisten George Clinton. Hans design av vanliga kläder fick däremot nästan ingen fokus, men det till trots kom han att inspirera nästa generations modeskapare. Såsom Rick Owens som genom det material han fick ta del av kunde skriva boken LeGaspi och därmed också försäkra sig om att kreatörens livsverk inte glöms bort. I veckans Stil tittar vi närmare på en svensk discotrio som slog igenom just i silvriga scenkläder. Kayo Shekoni berättar om resan Afro-Dite gjorde i Melodifestivalen 2002 och hur de kom att bli de första svarta artisterna att vinna tävlingen. Dessutom bidrog de mer eller mindre ofrivilligt till att etablera skandalordet "Nakenchock". Vi träffar också mångsysslaren Elle Kunnos de Voss som har jobbat med allt ifrån inredning till musikvideos. Larry LeGaspi är en av hennes många inspirationskällor. På omslaget till Rick Owens bok om Larry LeGaspi syns ett fotografi av en kvinna med svart hår, svarta läppar, svartsminkade ögonlock och kraftigt markerade ögonbryn som ger henne ett lätt bistert ansiktsuttryck. Kvinnan heter Kembra Pfahler och är rockmusiker och performancekonstnär. Vi ringer upp henne och lär känna henne lite bättre. Veckans gäst är Alex Bergdahl, en av Sveriges främsta Kiss-experter.
2019-11-22
Länk till avsnitt

Oversize ? en överdrivet stor stil i tiden

Rymligt, stort och överdimensionerat oversizeplagg är kläder att drunkna i. Det är en återkommande look inom modet som just nu är lite extra populär igen.

Det går att hitta exempel på överdimensionerat mode långt tillbaka i historien. 1500-talets Henrik den åttonde bar en typ av oversizekläder. I modern modehistoria började kläderna lätta kring kvinnokroppen under 1920-talet. Från långa klänningar och trånga korsetter kom en kortare och mjukare klädstil för kvinnor. Men det är egentligen först under sent 1970-tal som den typ av friare form av oversize, som vi ser idag, slår igenom. Ett exempel är filmen Annie Hall från 1977 där huvudrollsinnehavaren Diane Keaton inte bara bär herrkläder i form av stora byxor, skjorta, väst och slips, utan också en överdrivet stor kjol kombinerad med boots och en blazer av herrsnitt. Under 1980-talet kom en ny våg av kläder för kvinnor i en liknande stil. Gärna kjol, men kombinerad med en lång kavaj med ordentligt breda axlar. Hösten 2019 har oversize återigen gjort comeback på modescenen och frågan har ställts om det finns en längtan bland kvinnor att gömma sina kroppar? Också bland män växer trenden, influenserna från 80-talet syns tydligt och det finns ett bubblande intresse för streetwear och sportmode. I veckans Stil besöker vi workwearbutiken Dave's på Manhattan i New York. Workwear eller arbetskläder är en typ av rymliga plagg som gått in och ut ur mode sedan 1960-talet. I butiken samsas både kunder som letar efter kläder att faktiskt arbeta i och de som är där för att hitta oversizade plagg till sin vardagsgarderob. Vi tittar också närmare på det amerikanska popundret Lizzo. Hon framträdde på årets MTV Music and Video Awards med en överdimensionerad rumpa på scen och kan beskrivas som en artist med oversizad attityd och framförallt positivitet. Musikjournalisten Tina Mehrafzoon hjälper oss förstå vem Lizzo är och var hon kommit från. Och så beger vi oss till Umeå och utställningen Design Matters. Utställningen tar sig an de stora utmaningar vi står inför när det gäller hur vi i framtiden ska producera och konsumera saker. Här kan design komma att spela en viktig roll som problemlösare. Veckans gäst är Emma Severinsson, vikarierande lektor i modevetenskap, samt modehistoriker.
2019-11-15
Länk till avsnitt

Katharine Hepburn ? frisinnad föregångare i byxor

Klädd i långbyxor, linnekavaj och tröjor av herrsnitt var Katharine Hepburn en stilmässig rebell. Hon kom att lämna bestående avtryck inte bara i Hollywood utan också i modevärlden i stort.

Med sina fyra Oscarsstayetter för "bästa kvinnliga skådespelare" är Katharine Hepburn den mest prisade i kategorin. Men i 1930-talets Hollywood stack hon minst sagt ut. Hon var så annorlunda jämfört med dåtidens publikdragande blonderade kvinnor att somliga regissörer inte ville, eller vågade, anlita henne. Man tyckte att hon såg för maskulin ut för att spela en huvudroll. Men med tiden har hennes stil blivit en självklarhet, och vad många betraktar som ursprunget till den ledigt sportigt amerikanska look som modeskapare som Ralph Lauren och Calvin Klein senare slått mynt av. Hon var också känd för att ta vara på sin integritet. I många år levde hon tillsammans med skådespelaren Spencer Tracy i vad som då betraktades som en passionerad kärleksrelation, men som idag framstår allt mer som en taktisk dimridå. I veckans Stil tittar vi närmare på just byxor för kvinnor. Dambyxan har kallats det svårare plagget att utforma och vi frågar modeskaparen Frida Bard vilka utmaningarna är?  Vi ringer också upp regissören Matt Tyrnauer som har gjort dokumentärfilmen "Scotty and the Secret History of Hollywood". I en tid där det var svårt för homo- och bisexuella att öppet leva ut sin sexualitet hjälpte Scotty Bowers likasinnade att komma i kontakt med varandra. På hans kundlista fanns också Katharine Hepburns namn. Slutligen tar vi oss an frågeställningen om det är okej att "outa" en död person? Att outa någon innebär att man utan tillåtelse offentliggör någons sexuella läggning. Katharine Hepburn blev efter sin död outad när olika källor fick hennes heterosexuella indentitet att börja ifrågasättas. Vi ställer den komplexa frågan till sociologen Arne Nilsson. Veckans gäst är Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap.
2019-11-08
Länk till avsnitt

Leigh Bowery ? fortfarande avantgarde, 25 år senare

Performancekonstnären, modeskaparen och tillika klubbikonen Leigh Bowery dog 1994, endast 33 år gammal. Men hans fantasirikedom fortsätter att fascinera och inspirera ännu idag.

Leigh Bowery växte upp i den australiensiska Melbourne förorten Sunshine. Men flyttade som ung till London där han främst kom att va verksam. Att gemene man inte känner till Leigh Bowery är inte så konstigt. Han är i mångt och mycket en konnässörernas man. Han gjorde mycket, men lanserade inga egna modekollektioner, eller något annat, för att kommersialisera sitt namn. Han hann inte heller leva särskilt länge, innan han avled i sviterna av AIDS i början av 90-talet. Sen jobbade Leigh Bowery också med så många olika saker. Han var i lika stora delar en performanceartist, modeskapare, musiker, konstnärsmusa, klubbentreprenör och konstnär i egen rätt. I veckans Stil har vi ringt upp Leigh Bowerys bästa vän Sue Tilley. De var i början av 80-talet båda nya i London samt aktiva deltagare i stadens kokande klubbvärld. Dom möttes första gången en kväll på en nattklubb och ett prekärt missförstånd fick vänskap att uppstå.  Vi tittar också närmare på hur Leigh Bowery influerat dragscenen. Konstnären Grebnellaw beskriver det hon kallar "Extreme Drag", något som är relativt ovanligt i Sverige men desto vanligare i USA. Där uppstod runt millenieskiftet en ny dragstil med Leigh Bowery som främsta influens: Tranimal-stilen.  Dessutom undersöker vi en av Sveriges främsta 80-tals klubbscener; klubben "1984". Den drevs av Sydney Onayemi, klubbarrangör och DJ.  Han var från början en nigeriansk utbytesstudent som hamnade i disken på Gröna Lund, men han hade högt ställda ambitioner han ville få Stockholm att dansa. Veckans gäst är Moa Li Lemhagen Schalin, kostymdesigner.
2019-11-01
Länk till avsnitt

Harriet Hubbard Ayer ? en (nästan) bortglömd banbrytare inom skönhet

Som barn beskrevs hon som blyg och alldaglig. Men Harriet Hubbard Ayer kom att slå världen med häpnad. Hon blev inte bara banbrytande skönhetsentreprenör utan också ytterst framgångsrik journalist.

Veckans Stil ägnar sig åt en amerikansk kvinna vars liv skulle kunna ge stoff till en tv-serie sprängfull med glamour, galenskap och fantastiska skönhetsprodukter. Kvinnan ifråga hette Harriet Hubbard Ayer och var först i USA med att skapa ett framgångsrikt skönhetsföretag under eget namn "The Harriet Hubbard Ayer Company och det gjorde hon redan 1886. Harriet Hubbard Ayer blev framgångsrik och tjänade stora pengar tills hennes rykte, hälsa och företag fördärvades av den man som finansierat hennes bolag. Han fick henne förklarad galen och hon blev satt på mentalsjukhus. Men, mot alla odds, kom Harriet Hubbard Ayer tillbaka och gjorde succé som rådgivare i skönhet, vett och etikett i en av tidens stora dagstidningar. Harriet Hubbard Ayer dog vid endast 54 års ålder, men banade väg för kvinnlig företagsamhet och journalistik. I veckans program tittar vi närmare på ett begrepp som på senare år blivit allt mer omtalat - Gaslighting. "Gasljus" var en pjäs som 1944 blev succéfilm med Ingrid Bergman i huvudrollen och som dessutom lyckades ge upphov till ett nytt ord. Tillsammans med psykologen och författaren Jenny Jägerfeld reder vi ut vad begreppet innebär och tar reda på hur det hamnade på allas läppar.  Vi undersöker även nutidens vett och etikett-rådgivning. Trots att postmodernismen slog fast att det inte finns något facit på vad det innebär att vara människa blomstrar frågespalterna lika frodigt som tidigare. Varje tidning med ett finger på samtiden har sina egna experter som svarar på frågor om mode, relationer, sex eller hur vi ska uppföra oss.  Vi träffar också den samtida skönhetsentreprenören Theo Kogan som drivit ett företag inriktat på läppglans. Hon står med ena foten i modebranschen och samtidigt med den andra i punkvärlden. Hon spelade tidigare i det legendariska punkbandet "Lunachicks" och för henne är makeup, mode och musik tätt sammanflätade. Veckans gäst är Anita du Rietz, forskare och författare med inriktning på kvinnors företagande.
2019-10-25
Länk till avsnitt

Enhörningen ? inte bara glitter, glans och regnbågar

Enhörningen har omskrivits sedan antiken och länge trodde man att den fanns på riktigt. På senare år har den blivit både en regnbågs-skimrande barnfavorit och en symbol för hbtq-rörelsen.

Vissa menar att enhöringsvurmen nådde sin peak 2017 då den stora amerikanska kaffekedjan Starbucks lanserade en fluffigt vispad Unicorn frapuccino. Redan dessförinnan hade världen fått en överdos av det söta djuret. För hur många fler böcker med titlar som Jag älskar enhörningar, Enhörningens livsfilosofi och Enhörningens kokbok med tips om hur man kan leva i enhörningens anda finns det plats för? Och hur många badringar i form av ett uppblåsbart gulligt hästliknande djur med horn i pannan rymmer världens simbassänger? Hur många fler bilder på Instagram kan läggas ut med #unicorn? Alltså fler än de nästan 13 miljoner inlägg som redan finns? Sannolikt är det ganska många fler. För intresset för enhörningar visar inga större tecken på att avta. Tidigare i veckan började det säljas enhörningar i form av frysta bitar av potatismos på Island och nu i helgen drar en enhörningsfestival igång i Australien. Det blev supersuccé förra året. Men så är enhörningen ett väsen som blir vad man gör den till. Den har varit både en sakral och profan symbol, stått för både kyskhet och sex, och godhet och ondska. Det är just dess flexibilitet som gjort den så livskraftig. I veckans program har vi besökt museet Gustavianum i Uppsala för att titta närmare på ett av världens finaste kuriosakabinett, det Augsburgska konstskåpet. På 1700- och 1800-talen innehåll konstskåpen de mest exklusiva föremål från alla världens hörn  även enhöringshorn. Vi får inspektera det som finns i Uppsala.  Vi tittar även närmare på subkulturen Brony som enligt vissa är på väg att dö ut. Bronies är män som älskar My Little Pony och den tillhörande tv-serien Vänskap är Magiskt. I år annonserades det att serien skulle lägga ner och det största Brony-konventet bestämde sig strax därefter för att också kasta in handduken. Vi pratar med forskaren Justin Mullis som undersökt den amerikanska fanskaran.  Vi har också träffat konstnären Niki Lindroth von Bahr som har fått stor uppmärksamhet för sina fantasifulla och djupt vemodiga kortfilmer. I dem skildras en värld som är kusligt lik vår egen, men samtidigt något helt annat. Den befolkas nämligen av små djur i välsydda kläder: nakenråttor i städuniformer, fiskar i morgonrock och mjukisdress, möss i Canada Goose-jackor och skalbaggar i skjorta och chinos. Veckans gäst är Henrik Huldschiner, ekonomijournalist.
2019-10-18
Länk till avsnitt

Jennifer Lopez ? USA:s glamorösa variant på Lill-Babs?

Jennifer Lopez firade i år inte bara sin 50-årsdag, hon har även prisats för sin stil och rosats för sina insatser på vita duken. Dessutom har hon lyckats med konststycket att bli folkkär.

Jennifer Lopez är en multikonstnär. Hon kan skådespela, sjunga, dansa och dessutom klä sig på ett intresseväckande sätt, milt uttryckt. Förra året 2018 valdes tidningen Time ut Jennifer Lopez till en av världens hundra mest inflytelserika människor. Skådespelerskan Kerry Washington fick i uppdrag att skriva om henne och förklarade att Jennifer Lopez var en makalös banbrytare. För Jennifer Lopez var den första latino skådespelerskan som fick mer än en miljon dollar betalt för en film, och den första kvinnan överhuvudtaget som lyckades ha både en film och en skiva på första plats, samma vecka. Det var 2001, sedan dess har Jennifer Lopez stjärna stadigt stigit allt högre för att idag då hon nyss fyllt femtio stå i zenit. För just nu kan Jennifer Lopez fira fler och större framgångar än någonsin. I veckans program djupdyker vi i filmen Selena som var Jennifer Lopez genombrott och tittar närmare på vem den riktiga Selena Quintanilla var. Den amerikansk-mexikanska sångerskan mördades av ett av sina fan 1995, endast 23 år gammal. Två år senare kom filmen om hennes liv och med Jennifer Lopez i titelrollen. Jennifer Lopez hyllades för sin medverkan i Versaces visning på Milano Fashion Week. Hon hade åter iklätt sig den gröna klänningen hon först bar för snart 20 år sen på amerikanska Grammys. Vi frågar oss hur det kommer sig att fler äldre modeller återvänder till catwalken? Julia Twigg är professor i sociologi och ledande i frågan av äldre och mode. Vi frågar henne varför det är viktigt med representation av äldre i modevärlden. Vi tittar också närmare på hur Super Bowl - finalmatchen i USA:s nationella amerikanska fotbollsliga - blev ett event där gräddan av USA:s artister uppträder. Med radiosportens journalist Henrik Richardsson pratar vi om de största skandalerna som under åren kantat de storartade framträdandena. Veckans gäst är Ametist Azordegan, musikjournalist med en förkärlek för J Lo.
2019-10-11
Länk till avsnitt

Trollkarlen från Oz ? Judy Garland, häxor och drömmen om ett liv bortom regnbågen

Trollkarlen från Oz firar sitt 80-årsjubileum. Filmen förvandlade inte bara den unga Judy Garland till en stjärna. Den blev också en av de främsta stilförebilderna inom populärkulturen.

Filmen Trollkarlen från Oz hade premiär 1939 och man kan kalla den för en mycket pigg 80-åring. Tack vare att den sedan slutet av 1950-talet regelbundet sänts på tv i USA har den fått hjälp med att hänga kvar i det kollektiva medvetandet. Filmen har under årens lopp inspirerat till en mängd böcker, musikaler och filmer med mer eller mindre uppenbara kopplingar till originalet som för övrigt inte var en film, utan en bok. Men det är just filmen från 1939 som gett Trollkarlen från Oz ett extra magiskt glimrande skimmer som fått generation efter generation att fascineras, och inspireras, på olika sätt. Det är förstås också historien, en lättbegriplig saga om än öppen för tolkningar som bidragit till att den hänger med, än idag. Ibland på rätt otippade sätt. I veckans program har vi pratat med författaren Elizabeth Letts om hennes roman Finding Dorothy. Berättelsen handlar om Maud Gage Baum, som var gift med L. Frank Baum, författaren till boken Trollkarlen från Oz (som filmen är baserad på). Vi undersöker också vem häxan i dagens populärkultur är. Vi har träffat författaren Sara Bergmark Elfgren, van vid att skildra det övernaturliga, och frågar vad häxan stått för och vem hon blivit. Vi berättar också om melodin från Trollkarlen från Oz som blivit minst lika berömd som filmen själv, Over the Rainbow. Det var inte självklart att låten skulle komma med i slutversionen av filmen  den ansågs nämligen för deppig för en barnfilm. Veckans gäst är Louise Wallenberg, docent i film- och modevetenskap.
2019-10-04
Länk till avsnitt

Marc Jacobs ? modets färgstarka fågel Fenix

Modeskaparen Marc Jacobs listades 2010 som en av världens mest inflytelserika människor. Sen dess har han hunnit försvinna från strålkastarljuset, men reser sig nu ur askan och gör comeback.

Marc Jacobs prisades nyligen för att under trettio års tid ha lyckats med att göra: ett bestående intryck inom mode-och musikvärlden. Under den stora MTV-galan för några veckor sedan mottog han nämligen ett alldeles nyinstiftat pris The Fashion Trailblazer Award. En utmärkelse för att ha banat väg inom mode och artistkläder, som skapats av MTV i samarbete med den amerikanska modebranschorganisationen CFDA. De menade att Marc Jacobs hänger extra väl ihop med både mode och musik. Inte för att han gjorde sig ett namn genom att skapa en omtalad lyxig grungekollektion 1992, utan för att han under senare år valt Cher och Missy Elliot till sina reklamkampanjer och klätt artister som Lady Gaga, Cardi B och Nicki Minaj för scen och röda mattor. Själv steppade han ut på MTV-galans röda matta klädd i mossgrön perfekt skuren kostym med insvängd kavaj och utsvängda byxben, och med röda högklackade glittrande skor på fötterna. Och det är just den typ av stilbrytning mellan det klassiska och det kitschiga som Marc Jacobs bäst behärskar. Från att ha rankats som en av världens mest inflytelserika hade Marc Jacobs några tuffa år då hans visningar sågades och butiker stängde ner. Det blev allt tystare om modeskaparen. Men nu är Marc Jacobs påväg tillbaka, i det nya numret av tidningen Vanity Fair poserar han i blå sammetskostym, röd sjalett på huvudet och pippigula lackboots utnämnd till en av årets bäst klädda under rubriken virtuosen. Han har nya grejer på gång, men i lite mindre skala än tidigare. I veckans program träffar vi den moderata lokalpolitikern Marie Nicholson som också skalat ner. Hon hade ett lukrativt jobb som marknadsföringschef i Hong Kong. Hennes livstil var något många bara kan drömma om, fylld med glamour och lyx. Ändå gjorde hon valet att byta bort det för en enklare tillvaro. Vi träffar en av Sveriges mest färgglada modeskapare; Maxjenny Forslund. Hon har gjort sig känd för sin maximalistiska design, med mönster och färgkombinationer som likt Marc Jacobs pockar på uppmärksamheten. Vi har också tittat närmare på ett svenskt Marc Jacobs-mysterium från 2008. Då dök ett motiv från Härjedalen upp på en scarf i modeskaparens kollektion. Hur kom det sig och vem hade egentligen designat scarfen? Veckans gäst är Marcus Söder, stylist och visuell kommunikatör.
2019-09-27
Länk till avsnitt

Leda och tristess ? modeshoppingens bästa vänner

I veckans Stil ska vi ägna oss åt ett fenomen som följt människan under nästan alla tider, och som aldrig slutar att fascinera, trots att det är så tråkigt ledan.

Upplevelsen av att inte ha något att göra i alla fall inget meningsfullt, eller kul har fått oändligt många att under historiens gång fundera över leda och tristess. Somliga har till och med lyckats lyfta upp ledan och fått den till att bli en sorts eftertraktansvärd stil. Inte minst inom litteraturen. Där finns det gott om exempel på författare som vältrat sig i skildringar av just leda eller ennui och spleen som dessa känslor av meningslöshet också har kallats. Idag har den typen av berättelser om en sorts outsäglig tristess fått en nytändning, fast i modern tappning. I vår moderna tid blev flykten från tristessen att shoppa. Att konsumera utvecklades under 1900-talet till ett stort och brett folknöje i industrialismens spår. Varuhus öppnade. Skyltfönster lockade. Reklam pockade. Och att gå ut på stan och köpa kläder eller bara fönstershoppa tillsammans med sina kompisar var för inte så länge sedan ett självklart sätt att umgås på. Idag säger sig många inte ha tid med att gå omkring i butiker för att köpa kläder. Det är ju så mycket enklare att med hjälp av sin smarta telefon, eller laptop, leta efter plagg man vill ha. Och det har aldrig varit lättare att klicka hem dem, tack vare att många modemärken erbjuder fria transporter och returer, om stil och storlek inte skulle passa. Men handlar man för att det är så kul? För glädjen att äntligen få nya kläder man längtat efter, så lätt och smidigt dessutom? Nej, många shoppar på nätet för att de säger sig ha tråkigt. I veckans program pratar vi med Jimmy Mogrip, författare till boken "Uppkopplad, urkopplad, avkopplad: så missbrukar vi skärmen och så kan vi koppla bort den", om varför vi nätshoppar så mycket på söndagar mellan klockan 21:00 och 22:00. Vi besöker också Handarbetets Vänner i Stockholm. Att ägna sig åt avancerat handarbete kräver inte bara kunskap, utan också ofta total koncentration. Det kan bli en slags vila, eller fristad, från tankar som snurrar i huvudet. Så kanske har det stillsamma handarbetet något att ge oss stressade nutidsmänniskor genom att lindra rastlöshet, och leda? Vi pratar också med författaren och historikern Tanisha C. Ford, aktuell med boken "Dressed in Dreams  a Black Girl's Love Letter to the Power of Fashion". Boken handlar om vad kläder och mode har betytt för henne personligen, men den handlar lika mycket om politik, klass och populärkultur. Veckans gäst är Annina Rabe, litteraturkritiker.
2019-09-20
Länk till avsnitt

Naomi Campbell ? den bråkigaste banbrytaren i mode(ll)världen

Naomi Campbell har hållit sig kvar i mode- och modellvärldens absoluta toppskikt i över trettio år. Senare i år kommer hon att tilldelas det brittiska moderådets ärorika utnämning Fashion Icon Award.

Naomi Campbell uppmärksammas inte bara för sitt arbete som fotomodell, utan priset går till personer i modevärlden som har använt sin plattform till positiva förändringar. När priset tillkännagavs i början av sommaren sade Naomi Campbell att hon med sina ord och handlingar: alltid strävat efter att ge människor från olika bakgrunder, av alla kulörer och kulturer, mod. Och det har hon verkligen gjort. Men hon har också skapat en hel del rubriker på grund av sitt våldsamma humör. Sammanlagt har hon anklagats för våldsamma handlingar elva gånger och blivit dömd fyra olika gånger, den senaste 2009. Men sedan dess har den hetlevrade Naomi Campbell aktivt jobbat på sin image, och sitt humör. Och inte minst sitt tidigare drogberoende. Idag ställer inte Naomi Campbell till med några braskande rubriker om raseriutbrott, även om hon fortfarande skapar uppmärksamhet bortom både modelljobb och meningsfull aktivism. I veckans program träffar vi den svenska designerna Selam Fessahaye, en av få europeiska modeskapare som fått visa sina kreationer på Arise Fashion Week i Nigerias huvudstad Lagos  ett evenemang som Naomi Campbell är involverad i. Vi pratar också med Catarina Midby, som har en lång karriär i den svenska modebranschen, om 90-talets supermodeller. Och så tar vi reda på vad det är för klädkoder som gäller i en svensk rättssal. Veckans gäst är Lovette Jallow, föreläsare, författare och aktivist, som nyligen tilldelades Raoul Wallenbergpriset.
2019-09-13
Länk till avsnitt

Ada Lovelace ? vad vore Silicon Valley utan henne?

Matematikern Ada Lovelace föddes redan 1815, men har kommit att kallas för den första dataprogrammeraren.

Redan 1843, mer än hundra år innan Bill Gates och Steve Jobs insåg de moderna datorernas framtida potential, förstod Ada Lovelace att med rätt sorts information skulle en maskin inte bara kunna utföra avancerade matematiska kalkyler den skulle kunna göra långt mer än så. Den skulle till exempel kunna komponera musik utstuderade och vetenskapliga musikstycken av vilken grad av komplexitet och omfattning som helst, som Ada uttryckte saken. För Ada Lovelace betraktade matematik och logik som verktyg för att underlätta kreativitet och fantasi och kallade själv det för poetical science, poetisk vetenskap. Och det är hennes gränsöverskridande sätt att använda sig av matematik, logik och fantasi och poesi som idag gett Ada Lovelace en särställning. När hon lärde känna vetenskapsmannen Charles Babbage, som uppfunnit en mekanisk räknemaskin, blev hon som förhäxad. Hon började fundera på vad en sådan maskin skulle kunna göra. När Babbage 1837 ritade uppföljaren den analytiska maskinen var hon helt med på noterna, eller algoritmerna. Ada Lovelace tog fram riktlinjer för hur den analytiska maskinen skulle kunna programmeras med kod för att beräkna komplexa formler. Det anses vara den första algoritmen för en maskin, och det första fröet till framtida dataprogrammering. I veckans program pratar vi med journalisten Bella Linde som, tillsammans med fotografen Lena Granefelt, just nu arbetar med ett stort projekt där de via geografiska platser runt om i världen berättar om ett antal kvinnor vars gärningar har påverkat hela vårt samhälle. En av platserna som de har besökt är den lilla pittoreska byn Porlock i Somerset i sydvästra England. I Porlock hade nämligen Ada Lovelace och hennes man sin sommarbostad under många år och det var där som hon, tillsammans med Charles Babbage, utvecklade sin berömda algoritm. Vi pratar också med journalisten Marie Birde och programmeraren Olga Stern, aktuella med boken Ettor och nollors hemliga liv, som handlar om hur dataprogrammering fungerar. Och så besöker vi Moderna Museet i Stockholm där en utställning om den japanska konstnären Atsuko Tanaka snart öppnar. Veckans gäst är Isobel Hadley-Kamptz, författare och journalist.
2019-09-06
Länk till avsnitt

Modets framtid ? fyra historier om kreativitet och innovation

I veckans Stil ska vi berätta om fyra modetecken i tiden om människor som på olika sätt försöker hitta nya vägar till en mer hållbar kläd- och textilindustri.

I veckans program ska vi titta närmare på just kreativitet och innovationer när det kommer till vårt sätt att konsumera kläder. Vi pratar med skräddaren och författaren Kerstin Neumüller, aktuell med boken Lappat och lagat. Är det dags att vi lär oss bli bättre på att ta hand om våra plagg och laga dem när de går sönder? Vi träffar också tre studenter från modeutbildningen vid Textilhögskolan i Borås, som i veckan visade sina examenskollektioner i Stockholm. Hur ser de på framtidens modeskapande? Vi pratar också om begreppet slow fashion med författaren Johanna Nilsson. Och så besöker vi Smart Textiles i Borås, där framtidens smarta textilier tas fram.
2019-08-30
Länk till avsnitt

Posera mera! ? hur blev vi så skamlösa framför kameran?

Idag ska vi ägna oss åt ett fenomen som många av oss håller på med, inte sällan dagligen att posera framför kameran och det på ett fullständigt självklart vis.

Var som helst man befinner sig finns det alltid någon som skjuter fram en arm, putar med munnen och skickligt vänder sin bästa sida åt kameran, eller snarare mobilen. För det var länge sedan det räckte med att stå rakt upp och ner framför kameran, säga "cheese", le och hoppas på det bästa när filmen blev framkallad. Idag gäller det att veta att, och hur, hur man ska pressa tungan mot gommen, hålla handen på höften, sticka fram hakan, sätta det ena benet framför det andra och suga in kinderna för att se så bra ut som möjligt på bild. Och skulle det konstfulla poserandet mot all förmodan inte ge önskat resultat så är det bara radera och knäppa om och lägga på filter tills man får fram den bild av sig själv som man helst vill se. Det har kort sagt aldrig varit så enkelt att skapa en idealiserad bild av sig själv genom att lära sig posera, på rätt sätt. Men vad rätt sätt innebär har förstås förändrats genom åren, inte minst när det gäller stilbildande modefoton där just poser tydligt kan avslöja från vilken tid de är tagna. I veckans program pratar vi med modefotografen Andreas Sjödin. Hur har Instagrams genomslag påverkat hans arbete som professionell fotograf? Vi pratar också med den före detta modellen Ulla Andesong (även känd som Ulla Jones och Ulla Andersson). Hon slog igenom i början av 1960-talet och blev snabbt en av Sveriges internationellt mest uppmärksammade modeller, med karriär i både Frankrike och USA. Hon kom till Paris precis i brytpunkten mellan haute couture och prêt-á-porter då en ny typ av modeller och poser började efterfrågas. Och så berättar vi om fenomenet med så kallade dödsfotografier, det vill säga bilder av avlidna människor, något som blev vanligt under det sena 1800-talet. En bild av en död familjemedlem fick ofta hänga på väggen eller sitta i fotoalbumet som ett minne. Veckans gäst är Lisa Ehlin, doktor i modevetenskap.
2019-08-23
Länk till avsnitt

Sun Ra ? utomjordisk jazzmusiker med kosmisk stil

Den mytomspunna musikern och visionären Sun Ra skapade sitt eget universum där han förenade avantgardistisk jazz med kosmisk filosofi, egyptisk mytologi, svart frihetskamp och spektakulära kläder.

Sun Ra var pianist, kompositör och bandledare med egen jazzorkester, The Sun Ra Arkestra. Under fyra decennier från tidigt 50-tal fram till 1993, då Sun Ra lämnade jorden lyckades han både förtjusa och förvirra folk med sina filosofiska tankar, sin stil och sin musik som snabbt kunde växla från svängiga melodier till atonalt kaos. San Ra skapade ett helt eget universum och hans musik, tankar och afrofuturistiska stil med böljande mantlar i guld och silver, egyptiska dräkter och rymdinspirerade huvudbonader har influerat en hel del av dagens artister. När till exempel Solange yngre syster till Beyoncé släppte sitt hyllade album When I Get Home tidigare i år nämnde hon Sun Ra som en av sina stora inspirationskällor. Stilmässigt påminde Sun Ra om en faraon från en planet långt, långt bort från vår, men så påstod han sig också komma från Saturnus. Sun Ra menade att han hade sänts hit till jorden för att sprida sitt budskap till människorna. Och det var med hjälp av musik och stil som Sun Ra förde fram sitt budskap ett budskap som först och främst riktade sig till USA:s svarta befolkning. För dem, och alla andra som ville lyssna, försökte Sun Ra skapa hopp om en bättre värld och framtid, bortom rasism, våld och förtryck. I programmet medverkar musikern Marshall Allen som har spelat i The Sun Ra Arkestra sedan 1950-talet och idag är dess ledare; journalisten, dj:n och musikkuratorn Elena Wolay; afrofuturisten och författaren Ytasha Womack; samt författaren och forskaren Thomas Stanley. Programmet är gjort av Erik Sjölin ([email protected])
2019-08-16
Länk till avsnitt

Den djupa tidens återkomst ? de moderna sökarna

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Nu är det dags för sökarna som letar efter verklig förändring.

Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här andra programmet träffar vi människor som på fullt allvar söker efter meningen med livet. De som inte bara pratar om att de vill bort från skärmtillvaron, pressande chefer och en inrutad vardag med tacofredag framför TV:n, utan de som faktiskt vågar testa något helt annat. Idag lockar både den helande naturen och etablerade religioner, men även en förlossning kan ses som en möjlighet att väckas till liv andligt om man bara vågar vara hundraprocent närvarande. Programledare är Anna Åkerlund och Sofia Hedström.
2019-07-05
Länk till avsnitt

Den djupa tidens återkomst ? de fåfänga sökarna

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Och vi ska börja med det fåfänga sökandet.

Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här första programmet tar vi upp det fåfänga sökandet  det som idag letat sig in mainstreamkulturen. Hotellchefer som välkomnar sina gäster med ritualer som att bränna bärnsten, modehus som samarbetar med kända astrologer och skönhetsprodukter inspirerade av olika kristaller. Idag när det är status att flumma loss lite sådär lagom har sökandet blivit en kommersiell bransch med astrologi-appar som omsätter stora pengar och alternativa festivaler för framgångsrika entreprenörer som varvar andningsklasser med investeringstips. Programledare är Anna Åkerlund och Sofia Hedström.
2019-06-28
Länk till avsnitt

Susanne Ljung möter Lars Nilsson ? modets mesta (och största) doldis

Ingen annan svensk modeskapare har nått lika stora internationella framgångar som Lars Nilsson. På hans meritlista står namn som Chanel, Dior, Christian LaCroix, Bill Blass och Nina Ricci.

Att ta sig in i den franska modevärldens innersta krets och kärna genom att behärska dess hantverk eller haute couture är inte lätt och få förunnat, i synnerhet om man kommer från Sverige. Men Lars Nilsson knäckte koden. Han studerade hårt, antogs till modets elitskola École de la Chambre Syndicale de la Couture Parisienne och kom att bli högt respekterad av de största i branschen i både Paris och New York som insåg att här var en kille som verkligen kunde sina saker, och inte bara ville skapa sig ett namn. I veckans Stil reser vi till Rättvik i Dalarna för att träffa Lars Nilsson. Det är nämligen där som han tillbringar sina somrar. Det kommer bli ett samtal om hans tid på de stora franska och amerikanska modehusen och hans erfarenheter från en modevärld i förändring.
2019-06-21
Länk till avsnitt

Från camping till glamping ? en bekväm (eller beklämmande) stil för vistelse i naturen

Nu när sommaren är här och semestern hägrar ska vi ta en titt på ett fenomen som kombinerar två till synes oförenliga komponenter glamour och camping, det vill säga glamping.

Kanske kan man även kalla glamping för att campa med stil. För när det gäller glamping säger man hejdå till fuktiga tält, knöliga underlag och måltider tillagade av konserver och välkomnar istället varma boningar, bekväma sängar, elektricitet och inte sällan välkomponerade trerättersmiddagar men fortfarande ute i naturen. Det finns förstås också de som vrider som maskar på en krok av både uttrycket och dess utövare och kallar det hela istället för "wimping", det vill säga ett sätt för fegisar att campa på. Men oavsett vad man tycker om saken har intresset för detta sätt att semestra på vuxit i rekordfart under de senaste tio åren. Och anledningarna till att så många av oss vill komma nära naturen men ändå på lite på avstånd, men med nära tillgång till bekvämligheter är flera. De senaste åren har glampingalternativ även vuxit upp som svampar i skogen runt om i Sverige. Från Gällivare i norr, till Kivik i söder går det numera att lyxcampa. Det går det också att göra på ön Fejan i Stockholms norra skärgård. I veckans program besöker vi ön. Vi berättar också om den mystiska friluftsrörelsen Kibbo Kift, som var aktiv i England under 1920-talet. Kibbo Kift förenade campingliv med stil och en visuellt slående estetik. Deras ambition var inget mindre än att skapa världsfred. Vi pratar med Annebella Pollen, professor i konst- och designhistoria vid universitetet i Brighton, samt författare till boken The Kindred of the Kibbo Kift  Intellectual Barbarians. Och så pratar vi med den världsberömda trendanalytikerna Li Edelkoort om hur klimatkrisen får folk att söka sig tillbaka till ljudet av fåglar, trädens sus, gröna färger och odlingar vi kan göra hemma. Veckans gäst är Rikard Molander, analytiker på Kairos Future.
2019-06-14
Länk till avsnitt

Om kläder kunde tala ? fem historier om plagg som bär på berättelser

I veckans Stil Special ska vi få höra fem historier om kläder som bär på olika typer av berättelser och minnen. Plagg som har varit med om en hel del eller väcker starka känslor till liv.

I programmet pratar vi med författaren Zara Kjellner, aktuell med romanen Manhattan. Hon berättar om en klänning som satte igång hennes fantasi. Gabriel pratar om en jacka som förde honom närmare en idol. Konstnären Hilde Retzlaff visar sin installation Thunder Perfect Mind, som nyligen ställdes ut på Konstakademin i Stockholm. I verket spelar pälsar och bikinis en alldeles särskild roll. Vi pratar med skribenten Aleksa Brown, som berättar om de plagg hon tog med sig när hon åkte iväg på ett tyst retreat i skogen för att återhämta sig efter en stor kärlekssorg. Och så berättar Marie om ett plagg som hängt med henne i 29 år och som hon menar har gett henne tur genom livet. Veckans programledare är Anna Åkerlund.
2019-06-07
Länk till avsnitt

Makeup ? en ny(gammal) guldgruva i tiden

I veckans Stil ska vi göra några nedslag i skönhetsbranschen, en snabbrörlig genre som ofta och snabbt snappar upp tecken i tiden.

Idag kan vi se en helt ny typ av framgångsrika entreprenörer inom makeup som får mer konventionellt lagda typer att tugga fradga och fråga sig hur i hela fridens namn detta är möjligt. De har ju inte gjort någonting mer än att synas, är en vanlig invändning. Det handlar förstås om de makeupmärken som inte drivs framåt med hjälp av traditionell reklam, utan av sociala medier en hel del drivna kvinnor. En av dem blev nyligen utsedd till världens hittills yngsta self made miljardär i dollar av den amerikanska finanstidningen Forbes, Kylie Jenner. Hon är bara 21 år och därmed ännu yngre än vad Mark Zuckerberg var då han 23 år gammal fick samma utnämning. Bakom Kylie Jenners finansiella framgångar står emellertid smink. Kylie Cosmetics heter hennes företag som är värderat till över 900 miljoner dollar. Ungefär nio miljarder kronor. Kylie Jenner är dessutom ensam ägare till företaget. Men hon är däremot långt ifrån ensam om att som ung kvinna satsa på just smink och styra över både innehåll och image, och inte minst sättet det marknadsförs på. Internet och framför allt sociala medier har skapat helt nya möjligheter att sälja både det ena och det andra, men när det gäller just makeup har det visat sig vara en synnerligen gynnsam genre om man har en bra idé och många hängivna följare, som man vårdar väl. Det har även artisten Rihanna bevisat genom att skapa en makeupserie som lett till att hon numera har ett helt eget modehus under beskydd av det franska lyxkonglomeratet LVMH. I veckans program tittar vi närmare på fenomenet "clean", att saker och ting  från makeup till mat  ska vara rena och fria från tillsatser. Vi diskuterar också fåfänga med Amelia Adamo och Malena Ivarsson. Och så pratar vi färger med färg- och ljusdesignern Bengt Ahlin. Veckans gäst är Jesper Matsch, delägare och medgrundare av CAIA Cosmetics.
2019-05-31
Länk till avsnitt

Dora Maar ? en lika smart som stilfull surrealist

Idag ska vi rikta blicken mot en fransk kvinna vars konstnärskap länge legat i skugga, men som under senare år fått alltmer ljus riktat mot sig, med rätta Dora Maar.

Dora Maar var nästan 90 år då hon avled i Frankrike, 1997. Då hade hon sedan länge dragit sig tillbaka, och få ägnade henne någon uppmärksamhet, om alls. Men i och med hennes bortgång hittades mängder av verk framför allt fotografier som bidrog till att ge en överblick av hela hennes konstnärskap som visade sig vara imponerande. På Centre Pompidou i Paris öppnar snart en stor retrospektiv utställning med hennes verk. Utställningen Dora Maar börjar den 5 juni och pågår till den 29 juli. Sedan går den vidare till London, och Tate Modern, där den visas i höst. Idag avfärdas Dora Maar inte längre som en av Picassos älskarinnor. Något som för all del var sant, men det var också långt ifrån bara det hon var. Dora Maar både målade och fotograferade och betraktas numera som en av surrealismens mer framträdande fotografer. Hon stod ofta också själv modell för konstnärer som Jean Cocteau och Man Ray tack vare sin speciella look, och starka utstrålning. Dora Maar hade mörkt hår, höga kindknotor och påfallande långa och smala fingrar, vars naglar hon ofta målade. Inte bara i rött, utan också i grönt, blått eller svart. I veckans program träffar vi den svenska konstfotografen Helene Schmitz. Hon arbetar med drömska element i sina bilder, där natur, verklighet och människa möts. Vi diskuterar också hållbarhet i dagens modevärld med Kristina Tjäder från klädmärket Dagmar. Och så pratar vi med författaren Aase Berg, aktuell med romanen Haggan. Veckans gäst är Anna Tellgren, intendent på Moderna museet i Stockholm.
2019-05-24
Länk till avsnitt

Möhippan och svensexan ? festlig eller förfärlig?

I veckans Stil ska vi sätta på oss partyhatten och titta närmare på en företeelse som vid denna tid på året är vanligare än annars möhippan och svensexan.

Runt det här fenomenet har det under åren inte bara byggts upp förväntningar eller förfäran. Det har också skapats en helt egen kultur för att inte säga industri kring den där ett ord som stil kanske inte är det första man famlar efter för att beskriva det, snarare tvärtom. För möhippor och inte minst svensexor har länge utmärkts av saker som förnedrande klädsel, förödmjukande uppdrag och intag av stora mängder alkohol. En bild som hamrats in med hjälp av ett oändligt antal filmkomedier där allt som kan gå snett på festen före bröllopet gör det, med råge. Men riktigt så ser det inte längre ut, i verkligheten. I takt med att bröllopen har blivit allt mer diversifierade, och mer personligt utformade, har också möhipporna blivit det. Istället för att partaja ända in i kaklet finns det numera många som istället väljer att träffas och uppleva saker tillsammans på ett betydligt lugnare vis som att gå på spa, bli spådd eller bara äta middag ihop eller lunch och vara hemma för att lägga sig i tid, förhållandevis nykter, dessutom. Men parallellt med det har också en annan typ av upplevelse-möhippa utvecklats, inspirerad av USA där så kallade bachelorette parties har blivit allt större affärer, i flera bemärkelser. En möhippa innebär där inte sällan en weekendresa, full med olika aktiviteter. Ett ofta kostsamt förehavande för deltagarna. I veckans program pratar vi med Lotti Staedler Elmblad och Karin Kakan Sundberg, som tillsammans driver ett företag och en blogg som specialiserat sig på bröllop och möhippor. Vi pratar också med den franska konstnären Ingrid Berthon-Moine, som står bakom konstprojektet Marbles  en serie fotografier som föreställde testiklar, i marmor. Och så tar vi en titt på komedifilmer som handlar om möhippor. Veckans gäst är Eva Knuts, etnolog vid Göteborgs universitet.
2019-05-17
Länk till avsnitt

Tåget ? stilbildande transportmedel mellan tradition och trend

Idag ska vi göra en resa på räls och ta en titt på några stilfulla företeelser som skett i tågens spår.

Tåget, detta alltmer populära transportmedel i miljömedvetna tider, har gett upphov till en hel del under årens lopp inte bara gnöl om förseningar och dyra biljettpriser. För före bilar och flyg var tåg länge det enda och därmed ett mycket exklusivt sätt att snabbt förflytta sig på. Resandet med tåg omfamnades därför tidigt av dåtidens förmögna, som inte ville ge avkall på sin bekväma livsstil. De såg därför tidigt till att kunna resa med stil. För denna exklusiva skara skapades en sorts lyxtåg som kommit att bli mytomspunna, inte minst tack vare sin koppling till mode. Under det tidiga 1900-talet blev till exempel Coco Chanel förknippad med det så kallade Blå tåget Le train bleu ett fashionabelt tåg som gick från Paris till Rivieran. Där fanns förstås också ännu mer omsusade tåg, och tåglinjer, som Orientexpressen. Det är också  tack vare tågen vi har många grandiosa byggnader som väcker vördnad världen över för sin vackra och sinnrika arkitektur, det vill säga centralstationer. I veckans program besöker vi Stockholms centralstation, som stod klart 1871. Det här var under tågets första stora utbyggnadsfas och Stockholms centralstation var juvelstationen i kronan. Stationen skulle vara både storslagen och funktionell. Den grunden finns fortfarande kvar och om man höjer blicken hittar man både originaldetaljer, landskapsmålningar och modern konst. Vi tittar också närmare på fenomenet med tågluff och Interrailkort. 1991 såldes hela 71 000 tågluffarkort i Sverige, men sedan kom populariteten av sig, men idag är intresset på väg uppåt igen. Vi berättar också om rallarna, männen som byggde de svenska järnvägarna. Det gjordes inte bara med hårt arbete, utan även med hjälp av sång. Vi pratar om rallarvisor med folkmusikern Johanna Bölja. Veckans gäst är Per J Andersson, författare och journalist.
2019-05-10
Länk till avsnitt

Garbostilen ? modet att gå mot strömmen

Idag ska vi glänta på garderobsdörren hos en kvinna som tidigt hade modet att på flera sätt stå emot tidens trender och, framförallt, markera vikten av att ha egen stil Greta Garbo.

Greta Garbo var en person vars förhållningssätt till livet länge betraktades som lite märklig, men som mer och mer framstår som modernt och framsynt, till och med ganska sunt. Istället för att fortsätta odla bilden av sig själv som den gudomliga, en ouppnåeligt vacker kvinna som hyllades för sin stora skönhet och eleganta stil på vita duken valde hon att ge fingret till Hollywood för att istället sätta på sig fotriktiga skor och odla sin själ i lugn och ro. Trots att hon tjänade enorma pengar på visionen av henne. Greta Garbos karriärval har förbryllat en hel del sedan hon 1941 efter sammanlagt 27 filmer, fyra Oscarsnomineringar och status som en av de allra mest välbetalda kvinnliga skådisarna i Hollywood flyttade till New York och slutade att jobba professionellt, bara 36 år gammal. Hon värnade tidigt om sin rätt att få vara ifred, och själv välja vad hon ville säga och göra. Och när. Det innebar att hon ibland kunde uppfattas som ganska brysk mot dem som inte respekterade hennes gränsdragningar, och kanske var hon det också. Hon snoppade en gång av en inbjudan till en middag hon inte hade lust att gå på med orden hur ska jag veta om jag är hungrig nästa vecka? I veckans program pratar vi med författaren Moon Laramie, aktuell med boken Spirit of Garbo, där han tittar närmare på Greta Garbos andliga resa och personliga utveckling. Vi berättar också om när Greta Garbos gamla kläder såldes på auktion i Stockholm för fyra år sedan. Och så träffar vi modisten Lise Disley. Hennes stora stilförebild är Greta Garbo.
2019-05-03
Länk till avsnitt

Nora Ephron ? de romantiska komediernas stilfulla mästarinna

Nu när temperaturen stiger och vårkänslorna spritter ska vi ägna oss åt en kvinna som behärskade konsten att skriva romantiska filmkomedier bättre än de flesta Nora Ephron.

Det är i år trettio år sedan hennes kanske mest kända film När Harry mötte Sally hade premiär. Det vill säga den film där Meg Ryan och Billy Crystal har huvudrollerna som ett par med vitt skilda, men mycket välformulerade, åsikter om det mesta, inte minst när det gäller vänskap och sex och frågan om de båda kan kombineras. Och det är i mångt och mycket just replikerna, eller dialogen, som gjort att filmen fortsätter att klistra sig fast i toppen på listor över världens bästa romantiska komedier. För När Harry mötte Sally prisas inte främst för skickliga skådespelarinsatser, eller säker regi av Rob Reiner, utan för sitt lika skarpa som skojiga manus med många bottnar skrivet av just Nora Ephron. Nora Ephron kunde, förutom manusförfattare, även kalla sig för journalist, krönikör, författare, regissör och producent. Enligt samstämmiga uppgifter från många av hennes vänner var hon dessutom en hejare på att både baka och laga mat på proffsnivå. Ifråga om kläder var hon lika bestämd i sin smak och sjöng vid flertalet tillfällen svarta kläders lov. Allt matchar svart. Särskilt svart, som hon skrev och tillade kan vi inte bara sluta låtsas som att någonting kommer att bli det nya svarta. Svart var svart och bäst att bära. I veckans program pratar vi med manusförfattaren Alex Haridi. Han har sett När Harry mötte Sally minst hundra gånger  hur kommer det sig? Vi träffar också Moa Herngren, som har varit med och skapat SVT:s serie Bonusfamiljen. Och så pratar vi romantik med paret Miha och Niclas som blev tillsammans genom realityserien Gift vid första ögonkastet. Veckans gäst är CG Karlsson, filmkritiker.
2019-04-26
Länk till avsnitt

Stil Special ? om legendariska trädgårdar, gigantiska bagels och punkikoner i neonfärg

Så här till påskhelgen tänkte vi bjuda på ett innehållsrikt påskägg fullt av färgstarka reportage som vi plockat ur vårt stora arkiv.

I detta specialprogram besöker vi författaren Vita Sackville-Wests berömda trädgård på slottet Sissinghurst en trädgård som anses vara en av Englands allra finaste. Vi pratar med konstnären Hanna Lidén som bland annat blivit känd för sin utställning Everything, som var ett hedersuppdrag för staden New York och bestod av skulpturer föreställande gigantiska bagels. Vi besöker Rådmansgatan 72 i Stockholm. Trots sin nedtonade och vardagliga fasad och det undanskymda läget blev huset mytomspunnet under det glada 80-talet. Då köpte nämligen finansmannen och konsthandlaren Fredrik Roos hela fastigheten och många av husets 18 lägenheter delade han ut till sina vänner och bekanta.  Och så berättar vi om punkikonen Poly Styrene från bandet X-Ray Spex, vars liv nu finns dokumenterat i den nya biografin Dayglo the Poly Styrene Story.
2019-04-19
Länk till avsnitt

The Metropolitan Museum of Art ? världens mesta modemuseum

I veckans Stil ska vi titta närmare på ett av världens största konstmuseer för att se hur mode har putsat upp dess rykte och renommé The Metropolitan Museum of Art, i New York.

"The Met" är ett pampigt hus som ligger på Femte avenyn, vid 82:a gatan. Alldeles vid Central Park. Detta snart 150 år gamla museum har förstås en hel del mer än mode att erbjuda. Det är det största konstmuseet i USA, som kan skryta med att i sin permanenta samling ha mer än två miljoner konstverk skapade under fem tusen år, fördelade över sjutton olika avdelningar. Men under senare tid har The Met, som museet också kallas för, alltmer förknippats med just sin modeverksamhet, och det är ingen tillfällighet. Inte heller att en stor Hollywoodfilm som den underhållande thrillern Oceans 8 (från 2018) utspelar sig just där i samband med en modeutställning. Att fokusera mer på mode är en medveten strategi från museets sida, och det har visat sig vara effektivt ifråga om tillströmning av press, publik och inte minst pengar. Och det är därför heller igen tillfällighet att nyckelscenerna i filmen Oceans 8  där snyggt klädda smarta kvinnor som utför en lika smart stöld av lyxiga juveler utspelas under museets årliga modegala i maj. Det är en storslagen glamorös fest som inte för inte kallas för Party of the Year. Eller som moderedaktören André Leon Talley säger: The Superbowl of social events. I början av maj öppnar The Mets stora, årliga modeutställning. Årets tema är "camp". Vad är det egentligen? Den saken pratar vi om med Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap. Vi undersöker också hur museer förhåller sig till sina samlingars riktiga dyrgripar. Och så träffar vi en samtida konstnär som lyckas koppla samman kläder och konst på ett intressant sätt  Raul de Nieves. Veckans gäst är Susanna Strömquist, modejournalist.
2019-04-12
Länk till avsnitt

Artighet ? en onödig och bortglömd stil?

I veckans Stil ska vi ägna oss åt ett ämne som aldrig upphör att engagera, artighet. Eller snarare bristen därpå.

Har vi tappat förmågan att hålla stilen och föra oss civiliserat i samhället? Det är en fråga som med jämna mellanrum poppar upp, och inte sällan beskylls yngre generationer för att ha nollkoll på vad som gäller ifråga om att säga tack, förlåt och jag ber om ursäkt. Eller säga hej och hej då, och möta någons blick, för den delen. Artighet är ingen talang man föds med, utan det är något man måste lära sig vilket under årens lopp har fått människor att fråga sig varför då? och både ifrågasatt och omkullkastat regler som man betraktat som förlegade. Gammalt mög från en tid samhället var mer hierarkiskt konstruerat. En uppluckring som tog fart i slutet av 1960-talet då krav på jämställdhet ökade, du-reformen slog igenom och hej ersatte god dag. Idag niger och bockar vi inte längre, men däremot kindpussas och kramas vi i en utsträckning som inte ens var tänkbar, för inte så länge sedan. Och det gamla tilltalsordet ni har omfamnats av unga som tror att det låter fint och förstår inte varför äldre personer blir gallfebriga av ilska över att bli tilltalade med det för dem nedlåtande ordet ni. För även i artighetsuttryck går det mode, och trender. I veckans program pratar vi om de nya artighetskoder som sociala medier gett upphov till med Beata Jungselius, doktorand i tillämpad informationsteknologi. Vi tittar också närmare på hur artighet uttrycks genom vårt språk. Och så undersöker vi en gammal trend som fått nytt liv  att skicka tackkort. Veckans gäst är Per Nilsson, författare till boken Stilfullt.
2019-04-05
Länk till avsnitt

Jeff Bezos ? hur världens rikaste man blev förknippad med muskler, mode och skandaler och inte bara med e-handel

Han kan idag kalla sig för "världens rikaste man i modern historia", och sitt företag för "världens största" ifråga om e-handel Jeff Bezos, mannen bakom Amazon.

Trots att Jeff Bezos idag är god för drygt 130 miljarder dollar har han hållit en låg profil ifråga om både stil och privatliv, tills nu. Under senare tid har han inte bara förändrat sitt yttre genom att bygga upp muskler och skaffa sig en garderob som fick New York Times att förra året kalla honom för en nykläckt stilikon. Det började med böcker för Jeff Bezos och det företag som gjort honom till världens rikaste man. När han i början av sin karriär inom e-handel gjorde en lista över tjugo olika produkter som skulle funka att sälja över nätet så kom böcker på första plats. När han 1997 börsnoterade Amazon trodde inte alla på idén, men de som gjorde det är idag mycket rika. Och 2006 började kläder även bli intressant för Amazon. Då köpte de det amerikanska nätmodeföretaget Shopbop. 2012 sponsrade Amazon till och med den prestigefulla modegalan The Met Ball i New York. En gala som chefredaktören för med amerikanska Vogue, Anna Wintour, håller i med hårda nypor. Många i modevärlden såg sponsringen som ett försök till genväg in i branschen. 2017 fick Amazon patent på en automatiserad klädfabrik som tillverkar plagg på beställning, så kallad on-demand. Och kanske blir Amazon först med en robotdesigner. De har utvecklat en algoritm som kan göra det möjligt att i framtiden scanna befintliga bilder av kläder och därefter skapa nya, liknande, plagg. I veckans program pratar vi om trender i ledarskap med Cissi Elwin, chefredaktör på tidningen Chef. Vi pratar också om att förvandla bilden av sitt fysiska jag med hjälp av träning. Och så berättar vi om en annan, gammal, utarbetad infrastruktur för handel  sidenvägarna. Veckans gäst är Sven Carlsson, författare och journalist på Dagens Industri.
2019-03-29
Länk till avsnitt

Fontäner ? stilfulla mötesplatser vid porlande vatten

Fontäner har i alla tider varit naturliga mötesplatser. Här har människor hämtat sitt dricksvatten, träffat varandra och inte minst visat upp sig.

I veckans Stil ska titta på vackra skulpturer och lyssna till porlande vatten vi ska nämligen bjuda på fem berättelser som alla har med fontäner, och människorna bakom dem, att göra. Vi besöker bland annat Millesgården på Lidingö, hem åt skulptören Carl Milles, som står bakom flera välkända fontäner både i Sverige och utomlands. Vi tar en titt på vad som kanske skulle kunna kallas för "fontänernas fontän  Fontana di Trevi i Rom. Vi pratar också med konstnären Magnus Thierfelder, som står bakom minifontänen Fountain, som väckte stor uppståndelse när den installerades på Swedenborgsgatan i Stockholm. Och så berättar vi historien om Bethesda Fountain i Central Park i New York. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2019-03-22
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.