Sveriges 100 mest populära podcasts

Stil

Stil

Gräver djupt i det ytliga. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/stil

Avsnitt

Mode, musik och videoband ? 80- och 90-talets trendsättande TV

För 40 år sedan sände MTV sin första musikvideo och under några årtionden strömmade musik, reklam, konst och spejsade program rakt in i hem runt om i världen och formade mode, stil och populärkultur.

MTV satte trenden och snart fanns flertalet liknande tv-kanaler, som sände musikvideos och program med fokus på populärkultur, som svenska ZTV. I programmet ska vi, tillsammans med några av dem som var på plats när det begav sig, berätta om en rad TV-händelser som varit med och format mode, stil och musik. Vi träffar de svenska hiphopikonerna Patrik "DJ Sleepy" Elofsson och Henrik "Eye N' I" Blomqvist för att prata om hiphopkulturen i Stockholm under tidigt 90-tal. Vi pratar också med två av 90-talets mest tongivande musikvideoregissörer, Martin Persson och Johan Boklund. Kristian Luuk och Sofia Wistam berättar om hur tv-programmet Knesset, som hade premiär på ZTV 1995, kom att bli så banbrytande. Och så pratar vi med stylisten Maripol som skapade Madonnas ikoniska 80-talslook, men som också gick i konkurs på kuppen. Veckans programledare är Samanda Ekman.
2021-10-15
Länk till avsnitt

Dusch, nej usch ? har det dagliga tvättandet och tvålandet blivit omodernt?

Att duscha eller inte duscha, det är frågan, eller i varje fall hur ofta man bör göra det. Kroppslig hygien har diskuterats flitigt den senaste tiden och fler tycks förespråka en måttligare renlighet.

Att tvätta sig handlar inte bara om att göra sig ren från smuts och svett, utan har också en hel del med sociala och kulturella normer att göra. Och, förstås klass. Under de senaste århundradena har det rena och luktfria samhället varit det som eftersträvats och badrummet har kommit att ta allt större plats i mångas hem. Men på senare tid har fler börjat framhålla fördelarna med att duscha mer sällan, både för miljön - men även för hudens skull. I veckans Stil beger vi oss in i badrummet och gör ett nedslag i frågan om hur mycket, och ofta, vi duschar, badar och tvättar håret och varför, egentligen. Vi tittar närmare på ett något obskyrt internetfenomen där folk intresserar sig för hur olika celebriteter egentligen luktar, och frågar oss vad den här doftfascinationen kan bero på. Vi går även till botten med hur man på bästa sätt bör tvätta sitt hår och så dyker vi ner i den historiska tvålreklamens värld, där skönhet och tvål gjordes synonymt. Veckans gäst är Gustav Bergström (också känd som Rävjägarn), specialist på byggnadsvård och arkitektur och en av författarna till boken Tidstypiska Kök & Bad 1880-2000.
2021-10-08
Länk till avsnitt

Agatha Christie ? med trendskapande blick för mord, mysterier och mode

Deckardrottningen Agatha Christie fortsätter att fängsla världen med sina kluriga mordgåtor och mysterier, som hennes huvudpersoner Hercule Poirot och miss Marple alltid lyckas lösa.

Med karaktärer som den omsorgsfullt klädde Hercule Poirot och den mer blygsamma Miss Marple fångade Agatha Christie en bred skara läsare. Hennes böcker beräknas ha sålt i ungefär två miljarder exemplar. Det är bara Bibeln och Shakespeare som slår de siffrorna. Men trots, eller kanske på grund av, sina stora kommersiella framgångar avfärdades Agatha Christie ofta av kritiker som en lättviktare i deckargenren. Men det går inte att förneka att hennes romaner varit minst sagt trendsättande. I veckans Stil tittar vi närmare på den så kallade mysdeckaren och frågar oss hur man överlever på den brittiska landsbygden, där det, i alla fall i fiktionens värld, tycks gömma sig en mördare runt varje husknut. Vi djupdyker även in i det som vissa menar är det mest oförutsägbara om Agatha Christie, att hon räknas som något av en pionjär inom surfing. Dessutom träffar vi deckarförfattaren Marie Bengts som är en stor beundrare av Agatha Christie. Hennes egen amatördetektiv Hannah Lönn är en aspirerande modeskapare som ofta hamnar mitt i en mordgåta. Veckans gäst är Lotta Olsson, journalist och deckarkritiker i Dagens Nyheter.
2021-10-01
Länk till avsnitt

Missbrukad i modesammanhang? ? konstnären Jean-Michel Basquiat

Jean-Michel Basquiat betraktas som en av de mest inflytelserika under det sena 1900-talet. Hans konst är idag hett eftertraktad, inte minst i modevärlden.

Jean-Michel Basquiat var en av de starkast strålande stjärnorna vars lyskraft många trodde skulle hålla för en lång karriär. Men så blev det inte, han avled bara 27 år gammal. Men har efter sin död fortsatt vara högaktuell både inom konsten och modet. Märken som Off-White, YSL och Coach har använt konstnären i specialdesignade modekollektioner. Och nu senast har juvelerarfirman Tiffany skapat en reklamkampanj där Beyonce och Jay-Z poserar med Basquiats verk. Det har väckt irritation. I veckans program går vi på konstmingel. Vi pratar också med Alexis Adler som delade lägenhet med Jean-Michel Basquiat i slutet av 1970-talet. Och så träffar vi konstnären Jenny Palén Ejestes, som precis som Basquiat började sin bana med att måla graffiti. Veckans gäst är David Neuman, medgrundare till Magasin 3 och i långa perioder sedan 1970-talet bosatt i New York.
2021-09-24
Länk till avsnitt

Boken som moderiktig accessoar ? en nygammal trend

Att visa upp sig med böcker har alltid varit ett sätt att subtilt signalera vilken typ av person man är eller vill vara. Men just nu verkar det vara extra populärt, iallafall i populärkultur och mode.

I tv-serier som The White Lotus, Succession och nyinspelningen av Gossip Girl dyker romaner upp som moderiktiga markörer. För böcker kan inte bara snabbt ge en glimt av karaktärers personlighet, utan också ge manusförfattare möjlighet att driva med deras intellektuella pretentioner och trendkänslighet. I veckans program lär vi oss att posera med filosofiböcker tillsammans med filosofen Sven-Olov Wallenstein. Vi dyker också ner i subkulturen dark academia och så pratar vi bokdesign med bokformgivaren Nina Ulmaja.
2021-09-17
Länk till avsnitt

Att nakenchocka inom mode ? det omodernaste som finns just nu?

Att marknadsföra kläder och modemärken med hjälp av nakna kroppar har genom årens lopp visat sig fungera bra. Men idag framstår företeelsen som daterad och omodern.

"Nakenchock" är ett ord som myntades för snart tjugo år sedan, men själva fenomenet är långt äldre än så. För få saker får oss att titta, köpa, provoceras av, ifrågasätta och debattera som naken hud och hur mycket man får visa, var och på vilket sätt. Inte minst inom reklam och mode. I veckans program pratar vi om dagens synliga penisar i tv-serier. Är det verkligen nakenhet, då det ofta är så kallade penisproteser som används? Vi träffar fotograferna Julia SH och Monika Macdonald, som just nu visar sina verk på utställningen Nude på Fotografiska i Stockholm. Och så tar vi en närmare titt på fenomenet med så kallade "sextapes". Veckans gäst är Hedvig Hagwall Bruckner, copywriter på reklambyrån King och tidigare ledamot hos reklamombudsmannen.
2021-09-10
Länk till avsnitt

Hundraåringen som klev in i modevärlden och ställde till med en skräll ? Iris Apfel

Iris Apfel slog igenom 2005 då hennes kläder och accessoarer ställdes ut på Metropolitan Museum of Art. Nu har hon fyllt 100 och anses vara ett popkulturellt fenomen och en centralfigur inom mode.

Iris Apfel slog igenom i modevärlden som 84-åring, men det var med inredning och textil som hon faktiskt arbetade med under sin yrkeskarriär. Hennes omisskännliga stil med mycket färg och extra allt syns både i hennes arbete inredning och sätt att klä sig. Hennes motto lyder "more is more and less is boring". I veckans program träffar vi två svenska så kallade grandfluencers, influerare som nått pensionsåldern. Vi pratar med konstnären Joe Hedlund, som i sin heminredning låter skönhet gå före funktion. Och så tittar vi närmare på Iris Apfels sätt att skoja om sin egen död. Veckans gäst är Philip Warkander, doktor i modevetenskap och lektor vid Lunds universitet.
2021-09-03
Länk till avsnitt

Franska rivierans bäst bevarade hemlighet ? Eileen Gray och det geniala huset E-1027

Eileen Gray trotsade konventionerna inom både formgivning och arkitektur, utan att framhäva varken sig själv eller sitt arbete. Och det trots att hennes skapelser idag kallas moderna mästerverk.

Få har som Eileen Gray lika sömlöst verkat inom så många områden konst, formgivning, inredning och arkitektur och gjort det lika skickligt som just hon. Och ingen har lyckats flyga under radarn så länge som hon gjorde. Först i slutet av 1960-talet fick Eileen Gray erkännande för sina banbrytande idéer och verkställande av dem. Då hade hon hunnit fylla nittio år. I dagens program besöker vi Eileen Grays moderna mästerverk, villa E-1027 på franska rivieran. Vi tittar närmare på den avancerade japanska lacktekniken, som Eileen Gray var ett fan av och själv arbetade med. Och så undersöker vi inspirationen bakom en av Eileen Grays mest kända och kopierade möbler bordet designat speciellt för att kunna äta smulfritt i sängen. Veckans gäst är Katarina Bonnevier, arkitekt, konstnär och en av grundarna till gruppen Mycket.
2021-08-27
Länk till avsnitt

Gör det själv ? mode som tar saken i egna händer

Glöm att syslöjd skulle vara mossigt. Idag är gör-det-själv-modet på frammarsch och har tagit sig in i modevärldens finrum.

I veckans program berättar vi fyra historier om människor som tar saken i egna händer och skapar sitt eget mode, på olika sätt. Vi träffar Josephine Bergqvist och Livia Schück mer kända som designduon Rave Review som har prisats för sitt sätt att omvandla gammalt till nytt och åtråvärt. Blommiga lakan, spetsgardiner och rutiga filtar blir i deras händer till nyskapande plagg som har fått stor uppmärksamhet i modevärlden. Vi pratar med Kelly Smith, en av alla de som håller på med tie-dye-färgning (eller batik som det brukar kallas på svenska). Under pandemin har intresset för egen batikfärgning ökat rekordartat. Vi träffar också Maisie Broome och Tony Tafuro i New York, som båda tillhör en ny kategori av kreatörer i modebranschen så kallade Do It Yourself-designers. Det handlar ofta om konstnärer som aldrig tidigare har arbetat med mode, men som gör unika plagg de säljer direkt till konsument, ofta via sociala medier. Och så besöker vi utställningen Boro nödens konst på Östasiatiska museet i Stockholm. De trasiga, utslitna, lappade och omsorgsfullt lagade japanska boro-textilierna berättar om konsten att med knappa resurser överleva på en utsatt plats. Länge hade de låg status, men idag kopieras boro-föremål av lyxmärken och ställs ut som konst på museer över hela världen.
2021-08-20
Länk till avsnitt

?Min trädgårds gränser är horisonten? ? förtrollande och flyktig skönhet bland blommor, buskar och blad

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform.

Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade. I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården och vad en trädgård kan berätta om sin skapare. Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden Dungeness. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström om hans stora kärlek till blommor. Programmet är gjort av Erik Sjölin.
2021-08-13
Länk till avsnitt

Skjortor på glid, karatekickande kultkvinnor och frifräsande psykoanalys ? berättelser från Stils stora arkiv

Vi inleder Stils höstsäsong med att dyka ner i vårt stora arkiv och bjuda på några av de reportage vi har gjort under året som gått.

I programmet beger vi oss till Dramatens kostymförråd för att titta närmare på ett plagg som är återkommande i konstnären Caravaggios målningar  den halvt avslitna, draperade vita skjortan. Vi berättar om skådespelaren Tura Satana, stjärna i Russ Myers kultrulle Faster, Pussycat! Kill! Kill! från 1965. Vi träffar Filippa Trozelli som syr upp och klär sig i mode från historiska perioder. Och så tar vi en närmare titt på författaren Anaïs Nins minst sagt uppseendeväckande förhållande till sina psykoanalytiker.
2021-08-06
Länk till avsnitt

Linne ? hur den gamla bonniga kusinen till bomull blev helt rätt, 2021

Somrigt, svalt och lite skrynkligt linnet är tillbaka. För såväl stora modehus, vänner av handarbete, som miljöaktivister lyfter alla fram just linne som framtidens supermaterial.

Linne har på senare tid åtnjutit ett uppsving i popularitet. Till och med exklusivare modemärken, som tidigare betraktade materialet som en sorts bonnigare kusin till bomull, har börjat betrakta det lättskrynklade linnet med en ny, och alltmer intresserad, blick. Från att tidigare möjligtvis kunna användas för utpräglade semesterkläder som vida shorts och lösa skjortor är nu linnet en självklar del i vår- och sommarkollektionerna. Men så har linne kommit att hamna helt rätt i en tid där modevärlden med ljus och lykta letar efter material som kan tillgodose samtidens allt högre rop på  miljömedvetenhet, och hållbarhet. För när det kommer till ett slitstarkt tyg som håller i längden så finns det faktiskt inte så mycket annat som kan tävla med just linne. I veckans Stil pratar vi med modejournalisten och författaren Per Nilsson om hans nyvunna kärlek till linnekostymen. Vi beger oss in i sovrummet och ber inredningsmagasinet Recidences editionschef Imke Janoschek förklara vad linnelakantrenden handlar om. Och så åker vi till Uppsala konstmuseum för att med textilvetarna Julia Holm och Ingela Wahlberg nörda ner oss i skrynklor. De har blivit allt mer accepterade, men länge pågick en ständig och tidskrävande kamp mot just det skrynkliga. Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare till flera böcker om mode och modehistoria.
2021-06-25
Länk till avsnitt

Den råa konsten som gjorde etablissemanget gröna av avund ? Outsider art (repris)

Det kan kallas för outsider art, rå konst eller särlingskonst. Det handlar om självlärda konstutövare som inte nödvändigtvis ser sig själva som konstnärer, men som ändå skapar fascinerande konstverk.

Programmet är en repris från den 2 oktober 2020.  Det genom tiderna mest ikoniska verk som skapats av en så kallad outsiderkonstnär finns i Hauterives i Frankrike. Här började brevbäraren Ferdinand Cheval en dag i slutet av 1800-talet bygga på sina drömmars fantasipalats, Palais Ideal, med stenar som han hittade på sin postrunda. Han byggde i 33 år. Idag är Palais Ideal en turistmagnet. Ferdinand Cheval är bara en av många idag kultförklarade särlingskonstnärer, vars egensinniga verk aldrig upphör att fascinera. I veckans program berättar vi om fler. Intresset för den här delen av konsthistorien sammanfaller med intresset för det undermedvetna i början av 1900-talet. Freudianskt orienterade psykiatriker och konstnärer gick i spetsen, något som kom att påverka den moderna konsten. En pionjär var konstnären Jean Dubuffet, som efter år av samlande grundade det allra första museet för särlingskonst i Lausanne i Schweiz i början av 1970-talet. Och intresset är fortfarande stort för konst gjord av människor utan formell konstnärlig utbildning och kunskap om eller ens en vilja att tillhöra det etablerade konstlivet. Hur kommer det sig? I programmet intervjuas Per Dahlström, intendent på Göteborgs konstmuseum; konstnären Jonas Liveröd; Staffan Backlund och Borghild Håkansson, kuratorer som anordnat flera utställningar med särlingskonstnärer; samt Brooke Anderson, f.d. intendent på American Folk Art Museum i New York. Programmet är gjort av Samanda Ekman.
2021-06-18
Länk till avsnitt

Superreporter i förklädnad ? Nellie Bly

Hennes namn var legendariskt, sålde tusentals tidningar och fick massor av unga kvinnor att drömma om att bli undersökande journalister i förklädnad. Nellie Bly var helt enkelt en superstjärna.

I slutet av 1800-talet var hon en av USA:s i särklass mest kända journalister. Det som gjort Nellie Bly till ett namn på allas läppar var att hon, under förklädnad, lyckats avslöja grava missförhållanden inom mentalsjukvården. Det gjorde hon genom att helt enkelt lyckas bli inlagd som patient på ett ökänt mentalsjukhus. Inom den journalistiska metoden som vi kommit att kalla "wallraff" så räknas Nellie Bly som pionjär. I en tid då kvinnliga journalister förväntades skriva snällt och menlöst om societeten, dess kläder och livsstil, så hade Nellie Bly långt högre ambitioner och det skulle komma att ta henne jorden runt - på endast 72 dagar dessutom. Hennes förtagande kom att bana väg för långt fler kvinnliga undersökande journalister. Initialt för så kallade "girl stunt reporters", mer om dem i veckans avsnitt. Där vi även tittar närmare på hur kvinnliga journalister skildrats på film och i tv-serier. För sedan Nellie Blys tid har kvinnliga reportrar återkommande porträtterats, men långt från alltid på smickrande sätt. Vi frågar oss också vilken betydelse kläderna kan ha för en journalist. För när det kommer till att snabbt lyckas ingjuta förtroende kan rätt plagg och attribut spela en avgörande roll. Dessutom grottar vi ner oss i bylinen, den del av tidningsartikeln som berättar vem som skrivit och eventuellt fotograferat. Bylinen har kommit att ofta inkludera ett foto på skribenten, bilder som på senare år har blivit allt större, och som dessutom skapat en hel del vånda för många journalister. Veckans gäst är Anja Hirdman, professor i media och kommunikation vid Stockholms Universitet.
2021-06-11
Länk till avsnitt

Silver, skelettdelar och smycken ? Elsa Peretti

Mjuk minimalisk design i silver, baserad på naturliga former - som ben och bönor, det var Elsa Perettis signum och gjorde henne till en av 1900-talets mest inflytelserika smyckesdesigners.

Elsa Peretti växte upp i en av Italiens rikaste familjer, men bröt med släkten för att kunna gå sin egen väg. Hon började sin bana som modell och anlände 1968 till New York. Där lärde hon känna en av tidens stora modeskapare - Halston, som hon tätt kom att arbeta med. Men Elsa Perettis sinne för stil sträckte sig långt bortom förmågan att bära upp kläder. Hon var själv en skapande person, med en helt egen och unik begåvning för smyckesdesign. Efter att ha skapat en rad, nu klassiska, smycken blev hon anställd av den anrika  juveleraren Tiffanys & Co. Lyxvaruhuset som ända sedan 1830-talet lyckats marknadsföra sig själva som en av de mest pålitliga platserna för flärd, tradition och kvalitet. Vi ringer upp gemmologen och specialisten på antika smycken Alyce Ketcher, för att titta närmare på Tiffany's historia. Elsa Peretti avled tidigare i år, 80 år gammal. Men hennes design lever vidare, och även hon som person har fått en sorts revival genom att hon elegant porträtteras i den nya Netflix-serien Halston. En svensk skådespelare med stor erfarenhet av att gestalta just riktiga människor är Jonas Karlsson och vi frågar honom hur det går till när han tar sig an en verklig person. En av Elsa Perettis stora inspirationskällor var den franskrumänska konstnären, och fotografen, Constantin Brancusi, som än idag sägs vara den moderna skulpturens fader. Konstvetaren Ann-Sofi Noring, är en av många som drabbats av Brancusis värv och med henne närmar vi oss hans skulpturer. Veckans gäst är Cecilia Andrén, smyckesspecialist på Bukowskis.
2021-06-04
Länk till avsnitt

Sommarens nygamla statussymbol ? sommarstugan

Sommartorp, sportstuga, fritidshus eller, kort och gott lantställe. Kärt barn har många namn och det senaste året har allt fler börjat drömma om just en egen tillflyktsort på landet.

Intresset för att äga sin egen sommarbostad har ökat explosionsartat. Men det är inte ruggiga torp utan varken el eller rinnande vatten som lockar. Sommarhusen börjar allt mer likna permanentboenden - med såväl välutvecklad VVS, som wifi. Under det senaste året har även en internet-estetik vid namn "Cottage-core" blivit otroligt populär. Stilen romantiserar ett enklare liv på landsbygden och visar upp rurala miljöer som odelat vackra. Vi ringer upp författaren och kolumnisten Malin Wollin, som i en text nyligen framhöll landsbygdens fula sidor. Vi tittar även närmare på sommarstugs-klädstilen och ber journalisten Ebba Kleberg von Sydow berätta om det här naturnära livets dolda klädkoder. För den tillsynes avslappnade och lite slitna sommarstilen kräver inte sällan åratal av finslipning och patinering för att bli helt rätt. Dessutom kliver vi in i ett rum som tidigare var en självklarhet på varje sommartorp - nämligen dasset. Professor i historia Kalle Bäck, som kartlagt dess historia, berättar om varför det på många dass finns sittplats för mer än en person. Veckans gäst är Eero Koivisto, arkitekt och en av grundarna till arkitektbyrån Claesson Koivisto Rune.
2021-05-28
Länk till avsnitt

Siden, stål och nakna kroppar ? ingen målade det bättre än Tamara de Lempicka

Konstnären Tamara de Lempicka skapade med klara lysande färger en helt egen stil under 1920-talet. Idag säljs hennes verk för fantasisummor och hennes konst hyllas av både modefotografer och designers.

Tamara de Lempicka är mest känd för sina porträtt, hårt stiliserade och glamoriserade. Det är svala kvinnor klädda i vitt blankt siden med skyskrapor av stål som fond. Män i strama uniformer eller kostymer med knivskarpt skurna axlar. Det är porträtt i en stil som hamnade exakt rätt i en tid där man börjat vurma för det nya och moderna. I veckans program berättar vi om den sällsynta Bugattin som just nu befinner sig på svensk mark, vi berättar också om hur det är att jobba som konstmodell. Hör också om hur det gick till när blank hy med så kallat glow blev trendigt istället för det gamla idealet om matt hy. Gäst i studion är Karolina Peterson, museichef på Mjellby konstmuseum.
2021-05-21
Länk till avsnitt

Luftiga drömmar och storsäljande motiv ? de trendsättande molnen

Vita, fluffiga och lätta. Men också mörka, täta och olycksbådande. Moln kan te sig på vitt skilda sätt. I alla tider har de laddats med människors fantasier och inspirerat såväl konst som mode.

Formationer av vattendroppar och iskristaller som svävar ovan jord, det vill säga moln, har en tendens att locka människor att blicka upp mot himlen för att tolka vad de ser. Inte konstigt att just moln ständigt varit återkommande i såväl konst, musik, som i modet. Till exempel ett av Sveriges mest populära textiltryck vid namn just "Moln", och föreställande detsamma, designades 1966 av Gunilla Axén och är fortfarande i tryck. Inte undra på att molnen fått sitt alldeles egna sällskap. Medlemsklubben The Cloud Appreciation Society med ungefär 56 000 medlemmar världen över, har till och med fått en ny sorts moln godkänd och verkar för att höja molnets status. Vi ringer upp sällskapets grundare Gavin Pretor-Pinney.  Vi tittar även närmare på klädesbutiken Gröna Moln och blått gräs som under 1970-talet räknades som en av Sveriges mest trendsättande. Bakom butiken stod modeskaparen Inger Svenneke, som blivit mest känd för de scenkläder hon skapade åt Abbas Waterloo-framträdande, men som under sin långa karriär hann verka inom en rad stiluttryck. Moln används även som en symbol för något som är svårfångat och nära nog omöjligt att nå. Konstnären och forskaren Marie Luce Nadal, som länge fascinerats av just detta, bestämde sig för att försöka fånga moln. Vi ringer upp henne för att höra hon gick till väga för att hitta ett sätt att göra det omöjliga. Vi får även ta del av hur livet som flygvärdinna på 1970-talet kunde se ut och träffar dessutom en av Sveriges största molnentusiaster.
2021-05-14
Länk till avsnitt

Dubai ? guld, glamour och galna visioner

Manhattan på speed. En skyline på crack. Mellanösterns Miami. Dubai har jämförts med mycket. På kort tid har en stad vuxit fram vars affärsidé vilar på en livsstil av nöje, njutning och shopping.

På 1990-talet fattade Dubais ledning ett, för många, förvånande beslut. Det var inte oljan shejkdömet skulle förlita sig på i framtiden. Det var turismen. Dubai skulle kunna locka till sig besökare med hjälp av sol, stränder och exklusiv shopping. Sen dess har bland annat världens högsta byggnad, största galleria, såväl som en inomhusskidanläggning byggts. I takt med sociala mediers utbredning har även "instagram-vänliga" miljöer börjat skapas.  Med Paris och New York som förebild strävar Dubai efter att bli världens huvudstad, det menar arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som vi träffar i veckans avsnitt. För det är just med arkitektur Dubai bygger historien om sig själv. Vi ringer även upp influencern och klubb-värdinnan Ellen Hellkvist, en av många, främst unga kvinnor, som blivit rekryterad för att komma till Dubai och arbeta inom professionen fest. Vi tittar även närmare på vad ett sju-stjärnigt hotell innebär. Magnus Klasson är chefsinspektör på Svensk Klassificering och han berättar om hur det går till när hotell får sina stjärnor och om den högsta formen av "det där lilla extra"-service. Veckans gäst är Mattias Hansson, programdirektör för den svenska paviljongen på världsutställningen Expo 2020 i Dubai.
2021-05-07
Länk till avsnitt

Caravaggio ? konstens streetstylepionjär

Den okonventionella Caravaggio fick uppleva sitt konstnärskaps framgång, men blev minst lika känd för sin stökiga stil. Ännu idag fortsätter han att fängsla och fascinera inte minst modet.

Så sent som till årets vår- och sommarkollektion 2021, lät modehuset Dior skapa en reklamkampanj baserad på målningar av Caravaggio i mättat rött, blått och orange. Modehuset är långt från de enda som låtit sig inspireras av 1500-tals konstnären, som på sin tid inte var helt okontroversiell. Caravaggio lät i det katolska Italien allt från tiggare, kriminella, till prostituerade få agera modeller till hans målningar med bibliska motiv. Något som fick tidens mer konservativa att gå i taket. Men Caravaggio stod på sig och lyckades under sin levnad fira stora framgångar som konstnär. Men hans temperament, och stökiga stil som privatperson, kom att ligga honom i fatet och leda honom till en tidig död. I veckans Stil beger vi oss till Dramatens kostymförråd för att titta närmare på ett i Caravaggios målningar återkommande plagg - den halvt avslitna, draperade vita skjortan. Vi närstuderar även frukternas inte helt oskyldiga symbolik i stillebenmåleriet och analyserar ett samtida konstnärskap som fått etiketten "fruktporr". Och i en tid av digitala konstutställningar, frågar vi oss vad som i skärmversionen kan gå förlorat och träffar konstnären Salad Hilowle som var övertygad om att hans konst inte skulle göras rättvisa digitalt. Veckans gäst är Maj-Britt Andersson, konsthistoriker, forskare och universitetslektor samt ett stort fan av Caravaggio.
2021-04-30
Länk till avsnitt

Den mest framgångsrika (och bortglömda) svarta designern i modehistorien ? Willi Smith

Jag designar inte kläder för drottningen, utan för de människor som vinkar till henne när hon går förbi, så löd Willi Smiths framgångsrecept. I 1980-talets USA var märket WilliWear ett hushållsnamn.

Han har kallats historiens mest framgångsrika svarta designer. Med sitt märke WilliWear skapade han under 1980-talet coola och snyggt skurna vardagskläder för både kvinnor och män, och dessutom till rimliga priser. Han tyckte nämligen att "mode är till för folket" och det var ett koncept som minst sagt gjorde succé. Willi Smith var en ung, öppet gay man i New York, med en omvittnad charm. Med både iver och ihärdighet tycktes hans karriär kunna gå hur långt som helst. Men mitt uppe i sitt värv, på en inköpsresa blev han sjuk. Strax efter sin hemkomst avled Willi Smith i AIDS-relaterade komplikationer, endast 39 år gammal. Hans så framgångsrika företag överlevde inte utom honom. Över trettio år efter sin bortgång uppmärksammas Willi Smith på nytt. The Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum i New York satte förra året samman den första museiutställningen någonsin om honom. Vi ringer upp kuratorn Alexandra Cunningham Cameron, som genom samtal med Willi Smiths nära och kära lärt känna designern. Vi tittar även närmare på en samtida modeskapare som verkar i Willi Smiths anda, nämligen Telfar Clemens. Telfarväskan har under det senaste året blivit otroligt populär, och till och med kopierad. Hans demokratiska ideal lyder "Not for you, for everyone". Långt innan "collaborations" eller ja, samarbeten blev vardagsmat - styrde Willi Smith upp en rad projekt tillsammans med allt från koreografer, regissörer, till arkitekter. Idag är samarbeten mellan modehus och konstnärer inte längre nydanande och vi undersöker om samarbetsivern nu gått för långt. Veckans gäst är Tom Hedqvist, formgivare.
2021-04-23
Länk till avsnitt

Gränslös stilbrytare och dagboksskrivare ? Anaïs Nin

Författaren Anaïs Nin har både höjts till skyarna och skjutits i sank. Hon skrev om det tabubelagda, om sådant som sex och abort, gav ut sina dagböcker och levde ett minst sagt utsvävande liv.

Anaïs Nin beskrev sig själv som att: jag är en kamera, jag är en bandspelare, jag är ett öga. Hon skrev hela tiden - överallt. Dagboken såg hon som ett redskap för att hantera livet. Hennes stil har beskrivits som "själva essensen av kvinnlighet". Hon bar vackra kläder, sminkade sig omsorgsfullt och bar prydliga hårband. Men det Anaïs Nin verkligen intresserade sig för var att på djupet försöka förstå sig på människor och deras drivkrafter, inte minst sina egna. Hon blev först känd för sina erotiska berättelser, men det är just hennes dagböcker som på senare år har vunnit allt fler läsare. När dagböckerna först började ges ut, 1966, skapa dem sensation. Innehållet utforskade nämligen sådant som tidigare sällan omskrivits. Som incest, homosexualitet, aborter och utomäktenskapliga förbindelser med både män och kvinnor. Idag har Anaïs Nin äntligen börjat få sin rättmätiga status, och säkrat sin plats i historien, som en banbrytare och något av en modern feministisk förebild. I veckans Stil tittar vi närmare på det växande intresset för att skriva och även läsa andras dagböcker, vi ringer upp författaren Lydia Sandgren för att prata om psykoanalysens roll i Anaïs Nin liv och författarskap och så djupdyker vi in i håraccessoarernas värld. Veckans gäst är Britt Arenander, författare och översättare - inte minst till Anaïs Nin dagböcker.
2021-04-16
Länk till avsnitt

Orson Welles ? underbarn och multisnille med extra allt, och lite till

För 80 år sedan gjorde Orson Welles sensation med sin debutfilm "Citizen Kane, en film som än idag toppar listor på de bästa som gjorts.

Orson Welles var inte bara regissör, producent, manusförfattare och skådespelare, utan ofta alltihop på en gång. Han var ett slags multisnille som behärskade olika genrer teater, radio och film. Men hans många gånger grandiosa visioner delades inte alltid av de som satt inne med pengar att finansiera dem. 1938 blev han framröstad som USA:s populäraste radiopersonlighet i en tidning. Han blev inte bara utnämnd till Outstanding New Radio Star of the Year, utan fick också pris som en av 1938 års glamourkungar med motiveringen något tveeggad att han med sin fulsnygghet hade satt en ny standard för vad som var attraktivt hos män. I veckans program tittar vi närmare på den hysteri som Orson Welles skapade 1938 med radiopjäsen War of the World. Eller, hur ligger det egentligen till med den saken? Det berättar vi mer om. Vi pratar också med mode- och filmvetaren Louise Wallenberg om filmen Citizen Kane. Vad är det som gör den så bra? Och så försöker vi reda ut vad pondus är och hur man kan få det. Veckans gäst är Mårten Blomqvist, filmkritiker i Dagens Nyheter.
2021-04-09
Länk till avsnitt

Modeförebilden från medeltiden ? Hildegard av Bingen

Hildegard av Bingen var en mäktig och inflytelserik tysk nunna under medeltiden. Hennes idéer om filosofi, mystik, musik, botanik, vetenskap och inte minst mode, inspirerar än idag.

Nyligen dök Hildegard av Bingens namn upp i modebranschen då modeskaparen Gabriela Hearst lyfte fram Hildegard av Bingen som en stor inspiratör i sin strävan efter att få lyxmodebranschen att bli bättre på miljövänligare produktion. I veckans program pratar vi med historikern Eva Andersson som har forskat kring den medeltida klädseln. Vi berättar också om Hildegard av Bingens koppling till hälsokostindustrin. Och så tittar vi närmare på den amerikanska nunnan och konstnären Corita Kent som på 1960-talet fick stor uppmärksamhet för sin popkonst. Hon kallades för popkonstnunnan. Veckans gäst är David Thurfjell, författare och professor i religionsvetenskap.
2021-04-02
Länk till avsnitt

Billie Holiday ? vita gardenior och soundtracket till en svart motståndsrörelse

Med en sällan hörd glöd i sin sång och klädd i extravaganta klänningar och med en vit gardenia bakom örat banade Billie Holiday väg för både social kritik och populärmusik.

Billie Holidays karriär kom att sträcka sig från tidigt 1930-tal fram till hennes död 1959, bara 44 år gammal. Nyligen hade filmen The United States vs. Billie Holiday premiär. I veckans program pratar vi med filmens kostymör Paolo Nieddu om hans kartläggning av Billie Holidays garderob. Vi berättar också om hur Billie Holidays sång Strange Fruit kom att bli en av 1900-talets viktigaste låtar. Och så fördjupar oss i hennes val av mikrofon. Veckans gäst är Fransesca Quartey, VD på Västebottensteatern, samt regissör och skådespelare. Hon har gestaltat Billie Holiday på scen i föreställningen Lady Day.
2021-03-26
Länk till avsnitt

De särskilt utvalda ? fyra historier om klubbar och sällskap med stil

Hemliga sällskap med öga för estetik, en universitetsklubb med pärlor som dresscode, modevärldens mest prestigefyllda organisation och svenska flickscouter med egen stil blir det i veckans program.

Kanske krävs något särskilt för att överhuvudtaget bli insläppt. Du måste få en inbjudan, delta i en initiationsrit eller leva upp till högt ställda kvalifikationer för att bli medlem. Eller så räcker det med ett delat intresse det är bara att lämna in en ansökan och betala medlemsavgiften och vips är du med i klubben. I veckans specialprogram ska vi ta en närmare titt på just klubbar, hemliga sällskap och exklusiva sammanslutningar där stil och kläder spelar en särskild roll, på olika sätt. Vi berättar om modevärldens mest prestigefyllda organisation Chambre Syndicale de la Haute Couture, som styr över vilka modeskapare som får lov att kalla sin design för haute couture. Vi berättar om varför stil och estetik är så viktigt inom hemliga sällskap, såsom Frimurarordern. Vi berättar om universitetsklubben som USA:s vicepresident Kamala Harris tillhörde på 1980-talet och som gör att hon alltid bär pärlor som en symbol för jämlikhet. Och så tar vi en titt på den svenska flickscoutrörelsen som blomstrade i början av 1900-talet, men sedan föll i glömska. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2021-03-19
Länk till avsnitt

Vågad visionär inom modet ? Rudi Gernreich

Rudi Gernreich betraktades som en av de mest uppfinningsrika, vågade och framsynta modeskaparna i USA under 1960-talet. Han ville driva modet framåt i en mer radikal stil.

Man skulle också kunna kalla Rudi Gernreich för en av de mest skandalösa då han 1964 lyckades chockera puritanska amerikaner genom att lansera ett slags toplessmode genom sin så kallade monokini, en baddräkt som lämnade brösten bara, endast ett par tunna snören löpte mellan dem. Rudi Gernreich var inte den ende som hade börjat röra om inom modet vid den tiden. Under mitten av 1960-talet höll modet på att i grunden förändras. Paris tidigare järngrepp om vilka trender skulle gälla började släppa till förmån för London, varifrån en långt ungdomligare stil kom. Men i USA var Rudi Gernreich ganska så ensam om att försöka driva modet framåt i en mer radikal stil. 1970 bad tidningen Life Magazine honom att föreställa sig framtidens mode, tio år framåt. Han valde att istället tänka sig modet år 2000 och skakade fram två modeller, en man och en kvinna, som ställde upp på hans ganska utmanande idé. Han bad dem nämligen raka sina huvuden och kroppar rena, och klä sig i likadana kläder. Korta kjolar. Långa tunikor. Monikinis. I veckans program tar vi en närmare titt på monokinin och annat baddräktsmode. Vi berättar också en modellen Léon Bing, som Rudi Gernreich arbetade tillsammans med under många år. Vi pratar också med Helen Jean, modeintendent på Phoenix Art Museum, där utsätllningen Fearless Fashion: Rudi Gernreich öppnar i början av april. Veckans gäst är Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola.
2021-03-12
Länk till avsnitt

Ockultism, sex och hårt vinklade ögonbryn ? konstnären Rosaleen Norton

Slingrande nakna kroppar, vassa tänder, horn i pannan och blottade könsorgan. Rosaleen Nortons konst var kontroversiell, så även hennes livsstil som bröt mot alla konventioner i Sydney på 1950-talet.

Rosaleen Norton hade en distinkt stil med svarta smala ögonbryn, hårt vinklade uppåt. Kroppen var smal och gänglig och kläderna svarta. Hennes konst kallades ofta dekadent eller obscen och ansågs kunna ge åskådaren samma chock som bevittnandet av en häxorgie. Därför gav media henne namnet "the witch of Kings Cross", häxan från Kings Cross. I veckans program berättar regissören Sonia Bible, som är aktuell med dokumentären "The Witch of Kings Cross", om hur hon fick upp ögonen för Rosaleen Norton. Vi pratar också ögonbryn med skönhetsexperten Viola Holmgren, samt fördjupar oss i bilden av guden Pan. Veckans gäst är Per Faxneld, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på ockultism.
2021-03-05
Länk till avsnitt

Midjan ? en försummad mjukdel inom modet

Midjan har under pandemin fått svälla fritt i mjuka hemmakläder med välplacerad resår för smärtfri expansion. Den har varit dold när vi träffats digitalt. Men snart är den kanske tillbaka igen.

Midjan har genom modehistorien åkt både upp och ner, för att de senaste femton åren stabiliserats högt, men det ryktas om att den nu är påväg ner igen. I veckans program träffar vi designern och midjefantasten Camilla Thulin, vi tittar också närmare på den platta och vältränade magen, samt tar reda på varför getingens midja är så smal. Veckans gäst är Elina Grothén, modeansvarig på tidningen Elle.
2021-02-26
Länk till avsnitt

Stram, sensuell och sexig ? därför är Regency-stilen fortfarande så populär

Regentskapstiden (1811-1820) har beskrivits som en av av de mest häpnadsväckande i den brittiska historien och har satt spår som syns än idag inom kultur, litteratur, sport, spel, shopping och mode.

Regentskapstidens mode är ständigt återkommande, inte minst tack vare flitiga filmatiseringar av Jane Austens romaner, som utspelar sig under den här tiden. Även om det just nu är den populära tv-serien "Familjen Bridgerton" som skapat yra kring kläderna och lett till ett nytt intresse för stilen som är både stram och sensuell. I veckans program träffar Filippa Trozelli som syr upp och klär sig i mode från historiska perioder, vi tittar närmare på prinsregenten George (IV) och hans store modeintresse, och så undersöker vi skillnaderna mellan dueller på film och i verkligheten. Veckans gäst är Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.
2021-02-19
Länk till avsnitt

Bibliotekens svenska superhjälte ? Valfrid Palmgren

Valfrid Palmgren satte stilen för hur våra bibliotek ser ut och fungerar. För många är hon ett okänt namn, men i bibliotekskretsar kallas hon "folkbibliotekens hjälte".

Det är Valfrid Palmgren som man i mångt och mycket kan tacka för att vi i Sverige har folkbibliotek där alla gratis kan låna böcker, läsa tidningar och ta del av föredrag. Hon var känd för sin energi och charm och tycktes inte bekymras nämnvärt av det faktum att hon ofta var den första, eller enda, kvinnan i olika sammanhang. Hon blev tex 1905 den första kvinnan att anställas vid Kungliga Biblioteket i Stockholm och 1910 en av de första kvinnorna att väljas in till Stockholms Stadsfullmäktige, för högerpartiet Allmänna valmansförbundet. Som specialist på just biblioteksfrågor fick hon i uppdrag att utreda hur biblioteken kunde förbättras och hennes slutsatser lade grunden för dagens svenska biblioteksverksamhet. 1928, efter ett ihärdigt propagerande från Valfrid Palmgren, slog dörrarna till Stockholms Stadsbibliotek upp. Vi tittar närmare på den spektakulära byggnaden som idag är en av de mest kända i huvudstadens siluett. Vi fördjupar oss också i bibliotekariestereotyperna med den amerikanska bibliotekarien Ruth Kneale, som i sin bok You Don't Look Like a Librarian gjorde upp med föreställningarna om sitt skrå. Och så pratar vi med Elise By Olsen, initiativtagare till International Library of Fashion Research ett internationellt modebiblioteket som lanserades i höstas. Det ska bli ett både digitalt och fysiskt bibliotek, med säte i Oslo. Här ska modevärldens tryckta material samlas, bevaras och arkiveras. Tanken är att biblioteket ska bli världens mest omfattande arkiv för samtida modepublikationer och specialiserad forskning. Veckans gäst är Lena Lundgren, tidigare barnbibliotekarie och utvecklingsledare vid Stockholms stadsbibliotek, samt en av författarna till boken Böcker bibliotek bildning: Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk.
2021-02-12
Länk till avsnitt

Stretch ? det största som hänt modet, någonsin

En av de största innovationerna inom modet skapades inte av designers, utan av vetenskapsmän inom kemisk-teknisk industri. Stretch, eller elastan, kom att revolutionera bekvämligheten i våra kläder.

Under namn som "lycra" och "spandex" har de konstfiberbaserade materialen med elastisk förmåga gjort sig kända. Elastan uppfanns på slutet av 1950-talet och vi har sen dess kunnat vänja oss vid tillgången till bekväma mysbyxor och tajta t-tröjor. Från att främst användas till underkläder och sportplagg, finns det idag allt från jeans, skjortor, till såväl kostymbyxor att hitta i stretchversioner. Men att stretch skulle bli en sådan världsomspännande hit hade inte bara med materialet i sig att göra det fick också draghjälp genom ett aktivt samarbete med människor i, och omkring, modebranschen. I veckans Stil tittar vi närmare på ett elastiskt plagg som häromåret gjorde återkomst i modet: cykelbyxan. Vi tittar också närmare på den modehistoriska kampen mellan bekväma och obekväma plagg. Och så berättar vi om ett nytt fenomen som omskrivits i USA, "mask slipping", att bära sina ansiktsmask på ett slarvigt sätt. Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.
2021-02-05
Länk till avsnitt

Skvaller som maktfaktor ? ingen visste det bättre än Hedda Hopper

Mer än 35 miljoner läsare slukade veckovis det skvallerskribenten Hedda Hopper rapporterade från kulisserna i Hollywood. Med slipat sinne för skvaller tog hon makten över kändisarnas livsöden.

Hedda Hopper visste hur branschen fungerade, hon hade själv varit skådespelere innan hon som 52-åring sadlade om till skvallerskribent. Det hon skrev om var sällan några sockrade saker, för ingen är intresserad av det söta och ljusa, som hon sade. Men Hedda Hopper hade också andra drivkrafter, som att försöka röka ut både vänsterprasslare och kommunister från Hollywood. I veckans program berättar vi om skvallerfejden mellan Hedda Hopper och den dåvarande rivalen Louella Parsons. Vi pratar med den sydafrikanska filosofen Jason Van Niekerk som skrivit om skvallret som dygd. Och så tar vi en titt på det  moderna kändisskvallret. Veckans gäst är Sten Hedman, reporter och journalist med många år i branschen.
2021-01-29
Länk till avsnitt

There?s No Business Like Show Business ? fyra historier från teaterns värld

Pandemin har fått många salonger att stå tomma och föreställningar att ställas in, men i veckans Stil beger vi oss in i teaterns värld, som många saknar, för att höra historier som utspelar sig där.

I programmet pratar vi om en av våra största och mest älskade stjärnor, vars tidigare opublicerade dagboksanteckningar nyligen gavs ut i bokform skådepelaren Lena Nyman. Under större delen av sitt liv skrev hon dagbok varje dag. Texterna finns nu samlade i boken Dagböcker och brev 1962 - 1974. Vi pratar med skådespelaren Nina Dahn om varför drömmen om att arbeta som skådespelare kan vara så stark. Hon sökte till teaterhögskolan tretton gånger innan hon lyckades komma in. Vad är det som får folk att söka gång på gång för att uppnå sin dröm? Vi besöker också New York för att berätta om en ovanlig dockteaterföreställning, som möttes med både stor uppmärksamhet och förvirring när den hade premiär 1998  Symphonie Fantastique av Basil Twist. Det var en dockteater utan dockor. Istället var det tyger, fjädrar och lampor som rörde sig i akvariet till musik. Dockspelarna hängde i selar, klädda i våtdräkter, ovanför ett stort akvarium som rymde 2000 liter vatten och drog i vajrar för att få tygerna i vattnet att röra på sig i takt till musiken. Och sist, men absolut inte minst, tar vi en titt på balettbulan den runda formen mellan benen på balettdansande män. Den som både döljer och framhäver könet. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2021-01-22
Länk till avsnitt

En plats där alla kan ditt namn ? fyra historier från restauranger, barer och kaféer

På barer, restauranger och kaféer kan vi inte bara äta mat, dricka drinkar och beställa en kopp kaffe. Här kan också människor mötas, trender skapas, böcker skrivas och mytbildningar uppstå bland mycket annat.

I veckans program berättar vi fyra historier om alla utspelar sig på barer, kaféer och restauranger. Vi pratar om fenomenet med stamgäster  och hur man blir en stammis  med DN:s matredaktör Elin Peters och journalisten och komikern Ina Lundström. Vi besöker den ikoniska restaurangen The Odeon i New York och pratar med en av dess grundare, Lynn Wagenknecht. Vi tar en titt på 1920-talets trendiga mjölkbar och vad det var för något. Och så undersöker vi vad det är som får författare att sitta och skriva på kafé, inför öppen ridå och med en hel del störningsmoment i bakgrunden. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2021-01-15
Länk till avsnitt

Ärvda, förlorade, besjälade ? fyra historier om smycken

Smycken kan vara mycket mer än bara vackra dekorationer. De kan bli en viktig identitetsmarkör, verka som en länk till en förlorad släkting och samtidigt vara både undersökande och konceptuella.

Tankar och idéer kring att smycken kan laddas med bärarens erfarenheter och egenskaper är ett uråldrigt och vanligt exempel på magiskt tänkande. Smycken har genom historien omgärdats av legender, om hur de kan såväl hjälpa som förgöra någon. Att smycken skulle kunna bära på förbannelser är det knappast någon idag som tror. Men för många är smycken fortfarande laddade med känslor och minnen av människor och tillfällen då de burits. Smycken har sitt egna konstnärliga fält, där ting som är betydligt mer än prydliga och vackra skapas. Vi ber smyckekonstnärerna Hannah Blitz Heyman och Staffan Jonsson förklarar vad den konstnärliga inritningen inneburit för dem. Under de senaste åren har Göran Kling blivit en av Sveriges mest internationellt uppmärksammade smyckesdesigners, med sina stora, skulpturala och inte sällan ansiktsprydda silversmycken. Vi pratar med honom om hur det är att samtidigt både respektera och strunta i traditioner inom ett traditionstyngt skrå. Vi får också ta del av berättelsen om hur ett storslaget granathalsband på ett annorlunda och nyskapande sätt fick gå i arv. Och så gräver vi på djupet i en flod och återfinner en ring som ägaren sen länge trodde var förevigt förlorad. Programledare är Viola Nilsson och Blenda Setterwall Klingert.
2021-01-08
Länk till avsnitt

Sex och dekadens i 1970-talets Los Angeles ? Eve Babitz (repris)

Författaren Eve Babitz skrev bättre, roligare och mer självutlämnande än många andra människor om stämningen i Los Angeles under det mytomspunna 1970-talet. Idag hyllas hon som en litterär stjärna.

Programmet är en repris från 20 november 2020. Eve Babitz utsvävande livsstil och sätt att skildra den har fått henne att liknas vid en blandning av författaren F. Scott Fitzgerald och hans vilda hustru Zelda. Hon slog aldrig igenom stort under sina aktiva år, men nu har vinden börjat vända för Eve Babitz som idag, 76 år gammal, inte bara har fått se sina böcker och artiklar återutgivna, utan även hyllas av en ung generation som applåderar hennes livsstil, livslust och sätt att skriva. En av personerna som bidragit till den nya uppmärksamheten kring Eve Babitz är författaren och journalisten Lili Anolik. 2014 skrev hon ett stort reportage om henne för Vanity Fair och förra året kom boken Hollywood's Eve: Eve Babitz and the Secret History of L.A. 1963 fotograferades Eve Babitz när hon  naken  spelade schack tillsammans med konstnären Marcel Duchamp. Fotografiet är idag betraktat som en klassiker. I programmet tittar vi närmare på den senaste tidens stora schackintresse, väckt av tv-serien The Queen's Gambit, tillsammans med damschackredaktören Susanna Berg Laachiri och stormästaren i schack Pia Cramling. Och så pratar vi om den amerikanska kulturelitens strid mellan New York och Los Angeles med New York Times-journalisten Alex Williams.
2021-01-01
Länk till avsnitt

Klubbkids, kaxiga blommor och Sveriges största festivalfiasko ? historier från Stils stora arkiv

I veckans program gör vi en djupdykning i Stils reportagearkiv. Det blir berättelser om fascinerande fenomen i tiden och människor med spännande livshistorier.

Vi träffar den inflytelserika textilformgivaren Wanja Djanaieff, som på 1960- och 70-talet knockade Sverige med sina färgstarka motiv. Vi pratar med Sue Tilley, som var bästa vän med den brittiska klubbikonen Leigh Bowery. Vi tar en titt på hockeytröjan som modeplagg och statussymbol. Och så berättar vi historien om musikfestivalen Festival of the Midnight Sun, som inspirerad av Woodstock skulle bli den största festivalhändelsen i Sverige någonsin  men istället blev ett stort fiasko.
2020-12-25
Länk till avsnitt

Bjällerklang, tomtar och snömosiga texter ? är julmusik trivsel eller terror?

Bjällerklang, tända ljus, tomtar, julklappar och glittrande snö. När det gäller julmusik är det okej att fläska på för att höja stämningen.

I vår diversifierade och polariserade tid pratas det ofta om att vi saknar gemensamma nämnare att samlas kring. Men i julmusikens glada budskap om granar, glitter och tomtar i lättrallade melodier finns en enighet, en sorts tyst överenskommelse om att den ska finnas där och fungera som ett sockrat soundtrack till bittra och bistra tider. I veckans program träffar vi musikern och kompositören Iiris Viljanen, som står bakom årets mest hyllade julskiva, En finsk jul. Vi pratar med journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius om den lite mer okända julmusiken de konstiga, roliga och udda jullåtarna, som sällan spelas på radio eller i butiker. Och så reder vi ut varför butiksanställda upplever julmusik som tortyr. Veckans gäst är Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.
2020-12-18
Länk till avsnitt

Dragqueens, pojkband, Hollywoodsex och hundmodeller ? historier från Stils stora arkiv

I veckans program gör vi en djupdykning i Stils reportagearkiv. Där finns allt från berättelser om fascinerande fenomen i tiden till människor med spännande och oväntade livshistorier.

Vi träffar en svensk dragstjärna, som är lite av en doldis. Hon går under namnet Leo B och är något ovanlig i sammanhanget, då hon både är kvinna och dragqueen. Gruppen Consoul har kallats för "Sveriges första pojkband". Matthews Green var en av de fyra medlemmarna och han berättar historien om bandets storhetstid. Vi pratar med regissören Matt Tyrnauer som har gjort dokumentärfilmen Scotty and the Secret History of Hollywood. Filmen handlar om Scotty Bowers som drev en bensinstation i Hollywood under 1940- och 50-talet. I en tid då det var svårt för homo- och bisexuella att leva öppet fungerande macken som en förmedlare av sexuella kontakter bland Hollywoods elit. Och så besöker vi en agentur för hundar  och andra djur  som extraknäcker om skådespelare och fotomodeller.
2020-12-11
Länk till avsnitt

Stora bröst, snabba bilar och stentuffa brudar ? en stil som Russ Meyer förädlade

Regissören Russ Meyers värld var full av tuffa kvinnor med smala midjor och stora bröst och en hel del våldsamheter. Trots en diskutabel kvinnosyn är det många som har låtit sig inspireras av Russ Meyers filmestetik.

Russ Meyer har också, mot alla odds måste man nog säga, uppmärksammats som en föregångare ifråga om att skildra kvinnor som drivande och dominanta. Riktiga kraftpaket som inte tvekar att använda sina styrkor. Det skulle sannolikt Russ Meyer själv ha ställt sig frågande inför. Jag har aldrig sett en snygg feminist, som han sade. Snarare beundrade Russ Meyer kvinnor eller snarare dess former och föraktade en hel del män för att de inte insåg vilka härliga resurser de hade att göra med. Männen i hans filmer skildras ofta som korkade, halta, lytta och inte sällan med en skruv lös. Men så beskrivs inte kvinnorna. Även om de är häpnadsväckande kurviga och vet om sin det så är de sannerligen inga mesar. De sitter aldrig still utan är ständigt på språng, på något sätt. Om de inte springer, dansar, hoppar, så bankar de skiten ur män eller tumlar runt med dem i sängen, eller någon annanstans. Huvudrollen i Russ Meyers mest kända film Faster, Pussycat! Kill! Kill! från 1965 spelades av Tura Satana. Som den svartklädda, karatesparkande go-go-dansaren och gängledaren Varla blev hon en kultfigur med mängder av beundrare, bland andra regissörerna Quentin Tarantino och John Waters. I veckans program pratar vi med Tura Satanas manager och nära vän Siouxzan Perry, som idag äger rättigheterna till Tura Satanas namn och image. Vi pratar också med instagramprofilen Henrik Wahlström om projektet "Tjejtidningsparaden", där han djupdyker i 90-talets så kallade tjejtidningar, som Frida och Veckorevyn, där idealen ofta var både motsägelsefulla och svåra att uppnå. Och så ringer vi upp sexologen Malena Ivarsson för att prata om det stora intresset för bröst. Veckans gäst är Orvar Säfström, populärkulturkännare.
2020-12-04
Länk till avsnitt

Den mest excentriska doldisen i "The Crown" ? Anne Glenconner

Anne Glenconner tillhör de mindre kända, men nog så färgstarka, kretsarna kring det brittiska hovet. Under trettio år var hon hovdam till Prinsessan Margret, en så kallad lady-in-waiting.

Förra året publicerade Anne Glenconner en sorts självbiografi med titeln Lady in waiting my extraordinary life in the shadow of the crown. Det blev en kioskvältare, en internationell bästsäljare, och inte bara för att den handlar om det brittiska hovet och ger nya inblickar i prinsessan Margarets liv, utan för att Anne Glenconner själv visar sig ha levt ett, milt uttryckt, händelserikt liv som hon generöst delar med sig av. Boken förde plötsligt Anne Glenconner ut ur skuggan och in i rampljuset, där hon verkar trivas som fisken i vattnet. Hon liksom lyser av glädje när hon gästar olika talkshows, där hon blivit en eftertraktad gäst genom sitt rättframma och roliga sätt att berätta de mest häpnadsväckande historier på, alla sanna. I veckans program berättar vi om den karibiska ön Mustique som Anne Glenconners man Colin Tennant köpte 1958. Ön skulle med tiden bli känd som exklusivt tillhåll för kungligheter och celebriteter, som prinsessan Margaret, Mick Jagger och David Bowie. Vi träffar Cecilia Andrén som är ansvarig för smycken på auktionshuset Bukowskis för att prata om den världsberömda och radikala juveldesignern Andrew Grima som under 1960 talet fick uppdraget som brittisk hovjuvelerare. Vi berättar också om den svenska, men i Storbritannien födda, kronprinsessan Margareta som trots ett kort liv gjorde stort intryck i Sverige. Carl Otto Werkelid är medförfattare till boken Hon kallades Daisy och berättar mer om henne. Veckans gäst är författaren och journalisten Susanna Popova.
2020-11-27
Länk till avsnitt

Sex och dekadens i 1970-talets Los Angeles ? Eve Babitz

Författaren Eve Babitz skrev bättre, roligare och mer självutlämnande än många andra människor om stämningen i Los Angeles under det mytomspunna 1970-talet. Idag hyllas hon som en litterär stjärna.

Eve Babitz utsvävande livsstil och sätt att skildra den har fått henne att liknas vid en blandning av författaren F. Scott Fitzgerald och hans vilda hustru Zelda. Hon slog aldrig igenom stort under sina aktiva år, men nu har vinden börjat vända för Eve Babitz som idag, 76 år gammal, inte bara har fått se sina böcker och artiklar återutgivna, utan även hyllas av en ung generation som applåderar hennes livsstil, livslust och sätt att skriva. En av personerna som bidragit till den nya uppmärksamheten kring Eve Babitz är författaren och journalisten Lili Anolik. 2014 skrev hon ett stort reportage om henne för Vanity Fair och förra året kom boken Hollywood's Eve: Eve Babitz and the Secret History of L.A. 1963 fotograferades Eve Babitz när hon  naken  spelade schack tillsammans med konstnären Marcel Duchamp. Fotografiet är idag betraktat som en klassiker. I programmet tittar vi närmare på den senaste tidens stora schackintresse, väckt av tv-serien The Queen's Gambit, tillsammans med damschackredaktören Susanna Berg Laachiri och stormästaren i schack Pia Cramling. Och så pratar vi om den amerikanska kulturelitens strid mellan New York och Los Angeles med New York Times-journalisten Alex Williams.
2020-11-20
Länk till avsnitt

Kängor ? segaste trendpjucken i historien

Sedan stenåldern har kängor synts på människors fötter. Den slitstarka, stadigt stabila skon hade länge låg status, men har likväl lyckats bli en självklar del av modet.

Rent modehistoriskt har den grova kängan, till skillnad från tex stöveln, oftast varit förknippad med hårt arbete, hårda arbetsvillkor och hårda tider. I höst är den extra aktuell eftersom både 90-talet såväl som friluftskläder agerar modeinspiration. För de båda stilarna är just kängan central. Stadiga kängor passar kanske också extra bra in i en tid där det månas om mode som är hållbart och slitstarkt. Kanske kan kängan betraktas som en sorts symbol för bistra tider där det gäller att rusta sig för att gå en osäker framtid till mötes. I veckans Stil tittar vi närmare på den kanske den mest kultförklarade kängan. Vi undersöker också vilken roll kängan kan spela på scenen och så frågar vi oss om kängan verkligen är så bekväm att bära som det ibland påstås. Veckans gäst är Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidskiften Populär Arkeologi.
2020-11-13
Länk till avsnitt

Vita huset ? USA:s största renoveringsobjekt

Tunga rörledningar av bly, gamla elledningar och sönderborrade väggar. Den amerikanska presidentbostaden är en av landets mest mytomspunna byggnader och kanske också den mest renoverade.

Den 1 november år 1800 stod Vita huset klart. Presidentfamiljen Adams blev de första att flytta in, men de blev dock inte särkilt imponerade av det då iskalla huset. Sen dess har 43 presidentfamiljer bott i den anrika byggnaden och alla har gjort mer eller mindre lyckade renoveringar. En kvinna som gjorde tydligt avtryck under sin korta tid i Vita huset var Jackie Kennedy. Bland annat anlade hon en uppskattad rosenträdgård, vars renovering nyligen väckte starka känslor. Det här pratar vi om med den amerikanska trädgårdsexperten Linda Jane Holden. Journalisten Britt-Marie Mattsson berättar om Vita husets jultraditioner och varför dess juldekorering inte är att förakta. Och så tar vi en närmare titt på den svenska statsministerbostaden Sagerska huset. Veckans gäst är Alex Haridi, manusförfattare.
2020-11-06
Länk till avsnitt

Barbara Cartland ? rekordsäljande romancedrottning i rosa

Klädd i rosa klänning och med hår som spunnet socker visste romantikromanernas drottning Barbara Cartland hur man skapade sig en stil som väckte uppmärksamhet och sålde miljontals böcker.

Författaren Barbara Cartland hann skriva 723 böcker, varav majoriteten kan sorteras in i den omåttligt populära genre som kallas för romance. Hon var de romantiska kärlekshistoriernas obestridliga mästarinna. Men utöver sin litterära produktivitet så stack Barbara Cartland ut med sin extraordinära stil. Hon klädde sig i rosa, sminkade sig med blå ögonskugga, använde skokräm som mascara och hade livet genom samma voluminösa frisyr. I veckans program dissekerar vi Barbara Cartlands frisyr. Vi tittar också närmare på den både älskade och avskydda tv-genren "dejtingsåpan" och undersöker hur författare och litteratur marknadsförs idag. Veckans gäst är Cecilia Hagen, journalist och författare.
2020-10-30
Länk till avsnitt

Det röda eller blå pillret ? vilket väljer du?

Filmen The Matrix är en storslagen dystopi som fortsätter att fascinera, inspirera och ge upphov till nya tolkningar och trender drygt tjugo år efter sin premiär.

I somras blev filmen återigen aktuell, efter att en av dess upphovspersoner  Lilly Wachowski  bekräftade att teorierna om transsexualitet som ett underliggande tema i The Matrix stämmer. I veckans program pratar vi med kulturjournalisten Johanna Paulsson och modejournalisten Anna Blom om läderrocken. Vi träffar också kampsportsveteranerna Thabo Motsieola och Peder Finnsjö. Och så pratar vi med serietecknaren Steven Appleby, aktuell med serieromanen Dragman, om transsuperhjälten August Crimp a.k.a. Dragman. Veckans gäst är Kent Werne, författare till boken Allt är en konspiration  en resa genom underlandet.
2020-10-23
Länk till avsnitt

Melina Mercouri ? Greklands starkast lysande stjärna och största ambassadör

Skådespelerskan och politikern Melina Mercouri satte Grekland på en helt ny karta genom sitt passionerade engagemang för både kultur och politik. I år skulle hon ha fyllt 100.

I veckans program djupdyker vi, tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, ner i Melina Mercouris rökiga ciggröst. Vi pratar med Christina von Arbin, styreleseledarmot i den Svenska Parthenon-kommittén. Och så tittar vi närmare på den grekiska musikpionjären Lena Platonos. Veckans gäst är Alexandra Pascalidou, journalist och författare.
2020-10-16
Länk till avsnitt

Den första svarta supermodellen ? Donyale Luna

Hon föddes som Peggy Anne Freeman, men bytte namn till Donyale Luna när hon blev modell. På frågan om varifrån hon kom brukade hon inte svara Detroit, utan månen Im from the moon, darling.

Donyale Luna slog igenom redan 1964 då hon blev den allra första icke-vita modell att pryda omslaget på tidningen Harpers Bazaar i USA, och året därpå den brittiska utgåvan av Vogue. Men hon var inte bara en banbrytande modell, hon var också en firad celebritet som kom att lära känna, och ungås med, många av dåtidens kreatörer inom mode, konst, musik och film  en genre som hon själv gillade lite extra. Under sin karriär medverkade hon i flera filmer, bland andra Vem är du, Polly Maggo?, Skidoo, Salomé och Fellinis Satyricon. I veckans program tittar vi närmare på några av hennes filmer. Vi pratar också med journalisten Wanda Bendjelloul om hennes debutroman Dalenglitter, som gestaltar känslan av mellanförskap. Vi beger oss också till Malmö för att träffa artisten Julie Chikane. Veckans gäst är Jonna Bergh, chefredaktör för Styleby och Damernas värld.
2020-10-09
Länk till avsnitt

Outsider art ? konst i samhällets utkanter

Det kan kallas för outsider art, rå konst eller särlingskonst. Det handlar om självlärda konstutövare som inte nödvändigtvis ser sig själva som konstnärer, men som ändå skapar fascinerande konstverk.

Det genom tiderna mest ikoniska verk som skapats av en så kallad outsiderkonstnär finns i Hauterives i Frankrike. Här började brevbäraren Ferdinand Cheval en dag i slutet av 1800-talet bygga på sina drömmars fantasipalats, Palais Ideal, med stenar som han hittade på sin postrunda. Han byggde i 33 år. Idag är Palais Ideal en turistmagnet. Ferdinand Cheval är bara en av många idag kultförklarade särlingskonstnärer, vars egensinniga verk aldrig upphör att fascinera. I veckans program berättar vi om fler. Intresset för den här delen av konsthistorien sammanfaller med intresset för det undermedvetna i början av 1900-talet. Freudianskt orienterade psykiatriker och konstnärer gick i spetsen, något som kom att påverka den moderna konsten. En pionjär var konstnären Jean Dubuffet, som efter år av samlande grundade det allra första museet för särlingskonst i Lausanne i Schweiz i början av 1970-talet. Och intresset är fortfarande stort för konst gjord av människor utan formell konstnärlig utbildning och kunskap om eller ens en vilja att tillhöra det etablerade konstlivet. Hur kommer det sig? I programmet intervjuas Per Dahlström, intendent på Göteborgs konstmuseum; konstnären Jonas Liveröd; Staffan Backlund och Borghild Håkansson, kuratorer som anordnat flera utställningar med särlingskonstnärer; samt Brooke Anderson, f.d. intendent på American Folk Art Museum i New York. Programmet är gjort av Samanda Ekman.
2020-10-02
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.