Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Stil

Stil

Gräver djupt i det ytliga. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/stil

Avsnitt

Naomi Campbell ? den bråkigaste banbrytaren i mode(ll)världen

Naomi Campbell har hållit sig kvar i mode- och modellvärldens absoluta toppskikt i över trettio år. Senare i år kommer hon att tilldelas det brittiska moderådets ärorika utnämning Fashion Icon Award.

Naomi Campbell uppmärksammas inte bara för sitt arbete som fotomodell, utan priset går till personer i modevärlden som har använt sin plattform till positiva förändringar. När priset tillkännagavs i början av sommaren sade Naomi Campbell att hon med sina ord och handlingar: alltid strävat efter att ge människor från olika bakgrunder, av alla kulörer och kulturer, mod. Och det har hon verkligen gjort. Men hon har också skapat en hel del rubriker på grund av sitt våldsamma humör. Sammanlagt har hon anklagats för våldsamma handlingar elva gånger och blivit dömd fyra olika gånger, den senaste 2009. Men sedan dess har den hetlevrade Naomi Campbell aktivt jobbat på sin image, och sitt humör. Och inte minst sitt tidigare drogberoende. Idag ställer inte Naomi Campbell till med några braskande rubriker om raseriutbrott, även om hon fortfarande skapar uppmärksamhet bortom både modelljobb och meningsfull aktivism. I veckans program träffar vi den svenska designerna Selam Fessahaye, en av få europeiska modeskapare som fått visa sina kreationer på Arise Fashion Week i Nigerias huvudstad Lagos  ett evenemang som Naomi Campbell är involverad i. Vi pratar också med Catarina Midby, som har en lång karriär i den svenska modebranschen, om 90-talets supermodeller. Och så tar vi reda på vad det är för klädkoder som gäller i en svensk rättssal. Veckans gäst är Lovette Jallow, föreläsare, författare och aktivist, som nyligen tilldelades Raoul Wallenbergpriset.
2019-09-13
Länk till avsnitt

Ada Lovelace ? vad vore Silicon Valley utan henne?

Matematikern Ada Lovelace föddes redan 1815, men har kommit att kallas för den första dataprogrammeraren.

Redan 1843, mer än hundra år innan Bill Gates och Steve Jobs insåg de moderna datorernas framtida potential, förstod Ada Lovelace att med rätt sorts information skulle en maskin inte bara kunna utföra avancerade matematiska kalkyler den skulle kunna göra långt mer än så. Den skulle till exempel kunna komponera musik utstuderade och vetenskapliga musikstycken av vilken grad av komplexitet och omfattning som helst, som Ada uttryckte saken. För Ada Lovelace betraktade matematik och logik som verktyg för att underlätta kreativitet och fantasi och kallade själv det för poetical science, poetisk vetenskap. Och det är hennes gränsöverskridande sätt att använda sig av matematik, logik och fantasi och poesi som idag gett Ada Lovelace en särställning. När hon lärde känna vetenskapsmannen Charles Babbage, som uppfunnit en mekanisk räknemaskin, blev hon som förhäxad. Hon började fundera på vad en sådan maskin skulle kunna göra. När Babbage 1837 ritade uppföljaren den analytiska maskinen var hon helt med på noterna, eller algoritmerna. Ada Lovelace tog fram riktlinjer för hur den analytiska maskinen skulle kunna programmeras med kod för att beräkna komplexa formler. Det anses vara den första algoritmen för en maskin, och det första fröet till framtida dataprogrammering. I veckans program pratar vi med journalisten Bella Linde som, tillsammans med fotografen Lena Granefelt, just nu arbetar med ett stort projekt där de via geografiska platser runt om i världen berättar om ett antal kvinnor vars gärningar har påverkat hela vårt samhälle. En av platserna som de har besökt är den lilla pittoreska byn Porlock i Somerset i sydvästra England. I Porlock hade nämligen Ada Lovelace och hennes man sin sommarbostad under många år och det var där som hon, tillsammans med Charles Babbage, utvecklade sin berömda algoritm. Vi pratar också med journalisten Marie Birde och programmeraren Olga Stern, aktuella med boken Ettor och nollors hemliga liv, som handlar om hur dataprogrammering fungerar. Och så besöker vi Moderna Museet i Stockholm där en utställning om den japanska konstnären Atsuko Tanaka snart öppnar. Veckans gäst är Isobel Hadley-Kamptz, författare och journalist.
2019-09-06
Länk till avsnitt

Modets framtid ? fyra historier om kreativitet och innovation

I veckans Stil ska vi berätta om fyra modetecken i tiden om människor som på olika sätt försöker hitta nya vägar till en mer hållbar kläd- och textilindustri.

I veckans program ska vi titta närmare på just kreativitet och innovationer när det kommer till vårt sätt att konsumera kläder. Vi pratar med skräddaren och författaren Kerstin Neumüller, aktuell med boken Lappat och lagat. Är det dags att vi lär oss bli bättre på att ta hand om våra plagg och laga dem när de går sönder? Vi träffar också tre studenter från modeutbildningen vid Textilhögskolan i Borås, som i veckan visade sina examenskollektioner i Stockholm. Hur ser de på framtidens modeskapande? Vi pratar också om begreppet slow fashion med författaren Johanna Nilsson. Och så besöker vi Smart Textiles i Borås, där framtidens smarta textilier tas fram.
2019-08-30
Länk till avsnitt

Posera mera! ? hur blev vi så skamlösa framför kameran?

Idag ska vi ägna oss åt ett fenomen som många av oss håller på med, inte sällan dagligen att posera framför kameran och det på ett fullständigt självklart vis.

Var som helst man befinner sig finns det alltid någon som skjuter fram en arm, putar med munnen och skickligt vänder sin bästa sida åt kameran, eller snarare mobilen. För det var länge sedan det räckte med att stå rakt upp och ner framför kameran, säga "cheese", le och hoppas på det bästa när filmen blev framkallad. Idag gäller det att veta att, och hur, hur man ska pressa tungan mot gommen, hålla handen på höften, sticka fram hakan, sätta det ena benet framför det andra och suga in kinderna för att se så bra ut som möjligt på bild. Och skulle det konstfulla poserandet mot all förmodan inte ge önskat resultat så är det bara radera och knäppa om och lägga på filter tills man får fram den bild av sig själv som man helst vill se. Det har kort sagt aldrig varit så enkelt att skapa en idealiserad bild av sig själv genom att lära sig posera, på rätt sätt. Men vad rätt sätt innebär har förstås förändrats genom åren, inte minst när det gäller stilbildande modefoton där just poser tydligt kan avslöja från vilken tid de är tagna. I veckans program pratar vi med modefotografen Andreas Sjödin. Hur har Instagrams genomslag påverkat hans arbete som professionell fotograf? Vi pratar också med den före detta modellen Ulla Andesong (även känd som Ulla Jones och Ulla Andersson). Hon slog igenom i början av 1960-talet och blev snabbt en av Sveriges internationellt mest uppmärksammade modeller, med karriär i både Frankrike och USA. Hon kom till Paris precis i brytpunkten mellan haute couture och prêt-á-porter då en ny typ av modeller och poser började efterfrågas. Och så berättar vi om fenomenet med så kallade dödsfotografier, det vill säga bilder av avlidna människor, något som blev vanligt under det sena 1800-talet. En bild av en död familjemedlem fick ofta hänga på väggen eller sitta i fotoalbumet som ett minne. Veckans gäst är Lisa Ehlin, doktor i modevetenskap.
2019-08-23
Länk till avsnitt

Sun Ra ? utomjordisk jazzmusiker med kosmisk stil

Den mytomspunna musikern och visionären Sun Ra skapade sitt eget universum där han förenade avantgardistisk jazz med kosmisk filosofi, egyptisk mytologi, svart frihetskamp och spektakulära kläder.

Sun Ra var pianist, kompositör och bandledare med egen jazzorkester, The Sun Ra Arkestra. Under fyra decennier från tidigt 50-tal fram till 1993, då Sun Ra lämnade jorden lyckades han både förtjusa och förvirra folk med sina filosofiska tankar, sin stil och sin musik som snabbt kunde växla från svängiga melodier till atonalt kaos. San Ra skapade ett helt eget universum och hans musik, tankar och afrofuturistiska stil med böljande mantlar i guld och silver, egyptiska dräkter och rymdinspirerade huvudbonader har influerat en hel del av dagens artister. När till exempel Solange yngre syster till Beyoncé släppte sitt hyllade album When I Get Home tidigare i år nämnde hon Sun Ra som en av sina stora inspirationskällor. Stilmässigt påminde Sun Ra om en faraon från en planet långt, långt bort från vår, men så påstod han sig också komma från Saturnus. Sun Ra menade att han hade sänts hit till jorden för att sprida sitt budskap till människorna. Och det var med hjälp av musik och stil som Sun Ra förde fram sitt budskap ett budskap som först och främst riktade sig till USA:s svarta befolkning. För dem, och alla andra som ville lyssna, försökte Sun Ra skapa hopp om en bättre värld och framtid, bortom rasism, våld och förtryck. I programmet medverkar musikern Marshall Allen som har spelat i The Sun Ra Arkestra sedan 1950-talet och idag är dess ledare; journalisten, dj:n och musikkuratorn Elena Wolay; afrofuturisten och författaren Ytasha Womack; samt författaren och forskaren Thomas Stanley. Programmet är gjort av Erik Sjölin (erik.sjolin@filt.se)
2019-08-16
Länk till avsnitt

Den djupa tidens återkomst ? de moderna sökarna

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Nu är det dags för sökarna som letar efter verklig förändring.

Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här andra programmet träffar vi människor som på fullt allvar söker efter meningen med livet. De som inte bara pratar om att de vill bort från skärmtillvaron, pressande chefer och en inrutad vardag med tacofredag framför TV:n, utan de som faktiskt vågar testa något helt annat. Idag lockar både den helande naturen och etablerade religioner, men även en förlossning kan ses som en möjlighet att väckas till liv andligt om man bara vågar vara hundraprocent närvarande. Programledare är Anna Åkerlund och Sofia Hedström.
2019-07-05
Länk till avsnitt

Den djupa tidens återkomst ? de fåfänga sökarna

I två program ska vi titta närmare på jakten efter existentiell mening på 2010-talet och träffa moderna sökare i både Sverige och USA. Och vi ska börja med det fåfänga sökandet.

Det senaste årtiondet har handlat om att maximera kroppen, karriären och fritiden. Vi har på 2010-talet fått bekanta oss med både hänsynslösa härskarcyklister och joggare som blivit maratonlöpare och pressat sig till elitnivå. Men mitt i allt maximerande blev vi plötslig trötta. Hipsterlufsare och ekolyxare dök istället upp och inspirerade med ett mindre hetsigt liv. En lugnare trend banade vägen för en annan och idag ser vi en reaktion mot prestationshetsen, som handlar om att flumma loss med astrologi, drömfångare och kristaller, men också om att på fullt allvar söka efter meningen med livet. I det här första programmet tar vi upp det fåfänga sökandet  det som idag letat sig in mainstreamkulturen. Hotellchefer som välkomnar sina gäster med ritualer som att bränna bärnsten, modehus som samarbetar med kända astrologer och skönhetsprodukter inspirerade av olika kristaller. Idag när det är status att flumma loss lite sådär lagom har sökandet blivit en kommersiell bransch med astrologi-appar som omsätter stora pengar och alternativa festivaler för framgångsrika entreprenörer som varvar andningsklasser med investeringstips. Programledare är Anna Åkerlund och Sofia Hedström.
2019-06-28
Länk till avsnitt

Susanne Ljung möter Lars Nilsson ? modets mesta (och största) doldis

Ingen annan svensk modeskapare har nått lika stora internationella framgångar som Lars Nilsson. På hans meritlista står namn som Chanel, Dior, Christian LaCroix, Bill Blass och Nina Ricci.

Att ta sig in i den franska modevärldens innersta krets och kärna genom att behärska dess hantverk eller haute couture är inte lätt och få förunnat, i synnerhet om man kommer från Sverige. Men Lars Nilsson knäckte koden. Han studerade hårt, antogs till modets elitskola École de la Chambre Syndicale de la Couture Parisienne och kom att bli högt respekterad av de största i branschen i både Paris och New York som insåg att här var en kille som verkligen kunde sina saker, och inte bara ville skapa sig ett namn. I veckans Stil reser vi till Rättvik i Dalarna för att träffa Lars Nilsson. Det är nämligen där som han tillbringar sina somrar. Det kommer bli ett samtal om hans tid på de stora franska och amerikanska modehusen och hans erfarenheter från en modevärld i förändring.
2019-06-21
Länk till avsnitt

Från camping till glamping ? en bekväm (eller beklämmande) stil för vistelse i naturen

Nu när sommaren är här och semestern hägrar ska vi ta en titt på ett fenomen som kombinerar två till synes oförenliga komponenter glamour och camping, det vill säga glamping.

Kanske kan man även kalla glamping för att campa med stil. För när det gäller glamping säger man hejdå till fuktiga tält, knöliga underlag och måltider tillagade av konserver och välkomnar istället varma boningar, bekväma sängar, elektricitet och inte sällan välkomponerade trerättersmiddagar men fortfarande ute i naturen. Det finns förstås också de som vrider som maskar på en krok av både uttrycket och dess utövare och kallar det hela istället för "wimping", det vill säga ett sätt för fegisar att campa på. Men oavsett vad man tycker om saken har intresset för detta sätt att semestra på vuxit i rekordfart under de senaste tio åren. Och anledningarna till att så många av oss vill komma nära naturen men ändå på lite på avstånd, men med nära tillgång till bekvämligheter är flera. De senaste åren har glampingalternativ även vuxit upp som svampar i skogen runt om i Sverige. Från Gällivare i norr, till Kivik i söder går det numera att lyxcampa. Det går det också att göra på ön Fejan i Stockholms norra skärgård. I veckans program besöker vi ön. Vi berättar också om den mystiska friluftsrörelsen Kibbo Kift, som var aktiv i England under 1920-talet. Kibbo Kift förenade campingliv med stil och en visuellt slående estetik. Deras ambition var inget mindre än att skapa världsfred. Vi pratar med Annebella Pollen, professor i konst- och designhistoria vid universitetet i Brighton, samt författare till boken The Kindred of the Kibbo Kift  Intellectual Barbarians. Och så pratar vi med den världsberömda trendanalytikerna Li Edelkoort om hur klimatkrisen får folk att söka sig tillbaka till ljudet av fåglar, trädens sus, gröna färger och odlingar vi kan göra hemma. Veckans gäst är Rikard Molander, analytiker på Kairos Future.
2019-06-14
Länk till avsnitt

Om kläder kunde tala ? fem historier om plagg som bär på berättelser

I veckans Stil Special ska vi få höra fem historier om kläder som bär på olika typer av berättelser och minnen. Plagg som har varit med om en hel del eller väcker starka känslor till liv.

I programmet pratar vi med författaren Zara Kjellner, aktuell med romanen Manhattan. Hon berättar om en klänning som satte igång hennes fantasi. Gabriel pratar om en jacka som förde honom närmare en idol. Konstnären Hilde Retzlaff visar sin installation Thunder Perfect Mind, som nyligen ställdes ut på Konstakademin i Stockholm. I verket spelar pälsar och bikinis en alldeles särskild roll. Vi pratar med skribenten Aleksa Brown, som berättar om de plagg hon tog med sig när hon åkte iväg på ett tyst retreat i skogen för att återhämta sig efter en stor kärlekssorg. Och så berättar Marie om ett plagg som hängt med henne i 29 år och som hon menar har gett henne tur genom livet. Veckans programledare är Anna Åkerlund.
2019-06-07
Länk till avsnitt

Makeup ? en ny(gammal) guldgruva i tiden

I veckans Stil ska vi göra några nedslag i skönhetsbranschen, en snabbrörlig genre som ofta och snabbt snappar upp tecken i tiden.

Idag kan vi se en helt ny typ av framgångsrika entreprenörer inom makeup som får mer konventionellt lagda typer att tugga fradga och fråga sig hur i hela fridens namn detta är möjligt. De har ju inte gjort någonting mer än att synas, är en vanlig invändning. Det handlar förstås om de makeupmärken som inte drivs framåt med hjälp av traditionell reklam, utan av sociala medier en hel del drivna kvinnor. En av dem blev nyligen utsedd till världens hittills yngsta self made miljardär i dollar av den amerikanska finanstidningen Forbes, Kylie Jenner. Hon är bara 21 år och därmed ännu yngre än vad Mark Zuckerberg var då han 23 år gammal fick samma utnämning. Bakom Kylie Jenners finansiella framgångar står emellertid smink. Kylie Cosmetics heter hennes företag som är värderat till över 900 miljoner dollar. Ungefär nio miljarder kronor. Kylie Jenner är dessutom ensam ägare till företaget. Men hon är däremot långt ifrån ensam om att som ung kvinna satsa på just smink och styra över både innehåll och image, och inte minst sättet det marknadsförs på. Internet och framför allt sociala medier har skapat helt nya möjligheter att sälja både det ena och det andra, men när det gäller just makeup har det visat sig vara en synnerligen gynnsam genre om man har en bra idé och många hängivna följare, som man vårdar väl. Det har även artisten Rihanna bevisat genom att skapa en makeupserie som lett till att hon numera har ett helt eget modehus under beskydd av det franska lyxkonglomeratet LVMH. I veckans program tittar vi närmare på fenomenet "clean", att saker och ting  från makeup till mat  ska vara rena och fria från tillsatser. Vi diskuterar också fåfänga med Amelia Adamo och Malena Ivarsson. Och så pratar vi färger med färg- och ljusdesignern Bengt Ahlin. Veckans gäst är Jesper Matsch, delägare och medgrundare av CAIA Cosmetics.
2019-05-31
Länk till avsnitt

Dora Maar ? en lika smart som stilfull surrealist

Idag ska vi rikta blicken mot en fransk kvinna vars konstnärskap länge legat i skugga, men som under senare år fått alltmer ljus riktat mot sig, med rätta Dora Maar.

Dora Maar var nästan 90 år då hon avled i Frankrike, 1997. Då hade hon sedan länge dragit sig tillbaka, och få ägnade henne någon uppmärksamhet, om alls. Men i och med hennes bortgång hittades mängder av verk framför allt fotografier som bidrog till att ge en överblick av hela hennes konstnärskap som visade sig vara imponerande. På Centre Pompidou i Paris öppnar snart en stor retrospektiv utställning med hennes verk. Utställningen Dora Maar börjar den 5 juni och pågår till den 29 juli. Sedan går den vidare till London, och Tate Modern, där den visas i höst. Idag avfärdas Dora Maar inte längre som en av Picassos älskarinnor. Något som för all del var sant, men det var också långt ifrån bara det hon var. Dora Maar både målade och fotograferade och betraktas numera som en av surrealismens mer framträdande fotografer. Hon stod ofta också själv modell för konstnärer som Jean Cocteau och Man Ray tack vare sin speciella look, och starka utstrålning. Dora Maar hade mörkt hår, höga kindknotor och påfallande långa och smala fingrar, vars naglar hon ofta målade. Inte bara i rött, utan också i grönt, blått eller svart. I veckans program träffar vi den svenska konstfotografen Helene Schmitz. Hon arbetar med drömska element i sina bilder, där natur, verklighet och människa möts. Vi diskuterar också hållbarhet i dagens modevärld med Kristina Tjäder från klädmärket Dagmar. Och så pratar vi med författaren Aase Berg, aktuell med romanen Haggan. Veckans gäst är Anna Tellgren, intendent på Moderna museet i Stockholm.
2019-05-24
Länk till avsnitt

Möhippan och svensexan ? festlig eller förfärlig?

I veckans Stil ska vi sätta på oss partyhatten och titta närmare på en företeelse som vid denna tid på året är vanligare än annars möhippan och svensexan.

Runt det här fenomenet har det under åren inte bara byggts upp förväntningar eller förfäran. Det har också skapats en helt egen kultur för att inte säga industri kring den där ett ord som stil kanske inte är det första man famlar efter för att beskriva det, snarare tvärtom. För möhippor och inte minst svensexor har länge utmärkts av saker som förnedrande klädsel, förödmjukande uppdrag och intag av stora mängder alkohol. En bild som hamrats in med hjälp av ett oändligt antal filmkomedier där allt som kan gå snett på festen före bröllopet gör det, med råge. Men riktigt så ser det inte längre ut, i verkligheten. I takt med att bröllopen har blivit allt mer diversifierade, och mer personligt utformade, har också möhipporna blivit det. Istället för att partaja ända in i kaklet finns det numera många som istället väljer att träffas och uppleva saker tillsammans på ett betydligt lugnare vis som att gå på spa, bli spådd eller bara äta middag ihop eller lunch och vara hemma för att lägga sig i tid, förhållandevis nykter, dessutom. Men parallellt med det har också en annan typ av upplevelse-möhippa utvecklats, inspirerad av USA där så kallade bachelorette parties har blivit allt större affärer, i flera bemärkelser. En möhippa innebär där inte sällan en weekendresa, full med olika aktiviteter. Ett ofta kostsamt förehavande för deltagarna. I veckans program pratar vi med Lotti Staedler Elmblad och Karin Kakan Sundberg, som tillsammans driver ett företag och en blogg som specialiserat sig på bröllop och möhippor. Vi pratar också med den franska konstnären Ingrid Berthon-Moine, som står bakom konstprojektet Marbles  en serie fotografier som föreställde testiklar, i marmor. Och så tar vi en titt på komedifilmer som handlar om möhippor. Veckans gäst är Eva Knuts, etnolog vid Göteborgs universitet.
2019-05-17
Länk till avsnitt

Tåget ? stilbildande transportmedel mellan tradition och trend

Idag ska vi göra en resa på räls och ta en titt på några stilfulla företeelser som skett i tågens spår.

Tåget, detta alltmer populära transportmedel i miljömedvetna tider, har gett upphov till en hel del under årens lopp inte bara gnöl om förseningar och dyra biljettpriser. För före bilar och flyg var tåg länge det enda och därmed ett mycket exklusivt sätt att snabbt förflytta sig på. Resandet med tåg omfamnades därför tidigt av dåtidens förmögna, som inte ville ge avkall på sin bekväma livsstil. De såg därför tidigt till att kunna resa med stil. För denna exklusiva skara skapades en sorts lyxtåg som kommit att bli mytomspunna, inte minst tack vare sin koppling till mode. Under det tidiga 1900-talet blev till exempel Coco Chanel förknippad med det så kallade Blå tåget Le train bleu ett fashionabelt tåg som gick från Paris till Rivieran. Där fanns förstås också ännu mer omsusade tåg, och tåglinjer, som Orientexpressen. Det är också  tack vare tågen vi har många grandiosa byggnader som väcker vördnad världen över för sin vackra och sinnrika arkitektur, det vill säga centralstationer. I veckans program besöker vi Stockholms centralstation, som stod klart 1871. Det här var under tågets första stora utbyggnadsfas och Stockholms centralstation var juvelstationen i kronan. Stationen skulle vara både storslagen och funktionell. Den grunden finns fortfarande kvar och om man höjer blicken hittar man både originaldetaljer, landskapsmålningar och modern konst. Vi tittar också närmare på fenomenet med tågluff och Interrailkort. 1991 såldes hela 71 000 tågluffarkort i Sverige, men sedan kom populariteten av sig, men idag är intresset på väg uppåt igen. Vi berättar också om rallarna, männen som byggde de svenska järnvägarna. Det gjordes inte bara med hårt arbete, utan även med hjälp av sång. Vi pratar om rallarvisor med folkmusikern Johanna Bölja. Veckans gäst är Per J Andersson, författare och journalist.
2019-05-10
Länk till avsnitt

Garbostilen ? modet att gå mot strömmen

Idag ska vi glänta på garderobsdörren hos en kvinna som tidigt hade modet att på flera sätt stå emot tidens trender och, framförallt, markera vikten av att ha egen stil Greta Garbo.

Greta Garbo var en person vars förhållningssätt till livet länge betraktades som lite märklig, men som mer och mer framstår som modernt och framsynt, till och med ganska sunt. Istället för att fortsätta odla bilden av sig själv som den gudomliga, en ouppnåeligt vacker kvinna som hyllades för sin stora skönhet och eleganta stil på vita duken valde hon att ge fingret till Hollywood för att istället sätta på sig fotriktiga skor och odla sin själ i lugn och ro. Trots att hon tjänade enorma pengar på visionen av henne. Greta Garbos karriärval har förbryllat en hel del sedan hon 1941 efter sammanlagt 27 filmer, fyra Oscarsnomineringar och status som en av de allra mest välbetalda kvinnliga skådisarna i Hollywood flyttade till New York och slutade att jobba professionellt, bara 36 år gammal. Hon värnade tidigt om sin rätt att få vara ifred, och själv välja vad hon ville säga och göra. Och när. Det innebar att hon ibland kunde uppfattas som ganska brysk mot dem som inte respekterade hennes gränsdragningar, och kanske var hon det också. Hon snoppade en gång av en inbjudan till en middag hon inte hade lust att gå på med orden hur ska jag veta om jag är hungrig nästa vecka? I veckans program pratar vi med författaren Moon Laramie, aktuell med boken Spirit of Garbo, där han tittar närmare på Greta Garbos andliga resa och personliga utveckling. Vi berättar också om när Greta Garbos gamla kläder såldes på auktion i Stockholm för fyra år sedan. Och så träffar vi modisten Lise Disley. Hennes stora stilförebild är Greta Garbo.
2019-05-03
Länk till avsnitt

Nora Ephron ? de romantiska komediernas stilfulla mästarinna

Nu när temperaturen stiger och vårkänslorna spritter ska vi ägna oss åt en kvinna som behärskade konsten att skriva romantiska filmkomedier bättre än de flesta Nora Ephron.

Det är i år trettio år sedan hennes kanske mest kända film När Harry mötte Sally hade premiär. Det vill säga den film där Meg Ryan och Billy Crystal har huvudrollerna som ett par med vitt skilda, men mycket välformulerade, åsikter om det mesta, inte minst när det gäller vänskap och sex och frågan om de båda kan kombineras. Och det är i mångt och mycket just replikerna, eller dialogen, som gjort att filmen fortsätter att klistra sig fast i toppen på listor över världens bästa romantiska komedier. För När Harry mötte Sally prisas inte främst för skickliga skådespelarinsatser, eller säker regi av Rob Reiner, utan för sitt lika skarpa som skojiga manus med många bottnar skrivet av just Nora Ephron. Nora Ephron kunde, förutom manusförfattare, även kalla sig för journalist, krönikör, författare, regissör och producent. Enligt samstämmiga uppgifter från många av hennes vänner var hon dessutom en hejare på att både baka och laga mat på proffsnivå. Ifråga om kläder var hon lika bestämd i sin smak och sjöng vid flertalet tillfällen svarta kläders lov. Allt matchar svart. Särskilt svart, som hon skrev och tillade kan vi inte bara sluta låtsas som att någonting kommer att bli det nya svarta. Svart var svart och bäst att bära. I veckans program pratar vi med manusförfattaren Alex Haridi. Han har sett När Harry mötte Sally minst hundra gånger  hur kommer det sig? Vi träffar också Moa Herngren, som har varit med och skapat SVT:s serie Bonusfamiljen. Och så pratar vi romantik med paret Miha och Niclas som blev tillsammans genom realityserien Gift vid första ögonkastet. Veckans gäst är CG Karlsson, filmkritiker.
2019-04-26
Länk till avsnitt

Stil Special ? om legendariska trädgårdar, gigantiska bagels och punkikoner i neonfärg

Så här till påskhelgen tänkte vi bjuda på ett innehållsrikt påskägg fullt av färgstarka reportage som vi plockat ur vårt stora arkiv.

I detta specialprogram besöker vi författaren Vita Sackville-Wests berömda trädgård på slottet Sissinghurst en trädgård som anses vara en av Englands allra finaste. Vi pratar med konstnären Hanna Lidén som bland annat blivit känd för sin utställning Everything, som var ett hedersuppdrag för staden New York och bestod av skulpturer föreställande gigantiska bagels. Vi besöker Rådmansgatan 72 i Stockholm. Trots sin nedtonade och vardagliga fasad och det undanskymda läget blev huset mytomspunnet under det glada 80-talet. Då köpte nämligen finansmannen och konsthandlaren Fredrik Roos hela fastigheten och många av husets 18 lägenheter delade han ut till sina vänner och bekanta.  Och så berättar vi om punkikonen Poly Styrene från bandet X-Ray Spex, vars liv nu finns dokumenterat i den nya biografin Dayglo the Poly Styrene Story.
2019-04-19
Länk till avsnitt

The Metropolitan Museum of Art ? världens mesta modemuseum

I veckans Stil ska vi titta närmare på ett av världens största konstmuseer för att se hur mode har putsat upp dess rykte och renommé The Metropolitan Museum of Art, i New York.

"The Met" är ett pampigt hus som ligger på Femte avenyn, vid 82:a gatan. Alldeles vid Central Park. Detta snart 150 år gamla museum har förstås en hel del mer än mode att erbjuda. Det är det största konstmuseet i USA, som kan skryta med att i sin permanenta samling ha mer än två miljoner konstverk skapade under fem tusen år, fördelade över sjutton olika avdelningar. Men under senare tid har The Met, som museet också kallas för, alltmer förknippats med just sin modeverksamhet, och det är ingen tillfällighet. Inte heller att en stor Hollywoodfilm som den underhållande thrillern Oceans 8 (från 2018) utspelar sig just där i samband med en modeutställning. Att fokusera mer på mode är en medveten strategi från museets sida, och det har visat sig vara effektivt ifråga om tillströmning av press, publik och inte minst pengar. Och det är därför heller igen tillfällighet att nyckelscenerna i filmen Oceans 8  där snyggt klädda smarta kvinnor som utför en lika smart stöld av lyxiga juveler utspelas under museets årliga modegala i maj. Det är en storslagen glamorös fest som inte för inte kallas för Party of the Year. Eller som moderedaktören André Leon Talley säger: The Superbowl of social events. I början av maj öppnar The Mets stora, årliga modeutställning. Årets tema är "camp". Vad är det egentligen? Den saken pratar vi om med Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap. Vi undersöker också hur museer förhåller sig till sina samlingars riktiga dyrgripar. Och så träffar vi en samtida konstnär som lyckas koppla samman kläder och konst på ett intressant sätt  Raul de Nieves. Veckans gäst är Susanna Strömquist, modejournalist.
2019-04-12
Länk till avsnitt

Artighet ? en onödig och bortglömd stil?

I veckans Stil ska vi ägna oss åt ett ämne som aldrig upphör att engagera, artighet. Eller snarare bristen därpå.

Har vi tappat förmågan att hålla stilen och föra oss civiliserat i samhället? Det är en fråga som med jämna mellanrum poppar upp, och inte sällan beskylls yngre generationer för att ha nollkoll på vad som gäller ifråga om att säga tack, förlåt och jag ber om ursäkt. Eller säga hej och hej då, och möta någons blick, för den delen. Artighet är ingen talang man föds med, utan det är något man måste lära sig vilket under årens lopp har fått människor att fråga sig varför då? och både ifrågasatt och omkullkastat regler som man betraktat som förlegade. Gammalt mög från en tid samhället var mer hierarkiskt konstruerat. En uppluckring som tog fart i slutet av 1960-talet då krav på jämställdhet ökade, du-reformen slog igenom och hej ersatte god dag. Idag niger och bockar vi inte längre, men däremot kindpussas och kramas vi i en utsträckning som inte ens var tänkbar, för inte så länge sedan. Och det gamla tilltalsordet ni har omfamnats av unga som tror att det låter fint och förstår inte varför äldre personer blir gallfebriga av ilska över att bli tilltalade med det för dem nedlåtande ordet ni. För även i artighetsuttryck går det mode, och trender. I veckans program pratar vi om de nya artighetskoder som sociala medier gett upphov till med Beata Jungselius, doktorand i tillämpad informationsteknologi. Vi tittar också närmare på hur artighet uttrycks genom vårt språk. Och så undersöker vi en gammal trend som fått nytt liv  att skicka tackkort. Veckans gäst är Per Nilsson, författare till boken Stilfullt.
2019-04-05
Länk till avsnitt

Jeff Bezos ? hur världens rikaste man blev förknippad med muskler, mode och skandaler och inte bara med e-handel

Han kan idag kalla sig för "världens rikaste man i modern historia", och sitt företag för "världens största" ifråga om e-handel Jeff Bezos, mannen bakom Amazon.

Trots att Jeff Bezos idag är god för drygt 130 miljarder dollar har han hållit en låg profil ifråga om både stil och privatliv, tills nu. Under senare tid har han inte bara förändrat sitt yttre genom att bygga upp muskler och skaffa sig en garderob som fick New York Times att förra året kalla honom för en nykläckt stilikon. Det började med böcker för Jeff Bezos och det företag som gjort honom till världens rikaste man. När han i början av sin karriär inom e-handel gjorde en lista över tjugo olika produkter som skulle funka att sälja över nätet så kom böcker på första plats. När han 1997 börsnoterade Amazon trodde inte alla på idén, men de som gjorde det är idag mycket rika. Och 2006 började kläder även bli intressant för Amazon. Då köpte de det amerikanska nätmodeföretaget Shopbop. 2012 sponsrade Amazon till och med den prestigefulla modegalan The Met Ball i New York. En gala som chefredaktören för med amerikanska Vogue, Anna Wintour, håller i med hårda nypor. Många i modevärlden såg sponsringen som ett försök till genväg in i branschen. 2017 fick Amazon patent på en automatiserad klädfabrik som tillverkar plagg på beställning, så kallad on-demand. Och kanske blir Amazon först med en robotdesigner. De har utvecklat en algoritm som kan göra det möjligt att i framtiden scanna befintliga bilder av kläder och därefter skapa nya, liknande, plagg. I veckans program pratar vi om trender i ledarskap med Cissi Elwin, chefredaktör på tidningen Chef. Vi pratar också om att förvandla bilden av sitt fysiska jag med hjälp av träning. Och så berättar vi om en annan, gammal, utarbetad infrastruktur för handel  sidenvägarna. Veckans gäst är Sven Carlsson, författare och journalist på Dagens Industri.
2019-03-29
Länk till avsnitt

Fontäner ? stilfulla mötesplatser vid porlande vatten

Fontäner har i alla tider varit naturliga mötesplatser. Här har människor hämtat sitt dricksvatten, träffat varandra och inte minst visat upp sig.

I veckans Stil ska titta på vackra skulpturer och lyssna till porlande vatten vi ska nämligen bjuda på fem berättelser som alla har med fontäner, och människorna bakom dem, att göra. Vi besöker bland annat Millesgården på Lidingö, hem åt skulptören Carl Milles, som står bakom flera välkända fontäner både i Sverige och utomlands. Vi tar en titt på vad som kanske skulle kunna kallas för "fontänernas fontän  Fontana di Trevi i Rom. Vi pratar också med konstnären Magnus Thierfelder, som står bakom minifontänen Fountain, som väckte stor uppståndelse när den installerades på Swedenborgsgatan i Stockholm. Och så berättar vi historien om Bethesda Fountain i Central Park i New York. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2019-03-22
Länk till avsnitt

Tvål ? en samtida stil- och statusmarkör

Just nu glider tvålen fram i full fart som en sorts stilmarkör som skvallrar om både ägarens mode- och miljömedvetenhet. Och i viss mån även strävan efter status.

Men, tvål är inte bara tvål. Den har en lång historia, och har inte alltid varit lika självklar som idag. Och, i likhet med klädmodet, har även tvålen (och inte minst dess marknadsföring) anpassats till tidens trender. Inte minst har den hårda tvålen fått en renässans. Det vill säga den tvål som, för inte så länge sedan, bespottades för att kleta fast i tvålskålen och skyddes av känsliga individer som var rädda för baciller då den kunde ha använts av någon annan. En popularitet på bekostnad av pumpflaskan av plast, som börjar betraktas som förlegad, och fel för naturen. I veckans program tittat vi en närmare på fenomenet med tvålen som statusmarkör i mäklarfirmornas lägenhetsprospekt. Vi tittar också på gamla svenska reklamfilmer för tvål (där Ingmar Bergman något oväntat dyker upp). Och så berättar vi om tvålar från staden Allepo i Syrien. Där finns en imponerande tvålhistoria som sträcker sig flera tusen år bakåt i tiden. Veckans gäst är Caroline Hainer, författare och frilansjournalist med fokus på skönhet.
2019-03-15
Länk till avsnitt

George Sand ? bästsäljande kvinna klädd i herrkläder

I veckans Stil ska vi ta en titt på en kvinna vars stil ställde till med rabalder, både när det gällde val av mode och män den franska författarinnan George Sand.

Egentligen var George Sand född som Aurore Dupin, men tog sig i vuxen ålder den manliga pseudonymen George Sand för att bli läst, och få respekt som kvinnor i allmänhet och kvinnliga författare i synnerhet saknade under 1800-talet. Och det fick hon, verkligen. Under 1880-talet var hon den mest lästa författaren i Frankrike, vid sidan av Victor Hugo, som för övrigt högaktade henne. Det gjorde även andra upphöjda manliga författare, som Flaubert, Balzac, Dostojevski, Proust, Henry James och Walt Whitman. I en tid då bara män kunde tjäna pengar som yrkesförfattare, blev hon den första kvinnan att kunna försörja både sig, och sina två barn, på att just skriva, och det redan vid 27 års ålder. Hon var enormt produktiv livet igenom, dessutom. I sina romaner tog George Sand ofta upp aktuella frågor i tiden, och rädes inte att ifrågasatte rådande normer. Hon pläderade ofta för kvinnors frihet, vilket fick dåtidens framväxande kvinnorörelse att lyfta fram henne som en förebild. Det manliga namnet George Sand lirade också väl med hennes sätt att klä sig i herrkostym och röka cigarr, något som bara karlar vid tiden ansågs kunna göra. I likhet med andra kända kvinnor i historien, som bland annat Jeanne dArc och Drottning Kristina, använde hon herrkläder för att kunna röra sig fritt på stadens gator utan att bli ifrågasatt, eller uttittad. I veckans program träffar vi pr-mannen och klädsamlaren Fredrik Robertsson, som fått internationell uppmärksamhet tack vare sin spektakulära stil. Inte sällan bär han klänning. Vi undersöker också resandets psykologi tillsammans med författaren och journalisten Per J Andersson och så tar vi en närmare titt på en samtida kvinnlig ikon som, i likhet med George Sand, föredrar att klä sig i kostym och skjorta av herrsnitt  den amerikanska skribenten Fran Lebowitz. Veckans gäst är Lena Kåreland, professor emerita, litteraturvetare och författare till boken Älska det är allt! George Sand i liv och dikt.
2019-03-08
Länk till avsnitt

Spice Girls ? en mäktig mix av musik och mode som påverkade en hel generation

Veckans Stil handlar om artisterna som fick miljoner unga kvinnor att lika plötsligt, som entusiastiskt, börja tala om girl power Spice Girls.

Många hade synpunkter på gruppens sätt att kommersialisera allt de gjorde, inklusive sitt feministiska färgade underliggande budskap om att tjejer har möjlighet att göra vad som helst. Men oavsett vad kritiker tyckte och tänkte var det en slagkraftig stil och budskap som fick stort genomslag. Det är ingen tillfällighet att framgångsrika men sinsemellan vitt skilda artister som Adele och Ariana Grande idag lyfter fram just Spice Girls som förebilder som präglat dem. För i Spice Girls kunde alla hitta sin favorit, inklusive stil. Där fanns trots allt Scary, Baby, Ginger, Posh och Sporty att välja mellan. Alla med en egen look som inte var svår eller dyr att ta efter, även om vissa föräldrar drog i bromsen när tröjorna blev för korta.  I år är det tjugofem år sedan de började bilda det band som skulle slå världen med häpnad för Spice Girls kom att bli världens största kvinnliga grupp, någonsin. I veckans program pratar vi med författaren och skribenten Lauren Bravo, aktuell med boken What Would the Spice Girls Do? How the Girl Power Generation Grew Up. Vi träffar också två av 90-talets mest tongivande musikvideoregissörer, Martin Persson och Johan Boklund. Och så tittar vi närmare på ett av Spice Girls favoritplagg magtröjan.  Gäst i studion är Jonna Bergh, chefredaktör för tidningarna Styleby och Damernas värld.
2019-03-01
Länk till avsnitt

Leonardo da Vinci ? världens förste väskdesigner?

Veckans program handlar om en man som inte bara kan beskrivas som en universalbegåvning, eller ett multisnille. Han kan också kallas för världens första väskdesigner Leonardo da Vinci.

Leonardo da Vinci ägnade hela sitt liv åt att försöka förstå hur saker och ting funkar, och varför. Men drygt 7000 sidor av nedskrivna idéer, krumelurer, kalkyleringar och skisser finns fortfarande kvar. Utkast till vad som senare skulle göra honom världsberömd. Men även hans klädstil väckte uppmärksamhet. Han klädde sig efter eget huvud, gärna i rosenfärgade rockar. Och även om modet vid tiden föreskrev att rockarna skulle vara veckiga och långa föredrog Leonardo da Vinci dem enkelt skurna, och knäkorta. Konstkritikern, och grundaren av museet Museo Ideale Leonardo da Vinci, i Florens konstaterar att Leonardo da Vinci hade sina egna, starka, idéer om just mode. Han ogillade konformism, och dissade plagg som, i hans tycke, var pyntande med onödigt mycket rysch och pysch. Leonardo da Vinci undvek även päls och skinn då han inte ville bära något som en gång varit levande, han var vegetarian en stor del av livet.  Leonardo da Vinci var kort sagt på många sätt lite före sin tid. Så att han redan i slutet av 1400-talet designade en handväska som ser ut som om den skulle vara formgiven av ett hippt modehus under 2000-talet, är förstås helt förenligt med allt annat han gjorde. I veckans program träffar vi industridesignern Axel Brechensbauer som just nu är aktuell med serieboken Saker vi skapar. Vi fördjupar oss också i tankar bakom begreppet "man-bag" tillsammans med Tigers kreativa chef Christopher Lundman som varit med och tagit fram handväskor för män. Och så träffar vi konstnären Tony Rubin Sjöman i New York. Gäst i studion är Martin Olin, forskningschef på Nationalmuseum.
2019-02-22
Länk till avsnitt

Gångstilar ? det går mode i dem också, tro?t eller ej

I veckans program ska vi promenera, flanera och springa fram för att ta en titt på en stil som under historiens gång har påverkat både vårt sätt att klä oss, och bete oss på gångstilen.

Trots att upprätt gång på två ben är en grundläggande egenskap hos människan, har sättet som vi går på förändrats, och växlar med tiden. För även gångstilar är, som så mycket annat, färgat av samtidens strömningar, sociala koder och förstås mode. Smala kjolar, höga klackar, byxor med stretch är bara några exempel på plagg som på olika sätt begränsat, och befriat, sättet att gå på. Men också promenerande har gett upphov till mode. När städerna började växa sig allt större under det sena 1800-talet blev trottoarer för fotgängare allmänt förekommande. Man behövde inte längre sicksacka sig fram på gropiga och leriga vägar för att undvika att bli påkörd av hästdroskor. De nya och plana trottoarerna fick flanerandet att bli ett folknöje. Att i stillsam takt strosa runt blev ett nytt sätt att visa upp sig, och sin stil, på. Promenadkläder, och accessoarer som promenadkäpp, lanserades. I veckans program berättar koreografen Anna Vnuk och skådespelaren Björn Kjellman om hur de arbetat med olika gångstilar på scen. Vi pratar också med två löparprofiler från New York om hur en stad kan påverka hur vi springer. Och så tar vi en närmare titt på vad slitningarna på våra skor kan berätta om vår gångstil. Veckans gäst är Susanne Österlund-Pötzsch, folklorist och doktor i filosofi vid Åbo Akademi, samt författare till boken Gångarter och gångstilar: rum, rytm och rörelse till fots.
2019-02-15
Länk till avsnitt

Hemma hos Gilbert & George ? de kostymklädda konstrebellerna

I veckans Stil reser vi till London för att träffa det kända konstnärsparet Gilbert & George. En duo som arbetat, bott och levt tillsammans i drygt femtio år.

Numera är Gilbert & George sedan länge hyllade, inte bara av publiken som tidigt fattade galoppen med deras konst, utan också av kritiker. Något som möjligtvis grämer dem en smula, eftersom de under hela sin karriär har strävat efter att vara en sorts "underdogs" eller "outsiders" i konstbranschen. Bland annat genom att på mer eller mindre provocerande sätt utforska moderna tabun, och utmana samtida moral. Inte sällan med en underfundig humor, och ofta med sig själva som objekt, klädda i oklanderliga kostymer eller spritt språngande nakna. De har kort sagt aldrig skytt att skildra sig själva, eller sina kroppars olika utsöndringar. Verk har haft titlar som "Naked shit", "In the piss" och "Sperm eaters", och har gestaltat precis vad som beskrivs. Fast de har gjort det på sitt sätt i stora färgsprakande fotocollage med bilder som de förstorat och förvrängt till en unik stil. Kontrasten mellan Gilbert & Georges konservativa kostymlook och utmanande konst har, inte helt förvånande, fascinerat en hel del under åren.  I veckans program beger vi oss till Fournier Street 12 i Londons East End där Gilbert & George har bott sedan 1968. Vi ska prata om hur en kostym bör vara beskaffad, var de köper sina vita kalsonger som så många gånger synts i deras bilder och hur det kommer sig att de aldrig har köp en slips i hela sitt liv, trots att de har runt 400 stycken. Vi ska också ta en närmare titt på deras ateljé och deras bostad.
2019-02-08
Länk till avsnitt

Bauhaus ? 100 år av banbrytande stil (men var fanns kvinnorna?)

Den banbrytande tyska rörelsen Bauhaus vars stil än idag präglar våra hus, stolar, lampor och i viss mån även mode firar i år hundraårsjubileum.

Även om Bauhaus kom att innefatta en mängd olika genrer, och ännu fler föremål, så löper onekligen en rak röd tråd av minimalism genom stilen.  Bauhaus handlar långt ifrån bara om arkitektur även om grundaren av Bauhausskolan själv var en då 36 år gammal arkitekt vid namn Walter Gropius men framför allt finns där en historia som inte fått lika mycket uppmärksamhet, nämligen den om alla de kvinnor som studerade vid skolan. Det berättar vi mer om i veckans program. Vi pratar med konst- och kulturhistorikern Elizabeth Otto, aktuell med boken Bauhaus Women - a global perspective. Vi pratar också med konstnären Linnea Sjöberg, som fått stor uppmärksamhet för sina vävda konstverk. Och så tar vi en närmare titt på olika konstmanifest genom tiderna. Veckans gäst är Tom Hedquist, formgivare och tidigare rektor för Beckmans designhögskola.
2019-02-01
Länk till avsnitt

Neonfärger ? knalliga kulörer som bidrar till dagens färgexplosion inom mode

Neonfärger har åter igen har tagit plats inom modet. Sedan förra hösten har de smugit sig in för att nu till våren 2019 detonera i en färgexplosion av ilsket grönt, fuchsiarosa, och pippigult.

Nyligen, under Louis Vuittons herrmodevisning i Paris, inför hösten 2019, strålade det färg från kläder och skor som utrustats med fluorescerande färger, som såg ut att vara självlysande i mörkret. Neonfärger lyste även, förstås, på en hel del modemedvetna män under herrmodemässan Pitti Uomo i Florens, som vi berättade om i förra veckans program.  Neonstarka färger är kort sagt en bubblande trend som även getts näring från Instagram, där inflytelserika namn nästan bländat sina följare genom att visa upp sig, klädda i intensiva neonfärger, inte minst medlemmar ur familjen Kardashian.  Minnesvärt, på sitt sätt, var Kim Kardashians sätt att i somras matcha en lysande limegrön peruk med färgen på sin lika lysande limegröna sportbil. Och för ett par veckor stack toppmodellen Bella Hadid ut, på flera sätt, genom att på en tillställning ha klätt sig i en neonfärgad gulgrön väst, inte helt olik de gula västar som bärs av de som i Frankrike protesterar mot landets president Emanuel Macron, och hans politik. I dagens program träffar vi den legendariska modeskaparen Zandra Rhodes och så berättar vi om punkikonen Poly Styrene, vars liv nu finns dokumenterat i den nya biografin Dayglo the Poly Styrene Story . Veckans gäst är Margareta Svensson, SR:s utrikeskorrespondent stationerad i Paris.
2019-01-25
Länk till avsnitt

Pitti Uomo ? herrmodemässan i Florens där påfåglar häckar

I veckans Stil beger vi oss till Florens i Italien för att besöka ett av världens mest omtalade modeevenemang herrmodemässan Pitti Uomo.

Två gånger om året i januari och juni samlas i Florens drygt tusen olika utställare av kläder och accessoarer under några dagar. Ännu fler besökare kommer i form av inköpare och journalister. Hit reser också en hel del, framför allt män i alla åldrar och från olika länder som mest är intresserade av att synas i moderiktiga utstyrslar. För under senare år har Pitti Uomo seglat fram som en arena för män som klär upp sig till tänderna i förhoppning om att bli fotograferade, och hyllade för sin stil, på olika forum för herrmode i både tidningar och på sociala medier. De pråligt klädda männen kallas för Pitti Peacocks, det vill säga Pittis påfåglar. Med tiden har de inte bara blivit fler, de har också blivit allt mer extravagant och iögonfallande klädda i färgstarka outfits. Och deras sug efter att synas på bild har lett till att Pitti Uomo har fått rykte om sig att vara en särdeles spektakulär fåfängans modemarknad, något som kanske inte är helt med sanningen överensstämmande och något som ledningen för mässan därför försöker korrigera. Vi ska ta reda på mer om den saken under vår tid i Florens.
2019-01-18
Länk till avsnitt

Kläder att älska ? fem historier om favoritplagg

I veckans Stil Special ska vi glänta på fem garderobsdörrar för att höra historier om favoritplagg, som har älskats och burits många gånger om och därför bär på en hel del historier och känslor.

I programmet kommer vi bjuda på fem berättelser som alla, på ett eller annat sätt, handlar om favoritplagg och människorna som burit dem. Vi pratar med skribenten Aleksa Brown, som berättar om de plagg hon tog med sig när hon åkte iväg på ett tyst retreat i skogen för att återhämta sig efter en stor kärlekssorg. Vi träffar författaren och poeten Elis Burrau för att prata om hans förhållande till fotbollshalsdukar. Johanna Palm klär sig alltid i polotröja varför då? Det tar vi också reda på. Dessutom pratar vi med modeskaparen Anna-Sara Dåvik som har fått ett nytt favoritplagg: capen. Och så träffar vi fotografen Kirsty Mitchell, aktuell med utställningen Wonderland på Fotografiska i Stockholm. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2019-01-11
Länk till avsnitt

Maria Pavlovna ? den svenska prinsessan som broderade Chanels klänningar

Maria Pavlovna var en kosmopolitisk kvinna vars liv kom att utspelas bland rysk aristokrati, franska modehus, amerikanska varuhus och inte minst i det svenska kungahuset.

Maria Pavlovna var rysk storfurstinna, kusin till tsaren Nikolaj den andre. 1908 gifte hon sig med prins Wilhelm, och blev därmed svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland. Till en början en väldigt populär sådan. Hon var öppen, charmig och hade lärt sig att tala svenska. Hon visade sig också ha, för tiden och Sverige, udda vanor för en ung kvinna, hon var bara 18 år hon red herrsadel, rökte och svor rätt friskt, om än inte offentligt. Som del av den ryska tsarsläkten Romanov, som styrt Ryssland under 300 år, hade Maria Pavlovna också urgamla anor vars glans det förhållandevis nya svenska kungahuset Bernadotte ville sola sig i. Det var kort sagt ett resonemangsäktenskap. Sex år senare hade hon fått nog av sin träbock till man, och hans tråkiga familj. Det blev skilsmässa  Bernadottefamiljens första. Resten av sitt liv kom Maria Pavlovna att leva som privatperson, även om hon var ganska så om sig och kring sig med att lyfta fram sina titlar när det knep. I veckans program pratar vi med journalisten och författaren Per Svensson om att leva globalt eller lokalt. Vi får också höra berättelsen om Maria Pavlovna den äldres (släkting till Maria Pavlova den yngre) dyrbara samling cigarettetuier som låg bortglömda på i Utrikesdepartementets arkiv i nittio år. Och så gör vi ett besök på Riddarhuset i Stockholm. Veckans gäst är Magnus Engberg, författare till boken Maria - Sveriges ryska prinsessa, den första biografin om Maria Pavlovna. Programmet är en repris från 21 september 2018.
2019-01-04
Länk till avsnitt

Stil Special ? om pappersplagg, mänskliga filmtroll och eleganta illustrationer

Så här i slutet av året tänkte vi fyra av ett reprisfyrverkeri med reportage om och med några färgstarka personer som har med stil att göra, på det ena eller andra viset.

I detta specialprogram kommer vi därför att möta både människor som gestaltar mänskliga filmtroll och serverar på lyxyachter, liksom Sveriges mest populära illustratör. Vi pratar med modeskaparen Bea Szenfeld, som har hart gjort sig känd för sina spektakulära och fantasifulla plagg gjorda av papper. Vi träffar också skådespelaren Eva Melander, som spelar huvudrollen i den hyllade filmen Gräns. Och så berättar vi om illustratören Gerd Miller. Gott nytt år önskar vi på Stil i P1!
2018-12-28
Länk till avsnitt

Julklappar och kartonger, påsar och paket ? att förpacka med stil (och gott samvete)

Julen står för dörren och i veckans Stil ska vi ägna oss åt kläder, parfym och skönhetsprodukter men framför allt ska vi ta en titt på de kartonger, påsar och paket de förpackas i.

För dekorativa förpackningar kan vara minst lika stimulerande för sinnet som innehållet. Det kan om inte annat en hel del barn och vuxna, för den delen som förväntansfullt vankat av och an framför lockande paket under granen, vittna om. Men så har färggranna paket blivit förknippade med fest och glädje. Är presenterna dessutom inslagna i vackert papper, och prydda med blanka rosetter och krusade band, växer förhoppningen om en fröjdefull jul än mer. Men framförallt blir mottagaren ofta mer välvilligt inställd till själva produkten i paketet, om den är tjusigt inslagen, än inte inslagen alls. Ett fint paket kan helt enkelt, i princip, förhöja vilken standardprodukt som helst en bok, en tröja eller en parfymflaska till en högt värderad personligt utvald present. Ett psykologiskt fenomen. I veckans program träffar vi Charlotte Birnbaum, ledamot av Gastronomiska Akademien. Hon har skrivit böcker om renässansens inslagna överraskningar. Vi tittar också närmare på YouTube-fenomenet "unboxing"  videos där folk filmar sig själva medan de packar upp nya produkter ur sina förpackningar. Veckans gäst är Joacim Fagerlund, försäljningschef på förpackningsföretaget Avisera.
2018-12-21
Länk till avsnitt

Ludvig II av Bayern ? en knasigt stilmedveten skapare av sagoslott

Idag ska vi bege oss till Bayern i Tyskland för att följa i de fotspår som lämnats av en man som beskrivits som en stilbildande sagokung Ludvig II av Bayern.

Ludvig II av Bayern har också kallats för spritt språngande galen. Han skulle säkerligen ha gått till historien som bara en av många mindre kända kungligheter med knasiga idéer som det kryllade under 1800-talet i Europa, som då var fyllt av olika kungadömen, kejsardömen och furstendömen. Men Ludvig II av Bayern kom att utmärka sig, redan då. Till en början för att han vid sin kröning 1864 bara var 18 år och modellsnygg. Han var nästan två meter lång, slank och vältränad efter att ha ridit mycket. Hyn var blek, håret var mörkt och lockat (av locktänger, skulle det visa sig) och hans ögon var blå. Men hans skönhet avtog. Ludvig den andre av Bayern blev ganska snart tämligen fet, och tappade tänderna gjorde han också. Liksom sitt förstånd, anser en del. Men bestående blev de tre fantasifulla slott han lät uppföra Neuschwanstein, Herrenchiemsee och Linderhof. Slott som blivit en sorts prototyper för hur sagoslott ska se ut. I veckans program besöker vi slottet Linderhof, som ligger i en dal mitt i de bayerska alperna cirka nio mil utanför München. Det var en plats som Ludvig valde med stor noggrannhet. Det var på Linderhof som Ludvig kom att tillbringa de sista åren av sitt liv och trots att detta slott är hans minsta, så rymmer det flera olika fantasivärldar. Ludvig II älskade inte bara pampiga slott. Han älskade också Richard Wagners musik. Varför är det så många som blir besatta av Wagners verk? Det tar vi också reda på i programmet. Veckans gäst är Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet.
2018-12-14
Länk till avsnitt

Gloria Vanderbilt ? ett stycke levande (stil)historia

Gloria Vanderbilt har varit modell, konstnär, författare, entreprenör och framgångsrik skapare av designerjeans. Hon är också en bit levande historia, som mött människor de flesta bara har läst om.

Gloria Vanderbilt kommer från en av USA:s mest välkända familjer. Redan som barn blev hon berömd för att vara rik, men det som gjorde henne till en superkändis var hennes designerjeans. Idag är hon 94-år och ägnar fortfarande sin tid åt mode, konst och litteratur. Familjenamnet Vanderbilt är laddat med både historia och pengar av ett slag som inte är riktigt jämförbart med något här i Sverige, men tänk en hybrid av familjerna Bernadotte och Wallenberg, kryddade med en rejäl skvätt skandaler. I veckans program träffar vi författaren Simona Ahrnstedt, författare inom genren romance. Vi pratar också med modeskaparen Fanny Karst, som specialiserat sig på att designa kläder för äldre kvinnor.
2018-11-30
Länk till avsnitt

Logomani ? varför är den tillbaka, mer och större, just nu?

De stora logotyperna och de iögonfallande monogrammen har gjort storstilad comeback. De senaste säsongerna har flera modehus hakat på trenden med budskap i stora bokstäver och starka färger.

Vi är inne i en ny period av logomani. Det menar många som minns hur modehusen märkte sina produkter under mitten av 90-talet så att ingen skulle tvivla på varifrån de kom. Modemärkenas monogram som till exempel Guccis G:n och Chanels C:n blänkte på väskor och skor, om de inte var invävda i tygerna som ett slags extra varumärkesförstärkning. Ofta erbjöds en kombination av dem båda, så ingen skulle missa avsändaren. Inte sällan pryddes plaggen med varumärkenas logotyp tydligt synlig på bröstet, eller kalsongkanten. En polospelare, en krokodil eller hela för- och efternamnet på designern ifråga. Och nu är det dags igen. De senaste säsongerna har kläder och accessoarer påmint om hur många föreställer sig Times Square i New York på kvällen en blinkande kakofoni av olika budskap i stora bokstäver, och i starka färger. En av anledningarna till det är att modehusen alltmer sneglar mot den framgång som sport-, streetwear- och skatemärken åtnjuter. Där har man inte generats av att framhäva sin logotyp, tvärtom, med framgångsrika resultat. Modehusen har noterat, och kopierat. Vi har pratat med grafiska designern Peter Saville som nyligen gjort om Calvin Kleins och Burberrys logotyper. Vi träffar också konstnären och kreatören Cilla Ramnek som berättar om hur hon arbetat med varumärkens logotyper. Och så pratar vi med Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola, om hur man som modeskapare hittar sitt eget formspråk. Veckans gäst Cia Jansson, chefredaktör på tidningen ELLE.
2018-11-23
Länk till avsnitt

Jean Harlow ? världens första, och roligaste, blonda bombnedslag

Skådespelerskan Jean Harlows platinablonda uppenbarelse fick det att slå gnistor på filmdukarna under 1930-talet.

Jean Harlow var inte den vackraste stjärnan i Hollywood hon var ingen Greta Garbo eller Marlene Dietrich vars klassiska skönhet fick både män och kvinnor att dåna. Men hon hade en unik blandning av förförande sexappeal och avväpnande charm som gjorde henne till en av de allra största och populäraste stjärnorna under det tidiga 30-talet. Och få kunde på samma självklara vis som just Jean Harlow bära upp tidens trendiga klänningar, som såg ut att ha klistrat sig fast vid kroppens kurvor. Jean Harlow personifierade glamouren vid denna tid, som den kända filmkostymören Edith Head konstaterade. I veckans program berättar vi om den bortglömda svenska filmpampen Karin Swanström. Hör också om platinablonderingens baksidor, samt den just nu populära My Little Pony-frisyrens fördelar. Veckans gäst är Johan Andreasson, serietecknare och medverkande i podden Everdahl och Karlssons Film TV.
2018-11-16
Länk till avsnitt

Marc Bolan ? den stilbildande artisten som gav glamrocken dess trendsättande glitter

Den brittiska musikern Marc Bolan hänförde tusentals fans i början av 1970-talet med sin androgyna look, långa mörka lockar, glitterprydda kinder, blänkande byxor, platåskor och boor av fjädrar runt halsen.

Med sitt band T-Rex skapade Marc Bolan låtar som Hot Love och Get It On genom att väva samman tuffa rockriff, distade gitarrer, poppiga melodier med en unik sångstil och subtilt sexiga texter så att de blev till elektrifierande hits som sprakade. Men när man idag talar om 70-talets glamrock är det emellertid ofta andra artister som lyfts fram som pionjärer i genren. Inte minst bandet Queen, som just nu uppmärksammas lite extra, tack vare filmen Bohemian Rhapsody, som just haft premiär. Naturligtvis nämns också David Bowie som en föregångare ifråga om att använda smink och kläder som en stor del av sitt artisteri.  Om Marc Bolan talas det mindre, trots att hans stil har haft stort inflytande på många, inom flera genrer. Musiker som Lenny Kravitz och skådisar som Johnny Depp har låtit sig inspireras. Och, förstås, Magnus Uggla, här i Sverige. omslaget till T-Rex-plattan The Slider, där Marc Bolan bär en stor svart hatt, är påfallande lik gitarristen Slash höga hatt-look. Utan Marc Bolan hade heller inte senare tiders glam-metalband rent generellt haft en ledstjärna ifråga om självsäker attityd, starka riff och skruvat mode. I veckans program träffar vi det svenska bandet Tears, som har kallats för Sveriges första glamrockband. Vi pratar också med rockjournalisten Lesley-Ann Jones, författare till biografin Ride a White Swan: The Lives and Deaths of Marc Bolan. Dessutom tittar vi närmare på stadsdelen Hackney i London, där Marc Bolan växte upp, tillsammans med fotografen Zed Nelson. Veckans gäst är Nisse Hellberg, musiker och låtskrivare i bandet Wilmer X.
2018-11-09
Länk till avsnitt

John Bauer ? mannen som lade grunden till dagens trendiga skogstroll

I veckans Stil ska vi bege oss ut i skog och mark för att möta en man som format den svenska synen på naturen som fylld med mörker, mossa och mystik konstnären John Bauer.

Det är i år hundra år sedan ångfartyget S/S Per Brahe förliste under en novemberstorm på Vättern, och drog med sig honom, och hans fru Esther och deras lille son Putte, till havets botten. Alla ombord omkom. John Bauer blev bara 36 år gammal. Men hans drömska sagoillustrationer har levt vidare och liksom sipprat in i mångas medvetande och färgat synen på skogen som något spännande, fylld med saker som inte alltid logiskt kan förklaras. En förtrollad plats för själ och hjärta, skulle man kanske kunna säga. Och i en allt mer kaotisk tid, där lögner upphöjs till sanning och ordet ångest dagligen förekommer i nyhetsrapporteringen, är det kanske inte så underligt att allt fler vill fly till naturen, den som ännu finns kvar. Inte minst i modebranschen vurmas det just nu för ett slags frisksporteri där man snörar på sig kängor och vandrar, långt bort från den urbana stadsmiljö man vanligtvis vistas i. I veckans program träffar vi skådespelaren Eva Melander, som spelar huvudrollen i den hyllade filmen Gräns. Den handlar om samtida troll. Vi pratar också med Edwina Ehrman, intendenten på Victoria and Albert Museum i London. Där visas just nu utställningen Fashioned From Nature, som skildrar förhållandet mellan mode och natur. Och så träffar vi konstnären Jonas Liveröd. Veckans gäst är Daniel Lindström, modejournalist.
2018-11-02
Länk till avsnitt

Kathy Acker ? författaren som byggde sin image på text, sex, mode och muskler

Den amerikanska författaren Kathy Acker förenade avantgardistisk litteratur med sex, mode, muskler och punkig glamour. Hennes stil var lika spektakulär som romanerna hon skrev.

Kathy Ackers böcker skulle man kunna beskriva som något som körts genom en dokumentförstörare, för att sedan bli hoptejpat igen i en helt ny ordning. Någon vidare handling i Kathy Ackers romaner är det svårt att tala om. Hennes texter är råa, våldsamma, sexuella, intellektuella, humoristiska och sköra, men inte alltid särskilt lätta att läsa eller lätta att sälja till en bred publik. Kanske just därför förstod Kathy Acker tidigt värdet av att skaffa sig en iögonfallande stil, som lockade till sig människors uppmärksamhet. För Kathy Acker laborerade lika mycket med sitt yttre som hon gjorde med sina texter. Hennes hår var kortklippt, hennes stora ögon sotade och hennes läppar målade röda. Hennes kropp var tatuerad och hennes muskler vältränade. I hennes öron dinglade stora smycken och en av hennes framtänder var klädd i guld. Hon bar ofta tunga skinnjackor tillsammans med plagg från sina favoritdesigners Vivienne Westwood, Commes des Garcons och Jean-Paul Gaultier. Dessutom lät hon sig gärna fotograferas sittandes gränsle över sin stora motorcykel. Kathy Acker var med andra ord en författare som såg ut som en rockstjärna och med hjälp av sin stil kom hon att nå långt utanför den lilla, intellektuella krets av konstnärer och författare i New York som hon var sprungen ur. I veckans program berättar vi mer om Kathy Acker, som skulle ha fyllt 70 i år. Hon gick bort i cancer 1997, bara 50 år gammal. I programmet pratar vi med författaren Chris Kraus, aktuell med biografin After Kathy Acker: a literary biography och författaren och kritikern Nina Lekander, som har översatt Kathy Ackers böcker till svenska. Vi träffar också graffitimålaren Carolina Falkholt och bodybuildern Frida Palmell. Och så pratar vi med konstnären Lee Mingwei, aktuell med konstverket The Mending Project som just nu visas på Bonniers konsthall i Stockholm. Veckans programledare är Erik Sjölin.
2018-10-26
Länk till avsnitt

Céline Dion ? ett levande bevis på modets läkande kraft?

Céline Dion är en kvinna vars röst och stil länge varit en vattendelare ifråga om smak. Hon har länge klätt sig i dyrbar couture på röda mattan, men ofta hamnat på sämst klädda-listorna.

Men. Trägen vinner. För två år sedan i juni 2016 under Paris couturevecka lyckades nämligen Céline Dion få samma typ av modemänniskor som tidigare dissat henne att sätta sina grönsakssmoothies i halsen genom att, för första gången någonsin, sätta på sig kläder som låg helt rätt i trend och tid, och göra det med en självironisk blinkning, dessutom. För ut från sitt hotell klev hon klädd i jeans och en extrastor luvjacka från det då kokheta märket Vêtements och under den bar hon en tröja från samma märke med tryck av Leonardo di Caprio och Kate Winslet från filmen Titanic, vars ledmotiv hon blev, milt uttryckt, världsberömd för att sjunga. Visste Céline Dion vad Vêtements var? Hade hon humor? Hade hon koll? Sedan dess har Céline Dion klätt sig i nästan smärtsamt trendiga plagg som fått den samlade modeeliten att likt talangscouterna i Tjuren Ferdinand utropa: henne ska vi ha!. Hur denna resa gick till  och bakgrunden till den  berättar vi om i veckans Stil. I programmet pratar vi med modepsykologen Dawn Karen om hur kläder kan hjälpa oss genom en kris. Vi tittar också närmre på samarbeten mellan influencers och modemärken. Och så fördjupar vi oss i så kallad "sunkadelica"  musik från artister som kanske inte håller måttet för vad som brukar kallas bra, men som har en hel del andra kvaliteter. Vi har träffat Burt von Bolton och Magnus Nilsson, som driver klubben Sunkit i Stockholm, för att prata mer om den saken. Veckans gäst är Kishti Tomita, artist, sångerska och professionell röstcoach.
2018-10-19
Länk till avsnitt

Ruth Bader Ginsburg ? en mäktig stilförebild

I veckans Stil ska vi ägna oss åt en mäktig kvinna som blivit en lite otippad stilförebild, juristen Ruth Bader Ginsburg.

Ruth Bader Ginsburg är sedan 25 år tillbaka en av de nio domare som sitter i USA:s allra högsta rättsliga instans, The Supreme Court, Högsta domstolen, som det har stormat mycket kring de senaste veckorna. Hon valdes in 1993 av den dåvarande presidenten Bill Clinton, och blev då den andra kvinnan någonsin på posten. Hennes insatser har varit betydande ifråga om att, till exempel, få till stånd den lagändring som möjliggör samkönade äktenskap i alla amerikanska delstater.  Men under senare år har hon blivit både känd och folkkär på ett sätt som andra domare aldrig någonsin tidigare varit. Hon kallas av sina fans som många är unga millenials uppskattande för The Notorious R.B.G och porträtteras ofta, likt rapparen Notorious B.I.G, med en krona på huvudet.  Nyligen fyllde Ruth Bader Ginsburg 85 år, och är därmed äldst i Högsta domstolen. Men det har inte fått henne att slå av på takten, snarare tvärtom. För även om hon till storleken påminner om en liten sparv är det är inte direkt någon spröd tant med risk för att bryta lårbenshalsen vi talar om. I veckans program träffar vi journalisten Irin Carmon, en av författarna till boken Notorious R.B.G. Vi pratar också med juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen och journalisten Anna Wetterqvist om bilden av juristen på film och i verkligheten. Och så tar vi en närmare titt på komedifilmen Legally Blonde.  Veckans gäst är Britt-Marie Mattsson, journalist och författare. Programmet är en repris från 4 maj 2018.
2018-10-12
Länk till avsnitt

John Singer Sargent ? känslig skandalporträttör med sinne för stil

John Singer Sargents sinne för stil och mode och människors inre gjorde honom hett eftertraktad som porträttör bland det förra sekelskiftets glamorösa grädda i Paris, London och New York.

John Singer Sargents känsliga målningar av människor har fått många att imponeras av hans öga och teknik. Konstnären Andy Warhol var en av dem. Åh, gud jag önskar att jag kunde måla såhär bra, som han sade och tillade att en av anledningarna till hans beundran var att John Singer Sargent fick alla att se glamorösa ut, längre och smalare. Men utan att de tappade personlighet, tvärtom. Han påpekade att vartenda porträtt har olika sinnesstämningar. Men så var John Singer Sargents en ovanligt lyhörd konstnär ifråga om att snappa upp, och subtilt skildra, människors personligheter, och han var väl medveten om kläders betydelse för att understryka desamma. Han hade med sig väskor fulla med plagg och accessoarer, och han fick ofta tillgång till garderoberna hos dem han skulle avbilda. I veckans program pratar vi med curator Theodor Ringborg och Patrik Steorn konstvetare och museichef på Thielska galleriet. Och så tar vi en närmare titt på författaren Henry James, vän till John Singer Sargent. Veckans gäst är Per Hedström, utställningschef på Nationalmuseum.
2018-10-05
Länk till avsnitt

Toffeln ? osannolikt trendig

I veckans Stil ska vi ta en titt på en skomodell som just nu trampar fram på ett segertåg över världen toffeln.

Extra populär i dagens modevärld har den modell som enklast kan beskrivas som en badtoffla blivit. Eller pool slides som modellen kallas på engelska. Eller bara slides. En öppen sko, där endast en bred rem håller fötterna på plats.  Intresset för, och inte minst försäljningen av, den här typen av toffla har ökat markant det senaste året. Inte minst tack vare att många inflytelserika modemärken har börjat göra egna, ofta svindyra och iögonfallande, varianter av den. Balenciaga, Gucci, Fenty by Puma är bara några exempel på märken som prytt tofflan med stora logotyper glittrande stenar och mjuk fuskpäls. I veckans program pratar vi med arkitekturskribenten och förläggaren Dan Hallemar om att sudda ut gränsen mellan inomhus och utomhus. Vi berättar också om tubsockans historia. Och så tar vi en närmare titt på den ryska romankaraktären och slackern Ilja Iljitj Oblomov, som kommit att bli en av kulturens berömda figurer i tofflor.  Veckans gäst är Marcus Söder, stylist och visuell kommunikatör.
2018-09-28
Länk till avsnitt

Maria Pavlovna ? den svenska prinsessan som broderade Chanels klänningar

Maria Pavlovna var en kosmopolitisk kvinna vars liv kom att utspelas bland rysk aristokrati, franska modehus, amerikanska varuhus och inte minst i det svenska kungahuset.

Maria Pavlovna var rysk storfurstinna, kusin till tsaren Nikolaj den andre. 1908 gifte hon sig med prins Wilhelm, och blev därmed svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland. Till en början en väldigt populär sådan. Hon var öppen, charmig och hade lärt sig att tala svenska. Hon visade sig också ha, för tiden och Sverige, udda vanor för en ung kvinna, hon var bara 18 år hon red herrsadel, rökte och svor rätt friskt, om än inte offentligt. Som del av den ryska tsarsläkten Romanov, som styrt Ryssland under 300 år, hade Maria Pavlovna också urgamla anor vars glans det förhållandevis nya svenska kungahuset Bernadotte ville sola sig i. Det var kort sagt ett resonemangsäktenskap. Sex år senare hade hon fått nog av sin träbock till man, och hans tråkiga familj. Det blev skilsmässa  Bernadottefamiljens första. Resten av sitt liv kom Maria Pavlovna att leva som privatperson, även om hon var ganska så om sig och kring sig med att lyfta fram sina titlar när det knep. I veckans program pratar vi med journalisten och författaren Per Svensson om att leva globalt eller lokalt. Vi får också höra berättelsen om Maria Pavlovna den äldres (släkting till Maria Pavlova den yngre) dyrbara samling cigarettetuier som låg bortglömda på i Utrikesdepartementets arkiv i nittio år. Och så gör vi ett besök på Riddarhuset i Stockholm. Veckans gäst är Magnus Engberg, författare till boken "Maria - Sveriges ryska prinsessa", den första biografin om Maria Pavlovna.
2018-09-21
Länk till avsnitt

Mr Blackwell ? modevärldens första, och mest fruktade, influencer?

Mr Blackwell var en amerikansk designer som gjorde sig ett namn, och en förmögenhet, genom att börja kritisera kläder som kända människor bar offentligt.

Elizabeth Taylor liknades ett år vid en exklusiv tandkrämstub som klämts på mitten. Barbra Streisand blev kallad för en maskulin version av Frankensteins brud och skådisen Joan Collins för en förbrukad julgran. Även en artist som Björk hamnade på listan år 2000 med anledning av filmen Dancer in the dark- Motiveringen löd hon inte bara dansar i mörkret, hon klär sig även där. Mr Blackwells lista över årets tio sämst klädda blev ett fenomen som spreds vida kring, och fick till följd att det tidigare så hovsamma sättet att skriva om kändisar, och deras kläder, började luckras upp.  Tidigare hade ett försonande skimmer lagts över det mesta de burit. Men nu blev det inte bara okej att gradera och kritisera plagg som kända människor bar, det blev också mäkta populärt. I synnerhet om det gjordes med bitsk humor, som Mr Blackwell blev känd för att ha. I veckans stil pratar vi modekritik med den brittiska moderedaktören Neve Gill och den svenska modejournalisten Daniel Björk. Vi pratar också med filosofen Jonna Bornemark om vårt sätt att dela ut "likes" i sociala medier och vad det får för konsekvenser för vår kreativitet. Vi tar också en närmare titt på den så kallade "pappastilen".
2018-09-14
Länk till avsnitt

Mahatma Gandhi ? att välja en god stil

Indiska ledaren Mahatma Gandhi förespråkade icke-våld och passivt motstånd och har blivit en symbol för fred och frihet. Men inte bara genom sina handlingar, utan även med hjälp av väl valda kläder.

Gandhi brukade bära en i Indien så kallad dhoti. Ett rektangulärt tygstycke av bomull som konstfullt lindas runt ben och underkropp, den påminner om en sorts löst sittande byxa. Många kallade den för höftskynke. Det är upprörande, och även lite äcklande, att se herr Gandhi, en uppviglande jurist, numera posera som en sorts fakir, sade till exempel Winston Churchill, i början 1930-talet. Han, likt många britter, förargades över att Ghandi organiserade och ledde en trotsig kampanj för civil olydnad och hade mage att försöka förhandla som om han vore jämställd med representanter för det brittiska kungadömet. Men det var precis det som Gandhi hade i åtanke. Han ville, i likhet med många andra indier, bli fri från det brittiska styret och skapa ett självständigt Indien. Som ett led i att få gehör för sin strävan, satsade Gandhi på symbolik med hjälp av just kläder eller brist på som hans kostymklädda motståndare ansåg. I veckans program pratar om tyget khadi, som Gandhis klädedräkt var tillverkad av, med modejournalisten Shweta Chaudhri som bor i Mumbai. Hon berättar att khadi idag har fått ett uppsving och används flitigt av landets modeskapare. Vi träffar också med litteraturvetarna Margareta Fahlgren och Birgitta Wistrand som är aktuella med den nya boken Älska eller älskas - om makt och känslor i politiska biografier. Och så pratar vi med krishanteraren Charlie Stjernberg om att be om ursäkt offentligt. Veckans Gäst är Barbro Hedvall, politisk skribent med särskilt intresse för stil och politik.
2018-09-07
Länk till avsnitt

Supreme ? världens mest hajpade märke?

Det amerikanska märket Supreme har under åren fått en stor skara trogna fans, som ägnar massor av tid på att köpa, samla, och även sälja vidare, deras produkter.

Företaget vände sig till en början främst till skateboard-entusiaster, men har på senare tid väckt allt större intresse i modebranschen i stort.  Men inte tack vare någon nyskapande kläddesign, eller skickligt skräddade plagg, utan genom en framgångsrik affärsmodell. För få behärskar likt Supreme konsten att konsekvent skapa hajp genom att regelbundet pytsa ut små kollektioner som bara görs en gång, och aldrig mer så kallade drops. I veckans program pratar vi utbud och efterfrågan med Erik Modig, ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Vi berättar också om konstnären Barbara Krugers eventuella "beef" med märket. Och så tar vi en närmare titt på den lukurativa andrahandsmarknaden för streetwearprodukter. Veckans gäst är Andres Lokko, kulturskribent.
2018-08-31
Länk till avsnitt

Aretha Franklin ? den sista artisten som vågade lita på sin egen (kläd)smak?

Den nyligen bortgångna souldrottningen Aretha Franklin var med rätta firad och hyllad för sin sångstil och sitt artisteri, men hennes garderob har det däremot pratats desto mindre om.

Aretha Franklin var, på många sätt, en unik artist även i sättet hon klädde sig på. För till skillnad från många andra artister följde Aretha Franklin sällan några modetrender, om alls. Inte sällan drev hon sina medarbetare till förtvivlan genom sin ovilja att lyssna på tips och råd om kläder att bära på scen eller skivomslag. Aretha Franklin satte med stort självförtroende på sig det hon själv tyckte var snyggt, vilket inte alltid var förenligt med vad som vid olika tider betraktats som rätt i tiden eller korrekt för en kvinna i hennes storlek, eller ålder, att bära. I veckans program pratar vi med upphovsmannen till Aretha Franklins mest berömda hatt, Luke Song. Vi pratar också feministiska kamplåtar med författaren och musikjournalisten Anna Charlotta Gunnarson. Veckans gäst är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.
2018-08-24
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.