Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Medierna

Medierna

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/medierna

Avsnitt

Expressen vände ljuset mot målsägande i fallet ASAP-Rocky, Mitt i får nya ägare, sommarserien om tvivlet på bilderna från krigets Syrien

Skarp kritik mot hur Expressen valde att granska den misshandlade 19-åringen i fallet ASAP Rocky. Eldupphör i Stockholms gratistidningskrig? Sommarserien om tvivlet på bilderna från Syrienkriget.

Expressen satte ljuset på målsägande i fallet ASAP Rocky  Så har då rättegången mot ASAP Rocky avslutats och en fullständigt makalös mediecirkus kan nu börja utvärderas. Av alla uppgifter som publicerats i den här historien har i synnerhet Expressens publiceringar om den 19 år gamla målsäganden fått många att höja på ögonbrynen. För det hör minst sagt till ovanligheterna att det är den som anser sig utsatt för brott som får hela sitt liv genomlyst på nyhetsplats. Längst gick krönikören Leif GW Persson när han i en text bland annat spekulerade i att 19-åringens framtida liv kommer att sluta på säkerhetsanstalt. Men även på redaktionell plats har Expressen granskat mannen på ett sätt som sticker ut. Den enkla frågan lyder: Varför då? Reporter: Johan Cedersjö.  Nya ägare för Mitt i, nytt kapitel i gratistidningskriget? Stockholmstidningarna Mitt i har fått nya ägare under sommaren. Det är företaget Citypress, med Stampens tidigare koncernchef Martin Alsander, och hans företag Lazarus, i spetsen som tar över. Frågan är om de nya miljonerna som affären ger kan få fart på tidningarna igen. Och om det också kan innebära vapenvila i det tidigare så infekterade gratistidningskriget i Stockholm. Nu på tisdag ska Mitt i:s personal träffa de nya ägarna. Vi åkte till redaktionen och mötte en taggad chefredaktör. Reporter: Eskil Lundgren. Medborgarjournalister sätter bilden av Syrienkriget Sista delen i vår sommarserie om krigens journalistik. Det syriska inbördeskriget har nu pågått i över åtta år och det kan sammanfattas som ett extremt farligt och svårbevakat krig för utrikeskorrespondenter att rapportera från. Medier har till stor utsträckning därför behövt förlita sig till bilder tagna av personer på plats personer som inte sällan kallar sig själva för medborgarjournalister. Samtidigt har de stridande parterna konsekvent försökt kabla ut sin bild av vad som egentligen händer. Genom propagandakanaler på sociala medier och i konventionell media. Något som har fått de mest erfarna journalister att tvivla på bildernas äkthet. Vi ska börja det här reportaget i en krigshändelse som fick en erfaren svensk utrikeskorrespondent att skriva en krönika om just tvivlet. En krönika om en händelse som drabbade en annan svensk utrikeskorrespondent personligen. Reporter: Viktor Löfgren.
2019-08-10
Länk till avsnitt

Felaktig nyhet om att EU vill förbjuda konstgräs, rena nyhetskarusellen på Liseberg, om att vara inbäddad journalist under Irakkriget

Varken Aftonbladet eller TT kollade nyheten om EU verkligen ville förbjuda konstgräs, stopp i attraktioner på Liseberg blev till rena nyhetskarusellen i GT, inbäddade journalister under kriget i Irak.

 Felaktig nyhet om förbud mot konstgräs rapporterades vidare Nyligen rapporterade flera ledande nyhetsredaktioner om att EU ville förbjuda konstgräsplaner. Det handlade om det gummi som finns på över tusen fotbollsplaner runt om Sverige. Ett förbud som skulle innebära stora kostnader för landets fotbollsföreningar. Några dagar senare gick EU-kommissionen ut och dementerade nyheten. Så vad stämde egentligen? Reporter: Jonna Westin. Hårt tryck av journalister på rättegången mot ASAP Rocky Sjuttio ackrediterade journalister från 40 mediehus, Asap Rocky-fans och andra nyfikna gjorde att trycket på Stockholms tingsrätt var större än under förra årets rättegång mot terroristen Rakhmat Akilov. Vi fick en ögonblicksbild från reportrar och fotografer under första dagens förhandlingar, när många i kaoset inte kom in utan snällt fick vänta utanför säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Reporter: Eskil Lundgren. Alla nyhetsflashar om stopp på Liseberg var det motiverat? Om man ska tro medierapporteringen har nöjesparken Liseberg i Göteborg haft en tuff sommar med stora tekniska problem. Under juli månad har medier som Aftonbladet, GT/Expressen, Sveriges Radio och TT upprepade gånger rapporterat om stopp i attraktioner och passagerare som sitter fast. Men har sommaren verkligen varit så ovanlig, eller är incidenterna egentligen odramatiska vardagshändelser för en nöjespark? Reporter: Eskil Lundgren. Sommarserien: Inbäddningar och psykologisk krigföring i Irak Inbäddade reportrar blev ett begrepp under kriget i Irak när 700 journalister fick följa med de amerikanska trupperna på fältet. En av dem var Aftonbladets reporter Peter Kadhammar. Det här reportaget börjar på paradistorget i Bagdad där krigets starkaste symbol serverades till journalister från hela världen, utan att de ens behövde lämna hotellrummet. Reporter: Love Lyssarides.
2019-08-03
Länk till avsnitt

DN kritiseras efter artikel om migränmedicin. När kommer ny lag om hot mot journalister? Svensk reporter fick nyckelroll under Vietnamkriget

Dagens Nyheter skrev om ny migränmedicin, var tog de kritiska frågorna vägen? Jönköpings-Postens utgivare hotad krav på ny lag. SVT-journalisten Erik Eriksson om rapporteringen under Vietnamkriget.

DN kritiseras för okritisk rapportering om migränmedicin Att rapportera om forskning och nya mediciner kräver ett kritiskt förhållningssätt. Inte minst eftersom läkemedelsbolagen gärna ligger på och vill framhålla allt det positiva med en ny produkt. När Dagens Nyheter publicerade en lång rad artiklar om folksjukdomen migrän pryddes tidningens förstasida första dagen av en artikel om en undersökning gjord av ett läkemedelsbolag och nästa dag om en ny banbrytande medicin framtagen av samma bolag. Men de kritiska frågorna lyste med sin frånvaro. Reporter: Jonna Westin. Nya siffror: Tre av tio journalister utsatta för hot Att hota en journalist i sin yrkesroll ger i dag samma straff som om du hotar en privatperson. Det visar en ny dom mot Jönköpings-Postens dåvarande utgivare Marie Johansson Flyckt. Regeringens handlingsplan "För det fria ordets försvar", kom för två år sen och skulle minska hoten mot journalister. Men trots åtgärderna ligger antalet hot kvar på samma nivåer. Det visar nya siffror från Göteborgs universitet. Och frågan är hur det blir med den hårdare lagstiftning som tidigare utlovats av regeringen? Reporter: Eskil Lundgren. Sommarserien: Journalisterna som avslöjade USA:s bombningar under Vietnamkriget Vietnamkriget har kallats kamerornas krig, och bilderna som publicerades satte stora avtryck i historien. Men var det journalistiken som fick opinionen mot kriget att vända, eller var det tvärtom journalisterna som följde efter när protesterna redan var ett faktum? Det handlar också om den svenska journalisten Erik Eriksson som, på plats i Nordvietnam, fick en nyckelroll både för amerikanska och svenska tv-kanaler. Reporter: Freddi Ramel.
2019-07-27
Länk till avsnitt

Kändisars aktietips ? vilket ansvar tar redaktionerna? Sänkt digitalmoms men inte fler lokala journalister, Bang tog kriget till köksborden.

Helt oproblematiskt att låta Leif GW tipsa om aktier? Sänkt digtalmoms innebär inte fler journalister på NWT och Norran. Bang om fasorna i Spanska inbördeskriget.

GW:s aktietips och ekonomiredaktionernas ansvar Vi har tidigare berättat om hur kriminalprofessorn Leif GW Persson ges medieutrymme om allt från att kommentera politiska skandaler till att göra reklam för sitt egna vin. Men han får också gång på gång, på redaktionell plats, uttala sig om börsen och tipsa om aktiebolag han själv köpt in sig i. Och han är inte ensam. Till exempel har Zlatan, Camilla Läckberg och Måns Zelmerlöw också skapat rubriker med sina aktieköp. Vilket ansvar tar redaktionerna för småsparare som följer kändisarnas råd? Reporter: Jonna Westin. Ger sänkt digitalmoms fler lokala journalister? Det har nu gått tre veckor sen den så kallade digitalmomsen sänktes. Den ger tidningsbranschen 400 miljoner kronor extra per år. Pengar, som enligt finansminister Magdalena Andersson bland annat ska möjliggöra fler lokala reportrar och journalistik på platser där medietäckningen är låg. Men kommer tidningarna att anställa? Vi skickade ut frågan till ett antal chefredaktörer och ansvariga utgivare. Och bland de lokala tidningarna var svaret tydligt. Reporter: Eskil Lundgren. Sommarserien: Bang tog fasorna till svenska köksbord Spanska inbördeskriget har kallats författarnas krig. Litterära tungviktare som Ernest Hemingway och George Orwell beskrev ett av Europas mest brutala krig. Men inbördeskriget lockade också en mängd korrespondenter från hela världen. Och en ny form av krigsreportage slog igenom. En av de första svenska journalisterna på plats var Barbro Alving. Reporter: Viktor Löfgren.
2019-07-20
Länk till avsnitt

Thomas Mattsson lämnar Expressen, artiklar och löpsedlar fick politikern i Arvika på fall, hur ärlig måste en reporter vara?

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson lämnar efter drygt tio år. Arvika Nyheter fick politiker på fall. Ett rimligt drev, eller för hårt? Poolpartyn och bomber, hur ärlig måste en reporter vara?

Mattsson om medier, granskning och varför han avgår Vi är på plats i Thomas Mattssons glasade arbetsrum på Expressen bara en timme efter att nyhetsflashen om hans avgång plingade till i mobilen. Nyss har han hållit sitt avskedstal till redaktionen, och blomsterkvasten ligger på sniskan bakom skärmen på hans arbetsbord. Han berättar om hur medielandskapet förändrats under de år han jobbat på Expressen och vilken betydelse han själv haft för utvecklingen. Reportrar: Eskil Lundgren och Therese Rosenvinge  Politiker avgick efter granskning i Arvika Nyheter Efter månader av kritisk rapportering, löpsedlar och avgångskrav valde en lokal politiker i Arvika nyligen att avgå. Han gjorde det - med hänvisning till sin egen och familjens hälsa - och samtidigt riktade han hård kritik mot medier i Värmland. Medier som han menar gått loss i ett drev, där personjakt gått före sakfrågor i rapporteringen.  Var går egentligen gränsen för när en hård - men högst rimlig - granskning övergår till ett orimligt drev? Reporter: Therese Rosenvinge Intervjuad av Kvällsposten känner sig lurad Hur ärlig en journalist måste vara om i vilket sammanhang en intervju ska publiceras? Och vilken roll spelar det om den man intervjuar är ovan med media? I juni publicerade Kvällsposten ett reportage med rubriken: Det okända Malmö: Poolparty i skuggan av bomberna.Det beskriver den delade staden med både rika, välmående och fattiga, utsatta områden. I välbärgade Bellevue intervjuas Carola Sahlén vid poolkanten på villatomten, men när hon läste reportaget fick hon en chock. Reporter: Eskil Lundgren
2019-07-13
Länk till avsnitt

Sjunkande medietemperatur i Almedalen, redaktioner kluvna inför myndighets fängelsefilmer, sträng mediecensur under världskrigen

Hur mycket vill publiken egentligen veta om politikervimlet på Gotland? Är kriminalvårdens egna filmer till tv-journalister ett hot eller en möjlighet? De ofria journalisterna under världskrigen.

Hur mycket vill publiken veta om politikervimlet i Almedalen? Årets politikervecka går mot sitt slut. Och någonting är på väg att hända med den så kallade demokratifestivalen på Gotland. Det är färre evenemang i år, färre politiker och färre besökare. Och många mediehus har tydligt piroriterat ner sin bevakning. Aftonbladet, har till och med lämnat sin plats på området för att läsarna inte är tillräckligt intresserade.  Är det rätt prioritering - och kommer fler att följa efter? Reporter: Eskil Lundgren Myndighetsfilmer i journalistik - hot eller service? Att spela in egna filmer från sin verksamhet, som tv-redaktionerna sen kan använda i sin nyhetsrapportering, är ett nytt grepp från Kriminalvården. Men hur ska man se på det här? Är det ett kreativt sätt att vara öppen och svara upp mot en ökad efterfrågan på rörlig bild? Eller är det ett försök från en myndighet att kontrollera hur det rapporteras om verksamheten? Reporter: Therese Rosenvinge Världskrigen - omöjligt uppdrag för journalister Del ett i Mediernas sommarserie. Journalister har genom historien kämpat för att avslöja sanningen om krig och konflikter. Samtidigt har de motarbetats i en katt- och råttalek  av regimer och propagandaapparater.  Den tekniska utvecklingen har dock dramatiskt förändrat möjligheterna att få ut material från en krigszon. Vi börjar vår sommarserie före radions genombrott i skyttegravarna på slagfältet i det första världskriget. Reporter: Freddi Ramel
2019-07-06
Länk till avsnitt

Mediehuset Grönt gjorde allt för att få presstöd - föll i granskning, DN Kultur i Tjernobyl-bråk, journalisten som avslöjade Sovjets bluff

Mediehuset Grönt anpassade allt för att presstöd - föll i granskning. SVT klippte bort intervju med Kajsa Norman. DN Kultur i faktabråk efter Tjernobyl-krönika. Svensken avslöjade Sovjetunionens bluff

Anpassade allt - blir av med presstödet Hur långt får ett medieföretag anpassa sin verksamhet för att få ut maximalt presstöd? Och på vilka grunder bestämmer staten vem som ska få del av över en halv miljard i skattepengar? I flera månader granskade Myndigheten för press radio och tv Mediehuset Grönts utgivning. Och i förra veckan kom beskedet att två av företagets tidningar inte lever upp till kraven för presstöd. Nu ska miljoner betalas tillbaka och ett infekterat bråk har brutit ut mellan Mediehuset Grönts VD och myndigheten. Reporter: Therese Rosenvinge SVT klippte bort bokintervju efter faktafel Journalisten Eric Fichtelius intervjuade författaren Kajsa Norman om hennes bok En alldeles Svensk historia i programmet Politik i bokhyllan i SVT Forum. Boken, som är starkt mediekritisk, ifrågasätter vad man egentligen får säga offentligt i Sverige och varför det i media så länge var tyst runt sexövergreppen på musikfestivalen i Kungsträdgården. Och stämningen i studion, som brukar vara ganska avspänd, blev plötsligt en annan. Vad var det egentligen som hände? Reporter: Eskil Lundgren DN kultur backade efter kärnkraftskritik Med serien Chernobyl lyckades streamingtjänsten HBO sätta agendan på både kultur- och nyhetssidor under försommaren. Fiktionen har inte samma krav på att leverera korrekta fakta som nyhetsmedier. Men hur är det på kultursidorna? Tjernobylkatastrofen kunde ha hänt i Ringhals påstod kulturjournalisten Maria Schottenius På DN kultur i förra veckan. Hon fick omgående kritik. Jämförelsen höll inte, de två kärnkraftverken var helt olika konstruerade. Var ligger egentligen ribban för fakta och källkritik på  kulturredaktionerna? Reporter: Tonchi Percan Svensken som chansade - och avslöjade Sovjets bluff I den hyllade tv-serien Chernobyl beskrivs hur Sovjetunionen först försökte mörka omfattningen av olyckan. Men vad serien inte berättar är att det avgörande beviset på vad som faktiskt hänt - först kom från en svensk journalist. Christer Larsson, jobbade på 80-talet på Ny teknik och var med och startade dotterbolaget Space Media Network, när han plötsligt hamnade i världspolitikens centrum.  Reporter: Teo Kristjansson
2019-06-29
Länk till avsnitt

Repris: Spionfallet Tonchi Percan, akt 111 549

Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT.

Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret. Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket. Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början. Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land. Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag. Programmet är en repris och sändes första gången den 4 maj 2019.
2019-06-22
Länk till avsnitt

Lösa tyglar i nya public service-politiken, Aftonbladets bensinbråk med finansministern, bistert i Ystad efter Sydsvenskans avslöjande

Lösa formuleringar i regeringens nya public service-politik. Aftonbladet i bensinbråk med Magdalena Andersson. Bittra miner i Ystad, efter Sydsvenskans avslöjande om tvångsomhändertagna barnen.

Fritt fram för tolkning av nya public service-politiken. I veckan presenterade kulturminister Amanda Lind (MP) regeringens politik för public service-bolagen SVT, SR och UR. Det här genom det förslag till sändningstillstånd som ska gälla från och med årsskiftet och sex år framåt. Regeringen vill att public service-bolagen ska vara vaksamma i sitt användande av sociala medier, satsa mer på lokaljournalistik och värna de kommersiella mediernas förutsättningar. Men hur det här ska gå till blir upp till programbolagen själva att bestämma. Reporter: Johan Cedersjö Tolkning blev sanning i Aftonbladets rubrik I tisdags slog Aftonbladet fast på sin förstasida att finansminister Magdalena Andersson sagt att bensinskatten ska höjas. Uppgiften var tagen ur en intervju med tidningens tyngsta politiska reporter Lena Mellin. Men vad hade hon egentligen sagt? Vi tittar närmare på turerna kring veckans mest uppmärksammade rättelse. Rapporter: Eskil Lundgren Riksnyheten som hittades - och missades Sydsvenskans avslöjande om barnen i Ystad som akut tvångsomhändertogs förra året blev en riksnyhet förra veckan. Enligt domstolar och myndigheter har de fem syskonen utsatts för vanvård och hållits isolerade från omvärlden, kunde tidningen berätta. Bakom den här uppseendeväckande och tragiska nyheten ligger ett gediget journalistiskt fotarbete. Men historien blottar också journalistikens svagheter. För barnen i Ystad hade mycket väl kunnat gå helt under den mediala radarn. Reporter: Therese Rosenvinge
2019-06-15
Länk till avsnitt

Är SVT och SR opartiska när det gäller GAL-TAN-skalan?, prisregn efter kritiserad journalistrankning och Västerbottenkommuner i radioskugga

Public service och opartiskheten när det gäller GAL-TAN-skalan. Prisregn på svag grund när Dagens Industri skröt om sin journalistik. P4 bevakar hela landet, men små kommuner i Västerbotten i skugga.

Studiosamtal: Om public service, opartiskheten och GAL-TAN Vänster-höger-skalan i politik, har idag fått ett komplement i skalan som kallas GAL-TAN. Hur väl klarar egentligen SVT och SR att vara opartiska när det gäller den här nya politiska värderingsaxeln? Näringslivets Medieinstitut har kartlagt detta genom att titta på de 50 senaste fällningarna hos Granskningsnämnden. Svag webbundersökning lyftes när journalister prisades Att undersökningar som når nyhetsflödet ska hålla en viss kvalité, det är alla redaktioner idag så gott som överens om. Dom flesta har satt upp krav på hur undersökningen är genomförd; hur många som svarat, hur urvalet ser ut och så vidare. Men vad krävs då för att redaktionerna ska kasta sina egna policys överbord? Är det kanske lite självskryt, med ett diplom och ett förstapris? Reporter: Eskil Lundgren Små kommuner i Västerbotten hörs sällan i P4:s nyheter I public service-bolagens uppdrag står tydligt att verksamheten ska spegla hela landet. Å Sveriges Radio, finns idag med redaktioner på 50 orter, och har totalt 25 lokala P4-kanaler. Men om vi vi zoomar in och tittar på kommunnivå, hur mycket hörs då egentligen hela landet i radions sändningar? Nyligen undersökte journaliststudenter vid Luleå tekniska universitet tre månaders nyhetsbevakning hos P4 Västerbotten. Och resultatet, som vi nu kan berätta om, det visar på stora skillnader i hur bevakningen fördelades. Läs mer om undersökningen här. Reportrar: Elin Hall och Ellen Lundström Hur långt sträcker sig Sveriges Radios ansvar att bevaka hela landet? Intervju med Michael Österlund, chef för innehållsproduktion inom Sveriges Radio.
2019-06-08
Länk till avsnitt

Medial visklek bakom advokats så kallade Säpo-utspel, medier PR-kampanjar inför VM, fejd om reklamavbrott i TV4 och politikerägd närradio

Visklek när Expressen skrev att Thomas Olsson anklagar Säpo för religionskrig. Medieägande politiker på Västgötaslätten. Medie-PR inför sommarens VM. Strid om var i långfilmen TV4 placerar reklamen.

Medial visklek när advokatutspel blev ministerfråga En reporter överhör ett bakgrundssamtal, tar en uppgift ur kontext och publicerar en krönika i vilken uppgiften kallas för en anklagelse mot Säpo. En annan reporter tar den påstådda anklagelsen till en minister och en tredje reporter skriver en krönika där uppgiften från det överhörda samtalet nu sägs komma ifrån en regelrätt intervju. Så skulle vi kunna sammanfatta den mediala visklek som förra veckan ledde fram till rubriker om att advokaten Thomas Olsson skulle ha anklagat Säpo och Solna Tingsrätt för att ha startat ett religionskrig. En sak är säker, hela den här historien hade kunnat undvikas om någon av alla reportrar faktiskt hade lyft luren och kollat med huvudpersonen själv om vad som faktiskt stämmer. Reporter: Johan Cedersjö. Lättköpta medier PR-maskiner i VM-uppladdning "Snart börjar VM i fotboll. VM i PR har redan börjat" Så skrev Sportbladet i veckan, i en artikel om att det aldrig tidigare funnits så mycket PR och marknadsföring runt damlandslaget som inför den här sommarens stora mästerskap. Men någonstans i uppladdning tycks den journalistiska integriteten blivit bortdribblad. För många är medierna som till synes synes glatt och obekymrat hakat på just PR-kampanjerna. Inte minst gäller det Sportbladet själva, som i veckan plockat upp PR-material från såväl Svenska Spel som Coca Cola. Reporter: Therese Rosenvinge. Strid om reklamavbrotten när TV4 fälls av Granskningsnämnden Nu till något som gjort de flesta frustrerade både en och två gånger reklamavbrott. För när du med tilltugg och glatt soffhumör dragits in i starten av en guldrulle är det för de flesta av oss totalt miserabelt när filmens spänningsmomentet bryts för reklam. Nyligen fälldes TV4 för hur de placerat sin reklam i en film. För just när reklam får läggas i en film är faktiskt reglerat i lag. Reporter: Alexander Dominici.  Politikerägd radio på Västgötaslätten Att politiker äger egna mediekanaler hör numera till ovanligheterna i Sverige. Den svenska partipressen har i stora delar köpts upp av kommersiella storbolag. På samma sätt ser det ut bland de kommersiella etermedierna. Men i den lilla orten Essunga är det annorlunda. För där äger kommunens starke man, kommunalrådet Daniel Andersson, den lokala närradiostationen, Radio Treby. Är det här, trots dess lilla skala, verkligen oproblematiskt? Reporter: Eskil Lundgren.
2019-06-01
Länk till avsnitt

Sverigedemokratisk motattack, ommöblering i svenska dagstidningsägandet får konsekvenser, ständigt prisregn över skrytsamma medier

SD:s motattack i samband med Expressens avslöjande om Peter Lundgrens tafsande. Två stora medieaffärer ritar om den svenska tidningskartan. Okända galor med superuppmärksammade priser.

SD:s krishantering efter Peter Lundgrens tafsande   Veckans stora nyhet har utan tvekan varit Expressens avslöjande om hur Sverigedemokraten Peter Lundgren tafsat på en partikollega hösten 2017. Avslöjandet har följts av avgångskrav och kritik från politiska motståndare men det har också följts av motattacker där Sverigedemokraterna kallat Expressens journalistik för "ovärdig" och "ett försök till karaktärsmord". I samband med att politiska skandaler rullas upp i medier idag, försöker alla partier att skademinimera genom krishantering. Det handlar om att ta kontrollen över vilken informationen som kommer ut i offentligheten och i ständigt ökande grad handlar det också om att så tvivel över budbäraren, alltså journalistiken. Reporter: Johan Cedersjö. S-inbjuden journalist mitt i EU-valrörelsen        I veckan har den polska journalisten Robert Kowalski dykt upp i flera svenska medier. Han fick sparken från polska public service efter att nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa kom till makten. Hans kritik mot den polska regeringen har i veckans artiklar varit hård. Kowalskis vittnesmål är såklart relevant att berätta om. Men vad de allra flesta svenska medier i veckan glömde att nämna var att Robert Kowalski var inbjuden till Sverige av Socialdemokraterna mitt i slutspurten inför EU-valet. Reporter: Alexander Dominici. Total ommöblering i svenskt tidningsägande  Kartan över den svenska dagstidningsbranschen har den här våren snabbt ritats om i grunden. Över trettio lokaltidningar har fått nya ägare, och frågan är om det någonsin tidigare har skett under en så kort tid. Många läsare är nog glada över att deras tidning har räddats och kanske återfått hoppet om framtiden. Men vad ligger egentligen bakom att de här affärerna sker just nu? Och vilka är riskerna? Reporter: Eskil Lundgren. Skrytsamma medier tar priset Våren 2019 är frågan om inte den svenska journalistikens skriva-om-egna-priser-genren nått helt nya höjder. Ni vet en tidning vinner något pris, inte sällan på någon branschgala ingen känner till, för att därefter skriva om det stort i egna tidningen. Att det kan vara skoj för en hårt slitande reporter att nån gång få applåder på en branschgala må vara hänt. Men hur många journalistpriser tål egentligen läsarna? Och vad händer med journalistiken när den blir allt för självcentrerad? Reporter: Therese Rosenvinge.
2019-05-25
Länk till avsnitt

Straffad öppenhet när SVT granskade Malin Björk, slutdebatterat hos SVT Göteborg, i norska Trondheim smids planer för västsvenska Stampen

Vänsterpartiets Malin Björk fick bära hundhuvud för höga EU-ersättningar. Slutet på lång TV-era när debattstudion i Göteborg går i graven. Så ska norska Polaris förvandla Stampen till vinstmaskin.

Öppet mål när SVT granskade Malin Björk Journalistiken är inte alltid rättvis. Till exempel hamnar de personer, institutioner och företag som är öppna och transparenta oftare i journalisternas strålkastarljus. Det är logiskt att det som enkelt går att granska, lättare hamnar i granskning. Men hur rimligt blir det där när granskningen handlar om politiker, mindre än två veckor före ett val? I veckan har SVT:s nyhet om vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björks traktamente varit i fokus. Men många har tyckt att den här rapporteringen blivit skev. Reporter: Therese Rosenvinge. Slutdebatterat hos SVT-Göteborg I veckan meddelade SVT att en TV-epok efter lång och trogen tjänst går i graven. Det handlar om direktsänd TV-debatt, producerad och inspelad hos SVT Göteborg. TV-debatterna i Göteborg stör och berör och har så de alltid gjort. Men vad är det egentligen som rör upp så mycket känslor? Och vad ska i TV-tablån nu ersätta denna oroshärd till åsiktstombola? Reporter: Johan Cedersjö.  Så vill norska Polaris förändra Stampen Norska Polaris Media köpte majoriteten av koncernen Stampen tillsammans med svenska NWT och VK. I Stampen finns svenska tidningar som Göteborgs-Posten, Hallands nyheter och Bohuslänningen. Den traditionstyngda tidningskoncernen på västkusten har länge kämpat med bristande resultat. Så vad vill egentligen de nya ägarna göra? Vad ser de i mediehuset som för bara tre år stod på randen till konkurs? Vi åkte till Trondheim för att söka svar. Reporter: Eskil Lundgren
2019-05-18
Länk till avsnitt

Äpplen och päron i rapporteringen om politikers ersättning för boende, kritik mot kritikerna och historien om banktidningen Lyckoslanten

Svag kopia på uppmärksammat avslöjande när TV4 granskade Elisabeth Svantessons ersättning för boende. Kritik mot att kritikerna möter kritik. Historien om den klassiska tidningen Lyckoslanten.

Mediebevakningen om Svantessons ersättning för boende kritiseras Riksdagsledamöters bostadsersättningar har varit i alla stora mediers blickfång. I slutet av förra månaden avgick Moderaternas Erik Bengtzboe efter att Aftonbladet kunnat avslöja att han plockat ut ersättning han inte haft rätt till. Förra veckan kom TV4 med vad som presenterades som ännu ett fall. Den här gången gällde det Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson. Men hittills har faktiskt ingen redaktion kunnat visa på ett enda formellt fel när det kommer till Svantesson. Nu kommer kritiken mot bevakningen. Reporter: Therese Rosenvinge. Kritik mot att kritikerna möter kritik Att få en dålig recension, att bli sågad efter fotknölarna på landets obarmhärtiga kultursidor är det få som gillar. Men en oskriven regel har länge varit att som kreatör är det något du får tugga i dig. Men frågan är om det här håller på att förändras? Och om så är fallet varför sker det just nu? Under den senaste månaden har ett kulturkrig rasat. På bloggar, sociala medier och etablerade kultursidor. I centrum står frågan: På vilket sätt får man kritisera en kritiker? Reporter: Johan Cedersjö. Historien om Lyckoslanten och Spara och Slösa Få tidningar har lästs av så många människor i Sverige som Lyckoslanten. De flesta har stött på den någon gång under skoltiden och förmodligen är det serien "Spara och Slösa" som minnet just sparat Bakom tidningen står Swedbank och Sparbankerna. Men trots dess kommersiella avsändare, har tidningen i nästan hundra år skickats ut till skolor runt om i landet. Den är idag en av Sveriges äldsta barntidningar och fortsätter år efter år att lära läsarna allt från att sy kläder till att argumentera för en högre veckopeng. Reporter: Teo Kristjansson.
2019-05-11
Länk till avsnitt

Spionfallet Tonchi Percan, akt 111 549

Om hur jugoslavisk säkerhetstjänst försökte styra SVT och värva vår reporter Tonchi Percan. Med nya uppgifter från 80-talet, ur tidigare hemliga dokument, spårar vi en spionhistoria inne på SVT.

Den jugoslaviska säkerhetstjänsten startade sina närmanden 1980. I Tonchi Percan, som var ung och precis hade påbörjat sin karriär som journalist på Sveriges Radio, såg de en utmärkt ambassadör för det kommunistiska styret. Men istället för att låta sig värvas i hemlighet, valde Tonchi Percan och Sveriges Radio att gå ut offentligt och berätta om värvningsförsöket.   Med hjälp av den personakt om fallet Tonchi Percan som nu blivit offentlig, kan vi berätta att det här inte blev slutet på jugoslavernas försök att styra svensk journalistik på 1980-talet. Snarare bara början.  Med de nya uppgifterna, kan vi nu berätta hela historien. Det handlar om hemliga agenter, bråk med UD, källor som förde vidare intern SVT-information och propagandakriget runt ett splittrat land. Hör också Säpo, om utländska säkerhetstjänsters intresse för svenska journalister idag.
2019-05-04
Länk till avsnitt

EU-valsbevakningen under lupp, justitieministern om vårens mediefrågor, Dawit Isaaks chefredaktör har tröttnat på tyst diplomati

En månad till val, hur bra är den svenska EU-bevakningen. Morgan Johansson om digital upphovsrätt, JK:s medieoffensiv och förbud mot ljudupptagning i rättssalar. Aaron Berhane om sin vän Dawit Isaak.

En månad till val  vi sätter EU-bevakningen under lupp Svensk EU-bevakning har generellt betraktats som ett sorgebarn och anklagats för att vara bristfällig. Vi har den här veckan tittat närmare på den saken och frågar oss om bevakningen av det omstridda upphovsrättsdirektivet stuckit ut som något bra, eller om den snarare synliggjort generella brister i den svenska EU-journalistiken. Reporter: Jonna Westin. Morgan Johansson om vårens mediefrågor Ny mediegrundlag, upphovsrätt på nätet och skärpta regler i rättssalar. Just nu är ett antal frågor som på olika sätt berör vår yttrande- och informationsfrihet och mediers förutsättningar att göra journalistik aktuella. Gemensam nämnare är att frågorna ligger på justitieminister Morgan Johansson bord. Vi har träffat honom i veckan för en intervju. Reporter: Therese Rosenvinge. Aaron Berhane kritiserar UD:s arbete med Dawit Isaak Tolv dagar efter terrorattentatet i New York den 11 september 2001, greps en svensk journalist på andra sidan jorden. Hans namn är Dawit Isaak och han sitter fortfarande, 18 år senare, fängslad utan vare sig åtal eller dom. Dawit Isaak arbetade på sent 90-tal för den eritreanska tidningen Setit. En tidning som var banbrytande i sitt oberoende och som snabbt blev landets största tidning. I veckan besökte Setits grundare och chefredaktör Aaron Berhane Sverige. Vi mötte honom för att fråga om hans kollega och vän, Dawit Isaak. Reporter: Johan Cedersjö
2019-04-27
Länk till avsnitt

REPRIS: Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn

Genomkommersialiserat nöjesevent med bulvanliknande sponsorupplägg eller högkvalitativ underhållning, självklar i public service? Vi repriserar vår granskning av SVT:s flaggskepp Melodifestivalen.

Det är påskhelg och vi repriserar denna vecka den granskning vi gjorde i februari av SVT:s flaggskeppsproduktion inom nöje, Melodifestivalen. *** Mellon är idag så mycket mer än en musiktävling sänd i public service. Produktionen är enorm och bakom den lilla skärvan som når TV-publiken i sofforna, finns ett väloljat event-maskineri som drar in miljoner i sponsorintäkter. Vad kostar det här spektaklet egentligen oss skattebetalare? Var hamnar alla intäkter som evenemanget drar in? Och hur långt får egentligen en public service-produktion kommersialiseras?
2019-04-20
Länk till avsnitt

3 x SVT: Om Uppdrag Gransknings program "Tranståget och tonårsflickorna" och "Psykrevolten" och kritik mot dokumentären om Josefin Nilsson

Han målades upp som en vilsen tonårstjej i UG:s program om transvården. Nu berättar han själv. Om det som inte berättades i SVT-dokumentären om Josefin Nilsson. Etik-diskussion om vårdgranskning.

Ilska mot SVT efter reportage om transvården Förra fredagen gick en ung transkille ut i sociala medier. Han var en av de unga som det i Uppdrag Granskning program från förra veckan pratades om, men inte med. Hannes som han heter, är 20-år och lever idag som man, men målades i Uppdrag Granskning upp som en vilsen tonårstjej. Reporter: Therese Rosenvinge. Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson I hela landet har tittare upprörts av hur Josefin Nilsson, på 90-talet, misshandlades av hennes dåvarande pojkvän. En misshandel som löper som en röd tråd genom SVT-dokumentären och som av reaktionerna att döma många tolkat som en direkt orsak till hennes död. Men är det verkligen hela sanningen eller finns det andra orsaker som kan förklara den folkkära artistens alldeles för tidiga död? Reporter: Jonna Westin. Att skildra den allra mest utsatta I ett uppmärksammat reportage i höstas kunde Uppdrag Granskning visa hur Sanne, som led av både drogberoende och psyskisk ohälsa, bollades runt mellan olika vårdinrättningar i Stockholm. I veckan följdes programmet upp med nya fall. Hur säkerställer man som journalist att en person med återkommande psykoser fullt ut förstår vad det verkligen innebär att medverka i TV? Och hur långt är det egentligen rimligt att gå för att få tillträde till den vård som ges bakom slutna dörrar? Reporter: Johan Cedersjö.
2019-04-13
Länk till avsnitt

Hot om stämning efter Expressens namnpublicering, aprilskam på SVT:s Kulturnyheterna, JK lägger ner sin offensiv mot medier ? vad händer nu?

Gellert Tamas till attack mot Karin Olsson efter Expressens uthängning. SVT:s Kulturnyheterna med aprilskammens rodnad över kinderna. Justitiekanslern lägger ner förundersökningar mot 16 tidningar.

Stämningshot mot Expressen efter namnpublicering av Gellert Tamas Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. SVT och SR. Närmast alla nationella mediehus har efter metoo klandrats i branschens olika granskningsorgan. Förra veckan var det som om alla hade lärt sig en läxa. En dramatenskådis var i blåsväder, men inget mediehus valde då att gå ut med hans namn. Men så i tisdags var det dags igen. Expressen gick plötsligt ut med namn och bild på Gellert Tamas som i en text på Facebook anklagades för trakasserier och maktmissbruk av en före detta kollega. Varför hörde inte Expressen båda sidor innan publicering och varför valde de att gå ut med namn?  Reporter: Jonna Westin. Skammes rodnad när SVT:s Kulturnyheter svalde aprilskämt I måndags publicerade den lilla tidningen Biblioteksbladet en artikel sprängfylld av märkligheter. En artikel om att den välkände journalisten Erik Fichtelius utsetts till ny riksbibliotekarie. Det var påhittade och skruvade citat från både kultur- och utbildningsministern och en syrlig släng om att SVT inte publicerar falska nyheter eller aprilskämt. Men det var just det som hände.  Reporter: Johan Cedersjö. Justitiekanslern backar från medieoffensiv vad händer nu? I slutet av förra året fattade Justitiekanslern ett historiskt och ovanligt beslut när hon inledde förundersökningar om förtal mot inte mindre än 16 tidningar. En busschaufför hade helt felaktigt pekats ut i tidningarna för att ha visat porr för skolbarn. Nu i veckan lades hela ärendet ner och ingen utgivare åtalas. Men att JK tog upp publiceringarna innebar ändå att en helt ny aspekt av grundlagen för första gången testades i skarpt läge. Det handlar om en möjlighet till ansvarsfrihet för äldre publiceringar på webben. En ny regel tänkt att gagna utgivarna, men som nu när den börjat tillämpas snarare skapat oro och förvirring kring den viktiga frågan om statens makt över medier. Reporter: Therese Rosenvinge.
2019-04-06
Länk till avsnitt

Svårt att verifiera vittnesmål från Syrienkriget, Östersunds FK gick till motattack redan innan publicering, vad är en svagt bevakad kommun?

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun?

Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhet De sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö. Hård motattack mot UG redan innan publicering Förra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin. Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp 35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.
2019-03-30
Länk till avsnitt

Ekot kritiseras för ensidighet i granskning av vårdnadstvist, TV-satsningar hos tidningar bromsar in och Schibsted öppnar åter för Google

Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar.

Ekots gav sig in i vårdnadsärende nu kritiseras granskningen En pågående vårdnadstvist i Varberg fick stort utrymme i Ekot. I Ekot är det socialtjänstens agerande och tingsrätten i Varbergs beslut som granskas. Men det är mammans berättelse inslagen hängs upp på. Den andra sidan, pappan, har Ekot sökt men utan framgång. Efter att vi i veckan hörde av oss till Ekot för att ställa flertalet frågor om den här publiceringen, kom i torsdags morse en rättelse. Men kritiken handlar också om ensidighet i rapporteringen och att Ekot inte gett en rättvisande helhetsbild av det komplicerade ärendet. Reporter: Jonna Westin Luften gick ur tidningars TV-satsningar förutom hos Expressen För några år sen var det högsta mode att tidningarna skulle förvandlas till TV-stationer. Hela program skulle produceras och gammel-TV få ny konkurrens. Det som lockade var naturligtvis de miljarder som finns i form av reklampengar. Men för den som besökt dagspressens sajter under den senaste tiden, blir det snabbt tydligt att TV-trenden har stannat av. Med ett undantag. Vad är det som hänt? Reporter: Tonchi Percan Schibsted ville stå upp mot Google backar I samband med att EU:s nya skydd för personuppgifter, GDPR, började gälla, utspelade sig en intensiv maktkamp mellan mediehusen och Google. Schibsted sade då nej till Googles system för att sälja så kallade programmatiska annonser. Detta för att de inte ville dela med sig av den information de samlar in om oss användare. Men i veckan kom besked att mediekoncernen lägger ner kampen och åter öppnar att samarbeta med nätjätten. Reporter: Johan Cedersjö
2019-03-23
Länk till avsnitt

Locket på från Aftonbladet efter Benny Fredriksson-fällning, hårt dragna slutsatser från universitet och chefredaktör på dubbla stolar

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar.

Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen  Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge. Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation  Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister? Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar Intressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.
2019-03-16
Länk till avsnitt

Kasino-kramande kvällstidningar, journalistiska svårigheter vid IS-intervjuer och felande mediers val mellan pudel och försvar

Om nya spelreklamen efter nyår. Vi granskar Expressens och Aftonbladets spelannonssajter. Svåra avvägningar när misstänka IS-terrorister intervjuas. Om felande medier som ibland, men sällan, pudlar.

Hur mycket spelreklam tål kvällstidningarna?  Efter årsskiftet har både Aftonbladet och Expressen en ny typ av spelreklam. I form av hela sajter som marknadsförs som guider till nätkasinon. Vad betyder det att ingå "strategiskt partnerskap" med ett spelbolag? Och hur förhåller sig utgivarna till den etiska dimensionen av spelreklamen? Reporter: Therese Rosenvinge Intervjuerna med misstänkta IS-terrorister från Sverige så resonerar redaktionerna Flera medier har varit på plats i Syrien och intervjuat svenskar som anslutit sig till terrorsekten IS men som nu sitter tillfångatagna i olika läger. En journalistik av stort allmänintresse, men som också kräver en rad avvägningar. Hur genomför man dom här intervjuerna utan att bli en del i en ångerfull och gråtmild propaganda? Vi har pratat med redaktionerna.  Reporter: Jonna Westin   Om felande mediers val mellan pudel och försvar I veckan kom Expressens Thomas Mattsson med en ovanlig pudel. Tidningen lade sig helt platt efter en publicering som gick överstyr. Desto vanligare, det är att mediechefer försvarar sig. Särskilt när felen ska prövas av PON och GRN. Reporter: Johan Cedersjö
2019-03-09
Länk till avsnitt

Trovärdighet på glid hos Dalarnas Tidningar, journalisters minskade makt över agendan och faktagranskning av hälsoböcker inte självklart

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker.

Bilreklam och märkeskläder vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning  På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendan Vem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken. Reporter: Erik Petersson Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta?  Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge
2019-03-02
Länk till avsnitt

Finansexperter utnyttjas i reklam på DagensPS, hur ska SVT bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafen nu då? Kriget om poddlyssnarna

Vi avslöjar hur sajten DagensPS utnyttjar kända finansexperter som reklampelare för kritiserat sparkonto. SVT fälldes för avståndstagande efter slutdebatten vad händer nu? Kriget om poddlyssnarna.

Så utnyttjades finansexperter i reklam på DagensPS Så kallat branded content, eller sponsrat redaktionellt material, är ett annonsformat där en kund kan gå in och sponsra ett helt ämne i en tidning. Det kan handla om allt från resor till pensioner och tanken är att redaktionen ska skriva självständiga nyheter i ämnet, men att hela den journalistiska satsningen betalas av en annonsör. Det är rörigt. Gränserna är luddiga och det journalistiska oberoendet kan och bör såklart ifrågasättas. Men när mediehusen samtidigt tappar intäkter från annonsörer, är det många som menar att det här är ett nödvändigt steg. De som tycker så bör dock stänga av radion nu. För i veckan har vi granskat ett fall där just branded content-annonsering gått fullständigt överstyr. Reporter: Johan Cedersjö. Fortfarande oklart hur SVT ska bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafen I veckan kom beskedet att SVT fälls för det avståndstagande de gjorde från Jimmie Åkessons uttalande efter höstens slutdebatt. Granskningsnämnden menar att avståndstagandet kunde tolkas som ett politiskt ställningstagande, och programmet fälldes för att strida mot kravet på opartiskhet. I höstas, veckan efter debatten, träffade vi SVT:s programdirektör Jan Helin. Han sa då att SVT ska sluta med sådana här avståndstaganden, och istället bemöta uttalanden som bedöms strida mot den så kallade demokratiparagrafen med frågor och motfrågor. Alltså med journalistik. Men hur har det då gått med det här? Reporter: Jonna Westin. Spotify tar stridens om poddlyssnarna Nyligen blev det klart att Spotify köper två amerikanska bolag för att på riktigt dra igång sin satsning på podcasts. Det svenska bolaget har lyckats väl med att etablera sig som en central aktör för strömmad musik, och frågan är nu om det här är nästa stora strid. När det gäller rörlig bild har ju Netflix, HBO, Viaplay, Cmore och så vidare på kort tid målat om TV-branschen. Idag handlar allt om att producera eget exklusivt material för att på så sätt både konkurrera ut de gamla TV-kanalerna och vinna kriget om publiken. Är det samma utveckling som nu börjar ta form även när det gäller radio och strömmat ljud? Reporter: Teo Kristjansson.
2019-02-23
Länk till avsnitt

Vad vill Bonnier med Mittmedia? Okritisk teknikoptimism och konsten att sälja en TV-nyhet

Bonnier köper Mittmedia hör ägarstiftelsens ordförande Åsa Malmström om försäljningen. Varför lockas journalister av teknikpionjärers vidlyftiga drömmar? Om konsten att sälja in en nyhet i TV.

Vad vill Bonnier med Mittmedia? Sent förra veckan blev det klart att det blir Bonnier och norska Amedia som köper lokaltidningskoncernen Mittmedia. Det är, på ett bräde, en enorm omstöpning av den svenska mediemarknaden. Att Mittmedia var till salu var ingen överraskning. Efter att bolaget i början av 2000-talet offensivt förvärvat tidningar runt om i landet, har kassaflödet sinat och enligt flera bedömare var det nu till och med närmast slut. Men låt oss lämna diskussionen om varför koncernen hamnat på ruinens brant därhän och istället fråga: Vad händer nu då? Hur ska Bonnier rädda Mittmedia och hur kommer Mittmedia-tidningarnas journalistik att påverkas av ägarbytet? Reporter: Johan Cedersjö. Teknikoptimism utan källkritik I veckan kom nyheten att projektet Mars One gått i konkurs. En händelse som gått mer eller mindre obemärkt förbi svenska medier. Annat var det när projektet lanserades. För då var bevakningen massiv. Ett företag skulle lösa vad som beskrevs som nästa stora steg för mänskligheten. Det skulle skicka människor till Mars för att etablera en permanent koloni. Projektet skulle finansieras genom en gigantisk dokusåpa. Men trots att det hela låter som galenskap och trots att projektet dömdes ut som helt orimligt av seriösa forskare så behandlade medierna det hela som något som faktiskt skulle inträffa. Tappar journalister källkritiken när det handlar om visionär teknologi? Och i så fall varför? Reporter: Erik Petersson. Konsten att sälja en TV-nyhet Politiska partier vill berätta om sina förslag på bästa sändningstid i TV. Lyckas de bli dagens huvudnyhet i en sändning av Rapport 19.30 eller Aktuellt 21.00 är det full jackpot. Förra helgen var det Kristdemokraterna som lyckades med en publicitets-slam dunk. Det här när de i SVT fick lansera deras föreslagna straffskärpningar för återkommande snatteri. Nyhetsinslaget bjuder tittarna på alla ingredienser. På plats i en matbutik, mitt bland varuhyllorna, finns en drabbad butiksägare, företrädare för en rasande intresseorganisation och en partiledare med en färdig lösning. Hur går sånt här egentligen till? Vem tipsar egentligen vem? Vi har gått bakom kulisserna för att förstå hur en helt vanlig TV-nyhet kommer till. Reporter: Tonchi Percan.
2019-02-16
Länk till avsnitt

Skådespel i TV4:s dokumentärserie om Stockholmspolisen, Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen, bakslag för hyperlokala nyhetssajter

Kalla fakta om TV4:s "dokumentärserie" Stockholmspolisen vi avslöjar hur fiktion ersätter fakta. SVT:s VD Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen. Bakslag för hyperlokala nyhetssajter.

Skådespelande poliser i "dokumentärserien" Stockholmspolisen På måndag är det säsongspremiär för TV4:s program Stockholmspolisen. En populär dokumentärserie som enligt tv-kanalen ger en unik inblick i polisens uppsökande verksamhet. Hack i häl följer ett TV-team polisens arbete på fältet och vi som tittare serveras en välproducerad och actionfylld historia från samhällets trasigare baksidor. Men vad är det egentligen vi ser? Är det som TV4 uppger en dokumentär skildring eller är det här snarare fiktion? Reporter: Tonchi Percan. Hanna Stjärne svarar på kritiken mot Melodifestivalen I förra veckans program granskade vi SVT:s största nöjesevent Melodifestivalen. Vi tog upp frågan om sponsring, om samarbeten med kommersiella eventbolag och ställde frågan om SVT:s öppenhet när det gäller programmets kostnader och inkomster. Vi kunde också berätta att Granskningsnämnden, som kontrollerar att SVT följer sitt sändningstillstånd, år efter år kritiserat SVT för en bristande redovisning av Melodifestivalens ekonomi. I förra veckans program fick vi inte till någon intervju med SVT:s VD, Hanna Stjärne. Men efter ett nytt försök, sågs vi istället nu i veckan. Reporter: Johan Cedersjö. Tuff tillvaro för hyperlokala nyhetssajter I januari kom beskedet att de lokala nyhetssajterna i Östergötland, Norrköping och Linköping News, lägger ner. Förra året kom också beskedet från koncernen 24 Journalistik att de stänger flera lokala redaktioner främst i Skåne och centraliserar till Kalmar. De här sajterna har kunnat profilera sig som gratisalterantiv och pigga underdogs till de större mediehusen med betalväggar. Men den senaste tidens nyheter i branschen fick vår reporter Therese Rosenvinge att börja fundera över hur de här sajterna egentligen har det 2019, ett par år efter den stora boomen av digitala uppstickare och hyperlokala mediestart-ups. Reporter: Therese Rosenvinge.
2019-02-09
Länk till avsnitt

Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn

Vi granskar Melodifestivalen. Om SVT:s hemliga avtal med privata bolag, summorna ingen vill avslöja och kommunernas kostnader. Varför vägrar SVT, år efter år, berätta om de kommersiella samarbetena?

Stort åtagande för kommuner  För kommunerna där deltävlingarna hålls brukar Melodifestivalen innebära en kostnad på drygt en miljon kronor, varav en stor del går direkt till event-arrangören Live Nation. Och det är mycket som kommunerna tar på sig att ordna och bekosta. Vi besöker den lilla, men erfarna, arrangörsstaden Leksand.  Locket på om summor och avtal Många journalister har försökt gå till botten med pengarna runt Melodifestivalen, men utan att lyckas få några summor bekräftade. Men en vanlig bild är att det är Live Nation som tjänar stort på den numera genomsponsrade tävlingen. Hör Live Nation och huvudsponsorn Coca Cola. SVT har fått upprepad kritik av GRN Granskningsnämnden har vid upprepade tillfällen krävt att SVT ska berätta mer om sina kommersiella samarbeten runt Melodifestivalen. Men så har inte skett. Vi frågar SVT varför.  Reportrar: Johan Cedersjö, Freddi Ramel, Therese Rosenvinge, Erik Petersson och Teo Kristjansson. 
2019-02-02
Länk till avsnitt

Justitiekanslern i statlig offensiv mot medier, kulturminister Amanda Lind om mediepolitiken, events växer som inkomstkälla för mediehusen

Justitiekanslern i sällsynt offensiv mot 16 tidningar som publicerade felaktig porranklagelse mot busschaufför. Nya kulturministern Amanda Lind om mediepolitiken. Event växer som inkomst för mediehus.

Justitiekanslern på sällsynt offensiv med ny lagstiftning I veckan har det blivit debatt om att Justitiekanslern inlett förundersökning om förtal mot 16 svenska tidningar. Den svenska presstraditionen bygger i stor utsträckning på självsanering, med det egna pressetiska systemet för klander och kritik av publiceringar som går över gränsen. Att Justitiekanslern nu ger sig in och inleder förundersökning mot utgivare är väldigt ovanligt. Att det dessutom kan komma att bli 16 olika förtalsmål har i veckan väckt reaktioner. Men det här är också historien om hur en liten, till synes lagteknisk detalj, i veckan fått den oanade konsekvensen att staten ingripit mot journalistik och fått artiklar avpublicerade utan att behöva gå via domstol. Reporter: Erik Petersson. Rättelse: I reportaget säger vi felaktigt att Gunilla Herlitz fälldes för förtal i Högsta domstolen 2013. Men det HD avgjorde handlade om ansvaret för äldre artiklar på sajten. HD slog fast att Herlitz var ansvarig för hela dn.se, alltså även för artiklar publicerade under tidigare ansvarige utgivare.   Vad vill Amanda Lind (MP) med mediepolitiken? Mediebranschen i kris. Så har det ofta låtit under en tid här i Medierna. Digitalisering har slagit undan benen på affärsmodeller, flyttat annonsering till amerikanska nätjättar och berövat traditionella medier monopol på att sätta nyhetsagendan. För vissa mediechefer finns det idag visserligen ljusglimtar. Nya digitala affärsmodeller som verkar bära frukt och en allt strängare politisk kritik mot de amerikanska konkurrenternas affärsmodeller. Men bilden, generellt, den är fortfarande mörk. I Sverige finns, just i detta nu, stora frågetecken kring bland annat hela lokaltidningsjätten Mittmedia. I måndags blev miljöpartisten Amanda Lind, ny kulturminister i Sverige. Som sådan ansvarar hon även för mediepolitiken. Vad har hon för visioner för framtidens medielandskap? Hur ser hon på public service, mediestödet och politikens möjligheter i en allt mer globaliserad värld?     Reporter: Johan Cedersjö. Event allt viktigare för mediehusens ekonomi Att hitta intäkter i en digital tid är som bekant mediebranschens stora framtidsfråga. Kanske ligger en del av lösningen i att ta steget utanför medieboxen? För vid sidan om prenumerationer, annonser och sponsrade artiklar har också fler och fler i branschen nu börjat satsa på olika slags events som ytterligare en födkrok. Det kan handla om temaresor eller konferenser och föreläsningar. Men hur mycket finns det egentligen att hämta här? Kan sidoverksamheterna på allvar bidra till att säkra journalistikens framtid? Reporter: Erik Windolf.
2019-01-26
Länk till avsnitt

Öppenhjärtig örebropolis känner sig lurad av SVT:s Dokument Inifrån, Sveriges Radio P4:s beredskap vid kris och Veckorevyns sista halmstrå

Öppna kort eller dold agenda hur tydliga behöver journalister vara inför en ansvarsutkrävande intervju? Hur väl fungerar P4:s ansvar i krissituationer? Veckorevy-redaktören som vill rädda tidningen.

Poliskritik mot SVT:s granskning "Skotten på Nygatan" Ibland behöver journalister ta till kontroversiella metoder för att avslöja grova oegentligheter. Oftast brukar man då prata om att använda dold kamera. Men det finns även andra kontroversiella tillvägagångssätt, inte minst när det gäller ansvarsutkrävande intervjuer. Ett sätt är att boka en intervju med helt andra frågor än vad som sen komma skall. Att helt enkelt luras, för att få makthavare att ställa upp framför kameran. Ändamålen helgar medlen, skulle en del säga. Avslöjas ett stort missförhållande, finns det fog för ett halvdolt eller heldolt tillvägagångssätt. Men det här är en gråzon med stora risker. För varje gång en intervjuad person känner sig lurad, blir arbetet svårare för framtida journalistik. I SVT:s granskning "Skotten från Nygatan" pratar polisen Jörgen Jansson öppenhjärtigt om den tragiska händelsen i Örebro. Men frågan är hur öppna Dokument Inifrån-redaktionen egentligen varit med vad programmen skulle handla om. Reporter: Johan Cedersjö. Sveriges Radios beredskap vid krissituationer Stormen Alfrida drog strax efter nyår in över Sverige. Som mest var omkring 100 000 hushåll utan ström. I ett sånt här läge kan information vara livsviktig. Vilken omfattning har ovädret? Vilka vägar är avstängda? Hur länge väntas det pågå och så vidare. Enligt myndighetsgången är det P4-kanalerna som har ansvaret och skyldigheten att informera och sköta den så kallade beredskapsradion. Men under stormen Alfrida var långt ifrån alla nöjda med hur Sveriges Radio skötte det uppdraget. Under veckan har vi tittat närmare på P4 kanalernas insatser. Reporter: Erik Petersson. Klassiska Veckorevyns sista halmstrå Det är tufft att vara tidskrift i Sverige 2019. Fokuset på tryckta utgåvor har hängt i längre än i dagspressbranschen, men nu faller intäkterna och att ställa om till en digital affär är en stor utmaning. Före jul kom beskedet att en tidskriftsepok går i graven, åtminstone delvis. Det här när Bonnier gjorde klart att de inte längre ser någon framtid för sin gamla trotjänare Veckorevyn. Det sista fysiska numret är det som finns i kiosken nu. Men tidningens digitala chefredaktör Irena Pozar vägrar att kasta in handduken. Hon tror på en digital framtid för Veckorevyn och ägnar sig nu helhjärtat åt att ge tidsskriften en sista chans. Men kommer det lyckas? Reporter: Therese Rosenvinge.
2019-01-19
Länk till avsnitt

Pressens årliga pizzatradition, löpsedlarnas dolda sjukdomar, okritisk rapportering om PR-kampanj från Netflix

Om en årlig pizzatradition på redaktionell plats varför sväljer medier PR-tricket? Dolda sjukdomar sprids i rubriker och på löpsedlar. Okritisk rapportering om PR-kampanjen bird box challenge.

Pizzafest i spalterna även 2019 Varje år, kring nyårsdagen, utspelar sig i spalterna en välkänd pizzacirkus. För då sprids i många av landets tidningar nämligen pizzabranschens svar på SCB:s stora partisympatiundersökning. Det redovisas vilka pizzor som säljer bäst och hur många som väljer att spendera första dagen på året med en pizza.  Bakom den här undersökningen står företaget Online-pizza. Och trots att deras PR-jippo synats tidigare, blev det ändå medial pizzafest i år igen. Reporter: Therese Rosenvinge.  Om dolda sjukdomar och "disease mongering" i mediers hälsorapportering För oss som ännu har för vana att dagligen läsa kvällstidningarnas löpsedlar, är det svårt att inte drabbas av insikten att vi är dödligt sjuka i någon dold sjukdom. Svullen mage, klumpkänsla i halsen, riklig mens eller rikliga svettningar är några exempel på det som tidningar under den senaste tiden basunerat ut som varningstecken för så kallade dolda sjukdomar. I veckan skrev Aftonbladet att trötthet kunde vara en dold sjukdom. Men hur orolig bör man som läsare egentligen vara inför dessa larm?  Reporter: Johan Cedersjö. Netflix startar kampanj för att sedan rasa när den sprids Har du hört talas om bird box challenge? Den senaste virala utmaningen på sociala medier som folk upprörs över. Den grundar sig i en film som streamingbolaget Netflix nyligen släppt. Förra veckan gick företaget ut och vädjade till sina följare att vara försiktiga när de tar på sig ögonbindel och gör vardagssysslor, den så kallade Bird box challenge. Ett uttalande som fick genomslag i traditionella medier världen över. Men vad händer med nyheten när det framkommer att det faktiskt är samma aktör som varnar för trenden som både startat den och som gynnas av den? Vilket ansvar har medier egentligen att syna nätföretagens PR-strategier? Reporter: Erik Petersson.
2019-01-12
Länk till avsnitt

Radio- och tv-avgiften är skrotad ? Vi berättar historien om Radiotjänsts uppkomst, liv och fall

Nu finansieras public service via skattsedeln. Vi berättar hela historien om Radiotjänst i Kiruna. Om dess uppkomst, liv och fall. Vi återvänder till skandalerna och möter starka känslor i Kiruna.

1907 skrev det Kungliga Majestät ut en första slags licens till det fåtal som vid tiden ville och kunde lyssna på radio i vårt avlånga land. Sen dess har åren gått men licensen bestått. Men vid årsskiftet 2018-2019, fick vi i Sverige ett helt nytt sätt att finansiera radio och TV, eller som vi säger i dagligt tal idag, public service. För de flesta av oss förändras inte vardagen av att vi nu betalar vår radio- och tv-avgift via skattsedeln. Men för vissa innebär reformen faktiskt radikala förändringar. I Kiruna, där förbereder sig nu ett helt bolag med över 200 anställda, att helt avveckla och lägga ner verksamheten. Reporter: Johan Cedersjö.
2019-01-05
Länk till avsnitt

Årssamtal 2018 ? Vi sammanfattar medieåret med tre gäster i studion

Hur väl skötte journalisterna sitt uppdrag under och efter valrörelsen? Faktagranskning blev faktiskt årets trend bra eller dåligt? Och så genomslag för betalväggar och nya digitala affärsmodeller.

Vi sammanfattar, analyserar och debatterar frågor och fenomen från medieåret 2018.  I studion finns Eva Landahl, valgeneral och ansvarig utgivare på SVT. Daniel Nordström, chefredaktör för VLT, Vestmanlands Läns Tidning. Mikael Odenberg, före detta försvarsminister och återkommande borgerlig politisk kommentator.  Samtalet leds av Mediernas programledare: Johan Cedersjö. 
2018-12-29
Länk till avsnitt

Pikant pyjamasplacering i Julkalendern, Mittmedia till salu, klimatboom i svensk journalistik, julmusik i P4 retar gallfeber på konkurrenter

Läglig exponering av pyjamasar i årets upplaga av SVT:s julkalender. Klimatboomen i svensk journalistik. Mittmedia säljs. Julmusik i Sveriges Radio retar gallfeber på radiokonkurrenterna.

Barnkläder lägligt exponerade i SVT:s julkalender Säljer du av en tillfällighet barnkläder i julhandeln? Då finns förmodligen inget annat sammanhang med sådan kommersiell potential som julkalendern i TV. Dess genomslag i målgruppen får kategoriseras som gigantiskt! För varje dag i december har i snitt 1,4 miljoner bänkat sig för att se när familjen Storm och de andra på Lugna gården kämpar vidare i julkampen. Ytterligare drygt 770 000 kollar julkalendern på SVT Play. Vi kan nu berätta att SVT gett ett specifikt barnklädesföretag extremt läglig exponering. Företagets färgstarka pyjamasar bärs nämligen av huvudpersonen Leo i flera avsnitt. Plaggen hör till företagets just nu aktuella vinterkollektion. När julkalendern spelades in tidigt i våras fanns de med andra ord inte att få tag på i handeln. Reporter: Therese Rosenvinge.  Uppgifter i veckan: Mittmedia på väg att säljas till Polaris  I veckan har det kommit uppgifter om en affär som totalt ritar om tidningsägandet i stora delar av Sverige. Det handlar om lokaltidningskoncernen Mittmedia som uppges köpas upp av norska Polaris tillsammans med svenska NWT och VKMedia. Enligt Resumé ska även Bonnier ha varit involverade i diskussionerna om en affär. Att Mittmedia är i behov av nytt kapital, det har stått klart länge, men vilka konsekvenser får affären om den går igenom? Johan Cedersjö ringde upp Robert Rosén, medieanalytiker, som var först med uppgiften om affären.   Klimatet i fokus för mediehusen 2018 Under hösten har en fråga som länge setts som underbevakad fått något av sitt mediala genombrott i Sverige. Med klimatbilagor, nyhetsbrev med klimatfokus och klimatreportrar har frågan tagit plats på nyhetsredaktioneras agenda. Men varför sker det här just nu? Larmen är ju inte nya? Är det så att redaktionerna slutligen funnit ett sätt att bevaka frågan som så länge ansetts falla utanför nyhetslogiken med sina stora, svårfångade perspektiv? Reporter Erik Petersson. P4:s julmusiksatsning retar gallfeber på radiokonkurrenterna Vad kan i december passa bättre än ett regelrätt julbråk i radiofamiljen? Det började muttras redan kring första advent, när Sveriges Radio, ännu ett år, dygnet runt, under hela december, valde att spela julmusik i sin specialkanal P4 Bjällerklang. Måste verkligen storebror Sveriges Radio göra det här, när småsyskonen inom den kommersiella radion idag faktiskt erbjuder samma tjänst? Reporter: Jonna Westin.
2018-12-22
Länk till avsnitt

Felaktig TT-spekulation om e-handelsjätte, dolda intressen i pensionsrapportering, undermålig ubåtsjournalistik, is-mössans egenintresse

TT-spekulationer om e-handelsjätte föll platt. Vi synar de årliga rapporterna om kommunernas och landstingens pensionsskulder. Is-mössa fick gratisreklam i SR. Undermålig ubåts-journalistik i Gävle.

Spekulationer på lösa boliner fick konsekvenser Amazons e-handel snart i Sverige? Är det kanske nu det händer? Det frågade sig, i början av veckan, TT i en rubrik. Läsarna fick veta att e-handelsjätten kallat till presskonferens och nyhetsbyrån gjorde det sannolikt att en nyhetsbomb nu var på gång. Men TT:s förutsägelser föll platt till marken. För det var inte e-handeln som klev in på den svenska marknaden. Nyheten handlade om molntjänster för företag. Det här fick konsekvenser på marknaden, så hur kunde det blir såhär? Reporter: Therese Rosenvinge. Dolda intressen bakom pensionsrapportering Förra veckan kom en rapport från Skandia om landstingens pensionsskulder. Den fick stort genomslag och följdes av stora rubriker om de konkursmässiga regionerna. Medier rapporterade om vad skulderna är värda i löner för sjuksköterskor och Skandia hade brutit ner siffror på regionnivå. Ett klassiskt sätt att få lokalredaktioner att nappa på bytet. Men knappt någon artikel nämner att Skandia har ett väldigt tydligt och konkret affärsintresse av att just den här bilden av landstingens ekonomi sprids. Och stämmer det verkligen att landstingen står på konkursens brant? Reporter: Erik Petersson. Vagt ubåtslarm i Gävle hamn Ubåtsjournalistik tenderar att bli väldigt spekulativ. Dess klassiska byggstenar är oftast suddiga bilder från allmänheten och förtegna svar från Försvarsmakten. Nyligen gick SVT Gävleborg ut och berättade om citat onaturliga rörelser i vattnet vid Gävle hamn.  Vi läste och kan konstatera att det närmar sig rekord i ubåtslarm på svag grund. Reporter: Jonna Westin. Ismössa med egenintresse i Sveriges Radio Inom ishockey så har hjärnskakningar på senare år blivit ett allt vanligare problem. Men radion kunde för ett tag sedan berätta om att en ny så kallad kylhjälm eller is-mössa kan revolutionera sporten. En drabbad hockeyspelare fick utrymme i både Radiosporten och Studio Ett. Men vad som från Studio Ett:s sida aldrig berättades, var att spelaren själv har ett stort egenintresse i att is-mössan får uppmärksamhet. Reporter Erik Windolf.
2018-12-15
Länk till avsnitt

Röjd källa sätter ljus på tipshantering, servil SVT-sändning från Nobelbankett, personliga nyheter hos Mittmedia och text-TV som står sig

Reporter polisanmäld efter att ha röjt källskyddet. Tips-funktioner och rutiner ses över. Okritiskt och servilt när SVT sänder Nobelbankett. Personaliserade nyhetsflöden. Text-TV på fast grund.

Reporter röjde källa säkerhetsrutiner under lupp  Det är en grundlagsskyddad rättighet att anonymt kunna lämna uppgifter till en journalist för publicering. Tack vare källskyddet ges visselblåsare makt, och missförhållanden kan avslöjas. Nyligen kom det fram att en mångårig reporter på Norrköpings Tidningar röjt en källas identitet. Något som lett till att reportern nu blivit polisanmäld och avstängd från sitt jobb. Vilka rutiner har egentligen redaktionerna för att skydda sina källor och tipsare i en digital tid? Reportrar: Erik Petersson och Jonna Westin.  Hovsam och servil Nobelbankett i SVT Nästa vecka går Nobelbanketten av stapeln och varje år bänkar sig omkring 1,2 miljoner svenskar för att följa festligheterna i SVT. Det är en fem timmar lång marathon-sändning där maten, klänningarna, kungligheterna och såklart forskningen ska skärskådas. Men SVT:s bevakning får i veckan kritik från forskarhåll. Hur kommer det sig att man under alla dessa sändningstimmar inte lyckas få ur sig en enda kritiskt fråga? Reporter: Erik Petersson. Personaliserade nyhetsflöden hos Mittmedia Att annonsering bygger på data och riktas individuellt har blivit en självklarhet i vår digitala tillvaro. Likaså att vi utifrån vår digitala historik blir rekommenderade vissa klipp på Youtube, serier på Netflix eller får nya spellistor på Spotify. Men frågan är om personligt anpassat innehåll också är framtiden när det kommer till vår nyhetskonsumtion hos traditionella medier?  Det senaste året har personalisering av journalistik blivit ett hett samtalsämne i branschen och vissa mediehus har också börjat. Reporter: Therese Rosenvinge. Text-TV Den digitala medievärldens anakronism Gustav Vasa, surströmming, klämdagar och Text-TV. Det finns vissa saker som verkar vara svenska för evig tid. Med väder, sport och nyheter färgglatt presenterade i oformaterad text är Sveriges idag mest udda mediekanal utan tvekan Text-TV. Tekniken slog igenom med buller och bång på 80-talet, och idag har faktiskt Sverige världens äldsta ännu aktiva Text-TV. Men hur många kollar egentligen, och hur länge får formatet finnas kvar?  Reporter: Erik Windolf.
2018-12-08
Länk till avsnitt

Flödande gratisreklam för GW:s kändisvin, uppföljande granskning av Kalla faktas uppföljning och framtidens spelreklam

Vinbråk blir vinreklam, kritik mot Expressens rapportering om GW:s kändisvin. Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice. Och om spelreklam i medier, 2019 kommer ny lag.

 Kändisbråk om kändisvin blir redaktionell reklam i Expressen Kändisar med rallarsvingar mot andra kändisar. Få historier bär lika oemotståndligt lockande kraft för en kvällstidning på jakt efter berättande som berör. Men när en av kändisarna bråkar för att samtidigt lansera en produkt, vad händer då med den lättsamma genrens journalistiska kvaliteter? Och hur kommer det sig att Expressen publicerar gratisreklam på redaktionell plats?  Reporter: Jonna Westin och Erik Petersson.  Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice Tidigare i höstas fick TV4:s Kalla Fakta massiv kritik för sitt program om Lilla Erstagårdens barnhospice utanför Stockholm. Ersta sjukhus anklagades för att vara en dödsklinik, bedriva aktiv dödshjälp och använda en farlig vårdmetod som leder till att barn far illa. När vi här i Medierna ställde kritiska frågor till TV4 om deras källor och belägg, hänvisade reportrarna till att de hade mer på fötter, att publiceringen inte var avslutad, utan pågående och att fler experter skulle komma. Förra veckan kom uppföljningen.  Reporter: Therese Rosenvinge.  Hur påverkar nya spellagen mediernas spelreklam? Har du sett och hört mycket spelreklam på sistone? Det är i så fall ingen slump. För vid årsskiftet bryts monopolet och en ny lagstiftning kommer på plats. Fler spelföretag kommer då att få bedriva verksamhet i Sverige och för dem gäller det just nu att positionera sig på marknaden. Men kommer den nya lagen leda till mer eller mindre spelreklam i svenska medier? Reporter: Erik Windolf.
2018-12-01
Länk till avsnitt

Så luras Google rensa obekväm journalistik, villkorad Michelle Obama-intervju i DN och papperstidningens framflyttade död

Metoderna som lurade Google att ta bort journalistik om Allra från sökträffar. Flera villkor när DN träffade Michelle Obama. Papperstidningen lever och e-tidningen ökar. Vi besöker Hall Media.

Rykteskonsulter lurar Google ta bort obekväm journalistik  Inget företag har idag så mycket makt över vilken information vi medborgare får tillgång till som Google. Med hjälp av sin sökmotor, lyfter ju företaget fram en del information och väljer i samma sekund bort någon annan. Men hur svårt är det egentligen att manipulera Google? Att få vissa komprometterande sökträffar att helt försvinna? Reportaget handlar om det skandalomsusade fondbolaget Allra och nya fiffiga metoder att manipulera biblioteket Google. Reporter: Erik Peterson.  Villkorad Michelle Obama-intervju i DN Förra veckan släppte Michelle Obama sina memoarer. Ett boksläpp som omgärdades av ett enormt och väloljat PR-maskineri. Endast några få utvalda kvinnor var i samband med boksläppet inbjudna för att få intervjua den före detta presidentfrun. Men den inbjudan den kom med strikta krav och restriktioner. Hur bör man egentligen som journalist förhålla sig till det här? Går det ens att här göra relevant journalistik utan att bli skådespelare i PR-branschens färdigskrivna teaterpjäs.   Papperstidningens framflyttade död  Papperstidningens död har det pratats mycket om. Men frågan är när det egentligen blir dags att skriva runan. För det är faktiskt så att den svenska dagspressen fortfarande har en väldigt stor andel av sin affär i just papperstidningen. Och många läsare håller hårt om sin gamla morgonvana. Är den traditionella formen för en dagstidning mer långlivad än vi trodde för ett par år sedan? Och vad betyder det i så fall för mediehusen och tidningsläsarna? Reporter: Therese Rosenvinge
2018-11-24
Länk till avsnitt

Stormigt på Dagens Industri efter chefredaktörens bolagsengagemang, svag vind i de rödrosa medieseglen och VR-hajpen som mojnade

Intern kritik mot Dagens Industris chefredaktör. Var engagerad i bolag DI granskade. Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård. Vänstertidningar på fallrepet. Avtagande VR-hajp hos medier.

DI:s chefredaktör var engagerad i bolag tidningen granskade Affärstidningen DI pratar gärna om sin policy för transparens om de anställdas aktieinnehav. Men hur öppna inför läsarna och inför varandra på redaktionen är egentligen tidningen om andra typer av bolagsengagemang? Tidigare i år granskade tech-redaktionen på Dagens Industri en sårig ägarstrid kring svenska bolaget Zound Industries. Det blev en granskning, som utöver publiceringarna, också kom att utmynna i en intern förtroendekris för tidningens nya chefredaktör Peter Fellman.        Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård Mode- och skönhetstidningen Damernas Värld grundades på 1940-talet och beskrivs som ledande inom sitt fält. Men hur står det till med det journalistiska oberoendet? Och vilka principer för att värna den redaktionella integriteten gäller på redaktionen? På Instagram gör chefredaktören Martina Bonnier betald reklam för hudvårdsprodukter.  Rödrosa tidningar på fallrepet Flamman, Feministiskt perspektiv, Bang och ETC. Bland den del av pressen som står till vänster har man dom senaste veckorna kunnat se ett mönster. Upprop på upprop. Kriskampanjer och vädjan om pengar för att klara utgivningen. Det är som om stora delar av den rödrosa pressen förklarat sig själva i kris. Har det blivit svårare att bedriva presstöds-uppburen journalistik, eller handlar det här om att ingen vill betala för idéer och åsikter som står till vänster? Avtagande VR-hajp hos medier VR-glasägonen lanserades som nästa stora grej och många mediehus var snabba med att haka på trenden. Men vad hände egentligen med Virtual Reality-journalistiken? Två år efter hajpen tar vi tempen på satsningarna.
2018-11-17
Länk till avsnitt

Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning, ubåtsjournalistiken kommer aldrig till botten, talande högtalare tilltalar medier

Youtubern Matgeek höjde Arlandas mat till skyarna efter kritisk recension i Svenska Dagbladet. Ubåtsjournalistikens dilemma, att aldrig komma till botten. Talande högtalare tilltalar medievärlden.

Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning  Torra mackor, blaskigt kaffe och hisnande priser. Det var en rejäl sågning av matutbudet på Arlanda flygplats som Svenska dagbladets läsare fick serverad tidigare i höstas. Men föga förvånande vill Swedavia, som äger och driver Arlanda, inte ställa upp på bilden av totalt matmörker. Häromveckan dök plötsligt två hyllningsfilmer upp hos den extremt populära youtubern Matgeek. Det första klippet som Matgeek, eller Johan Hedberg som han heter, publicerade har idag över 90 000 visningar. Därefter har han gjort ytterligare ett klipp som höjer flygplatsmaten till skyarna. Både är gjorda i samarbete med det vill säga betalda av Swedavia. Hur trovärdigt blir egentligen det här? Reporter: Therese Rosenvinge. Ubåtsjournalistikens återkommande dramaturgi    Under den senaste tiden har ännu en gång misstänkta ubåtar varit i nyhetsjournalistikens fokus. Det började med att Dagens Nyheter för två veckor sedan publicerade ett stort uppslag om observationer som gjorts utanför Lidingö i Stockholm. Därefter har andra medier hakat på och i en välkänd och återkommande ubåtsdramaturgi har sedan politiker rasat, experter spekulerat, försvarsmakten nekat och läsarna... Ja, de har nog mest hamnat i en förvirrad ovisshet. Inte heller blir det enklare av att de som faktiskt bör veta mest, Försvarsmakten, inte vill avslöja någonting som kan skada Sveriges försvarsförmåga. Vi åkte i veckan till både Försvarets högkvarter och Dagens Nyheter för att höra hur de ser på det senaste ubåtsfallet. Föga förvånande har de helt olika syn på problemen. Reporter: Johan Cedersjö.  Talande högtalare tilltalar medievärlden I slutet av förra månaden lanserade Google den första smarta högtalaren som talar svenska. En högtalare som du kan styra med rösten och analytiker, bedömare och tyckare menar att det här mycket väl kan vara nästa stora teknik att slå igenom på bred front. Inom mediebranschen har det börjat surras. Hela hösten har det pratats om ljud som det nya och det är ingen tillfällighet att utbudet av dagliga nyhetspoddar nu exploderat på bara ett par månader. Vi har försökt ta reda på hur framtiden kommer att låta. Reporter: Erik Petersson.
2018-11-10
Länk till avsnitt

Vi minns Åke Ortmark i en specialrepris med tre reportage från vår sommarserie om journalistik som påverkat val

Åke Ortmark gick nyligen bort, 89 år gammal. På 60-talet var han med och tog skjutjärnsjournalistiken till Sverige. Hör reportage om detta och om TV-debatten 1976 och dataintrångsskandalen 2006.

Det är allhelgonahelg och vi passar på att återutsända tre reportage från våra sommarserier om journalistik som förändrat val. När skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige Vi ska börja långt bak i tiden, år 1966. Med ett reportage som fått förnyad aktualitet. Före 60-talet hade den politiska journalistiken präglats av hovsamhet. Men i och med att den så kallade skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige blev tonen en helt annan. Som frontfigur stod journalisten Åke Ortmark. Tillsammans med Lars Orup och Gustaf Olivecrona bildade han den fruktade utfrågartrion De tre O:na. Åke Ortmark, han avled i oktober i år, men hans förändring av svensk politisk journalistik kommer att leva kvar länge. Vi träffade honom i samband med det här reportaget som sändes första gången sommaren 2014. Reporter: Arvid Hallberg När TV-debatten intog Scandinavium När vi idag tänker på en valrörelses TV-debatter är det välproducerade, välregisserade och kvicka tillställningar vi ser framför oss. Kameror i alla vinklar, glansiga kulisser och blankt golv. Annat var det minst sagt 1976, när valets stora TV-debatt tog plats inför en kokande publik på Scandinavium i Göteborg. På scenen stod Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Publiken verkade tycka att Palme gick vinnande ur bataljen, men TV-publiken upplevde någonting annat. Hör om när TV förändrade politiken i ett reportage som sändes för första gången nu i somras. Reporter: Tove Palén.  Dataintrångsskandalen två veckor innan valet 2006 En händelse som fick stort medialt utrymme i valrörelsen 2006 var den så kallade dataintrångsskandalen. Den handlade om hur företrädare för dåvarande Folkpartiet och Expressen-journalisten Niklas Svensson haft tillgång till Socialdemokraternas interna nät, SAP-net. Hör ett reportage om mardrömmen att få en stor skandal på löpen bara två veckor innan en valdag.   Reporter: Tove Palén.
2018-11-03
Länk till avsnitt

Kritik mot spelbolagens odds i politikbevakning, larmsamtal publiceras utan medgivande och hårdvinklat i P4 om naturens läkande kraft

Spelodds används i politisk bevakning, men insynen är mycket liten. Larmsamtalet från Drottninggatan - ingen redaktion kontaktade kvinnan. Natur bättre än medicin påstod P4, men på vilken grund?

Spelbolagen ger politiska odds - får stort utrymme i medier Annie Lööf (C) är en allt hetare kandidat till att bli statsminister i alla fall enligt oddsen hos ett spelbolag. Det var en nyhet som flimrade förbi förra veckan. Det är långt ifrån den enda nyhetsartikeln den här valhösten som grundar sig på odds och där spelbolagen getts stort utrymme på redaktionell plats. Men hur spelbolagen sätter dom här oddsen, det är långt ifrån tydligt och transparent. Och frågan är hur rimligt det egentligen är att medier gång efter gång använder politiska spelodds som underlag i politisk bevakning? Reporter: Therese Rosenvinge Larmsamtalet från Drottninggatan ingen redaktion kontaktade den inringande kvinnan före publicering Vi träffar kvinnan som blev vittne till terrordådet på Drottninggatan och ringde 112. Vilka etiska överväganden gjorde redaktionerna före publicering? Vi har pratat med nio mediehus om hur de ser på offentligt material från rättegångar. Vilka etiska och publicistiska överväganden gör mediehusen när dom använder ljud? Och, inte minst, meddelas den som faktiskt hörs? Reporter: Evalisa Wallin Hårdvinklat P4-påstående om naturens läkande kraft För två veckor sen rapporterade P4 Kristianstad att forskare nu kommit fram till att, citat naturen läker utbrändhet bättre än mediciner. En slående rubrik, i ett viktigt ämne, som såklart snabbt spreds vidare i andra medier. Men i efterhand tycker de vars forskning refereras att P4 drog på för hårt.  Reporter: Erik Windolf Laholms Tidningen i graven efter 87 år Laholms Tidning startades 1931, men i veckan försattes den i konkurs och kom ut med sitt sista nummer i torsdags. Chock och sorg  blev reaktionen på redaktionen. Och Laholmsborna blir nu utan den tidningskonkurrens som fram tills nu funnits på orten.
2018-10-27
Länk till avsnitt

Ett år efter #metoo. Vad hände inne på de granskade redaktionerna? Vad hände med journalistiken? Vad händer nästa gång det blåser?

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm?

I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter.
2018-10-20
Länk till avsnitt

Sydsvenskans piruetter om kritiserad Pippipublicering, Swishmediernas publikrelation, ensidigt brott och sport-fokus i bevakningen av landet

Sydsvenskan fick backa från felaktig pippi-kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Om fenomenet Swish-medier. Stad och land hur ser egentligen riksmediernas bevakningen av hela Sverige ut?

Sydsvenskan i bråk med Hanif Bali (M) om Pippi i Rinkeby För en vecka sedan publicerade Sydsvenskans kultursidor en artikel med stenhård kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Anledning var att Bali, enligt skribenten, hade spridit hånfulla kommentarer om ett skrivarprojekt i Rinkeby där barn har till uppgift att göra sin egen lokala version av Pippi Långstrump. Men artikeln och Sydsvenskans agerande har i veckan kritiserats och ifrågasatts. För var det verkligen hånfulla kommenterar Hanif Bali twittrade om projektet? Var det inte snarare så att han försvarade Pippi i Rinkeby mot just de personer som tidningen buntade ihop honom med? Reporter: Johan Cedersjö "Swishmedier" och relationen till sin publik  Det finns idag en uppsjö av aktörer som uppmanar sina följare och sin publik att sponsra deras arbete genom donationer. Allt ifrån enskilda journalister och opinionsbildare till redaktioner hittar finansiering såhär och swishjournalist har blivit ett eget begrepp. Är det här ett bra sätt att finansiera journalistik och opinionsbildning? Vilket innehåll leder till inbetalningar? Och vilken transparens finns om hur pengarna används? Reporter: Jonna Westin. Brott och sport när riksmedier bevakar Sverige utanför storstäderna Är Sverige utanför storstäderna en livsfarlig plats, med undantag för en och annan elitidrotsklubb? Så ser i alla fall den bild ut som år efter år reproduceras i de stora rikstäckande tidningarna. Detta enligt studier vid Södertörns högskola. Med sport, brott och olyckor som undantag skildras sällan allt det där andra som pågår i mindre städer och på glesbygden. Men varför är det så? Och hur ser de stora tidningarna själva på vilket ansvar de har att berätta om hela landet? Reporter: Blenda Setterwall Klingert.
2018-10-13
Länk till avsnitt

Nerikes Allehanda publicerar ?örebromannens? namnbyte, svajande namnlinje om kulturprofilen, GDPR påverkar öppenheten i kommuner

Nerikes Allehanda avslöjar våldtäktsmannen i Örebros nya namn. Tvärtomlogik när medier inte namnpublicerar Kulturprofilen. GDPR och kommunernas öppenhet. Datafelet som fick en klimatnyhet att flyga.

Nerikes Allehanda avslöjade känd våldtäktsmans nya namn Under fem år höll en serievåldtäktsman hela staden Örebro i skräck. Det har nu gått 13 år sen det första våldtäktsförsöket, 2005. Därefter följde fem år av upprepad sexuell brottslighet. När nu mannen närmar sig villkorlig frigivning prövas rättsstatens principer mot vår allmänna syn på rättvisa hårt. Går det att sona så här grova brott? Kan vi som samhälle, efter avtjänat straff, erbjuda en ny chans? Medier glömmer aldrig och i samband med att mannen nu tar sina första steg mot frihet fyller han återigen nyhetsrapporteringen såväl lokalt som nationellt. Men vad behöver tidningarna skriva? Hur långt sträcker sig egentligen allmänintresset?  Reporter: Johan Cedersjö. Välspridd klimatnyhet var helt fel Svenska städer utmärker sig när det gäller hur medeltemperaturen ökat i Europa de senaste 100 åren. Den nyheten fick nyligen stor spridning i en lång rad medier. Särskilt Kiruna skapade rubriker. Där skulle medeltemperaturen ha stigit med hela 3,4 grader sedan förra sekelskiftet. Den största höjningen i hela Europa, enligt nyheten. Men det här var fel. Rättelser och dementier har fått publiceras på löpande band. Vi åkte till J++, den svenska delen av det europeiska journalistnätverk EDJNet, vars undersökning var källan bakom den felaktiga nyheten. Reporter: Therese Rosenvinge. Fram och tillbaka, svajigt om namnpublicering av Kulturprofilen I veckan kom Stockholms tingsrätts dom mot den så kallade Kulturprofilen. En historia som har löpt i tidningarna i snart ett år. Frågan är om den här historien inte tar något slags förvirringsrekord när det gäller namnpublicering. För det har varit fram och tillbaka. Vissa har hållit en rak linje, andra har gått från att anonymisera, till att namnpublicera, till att anonymisera igen. Reporter: Jonna Westin. GDPR-konsekvenser för kommunernas öppenhet  Det har nu snart gått ett halvår sen EU:s nya dataskyddsförordning GDPR trädde ikraft. Vi kan nu berätta att flera kommuner ändrat sina rutiner när det gäller att publicera allmänna handlingar på nätet. En inskränkning som i det dagliga arbetet såklart försvårar både för allmänhetens insyn och journalistisk kommungranskning. Reporter: Erik Windolf.
2018-10-06
Länk till avsnitt

Slutsatser utan täckning utifrån KP:s enkät, kritik mot valbevakningen i Timrå, förslag om datorförbud i rättssalar oroar medier

Redaktioner drog stora växlar utifrån webbundersökning i Kamratposten. I Timrå-politiker över blockgränsen sågar valbevakningen. Förslag om elektronikförbud i rättssalar är rapporteringen i fara?

Hård dom  på lös grund över pappors förmåga att trösta  Att pappor ratas när barn vill ha tröst och att barn hellre pratar med ingen alls än med sina pappor när de är ledsna. Det var en nyhet som fick stor spridning i slutet av förra veckan.Den kom till ur en webbenkät hos den populära barn- och ungdomstidningen Kamratposten, där tidningen bett sina läsare att svara på olika frågor om sin vardag. Men som grund för rubriker om att barn ratar sina pappor duger faktiskt inte enkäten som underlag. Reporter: Jonna Westin. Svidande politikerkritik om lokal valbevakning I Timrå i Medelpad har en lokal mediedebatt blossat upp i kommunen efter valet om hur den dagstidning som finns kvar på orten klarade valrörelsen. Inte alls så bra, lyder betyget från flera politiker i kommunen. I det politiska livet är de motståndare - men i den här frågan - är dom rörande överens om att bevakningen både var för tunn och för okritisk. Sundsvalls tidning försvarar dock sin rapportering. Reporter: Evalisa Wallin. Nytt lagförslag hotar rättegångsrapportering  Liveflöden och direktrapportering inifrån rättssalen har på senare år blivit en självklarhet för så gott som alla nyhetsmedier i samband med stora rättegångar. Men nu finns ett lagförslag som kan riskera att få stora konsekvenser för journalisters möjligheter att rapportera inifrån rättegångar. All elektronisk utrustning ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad heter det, om inte en domare bestämmer sig för att bevilja ett undantag. Mediebranschen är oroad och kritisk. Men så sent som för två veckor sedan gav Lagrådet klartecken. Reporter: Therese Rosenvinge.
2018-09-29
Länk till avsnitt

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av Erstas barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän. 51 säljbilder från mäklare på redaktionell plats.

Anklagelser om "dödsklinik" i TV4:s Kalla Fakta - inga oberoende medicinska experter i programmet Kalla fakta publicerade i veckan grava anklagelser om Erstas barnhospice i Nacka, Lilla Erstagården. Ersta anklagas för att systematiskt fatta dåligt underbyggda medicinska beslut som enligt Kalla fakta riskerar att öka barns lidande och förkorta deras liv.  Det är svårt att tänka sig ett etiskt känsligare ämne att ge sig in i än döende barn. Vilket naturligtvis medför särskilt höga krav på saklighet och journalistisk varsamhet. Men vad är för källor Kalla fakta förlitar sig på i programmet? Kan de belägga den allvarliga kritiken mot Lilla Erstagården? Reporter: Therese Rosenvinge.  Att koka journalistisk soppa på politisk spik vi går bakom kulisserna i Riksdagen Hur går det det till när politiska reportrar jagar politikers svar i det ovissa läge som råder? Medierna har tagit rygg på en politikreporter, Hanna Jakobson på Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson i veckan. Bakom rubriker om mandatpingis, talmansthriller och statsministerstrid pågår en ständig jakt på nyheter i riksdagens bankhall, lunchrum och kulvertar. Reporter: Evalisa Wallin. Ovanlig okritisk "Hemnet-journalistik" i Bohuslän  Bohusläningen publicerade nyligen en artikel rubriken Spektakulär fastighet under Uddevallabron till salu, där 51 säljbilder från mäklaren fick redaktionell plats. I texten står att Egen strand och brygga. Öppen spis. Bastu. Två gästhus. Stor terrass. Allt detta kan man nu få om man spenderar över 10 miljoner på en fastighet precis under Uddevallabron. Vi har inte haft någon journalistisk vinkel på den så det här är en artikel som inte skulle ha publicerats på det sättet, säger Inga-Lill Sundhage, chefredaktör och ansvarig utgivare för Bohusläningen.
2018-09-22
Länk till avsnitt

Småpartier med stort mediegenomslag, SVT och demokratiparagrafen, stora intressens kamp när EU-parlamentet röstade om ny upphovsrättslag

Hur väl speglade valjournalistiken väljarnas åsikter? Jan Helin vill se förändring efter SVT:s avståndstagande från Jimmie Åkesssons uttalande. Starka intressens kamp bakom upphovsrättsbeslut i EU.

Småpartier med stort medialt genomslag För en vecka sedan kom valresultatet. Nu vet vi hur svenska befolkningen röstar och tycker. Vi vet vilka frågor som engagerat och vilka partier som fått mest stöd. I och med det går det också att med nya ögon avgöra hur valbevakningen i landets medier har varit. Hur väl journalisterna har lyckats fånga de strömningar och åsikter som gjort avtryck i valets resultat. En fråga som i veckan skapat debatt är hur mycket utrymme småpartier som inte kom in i Riksdagen fått. En annan fråga rör Sverigdemokraterna som fått stort medieutrymme. Detta trots att de inte ökade så mycket som många spått. Reporter: Evalisa Wallin. Nya metoder ska hjälpa SVT att tackla krav i demokratiparagrafen Mitt under brinnande valspurt tog Sveriges Television avstånd från ett uttalande som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gjorde i SVT:s stora slutdebatt.  Uttalandet var grovt generaliserande, menade SVT, och det pekade ut invandrare som en grupp som inte är svenskar och som inte passar in i Sverige. Bakom SVT:s avståndstagande finns den så kallade demokratiparagrafen i radio- och tv-lagen. I den framgår att alla etermedier är skyldiga att vara partiska till förmån för det demokratiska styrelseskicket och alla människors lika värde. Men hur det här ska tolkas, därom tvistar, minst sagt, de lärde. Vad var det egentligen Jimmie Åkesson sa? När och hur är radio och tv-bolag, enligt lagen, tvingade att markera avstånd? Och hur ska SVT undvika att hamna här igen? Reporter: Johan Cedersjö. Stora intressens kamp om upphovsrätt i EU Ett internet utan censur och övervakning har ställts mot journalistikens och kulturens överlevnad. I veckan röstade Europaparlamentet om nya upphovsrättslagar för den digitala marknaden i EU. Tonläget har varit skyhögt. Anklagelser om desinformation och skrämselpropaganda har kastats i luften. Parlamentariker har vittnat om ett tryck från lobbyister utöver det vanliga. Vi har tittat närmare på lobbyismen och på vad som egentligen händer nu. Dog internet i onsdags, eller inte? Reporter: Therese Rosenvinge.
2018-09-15
Länk till avsnitt

Hur har journalisterna skött valrörelsen och mediepolitiken 2022 ? så blir det om vi vinner valet. Direkt från Kulturhuset i Stockholm.

Samtal och debatt direkt från Kulturhuset Stadsteatern. Du hör Camilla Kvartoft, Viktor Barth-Kron, Stig-Björn Ljunggren, Alice Bah Kuhnke (MP), Christer Nylander (L) och Aron Emilsson (SD).

På söndag är det val i Sverige. Dagen innan, lördag 8 september, sänder Medierna hela programmet inför publik, direkt från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Det blir samtal och debatt. Hur har journalisterna skött valrörelsen? Faktiskt, helt bedrövligt eller faktiskt helt briljant? För mycket trams och för lite allvar? För polariserat eller för slätstruket? Hur många politikformat tål Sverige? Vinnare och förlorare i ett nytt medielandskap?   På scenen: Camilla Kvartoft, SVT, Viktor Barth-Kroon, Dagens Nyheter och Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare och debattör. Mediepolitiken 2022 Så blir det om vi vinner valet Vi utvärderar Alice Bah Kuhnkes fyra år vid makten och debatterar vad som står på spel för public service och presstödet kommande mandatperiod. På scenen: Alice Bah Kuhnke (MP), Kultur- och demokratiminister, Aron Emilsson (SD), mediepolitisk talesperson och Christer Nylander (L), gruppledare i Riksdagen. Sändningen börjar strax efter 11. Du är varmt välkommen som publik. Dörrarna öppnar 10.00 och Sveriges Radio bjuder på kaffe och hallongrottor. Scenen ligger på våning 4.  
2018-09-08
Länk till avsnitt

Gungande grund bakom avslöjande om barnboenden, vad vill SD med radion och blottor i annonssystem hos stora medier

SVT:s avslöjande om barnboenden fick stort genomslag, men hade de på fötter? Om polariserat debattklimat och mediers ansvar. SD:s mediepolitik synad och ovälkommen annons visar blotta i systemet.

Kommuner tillbakavisar SVT-avslöjande om barnboenden Det blev enormt val-genomslag för SVT:s påstående om att regeringens LSS-politik skapar kommunala barnboenden. Men hade dom verkligen på fötter? Senare i veckan har kommuner backat från sina svar. Något som väcker frågor om hur noga SVT kollade. Forskare varnar för polariserad samhällsdebatt - vad har medierna för ansvar? Att medier under en valrörelse skildrar skillnader mellan politiker, det är självklart. Men finns det en risk att redaktionerna i sin iver att hitta dom här skiljelinjerna göder polariseringen? Vi pratar med Åsa Wikforss och public service-bolagen. Reporter: Jonna Westin Vad vill Jimmie Åkesson med radion - egentligen? Uttalandet om att lägga ner P3 var något av en bomb i veckan. Men hur ska man tolka uttalandet? En försmak på partiets mediepolitik om de får inflytande efter valet?  Ovälkommen politisk annons blottar lucka i systemet DN och GP har fattat beslut om att alla politiska annonser ska granskas manuellt. Ändå slank en annons från Alternativ för Sverige igenom i veckan. Händelsen blottar en baksida med den digitala medieekonomin, där en stor del av annonsaffären är automatiserad och bortom utgivarnas egna kontroll. Hur förhåller sig utgivarna till risken det bevisligen innebär? Reporter: Therese Rosenvinge
2018-09-01
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.