Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Medierna

Medierna

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/medierna

Avsnitt

REPRIS: Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn

Genomkommersialiserat nöjesevent med bulvanliknande sponsorupplägg eller högkvalitativ underhållning, självklar i public service? Vi repriserar vår granskning av SVT:s flaggskepp Melodifestivalen.

Det är påskhelg och vi repriserar denna vecka den granskning vi gjorde i februari av SVT:s flaggskeppsproduktion inom nöje, Melodifestivalen. *** Mellon är idag så mycket mer än en musiktävling sänd i public service. Produktionen är enorm och bakom den lilla skärvan som når TV-publiken i sofforna, finns ett väloljat event-maskineri som drar in miljoner i sponsorintäkter. Vad kostar det här spektaklet egentligen oss skattebetalare? Var hamnar alla intäkter som evenemanget drar in? Och hur långt får egentligen en public service-produktion kommersialiseras?
2019-04-20
Länk till avsnitt

3 x SVT: Om Uppdrag Gransknings program "Tranståget och tonårsflickorna" och "Psykrevolten" och kritik mot dokumentären om Josefin Nilsson

Han målades upp som en vilsen tonårstjej i UG:s program om transvården. Nu berättar han själv. Om det som inte berättades i SVT-dokumentären om Josefin Nilsson. Etik-diskussion om vårdgranskning.

Ilska mot SVT efter reportage om transvården Förra fredagen gick en ung transkille ut i sociala medier. Han var en av de unga som det i Uppdrag Granskning program från förra veckan pratades om, men inte med. Hannes som han heter, är 20-år och lever idag som man, men målades i Uppdrag Granskning upp som en vilsen tonårstjej. Reporter: Therese Rosenvinge. Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin Nilsson I hela landet har tittare upprörts av hur Josefin Nilsson, på 90-talet, misshandlades av hennes dåvarande pojkvän. En misshandel som löper som en röd tråd genom SVT-dokumentären och som av reaktionerna att döma många tolkat som en direkt orsak till hennes död. Men är det verkligen hela sanningen eller finns det andra orsaker som kan förklara den folkkära artistens alldeles för tidiga död? Reporter: Jonna Westin. Att skildra den allra mest utsatta I ett uppmärksammat reportage i höstas kunde Uppdrag Granskning visa hur Sanne, som led av både drogberoende och psyskisk ohälsa, bollades runt mellan olika vårdinrättningar i Stockholm. I veckan följdes programmet upp med nya fall. Hur säkerställer man som journalist att en person med återkommande psykoser fullt ut förstår vad det verkligen innebär att medverka i TV? Och hur långt är det egentligen rimligt att gå för att få tillträde till den vård som ges bakom slutna dörrar? Reporter: Johan Cedersjö.
2019-04-13
Länk till avsnitt

Hot om stämning efter Expressens namnpublicering, aprilskam på SVT:s Kulturnyheterna, JK lägger ner sin offensiv mot medier ? vad händer nu?

Gellert Tamas till attack mot Karin Olsson efter Expressens uthängning. SVT:s Kulturnyheterna med aprilskammens rodnad över kinderna. Justitiekanslern lägger ner förundersökningar mot 16 tidningar.

Stämningshot mot Expressen efter namnpublicering av Gellert Tamas Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. SVT och SR. Närmast alla nationella mediehus har efter metoo klandrats i branschens olika granskningsorgan. Förra veckan var det som om alla hade lärt sig en läxa. En dramatenskådis var i blåsväder, men inget mediehus valde då att gå ut med hans namn. Men så i tisdags var det dags igen. Expressen gick plötsligt ut med namn och bild på Gellert Tamas som i en text på Facebook anklagades för trakasserier och maktmissbruk av en före detta kollega. Varför hörde inte Expressen båda sidor innan publicering och varför valde de att gå ut med namn?  Reporter: Jonna Westin. Skammes rodnad när SVT:s Kulturnyheter svalde aprilskämt I måndags publicerade den lilla tidningen Biblioteksbladet en artikel sprängfylld av märkligheter. En artikel om att den välkände journalisten Erik Fichtelius utsetts till ny riksbibliotekarie. Det var påhittade och skruvade citat från både kultur- och utbildningsministern och en syrlig släng om att SVT inte publicerar falska nyheter eller aprilskämt. Men det var just det som hände.  Reporter: Johan Cedersjö. Justitiekanslern backar från medieoffensiv vad händer nu? I slutet av förra året fattade Justitiekanslern ett historiskt och ovanligt beslut när hon inledde förundersökningar om förtal mot inte mindre än 16 tidningar. En busschaufför hade helt felaktigt pekats ut i tidningarna för att ha visat porr för skolbarn. Nu i veckan lades hela ärendet ner och ingen utgivare åtalas. Men att JK tog upp publiceringarna innebar ändå att en helt ny aspekt av grundlagen för första gången testades i skarpt läge. Det handlar om en möjlighet till ansvarsfrihet för äldre publiceringar på webben. En ny regel tänkt att gagna utgivarna, men som nu när den börjat tillämpas snarare skapat oro och förvirring kring den viktiga frågan om statens makt över medier. Reporter: Therese Rosenvinge.
2019-04-06
Länk till avsnitt

Svårt att verifiera vittnesmål från Syrienkriget, Östersunds FK gick till motattack redan innan publicering, vad är en svagt bevakad kommun?

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun?

Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhet De sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö. Hård motattack mot UG redan innan publicering Förra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin. Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp 35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.
2019-03-30
Länk till avsnitt

Ekot kritiseras för ensidighet i granskning av vårdnadstvist, TV-satsningar hos tidningar bromsar in och Schibsted öppnar åter för Google

Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar.

Ekots gav sig in i vårdnadsärende nu kritiseras granskningen En pågående vårdnadstvist i Varberg fick stort utrymme i Ekot. I Ekot är det socialtjänstens agerande och tingsrätten i Varbergs beslut som granskas. Men det är mammans berättelse inslagen hängs upp på. Den andra sidan, pappan, har Ekot sökt men utan framgång. Efter att vi i veckan hörde av oss till Ekot för att ställa flertalet frågor om den här publiceringen, kom i torsdags morse en rättelse. Men kritiken handlar också om ensidighet i rapporteringen och att Ekot inte gett en rättvisande helhetsbild av det komplicerade ärendet. Reporter: Jonna Westin Luften gick ur tidningars TV-satsningar förutom hos Expressen För några år sen var det högsta mode att tidningarna skulle förvandlas till TV-stationer. Hela program skulle produceras och gammel-TV få ny konkurrens. Det som lockade var naturligtvis de miljarder som finns i form av reklampengar. Men för den som besökt dagspressens sajter under den senaste tiden, blir det snabbt tydligt att TV-trenden har stannat av. Med ett undantag. Vad är det som hänt? Reporter: Tonchi Percan Schibsted ville stå upp mot Google backar I samband med att EU:s nya skydd för personuppgifter, GDPR, började gälla, utspelade sig en intensiv maktkamp mellan mediehusen och Google. Schibsted sade då nej till Googles system för att sälja så kallade programmatiska annonser. Detta för att de inte ville dela med sig av den information de samlar in om oss användare. Men i veckan kom besked att mediekoncernen lägger ner kampen och åter öppnar att samarbeta med nätjätten. Reporter: Johan Cedersjö
2019-03-23
Länk till avsnitt

Locket på från Aftonbladet efter Benny Fredriksson-fällning, hårt dragna slutsatser från universitet och chefredaktör på dubbla stolar

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar.

Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen  Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge. Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation  Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister? Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar Intressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.
2019-03-16
Länk till avsnitt

Kasino-kramande kvällstidningar, journalistiska svårigheter vid IS-intervjuer och felande mediers val mellan pudel och försvar

Om nya spelreklamen efter nyår. Vi granskar Expressens och Aftonbladets spelannonssajter. Svåra avvägningar när misstänka IS-terrorister intervjuas. Om felande medier som ibland, men sällan, pudlar.

Hur mycket spelreklam tål kvällstidningarna?  Efter årsskiftet har både Aftonbladet och Expressen en ny typ av spelreklam. I form av hela sajter som marknadsförs som guider till nätkasinon. Vad betyder det att ingå "strategiskt partnerskap" med ett spelbolag? Och hur förhåller sig utgivarna till den etiska dimensionen av spelreklamen? Reporter: Therese Rosenvinge Intervjuerna med misstänkta IS-terrorister från Sverige så resonerar redaktionerna Flera medier har varit på plats i Syrien och intervjuat svenskar som anslutit sig till terrorsekten IS men som nu sitter tillfångatagna i olika läger. En journalistik av stort allmänintresse, men som också kräver en rad avvägningar. Hur genomför man dom här intervjuerna utan att bli en del i en ångerfull och gråtmild propaganda? Vi har pratat med redaktionerna.  Reporter: Jonna Westin   Om felande mediers val mellan pudel och försvar I veckan kom Expressens Thomas Mattsson med en ovanlig pudel. Tidningen lade sig helt platt efter en publicering som gick överstyr. Desto vanligare, det är att mediechefer försvarar sig. Särskilt när felen ska prövas av PON och GRN. Reporter: Johan Cedersjö
2019-03-09
Länk till avsnitt

Trovärdighet på glid hos Dalarnas Tidningar, journalisters minskade makt över agendan och faktagranskning av hälsoböcker inte självklart

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker.

Bilreklam och märkeskläder vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning  På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendan Vem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken. Reporter: Erik Petersson Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta?  Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge
2019-03-02
Länk till avsnitt

Finansexperter utnyttjas i reklam på DagensPS, hur ska SVT bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafen nu då? Kriget om poddlyssnarna

Vi avslöjar hur sajten DagensPS utnyttjar kända finansexperter som reklampelare för kritiserat sparkonto. SVT fälldes för avståndstagande efter slutdebatten vad händer nu? Kriget om poddlyssnarna.

Så utnyttjades finansexperter i reklam på DagensPS Så kallat branded content, eller sponsrat redaktionellt material, är ett annonsformat där en kund kan gå in och sponsra ett helt ämne i en tidning. Det kan handla om allt från resor till pensioner och tanken är att redaktionen ska skriva självständiga nyheter i ämnet, men att hela den journalistiska satsningen betalas av en annonsör. Det är rörigt. Gränserna är luddiga och det journalistiska oberoendet kan och bör såklart ifrågasättas. Men när mediehusen samtidigt tappar intäkter från annonsörer, är det många som menar att det här är ett nödvändigt steg. De som tycker så bör dock stänga av radion nu. För i veckan har vi granskat ett fall där just branded content-annonsering gått fullständigt överstyr. Reporter: Johan Cedersjö. Fortfarande oklart hur SVT ska bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafen I veckan kom beskedet att SVT fälls för det avståndstagande de gjorde från Jimmie Åkessons uttalande efter höstens slutdebatt. Granskningsnämnden menar att avståndstagandet kunde tolkas som ett politiskt ställningstagande, och programmet fälldes för att strida mot kravet på opartiskhet. I höstas, veckan efter debatten, träffade vi SVT:s programdirektör Jan Helin. Han sa då att SVT ska sluta med sådana här avståndstaganden, och istället bemöta uttalanden som bedöms strida mot den så kallade demokratiparagrafen med frågor och motfrågor. Alltså med journalistik. Men hur har det då gått med det här? Reporter: Jonna Westin. Spotify tar stridens om poddlyssnarna Nyligen blev det klart att Spotify köper två amerikanska bolag för att på riktigt dra igång sin satsning på podcasts. Det svenska bolaget har lyckats väl med att etablera sig som en central aktör för strömmad musik, och frågan är nu om det här är nästa stora strid. När det gäller rörlig bild har ju Netflix, HBO, Viaplay, Cmore och så vidare på kort tid målat om TV-branschen. Idag handlar allt om att producera eget exklusivt material för att på så sätt både konkurrera ut de gamla TV-kanalerna och vinna kriget om publiken. Är det samma utveckling som nu börjar ta form även när det gäller radio och strömmat ljud? Reporter: Teo Kristjansson.
2019-02-23
Länk till avsnitt

Vad vill Bonnier med Mittmedia? Okritisk teknikoptimism och konsten att sälja en TV-nyhet

Bonnier köper Mittmedia hör ägarstiftelsens ordförande Åsa Malmström om försäljningen. Varför lockas journalister av teknikpionjärers vidlyftiga drömmar? Om konsten att sälja in en nyhet i TV.

Vad vill Bonnier med Mittmedia? Sent förra veckan blev det klart att det blir Bonnier och norska Amedia som köper lokaltidningskoncernen Mittmedia. Det är, på ett bräde, en enorm omstöpning av den svenska mediemarknaden. Att Mittmedia var till salu var ingen överraskning. Efter att bolaget i början av 2000-talet offensivt förvärvat tidningar runt om i landet, har kassaflödet sinat och enligt flera bedömare var det nu till och med närmast slut. Men låt oss lämna diskussionen om varför koncernen hamnat på ruinens brant därhän och istället fråga: Vad händer nu då? Hur ska Bonnier rädda Mittmedia och hur kommer Mittmedia-tidningarnas journalistik att påverkas av ägarbytet? Reporter: Johan Cedersjö. Teknikoptimism utan källkritik I veckan kom nyheten att projektet Mars One gått i konkurs. En händelse som gått mer eller mindre obemärkt förbi svenska medier. Annat var det när projektet lanserades. För då var bevakningen massiv. Ett företag skulle lösa vad som beskrevs som nästa stora steg för mänskligheten. Det skulle skicka människor till Mars för att etablera en permanent koloni. Projektet skulle finansieras genom en gigantisk dokusåpa. Men trots att det hela låter som galenskap och trots att projektet dömdes ut som helt orimligt av seriösa forskare så behandlade medierna det hela som något som faktiskt skulle inträffa. Tappar journalister källkritiken när det handlar om visionär teknologi? Och i så fall varför? Reporter: Erik Petersson. Konsten att sälja en TV-nyhet Politiska partier vill berätta om sina förslag på bästa sändningstid i TV. Lyckas de bli dagens huvudnyhet i en sändning av Rapport 19.30 eller Aktuellt 21.00 är det full jackpot. Förra helgen var det Kristdemokraterna som lyckades med en publicitets-slam dunk. Det här när de i SVT fick lansera deras föreslagna straffskärpningar för återkommande snatteri. Nyhetsinslaget bjuder tittarna på alla ingredienser. På plats i en matbutik, mitt bland varuhyllorna, finns en drabbad butiksägare, företrädare för en rasande intresseorganisation och en partiledare med en färdig lösning. Hur går sånt här egentligen till? Vem tipsar egentligen vem? Vi har gått bakom kulisserna för att förstå hur en helt vanlig TV-nyhet kommer till. Reporter: Tonchi Percan.
2019-02-16
Länk till avsnitt

Skådespel i TV4:s dokumentärserie om Stockholmspolisen, Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen, bakslag för hyperlokala nyhetssajter

Kalla fakta om TV4:s "dokumentärserie" Stockholmspolisen vi avslöjar hur fiktion ersätter fakta. SVT:s VD Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen. Bakslag för hyperlokala nyhetssajter.

Skådespelande poliser i "dokumentärserien" Stockholmspolisen På måndag är det säsongspremiär för TV4:s program Stockholmspolisen. En populär dokumentärserie som enligt tv-kanalen ger en unik inblick i polisens uppsökande verksamhet. Hack i häl följer ett TV-team polisens arbete på fältet och vi som tittare serveras en välproducerad och actionfylld historia från samhällets trasigare baksidor. Men vad är det egentligen vi ser? Är det som TV4 uppger en dokumentär skildring eller är det här snarare fiktion? Reporter: Tonchi Percan. Hanna Stjärne svarar på kritiken mot Melodifestivalen I förra veckans program granskade vi SVT:s största nöjesevent Melodifestivalen. Vi tog upp frågan om sponsring, om samarbeten med kommersiella eventbolag och ställde frågan om SVT:s öppenhet när det gäller programmets kostnader och inkomster. Vi kunde också berätta att Granskningsnämnden, som kontrollerar att SVT följer sitt sändningstillstånd, år efter år kritiserat SVT för en bristande redovisning av Melodifestivalens ekonomi. I förra veckans program fick vi inte till någon intervju med SVT:s VD, Hanna Stjärne. Men efter ett nytt försök, sågs vi istället nu i veckan. Reporter: Johan Cedersjö. Tuff tillvaro för hyperlokala nyhetssajter I januari kom beskedet att de lokala nyhetssajterna i Östergötland, Norrköping och Linköping News, lägger ner. Förra året kom också beskedet från koncernen 24 Journalistik att de stänger flera lokala redaktioner främst i Skåne och centraliserar till Kalmar. De här sajterna har kunnat profilera sig som gratisalterantiv och pigga underdogs till de större mediehusen med betalväggar. Men den senaste tidens nyheter i branschen fick vår reporter Therese Rosenvinge att börja fundera över hur de här sajterna egentligen har det 2019, ett par år efter den stora boomen av digitala uppstickare och hyperlokala mediestart-ups. Reporter: Therese Rosenvinge.
2019-02-09
Länk till avsnitt

Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn

Vi granskar Melodifestivalen. Om SVT:s hemliga avtal med privata bolag, summorna ingen vill avslöja och kommunernas kostnader. Varför vägrar SVT, år efter år, berätta om de kommersiella samarbetena?

Stort åtagande för kommuner  För kommunerna där deltävlingarna hålls brukar Melodifestivalen innebära en kostnad på drygt en miljon kronor, varav en stor del går direkt till event-arrangören Live Nation. Och det är mycket som kommunerna tar på sig att ordna och bekosta. Vi besöker den lilla, men erfarna, arrangörsstaden Leksand.  Locket på om summor och avtal Många journalister har försökt gå till botten med pengarna runt Melodifestivalen, men utan att lyckas få några summor bekräftade. Men en vanlig bild är att det är Live Nation som tjänar stort på den numera genomsponsrade tävlingen. Hör Live Nation och huvudsponsorn Coca Cola. SVT har fått upprepad kritik av GRN Granskningsnämnden har vid upprepade tillfällen krävt att SVT ska berätta mer om sina kommersiella samarbeten runt Melodifestivalen. Men så har inte skett. Vi frågar SVT varför.  Reportrar: Johan Cedersjö, Freddi Ramel, Therese Rosenvinge, Erik Petersson och Teo Kristjansson. 
2019-02-02
Länk till avsnitt

Justitiekanslern i statlig offensiv mot medier, kulturminister Amanda Lind om mediepolitiken, events växer som inkomstkälla för mediehusen

Justitiekanslern i sällsynt offensiv mot 16 tidningar som publicerade felaktig porranklagelse mot busschaufför. Nya kulturministern Amanda Lind om mediepolitiken. Event växer som inkomst för mediehus.

Justitiekanslern på sällsynt offensiv med ny lagstiftning I veckan har det blivit debatt om att Justitiekanslern inlett förundersökning om förtal mot 16 svenska tidningar. Den svenska presstraditionen bygger i stor utsträckning på självsanering, med det egna pressetiska systemet för klander och kritik av publiceringar som går över gränsen. Att Justitiekanslern nu ger sig in och inleder förundersökning mot utgivare är väldigt ovanligt. Att det dessutom kan komma att bli 16 olika förtalsmål har i veckan väckt reaktioner. Men det här är också historien om hur en liten, till synes lagteknisk detalj, i veckan fått den oanade konsekvensen att staten ingripit mot journalistik och fått artiklar avpublicerade utan att behöva gå via domstol. Reporter: Erik Petersson. Rättelse: I reportaget säger vi felaktigt att Gunilla Herlitz fälldes för förtal i Högsta domstolen 2013. Men det HD avgjorde handlade om ansvaret för äldre artiklar på sajten. HD slog fast att Herlitz var ansvarig för hela dn.se, alltså även för artiklar publicerade under tidigare ansvarige utgivare.   Vad vill Amanda Lind (MP) med mediepolitiken? Mediebranschen i kris. Så har det ofta låtit under en tid här i Medierna. Digitalisering har slagit undan benen på affärsmodeller, flyttat annonsering till amerikanska nätjättar och berövat traditionella medier monopol på att sätta nyhetsagendan. För vissa mediechefer finns det idag visserligen ljusglimtar. Nya digitala affärsmodeller som verkar bära frukt och en allt strängare politisk kritik mot de amerikanska konkurrenternas affärsmodeller. Men bilden, generellt, den är fortfarande mörk. I Sverige finns, just i detta nu, stora frågetecken kring bland annat hela lokaltidningsjätten Mittmedia. I måndags blev miljöpartisten Amanda Lind, ny kulturminister i Sverige. Som sådan ansvarar hon även för mediepolitiken. Vad har hon för visioner för framtidens medielandskap? Hur ser hon på public service, mediestödet och politikens möjligheter i en allt mer globaliserad värld?     Reporter: Johan Cedersjö. Event allt viktigare för mediehusens ekonomi Att hitta intäkter i en digital tid är som bekant mediebranschens stora framtidsfråga. Kanske ligger en del av lösningen i att ta steget utanför medieboxen? För vid sidan om prenumerationer, annonser och sponsrade artiklar har också fler och fler i branschen nu börjat satsa på olika slags events som ytterligare en födkrok. Det kan handla om temaresor eller konferenser och föreläsningar. Men hur mycket finns det egentligen att hämta här? Kan sidoverksamheterna på allvar bidra till att säkra journalistikens framtid? Reporter: Erik Windolf.
2019-01-26
Länk till avsnitt

Öppenhjärtig örebropolis känner sig lurad av SVT:s Dokument Inifrån, Sveriges Radio P4:s beredskap vid kris och Veckorevyns sista halmstrå

Öppna kort eller dold agenda hur tydliga behöver journalister vara inför en ansvarsutkrävande intervju? Hur väl fungerar P4:s ansvar i krissituationer? Veckorevy-redaktören som vill rädda tidningen.

Poliskritik mot SVT:s granskning "Skotten på Nygatan" Ibland behöver journalister ta till kontroversiella metoder för att avslöja grova oegentligheter. Oftast brukar man då prata om att använda dold kamera. Men det finns även andra kontroversiella tillvägagångssätt, inte minst när det gäller ansvarsutkrävande intervjuer. Ett sätt är att boka en intervju med helt andra frågor än vad som sen komma skall. Att helt enkelt luras, för att få makthavare att ställa upp framför kameran. Ändamålen helgar medlen, skulle en del säga. Avslöjas ett stort missförhållande, finns det fog för ett halvdolt eller heldolt tillvägagångssätt. Men det här är en gråzon med stora risker. För varje gång en intervjuad person känner sig lurad, blir arbetet svårare för framtida journalistik. I SVT:s granskning "Skotten från Nygatan" pratar polisen Jörgen Jansson öppenhjärtigt om den tragiska händelsen i Örebro. Men frågan är hur öppna Dokument Inifrån-redaktionen egentligen varit med vad programmen skulle handla om. Reporter: Johan Cedersjö. Sveriges Radios beredskap vid krissituationer Stormen Alfrida drog strax efter nyår in över Sverige. Som mest var omkring 100 000 hushåll utan ström. I ett sånt här läge kan information vara livsviktig. Vilken omfattning har ovädret? Vilka vägar är avstängda? Hur länge väntas det pågå och så vidare. Enligt myndighetsgången är det P4-kanalerna som har ansvaret och skyldigheten att informera och sköta den så kallade beredskapsradion. Men under stormen Alfrida var långt ifrån alla nöjda med hur Sveriges Radio skötte det uppdraget. Under veckan har vi tittat närmare på P4 kanalernas insatser. Reporter: Erik Petersson. Klassiska Veckorevyns sista halmstrå Det är tufft att vara tidskrift i Sverige 2019. Fokuset på tryckta utgåvor har hängt i längre än i dagspressbranschen, men nu faller intäkterna och att ställa om till en digital affär är en stor utmaning. Före jul kom beskedet att en tidskriftsepok går i graven, åtminstone delvis. Det här när Bonnier gjorde klart att de inte längre ser någon framtid för sin gamla trotjänare Veckorevyn. Det sista fysiska numret är det som finns i kiosken nu. Men tidningens digitala chefredaktör Irena Pozar vägrar att kasta in handduken. Hon tror på en digital framtid för Veckorevyn och ägnar sig nu helhjärtat åt att ge tidsskriften en sista chans. Men kommer det lyckas? Reporter: Therese Rosenvinge.
2019-01-19
Länk till avsnitt

Pressens årliga pizzatradition, löpsedlarnas dolda sjukdomar, okritisk rapportering om PR-kampanj från Netflix

Om en årlig pizzatradition på redaktionell plats varför sväljer medier PR-tricket? Dolda sjukdomar sprids i rubriker och på löpsedlar. Okritisk rapportering om PR-kampanjen bird box challenge.

Pizzafest i spalterna även 2019 Varje år, kring nyårsdagen, utspelar sig i spalterna en välkänd pizzacirkus. För då sprids i många av landets tidningar nämligen pizzabranschens svar på SCB:s stora partisympatiundersökning. Det redovisas vilka pizzor som säljer bäst och hur många som väljer att spendera första dagen på året med en pizza.  Bakom den här undersökningen står företaget Online-pizza. Och trots att deras PR-jippo synats tidigare, blev det ändå medial pizzafest i år igen. Reporter: Therese Rosenvinge.  Om dolda sjukdomar och "disease mongering" i mediers hälsorapportering För oss som ännu har för vana att dagligen läsa kvällstidningarnas löpsedlar, är det svårt att inte drabbas av insikten att vi är dödligt sjuka i någon dold sjukdom. Svullen mage, klumpkänsla i halsen, riklig mens eller rikliga svettningar är några exempel på det som tidningar under den senaste tiden basunerat ut som varningstecken för så kallade dolda sjukdomar. I veckan skrev Aftonbladet att trötthet kunde vara en dold sjukdom. Men hur orolig bör man som läsare egentligen vara inför dessa larm?  Reporter: Johan Cedersjö. Netflix startar kampanj för att sedan rasa när den sprids Har du hört talas om bird box challenge? Den senaste virala utmaningen på sociala medier som folk upprörs över. Den grundar sig i en film som streamingbolaget Netflix nyligen släppt. Förra veckan gick företaget ut och vädjade till sina följare att vara försiktiga när de tar på sig ögonbindel och gör vardagssysslor, den så kallade Bird box challenge. Ett uttalande som fick genomslag i traditionella medier världen över. Men vad händer med nyheten när det framkommer att det faktiskt är samma aktör som varnar för trenden som både startat den och som gynnas av den? Vilket ansvar har medier egentligen att syna nätföretagens PR-strategier? Reporter: Erik Petersson.
2019-01-12
Länk till avsnitt

Radio- och tv-avgiften är skrotad ? Vi berättar historien om Radiotjänsts uppkomst, liv och fall

Nu finansieras public service via skattsedeln. Vi berättar hela historien om Radiotjänst i Kiruna. Om dess uppkomst, liv och fall. Vi återvänder till skandalerna och möter starka känslor i Kiruna.

1907 skrev det Kungliga Majestät ut en första slags licens till det fåtal som vid tiden ville och kunde lyssna på radio i vårt avlånga land. Sen dess har åren gått men licensen bestått. Men vid årsskiftet 2018-2019, fick vi i Sverige ett helt nytt sätt att finansiera radio och TV, eller som vi säger i dagligt tal idag, public service. För de flesta av oss förändras inte vardagen av att vi nu betalar vår radio- och tv-avgift via skattsedeln. Men för vissa innebär reformen faktiskt radikala förändringar. I Kiruna, där förbereder sig nu ett helt bolag med över 200 anställda, att helt avveckla och lägga ner verksamheten. Reporter: Johan Cedersjö.
2019-01-05
Länk till avsnitt

Årssamtal 2018 ? Vi sammanfattar medieåret med tre gäster i studion

Hur väl skötte journalisterna sitt uppdrag under och efter valrörelsen? Faktagranskning blev faktiskt årets trend bra eller dåligt? Och så genomslag för betalväggar och nya digitala affärsmodeller.

Vi sammanfattar, analyserar och debatterar frågor och fenomen från medieåret 2018.  I studion finns Eva Landahl, valgeneral och ansvarig utgivare på SVT. Daniel Nordström, chefredaktör för VLT, Vestmanlands Läns Tidning. Mikael Odenberg, före detta försvarsminister och återkommande borgerlig politisk kommentator.  Samtalet leds av Mediernas programledare: Johan Cedersjö. 
2018-12-29
Länk till avsnitt

Pikant pyjamasplacering i Julkalendern, Mittmedia till salu, klimatboom i svensk journalistik, julmusik i P4 retar gallfeber på konkurrenter

Läglig exponering av pyjamasar i årets upplaga av SVT:s julkalender. Klimatboomen i svensk journalistik. Mittmedia säljs. Julmusik i Sveriges Radio retar gallfeber på radiokonkurrenterna.

Barnkläder lägligt exponerade i SVT:s julkalender Säljer du av en tillfällighet barnkläder i julhandeln? Då finns förmodligen inget annat sammanhang med sådan kommersiell potential som julkalendern i TV. Dess genomslag i målgruppen får kategoriseras som gigantiskt! För varje dag i december har i snitt 1,4 miljoner bänkat sig för att se när familjen Storm och de andra på Lugna gården kämpar vidare i julkampen. Ytterligare drygt 770 000 kollar julkalendern på SVT Play. Vi kan nu berätta att SVT gett ett specifikt barnklädesföretag extremt läglig exponering. Företagets färgstarka pyjamasar bärs nämligen av huvudpersonen Leo i flera avsnitt. Plaggen hör till företagets just nu aktuella vinterkollektion. När julkalendern spelades in tidigt i våras fanns de med andra ord inte att få tag på i handeln. Reporter: Therese Rosenvinge.  Uppgifter i veckan: Mittmedia på väg att säljas till Polaris  I veckan har det kommit uppgifter om en affär som totalt ritar om tidningsägandet i stora delar av Sverige. Det handlar om lokaltidningskoncernen Mittmedia som uppges köpas upp av norska Polaris tillsammans med svenska NWT och VKMedia. Enligt Resumé ska även Bonnier ha varit involverade i diskussionerna om en affär. Att Mittmedia är i behov av nytt kapital, det har stått klart länge, men vilka konsekvenser får affären om den går igenom? Johan Cedersjö ringde upp Robert Rosén, medieanalytiker, som var först med uppgiften om affären.   Klimatet i fokus för mediehusen 2018 Under hösten har en fråga som länge setts som underbevakad fått något av sitt mediala genombrott i Sverige. Med klimatbilagor, nyhetsbrev med klimatfokus och klimatreportrar har frågan tagit plats på nyhetsredaktioneras agenda. Men varför sker det här just nu? Larmen är ju inte nya? Är det så att redaktionerna slutligen funnit ett sätt att bevaka frågan som så länge ansetts falla utanför nyhetslogiken med sina stora, svårfångade perspektiv? Reporter Erik Petersson. P4:s julmusiksatsning retar gallfeber på radiokonkurrenterna Vad kan i december passa bättre än ett regelrätt julbråk i radiofamiljen? Det började muttras redan kring första advent, när Sveriges Radio, ännu ett år, dygnet runt, under hela december, valde att spela julmusik i sin specialkanal P4 Bjällerklang. Måste verkligen storebror Sveriges Radio göra det här, när småsyskonen inom den kommersiella radion idag faktiskt erbjuder samma tjänst? Reporter: Jonna Westin.
2018-12-22
Länk till avsnitt

Felaktig TT-spekulation om e-handelsjätte, dolda intressen i pensionsrapportering, undermålig ubåtsjournalistik, is-mössans egenintresse

TT-spekulationer om e-handelsjätte föll platt. Vi synar de årliga rapporterna om kommunernas och landstingens pensionsskulder. Is-mössa fick gratisreklam i SR. Undermålig ubåts-journalistik i Gävle.

Spekulationer på lösa boliner fick konsekvenser Amazons e-handel snart i Sverige? Är det kanske nu det händer? Det frågade sig, i början av veckan, TT i en rubrik. Läsarna fick veta att e-handelsjätten kallat till presskonferens och nyhetsbyrån gjorde det sannolikt att en nyhetsbomb nu var på gång. Men TT:s förutsägelser föll platt till marken. För det var inte e-handeln som klev in på den svenska marknaden. Nyheten handlade om molntjänster för företag. Det här fick konsekvenser på marknaden, så hur kunde det blir såhär? Reporter: Therese Rosenvinge. Dolda intressen bakom pensionsrapportering Förra veckan kom en rapport från Skandia om landstingens pensionsskulder. Den fick stort genomslag och följdes av stora rubriker om de konkursmässiga regionerna. Medier rapporterade om vad skulderna är värda i löner för sjuksköterskor och Skandia hade brutit ner siffror på regionnivå. Ett klassiskt sätt att få lokalredaktioner att nappa på bytet. Men knappt någon artikel nämner att Skandia har ett väldigt tydligt och konkret affärsintresse av att just den här bilden av landstingens ekonomi sprids. Och stämmer det verkligen att landstingen står på konkursens brant? Reporter: Erik Petersson. Vagt ubåtslarm i Gävle hamn Ubåtsjournalistik tenderar att bli väldigt spekulativ. Dess klassiska byggstenar är oftast suddiga bilder från allmänheten och förtegna svar från Försvarsmakten. Nyligen gick SVT Gävleborg ut och berättade om citat onaturliga rörelser i vattnet vid Gävle hamn.  Vi läste och kan konstatera att det närmar sig rekord i ubåtslarm på svag grund. Reporter: Jonna Westin. Ismössa med egenintresse i Sveriges Radio Inom ishockey så har hjärnskakningar på senare år blivit ett allt vanligare problem. Men radion kunde för ett tag sedan berätta om att en ny så kallad kylhjälm eller is-mössa kan revolutionera sporten. En drabbad hockeyspelare fick utrymme i både Radiosporten och Studio Ett. Men vad som från Studio Ett:s sida aldrig berättades, var att spelaren själv har ett stort egenintresse i att is-mössan får uppmärksamhet. Reporter Erik Windolf.
2018-12-15
Länk till avsnitt

Röjd källa sätter ljus på tipshantering, servil SVT-sändning från Nobelbankett, personliga nyheter hos Mittmedia och text-TV som står sig

Reporter polisanmäld efter att ha röjt källskyddet. Tips-funktioner och rutiner ses över. Okritiskt och servilt när SVT sänder Nobelbankett. Personaliserade nyhetsflöden. Text-TV på fast grund.

Reporter röjde källa säkerhetsrutiner under lupp  Det är en grundlagsskyddad rättighet att anonymt kunna lämna uppgifter till en journalist för publicering. Tack vare källskyddet ges visselblåsare makt, och missförhållanden kan avslöjas. Nyligen kom det fram att en mångårig reporter på Norrköpings Tidningar röjt en källas identitet. Något som lett till att reportern nu blivit polisanmäld och avstängd från sitt jobb. Vilka rutiner har egentligen redaktionerna för att skydda sina källor och tipsare i en digital tid? Reportrar: Erik Petersson och Jonna Westin.  Hovsam och servil Nobelbankett i SVT Nästa vecka går Nobelbanketten av stapeln och varje år bänkar sig omkring 1,2 miljoner svenskar för att följa festligheterna i SVT. Det är en fem timmar lång marathon-sändning där maten, klänningarna, kungligheterna och såklart forskningen ska skärskådas. Men SVT:s bevakning får i veckan kritik från forskarhåll. Hur kommer det sig att man under alla dessa sändningstimmar inte lyckas få ur sig en enda kritiskt fråga? Reporter: Erik Petersson. Personaliserade nyhetsflöden hos Mittmedia Att annonsering bygger på data och riktas individuellt har blivit en självklarhet i vår digitala tillvaro. Likaså att vi utifrån vår digitala historik blir rekommenderade vissa klipp på Youtube, serier på Netflix eller får nya spellistor på Spotify. Men frågan är om personligt anpassat innehåll också är framtiden när det kommer till vår nyhetskonsumtion hos traditionella medier?  Det senaste året har personalisering av journalistik blivit ett hett samtalsämne i branschen och vissa mediehus har också börjat. Reporter: Therese Rosenvinge. Text-TV Den digitala medievärldens anakronism Gustav Vasa, surströmming, klämdagar och Text-TV. Det finns vissa saker som verkar vara svenska för evig tid. Med väder, sport och nyheter färgglatt presenterade i oformaterad text är Sveriges idag mest udda mediekanal utan tvekan Text-TV. Tekniken slog igenom med buller och bång på 80-talet, och idag har faktiskt Sverige världens äldsta ännu aktiva Text-TV. Men hur många kollar egentligen, och hur länge får formatet finnas kvar?  Reporter: Erik Windolf.
2018-12-08
Länk till avsnitt

Flödande gratisreklam för GW:s kändisvin, uppföljande granskning av Kalla faktas uppföljning och framtidens spelreklam

Vinbråk blir vinreklam, kritik mot Expressens rapportering om GW:s kändisvin. Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice. Och om spelreklam i medier, 2019 kommer ny lag.

 Kändisbråk om kändisvin blir redaktionell reklam i Expressen Kändisar med rallarsvingar mot andra kändisar. Få historier bär lika oemotståndligt lockande kraft för en kvällstidning på jakt efter berättande som berör. Men när en av kändisarna bråkar för att samtidigt lansera en produkt, vad händer då med den lättsamma genrens journalistiska kvaliteter? Och hur kommer det sig att Expressen publicerar gratisreklam på redaktionell plats?  Reporter: Jonna Westin och Erik Petersson.  Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice Tidigare i höstas fick TV4:s Kalla Fakta massiv kritik för sitt program om Lilla Erstagårdens barnhospice utanför Stockholm. Ersta sjukhus anklagades för att vara en dödsklinik, bedriva aktiv dödshjälp och använda en farlig vårdmetod som leder till att barn far illa. När vi här i Medierna ställde kritiska frågor till TV4 om deras källor och belägg, hänvisade reportrarna till att de hade mer på fötter, att publiceringen inte var avslutad, utan pågående och att fler experter skulle komma. Förra veckan kom uppföljningen.  Reporter: Therese Rosenvinge.  Hur påverkar nya spellagen mediernas spelreklam? Har du sett och hört mycket spelreklam på sistone? Det är i så fall ingen slump. För vid årsskiftet bryts monopolet och en ny lagstiftning kommer på plats. Fler spelföretag kommer då att få bedriva verksamhet i Sverige och för dem gäller det just nu att positionera sig på marknaden. Men kommer den nya lagen leda till mer eller mindre spelreklam i svenska medier? Reporter: Erik Windolf.
2018-12-01
Länk till avsnitt

Så luras Google rensa obekväm journalistik, villkorad Michelle Obama-intervju i DN och papperstidningens framflyttade död

Metoderna som lurade Google att ta bort journalistik om Allra från sökträffar. Flera villkor när DN träffade Michelle Obama. Papperstidningen lever och e-tidningen ökar. Vi besöker Hall Media.

Rykteskonsulter lurar Google ta bort obekväm journalistik  Inget företag har idag så mycket makt över vilken information vi medborgare får tillgång till som Google. Med hjälp av sin sökmotor, lyfter ju företaget fram en del information och väljer i samma sekund bort någon annan. Men hur svårt är det egentligen att manipulera Google? Att få vissa komprometterande sökträffar att helt försvinna? Reportaget handlar om det skandalomsusade fondbolaget Allra och nya fiffiga metoder att manipulera biblioteket Google. Reporter: Erik Peterson.  Villkorad Michelle Obama-intervju i DN Förra veckan släppte Michelle Obama sina memoarer. Ett boksläpp som omgärdades av ett enormt och väloljat PR-maskineri. Endast några få utvalda kvinnor var i samband med boksläppet inbjudna för att få intervjua den före detta presidentfrun. Men den inbjudan den kom med strikta krav och restriktioner. Hur bör man egentligen som journalist förhålla sig till det här? Går det ens att här göra relevant journalistik utan att bli skådespelare i PR-branschens färdigskrivna teaterpjäs.   Papperstidningens framflyttade död  Papperstidningens död har det pratats mycket om. Men frågan är när det egentligen blir dags att skriva runan. För det är faktiskt så att den svenska dagspressen fortfarande har en väldigt stor andel av sin affär i just papperstidningen. Och många läsare håller hårt om sin gamla morgonvana. Är den traditionella formen för en dagstidning mer långlivad än vi trodde för ett par år sedan? Och vad betyder det i så fall för mediehusen och tidningsläsarna? Reporter: Therese Rosenvinge
2018-11-24
Länk till avsnitt

Stormigt på Dagens Industri efter chefredaktörens bolagsengagemang, svag vind i de rödrosa medieseglen och VR-hajpen som mojnade

Intern kritik mot Dagens Industris chefredaktör. Var engagerad i bolag DI granskade. Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård. Vänstertidningar på fallrepet. Avtagande VR-hajp hos medier.

DI:s chefredaktör var engagerad i bolag tidningen granskade Affärstidningen DI pratar gärna om sin policy för transparens om de anställdas aktieinnehav. Men hur öppna inför läsarna och inför varandra på redaktionen är egentligen tidningen om andra typer av bolagsengagemang? Tidigare i år granskade tech-redaktionen på Dagens Industri en sårig ägarstrid kring svenska bolaget Zound Industries. Det blev en granskning, som utöver publiceringarna, också kom att utmynna i en intern förtroendekris för tidningens nya chefredaktör Peter Fellman.        Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård Mode- och skönhetstidningen Damernas Värld grundades på 1940-talet och beskrivs som ledande inom sitt fält. Men hur står det till med det journalistiska oberoendet? Och vilka principer för att värna den redaktionella integriteten gäller på redaktionen? På Instagram gör chefredaktören Martina Bonnier betald reklam för hudvårdsprodukter.  Rödrosa tidningar på fallrepet Flamman, Feministiskt perspektiv, Bang och ETC. Bland den del av pressen som står till vänster har man dom senaste veckorna kunnat se ett mönster. Upprop på upprop. Kriskampanjer och vädjan om pengar för att klara utgivningen. Det är som om stora delar av den rödrosa pressen förklarat sig själva i kris. Har det blivit svårare att bedriva presstöds-uppburen journalistik, eller handlar det här om att ingen vill betala för idéer och åsikter som står till vänster? Avtagande VR-hajp hos medier VR-glasägonen lanserades som nästa stora grej och många mediehus var snabba med att haka på trenden. Men vad hände egentligen med Virtual Reality-journalistiken? Två år efter hajpen tar vi tempen på satsningarna.
2018-11-17
Länk till avsnitt

Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning, ubåtsjournalistiken kommer aldrig till botten, talande högtalare tilltalar medier

Youtubern Matgeek höjde Arlandas mat till skyarna efter kritisk recension i Svenska Dagbladet. Ubåtsjournalistikens dilemma, att aldrig komma till botten. Talande högtalare tilltalar medievärlden.

Sågande tidningsrecension följdes av köpt mathyllning  Torra mackor, blaskigt kaffe och hisnande priser. Det var en rejäl sågning av matutbudet på Arlanda flygplats som Svenska dagbladets läsare fick serverad tidigare i höstas. Men föga förvånande vill Swedavia, som äger och driver Arlanda, inte ställa upp på bilden av totalt matmörker. Häromveckan dök plötsligt två hyllningsfilmer upp hos den extremt populära youtubern Matgeek. Det första klippet som Matgeek, eller Johan Hedberg som han heter, publicerade har idag över 90 000 visningar. Därefter har han gjort ytterligare ett klipp som höjer flygplatsmaten till skyarna. Både är gjorda i samarbete med det vill säga betalda av Swedavia. Hur trovärdigt blir egentligen det här? Reporter: Therese Rosenvinge. Ubåtsjournalistikens återkommande dramaturgi    Under den senaste tiden har ännu en gång misstänkta ubåtar varit i nyhetsjournalistikens fokus. Det började med att Dagens Nyheter för två veckor sedan publicerade ett stort uppslag om observationer som gjorts utanför Lidingö i Stockholm. Därefter har andra medier hakat på och i en välkänd och återkommande ubåtsdramaturgi har sedan politiker rasat, experter spekulerat, försvarsmakten nekat och läsarna... Ja, de har nog mest hamnat i en förvirrad ovisshet. Inte heller blir det enklare av att de som faktiskt bör veta mest, Försvarsmakten, inte vill avslöja någonting som kan skada Sveriges försvarsförmåga. Vi åkte i veckan till både Försvarets högkvarter och Dagens Nyheter för att höra hur de ser på det senaste ubåtsfallet. Föga förvånande har de helt olika syn på problemen. Reporter: Johan Cedersjö.  Talande högtalare tilltalar medievärlden I slutet av förra månaden lanserade Google den första smarta högtalaren som talar svenska. En högtalare som du kan styra med rösten och analytiker, bedömare och tyckare menar att det här mycket väl kan vara nästa stora teknik att slå igenom på bred front. Inom mediebranschen har det börjat surras. Hela hösten har det pratats om ljud som det nya och det är ingen tillfällighet att utbudet av dagliga nyhetspoddar nu exploderat på bara ett par månader. Vi har försökt ta reda på hur framtiden kommer att låta. Reporter: Erik Petersson.
2018-11-10
Länk till avsnitt

Vi minns Åke Ortmark i en specialrepris med tre reportage från vår sommarserie om journalistik som påverkat val

Åke Ortmark gick nyligen bort, 89 år gammal. På 60-talet var han med och tog skjutjärnsjournalistiken till Sverige. Hör reportage om detta och om TV-debatten 1976 och dataintrångsskandalen 2006.

Det är allhelgonahelg och vi passar på att återutsända tre reportage från våra sommarserier om journalistik som förändrat val. När skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige Vi ska börja långt bak i tiden, år 1966. Med ett reportage som fått förnyad aktualitet. Före 60-talet hade den politiska journalistiken präglats av hovsamhet. Men i och med att den så kallade skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige blev tonen en helt annan. Som frontfigur stod journalisten Åke Ortmark. Tillsammans med Lars Orup och Gustaf Olivecrona bildade han den fruktade utfrågartrion De tre O:na. Åke Ortmark, han avled i oktober i år, men hans förändring av svensk politisk journalistik kommer att leva kvar länge. Vi träffade honom i samband med det här reportaget som sändes första gången sommaren 2014. Reporter: Arvid Hallberg När TV-debatten intog Scandinavium När vi idag tänker på en valrörelses TV-debatter är det välproducerade, välregisserade och kvicka tillställningar vi ser framför oss. Kameror i alla vinklar, glansiga kulisser och blankt golv. Annat var det minst sagt 1976, när valets stora TV-debatt tog plats inför en kokande publik på Scandinavium i Göteborg. På scenen stod Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Publiken verkade tycka att Palme gick vinnande ur bataljen, men TV-publiken upplevde någonting annat. Hör om när TV förändrade politiken i ett reportage som sändes för första gången nu i somras. Reporter: Tove Palén.  Dataintrångsskandalen två veckor innan valet 2006 En händelse som fick stort medialt utrymme i valrörelsen 2006 var den så kallade dataintrångsskandalen. Den handlade om hur företrädare för dåvarande Folkpartiet och Expressen-journalisten Niklas Svensson haft tillgång till Socialdemokraternas interna nät, SAP-net. Hör ett reportage om mardrömmen att få en stor skandal på löpen bara två veckor innan en valdag.   Reporter: Tove Palén.
2018-11-03
Länk till avsnitt

Kritik mot spelbolagens odds i politikbevakning, larmsamtal publiceras utan medgivande och hårdvinklat i P4 om naturens läkande kraft

Spelodds används i politisk bevakning, men insynen är mycket liten. Larmsamtalet från Drottninggatan - ingen redaktion kontaktade kvinnan. Natur bättre än medicin påstod P4, men på vilken grund?

Spelbolagen ger politiska odds - får stort utrymme i medier Annie Lööf (C) är en allt hetare kandidat till att bli statsminister i alla fall enligt oddsen hos ett spelbolag. Det var en nyhet som flimrade förbi förra veckan. Det är långt ifrån den enda nyhetsartikeln den här valhösten som grundar sig på odds och där spelbolagen getts stort utrymme på redaktionell plats. Men hur spelbolagen sätter dom här oddsen, det är långt ifrån tydligt och transparent. Och frågan är hur rimligt det egentligen är att medier gång efter gång använder politiska spelodds som underlag i politisk bevakning? Reporter: Therese Rosenvinge Larmsamtalet från Drottninggatan ingen redaktion kontaktade den inringande kvinnan före publicering Vi träffar kvinnan som blev vittne till terrordådet på Drottninggatan och ringde 112. Vilka etiska överväganden gjorde redaktionerna före publicering? Vi har pratat med nio mediehus om hur de ser på offentligt material från rättegångar. Vilka etiska och publicistiska överväganden gör mediehusen när dom använder ljud? Och, inte minst, meddelas den som faktiskt hörs? Reporter: Evalisa Wallin Hårdvinklat P4-påstående om naturens läkande kraft För två veckor sen rapporterade P4 Kristianstad att forskare nu kommit fram till att, citat naturen läker utbrändhet bättre än mediciner. En slående rubrik, i ett viktigt ämne, som såklart snabbt spreds vidare i andra medier. Men i efterhand tycker de vars forskning refereras att P4 drog på för hårt.  Reporter: Erik Windolf Laholms Tidningen i graven efter 87 år Laholms Tidning startades 1931, men i veckan försattes den i konkurs och kom ut med sitt sista nummer i torsdags. Chock och sorg  blev reaktionen på redaktionen. Och Laholmsborna blir nu utan den tidningskonkurrens som fram tills nu funnits på orten.
2018-10-27
Länk till avsnitt

Ett år efter #metoo. Vad hände inne på de granskade redaktionerna? Vad hände med journalistiken? Vad händer nästa gång det blåser?

Vad hände när redaktionerna hamnade mitt i strålkastarens ljus? Många fällda publiceringar hur klarade egentligen journalistiken sitt uppdrag? Vad händer nästa gång det blåser upp till storm?

I veckan var det ett år sedan rörelsen #metoo briserade i Sverige. Ett vrål som belyste hur kvinnor, i hela vårt land, i bransch efter bransch, utsätts för och tvingas parera sexuella trakasserier i sin vardag. Men, såhär ett år senare, kan vi också slå fast att det var en rörelse som ledde fram till flera fall av pressetiskt haveri. Ola Sigvardsson och Pressens Opinionsnämnd, fällde i juni tio publiceringar relaterade till metoo. Och just nu ligger ytterligare ett tiotal för prövning. Granskningsnämnden har under året fällt såväl SVT, SR och TV4 för metoo-publiceringar. Vad hände inne på redaktionerna när kollegor blev jagade istället för att jaga? När mediehusen plötsligt själva behövde hantera en mediestorm? Hur mycket var metoojournalistiken en jakt på sanning och hur mycket var det en jakt på nya anklagelser, utpekanden och klick? Vad har redaktionerna dragit för lärdomar och hur kommer det att gå nästa gång stormen blåser? I programmet hör du: Casten Almqvist och Viveka Hansson från TV4. Martin Schori, Åsa Linderborg och Raoul Grünthal från Aftonbladet/Schibsted. Thomas Mattsson från Expressen. Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman. Peter Wolodarski från Dagens Nyheter.
2018-10-20
Länk till avsnitt

Sydsvenskans piruetter om kritiserad Pippipublicering, Swishmediernas publikrelation, ensidigt brott och sport-fokus i bevakningen av landet

Sydsvenskan fick backa från felaktig pippi-kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Om fenomenet Swish-medier. Stad och land hur ser egentligen riksmediernas bevakningen av hela Sverige ut?

Sydsvenskan i bråk med Hanif Bali (M) om Pippi i Rinkeby För en vecka sedan publicerade Sydsvenskans kultursidor en artikel med stenhård kritik mot riksdagsledamoten Hanif Bali. Anledning var att Bali, enligt skribenten, hade spridit hånfulla kommentarer om ett skrivarprojekt i Rinkeby där barn har till uppgift att göra sin egen lokala version av Pippi Långstrump. Men artikeln och Sydsvenskans agerande har i veckan kritiserats och ifrågasatts. För var det verkligen hånfulla kommenterar Hanif Bali twittrade om projektet? Var det inte snarare så att han försvarade Pippi i Rinkeby mot just de personer som tidningen buntade ihop honom med? Reporter: Johan Cedersjö "Swishmedier" och relationen till sin publik  Det finns idag en uppsjö av aktörer som uppmanar sina följare och sin publik att sponsra deras arbete genom donationer. Allt ifrån enskilda journalister och opinionsbildare till redaktioner hittar finansiering såhär och swishjournalist har blivit ett eget begrepp. Är det här ett bra sätt att finansiera journalistik och opinionsbildning? Vilket innehåll leder till inbetalningar? Och vilken transparens finns om hur pengarna används? Reporter: Jonna Westin. Brott och sport när riksmedier bevakar Sverige utanför storstäderna Är Sverige utanför storstäderna en livsfarlig plats, med undantag för en och annan elitidrotsklubb? Så ser i alla fall den bild ut som år efter år reproduceras i de stora rikstäckande tidningarna. Detta enligt studier vid Södertörns högskola. Med sport, brott och olyckor som undantag skildras sällan allt det där andra som pågår i mindre städer och på glesbygden. Men varför är det så? Och hur ser de stora tidningarna själva på vilket ansvar de har att berätta om hela landet? Reporter: Blenda Setterwall Klingert.
2018-10-13
Länk till avsnitt

Nerikes Allehanda publicerar ?örebromannens? namnbyte, svajande namnlinje om kulturprofilen, GDPR påverkar öppenheten i kommuner

Nerikes Allehanda avslöjar våldtäktsmannen i Örebros nya namn. Tvärtomlogik när medier inte namnpublicerar Kulturprofilen. GDPR och kommunernas öppenhet. Datafelet som fick en klimatnyhet att flyga.

Nerikes Allehanda avslöjade känd våldtäktsmans nya namn Under fem år höll en serievåldtäktsman hela staden Örebro i skräck. Det har nu gått 13 år sen det första våldtäktsförsöket, 2005. Därefter följde fem år av upprepad sexuell brottslighet. När nu mannen närmar sig villkorlig frigivning prövas rättsstatens principer mot vår allmänna syn på rättvisa hårt. Går det att sona så här grova brott? Kan vi som samhälle, efter avtjänat straff, erbjuda en ny chans? Medier glömmer aldrig och i samband med att mannen nu tar sina första steg mot frihet fyller han återigen nyhetsrapporteringen såväl lokalt som nationellt. Men vad behöver tidningarna skriva? Hur långt sträcker sig egentligen allmänintresset?  Reporter: Johan Cedersjö. Välspridd klimatnyhet var helt fel Svenska städer utmärker sig när det gäller hur medeltemperaturen ökat i Europa de senaste 100 åren. Den nyheten fick nyligen stor spridning i en lång rad medier. Särskilt Kiruna skapade rubriker. Där skulle medeltemperaturen ha stigit med hela 3,4 grader sedan förra sekelskiftet. Den största höjningen i hela Europa, enligt nyheten. Men det här var fel. Rättelser och dementier har fått publiceras på löpande band. Vi åkte till J++, den svenska delen av det europeiska journalistnätverk EDJNet, vars undersökning var källan bakom den felaktiga nyheten. Reporter: Therese Rosenvinge. Fram och tillbaka, svajigt om namnpublicering av Kulturprofilen I veckan kom Stockholms tingsrätts dom mot den så kallade Kulturprofilen. En historia som har löpt i tidningarna i snart ett år. Frågan är om den här historien inte tar något slags förvirringsrekord när det gäller namnpublicering. För det har varit fram och tillbaka. Vissa har hållit en rak linje, andra har gått från att anonymisera, till att namnpublicera, till att anonymisera igen. Reporter: Jonna Westin. GDPR-konsekvenser för kommunernas öppenhet  Det har nu snart gått ett halvår sen EU:s nya dataskyddsförordning GDPR trädde ikraft. Vi kan nu berätta att flera kommuner ändrat sina rutiner när det gäller att publicera allmänna handlingar på nätet. En inskränkning som i det dagliga arbetet såklart försvårar både för allmänhetens insyn och journalistisk kommungranskning. Reporter: Erik Windolf.
2018-10-06
Länk till avsnitt

Slutsatser utan täckning utifrån KP:s enkät, kritik mot valbevakningen i Timrå, förslag om datorförbud i rättssalar oroar medier

Redaktioner drog stora växlar utifrån webbundersökning i Kamratposten. I Timrå-politiker över blockgränsen sågar valbevakningen. Förslag om elektronikförbud i rättssalar är rapporteringen i fara?

Hård dom  på lös grund över pappors förmåga att trösta  Att pappor ratas när barn vill ha tröst och att barn hellre pratar med ingen alls än med sina pappor när de är ledsna. Det var en nyhet som fick stor spridning i slutet av förra veckan.Den kom till ur en webbenkät hos den populära barn- och ungdomstidningen Kamratposten, där tidningen bett sina läsare att svara på olika frågor om sin vardag. Men som grund för rubriker om att barn ratar sina pappor duger faktiskt inte enkäten som underlag. Reporter: Jonna Westin. Svidande politikerkritik om lokal valbevakning I Timrå i Medelpad har en lokal mediedebatt blossat upp i kommunen efter valet om hur den dagstidning som finns kvar på orten klarade valrörelsen. Inte alls så bra, lyder betyget från flera politiker i kommunen. I det politiska livet är de motståndare - men i den här frågan - är dom rörande överens om att bevakningen både var för tunn och för okritisk. Sundsvalls tidning försvarar dock sin rapportering. Reporter: Evalisa Wallin. Nytt lagförslag hotar rättegångsrapportering  Liveflöden och direktrapportering inifrån rättssalen har på senare år blivit en självklarhet för så gott som alla nyhetsmedier i samband med stora rättegångar. Men nu finns ett lagförslag som kan riskera att få stora konsekvenser för journalisters möjligheter att rapportera inifrån rättegångar. All elektronisk utrustning ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad heter det, om inte en domare bestämmer sig för att bevilja ett undantag. Mediebranschen är oroad och kritisk. Men så sent som för två veckor sedan gav Lagrådet klartecken. Reporter: Therese Rosenvinge.
2018-09-29
Länk till avsnitt

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän

Hård kritik mot Kalla faktas granskning av Erstas barnhospice, jakten på politiska nyheter bakom kulisserna, ovanlig Hemnet-journalistik i Bohuslän. 51 säljbilder från mäklare på redaktionell plats.

Anklagelser om "dödsklinik" i TV4:s Kalla Fakta - inga oberoende medicinska experter i programmet Kalla fakta publicerade i veckan grava anklagelser om Erstas barnhospice i Nacka, Lilla Erstagården. Ersta anklagas för att systematiskt fatta dåligt underbyggda medicinska beslut som enligt Kalla fakta riskerar att öka barns lidande och förkorta deras liv.  Det är svårt att tänka sig ett etiskt känsligare ämne att ge sig in i än döende barn. Vilket naturligtvis medför särskilt höga krav på saklighet och journalistisk varsamhet. Men vad är för källor Kalla fakta förlitar sig på i programmet? Kan de belägga den allvarliga kritiken mot Lilla Erstagården? Reporter: Therese Rosenvinge.  Att koka journalistisk soppa på politisk spik vi går bakom kulisserna i Riksdagen Hur går det det till när politiska reportrar jagar politikers svar i det ovissa läge som råder? Medierna har tagit rygg på en politikreporter, Hanna Jakobson på Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson i veckan. Bakom rubriker om mandatpingis, talmansthriller och statsministerstrid pågår en ständig jakt på nyheter i riksdagens bankhall, lunchrum och kulvertar. Reporter: Evalisa Wallin. Ovanlig okritisk "Hemnet-journalistik" i Bohuslän  Bohusläningen publicerade nyligen en artikel rubriken Spektakulär fastighet under Uddevallabron till salu, där 51 säljbilder från mäklaren fick redaktionell plats. I texten står att Egen strand och brygga. Öppen spis. Bastu. Två gästhus. Stor terrass. Allt detta kan man nu få om man spenderar över 10 miljoner på en fastighet precis under Uddevallabron. Vi har inte haft någon journalistisk vinkel på den så det här är en artikel som inte skulle ha publicerats på det sättet, säger Inga-Lill Sundhage, chefredaktör och ansvarig utgivare för Bohusläningen.
2018-09-22
Länk till avsnitt

Småpartier med stort mediegenomslag, SVT och demokratiparagrafen, stora intressens kamp när EU-parlamentet röstade om ny upphovsrättslag

Hur väl speglade valjournalistiken väljarnas åsikter? Jan Helin vill se förändring efter SVT:s avståndstagande från Jimmie Åkesssons uttalande. Starka intressens kamp bakom upphovsrättsbeslut i EU.

Småpartier med stort medialt genomslag För en vecka sedan kom valresultatet. Nu vet vi hur svenska befolkningen röstar och tycker. Vi vet vilka frågor som engagerat och vilka partier som fått mest stöd. I och med det går det också att med nya ögon avgöra hur valbevakningen i landets medier har varit. Hur väl journalisterna har lyckats fånga de strömningar och åsikter som gjort avtryck i valets resultat. En fråga som i veckan skapat debatt är hur mycket utrymme småpartier som inte kom in i Riksdagen fått. En annan fråga rör Sverigdemokraterna som fått stort medieutrymme. Detta trots att de inte ökade så mycket som många spått. Reporter: Evalisa Wallin. Nya metoder ska hjälpa SVT att tackla krav i demokratiparagrafen Mitt under brinnande valspurt tog Sveriges Television avstånd från ett uttalande som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gjorde i SVT:s stora slutdebatt.  Uttalandet var grovt generaliserande, menade SVT, och det pekade ut invandrare som en grupp som inte är svenskar och som inte passar in i Sverige. Bakom SVT:s avståndstagande finns den så kallade demokratiparagrafen i radio- och tv-lagen. I den framgår att alla etermedier är skyldiga att vara partiska till förmån för det demokratiska styrelseskicket och alla människors lika värde. Men hur det här ska tolkas, därom tvistar, minst sagt, de lärde. Vad var det egentligen Jimmie Åkesson sa? När och hur är radio och tv-bolag, enligt lagen, tvingade att markera avstånd? Och hur ska SVT undvika att hamna här igen? Reporter: Johan Cedersjö. Stora intressens kamp om upphovsrätt i EU Ett internet utan censur och övervakning har ställts mot journalistikens och kulturens överlevnad. I veckan röstade Europaparlamentet om nya upphovsrättslagar för den digitala marknaden i EU. Tonläget har varit skyhögt. Anklagelser om desinformation och skrämselpropaganda har kastats i luften. Parlamentariker har vittnat om ett tryck från lobbyister utöver det vanliga. Vi har tittat närmare på lobbyismen och på vad som egentligen händer nu. Dog internet i onsdags, eller inte? Reporter: Therese Rosenvinge.
2018-09-15
Länk till avsnitt

Hur har journalisterna skött valrörelsen och mediepolitiken 2022 ? så blir det om vi vinner valet. Direkt från Kulturhuset i Stockholm.

Samtal och debatt direkt från Kulturhuset Stadsteatern. Du hör Camilla Kvartoft, Viktor Barth-Kron, Stig-Björn Ljunggren, Alice Bah Kuhnke (MP), Christer Nylander (L) och Aron Emilsson (SD).

På söndag är det val i Sverige. Dagen innan, lördag 8 september, sänder Medierna hela programmet inför publik, direkt från Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Det blir samtal och debatt. Hur har journalisterna skött valrörelsen? Faktiskt, helt bedrövligt eller faktiskt helt briljant? För mycket trams och för lite allvar? För polariserat eller för slätstruket? Hur många politikformat tål Sverige? Vinnare och förlorare i ett nytt medielandskap?   På scenen: Camilla Kvartoft, SVT, Viktor Barth-Kroon, Dagens Nyheter och Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare och debattör. Mediepolitiken 2022 Så blir det om vi vinner valet Vi utvärderar Alice Bah Kuhnkes fyra år vid makten och debatterar vad som står på spel för public service och presstödet kommande mandatperiod. På scenen: Alice Bah Kuhnke (MP), Kultur- och demokratiminister, Aron Emilsson (SD), mediepolitisk talesperson och Christer Nylander (L), gruppledare i Riksdagen. Sändningen börjar strax efter 11. Du är varmt välkommen som publik. Dörrarna öppnar 10.00 och Sveriges Radio bjuder på kaffe och hallongrottor. Scenen ligger på våning 4.  
2018-09-08
Länk till avsnitt

Gungande grund bakom avslöjande om barnboenden, vad vill SD med radion och blottor i annonssystem hos stora medier

SVT:s avslöjande om barnboenden fick stort genomslag, men hade de på fötter? Om polariserat debattklimat och mediers ansvar. SD:s mediepolitik synad och ovälkommen annons visar blotta i systemet.

Kommuner tillbakavisar SVT-avslöjande om barnboenden Det blev enormt val-genomslag för SVT:s påstående om att regeringens LSS-politik skapar kommunala barnboenden. Men hade dom verkligen på fötter? Senare i veckan har kommuner backat från sina svar. Något som väcker frågor om hur noga SVT kollade. Forskare varnar för polariserad samhällsdebatt - vad har medierna för ansvar? Att medier under en valrörelse skildrar skillnader mellan politiker, det är självklart. Men finns det en risk att redaktionerna i sin iver att hitta dom här skiljelinjerna göder polariseringen? Vi pratar med Åsa Wikforss och public service-bolagen. Reporter: Jonna Westin Vad vill Jimmie Åkesson med radion - egentligen? Uttalandet om att lägga ner P3 var något av en bomb i veckan. Men hur ska man tolka uttalandet? En försmak på partiets mediepolitik om de får inflytande efter valet?  Ovälkommen politisk annons blottar lucka i systemet DN och GP har fattat beslut om att alla politiska annonser ska granskas manuellt. Ändå slank en annons från Alternativ för Sverige igenom i veckan. Händelsen blottar en baksida med den digitala medieekonomin, där en stor del av annonsaffären är automatiserad och bortom utgivarnas egna kontroll. Hur förhåller sig utgivarna till risken det bevisligen innebär? Reporter: Therese Rosenvinge
2018-09-01
Länk till avsnitt

Kritik mot kontextlös klimatstrejksrapportering, desinformation och valrörelse ? så rustade är mediehusen, fyra år med rödgrön mediepolitik

Skolstrejkande 15-åring fick medier att löpa publiceringsamok. Valrörelsen igång hur rustade är redaktionerna för informationspåverkan? Fyra år av rödgrön mediepolitik vad har hänt och inte?

Kontextlös klimatstrejksrapportering får kritik Att göra grundresearch, undersöka eventuella samband och ställa prövande frågor även om de ibland känns besvärliga är en självklar del av journalistyrket. Men vad händer med den kritiska garden när historien på många sätt är god, positiv och innehåller barn och unga? I veckan har klimatstrejkande Greta, 15 år, fått stor medial uppmärksamhet. Hon har skolkat från skolan och istället satt sig utanför riksdagshuset i en manifestation för att få upp klimatet på den politiska agendan. Många medier har besökt henne, men ingen reporter har frågat om det faktum att det i veckan också kom ut en bok. En bok där Gretas föräldrar och Greta själv skriver om just klimatet. Reporter: Therese Rosenvinge. Skarpt läge: Så rustade är sveriges medier för desinformation Om två veckor går Sverige till val, och i medierna pågår valrörelsen för fullt. Ständiga utspel, debatter och utfrågningar, ja mediehusen har rustat upp. Samtidigt bubblar en oro inför dom dagar som nu ska komma. Under dom senaste två åren har ju desinformationskampanjer och illegitim valpåverkan varit alla mediechefers ständiga huvudbry.   Hur redo är vi nu, om det som hände där, i Frankrike och USA, nu också händer här? Ja, dom två kommande veckorna, då är det skarpt läge för ett val i en orolig digital tid. Katarina Andersson åkte till SVT där redaktionen har laddat med säkerhetsåtgärder som nästan känns hämtade från en spionfilm. Reporter: Katarina Andersson Efter fyra år av rödgrön mediepolitik detta har hänt Fyra år har gått sedan Sverige fick en ny regering. Alice Bah Kuhnke var överraskningen bland nya statsråd. Som kulturminister fick hon ansvar för mediepolitiken. Ett område där det under flera år stått still, trots att branschens förutsättningar förändrats totalt. Fyra år har gått, och vi ställer frågan vad har egentligen hänt och vad har inte hänt under den rödgröna mandatperioden?   Reporter: Johan Cedersjö.
2018-08-25
Länk till avsnitt

Poliskritik mot Expressens agerande innan bränderna i Göteborg, oemotsagda barfota-teorier, nazist kartlade journalister ? hävdade källskydd

Bilbränderna. Polisen kritisk mot att Expressen inte delade information om att något var på gång. P4-Haveri när teorier om jordens elektroner fick stå oemotsagda. Nazister kartlägger journalister.

Polisen kritisk mot att Expressen inte delade information om bubblande oro i Göteborg Bilbränderna i Göteborg skakade om den svenska valrörelsen och blev veckans stora mediehändelse. I torsdags publicerade Expressen en video som kanske ger svaret på varför allt egentligen hände. En maskerad man i svart hoodie framför sina budskap på bruten göteborgska. Han riktar sin kritik mot polisen och socialtjänsten. Behandla oss som djur och vi ska bete oss som djur. Filmen skickades anonymt till Expressen en timme innan bränderna på flera platser i Västsverige bröt ut. Men den publicerades först i torsdags. Var det rätt av Expressen att publicera eller gick tidningen kriminella gängs ärenden när man gjorde det? Och borde journalisterna ha larmat när de fick filmen? Reporter: Katarina Andersson. Barfota mysintervju i P4 om elektroner i jorden I veckan lanserades ett par minst sagt originella teorier om hälsa i P4 Jämtland. Förmiddagsredaktionen på kanalen hade bjudit in Lilian Alterskjaer som precis skrivit boken med titeln Medvetet barfota  om jordning och läkning. Men varför gav kanalen inget motstånd när konspirationsteorierna haglade?  Reporter: Lasse Truedson. Nazist kartlade journalister  hävdade källskydd för att undgå lagföring Att journalister hotas på grund av sitt arbete hör tyvärr inte till ovanligheterna. Men förra veckan kom ett åtal som stack ut i mängden. Vid ett tillslag mot en nazist från Nordiska Motståndsrörelsen, fann Sundsvallspolisen ett hem fyllt med vapen och ammunition. Men också, under rubriken listan, kartläggningar av två lokala journalister. Förundersökningen visar en skrämmande inblick i den nazistiska organisationens våldskapital. Men den visar också på något annat. Nämligen hur organisationen på ett systematiskt sätt lärt sig att använda det grundlagsskyddade källskyddet för att undvika att bevismaterial kommer åklagare till hands. Reporter: Johan Cedersjö
2018-08-18
Länk till avsnitt

UNT spred bilden att bårhus förvarade kroppar på lastkaj, nätjättar i USA agerar mot hatiskt innehåll och Ebbe Carlsson-affären 1988

Uppsala Nya Tidning gick ut med att döda förvarades utomhus på en lastkaj vid sjukhuset. Facebook, Google och Apple raderar innehåll från konspirationssajten Infowars. Ebbe Carlsson-affären 1988.

UNT spred bilden av att bårhuset förvarade döda utomhus   Hur avlidna förvaras på bårhus i Sverige är naturligtvis en väl reglerad verksamhet fylld av etiska överväganden. De flesta av oss som mist någon närstående kan känna igen önskan och viljan om att kroppen ska behandlas med den djupaste respekt och vördnad. Av den anledningen kom det som en chock för många när de i Uppsala Nya Tidning förra veckan kunde läsa att sjukhuset förvarade döda utomhus på en lastkaj. Men det här är och var helt fel. Tidningen hade utan att själva kontrollera på plats gått vidare på uppgifter de fått från en lokal politiker. Reporter: Jonna Westin. Efter år av konspirationsteorier varför reagerar sociala medier först nu? I veckan har det i USA varit stora rubriker och intensiv debatt efter att flera av de stora teknikföretagen valt att ta bort innehåll och konton tillhörande sajten Infowars och dess frontfigur Alex Jones. Det började med Spotify och följdes snabbt av Apple, Facebook och Google med flera. Utrensningen är, utan tvekan, en av de mest uppmärksammade och spektakulära som företagen gjort på sina plattformar och direkt kom diskussionen om deras makt och roll åter i fokus. Vi träffade i veckan Dagens Nyheters redaktionella utvecklingschef Martin Jönsson, för att fråga vilka konsekvenser åtgärderna kan få och varför de kommer just nu.   Reporter: Johan Cedersjö.  Ebbe Carlsson-affären som präglade valrörelsen 1988 Det finns en person vars namn i stort sett är synonymt med skandal. Han har avslöjats med fingrarna i många kletiga politiska syltburkar. Hans namn Ebbe Carlsson. 1988 hade Expressen släppt nyhetsbomben som i efterhand skulle få namnet Ebbe Carlsson-affären. Den genererade nyheter i månader och år framöver. I den sista delen av vår sommarserie om journalistik som påverkat val ska vi tillbaka till 1988. Det är valrörelse och redaktionerna tävlar om nya heta spår i affären som hade allt. Statsministermord, dupering på toppnivå, hemlig avlyssning och huvuden som rullade. Reporter: Tove Palén.
2018-08-11
Länk till avsnitt

Aftonbladet i kritiserat samarbete med ridstjärnors nya sajt, tre rikstäckande kanaler äntrar etern och stödstrumpor gav varannan damernas

Vad händer med trovärdigheten när Aftonbladet delar stall med hästvärldens makthavare? Svensk radiohistoria när tre rikstäckande radiostationer fick utrymme i etern. Sommarserien om Stödstrumporna.

Aftonbladet i kritiserat samarbete med ridstjärnor Bevakningen av ridsport brukar ofta ses som ett sorgebarn inom svensk sportjournalistik. Antalet utövare och intresset är enormt, men utrymmet och uppmärksamheten i stora svenska medier är oftast allt annat än just enormt. I ett försök att galoppera ikapp bevakningens brister har Aftonbladet nu lanserat ett nytt samarbete med den nystartade sajten Ridenews. Men Ridenews, det är en sajt som startats och ägs av den absoluta ryttareliten i Sverige. Vad händer med journalistikens trovärdighet när nyheterna kommer direkt och ofiltrerat från hästvärldens motsvarighet till Svennis och Zlatan? Reporter: Tonchi Percan.  Nya kommersiella radiotillstånd målar om radiomarknaden I veckan, natten mellan tisdag och onsdag, skrevs det radiohistoria i vårt land. För då löpte samtliga tillstånd att sända kommersiell analog radio ut och dom nya tillstånd som nu ska gälla i åtta år framöver tog vid. I och med det här görs en total ommöblering i etern och störst förändring är att tre aktör nu har fått tillstånd att sända nationellt. Mix Megapol, NRJ och RIX FM går från och med i veckan att höra i hela Sverige. Förändringen kommer utifrån en lagändring som syftade till att öka konkurrensen och mångfalden på den svenska radiomarknaden. Större sändningsområden, hoppas politikerna, ska ge de kommersiella radioaktörerna mer muskler i kampen mot public service. I veckan besökte vi den marknadsledande aktören Bauer Media och där var tongångarna positiva. Reporter: Johan Cedersjö. Stödstrumpor stödde varannan damernas Valet 1991 skakade om Sverige. Det blev borgerligt maktskifte och Carl Bildt tog över som statsminister. Två nya partier kom in i riksdagen, Kristdemokraterna och Ny demokrati samtidigt som Miljöpartiet trillade ur. En annan förändring var trendbrottet att kvinnorepresentationen i riksdagen minskade för första gången på flera decennier. Det blev startskottet för ett hemligt feministiskt nätverk. De kom samman för att trycka på partierna om ökad jämställdhet. I Mediedramaturgin castades Stödstrumporna, som kvinnorna kallade sig, som ett hot mot etablerade partier och rätt var det var beskrevs stödstrumporna som ett politiskt parti. Det var aldrig tanken. Tove palén berättar om när journalisterna blev stödstrumpor och aktivister.
2018-08-04
Länk till avsnitt

Så skapades global falsk fotbollsnyhet, Kinas attack mot svensk journalistik och dataintrånget som skakade valrörelsen 2006

Nyheten om kroatiska landslagets generositet var påhitt. Vi har pratat med källan bakom. Kinas ambassad till verbal attack mot flera svenska medier och enskild journalist. Dataintrångsskandeln 2006.

 Falsk fotbollsnyhet flög över världen så kom den till 230 miljoner kronor skulle Kroatiens silverlag skänka till behövande barn, enligt nyheten som spreds internationellt. Även svenska medier hakade på. Men då var nyheten redan avslöjad som bluff. Vi har hittat och pratat med personen som var källan till alltihop. Reporter: Tonchi Percan Kinas ambassad i hårda utspel mot flera medier Läget för pressfriheten är nattsvart i Kina. Under sommaren har Kina, genom sin ambassad i Stockholm, trappat upp sina aktiviteter mot journalistik även i Sverige. I anslutning till att artiklar om läget i Kina publicerats, inte sällan artiklar som tar upp diktaturens behandling av den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, har ambassaden gått till hård verbal attack mot flera svenska medier på sin hemsida. Frilansjournalisten Jojje Olsson blev nyligen personligen attackerad i ett utskick från ambassaden. Reporter: Therese Rosenvinge  Dataintrånget som skakade valrörelsen 2006 2006 briserade den sk dataintrångsskandalen. Rapporteringen kring hur Folkpartiet olovligen tagit del av information från Socialdemokraternas interna nätverk Sapnet fullkomligt dominerade slutspurten av valrörelsen. Reporter Tove Palén berättar om nyhetsbomben som slog ned på dagen två veckor innan valet.
2018-07-28
Länk till avsnitt

Medier ger kriminella gäng PR enligt Brå, svårare nå publiken på Facebook och TV-debatten som förändrade valrörelsen 1976

Kritik mot hur medier ger utrymme åt kriminella gäng. Hjälper gängen bygga varumärke anser Brå. Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medier. Och TV-debatten mellan Fälldin och Palme -76.

Så kan kriminella gäng få draghjälp av medier Att medier berättar om och granskar de kriminella gängen runt om i Sverige är självklart och det är också något som görs regelbundet. Men frågan är hur det här görs?  För när gängens namn lyfts upp i rubrik efter rubrik. Då får gängen hjälp att bygga upp sitt kriminella varumärke, sitt så kallade skrämselkapital. Det här menar experter på Brottsförebyggande rådet och efterlyser nu en större medvetenhet, framförallt från kvällspressen. Reporter: Therese Rosenvinge  Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medier Tidningarnas digitala upplagor, annonsörer och public service är hårt drabbade av förändringar på Facebook. Det har blivit betydligt svårare att nå publiken på plattformen och det senaste halvåret har räckvidden på Facebook minskat dramatiskt, vittnar såväl medieföretag och som annonsbranschen om. Vad får det här för betydelse för medieföretagens närvaro på Facebook? Reporter: Tonchi Percan. När TV-debatten ändrade förutsättningarna inför valet -76 Del två i vår sommarserie om journalistiken som påverkat valrörelser. När TV-debatten slog igenom blev det tydligt att det inte längre bara spelar roll vad du säger utan också hur du ser ut när du säger det. 1976 blir TV-debatten den svenska valrörelsens tydliga epicentrum. När Fälldin möter Palme i ett fullsatt Scandinavium. Reporter: Tove Palén
2018-07-21
Länk till avsnitt

TV kriget hårdnar, PR-stunts i Thailand och "Helin-effekten"

TV-kriget hårdnar. SVT tappar medan TV4 tar allt större andel av tittartiden. PR-stunts och miniubåtar i Thailand. Sommarserie om journalistiken som spelat en avgörande roll i valrörelser. Om "Helin-effekten" och Aftonbladets annonseringsbråk med Sverigedemokraterna 2010.

TV-kriget hårdnar  Trots att tv-tittandet minskar så har TV4 aldrig haft så bra halvår som den här vintern och våren. TV-cheferna pratar om historisk bra siffror. Vad innebär då att det går historisk bra för TV4? Är det ett tronskifte vi ser hända? PR-stunts och miniubåtar  När nästan alla pojkar som suttit fast i grottan i Thailand var ute dök Tesla-grundaren och kändisentreprenören Elon Musk upp med en miniubåt för att hjälpa till i räddningsarbetet. I efterspelet har han fått kritik för att försöka plocka PR-poäng med en ubåt som aldrig behövdes. Den här typen av PR-stunts är inte ovanliga, men när fungerar de och när riskerar de att slå tillbaka?   Sommarserie: Om "Helin-effekten"  Sverigedemokraternas stora mediala genombrottet kom 2009 ett år innan valet och då handlade det om annonsbojkott och en omsusad debattartikel publicerad i Aftonbladet, samma tidning som bojkottade SD:s annonsering. Det hela resulterade i ett påtagligt väljaruppsving och en i efterhand omtalad Helin-effekt.
2018-07-14
Länk till avsnitt

Havererat världsscoop, bakom kulisserna på fotbolls-VM och ett avslöjandes logik

Världsscoop blev klavertramp. Vad hände när TT rapporterade att gerillaledaren Joseph Kony gripits? Bakom kulisserna under mediernas bevakning av fotbolls-VM. Om kampen att få ett avslöjande att fästa.

 TT rapporterade i veckan att den ökände ugandiska gerillaledaren Joseph Kony gripits i veckan. Men  samtidigt som nyheten spreds av i stort sett alla svenska medier genom TT:s publicering, så var det i resten av världen mer eller mindre knäpptyst. Handlar det ett världsscoop eller ett klavertramp?   De stora svenska medierna skickat minst 67 reportrar, krönikörer och expertkommentatorer för att följa mästerskapet på plats. Vi bestämde oss för att skicka nummer 68, vår reporter Tonchi Percan för att följa med två av Sveriges största stjärnorna vid sidan om plan bakom kulisserna av mediebevakningen av årets största sporthändelse.  Ibland räcker det inte med att fakta är kända. Medier världen över hade berättat om företaget Cambridge Analyticas ambitioner att via Facebook och andra sociala medier ta reda på våra innersta känslor och använda dem för att påverka våra beslut - bland annat hur vi röstar. Men väldigt lite hände, ända tills Carole Cadwalladr, blev besatt.
2018-07-07
Länk till avsnitt

Om journalisthat och säkerhet på redaktioner, vad visste medier om kulturprofilen och massfällning efter metoo

Skjutningen på en redaktion USA väcker frågor om säkerhet och journalisthat. Medier hyllade och byggde upp kulturprofilen rykten undersöktes inte. Om massfällningen av tidningar efter metoo.

Studiosamtal med Jeanette Gustafsdotter, TU Skjutningen på en redaktion USA väcker frågor om säkerhet och journalisthat. En färsk rapport från TU, gjord av FOI, visar att det i Sverige är ett fåtal personer som står för en stor andel av hatet mot journalister på nätet.  Kulturredaktionerna som hyllade kulturprofilen I november publicerade Dagens Nyheter avslöjandet som kom att sätta Svenska Akademien och hela kultureliten i gungning. 18 kvinnor berättade om att kulturprofilen utsatt dom för sexuella trakasserier och övergrepp. Akademien har kölhalats för att inte ha agerat trots viss vetskap om händelser. Inte minst har kulturredaktörer gått hårt åt akademiens underlåtenhet. Men faktum är att även kulturredaktionerna känt till rykten kring Kulturprofilen. Så vad gjorde redaktionerna själva under alla år? Reporter: Tonchi Percan Tidningar massfälldes efter metoo Sex medier fälls av Pressens Opinionsnämnd för sammanlagt tio artiklar där personer pekats ut med namn i samband med metoo. Anklagelserna är allvarliga, och beläggen är tunna anser opinionsnämnden. Sammantaget oförsvarliga publicitetsskador för flera personer. Vi träffade Allmänhetens Pressombudsman Ola Sigvardsson för att prata om hösten 2017. Och om hur dom utgivare som nu blivit fällda bör förhålla sig till besluten. Expressens Thomas Mattsson har i veckan fått kritik för sitt bemötande av klandren. Reporter: Therese Rosenvinge
2018-06-30
Länk till avsnitt

Midsommarrepris: Bakom TT:s valkompass, osäkra opinioner blir nyheter och dold sponsor i partiledarutfrågning

Vi repriserar tre reportage från våren om journalistik och mediesatsningar inför valet. Om TT:s valkompass, om felmarginaler i opinionsmätningar och om en dold sponsor bakom partiledarutfrågning.

Valkompasser demokratiskt verktyg eller genväg? Att göra en bra valkompass är en svår uppgift som kräver många val. Utöver det givna om vilka sakfrågor som ska vara med, ska även partiernas ståndpunkter hamna rätt. Den måste vara rättvis och politiskt representativ samtidigt som den inte får vara för omfattande och komplex. Så hur gör man då? Och vilka är riskerna med att trycka ner ett rörig och rörligt politiskt landskap i ett snabbklickat webbtest? Nyhetsbyrån TT:s valkompass vållade debatt när den lanserades i april. Reporter: Johan Cedersjö. Inom felmarginalen finns inga säkra förändringar Nyheter baserade på opinionsmätningar duggar tätt inför valet i höst.  En av flera journalistiska fallgropar i de här sammanhangen är den så kallade felmarginalen. Det spann inom vilket en förändring inte är statistiskt säker utan lika gärna kan bero på slumpen. Men trots att det inte går att fastslå någon förändring, syns ändå väldigt ofta artiklar om just det. Reportaget sändes första gången i april 2018. Reporter: Therese Rosenvinge Dold sponsor i ny partiledarutfrågning Direktsänt på Facebook, från en mysig loungemiljö, har gamla kvällstidningsmurveln Sven Melander lyckats få alla partiledare till sin, som han säger, journalistiska och humoristiska utfrågning. Men journalistik, den ska ju vara oberoende. Visst finns det gränsfall, men i de fallen ska i alla fall externa sponsorer redovisas öppet. Vi fick tips om att det inte var helt rent vatten i den här historien. Reportaget sändes första gången i februari 2018. Reporter: Evalisa Wallin.
2018-06-23
Länk till avsnitt

Havererad intervju i P4 Jämtland, redaktioner på spänn inför VM-bevakning och RO till attack mot omstritt reklambeslut

Historien bakom P4 Jämtlands havererade intervju. IT-säkerhet och censur i fokus inför VM-bevakning. Stockholm vill stoppa sexistisk reklam - men hur? Reklamombudsmannen befarar hot mot tryckfriheten.

Historien bakom P4 Jämtlands havererade Ganman-intervju Intervjun med Jens Ganman varar i två minuter. Den urartar i ett bråk varpå programledaren drar upp musik som avbryter. Vad var det egentligen som hände i måndags? Intervjun har föregåtts av en infekterad intern konflikt på kanalen som handlar om hur redaktionen förhåller sig till just den här intervjupersonen. Mediernas Jonna Westin har besökt radiohuset i Östersund i veckan.  Redaktionerna rustar för risker vid VM-bevakning IT-säkerhet, pressfrihet, Fifa-censur och villkorade visum. Inför fotbolls-VM i Ryssland har mediernas möjligheter att rapportera fritt från mästerskapet varit en het fråga. Så när det nu gäller hur fri kommer bevakningen att kunna vara? Mediernas Tonchi Percan har pratat med tre redaktioner.   Kommunalt reklambeslut kritiseras av branschen Stockholm vill få bort sexistisk reklam och fattade beslut i veckan. Men hur ska det gå till? Tjänstemän på kommunen ska få rätt att - utan prövning - ta ner reklam som de anser bryter mot reglerna. En ordning som RO befarar kan leda till inskränkningar i tryckfriheten. Reporter: Therese Rosenvinge
2018-06-16
Länk till avsnitt

Oställda frågor i SVT:s Operation Playa, så påverkar betalväggarna innehållet och glasskampanjen som alla svalde

SVT:s Operation Playa kritiseras för utelämnad information och oställda frågor. Fokus på läsaraffär leder till bättre innehåll, men även nya utgivarfrågor. Maxat glassgenomslag ett tecken i tiden.

Oställda frågor i SVT:s Operation playa SVT:s serie Operation Playa om polisen och åklagarmyndighetens arbetsmetoder i ett av Sveriges största narkotikamål har både hyllats och rosats. Serien visar hur myndigheterna agerat högst tveksamt i jakten på att sätta dit Jonas Falk, som misstänktes vara huvudperson i ligan som smugglat tonvis med kokain, men som senare friades i hovrätten. Gör man journalistik av ett mål med en förundersökning på 16 000 sidor, då måste välja bort en hel del och förenkla bilden. Men nu kommer tung kritik från en journalist som har granskat fallet tidigare och som menar att SVT blundat för relevanta omständigheter i den här historien. Reporter: Jonna Westin. Nya affärsmodeller får effekter på publicistiken Långsiktig trovärdighet framför klickbeten, större djup och mer av kvalitetsjournalistik. Det är enligt tidningsbranschen en konkret, positiv följd av den senaste tidens strategiskifte där mediehus efter mediehus bestämt sig för att satsa mer på digitala prenumerationer. Men i och med betalväggarna har landets publicister också fått en ny typ av utgivarfråga på sina bord. Det handlar om ifall mediers samhällsfunktion att informera allmänheten ibland måste stå över affären och i så fall när. För Mittmedia blev avvägningen konkret i veckan när skogsbränderna bröt ut utanför Sala och samhällen började evakueras. Reporter: Therese Rosenvinge. Glassaktivism tog storslam i exponering I veckan tog riksdagen beslut i en fråga som kommit att bli otroligt kontroversiell. Frågan om att ge 9000 unga flyktingar en ny chans att stanna i Sverige. Den här debatten har kommit att fungera som en slags symbolfråga om Sveriges migrationspolitik i stort och tonläget har varit både polariserat och skyhögt från såväl politiker som allmänhet. I ljuset av det var det nog många som förvånades när glasstillverkaren Ben and Jerry´s i veckan tog steget rakt ut på det minerade krigsfältet och deklarerade ett helhjärtat stöd till det så kritiserade förslaget. Hoppa på kärlekståget med oss, skrev de och fick direkt sociala medier, kulturskribenter och nyhetsjournalister att sätta sig vid tangentbordet för att rasa, hylla eller skildra. Frågan är om vi alla oundvikligen blev till spelpjäser i en skicklig PR-kampanj? Reporter: Johan Cedersjö.
2018-06-09
Länk till avsnitt

Vem fick skulden när Uppdrag granskning tog sig an metoo, strid om framtidens public service, från klickjakt till digitala prenumerationer

Fick medier eller källorna skulden när Uppdrag granskning tog sin an metoo? Inför politikernas besked om public service. Om tidningarnas strategiskifte från klickjakt till digitala prenumerationer.

Om indirekt skuld när UG granskade mediers metoo-rapportering Veckan har totalt dominerats av Uppdrag gransknings reportage om anklagelserna mot den tidigare Aftonbladet-journalisten Fredrik Virtanen. Åsikterna om programmet har varit många, recensionerna gett både ris och ros. Det här är ett rejält giftigt ämne att ta sig an som journalist. Anklagelser om våldtäkt eller sexuellt ofredande från långt bak i tiden är för såväl rättsväsendet som journalistiken närmast omöjliga att gå till botten med. Uppdrag granskning sa sig vilja granska hur de etablerade medierna agerat i fallet Virtanen. Men i det finns en svårighet som inte minst vi på det här programmet är väl medvetna om. För när du granskar medier riskerar du också att indirekt skuldbelägga någon annan. Nämligen mediernas källor och riktigheten i källornas uppgifter. Det här är alltid en svår balansgång och frågan är hur bra Uppdrag granskning klarade av den. Reporter: Jonna Westin.  Inriktningen på framtidens public service snart offentliggjort Förra sommaren kunde vi på Medierna avslöja att den parlamentariska kommitté som utreder framtidens public service enats om att skrota licensmodellen, för att framöver istället finansiera public service via en skatt. Det förslaget blev då offentligt en månad senare och nu i veckan lämnades till slut en helt färdig proposition till riksdagen för beslut efter valet. Men kommittén har inte avslutat sitt arbete med det. För samma politiker har också haft i uppdrag att utreda en betydligt mer kontroversiell fråga: Vad ska public service i framtiden vara, vilket innehåll ska och ska inte produceras och hur ska bolagen regleras? I den här frågan har inte minst de kommersiella medierna ett stort intresse och genom åren har debatten om public service uppdrag många gånger varit hätsk. Kommittén andra delbetänkande ska presenteras för Kulturministern om tre veckor, men vi försökte redan i veckan få några ledtrådar om varthän det barkar. Reporter: Johan Cedersjö.  Från jakt på klick till jakt på trogna läsare På kort tid har det nu blivit mer standard än undantag för tidningar att ta betalt på webben. I branschen är det idag tydligt att det är de digitala läsintäkterna som är i centrum när det pratas moderna affärsstrategier och framtid. Klickbeten i jakt på höga trafiksiffror har bytts mot jakt på lojala digitala prenumeranter där man bygger en långsiktig lojalitet. Men vad är det som gör att tidningssverige på bred front plötsligt ser så ljust på den framtida läsaraffären? Och är de digitala tidningsläsarna verkligen tillräckligt betalningsvilliga och lojala. Reporter: Therese Rosenvinge. Inspiration utan gränser hos SVT Uppsala Journalister inspireras av varandra. Om någon gör ett spännande inslag, med bra ämne, snygga kameravinklar och fyndiga formuleringar slås många av tanken att det där ska jag också göra, fast i en lokal tappning. En på branschspråk kallad hur här. Problemet är bara att idag finns det alltid någon som sett både original och kopia. Reporter: Johan Cedersjö.
2018-06-02
Länk till avsnitt

Ständigt pågående publicering om religiösa utrop i Växjö, ett år efter biblioteksdebatten ? vad har hänt? 18 år med Palmetråden på Flashback

Vad stämmer egentligen om katolska kyrkans ansökan om klockringning i Växjö? Nya riktlinjer i flera biblioteks urvalspolicys. Eviga diskussioner när Flashbacktråden om Palme-mordet fyller 18 år.

Ständigt pågående publicering om klockringning i Växjö Ibland brukar ansvariga utgivare tala i vårt program om pågående publiceringar. Alltså ungefär att faktauppgifter i artiklar är rörliga och att sanningen kommer att visa sig med tiden. Frågan är om inte något slags rekord slagits i den genren de senaste veckorna. För i historien om kyrkklockorna i Växjö har turerna varit många. Flera redaktioner har varit inblandade och de slutgiltiga beskeden om vad som faktiskt hänt varit många. Bakgrunden är att Smålandsposten, i samband med att muslimska församlingen i Växjö fått godkänt att hålla böneutrop, publicerade en artikel om att Katolska kyrkan i stan fått avslag på sin ansökan om att ringa i kyrkklockorna. En nyhet som fick stor spridning både i Sverige och internationellt, innan fakta kollades upp och historien vartefter började korrigeras. Den senaste turen kom i veckan. Så blev det rätt nu då? Reporter: Jonna Westin.  Ett år efter biblioteksdebatten vad har hänt?  Förra våren, mitt i en vilt flammande biblioteksdebatt, kunde vi på Medierna berätta om hur flera av landets stora bibliotek jobbat efter urvalskriterier som grundade sig i olika värderingar. På vissa ställen skulle rasistiskt innehåll stoppas, på andra våld, sexism, skvaller, porr och så vidare. Nu ett år senare bestämde vi oss för att återvända till frågan. Vad har hänt efter uppståndelsen förra året? Vår undersökning visar att på en del håll är bilden densamma nu som då, men på andra håll har flera bibliotek ändrat i sina policys och strukit sådant som kan öppna för subjektiva bedömningar. Reporter: Blenda Setterwall Klingert. Palmetråden på Flashback fyller 18 år I veckan har det återigen varit fullt Palme-pådrag i Sveriges medier. För med rubriken Lösningen publicerade magasinet Filter i onsdags ett reportage som reportern Thomas Pettersson arbetat med i totalt tolv år. Tolv år må vara en imponerande tid. Men i Palme-sammanhang får det faktiskt ändå ses som rätt så blygt. För betydligt längre än så har några av nätets mest frekventa Palmeutredare hållit på. Och som en helt central knytpunkt i deras arbete har en tråd på forumet Flashback kommit att fungera. Det första inlägget skrevs i maj år 2000. Idag finns det i tråden över 100 000 inlägg och tråden är nog på god väg att komma ikapp den riktiga Palmeutredningen i omfång. Så vilka är det egentligen som skriver och varför? Reporter: Johan Cedersjö.
2018-05-26
Länk till avsnitt

Grundlagskortet på tveksam grund hos SVT, livsfarliga solråd i Aftonbladet, nattbevakning på dagen hos TT i Australien

SVT Skåne ropade högt om tjänsteman som fått munkavle. Men vad stämde egentligen? Livsfarliga solråd i Aftonbladet. Nattlig sverigebevakning från andra sidan jorden hos TT i Australien.

Grundlagskortet spelat på tveksam grund av SVT Skåne Att använda sig av sin meddelarfrihet, alltså att slå larm till medier om missförhållanden, är en grundlagsskyddad rättighet och en viktig principfråga att slå vakt om. Nyligen rapporterade SVT Skåne i en lång rad publiceringar om hur Länsstyrelsen satt munkavle på en anställd. Länsstyrelsen förbjöd tjänsteman prata med journalister. Så  vinklades den här historien. SVT berättade också om hur den anställda kvinnan fått sparken efter att hon pratat med medier. Men håller den här till synes väldigt upprörande historien? Eller drog SVT på för hårt utifrån vad som faktiskt hänt? Reporter: Jonna Westin. Livsfarliga solråd i Aftonbladets puff I veckan har det varit strålande sol och närmast högsommarvärme i landet. Ett lika säkert vårtecken som tussilago och pollen är kvällstidningarnas artiklar med solningsråd. Aftonbladet gick i år ut hårt. För med en bild på välstekta badturister basunerade de i veckan ut att ny forskning säger att vi ska sola mer och dessutom skippa solkrämen. Men så här enkelt är det naturligtvis inte. En närmare titt på forskningen visar att den varken är ny eller ger stöd åt Aftonbladets hårt dragna vinkel. Reporter: Johan Cedersjö. Nattbevakning på dagen från andra sidan jorden En stor del av den nattliga nyhetsuppdateringen i Sverige sköts av Nyhetsbyrån TT. Det är TT som kliver in och uppdaterar många lokala mediers sajter med senaste nytt under nattens timmar. Sedan ett par år bedrivs det här arbetet på dagtid, på andra sidan jorden, i Sydney. Nyhetsbyrå efter nyhetsbyrå i Europa har de senaste åren gjort såhär och utlokaliserat sina nattredaktioner till just Australien. Vi har besökt redaktionsgolvet down under, som med tiden blivit något av ett Europa i miniatyr. Reporter: Therese Rosenvinge.
2018-05-19
Länk till avsnitt

Tryckpress-tvivel när nazistdom friar förbrytar-plakat, TV4-profil pushar SD-vallåt, ny tro på artikelkommentarer och folkkära meteorologer

Nazistdomen som visar på juridiska krumbukter i tryckfrihetsförordningen. Sverigedemokraternas vallåt fick högsta betyg av TV4:s Marcus Oscarsson. Ny tro på kommentarsfälten när anonymiteten skrotas.

Tryckpress-tvivel när nazistdom friar förbrytar-plakat I samband med bokmässan i Göteborg förra året höll nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen en medialt uppmärksammad protest. Många minns inte minst de skyltar som då hölls upp av nazisterna när de vandrade sin väg mot Göteborg. På skyltarna fanns stora fotografier på flera kända svenskar och under porträtten var ordet "förbrytare" skrivet med röda bokstäver. Det har nu gått åtta månader sen manifestationen ägde rum och en lång och snårig juridisk process om skyltarna kom nyligen till sitt slut. Det här är en speciell dom för den sätter fingret på hur otroligt märkliga frågor som kan aktualiseras när det gäller just tryckfrihetsbrott. Reporter: Erik Petersson. Analys av TV4-profils SD-analys Mitt i den sjudande upptakten inför höstens val valde TV4:s profil Marcus Oscarsson att på sin Facebooksida förra veckan lansera Sverigedemokraternas vallåt. Exklusiv världspremiär kallade han det varpå låten hyllades med toppbetyg. Ingen analys av den politiska retoriken, men däremot 5 mikrofoner av 5 möjliga. Oavsett om man håller med om betyget eller inte så kan man konstatera att det här är att ta ut svängarna rejält i förhållande till de krav på opartiskhet och kritisk distans vi brukar ställa på mediers politiska kommentatorer. Reporter: Therese Rosenvinge. Ny tro på kommentarsfälten när anonymiteten slopas I Malmö finns ett litet svenskt företag som tror sig ha skapat lösningen på det som länge setts som ett stort och olösligt problem läsarkommentarer. Med tvång på registrering, moderering dygnet runt och artificiell intelligens som ska hjälpa läsarna att undvika raseri-utfall och pissränna-retorik har företaget Ifrågasätt nu fått flera svenska mediehus att återlansera kommentarsfälten. Men kommer det här verkligen att fungera? Hur stort är egentligen läsarnas intresse för att återigen ge sig in i febriga kommentarfältsdiskussioner? Reporter: Johan Cedersjö.  Folkkära TV-meteorologer fyller spalter Välutbildade naturvetare som i bästa fall har rätt när de siar om vädret. Det låter kanske inte superhett, men TV-meteorologer väcker onekligen speciella känslor när de ställer sig framför kameran. När människor annars syns i medier brukar det betyda en viss mängd kritik, men TV-meteorologer lyckas alltid slå an en annan sträng ute i stugorna. Vad är det egentligen med den här yrkeskategorin som gör att tittarna så belåtet sjunker ner i soffan och skickar hjärtemojis? Reporter: Ebba Kulneff.
2018-05-10
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.