Sveriges 100 mest populära podcasts

Meny

Meny

Sveriges Radios matprogram som tittar djupt i grytorna. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/meny

Avsnitt

Hönor, djungelhönor och dinosaurier ? historien om världens vanligaste fågel

Lär känna världens vanligaste fågel. Hönan, som härstammar från djungelhönan, som är en sentida dinosaurie. En smart fågel, med rikt känsloliv och ett utvecklat språk!

Per Jensen tar emot i sitt hem i Östergötland. Här pickar vanliga hönor och djungelhönor. Pensionerade försökshöns som varit med i beteendestudier. Per är professor i etologi läran om djurs beteende vid Linköpings universitet. Han har skrivit böcker om hundar och är nu aktuell med en bok om hönor: Världens vanligaste fågel - en kärleksförklaring till höns. - Det var dags för en kärleksförklaring till hönsen, säger han. Dags att berätta hur de egentligen fungerar. - Höns är omgärdade av så många myter och missförstånd. Man kallar dem virriga och dumma. Men det är fel. Höns är intelligenta och sociala. De har ett fantastiskt språk och ett rikt känsloliv. Man uppskattar att det i hela världen finns 24 miljarder hönor. I Sverige värper 8 miljoner hönor våra ägg, och drygt 100 miljoner kycklingar slaktas varje år. Per har tre vita Leghorn-hönor och fyra röda djungelhönor. Alla höns som finns idag härstammar från röda djungelhöns. De lever vilt i regnskogar i Sydostasien. För ungefär 8000-9000 år sen domesticerades de och blev husdjur. De är hälften så stora, växer långsamt och lägger få ägg. Äggen är hälften så stora som vanliga ägg. En modern värphöna värper ungefär 300 ägg under sin livstid, medan djungelhönorna värper 20-30 under sitt liv. Avel har gjort att slaktkycklingar växer till 2 kilos vikt på 35 dagar. En djungelhöna blir fullvuxen på ett år och väger då 800-900 gram. - Men beteendet har inte förändrats så mycket, säger Per, som tycker sig se dinosaurierna i dem. - När dinosaurierna dog ut hade en del av dem redan hunnit utvecklas till en sorts primitiva fåglar. Om man vill hårdra det så kan man säga att fåglar är sentida dinosaurier. Det är spännande att betrakta höns med de ögonen.
2021-10-21
Länk till avsnitt

Viktor ska ta Operakällaren in i framtiden

Viktor Westerlind, ny kökschef på Operakällaren. Hur får man en restaurang med rötter i 1700-talet att kännas aktuell idag? Och vad hittar man om man snokar i den stora gamla källaren?

Viktor Westerlind har aldrig arbetat på Operakällaren. Nu är han ny chef för husets flaggskepp Operakällarens matsal, med uppgift att vårda arvet men också locka nya gäster. - Förut var maten proteinbaserad. Idag är den mera grönsaksdriven, säger Viktor. - Många stamgäster som gått här i 40 år tycker att maten känns lite lättare och fräschare. Viktor Westerlind blev Årets Kock 2009, som 25-åring. Han har jobbat på stockholmska stjärnkrogar som F12, Frantzén och nu senast på Tommy Myllimäkis nya Aira. - Det har blivit standard att använda japanska influenser, sjögräs och miso, för att det blir bättre. - Jag vill jobba med svenska råvaror, men det måste inte alltid vara traditionella smaker. Första Operakällaren öppnades 1787 i källaren på Gustav III:s operahus. De nuvarande lokalerna invigdes 1895 i det nya operahuset. På 1960-talet renoverade och moderniserades restaurangen av krögaren Tore Wretman. Wretman, kökschefen Werner Vögeli och Operakällaren blev det finaste Sverige hade. Viktor Westerlind tar oss på en skattjakt i den anrika restaurangens vindlande källare.
2021-10-14
Länk till avsnitt

Dags att börja äta vildsvin

Det skjuts fler vildsvin än älgar i Sverige. Och ännu fler kan skjutas. Så nu är det dags att lära sig äta vildsvin. Ett program om smakerna, vad det passar till och om jakten.

Vildsvinen ställer till med stora skador och kostar varje år samhället hundratals miljoner. Men samtidigt är de en resurs. Ett klimatsmart och gott kött. Det springer omkring en skatt i våra skogar. 2020 lanserade regeringen vildsvinspaketet, ett försök att vända på steken, göra vildsvinen och köttet till något positivt. Företag och offentlig sektor fick söka pengar för olika projektidéer som ska föra vildsvinsköttet närmare konsumenten. Ett av projekten skapades av Emanuel Eriksson, och handlar om vildsvinet i eklandskapet mellan Linköping och Åtvidaberg. I många länder är vildsvin en naturlig del av matkulturen. En delikatess. Med sitt projekt vill Emanuel starta en matkultur runt vildsvin i Sverige. - Jag tror vi har förutsättningar att få fram charkuteriprodukter i absolut världsklass från de här vildsvinen, säger han. - Projektet handlar om att få alla i regionen, markägare, jägare, livsmedelsaktörer, restauranger, att förstå vilken skatt vi sitter på. Bibbi Lirenius är kock i Göteborg. Och jägare. - Det är spännande att jaga vildsvin, säger hon. De är så smarta, de är vårt smartaste vilt. - Köttet är fantastiskt gott! Jag tycker det är godare än älg. - Det är supergott att göra tomatbaserade grytor med pasta som i Italien, säger Micke Einarsson, kökschef på Brasserie Astoria i Stockholm. Han är också jägare och har tillsammans med yrkesjägaren Hubbe Lemon skrivit boken Kocken & jägaren, om hur man jagar och lagar. Mikael Einarsson tror att det finns en nyfikenhet att testa vildsvin. En väg dit är att fler restauranger serverar vildsvin. I regeringens budgetproposition har det avsatts 52 miljoner till en bättre vildsvinsförvaltning. Ett ytterligare stöd för att försöka få fart på jakten och för att få ut köttet till konsumenterna.
2021-10-07
Länk till avsnitt

De reser utomlands en gång i veckan. I köket.

Sedan ett år tillbaka har familjen Flenskov pysslat med en lite annorlunda helgaktivitet. Tillsammans lagar de mat från något annat land i världen, mat som de aldrig lagat förut.

Idén kom från sonen i familjen, Theodor, 11 år, som ville lära sig att äta mer olika typer av mat. Varför inte laga mat från olika länder? Han och syster Tyra, 7 år, ritade olika landsflaggor som de lade i en burk. Sen var det bara att dra en flagga och nästkommande helg laga mat från det landet. När Meny möter familjen har de avverkat 16 länder, allt från Japan och Myanmar till Kanada, USA, Italien och Somalia. Det blir en hel del förberedelser, säger mamma Sofie Klasson Flenskov. Ibland får vi tips från vänner och bekanta om vad vi ska laga. Vi fick till exempel ett speciellt mjöl när vi skulle baka bröd från Brasilien. Vännerna kan också följa familjens upptäcktsfärd via deras sociala medier, där de lägger upp bilder och filmer på matlagningarna. Förutom att familjen har en gemensam aktivitet att samlas kring har det lett till flera positiva saker: barnen har blivit tryggare i köket lärt sig hantera spisen, måtta och att knäcka ägg, de är öppnare för nya maträtter och föräldrarna har fått upp ögonen för råvarorna. Innan har vi alltid köpt den billigaste, frysta kycklingfilén och undrat varför den inte blir så god. Men det är stor skillnad om man köper färst och lokalproducerat, säger Johan Flenskov och Sofie Klasson Flenskov. Länkar till den grekiska mat som familjen lagade hittar du nedan.
2021-09-30
Länk till avsnitt

Så blir grönsaksbuljongen god

"Grönsaksbuljong är den svåraste buljongen", skrev en mästerkock. Går den att göra riktigt god grönsaksbuljong? Vi testar köpta buljonger och gör våra egna. Och berättar buljongtärningens historia.

Ursprunget till det här programmet är ett mail från en lyssnare. Mattias Helldén undrade om det går att göra en god grönsaksbuljong. - En bra bas är att ha i ärtor, säger Patrik Sewerin, köksmästare på Gunnebos kaffehus och krog i Mölndal. Det finns gamla kulturärtor som gråärt och höstärt som ger mycket smak. Det är fylligheten som är svår att uppnå. Den runda umamismaken som finns i höns- och köttbuljong. - Rosta grönsakerna i ugn är ett annat knep, fortsätter Patrik. Och använd olika sorters miso och sojasås. - Stek på grönsakerna ordentligt, säger Anneli Ödén, kock och delägare i Hagabions café som länge varit en hyllad vegetarisk restaurang. - Svamp är också tacksamt. Och att steka citronskal, det gillar jag, säger Anneli. - Vad ska man ha buljongen till, säger Leo Serck Hanssen, kock på Hagabions café. Det finns många olika buljonger. Man kan göra på bara en grönsak. Tomat, eller fänkål. - Centrifugera råa grönsaker och tillsätt smör, tipsar Patrik Sewerin. Vi jämför recept på grönsaksbuljong från kockarna Mathias Dahlgren, Magnus Nilsson och Werner Vögeli. Och berättar hur buljongtärningen erövrade världen. Maila gärna om du har idéer till program. [email protected]
2021-09-23
Länk till avsnitt

Äpplen och matfoto

Fotografen Charlie Drevstam skulle bygga en fotostudio. Och blev med en äppelodling. Han berättar om äppelodlande, mustning och hur matfotograferingar går till.

Charlie Drevstam ville bygga en fotostudio med naturligt norrljus. Han hittade en tomt på Österlen i Skåne. Det råkade vara en gammal äppelodling med 90 träd. - Det är fyra sorter, säger Charlie. Ingrid Marie, Gravensteiner, Lobo och Belle de Boskoop. Äpplen blev ett intresse. Det blev mycket äpplen att ta hand om. Efter att ha torkat och kokat mos gick det mesta till must. Charlie köpte en liten handpress, mustade, pastöriserade och hällde på flaskor. Men skördarna blir så stora att han numera lämnar det mesta till ett musteri. Han säljer till och med en del till caféer i Stockholm. Charlie Drevstam har varit matfotograf i 20 år. Han jobbar för företag med kampanjer och reklam, och han har gjort ett trettiotal kokböcker. Några med Tina Nordström, och på senare år Paul Svenssons Grönsaker A-Ö, och alla Tommy Myllimäkis böcker. Han berättar hur matfotograferingar går till. Och om skillnaderna mellan reklamfotografering och att göra en kokbok.
2021-09-16
Länk till avsnitt

På sommaren flyttar de till fäboden

Följ med till en levande fäbod i Dalarna. Vad är en fäbod? Varför uppstod de? Varför försvann de? Och har de nåt att ge i vår tid?

Fäboden Arvselen ligger norr om Malung. Där bor Lars Arnesson, Täpp-Lars med sina barn. Om vintern bor de på ett annat ställe med djuren och Lars syr skinn, pälsar och tillverkar knappar till folkdräkter. I maj går de med djuren genom Malung centrum mot skogen till fäboden för att leva ett mer spartanskt liv. Utan el eller rinnande vatten. Då är det kalas! Det är den bästa dagen på året säger Lars och dottern Kerstin Arnesson, med en mun. Och när de går hem, i slutet av september: Det är den näst bästa dagen på året. Att komma hem till elektriskt ljus och rinnande vatten. Det är en lyx som ingen tänker på, säger Lars. Han tror att fäboden med sin resurssnålhet kan vara en viktigt del av framtiden. Förr var fäbodarna ett vanligare inslag i Sverige. De var en del av jordbruket och djurhållningen. På sommaren tog man djuren på skogsbete och flyttade till en slags sommarby i närheten, fäboden. Där kunde man sova och passa djuren, men framförallt ta hand om mjölken som korna och getterna producerade av skogens örter. Eller rättare sagt, konservera mjölken till smör, ost och messmör. Fäbodar fanns i områden där det fanns lite åkermark och där klimatet inte tillät så mycket odling. Den så kallade fäbodsgränsen går vid norra Värmland, Dalarna och Uppland. Norr och väst om fanns fäbodarna, i dag som sagt ganska få. Åsa Holmgren på ISOF, Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, berättar om fäbodarnas historia.
2021-09-09
Länk till avsnitt

Mexico på Ringön, Göteborg

En restaurang i ett industriområde. Öppet för lunch två dagar i veckan. Mexicansk husmanskost. Inte som svensk fredagstacos, även om man kan se släktskapet.

Ana-Gema Tolentino är industridesigner från Mexico City. Kärleken tog henne till Göteborg för 13 år sen. - Jag har aldrig haft några planer på att ha en restaurang, säger Ana. Men hon saknade den mexicanska husmanskosten. För tre år sen öppnade hon sin restaurang på Ringön i Göteborg, ett industriområde mitt i centrum med hantverkare, verkstäder, mikrobryggerier, ateljéer, skrothantering och varv. Ana berättar om maten de lagar, om mötet med svensk mat - och svenska tacos! - Det är inte mexicanskt. Man skulle kunna kalla det "svacos" eller nåt. Men jag tror det viktigaste med fredagstacos är det sociala. Och det är väldigt likt matens roll i Mexico.
2021-09-02
Länk till avsnitt

Njut av tomaterna!

Tomater finns året runt. Men på sommaren är de bäst! Nyskördade, mogna tomater. Vi besöker en odlare och tipsar om goda rätter på färska tomater.

Tomater kan odlas i växthus i Sverige in i november, men de är godast på sommaren. Smakerna blommar ut i de enklaste rätterna. En pastasås på färska tomater i smör, och en risotto på färska tomater (länkar till recepten längst ned på sidan), fick oss att hitta den lokale odlaren för att se hur tomaterna blivit till. Nordost om Göteborg, strax utanför tätbebyggelsen, ligger Lassegården där Leif och Sandra Rydewald odlar tomater, blommor och bär. I år har de 24 olika sorters tomater. För det mesta odlas växthustomater i näringsvatten, men Leif odlar i jord. - Skördarna blir inte lika stora, men jag tycker det blir godare, säger han. Han berättar hur odlingen går till och vad som är speciellt med tomater. På gården odlas också blommor, gurka, jordgubbar, hallon och björnbär.
2021-08-26
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Sara Werners kanelbullar av surdeg

Bullkalas på surdeg och brownietårta med färska bär och maränger får avsluta årets Norrlandsresa.

I Meny Norrlandsresans sista avsnitt besöker vi Öre Gårdsbageri som ligger nära Öreälvens strand. Där har Sara Werner byggt om ett av de gamla husen till ett bageri. Sara är expert på surdeg och visar Susanne Jonsson hur hon gör sina beryktade surdegsbullar - idag med bland annat blåbär- och rabarberfyllning. Efter baket blir det bullkalas i bersån och Susanne bjuder på en picknicktårta med browniebotten och färska bär. Under 8 veckor i sommar har kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund besökt spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2021-08-19
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Knepen för det perfekta kaffet

Lär dig göra en perfekt, svalkande Freddo Espresso av en av världens främsta kaffeexperter. Till kaffet bjuder Susanne Jonsson på hallon och persikopaj.

I dagens Meny Norrlandsresan är vi i björkarnas stad, Umeå. Mitt i stadskärnan finns ett kafferosteri som drivs av Costas Pliatsikas som är uppvuxen med hantverket kaffe på ön Kreta.  Susanne Jonsson har med sig en hallon och persikopaj som passar utmärk till kaffet. Under 8 veckor i sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg
2021-08-12
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Lämnade London för drömmen i Västerbotten

Unika veganska surdegspizzor och blåbärssallad med citronett är två av dagens smakupplevelser. Passar torkade vindruvor på pizza?

I dagens Meny Norrlandsresan följer vi med till Tavelsjö utanför Umeå. Där finner vi pizzakreatörerna Kerstin Hörnfeldt och Dan Allen som för några år sedan valde Tavelsjö före London och startade restaurangen Root. Susanne bjuder på en somrig blåbärssallad som de provar tillsammans med en unik vegansk surdegspizza. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2021-08-05
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Ekonomen som blev getfarmare

45 getter, alla med eget namn och karaktär är Emmas nya arbetskamrater sedan hon lämnade kontoret för det nya livet.

I dagens Meny Norrlandsresan följer vi Susanne Jonsson till Sörmjöle för att bjuda getfarmaren Emma Preutz på picknick. Emma var tidigare ekonom men bestämde sig för att satsa om och bli getfarmare. Susanne har med sig en knäckig rabarbertoscapaj och rabarbermarmelad som de provar tillsammans med getost och gelato på getmjölk. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2021-07-29
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Korvmakarnas bästa grilltips - fem recept till sommaren

De äkta (korv)makarna i Lövsele skapar korv med världen och Västerbotten som inspiration. Susanne bjuder på sommarens hetaste picknickmacka!

I dagens Meny Norrlandsresan besöker vi Lövsele och korvmakarna Christofio Ahmet och Emelie Hertz från Västerbotten korv. Korv och grillning står i centrum och Chris, Emelie och Susanne bjuder på några av sina bästa tips. Tillsammans äter de Susannes lyxiga picknickmackor. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2021-07-22
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Det här visste du inte om tunnbröd!

Vad får egentligen kallas för tunnbröd? Vet du vad som skiljer bryta från blöta? Susanne bjuder på nybakat tunnbröd fyllt med rökt kött och pepparrot

I dagens Meny Norrlandsresan åker vi till Långsjön utanför Vännäs. Där hittar vi tunnbrödsbagerskan Anne Sténs, som bjuder på sina bästa knep. Etnologen Anki Berg delar med sig av tunnbrödets historia och vad som gör att tunnbrödet fortfarande platsar på bordet både till vardag och fest. Susanne har bland annat med sig en röra med rökt kött och pepparrot samt mjukt vispat smör till det nybakade tunnbrödet. I sommar besöker kocken Susanne Jonsson tillsammans med Gerhard Stenlund spännande matkreatörer i Norr. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg.
2021-07-15
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Susanne Jonsson gör läskande sommardricka

Skogen och naturen har inspirerat ett ungt par att skapa en gourmetrestaurang vid den strida Mårdseleforsen. Susanne besöker dem och bjuder på läskande sommardricka.

I dagens Meny Norrlandsresan besöker vi Freddy Holmgren och Emma Wåhlstedt, tillsammans har de byggt upp restaurangen Wild River i Vindelns kommun. Här står smakerna och skogens skafferi i centrum. Susanne bjuder på sommardricka i olika kulörer och Emma tipsar om hur man hittar smaksättare i skogen. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg.
2021-07-08
Länk till avsnitt

Norrlandsresan - Strömming, sill och smörgåstårta på Gamla Salteriet

Smörgåstårta med pepparrotslax och stömmingsceviché är två av rätterna på dagens meny. Vad är skillnaden mellan sill och strömming? Vi reder ut!

I sommarens första avsnittet av Meny Norrlandsresan åker vi till Gamla Salteriet i Obbola. Det är Stina och Nils-Erik Sjöströms livsverk, Nils-Erik är fjärde generation fiskare och tillsammans med Stina förädlar de fångsten. Till picknicken har Susanne Jonsson gjort en god smörgåstårta med tema från havet. Under sommaren reser kocken Susanne Jonsson och Gerhard Stenlund runt i norr och besöker spännande matkreatörer. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten. Producent Karin Grönberg
2021-07-01
Länk till avsnitt

Mat med blommor och blader

I denna ljuva sommartid ställer sig Meny frågan: Är blommor bara vackra eller är de också goda att äta? Och vad kan man ha dem till?

Några som har utforskat det är Agnes och Mauritz Larsson Stormgaard som skrivit boken Odla örter, blommor & blad. De är sommelier och kock i grunden och har jobbat på restauranger som Mathias Dahlgren, Oaxen och Mistral. I boken berättar de om blomsterremouladsås, blompizza och sallader. Eller varför inte äta ett helt solroshjärta? Paret driver ett andelsjordbruk, Karshamra Mat och Trädgård, söder om Stockholm, där de odlar en stor variation av blad, grönsaker, örter och blommor. Blommor har mycket aromer i sig, men också lite beska. Men det behöver inte vara fel, säger Mauritz Larsson Stormgaard. Under tidiga sommaren är det vilda blommor som gäller. Syrén, hägg, sommargyllen, myskmadra, gökärt, jordreva och maskros. Lite senare kommer de odlade blommorna som rosenskära, solros, citrontagetes, gurkört och bronsfänkål. Ett bra sätt att få ut aromerna men inte beskan ur blommor är att göra en infusion låta blommorna dra i vatten, sockerlag, gräddmjölk, vinäger eller olja. Man kan också tillsätta socker, då balanserar sockret upp beskan i blomman och det parfymiga kommer fram, säger Mauritz. Nedan hittar du några recept.
2021-06-24
Länk till avsnitt

Nya kokböcker ? vi läser och lagar

Tareq Taylors matresa, öl, student, Portionen under tian utomhus och stekhäll något av det som avhandlas i veckans program.

Här är böckerna som vi pratar om: Tareq Taylors matresa - med rätter från Jerusalem och min familj Portionen under tian - äta ute, av Hanna Olvenmark Mat för hand av Jens Linder Kokbok för stekhäll av Oskar Ekman och Sara Hallonsten Boken om öl och andra goda grejer av Nils Hultkrantz, Simon Karlsson och Markus Junkala Kaosvego av Sara Ask och Lisa Bjärbo Vår kokbok student av Sara Begner med flera Bokläsare är matentusiasten och hobbyodlaren Jesper Lindkvist, samt Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby.
2021-06-17
Länk till avsnitt

Framtidens mat ? två kockar och en trendanalytiker om vad vi snart äter

Vad kommer vi äta i framtiden? Vilka nya råvaror kommer dyka upp i butiker och restauranger? Och hur villiga är vi att ta till oss nyheter?

De senaste åren har det pratats mycket om nya livsmedel. Om proteinskiftet att vi bör skifta från kött till vegetabiliska proteiner. Det forskas och tävlas i utveckling av nya proteiner. Det är lupiner, gråärt, åkerböna, för att inte tala om all uppmärksamhet som insekter har fått. I butikerna har det dykt upp ersättningsprodukter, mängder med vegetabiliska hamburgare, chickennuggets och färser. Och varje snabbmatskedja har idag veganska alternativ. I programmet hörs: Sofia B Olsson, kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg Christina Cheng, trendanalytiker på byrån Sprillo som jobbar mycket med mat Johan Björkman, kock och köksmästare på restaurang Koka i Göteborg och Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby
2021-06-10
Länk till avsnitt

Sjöpung. Vad är det? Vad smakar det?

Delikatess i Medelhavet, Korea, Japan, Kina och Chile. Växer i massor på svenska västkusten, t ex under pontonbryggor. Dags att smaka sjöpung!

De ser ju inte goda ut. Sjöpungar är som avsmalnande tuber, stora som fingrar, lite gråaktiga. Marinbiologen Fredrik Norén klämmer ut innanmätet ur det gråaktiga rör, ett mjukt skyddande cellulosaskal som smakar så illa att sjöpungen inte har några fiender. - Varsågod! säger han och håller fram handen. Vi är i Hakefjorden på västkusten. I vattnet guppar en massa plasttunnor. - Det är egentligen en musselodling, men vi odlar sjöpung. Det finns 1850 arter sjöpung i världen. I svenska vatten finns det ungefär 20 arter. De vill ha salt vatten så de finns på västkusten. Och det finns mycket av dom. För musselodlare är sjöpungar ett gissel som hindrar eller försvårar arbetet. Fredrik Norén började odla sjöpung för att han ville rädda havet. Havet är övergött. Om man odlar en planktonätare minskar övergödningen. Först gjorde han biogas av sjöpungarna. Men den blev för dyr. Sen blev de djurfoder. Det blev också för dyrt. Nu producerar bolaget istället en smakförhöjande sås. Och funderar på om proteinet från sjöpung kan bli en proteinråvara till människoföda. - Lyckas vi med det så kommer vi producera ett protein som har världens lägsta koldioxidavtryck, säger den f d kemiingenjören Olle Stenberg, som också är med i sjöpungsföretaget. Och hur smakade den råa sjöpung som skördats i Hakefjorden? Gott. Som ett milt ostron.
2021-06-03
Länk till avsnitt

Så kokar du potatis ? jo, det finns saker att lära sig!

Ett program om att koka potatis men allvarligt talat, det kan väl alla..? Ja, men det finns ändå saker att lära sig. Vi berättar också att det är gott att baka med potatis.

- Visst kan i stort sett alla koka potatis. Men man kan kanske få lite tips om hur man kan göra det ännu bättre. Eleonor Schütt på Hushållningssällskapet Västra har hållit i utbildningar för kockar om potatis och skrivit kokböcker om potatis. Hennes tips: Allra bäst är att ångkoka. Om du kokar i vatten: lägg ner potatisen i kokande vatten, så behålls mer av nyttigheterna. Håll gärna koll på kokningen med termometer. 96 grader i centrum på vinterpotatis. 94 grader på nypotatis. Vid högre innertemperatur så blir potatisen klistrig. Potatis kokad med skalen smakar mer än de som skalats. Om kokningen avbryts innan innertemperaturen uppnått 55-65 grader kommer potatisen att förbli hård i mitten oavsett hur länge man kokar. Ånga av i kastrullen när vattnet hällts av. Gärna med hushållspapper mellan kastrullen och locket. Låt den vila lite innan servering så blir potatisen krämigare. Men låt inte potatisen vänta för länge.  Eleonor har också varit med och utvecklat en hemsida om potatis: potatisitiden.se. Där finns all möjlig kunskap om potatis och en massa historiska recept. Tidigare bakades det mycket med potatis. Både bröd och sötebröd. Vi bakar och provsmakar en potatis- och mandelkaka efter ett recept från 1773. Nedan hittar du länk till det receptet, och andra gamla potatisrecept.
2021-05-27
Länk till avsnitt

Baka sockerkaka med jäst ? hur blir det?

Olika jäsmedel. Surdeg, jäst, bikarbonat, bakpulver och hjorthornssalt. Hur blir det om man byter? Varför har de hamnat i recepten? Vi bakar sockerkaka med jäst, och drömmar med bakpulver.

Upprinnelsen till programmet är ett mail från en lyssnare: "Vad är historien bakom varje jäsmedel, och har de någon annan effekt än att jäsa upp bakverket? Går det att baka en vanlig sockerkaka på jäst?" skriver Melinda Carlsson. Vi tar hjälp av Mia Öhrn, bagare, bakboksförfattare, matjournalist, som för sex år sen tog över redaktörsskapet för Sveriges mest sålda bok, Sju sorters kakor. Hon bakar en sockerkaka på jäst. - Det blev över förväntan, säger hon. Den får en speciell konsistens. Mia testar också att baka drömmar, där hjorthornssaltet ersatts med bakpulver. Det visar sig att hjorthornsalt tillför nåt speciellt, som inte bakpulvret levererar. Nedan hittar du receptet på Mias sockerkaka på jäst.
2021-05-20
Länk till avsnitt

Hitta mathistoria från din trakt

Matkult.se är en guldgruva för den nyfikne. Över 800 recept, massor med bilder, ljudinspelningar och livsöden. Allt kopplat till en Sverige-karta, så att du kan hitta din lokala mathistoria.

- Det är hisnande när man hör gamla röster eller läser uppteckningar och ser att den här människan var född 1854! Det svindlar lite. Hur snabbt det har ändrat sig, säger Åsa Holmgren. Hon är etnolog och en av personerna bakom sajten Matkult.se och har tidigare arbetat i många år på Skansen. Vi träffas i Uppsala på ISOF, Institutet för språk och folkminnen, avdelningen för arkiv och forskning. Matkult.se är en kunskapsbank över svensk matkultur. Förutom recept finns här berättelser om hur man odlade, information om råvaror, kosthållning, matlagning, vad maträtter och råvaror heter på olika dialekter, och folktro och traditioner genom tiderna. Sajten bygger på arkivuppteckningar från folkminnesarkiven i Uppsala och Göteborg. De flesta uppteckningarna är från perioden 1850 till 1950. Nedan hittar du länkar till Matkult och till recept.
2021-05-13
Länk till avsnitt

Biodynamiskt jordbruk ? mer än ekologiskt

För ett tag sen gjorde vi ett program om konventionellt jordbruk. Nu kollar vi på det ekologiska. Hur startade det? Hur har det utvecklats?

- Biodynamiskt är ekologiskt, men mycket mer, säger Niclas Dagman, lantbrukare i Grästorp. Han började som konventionell odlare på 1980-talet, blev ekologisk på 90-talet, och sedan fem år är gården biodynamisk. Det var helhetstanken som lockade Niclas, ett kretslopp där allt produceras på gården. - Det ekologiska har utvecklats åt fel håll. Jag tycker att det är tvättat konventionellt. Det finns inslag i det biodynamiska som av en del uppfattas som lite hokus pokus - kohorn som ska grävas ner och månens faser. - Jag får bättre skördar, säger Niclas. Kanske är det för att jag odlar biodynamiskt. Anna Nilsson, chefredaktör för tidningen Land Lantbruk, specialtidning för lantbrukare, menar att det finns en stor spännvidd inom ekologiskt jordbruk, precis som inom det konventionella. Man kan göra på många olika sätt. Länge har det varit vind i seglen för ekologiskt. Men nu börjar det förändras. 2020 ökade matförsäljningen, men för första gången på 12 år minskade försäljningen av ekologiskt. Det ekologiska minskade också inom den offentliga sektorn. För en del har det närodlade och småskaliga har blivit intressantare.
2021-05-06
Länk till avsnitt

Vi testar matkassar ? råvaror med recept hem till dörren

Hur fungerar matkassarna? Vi testar och jämför. Två svenska, en dansk och en tysk. Från bara råvaror och recept till nästan helt färdiglagat.

Matkassar med recept. En möjlig lösning på den eviga fråga Vad ska vi äta till middag? Det finns många olika aktörer. Även utländska företag har dykt upp på den svenska marknaden. De första matkassarna var en kasse råvaror och några recept. Nu kan man också få delvis, eller nästan helt, lagad mat i kassarna. Det som tar tid har redan gjorts och sen får vi fixa till resten, ibland i stort sett bara pimpa till det. Vi testar matkassar från fyra företag. Alla erbjuder flera olika kassar, men vi har bara testat en från varje företag. Företagen är: Mat & ro - svenskt, skriver att de har "Ingredienser från skånska producenter och ibland med färdiga såser från Mat och ros kockar". Middagsfrid är också svenskt och den äldsta matkassen på marknaden. Uppger själva att de var först i världen med hemleverans av färdigplanerade matkassar när de dök upp 2007. Simple feast är danskt, vegetariskt och förpreppat. Råvaror från Danmark och Sverige. Lagat i Köpenhamn. Marley Spoon är ett tyskt företag som spridits över världen. Råvaror från Holland. De som testat matkassarna är Emma Kolback, kock och krögare, journalisten Karin Fingal, och Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby.
2021-04-29
Länk till avsnitt

Korrespondenten Malin Mendels indiska liv

Att Malin Mendel hamnade i Indien som SVTs korrespondent handlar till stor del om mat. Malin berättar om maten, livet i Indien och hur tv-serien Världens sämsta indier kom till.

Redan som barn fick Malin Mendel smak för det mustiga, kryddiga köket. Hon är uppvuxen på Tjörn med en mamma och pappa som var totalt ointresserade av att laga mat. Men när de flyttade till Pakistan satt Malin på köksbänken och tittade storögt när familjens kock lagade maten. Man har ofta en kock hemma där. Jag kände doften av spiskummin och lök som rostades, alla kryddor och åt resultatet av det. Jag älskade den maten. Det var minnet och smaken av den pakistanska maten som senare drev henne till Indien. Jag ville komma tillbaka till den delen av världen, jag längtade efter den maten. Nu har hon varit korrespondent för SVT i Indien i över 15 år. Det har också blivit flera kokböcker. Den senaste heter Mitt indiska liv. Med den vill Malin öppna upp våra ögon för den indiska kosten som hon ser som god, nyttig och miljövänlig. 80 procent av indierna är hinduer och enligt hinduismen ska man inte döda och äta djur. Det finns en stark tradition av vegetarisk mat och den är också så god och smakrik. Maten är vegetarisk från början och behöver inte härma något annat, säger Malin Mendel. Hon lagar indisk äggröra Egg Burji på ett spritkök vid Årstaviken. Det blir samtal om matkultur, spiskummin, yoghurt, matarv, kryddor, village food, yoga och måttfullhet. Och hur kom egentligen programmet Världens sämsta indier till? Nedan hittar du en länk till Malins reportage om lunchmat i Indien, sänt i ett tidigare program. Och en länk till receptet på Egg Burji.
2021-04-22
Länk till avsnitt

Dry martini - en svårfångad ikonisk drink

Dry martini kan tyckas enkelt. Men variationerna är närmast oändliga. Vi nördar i möjligheter, teknik och historia.

Gin, vermouth och lite bitter på is. Rör i x antal sekunder. Servera med en oliv. - Jag tyckte inte alls om dry martini, säger Hans-Olov Öberg. En löpandebandet-drink blandad utan kärlek. - Första dry martinin var på 18-årsmiddag med mamma på restaurang, säger Emil Åreng. James Bond drack ju dry martini. Hans-Olov Öberg skrev Jakten på en perfekt Gin & Tonic, som utsågs till världens bästa ginbok 2019. Emil Åreng blev Nordens bästa bartender 2016, och hans cocktailbok Salongs i Norrland blev världens bästa cocktailbok 2017. Nu har de gjort en bok tillsammans, Jakten på en perfekt Dry Martini. - Allt spelar in när du gör en dry martini. Vilken is, vilken gin, vilken vermouth, hur länge du ska röra. Vi reder ut alla variabler i drinken. Gin, som förutom obligatoriska enbären kan ha smak av vad som helst. Vermouth som också kan kryddas fritt. Och oliven måste inte vara en oliv. - Det finns 50 000 olika sorters gin och 1000 olika vermouth, berättar Hans-Olov.
2021-04-15
Länk till avsnitt

Restaurangernas tuffa år, och besök i ett spökkök

Så har restaurangerna drabbats av pandemin. Vad de gör för att överleva. Och så besöker vi ett spökkök, en restaurang utan matsal.

Restaurangerna har haft ett mycket tufft år. - Försäljningen störtdök i mars, april och maj, ner cirka 70 procent, säger Thomas Jakobsson, chefsekonom på Visita, bransch- och arbetsgivarorganisation för den svenska besöksnäringen. Det gick lite bättre under sommaren, för att sen gå ner igen under hösten. Med nya restriktioner om sällskapens storlek och begränsade öppettider störtdök försäljningen åter. - Det blev sämre än i mars, april, säger Thomas Jakobsson. - Just nu omsätts 40-45 procent mindre än normalt, berättar han. Det har legat på den nivån i cirka ett halvår. - Vi är praktiska och lösningsorienterade i den här branschen så vi hittar sätt att lösa saker på, säger Emelie Svensson, krögare och sommelier med lång erfarenhet i restaurangbranschen som numera driver restaurang Agnes i Stockholm. De första åtgärderna för restauranger var att permittera och avskeda personal Det största problemet idag är att man bara kan få in en sittning med gäster. - Det tar lika lång tid att preppa inför en dag. Det tar lika lång tid att städa och stänga. Men vi kan inte ha lika många gäster, säger Emelie. Lite pengar har man kunnat dra in på att sälja hämtmat och helgkassar. Helgkassarna tror Emelie komma leva kvar också efter pandemin. Hämtmaten är svårare att kontrollera. - Om det dröjer länge innan maten äts så vet vi inte hur upplevelsen blir. Spökkök är fortfarande ett ganska okänt ord i Sverige. Under det senaste året har det däremot hörts ofta i USA och Storbritannien. Kocken Fabian Axelsson och hans bror Philip startade ett spökkök redan 2019, Nordish market. Ett spökkök är en restaurang utan matsal. De kan dyka upp i appar som Foodora och Uber eats. En sökning på nätet kan visa att en restaurang inte finns fysiskt - alltså ett spökkök. Nordish market säljer sin mat via en egen hemsida. Maten presenteras under tre olika kök, som tre olika restauranger på en food court. Målgruppen är lunchande på företag och levereras via el-lastcykel. Med pandemin har många flyttat jobbet till hemmet och marknaden ser annorlunda ut. - Det är svårare att leverera till hemmen, säger Fabian. Men vi paketerar maten så att den kan förvaras i flera dagar. Nordish market hyr in sig i ett befintligt restaurangkök. I vanliga fall används det mest på kvällar och helger. Resten av tiden kan det hyras ut. Just nu är dock den vanliga verksamheten vilande och spökköket är ensamma i lokalerna. Fabian tror på spökkökens framtid. - Det är ett enkelt sätt för nån som vill testa en idé. Man behöver inte investera och riskera så mycket.
2021-04-08
Länk till avsnitt

Konventionell bonde ? har bara sprutat mot insekter två gånger på sex år

Jordbruket beskrivs ofta svartvitt. Eko eller konventionellt. Giftfritt eller giftigt. Men det finns så mycket däremellan. Vi besöker Sven Ohlson i Halland, på gården som varit i familjen i över 400 år.

Lantbrukaren Sven Ohlson skrev ett brev till oss: "Jag anser att det ofta kommer fram en förenklad bild av det så kallade "giftjordbruket" som berör mig illa och gör mig en aning nedstämd. Ofta anses det inte finnas något positivt att berätta om alternativen inom den vetenskapsbaserade odlingen, allt är enbart monokultur, död och elände. Min bild är en helt annan där det går att knyta ihop vetenskap med biologisk mångfald på ett ganska optimalt sätt." De flesta jordbruk i Sverige är konventionella, 80 procent av arealen. Svens gård utanför Falkenberg i Halland har funnits i familjen i minst 400 år. Han odlar raps, vete, ärtor, maltkorn, grynhavre, vall, och har kycklingar. Dessutom massor med mellangrödor för att stötta jordarna. Allt börjar med jorden, säger Sven. Det är det enskilt viktigaste i mitt företag. Det handlar om att få ett kretslopp och att inte förbruka sin jord utan att bygga upp den. Mitt perspektiv är inte det här året eller nästa, utan 50, 60, 70 år framåt. För Sven handlar mycket om att låta jorden vara ifred och tillföra växtmaterial. Han kör väldigt lite med maskiner, plöjer och harvar inte. Varför är han inte ekologisk? - Jag upplever att det här är ett bättre sätt att hålla hög kvalitet och minska klimatpåverkan. Sven har bara besprutat med insekticider två gånger på sex år. - Växtskydd och konstgödning är dyrt. Att minska på det är bra för företaget och gården. - Nidbilden är att den konventionella bonden älskar att spruta och gödsla, säger Anna Nilsson, chefredaktör för tidningarna Land Lantbruk och Land Skogsbruk. Det är inte lönsamt att varken gödsla eller spruta för mycket. - Det ligger hållbarhet i själva definitionen av lantbruk. - Det konventionella och ekologiska närmar sig varandra, säger Anna. Men jag tror inte att lantbruket kommer sluta helt med att använda kemiska växtskyddsmedel eller mineralgödsel. Däremot kommer framställning och användning utvecklas. - Det finns inget krig mellan konventionella och ekologiska bönder. Det målas mer upp i media och ibland inom forskningen. - Vi är först och främst lantbrukare, säger Sven Ohlson. Sen kommer eventuella skiljelinjer.
2021-04-01
Länk till avsnitt

Varför har så få svenska produkter skyddad beteckning?

Över 1500 produkter har ursprungsmärkning i EU. Men bara elva produkter från Sverige. Hur kan det bli fler? Och vilka produkter bör skyddas?

Små runda EU-märken på förpackningar, gula, röda och blå. Märken som talar om att det här är en äkta produkt. De sitter på olivolja från Kalamata, Parmaskinka och Roquefortost. Det finns tre olika ursprungsmärkningar i EU. SUB - skyddad ursprungsbeteckning. SGB - Skyddad geografisk beteckning.  Och GTS - garanterad traditionell specialitet. Svenska produkter med olika grad av skyddad beteckning är Kalix löjrom, Upplandskubb, Hånnlamb, Svecia, skånsk spettekaka, bruna bönor från Öland, svensk aquavit, svensk punsch, svensk vodka, hushållsost och falukorv. Martin Ragnar förklarar varför det är viktigt att fler produkter får skyddsmärkning. Han är ledamot i Kålrotsakademien (som jobbar för främjandet av den svenska matens kulturarv och alltså inte bara bryr sig om kålroten), och har också skrivit flera böcker om svensk matkultur. Håkan Jönsson, matforskare på Lunds universitet, kommer med förslag på produkter som skulle kunna skyddas. Han förklarar också varför så produkter från Sverige finns med på EU:s listor. Annika Nordström på statliga ISOF, Institutet för språk och folkminnen, jobbar med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det handlar om att förse Unesco med en förteckning över vårt nationella immateriella kulturarv, dvs levande kulturtraditioner. Det kan vara med koppling till mat, som t ex att äta semlor, pepparkakor, att fika... Det finns också en internationell lista där tex pizza från Neapel och den franska gastronomiska måltiden. Där skulle t ex både semlor och fikatraditionen kunna bli aktuella. Vilka produkter tycker du ska ansöka om skyddsmärkning? Maila oss: [email protected] Nedan länkar vi till hemsidor där man kan läsa mer om de här frågorna. Vi länkar också till tidigare program där Martin Ragnar och Håkan Jönsson medverkat.
2021-03-25
Länk till avsnitt

Vi svarar på lyssnarfrågor - om odlat kött, varför såsen bränner i kastrullen och alkohol i kombucha

Dessutom om varför färsk kyckling luktar illa när man öppnar förpackningen; snabbwhiskey som smakar lagrat på bara en dag; och yoghurt som smakar surare i större förpackning.

Vi får hela tiden mail från er lyssnare. Med kommentarer, berättelser och idéer. I det här programmet svarar vi på några mail. Karin undrar varför ugnspannkakan blir godare och knaprigare i den ärvda gjutjärnspannan än i långpannan? Och varför såsen bränner i den rostfria kastrullen? Elsa undrar vad det är som händer när kombucha blir till? Kan det vara farligt? Innehåller det alkohol? Vi frågar Thomas Andlid, mikrobiolog på Chalmers, som forskat mycket kring fermentering. Anders undrar vad som händer med utvecklingen av odlat kött? Vi kan berätta att det börjar röra på sig. Den första restaurangen med odlat kött har öppnats i Israel. Där kan frivilliga få smaka på kycklingburgare, men de får inte betala - det är ännu inte tillåtet att sälja odlat kött i Israel. I Singapore däremot går det bra. Singapore har som första land godkänt försäljning av odlat kött. Också där handlar det om odlade kycklingceller, som bara får serveras som nuggets. Vi berättar också om företag som på olika sätt framställer whiskey utan att den behöver lagras i flera år. Och undrar varför det luktar illa när man öppnar förpackningen med färsk kyckling? Och varför den milda yoghurten i en och en halvlitersförpackning är syrligare än den i enlitersförpackning? Hör gärna av dig till oss på: [email protected]
2021-03-18
Länk till avsnitt

Den Stora Lagerbladskonspirationen

Är det så att lagerblad inte smakar nåt? Att de finns i recepten för att vi ska köpa dem? Vi testar. Och berättar om lagerbladets historia och odling.

Söker du på "lagerblad" eller "bay leaf" på nätet så hamnar du snart i Den Stora Lagerbladskonspirationen. Artiklar och filmer som ifrågasätter varför lagerblad finns med i recept. "Det måste vara en konspiration, för de gör ju inget för smaken." (Den som tycker att de smakar kallas lögnare...) Vi beslöt oss för att testa. Vi kokade te på lagerblad. Och vi långkokade lagerblad. Både färska och vanliga torkade. Vi tycker att de smakar. Och vi blev förvånade. Åsa Krüger, botanist på Botaniska trädgården i Göteborg, tar oss till lagerträdens vinterboning i sommarblomshusen. Hon berättar om trädet och dess långa, mytiska historia. Branka Veljovic arbetar som inköpare på ett kryddföretag. Hon har i tidigare program delat med sig av sin kunskap om kanel, kardemumma och peppar. Nu berättar hon om lagerblad. Det mesta kommer från Turkiet. Och det växer vilt!
2021-03-11
Länk till avsnitt

Andra chansen ? låt kylskåpet bli lösningen på "vad ska vi ha till middag?"

Karin Bohlin låter något i kylen bli starten på nästa måltid. En halv lök och några broccolistjälkar blir en soppa. En skvätt sås blir basen i en pastasås. Rester - kylskåpets guld!

Karin Bohlin har haft en kvarterskrog, och sen blev det matfoto, recept och kokböcker. Idag är hon matkreatör, skribent, stylist. Hon är aktuell med kokboken Zero waste i köket, konsten att använda spill, spad och kanter. - Ingen vill äta rester, säger hon. Men flytta synsättet och se resterna som råvaror. Då blir det hur kul som helst. - Hemmalunchen är perfekt att börja med. Man har inte samma förväntningar på lunch som middag. Karin kylskåp är väldigt överskådligt. Det går snabbt att se vad som finns. Grönsaker för sig, frukt för sig. Resterna är inte gömda. Idén bygger på att man först ska se det som bör användas först - det överblivna, den halva löken, sista biten ost... Man behöver inte bygga hela måltiden på slattar. Det räcker att någon liten del kommer till användning. Det är en början. - Låt det bli en vägledning. Det där lilla du hittar i kylskåpet blir en idé till en måltid. Den halva grillade kycklingen kan bli en sallad eller pastasås eller en soppa...
2021-03-04
Länk till avsnitt

Margarinets veganska vår - men det började som en helt animalisk produkt

Margarin. Omdebatterat sprängstoff sedan det uppfanns i mitten på 1800-talet. Då gjordes det på enbart animaliska råvaror. Idag har margarinet hittat en ny publik hos veganer. Men hur görs det idag?

Margarinet kom till genom en tävling. Frankrikes kejsare Napoleon III ville ha en billig produkt som kunde fungera som smör för de fattiga och militären. Det ursprungliga margarinet var en hel animalisk produkt, gjord av talg och kärnmjölk. Men hur görs det idag? Björn Bergenståhl, professor i livsmedelsteknologi vid Lunds universitet, förklarar hur den vegetabiliska oljan raffineras och processas, och sedan hur den flytande oljan blir ett fastare margarin. Patrik Johansson, The Butter Viking som smörmakaren kallas i Storbritannien, berättar hur han gjorde ursprungsmargarinet. Han har också gjort veganskt margarin med hjälp av aquafaba. Margarin har alltid varit hett omdebatterat. Inte sällan har det varit mejerinäringen som drivit på debatten. Det har förbjudits eller reglerats hårt. I Quebec i Kanada försvann de sista margarinrestriktionerna så sent som 2008. På 1990-talet startade transfettdiskussionerna i Danmark. Debatten kom att ändra tillverkningsprocesserna. 2004 var Danmark första land i världen att förbjuda transfetter i mat och t ex i margarin.
2021-02-25
Länk till avsnitt

Så görs potatischips ? på gården och hemma

Fjärde generationens potatisodlare nu har de börjat göra chips! Så går det till. Och vi gör chips själva i mikron och ugnen.

Elin Berg tar emot på Skedevi gård i Östergötland. Hon och sambon Anton Pettersson (fjärde generationen på gården) har precis börjat göra chips. Antons pappa Claes Pettersson odlar potatisen. - Vi åkte till en gård i Wales och en utanför London, berättar Elin. De gör chips på egen potatis. Men det var i mycket större skala, som riktiga fabriker. Två års research, planering och inköp krävdes innan de kunde börja fritera. Rätt sorts potatis med högre stärkelseinnehåll sattes av Claes i våras. Elin och Anton har provfriterat i hemmaköket och bestämt sig för vilka smaker de ska ha. Salt, lök, vitlök och örter och kantarell blev det till att börja med. Verksamheten är så hantverksmässig att påsarna fylls för hand. Men redan funderar de på att bygga ut. Vi testar i redaktionsköket att göra egna chips. Dels i mikron och dels i ugnen. Resultatet blir riktigt bra! Kolla på filmen från tillverkningen! Och klicka fram till receptet!
2021-02-18
Länk till avsnitt

Pasta är bra mat!

Pasta har oförtjänt dåligt rykte. Pasta är bra för oss och för miljön. Är det nån skillnad på billig och dyr pasta? Och så krossar vi myten om hur pasta ska kokas...

I kokböcker står det alltid att torkad pasta ska kokas i rikligt med saltat vatten, gärna stormkoka. Men på restauranger är det vanligt att dubbelkoka pasta - det finns två olika sätt att göra det på. Första gången kokas inte pastan helt färdig. Och sedan värms den på när det är dags att servera. Dessutom har det visat sig at det går utmärkt att koka pasta i lite vatten, eller lägga ner den torkade pastan i kokande vatten och sedan dra kastrullen från spisen, lägga på ett lock och låta pastan bli klar på eftervärmen. Men det är viktigt att röra i kastrullen de första minuterna av kokningen, oavsett vilken metod man väljer. Kocken och krögaren Robert Maglia, som driver en italiensk restaurang, berättar hur de kokar pasta. Tilde Möller och Per Söderberg berättar hur viktig temperatur och tid är när de gör torkad pasta i södra Skåne. - Pasta har oförtjänt dåligt rykte, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers. Han forskar på hälsoeffekter av mat och har tittat mycket på just spannmålsprodukter. - Pasta är ett bättre val än potatis eller ris. - Välj helst en pasta med längre koktid. Och koka den al dente. Vi provsmakar pasta, från riktigt billig till riktigt dyr. Är det nån skillnad? Det mesta som sägs i programmet handlar om torkad pasta. Färsk pasta har t ex andra koktider.
2021-02-11
Länk till avsnitt

Munkänsla - matupplevelsen som vi ofta glömmer bort

Hårt, mjukt, segt, krämigt, saftigt, kallt, varmt, krispigt ord som beskriver munkänsla. Hur påverkar munkänslan upplevelsen? Och hur blir det när den inte är som vanligt?

- Munkänsla är de sinnesintryck som vi får av nervceller i munnen. På läppar, på tungan, via tänderna och i gommen, säger Ole G Mouritsen, professor i gastrofysik och kulinär matinnovation vid Köpenhamns universitet. I hans bok om munkänsla, som på engelska heter Mouthfeel, finns en teckning på en människa, där de olika kroppsdelarnas storlek har styrts av hur många nervceller som finns just där, hur mycket information som går från den kroppsdelen till hjärnan. Störst är händerna, sen kommer läppar, mun och tunga. Nästa kroppsdel är näsan, som är mycket mindre än munnen. Allt annat väldigt litet. Ole berättar hur munkänslan fungerar och påverkar vår matupplevelse. Och varför man har så många fler ord för munkänslor i Japan. Ewa Hansson, dietist och försäljningschef på Findus Special Foods, arbetar med specialmat för de som har svårt att tugga och äta vanlig mat. Produkterna har smak av olika produkter, men alla har samma släta, krämiga konsistens. Timbaler kallas de. Vi provsmakar! Mats Stading, forskare och professor i materialvetenskap, berättar hur komplicerat det egentligen är att tugga och svälja mat. Men för de flesta av oss går det helt automatiskt. För många äldre kan det dock bli ett problem. Han berättar också att man kan 3D-printa timbaler så att synintrycket blir så likt den verkliga produkten som möjligt. Emil Bengte, kock och krögare på restaurang Diket i Göteborg, går igenom menyn med munkänslan i fokus. Och konstaterar att vi inte har så utvecklat ordförråd för munkänsla.
2021-02-04
Länk till avsnitt

Säg ja till konserverna!

Jenny Damberg fyller skafferiet med konserver. För att inte behöva handla så ofta. Och för att det är praktiska genvägar i matlagningen. Till och med burkchampinjoner och fruktcocktail.

Tidigare bodde Jenny i centrala Stockholm. Allt fanns runt knuten och hon behövde inte planera handlandet. Sen flyttade familjen ut på landet, till Roslagen, en och en halv timme från Stockholm. Nu handlar hon inte lika ofta. - Så återupptäckte jag konserverna, säger Jenny. Smaker på burk och tetra. Erfarenheterna i konservlandet har Jenny samlat i sin nya kokbok Den nya skåpmaten.  Där hon delar med sig av recept och tips, och även berättar lite om konservernas historia. Vi besöker Jenny Damberg och snokar i hennes skafferi. Vad köper hon för nåt? Och vad använder hon det till? - Det finns massor med smaker på burk. Smaksättare som kan få enkla råvaror att bli spännande. - Tänk också på att inte bara värma burkarna. Det händer mycket när man tillagar lite mer. Stek burkmajsen i smör till exempel. Jenny tycker att burkmajsen är godare än den djupfrysta. Och hon tycker att burkchampinjoner är goda på pizza. Godare än färska.
2021-01-28
Länk till avsnitt

Jennie lär oss att koka ris på rätt sätt

Behöver vi lära oss att koka ris? Kocken Jennie Walldén tycker det. Många gör fel och får inte riset att smaka så bra som det kan. Jennie berättar också vilket ris som passar till vad.

Jennie Walldén, årets mästerkock i TV4 2013, tredje året i tv-programmets historia. Sen dess har hon synts i tv och skrivit kokböcker, den senaste kom i höstas och heter Wok, ris, nudlar. Hon driver också restaurangen Namu i Malmö. Jennie tre viktigaste råd: 1. Tvätta riset 2. Använd mindre vatten 3. Salta inte - Man tvättar inte för att det är smutsigt utan för att tvätta bort risstärkelse, säger hon. Japonicaris (som i Sverige kallas sushiris), jasminris och basmatiris ska alla tvättas noga. Lägg den uppmätta mängden ris i en kastrull, häll på vatten och rör runt med handen ett par minuter. Vattnet kommer att bli grumligt vitt av stärkelse. Sila av vattnet och upprepa med nytt vatten. Låt sedan riset rinna av ordentligt i en sil. - Det är viktigt att det rinner av, säger Jennie. För annars stämmer inte vattenmängden när man ska koka. Den mängd vatten som brukar stå på förpackningarna är oftast fel. - Det är alldeles för mycket vatten. Till 1 dl japonicaris ska man använda 1,2 dl vatten. Till 1 dl jasminris ska man använda 1,4 dl vatten. Till 1 dl basmatiris ska man använda 1,5 dl vatten. Mät upp ris och vatten med samma mått. - Och salta inte i vattnet, säger Jennie. I varje fall inte om man gör asiatiska rätter. Riset ska vara så neutralt som möjligt. Risottoris tvättas aldrig. Där vill man ha kvar stärkelsen. Ris som ångas tvättas inte heller. Sticky rice tvättas inte utan blötläggs. Japonica används till japanskt, koreansk och nordkinesiskt. Basmati används till indiskt, rätter från Mellanöstern, Nordafrika och till europeiska rätter. Jasminris används i hela sydostasien (t ex Thailand, Vietnam). Sticky rice förekommer i norra Thailand. Grötris är ett neutralt ris som kan fungera som ersättare för risottoris eller japonicaris.
2021-01-21
Länk till avsnitt

Historien om aquafaba och hur du bakar perfekta veganska kakor

Kakors enda syfte är att vara dekadenta, lyxiga och goda, säger Karolina Tegelaar, bakboksförfattare, lärare och forskare. Hon har ägnat tio år åt att lyckas med vegansk bakning.

Hon beskriver sig själv som kakperfektionist och accepterar inga tråkiga eller äckliga kakor. Men det har veganer fått göra i decennier. Ätit svampiga sockerkakor som påminner mer om pannkaka eller tårtbottnar som inte går att skära i. Orsak: det är klurigt att ersätta komjölk, smör och ägg med ickeanimaliskt, internet är fullt av recept som inte funkar och dessutom har acceptansen för misslyckade kakor varit för stor. Nu är det slut på det! I många år har Karolina studerat, verifierat, testbakat, justerat och provsmakat alla kakor du kan tänka dig i jakten på de perfekta veganska recepten. Svårast att ersätta är helt klart ägget. Ägg har så många funktioner. Det binder, lyfter och bildar skum, säger Karolina. Så kom upptäckten av aquafaba, alltså vätskan som burkbönor ligger i. Den kunde vispas fluffig precis som ägg. Nu kunde man göra maränger utan ägg! Karolina Tegelaar tog fram den perfekta ration mellan aquafaba och socker, men fortsatt sedan vidare till sitt stora huvudbry: att få till en perfekt sockerkaka utan ägg. För, om man vispade ner fett i hårt vispad aquafaba hade kakan en tendens att kapitulera och sjunka ihop. Efter hundra provsmakningar kom hon på hur hon skulle göra. Och hon dela sin upptäckt direkt på sociala medier. Tänk ifall jag dör i morgon? Det första jag gör när jag gör en stor upptäckt är få ut det, så det inte går förlorat.
2021-01-14
Länk till avsnitt

The story of kål

Kålens långa och spännande historia. Och massor av tips på vad man kan laga med alla möjliga sorters kål. En återutsändning från januari 2019.

Rödkål, grönkål, savojkål, kålrabbi, svartkål, blomkål, romanesco, brysselkål, vitkål, broccoli, rova, kålrot, kinakål, pak choi, mizuna, tatsoi, och raps och senapsfrön. Men fänkål och strandkål är inte kål. - Det är fantastiskt med alla dessa sorters kål. Som kommit från samma ursprung, säger Ingar Nilsson. Hon är matskribent och har bland annat skrivit böcker om köksträdgårdsväxter. En om rabarber och en om kål. En bok som kort och gott heter Kål och innehåller en massa kunskap om kålväxter och deras historia. Vi träffas i Helsingborg på Fredriksdals friluftsmuseum, som ett Skansen med odlingar. Här, framför en gammal ladugård från 1800-talet med stråtak ligger en kålgård, en liten odling omgärdad av en stenmur. Kålgårdar fanns överallt i landet. Också i städerna. - Där kunde allmänheten odla lite. Och kål var så vanligt förr att det blev ett begrepp för all möjlig odling. För det odlades inte bara kål i kålgårdarna. Ingar Nilsson berättar om kålens historia i världen och i Sverige. - Kål har viktigt över hela världen. Som föda både till människor och djur. Och också till annat. Kål är lätt att odla i alla möjliga klimat. Och människan började tidigt med förädling. De äldsta fynden av kålodling är 7000 år gamla. Vitkålen fanns tidigt i södra Europa, men kom till Sverige först på 1700-talet. 200 år efter den kom till Danmark. - Vi åt kålrot och rovor. Kålen betydelse syns fortfarande i uttryck som "lika god kålsupare" och "ta kål på", som går tillbaka till 1500-talet. Kanske blev kålen mindre vanlig i Sverige när vi fick det bättre för att den ofta förknippats med krig, fattigdom och nödtider. Men nu blir den allt vanligare i butiker och på tallrikar. I programmet tipsas också om många olika goda sätt att tillaga kål. Emma Kolback, kock och krögare, och Maria Zihammou, matskribent och kokboksförfattare, och Nina Frogneborn och Tomas Tengby från Meny bjuder på sina favoriter.
2021-01-07
Länk till avsnitt

Kanel och kardemumma ? så älskade att de nästan känns svenska

Var och hur de odlas. Myten om "äkta" kanel. Hur farligt är kanel? Och skillnader mellan olika kardemumma.

- Det finns ingen äkta kanel, säger Branka Veljovic. Det råkar bara vara så att en kanel heter verum på latin. Branka är inköpare av kryddor på Santa Maria. I vanliga fall reser hon ut och träffar kryddodlare i världen nästan en gång i månaden. I år har hon inte rest sedan i mars. Branka berättar om kanel och kardemumma, två kryddor som är mycket populära i Sverige. - Den mesta kanelen i Sverige kommer från Indonesien. Det är en cassia-kanel som innehåller mer eteriska oljor än Ceylon-kanelen, den som heter verum. Cassia passar väldigt bra till bakverk och efterrätter. Cassia består av tjockare bitar av kanelträdets bark och rullar ihop sig från två håll. Ceylon-kanelen från Sri Lanka är mycket tunnare och rullas ihop från ett håll. Den är mildare i smaken. Världens största producent av kardemumma är Guatemala, där odlingen började först på 1920-talet. Arabvärlden är den största marknaden, men sedan kommer vi i Norden. - Både kanel och kardemumma odlas främst av småbönder, berättar Branka. Precis som med många andra kryddor. Branka förklarar också vad som gäller angående kumarin, det ämne i kanel som kan bli farligt för oss.
2020-12-31
Länk till avsnitt

Vad är svensk matkultur?

Varför fikar vi? Varför diskar vi annorlunda än danskar? Varför hänger vår köttkonsumtion ihop med grötkonsumtionen? Håkan Jönsson förklarar vilka vi är i maten.

Håkan Jönsson är etnolog och matforskare vid Lunds universitet. En gång i tiden var han kock. Han har skrivit Svensk måltidskultur, en bok om svensk matkultur under de senaste 100 åren. Svensk måltidskultur är inte en specifik uppsättning rätter, säger Håkan. Det finns ingen svensk mat-kanon. Han berättar hur vi gick från förrådshushållningskulturen till industrisamhället under första halvan av 1900-talet. Förrådshushållningen handlade om att få det som skördats under sommarmånaderna att räcka ett helt år. - Då var det ett tecken på omoral eller extrem fattigdom att äta nåt färskt. Vår fikatradition har rötterna i förrådshushållningens tid. I industrisamhället blev allt billigare, mer tillgängligt och mer lika över hela landet. Industriellt tillverkade matvaror, redskap, bestick och spisar. Den andra förändringen började på 1980-talet när måltiden blev en njutning och en upplevelse. Vi tog till oss allt som var osvenskt, vi unnade oss och fokuserade på samvaron. Mat var inte bara ett sätt att bli mätt.
2020-12-24
Länk till avsnitt

Vad blir det egentligen för jul i år?

Max åtta personer vid julbordet. Inga stora släktmiddagar. Inställt julbord på krogen. Vilken sorts jul planeras det för i år? Hur känns det? Och blir det annan mat?

- Lika mysig som vanligt. - Maxa myset! Mycket lyxig mat. - Det blir mindre stress. - Ingen lutfisk i år. Alla vi pratar med är överens om att det blir en annorlunda jul. Men inte självklart sämre. Vår julpanel kocken och krögaren Emma Kolback, Menys reporter Nina Frogneborn och programledaren Tomas Tengby berättar om den jul de planerat. - För mig hör det till att bada på julafton, säger Emma. Och så skaldjur att äta. - Jag ser framemot att träffas utomhus, säger Nina. - Detta är första julen på 20+ år som det bara är två barn och två vuxna! säger Tomas. det känns spännande. Ulf Wagners restaurang Sjömagasinet i Göteborg är känd för sitt julbord. Fyllt med alla klassiker och med extra fokus på fisk och skaldjur. Men i år dukades aldrig nåt julbord. I år serveras julbordet på tallrik som en femrättersmeny eller en fyrarättersmeny. - Det är mindre stressigt. Men det blir inte lika många rätter. Det som brukar gå minst har plockats bort. Som lutfisken, berättar Ulf.
2020-12-17
Länk till avsnitt

Storskalig grisproduktion på ett schysst sätt ? går det?

Ett jordbruk som är ett närapå slutet och självförsörjande ekosystem. Eget foder odlat med egen gödsel, som också ger den energi som gården behöver. Och 3500 grisar som får gå ut så mycket de vill.

- Visionen är att den solenergi som kan lagras in via fotosyntesen på fälten ska räcka för att föda upp djuren, få den näring vi behöver till nästa års gröda, och få all energi som krävs för att driva gården, säger Anders Gunnarsson, femte generation på Halla gård på Vara-slätten. Han har knappt 3000 grisar i konventionella stallar så som de flesta grisar föds upp i Sverige. Idén till att föda upp grisar på ett annat sätt kom från de linderödssvin som Anders hade tidigare. Linderödssvin är den enda oförädlade svenska lantrasen av tamsvin. De fick leva i flock och springa ute jämt. - Jag ville närma mig det men ändå ha en storskalig produktion, säger Anders. Och storskaligheten behövs, menar Anders, för betalningen i kronor för grisar är den samma som på 1970-talet. Resultatet blev en ny byggnad med 3500 grisar 8 nya stallar med 440 grisar i varje i en stor flock. De kan gå ut och in när de vill. Och de mår bättre än grisarna i det konventionella stallet. Gödseln räcker till nästa års odling och används också till att tillverka biogas som står för det mesta av gårdens energi (traktorerna går fortfarande på diesel). Anders förser dessutom 300 villor med el. På andra gårdar brukar det stinka av ammoniak från gödseln. Här fångas ammoniaken upp och kan sedan läggas på åkrarna som gödsling - motsvarande en långtradare med konstgödsel.
2020-12-10
Länk till avsnitt

Kokböcker att önska sig eller ge bort

Vi kollar in nya kokböcker. Läser och lagar. Inspirerande bakning, kinamat, ostron, mat från hela världen, jamaicanskt och enkelt asiatiskt.

Böckerna som vi kollat närmare på: Veckans matsedel av Zeina Mourtada. Kinamat varje dag, och Vegetarisk kinamat varje dag av Jonas Cramby. Vildplockade ostron av Lotta Klemming. Rullrån och tankebrus av My Feldt. Roots - jamaicansk mat & kultur av Kristian Smith. Wok, ris, nudlar av Jennie Walldén. Vi som läst och lagat var kocken och krögaren Emma Kolback, Menys reporter Nina Frogneborn och programledaren Tomas Tengby. Nedan finns en länk till det tidigare reportaget om ostrondykaren Lotta Klemming.
2020-12-03
Länk till avsnitt

Den allra bästa lussekatten! (?)

Så älskade, så efterlängtade. Och så många recept som utlovar den fulländade. Vi söker perfektionen. Och hittar några gemensamma tips.

Nathalie Johansson driver bakbloggen Engodaresak där hon bakar klassiska verk med en modern twist. - Lussekatten ska smaka smör och saffran. Och den ska vara fluffig. Och lika bra när man värmer den i mikron efter att ha varit fryst. Nathalie bakar på en deg inspirerad av Roy Fares. Först görs en fördeg, vilket ger en saftig deg som inte är kladdig. Nathalies tips: Blötlägg russinen Låt saffranet dra i vatten eller någon alkohol Väg mjölet (volym mått är mindre exakt) Hoppa över att låta degen jäsa till dubbel storlek. Baka ut direkt och låt lussekatterna jäsa på låt i avstängd ugn tillsammans med hett vatten i en annan plåt Pensla inte med ägg innan gräddning, utan pensla med smält smör efter gräddning. Efter en stund penslas också med sockerlag för en blankare yta Låt lussekatterna svalna och frys sedan in dem i plastpåsar. Tina sen i plastpåse i rumstemperatur och mikra därefter några sekunder Nathalie kavlar ut degen till en platta och skär sedan remsor som hon rullar. Se bild! Kalle Bengtsson, driver konditori och bageri i Göteborg. Han blev årets konditor 2017 och är mångårig konditor i Svenska kocklandslaget. Kalles tips: Sätt degen med kalla råvaror och låt degen jäsa långsamt, gärna kallt, för att utveckla smakerna Knåda längre än du tror Baka på lägre temperatur än andra bullar för att behålla den gula färgen Kalle marinerar saffranet i konjak och lägger det sen i en sockerlag. Han penslar (eller snarare sprutar) lussekatterna före gräddning med ägg blandat med lite vatten. Russinen är blötlagda. Joakim Hillberg är en hängiven och metodisk hemmamatlagare. (Han har i ett tidigare Meny berättat hur han gör choklad från grunden. Vi länkar till programmet nedan.) Han har utvecklat sitt lussekattsrecept i 15 år och testar ständigt något nytt. Joakims tips: Gör en fördeg, kalljäst över natten Lös ut saffranet i rom (eller arrak eller konjak). Vatten är också bättre än att inte blötlägga Använd rumsvarmt smör ("det blir saftigare") Väg alla ingredienser Knåda i maskin Blötlägg russinen (glögg eller rom) Grädda på högre temperatur, 225 grader, med vattenskål i ugnen Pensla efter gräddning med sockerlag (lika delar vatten och socker, gärna smaksatt) Joakim smaksätter också degen med vaniljstång, ibland kardemumma och karamelliserar sockret (3 timmar i 150-gradig ugn). Han har också ägg i degen ("blir luftigare"). Han värmer sina frysta lussekatter i ugnen, tycker det ger en krispigare yta än mikron.
2020-11-26
Länk till avsnitt

Fröer ? början till så mycket mat

Frön, som små hårddiskar fyllda med framtida skördar. Hur de tas fram, sparas och förstörs. Möt fröhandlaren sedan snart 40 år. Och möt författaren till en reportagebok om fröer i världen.

Vi träffar Johnny Andreasson i Spekeröd i Bohuslän. Tillsammans med Barbro Adielsson har han handlat med fröer i snart 40 år. Ekologiska fröer som fungerar bra i det svenska klimatet. De har också egna odlingar på gården och på en arrenderad gård i Portugal. Johnny beskriver hur arbetet går till och förklarar varför han tycker att det blivit svårare att tillhandahålla ett stort sortiment med fröer och att klara sig som ett litet företag. Tidigare i år släpptes reportageboken Frö - på jakt efter framtidens mat, av journalisten Anna Liljemalm och fotografen Erik Abel. De gav sig ut på en fröjakt i tre år, i Sverige och världen. På kort tid har mångfalden av fröer försämrats på jorden. Sedan början av 1900-talet har människan utrotat 75 procent av alla grödor. Anna berättar om arbetet med att rädda kvar fröer, och använda sig av gamla fröer för att ta fram nya grödor.
2020-11-19
Länk till avsnitt

Risk för näringsbrist med proteinskiftet

Ständigt nya produkter i butikerna. Formbar färs, blödande vegetariska burgare och mjölklika drycker. Men det finns risk för näringsbrist om man går från den animaliska till den vegetariska världen.

- Bara för att det är växtbaserat så är det inte automatiskt nyttigare, säger doktoranden Cecilia Meyer Labba, som forskar om proteinskiftet och hälsoriskerna med det. - Den största risken är en ensidig kost. Man kan inte förlita sig på de här produkterna, man måste äta mycket annat också. Proteinskiftet 2016 seglade det upp på Språkrådets lista över nyord. Med det menas den förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det finns mycket näring i vegetabilier, men också antinutrienter som gör det svårare för oss att tillgodogöra oss det nyttiga, framför allt zink och järn. Men genom fermentering och aktivering av råvarornas egna enzymer kan problemen mildras. Vad gör producenterna av de nya produkterna åt detta? Vi pratar med representanter från Oumph, Anamma och VegMe. EU-lagstiftning och svensk lagstiftning påverkar också innehållet i nya produkter. T ex får inte ekologiska mjölklika produkter näringsberikas. Däremot får de icke-ekologiska näringsberikas. Och riktig mjölk måste näringsberikas.
2020-11-12
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.