Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Meny

Meny

Sveriges Radios matprogram som tittar djupt i grytorna. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/meny

Avsnitt

Meny special med Tomas Tengby

Ett direktsänt samtal med kvinnliga kockar, spritbrännare och kokboksförfattare. Om bland annat läget i branschen, Stellagalans betydelse och så får vi lite mat- och dryckesinspiration.

Medverkande: Anna Wikner, spritbrännare, en av grundarna och ägarna till Stockholms Bränneri. Anette Rosvall, kokboksförfattare, mat- och vinskribent, en av grundarna av Stellagalan - en plattform för kvinnor i matbranschen. Louise Johansson, kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv och var finalist i Årets kock 2019. Hon var den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Sofia B Olsson, kock, operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg.
2020-05-21
Länk till avsnitt

Så blir du bättre på att laga mat

Del 2 av 3: Hur man lär sig analysera maten. Så att det smakar bättre. Så man kan släppa recepten och improvisera. Kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson berättar hur.

Så lär man sig laga mat det är temat för tre program. Del 1 handlar om hur man kommer igång. Del 2 - det här programmet - berättar hur man blir en duktigare och friare matlagare. Och del 3 handlar om hur man behåller intresset vid liv efter år av matlagande. Våra guider: Johanna Westman har gjort en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv. Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv  och var finalist i Årets kock 2019. Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018. Här berättar de hur man lär sig att analysera maten man smakat eller lagat. Hur man lär sig att jobba med grundsmakerna - salt, sött, surt, beskt och umami. Hur man lär sig att byta ut en råvara mot en annan. Hur man kan träna sina smaklökar, t ex genom att göra en tomatsås eller annan sås och testa vad som händer om man kryddar med de olika grundsmakerna. Hur man kan träna genom att äta mat som någon annan lagat och försöka komma på hur de har gjort och vilka råvaror som ingår. Kan man jämföra en byggarbetsplats med ett kök? Andreas Börjesson, som jobbat som snickare, ser en koppling i hur man tar steget från att följa recepten och ritningarna till att göra maträtter och plank efter eget bevåg.
2020-05-14
Länk till avsnitt

Så lär du dig laga mat

Del 1 av 3: Så kommer du igång. Kockarna Johanna Westman, Louise Johansson och Sofia B Olsson berättar hur de började. Och ger ger tips hur man kommer igång.

Hur lär man sig laga mat? Svaren kommer i tre program. Del 1: Hur man kommer igång. Del 2: Hur man blir friare och lär sig improvisera. Del 3: Hur man håller intresset uppe efter år av matlagning. Det är program för dom som inte kommit igång att laga mat än. Och för dom som påbörjat resan. Men också för alla er som redan lagar en massa mat för tipsen och för att berättelserna ger perspektiv på den egna resan. Eller för att det finns nån i din närhet som skulle behöva en liten kärleksfull knuff in i köket. Våra guider är: Johanna Westman har gjort en massa kokböcker, många för barn. Hon har också matkurser för barn, och syns titt som tätt i tv. Louise Johansson blev den allra första Sveriges Mästerkock i TV4 2011. Hon är kock, utbildad sommelier, har gjort flera kokböcker, lagar mat i tv  och var finalist i Årets kock 2019. Sofia B Olsson är kock och operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg. Kanske såg du henne i Kockarnas kamp 2018. Louise och Sofia började laga mat som barn. Johanna kom inte igång förrän hon flyttat hemifrån. Men har samma råd till nybörjaren: - Börja med ett recept på en favoriträtt. - Sänk kraven. - Det viktiga är att komma igång. Vi träffar också 11-åriga Tekla Rygielski som älskar bakning och matlagning, har massor med kokböcker och lagar en tacopaj för oss.
2020-05-07
Länk till avsnitt

Vi smakar på lyxkonserver

Konserver har dåligt rykte i Sverige. I andra länder köps lyx i plåtburkar. Vi provsmakar. Och lyckas också hitta en svensk konservfabrik som överlevt.

I Spanien och Portugal serveras konserver på restaurang och i barer. Ibland öppnar man bara burken och ställer fram den. (Det börjar spridas också i Sverige.) I Frankrike köps fina patéer och konfiterade anklår på burk. Vi förklarar skillnaden på helkonserv och halvkonserv. Och berättar konservens 200-åriga historia. Och så dukar fiskhandlaren Thomas Cruz Kollberg - med ett gott öga till konserver - upp fina spanska och portugisiska fiskkonserver. Vi provsmakar. Ja, det är skillnad på sardell och sardell! Vi pratar också med en svensk konservfabrikör: - Vi är glada och tacksamma för att vi överhuvudtaget finns kvar, som en liten spillra i den här branschen, säger Anders Gunnarsson, som äger och driver Borgens Konserver i Borgholm på Öland, en av landets få kvarvarande konservfabriker.
2020-04-30
Länk till avsnitt

Mat i Georgien - en fest på orange vin, båtpizza och mjölksyrat

Georgien kallas Östeuropas Italien. Orange vin och fler druvsorter än Frankrike. Ostpizza, dumplings och en kärlek till festmåltider med massor av smårätter.

- Det som gör att man faller pladask är glädjen till maten, att måltiden är en fest. Anastasia Lundqvist och Charlotte Pruth har skrivit och själva gett ut den första svenska kokboken om georgisk mat - Blå berg, grön mat, orange vin. Vi ses dagarna innan coronan bröt ut på den georgiska restaurangen Stumari i Göteborg. Tillsammans med restaurangen ska de ha ett event om georgisk mat. De har tagit med sig mat som de lagat, och kocken på restaurangen, Giorgi från Georgien, lagar också några specialiteter. Det bjuds på khinkali, georgiska dumplings, mjölksyrade grönsaker och olika sorters khachapuri - ostpizzor, den mest kända är båtformar med rått ägg i mitten. Anastasia växte upp med georgisk mat. Hon kommer från Centralasien, från Kirgizistan och det forna Sovjetunionen. Inom Sovjet spreds olika maträtter och georgisk mat var populär. Det är många små rätter på bordet, lite som tapas. Många av rätterna är veganska. Istället för mejeriprodukter används mycket valnötter. Georgien brukar kallas vinets vagga. Man har gjort vin i 8000 år och är kända för sina orange viner gjorda på gröna druvor. - I Georgien finns 500 olika sorters vindruvor, fler än i Frankrike, säger Anastasia. På sovjettiden rationaliserades och standardiserades det mesta. 500 sorters vindruvor blev till några tiotals tillåtna. Hundratals ostar blev till en handfull. Men nu har mångfalden återvänt till Georgien.
2020-04-23
Länk till avsnitt

Så påverkas restaurangerna av corona

Fyra krögare och en matjournalist berättar hur corona-pandemin påverkar deras verksamheter. Dessutom om Mormors Takeaway - hur tre generationer äter ihop via videosamtal.

Danyel Couet, krögare i Stockholm, Heléne Johansson, bagare och krögare i Stockholm, Tareq Taylor, krögare i Malmö och Stockholm, Emma Kolback, krögare i Göteborg och Malmö, och Jens Linder, matjournalist med bas i Stockholm, samtalar om hur restaurangerna påverkas av corona-pandemin. - Det handlar om dagar, säger Tareq. Konkurshotet hänger över branschen. - Vi har ställt om till hämtmat, säger Emma Kolback. - Vi ska överleva. Det finns inget annat, säger Heléne. - Vi kan inte utnyttja regeringens stödpaket, säger Danyel. Bankerna lånar inte ut till oss i detta läge. Och de har förslag på hur branschen kan räddas: - Vi vill att staten tar sitt ansvar, säger Tareq. Vi behöver 100 % permittering. Vi behöver hjälp med fasta kostnader. Och det måste ske nu. I våra grannländer har man löst detta. - Slopa momsen under en tid, säger Heléne. Vi träffar också mormor Yasuko Madsen som lagar mat till sin dotter Noëlle och barnbarnet Dante. De hjälper i sin tur henne med att handla. Sedan äter de allihop tillsammans via videosamtal.
2020-04-16
Länk till avsnitt

Matlagningskurser i vanliga tider ? och i corona-tider

En exklusiv matlagningskurs i Paris för två personer. Stjärnkockens kurs i Malmö för 16 personer. Och studieförbundens kursutbud i vanliga fall och på distans i pandemi-tider.

I en tid när det börjar bli lite ont om sociala kontakter ska vi gå tillbaks bara några veckor. Då träffades människor fortfarande på matlagningskurser. Kocken Alexandra Marchan-Claude från Helsingfors jobbar i Paris med privata luncher, laga mat åt ambassader eller ge kurser i matlagning för amerikaner, fransmän eller svenskar. Så här har hon jobbat i tio år, sedan hon tog examen i Ferrandi-skolan i Paris, där man lär sig matlagning och marketing. Vi hänger på när Alexandra har en matlagningskurs för Peter Olson och Marina Henze. Vi håller på att ställa om till distanskurser, berättar Christer Wolfbrandt, verksamhetschef på Medborgarskolan i Göteborg. Skolan har ett stort kök med tolv matlagningsstationer, specialbyggt för matkurser. Nu får lärarna vara här ensamma, medan kursdeltagarna jobbar i hemmaköket. Asiatiskt och vegetariskt är stort, säger Christer. Och våra kurser för herrar har alltid varit populära. Och de italienska matlagningskurserna. Matintresset hos oss omfattar hela kedjan, från odling till matlagning och sen kompost, berättar Petra Andreen, utbildningsledare på Folkuniversitetet i Göteborg. Det är en trend vi ser att många vill veta vad de stoppar i sig, vill leva hållbart och om möjligt gärna odla själv. Folkuniversitetet har inget eget kök. Bakningskurserna hålls i ett litet surdegsbageri, medan de populära fermenteringskurserna hålls i egna lokaler. Intresset för matrelaterade kurser har ökat. När vi började med matlagningskurser för tjugo år sen hade vi fyra kurser om året. Nu har vi tjugo kurser varje år, berättar Peter J Skogström, Årets kock 2006, finalist i Årets kock 2018 och i många år medlem i Svenska kocklandslaget. Denna kväll är det sexton personer som går en fisk- och skaldjurskurs på Mat & vin Slottsparken i Malmö.
2020-04-09
Länk till avsnitt

Upptäcksresan på jakt efter peppar

Elsa Crafoord och Adrian Coyet gav sig ut på en resa på jakt efter peppar. Och upptäckte en värld av symfonikryddor, chilipasta med kaninhuvud, och ovanlig svartpeppar.

De satt vid köksbordet och tittade på pepparkvarnen och insåg att de inte visste nåt om pepparn. Var kommer den ifrån? Vem har odlat den? De ville veta mer och gav sig ut på en resa, en upptäcksresa, på jakt efter peppar. Och resorna har blivit fler och peppar och allt som smakar pepprigt och starkt blev med tiden deras jobb. De driver idag företaget The pepper quest som importerar pepparprodukter. På sina resor har de knutit kontakter med små odlare i Kina, Vietnam och Indonesien. - Det var nyfikenhet som fick oss att resa, säger Elsa. Peppar är dels en tropisk växt, piper nigrum, vars frukter blir svartpeppar, vitpeppar, grönpeppar och rödpeppar. Och dels ett begrepp som omfattar en massa andra arter som också smakar starkt, som chilipeppar, rosépeppar, sichuanpeppar och långpeppar. Elsa och Adrian tar emot på sitt lilla kontor i Stockholm. På bordet har de dukat upp med exotiska chilibönpastor och massor med olika pepparsorter. Meny provsmakar sichuanpeppar som tinglar i munnen och är som en hel kryddbukett. Och släktingen batakpeppar från en vulkankrater på norra Sumatra i Indonesien. - Vi kallar dem för symfonikryddor, säger Adrian. Chilipasta från Kina med kaninhuvud i. Phu Quoc och Vinh Linh, två svartpepparsorter från Vietnam. Röd långpeppar från södra Sumatra.
2020-04-02
Länk till avsnitt

Mat för två veckors karantän - vad blir det?

Fyra personer. Den karantänsittande saknar chips. Kocken ser alla möjligheter. Landsbygdsbon är van att ha lager. Psykologen förklarar bunkrandets psykologi, och tror att vi kommer att bli klokare.

Hamstra och bunkra. Några har redan gjort det. Andra kanske funderar. Och för den som behöver sätta sig i egenkarantän hemma, så kanske det är dags att köpa in. Andreas Mälarstedt har satt sig själv i karantän hemma. I halvtid ångrar han sina inköp: - Jag skulle ha köpt chips, säger han. Kocken Sofia B Olsson, operativ chef på restaurang vRå på Posthotellet i Göteborg, ser inte två veckors karantän som särskilt problematiskt. - Två veckor är inte så lång tid, säger Sofia. Jag skulle göra en meny med tre måltider om dan för inhandlingen. Och koncentrera den första veckan på färska råvaror. - Jag skulle nog gå igång på utmaningen. Se hur många spännande grejer som går att göra på ett begränsat skafferi. Pensionären Per Normark bor på en liten gård i Dalsland, nära den norska gränsen. - Vi är redan närapå självförsörjande, säger Per. Med lite byteshandeln med grannarna kan vi klara oss länge. I vanliga fall handlar de ett par, tre gånger i veckan, mer som en social aktivitet än för att det behövs. - Vi har alltid ett bra lager med saker hemma. Och kan klara oss också utan ström och vatten. - Det finns flera olika förklaringar till att människor dras med i bunkring, säger Elisabeth Punzi, lektor i psykologi. Vissa fattar rationella beslut, andra styrs av djupare, mer grundläggande drivkrafter. Eller en kombination av båda. Elisabeth tror också att krisläget får oss att definiera saker på ett annat sätt. Vi blir medvetna på ett annat sätt. - En känsla som jag hoppas att vi kan behålla när detta är över.
2020-03-26
Länk till avsnitt

Köttbullar, köttbullar, köttbullar!

Hur Ikea fick sina köttbullar. Varför kocken Stefan Ekengren gör köttbullarna med krossat is. Besök i köttbullefabriken så görs de (och därför kan de ibland lukta illa).

Michael La Cour, chef för Ikea Foods globalt, berättar hur receptet till Ikeas köttbullar togs fram. Det tog nästan ett år. Och receptet skyddas i stil med Coca-Cola-receptet. Ikea säljer årligen en miljard köttbullar - Swedish meatballs - i världen. Bröderna Magnus och Fredrik Dafgård visar hur köttbulletillverkning på industriell nivå går till. De är tredje generationen på Dafgårds matfabrik i Källby utanför Lidköping. I princip görs köttbullarna på samma sätt som i ett vanligt hem, men i en mycket större skala. Kocken Stefan Ekengren på restaurang Hantverket i Stockholm skriver i sina kokböcker Husman och Högtid, att han använder krossad is i köttbullesmeten. Tekniken har han hämtat från korvtillverkning. Resultatet ger en saftigare köttbulle. Stefan berättar hur det går till. I Saluhallen i Göteborg ligger sen början av 1970-talet Kåges hörna, ett lunchställe med dagens, oftast husmanskost. Varje dag serveras också mängder med pannbiff. Enklare att göra än köttbullar, men samma smet. Tony Almsäter berättar att utländska gäster som frågar efter Swedish meatballs serveras två stora köttbullar (pannbiffar). Café du Nord i Göteborg öppnades 1875. Det kallas också Köttbullekällaren och är känt för sina stora köttbullar. Vi provsmakar.
2020-03-19
Länk till avsnitt

Laga mat med kalla och varma råvaror - och det handlar inte om temperaturen!

Råvaror och människor hör till den varma eller kalla naturen. I persisk matlagning går balansen mellan varmt och kallt före smaken. Rozbeh Javid berättar om den mångtusenåriga persiska matkulturen.

- Att man kryddar ris med saffran är inte bara för smaken utan beror på att ris tillhör den kalla naturen och måste balanseras med nåt från den varma naturen, som saffran, förklarar Rozbeh Javid som har den persiska restaurangen Shahrzad i Stockholm. När man säger persiskt idag betyder det iranskt. Det persiska riket var en gång en stormakt med centrum i det som idag är Iran. Persien var en av de första och största stormakterna. Det persiska köket är ett av de äldsta och största köken i världen. Rötterna går flera tusen år bakåt i tiden. - I den persiska kulturen har det alltid handlat om att få balans mellan motsatser. Ursprunget till begreppen den kalla och varma naturen går att finna i zoroastrismen, den religion som grundades för 3000 år sen av Zarathustra. Människor och råvaror hör till den varma eller kalla naturen, och mat är ett sätt att balansera detta. En "kall" människa bör äta "varm" mat. Exempel på kalla råvaror: apelsin, bönor, dill, fisk, gurka, koriander, lime, linser, tamarind, yoghurt, kalvkött och vitlök. Exempel på varma råvaror: aubergine, citron, dadlar, fikon, gurkmeja, ingefära, spiskummin, lök, valnötter, räkor och heta kryddor. - Recept innehåller alltid både kalla och varma råvaror, säger Rozbeh. Sidenvägen gick genom Persien. Persien influerades av andra kulturer, och det persiska spreds åt både väster och öster. Det persiska finns i turkisk och grekisk mat och i Nordafrika. Indiska kryddor och smaker finns i Persien, och det nordindiska köket har sitt ursprung i Persien.
2020-03-12
Länk till avsnitt

Lär känna ditt kylskåp!

Hur man använder kylskåpet på bästa sätt. Var ska sakerna stå? Och om kylskåpets hundraåriga historia i Sverige.

Den här veckan öppnar Menys programledare Tomas Tengby sitt kylskåp för Eleonor Schütt, matkonsult på Hushållningssällskapet västra. - Det finns inget generellt svar på var man ska placera saker i kylskåp, säger Eleonor Schütt. Man måste mäta temperaturerna med termometer i vattenglas på alla hyllor i sitt eget kylskåpet först. Att bara lägga in en termometer på en hylla, eller lita på vad en elektronisk display säger om temperaturen räcker inte. Eleonor Schütt går igenom Tomas kylskåp och kommer med förslag på vilka förändringar som behöver göras. - Med kylskåpen förändrades våra hus, säger Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet. Hon jobbar med ett forskningsprojekt som undersöker hur matförvaringen i Sverige har förändrats under hundra år, från 1920-talet då kylskåpet kom och fram till idag. - Förr låg ofta köken mot norr. Men med kylskåp kunde köket vändas också mot andra väderstreck. - På 1920- och 1930-talen är kylskåpet fortfarande ett komplement till skafferiet, berättar Matilda. Kylskåpet användes mest under sommarmånaderna. På vintern var det avstängt.
2020-03-05
Länk till avsnitt

Kocken Paul Svensson lär oss "svinnventera"

Ta hand om matrester och frukt och grönt. Tre enkla tips på hur man lagar en god maträtt på i stort sett vad som helst. Och också hur man enkelt tar vara svinnet för att kunna använda det längre fram.

Att svinnventera är att gå igenom köket och inventrera vad som finns. Men istället för att slänga så lagar man mat på det som hittas, eller tar hand om det så att man kan laga mat längre fram. I höstas kom boken Rädda maten - restaurang Retaste, manual för minskat matsvinn, av Paul Svensson och hans parhäst sedan många år, Christofer Ekman. Boken berättar om det projekt de startade förra våren en pop-up restaurang som de kallade Retaste. De samarbetade med några matbutiker och grossister och tog hand om råvaror som de tänkte slänga. Istället blev svinnet/råvarorna till mat på restaurangen. - Ibland fick vi bara paprika, säger Paul. Då gjorde vi paprika på alla möjliga sätt. Pauls tips för att skapa en rätt är att den ska innehålla nåt mjukt, nåt rått och krispigt och nåt frasigt. - Dessutom ska det vara salt, sött och surt. Bröd hör till det som vi slänger allra mest. - Vi låter det torka och sen mixar vi det till nytt mjöl, säger Paul. Som man kan baka med, och göra pizza eller pasta av. Småbitar av frukt och grönsaker fryser Paul in. - Ha en plastburk i frysen för grönsaker och en för frukt. Grönsakerna skärs i bitar och blir perfekt till wok, gryta eller soppa. Frukten kan du göra smoothie på.
2020-02-27
Länk till avsnitt

Alkoholfri sprit!! Vad det är, hur det görs och hur det smakar

Alkoholfri sprit kommer starkt. Alla stora spritföretag satsar på det. Vi provsmakar. Och möter också familjeterapeuten som gör alkoholfritt vin.

Erika Ollén är en av två grundare av Gnista, ett företag som producerar det som kallas alkoholfri sprit. Det är det begrepp som används i branschen. - Då förstår man hur de ska användas, säger Erika. De här produkterna ska användas som sprit och blanda drinkar på. Den första alkoholfria spriten, Seedlip från England, kom 2015. Erika berättar att det idag finns ett 20-tal märken, många är gin-lika precis som Seedlip. Dessutom hänger de flesta på hälsotrenden och är utan kalorier, dvs är utan socker. Det gör att de mest känns som vatten i munnen. Med socker i får man en annan munkänsla. Alkoholfri sprit tillverkas med samma metoder som vanlig sprit - genom destillering, fatlagring, bryggning och filtrering. - För det mesta är det inte nykterister som köper alkoholfritt, säger Erika. Ibland vill man ha alkohol och ibland inte. - Alkoholfri sprit är väldigt hett nu. Samtliga stora spritföretag tar fram sina egna versioner. Den alkoholfria spriten är inte billigare. 70 cl kostar 300-400 kronor och drinkarna i baren kostar som de med alkohol i. - Det är jätteintressant att jobba med alkoholfria drinkar, säger Magnus Widmark, bartender på Hotell Avalon i Göteborg. Jag lägger ner lika mycket arbete på att få dem att bli goda. Alkoholfri öl har de senaste åren gjort ett segertåg. Alkoholfria viner har haft det lite svårare att slå igenom. - Vi behöver kraftigare smaker på druvorna och vinet, för när man tar bort alkoholen så försvinner också en del smaker, säger Moa Gürbüzer, som driver Oddbird, ett litet företag som tar fram alkoholfria viner. Moa jobbade tidigare som familjeterapeut och såg vad alkoholen kan ställa till med. - För mig är detta ett fortsatt socialt arbete. Vi vill ändra normen. Det ska vara självklart att fråga om man vill ha alkoholfritt eller med alkohol. - På alla event serveras det idag alkoholfritt, säger Moa. Folk är inte lika skamsna när de ber om alkoholfritt. Jag tror att alkoholbefriat blir den nya normen.
2020-02-20
Länk till avsnitt

Konsumentmakt ? hur vi kan påverka genom att köpa eller inte köpa

Politiskt konsumtion för att förändra världen. Genom bojkott eller buycott - sluta köpa eller börja köpa. Eller bara be lokala handlaren att ta in andra varor. Så fungerar plånbokens makt.

- Jämfört med att gå och rösta så kan man ju genom att köpa eller inte köpa påverka varje dag, säger Magnus Boström, professor i i miljösociologi vid Örebro universitet. Han är en av tre redaktörer bakom The Oxford Handbook of Political Consumerism. En bok om politisk konsumtion, hur människor påverkar genom att använda sin makt som konsumenter. Författare är 60 forskare från olika delar av världen. Boken beskriver hur protester har flyttats från gatorna till affärerna, och hur kunder bojkottar eller stödjer företag, varumärken och produkter av olika skäl. Det är alltså inte bara kvalitet och pris som avgör vad de lägger sina pengar på utan också ställningstaganden utifrån ideologi, miljö eller etik. Politisk konsumtion förknippas ofta med vänster, miljöaktivister och t ex kamp för demokrati, som när varor från Sydafrika bojkottades som en markering mot det rasistiska apartheid-systemet. - Men det finns också exempel med rasistiska motiv för bojkott eller buycott. Som när man in Australien kämpade för White Sugar, helt enkelt socker skördat av vita arbetare, berättar Magnus Boström. Konsumentmakt i det mindre formatet är att be sin handlare ta in speciella produkter. - Vi får många förfrågningar om vegetariskt och veganskt, berättar Mai Quach som driver en mindre ICA-butik. - Om det går så tar vi in det och utvärderar sedan försäljningen efter tre månader. Vi tycker det är jättebra att kunderna hör av sig.
2020-02-13
Länk till avsnitt

Full English breakfast, Afternoon tea och The Curry Mile ? Manchester via munnen

Med lite nyfikenhet kan alla resor bli matresor. Vi åker till Mossley utanför Manchester i England. Frukost, afternoon tea, pubar och kebab. Och besök på the Curry Mile i Manchester.

Menys reporter Kalle Wannerskog bjuds på afternoon tea hemma hos 90-åriga Marie Short. Hon gillar te men är inte så förtjust i begreppet. - Nej, afternoon tea var för de rika damerna med näsan i vädret som inte behövde arbeta. Damer som inte ens skulle titta på vanligt folk som mig, säger hon. I skuggan av den sista kvarvarande fabriksskorstenen i Mossley ligger restaurangen och kaféet the Allotment Café. - Storbritannien har alltid stigmatiserats för att ha dålig mat, säger ägaren och kocken Rory Callaghan. Men det stämmer inte. Inne i Manchester ligger the Curry Mile. En engelsk mile full med spännande mat. Med den stora arbetskraftsinvandringen till området på 50- och 60-talet kom många människor från Indien och Pakistan. Ställer du dig i ett av gathörnen, blundar och luktar är det omöjligt att säga om du är i New Delhi eller Manchester. Idag är gatan mycket mer än indiska restauranger, det finns mat från nästan hela världen blandat med utomeuropeiska livsmedelsbutiker och klädbutiker.
2020-02-06
Länk till avsnitt

Vegoköttet är här för att stanna

Fejkkött. Vegetariska produkter som försöker efterlikna kött. Hur görs det? Hur säljer det? Hur smakar det - vi provsmakar snabbmatsburgare.

I kött- och hamburgerälskande USA pågår jakten på den perfekta vegoburgaren. Beyond Meat och Impossible foods är bolagen längst fram i rampljuset, kända för sina vegetariska burgare Beyond burger och Impossible burger. Beyond och Impossible lockar till sig riskkapitalister och rika kändisar. Bill Gates har intressen i både Impossible och Beyond. Google har pengar i Impossible och Leonardo DiCaprio och Snoop Dogg har satsat på Beyond. När Beyond Meat i maj 2019 introducerades på börsen gick aktien bättre på introduktionen än någon annan aktie på nästan tjugo år. Beyond Meat gick bäst av alla aktier i USA under 2019. I Sverige säljs Beyond Burger på Coop. Impossible burger får däremot inte säljas i EU, eftersom de innehåller genmodifierad jäst. Också i Sverige har det utvecklats och lanserats många produkter de senaste åren. Oftast är det soja som är basen. Importerad soja. En produkt som slagit stort i Sverige är Anamma Formbar färs. Det är en sojafärs på importerad soja där man tillsatt stabiliserings- och konsistensmedlet metylcellulosa, också kallat E461, och då går det att krama köttbullar. Anamma görs av norska Orkla. Vi besöker vegofabriken i Eslöv i Skåne och träffar bl a produktutvecklarna Carl-Johan Frelander och Karolina Håkansson. - Vegoköttet är ett skifte och inte en trend, säger Tobias Rydergren, presschef på Coop. Produkterna ökar stort och då ökar också intresset från producenterna. Meny provsmakar veganska burgare från Max, McDonalds och Burger King. Och pratar med Martin Nordin, som för några år sedan kom med kokboken Gröna burgare, där målet inte var att efterlikna köttet.
2020-01-30
Länk till avsnitt

I huvudet på en stjärnkock

Mathias Dahlgren, den ende svensk som vunnit kock-VM Bocuse d'Or, tar oss med på utflykt till Skärholmen, och sitt favorit-kebab-ställe på Söder. Och slår ett slag för halvfabrikat.

"Mat för grå dagar" heter Mathias Dahlgrens senaste kokbok. En bok för de sex mestadels grådassiga månaderna mellan 1 oktober och 31 mars. Då man kanske inte orkar så mycket, men ändå ska det ätas middag varje dag. - Man får försöka hitta nåt kul, nåt som inspirerar, säger Mathias. Och som exempel tar han oss till torgmarknaden i Skärholmens centrum. - Det här är motsatsen till att beställa sin färdigförpackade matkasse. Det är inte bara ett paradis för att handla mat, det är också ett socialt paradis. Mathias filosoferar över avsaknaden av plast runt frukt och grönsaker. Och rundvandringen i den lokala livsmedelsbutiken föder också många tankar om mat och råvaror. Sen åker vi till Mathias favorit-kebab-ställe på Söder i Stockholm. - När jag har utländska kockar på besök brukar jag ta med dem hit. Mathias är finkocken som inte har nåt problem med halvfabrikaten. - Att laga mat idag är som att lägga pussel. Hitta de bra halvfabrikaten och kombinera det med nån härlig färsk grönsak, krydda upp det. Sätt lite personlig knorr på det. Det finns både bra och dåliga konserver och halvfabrikat. Hitta de bra! Man behöver inte skämmas för att man låtit någon annan göra det som är krångligt eller tar lång tid. - Man köper sig tid, säger Mathias. Och i många fall också kompetens. Mathias ger oss exemplet att köpa ett nät med färska svenska musslor och koka dem i en färdig thailändsk grytbas. Middag på några minuter. Mathias tycker också att det är dumt att moralisera över att frukt och grönt finns på andra tider än de traditionella säsongerna. - Idag odlas mycket i växthus, och kvalitén är bra. Ska vi hålla oss till det frilandsodlade i vårt klimat så blir det inte så roligt.
2020-01-23
Länk till avsnitt

När staten var Sveriges största restaurangägare

Under större delen av 1900-talet var staten restaurangägare. Med striptease, finkrogar, pubar, hamburgerkedja, licensen till Pizza Hut och en massa hotell. Vi berättar om vägen dit.

- Jag är född 1981. När jag var barn så fanns hamburgerkedjan Clock, som jag i efterhand har förstått var statlig. Jenny Damberg är journalist och författare. I boken Nu äter vi! (från 2014) skriver hon bl a om staten som krogägare. Hon mötte själv denna historia i Eva Hasselgrens doktorsavhandling Två vita och en brun, La Paloma och notan - en studie av svensk alkoholpolitik och statliga restaurangföretag, cirka 1920-1974 (Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2010). - Det var häpnadsväckande läsning! Stämde verkligen detta? Hade staten striptease? Under andra halvan av 1800-talet försökte staten och organisationer stävja brännvinsdrickandet i landet. I början av 1900-talet kom staten att bli krögare. Snart hade man en tredjedel av alla krogar i Sverige. - De krogarna hade aldrig klarat sig i dagens konkurrens, säger kocken Leif Mannerström, som i sin ungdom jobbade på flera statliga restauranger. Han berättar hur det var att jobba på krogarna. Staten hade också hotell över hela landet, många stadshotell, men också Hotell Reisen och Amaranten i Stockholm, och storhotellen Gothia och Europa i Göteborg. På 50-talet drev man bierstuben och pubar. På 60-talet pizzerior och diskotek med go-go-dansöser. På 70-talet tog man upp konkurrensen med McDonalds med en egen hamburgerkedja, Clock. Senare fick man licensen på Pizza Hut i Sverige. - Det är samtidshistoria, säger Jenny Damberg. Det upphörde först på 1990-talet, företaget SARA-bolagen, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag.
2020-01-16
Länk till avsnitt

Vete - det äldsta och svåraste sädesslaget

Del 4 av 4 om de svenska sädesslagen. Jordbruket började med vetet. Kallades "ångersäd" för att det är så svårt att odla i Sverige. Nu är vetet störst. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren. Och ett gammalt recept.

I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: Fjärde programmet handlar om vetet, som kom till Sverige med jordbrukarna för cirka 6000 år sedan. - Vetet är spännande för att det är det allra äldsta sädesslaget, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. Jordbruket började med vetet, för sådär 10000-12000 år sen. - Vetet är det sädesslag vi odlar mest av, men samtidigt är det också det mest svårodlade i vårt klimat. Vetets stora boom kommer i slutet av 1800-talet när jordbrukstekniken förändrades. Då kom konstgödsel och ett mekaniserat jordbruk. - Vetet är det sädesslag som snabbast anpassades till de nya förutsättningarna, berättar Matti. Vetet hade tidigare varit en ren lyxprodukt och kunde nu bli något allmänt. En lyx som vem som helst kunde köpa. - Jag odlar västgöta lantvete, Ölands lantvete och spelt, säger Niclas Dagman, spannmålsodlare på västgötaslätten. De gamla sorterna är enklare att odla än de moderna. Anna Groneberg, bagare på Garveriet i Floda utanför Göteborg, bakar med gamla lantsorter och t ex emmer. - Vete har fått ett dåligt rykte, men jag älskar det, säger hon.
2020-01-09
Länk till avsnitt

Meny goes Filosofiska Rummet - om filosofi och etik och mat

Vad ska vi äta? Etiken och filosofin hjälper oss att göra det rätta gentemot människor, djur och natur.

Utgångspunkten är två nya böcker. "Smakens makt" av Per Styregård. Och "Vad ska vi äta? Om mat och etik" av Anna T Höglund. Anna T Höglund är docent i etik och verksam som forskare och lärare vid Centrum för forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet. Per Styregård är skribent och skriver om mat och dryck. Bland annat är han Dagens Industris dryckesexpert. - Filosoferna är bra på att ställa svåra frågor och försöka förklara dem och se saker i ett större sammanhang, säger Per Styregård. - Matdebatterna handlar egentligen om etik, säger Anna T Höglund. När man pratar om ekologiskt, eller hur djuren har det, eller vegetariskt kontra kött. - Etiken är bra på att tänka på både för- och nackdelar med olika aspekter, fortsätter Anna. Debatten är ofta ensidig. De olika aspekterna kan vara produktion, konsumtion, natur, djur, rättvisa, måltiden, klimat. - I matdebatten blir det mycket moraliserande, pekpinnar, skuld och skam. Men så är det inte. Däremot är det svåra och komplexa frågor. - Ibland går det inte att uppfylla alla krav. Det finns inte både närproducerad och ekologisk tomat. Vad väljer du då? Vad är viktigast för dig, ekologiskt eller närproducerat? - Det viktiga är att var och en kommer fram till ett eget ställningstagande. Och att man vet varför, säger Anna.
2020-01-02
Länk till avsnitt

Kokboksklassikern: Den nakne kocken. Och konkursen.

20 år sedan Jamie Oliver slog igenom med Den nakne kocken - tv-serien och boken. Samtidigt går hans restaurangimperium i konkurs.

I vår en serie om moderna svenska kokboksklassiker - kokböcker som har påverkat och varit milstolpar - har vi uppmärksammat Martin Johansson två bakböcker Surdegsbröd och Enklare bröd, Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan, och Monika Ahlbergs första bok, den om Rosendals trädgårdscafé. Fjärde och sista boken i serien är den enda översatta: Jamie Olivers första bok Den nakna kocken, som kom ut på svenska 2001. Den första tv-serien hade premiär i Storbritannien 1999. Samma år kom också boken ut i original. Jamie Oliver slog igenom stort. Några år senare var han en superstjärna också i Sverige. Vår kokbokspanel, kocken Emma Kolback och Menys reporter Nina Frogneborn, berättar om mötet med tv-programmen och boken. - Jag lagade mycket av hans mat, säger Nina, som gick i gymnasiet då. - Man ville ha ett loft i London och bjuda hem en massa kompisar, säger Emma som gick i högstadiet. Kulturradions Karsten Thurfjell, som också är ledamot i Måltidsakademien och sitter i juryn som utser den bästa måltidslitteraturen, analyserar fenomenet Jamie och skärskådar hans första kokbok. Samma år som Jamie 20-årsjubilerar gick också hans restaurangimperium i Storbritannien i konkurs och över 1000 personer blev arbetslösa.
2019-12-26
Länk till avsnitt

Julmaten som försvann - på jakt efter grisfötter och tunga

Julmaten förändras hela tiden. Vi letar upp grisfötter och tunga för att smaka. Och kommer lutfisken att finnas kvar i framtiden?

Grisfötterna har försvunnit från de flesta julbord. Och oxtungan är svår att hitta. På restaurang ser man sällan grishuvudet med det röda äpplet. Hur smakar grisfötter och tunga? Mei Dahl kommer från Shanghai i Kina. Där är grisfötter vardagsmat. Mei lagar grisfötter till oss. Men inte som på ett svenskt julbord utan på kinesiskt vis med ingefära och soja. Hans Hellblom minns en barndom där det serverades oxtunga. - Men nu är det bara jag som äter tunga, säger han. Och då blir kotungan för stor. Hans kokar istället två gristungor och bjuder Meny. Kocken Stefan Ekengren, som driver restaurang Hantverket i Stockholm, har med grisfötter i julkapitlet i sin bok Högtid. Men inte de klassiska, utan istället friterade. - Kalla grisfötter i gelé kan bli svårt för en del, säger han. Men friterade är de fantastiska. Friterat fett är väldigt gott. Stefan ser lutfisk som det absolut godaste på julbordet. Däremot tror han inte att så många äter den just på julafton. - Lutfisk är så gott att vi borde äta det oftare.
2019-12-19
Länk till avsnitt

Späck och ister! Mums!

Kristofer Franzén, dataforskaren som blev charkuterist och grisuppfödare, bjuder på flott - grisfett. Istersmör på bröd. Och lardo på handen - innan det hamnar i munnen... Andra programmet av två om fett.

Meny besöker Kristofer på hans gård utanför Enköping. Tillsammans med Jenny Damberg, journalist och författare som precis kommit ut med boken Fett - en historia om smak, skräck och starka begär. (Vi pratade fett med henne i förra programmet.) Kristofer gick en korvkurs och blev så intresserad att han slutade sitt jobb som dataforskare, flyttade ut på landet, skaffade grisar och öppnade charkuteri. På det leriga fältet utanför huset väntar några nyfikna Linderödssvin, Sveriges enda oförädlade lantras. Kristofer bjuder på traditionellt istersmör - smält späck smaksatt med rödlök och kryddpeppar, samt en egen variant på tyskt schmalz med lök, äpple och trattkantareller. Att breda på brödet istället för smör. Ljuvligt gott! Och han bjuder på det som i Italien kallas lardo - späck som legat i salt i upp till fyra år. - Fett smakar bäst kroppstempererat, säger Kristofer. Det gäller också andra charkuterier. Han lägger en bit fett på handryggen och värmer det genom att lägga den andra handen över, innan han stoppar det i munnen. - Späck är grisens underhudsfettet, säger Kristofer. Hårdare högst upp och mjukare ju längre ner man kommer. Ister är det mjuka och vaxartade fettet inne i buken. Späck och ister kan förädlas till nya produkter, eller användas i t ex bakning. - Pajdeg gjord på späck blir både spröd och knaprig.
2019-12-12
Länk till avsnitt

Fett gott! En hyllning till människans bästa vän - fettet.

Utan fett hade vi inte blivit människor. Fett var länge det viktigaste födoämnet. Sen blev det fult. Men nu vågar vi älska fett igen. Det första av två program om fett.

- Jag önskar att jag alltid stekt potatis i fågelflott istället för smör eller olja, säger Jenny Damberg. Det är en så stor skillnad. Det är det enklaste sättet att lyckas. Fett - en historia om smak, skräck och starka begär. Det är titeln på Jenny Dambergs nya reportagebok. - Jag kände att jag var dålig på att använda fett. Jag använde några få typer smör, olivolja, rapsolja. Och så finns det så mycket mer. Jag ville lära mig mer om fett. - Hela min smakvärld har vidgats. Hon berättar om fettet genom människans historia. Fettet finns i politiken, religionen, könsrollerna - överallt i våra liv. - Det finns ju de som säger att vi hade aldrig blivit människor om vi inte hade haft en så stor aptit på fett. För vi hade inte kunnat utveckla så stora hjärnor utan all den energi som fett ger. I jägarsamhället var fettet viktigast i djuren. Köttet var inte så intressant. Man skar ett snitt i djuret för att se att det var riktigt fett. Idag får man mindre betalt för feta djur. En mager gris lönar sig bättre än en fet. Efter andra världskriget blev fett fult och utsågs till boven till våra moderna välfärdssjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar. - Men nu håller fett på att få bättre rykte igen, säger Jenny. Vi träffar också Alexander Tserpelis, köksmästare på och ägare till restaurang Ma Cuisine i Göteborg. Här regerar den franska matlagningen. På Ma Cuisine tar de vara på allt fett och använder det i matlagningen. Mycket handlar om confitering, att koka i fett. Alexanders favoritfett är kycklingfett och han berättar hur vi kan ta vara på det hemma.
2019-12-05
Länk till avsnitt

Vi tipsar om kokböcker och annan matlitteratur

15 matböcker! Från nördigt till baskokbok, från asiatiskt till svenskt. Veganskt och kött. Och matiga reseböcker.

Kocken och krögaren Emma Kolback ansluter till Menys Kalle Wannerskog och Tomas Tengby och djupdyker i årets matlitteratur. Emma kollar in: Japanska bakverk av Ai Ventura Japanska bakverk från grunden. Speciellt och nördigt. Thai av Tove Nilsson Erfaren kock och kokboksförfattare tar sig an det thailändska köket. Super tasty thai! av Wichudaporn Chaiyasaeng Tog sig till final i Sveriges mästerkock. Blandar thailändskt med svenskt. Mitt lilla svenska kök av Rachel Khoo Brittiska som numera bor i Sverige. Har tidigare gjort bok om fransk mat, nu tar hon sig an det svenska. Meat cravings - less is more av Henning Kvick Köttkunskap och läckra tillbehör för de som vill äta mindre men bättre kött. Kalle har plöjt matiga reseguider, för den verkliga resan, eller för fåtöljresor med en god kopp te: New York för foodisar av Martin Gelin Tokyo för foodisar av Jonas Cramby Berlin för foodisar av Sara Berg Köpenhamn för foodisar av Erik Eje Almqvist Stockholm för foodisar av Jonas Cramby Och Tomas kollar in årets trend. Som är samma som förra året: vegetariskt, grönt, veganskt. Ett axplock av gröna böcker: Prepp - vegorecept för en smartare vardag av Ylva Bergqvist Som en matkasse med recept, fast utan matkasse. Det veganska köket av Mattias Kristiansson Baskokbok för veganer, vegetarianer och de som vill äta mer grönt. 1700 recept. Och med personlighet. Vegansk husmanskost - vardagsrätter, klassiker, högtidsmat av Gustav Johansson Allt det välkända, men med köttet utbytt mot ersättningskött... Käka grönt! Tuvessonskans ultimata guide till skåpmat, brödmat, plåtmat och annat gott Lite av varje. Lakto-ovo. Lättast att ta till sig för fansen. Stora veckans vego av Sara Begner Erfaren kock med grundlig kokbok. Omfattande, bra recept, men lite opersonligt.
2019-11-28
Länk till avsnitt

Har du gått på proteinmyten?

Tre forskare berättar om sin matrelaterade forskning. Vad får oss att välja eller välja bort hållbart och hälsosamt? Om gymnasieelevers matvanor. Och hur man säljer med hjälp av protein.

Nyligen besökte vi Campus Grythyttan och fick inblick i hur man utbildar på universitetsnivå för hotell och restaurang. Campus Grythyttan som är en del av Örebro Universitet. På universitetet inne i själva Örebro sysslar man också mycket med mat. Mat och hälsa heter en tvärvetenskaplig satsning, där forskning och utbildning inom medicin, vård och gastronomi möts. Vi träffar tre forskare: Göran Eriksson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro Universitet. Tillsammans med Ariel Chen har han skrivit en vetenskaplig artikel om hur matproducenter omdefinierar och marknadsför sina produkter och sätter fokus på högt proteininnehåll. Det kunde de studera på förpackningarna. - Väldigt många produkter lyfter idag fram proteininnehållet. Det finns en myt att vi behöver mer protein, säger Göran Eriksson. Proteinmyten kopplar bland annat till vår tids fixering vid träning och utnyttjas friskt i marknadsföringen av produkter. I studien har de utgått från produkternas förpackningar. Carolin Zorell har precis börjat sin forskning på vad som får oss att välja - eller välja bort hållbar och hälsosam mat. Hon studerar t ex vårt beteende på caféer och restauranger och kan se att våra val styrs av hur gruppen gör. - Människor som kommer i grupp väljer likadant, säger Carolin. Om en tar kaffe i engångsmugg - trots att de dricker kaffet på plats - så tar de andra också engångsmugg. I den fortsatta forskningen vill hon se om man med små förändringar i miljön kan göra det hållbara valet lättare. Hon vill också förstå vilka personer det är som får extra stor påverkan och därigenom kan skapa trender. Psykologen Malin Anniko gör tillsammans med Maria Ojala, docent i psykologi vid Örebro Universitet, en studie och gymnasieelevers matvanor. - Huvudfrågan är vad som påverkar ungas matval när det kommer till klimatvänlig och hälsosam mat, säger Malin.
2019-11-21
Länk till avsnitt

Råg ? det mest oförståeliga sädesslaget

Del 3 av 4 om de svenska sädesslagen. Råg var den stora brödsäden. Också till pannkakor, gröt, välling, palt och öl. Nu blir råg bara knäckebröd. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren.

I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: Tredje programmet handlar om råg, som odlades i Sverige redan på järnåldern. - Råg är det oförståeliga sädesslaget, svårast att få grepp om, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. - Råg har vi haft en otrolig massa sorter av. Det fanns fyra huvudgrupper - vårråg, höstråg, vinterråd och sommarråg. Med undergrupper och olika geografiska varianter. - Råg idag odlas i princip bara för att bli knäckebröd. - Knäckebrödet kom till oss från Finland, berättar Matti. Och bastun var viktig! Det mjuka, jästa rågbrödet kom söder ifrån. - Det är ju nästan ingen som köper rågbröd, säger Anna Groneberg, bagare på Garveriet i Floda utanför Göteborg. De flesta väljer fluffigt vetebröd. Anna hyllar de saftiga, smakrika rågbröden. - Rågen är enkel att odla och växer fort, säger Niclas Dagman, spannmålsodlare på Västgötaslätten. Och intresset ökar.
2019-11-14
Länk till avsnitt

Bakom kulisserna på Grythyttan

En lunch som är en matlaboration. Biblioteket med 30 000 böcker om mat och dryck. Kokboksmuseet med världens äldsta tryckta kokbok. Och hur Guide Michelin inspirerat undervisningen.

Nordväst om Örebro, i Bergslagens skogar, ligger byn Grythyttan. Här finns ett gästgiveri som grundades 1641. Och som politikerna ville riva för att bygga en Konsum-låda... Carl Jan Granqvist blåste liv i gästgiveriet i slutet av 1970-talet. Han drog också igång arbetet med att skapa en universitetsutbildning för hotell- och restaurangbranschen. Sedan början av 1990-talet ligger här Måltidens hus, numera navet i Campus Grythyttan och Restaurang- och hotellhögskolan, en del av Örebro universitet. Här kan man läsa program på tre år i Kulinarisk kock och måltidskreatör, tre år Sommelier och måltidskreatör. Eller Hospitality management, eller Måltidsekolog. Eller enskilda kurser. Ungefär 500 studenter läser på institutionen. - Undervisningen handlar om vetenskap, hantverk och estetik, säger Åsa Öström, professor i måltidskunskap som guidar oss runt på campus. Till biblioteket med 30 000 böcker inom mat och dryck. Till kokboksmuseet med världens äldsta tryckta kokbok. Till gastronomiska teatern, vinprovningsrum och metodkök där det lagas mat till dagens matlabb. Kursen heter Utveckling av måltidsupplevelser. Tredjeårsstudenter ska bjuda på en avancerad lunch.
2019-11-07
Länk till avsnitt

B-jäst. Ugnstemperaturer. Och mindre betalt till bönder ? trots att priserna ökat i butikerna

Vad är B-jäst? Varför du inte behöver vara så noga med ugnstemperaturen. Hur torrt bröd kan väckas till liv igen. Och om svenska råvarupriser - bönderna får mindre betalt för vete och lamm.

Kanske har du en vegetarian eller vegan i din närhet. Då är chansen stor att du har mött eller åtminstone hört talas om B-jäst. En sorts beiga flingor som veganer gärna strör i och på maten, ungefär som andra använder riven parmesan. B-jäst, näringsjäst, jästextrakt hittar man också i innehållsförteckningen på buljong och snart sagt varje halv- och helfabrikat i butikerna. Men vad är det? Vi pratar med Eleonor Dahllöw, VD på Carls-Bergh Pharma som säljer B-jäst sedan 1960-talet. Och med Linn Skoog, kock på den veganska restaurangen Blackbird i Göteborg, där det används mycket B-jäst. För några veckor sen handlade Meny om kaffe. Kafferostaren Joanna Alm berättade bland annat om villkoren för kaffeodlarna. Efter programmet fick vi mail från svenska lantbrukare. En av dom var Elsa Bexelius, som numera är pensionerad men som till för några år sen födde upp lamm som deltidsbonde. - Avräkningspriserna på lamm, alltså det som uppfödarna får betalt, ligger på samma nivå som på 1980-talet, berättar Elsa när vi ringer upp henne. Om vi räknar in inflationen har priset i praktiken halverats. Mårten Svensson hörde också av sig. Han är lantbrukare på Lundaslätten. - Priset på vete har gått ner de senaste tjugo åren, berättar han. Förutom att jobba mer än heltid som lantbrukare jobbar Mårten också deltid som fotograf. Och tidigare brukade han också skriva i en lantbrukstidning. När priserna går bakåt måste pengarna ändå in. Ugnstemperaturer är ingen exakt vetenskap. Termostaterna i våra ugnar är inte så exakta, och dessutom hålls inte temperaturen i ugnen konstant, utan går upp och ner. - Lär känna din ugn, säger kocken och kokboksförfattaren Katja Palmdahl, som både bakar och lagar mycket mat i ugnen. - Exakta gradantal är inte så viktigt, säger hon. Det viktiga är att titta på vad som händer och anpassa gräddning och tid efter det. - Jag kör ofta flera saker samtidigt i ugn, vilket kan betyda att något får täckas över en stund för att inte brännas. Och så berättar vi hur och varför man kan väcka ett gammalt bröd till nytt liv.
2019-10-31
Länk till avsnitt

Dags för nästa generation göra ajvar och surkål

Förra året gjorde Dragisa och Milina Mitic surkål på 120 kilo vitkål. Till sig själva och familjen. Och så ajvar på det. Vi är med när den nya generationen ska läras upp.

Dragisa och Milina bor i ett litet hus på Hisingen i Göteborg. På den del av ön där det fortfarande är landet. I närheten betar kossor, och en bit ifrån huset ser man havet. Milina och Dragisa kommer ursprungligen från Serbien. - Många unga tycker inte att de har tid att göra sånt här själva, säger Dragisa. Men jag vill att mina barn och barnbarn åtminstone ska lära sig. - Det är högtidsdag när vi får surkål och ajvar, säger sonen Dragan och svärdottern Felicia som är på plats för att hjälpa till och lära sig. Dragisa gör surkål på 40 kilo vitkål som kommit på lastbil från Balkan. - Den här surkålen är mjukare än den svenska, säger han. Milina och Dragisa har redan gjort ajvar - den orangeröda paprikaröran från Balkan - på 40 kilo paprika. De köpte fyra kilo paprika till för att kunna visa oss hur det går till.
2019-10-24
Länk till avsnitt

Kokboksklassikern: Bonniers missade att ge ut den tredje mest sålda kokboken

Rosendals trädgårdscafé av Monika Ahlberg kom ut för 25 år sen. Boken förändrade vår syn på kokböcker och blev enorm försäljningssuccé. Men Bonniers missade fyra chanser att ge ut den.

I vår en serie om moderna svenska kokboksklassiker - kokböcker som har påverkat och varit milstolpar - har vi uppmärksammat Martin Johansson två bakböcker Surdegsbröd och Enklare bröd och Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan. Tredje boken är Monika Ahlbergs första bok, den om Rosendals trädgårdscafé. Monika berättar hur hon gick från att vara balettdansös (som ville bli filmstjärna) till att driva caféet på Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm. Hur hon uppmanades av bokförläggaren Abbe Bonnier (tredje generationen på bokförlaget Albert Bonnier) att skriva en kokbok. - Men han kunde på den tiden inte själv fatta beslut om utgivning. Jag var på fyra möten på Bonniers, men det ledde inte till nåt, berättar Monika. - På det sista mötet sa en kvinna att jag borde förstå att Rosendals trädgårdscafé var en ren stockholmsföreteelse, och att det där med ekologiskt skulle gå över. Boken gavs istället ut av Tidens förlag och blev en försäljningsuccé, med sex upplagor och 850 000 exemplar sålda. Och den finns fortfarande i butikerna. - Den är kanske den första riktiga livsstils-kokboken, säger Karsten Thurfjell, journalist på SR som också är ledamot i Måltidsakademien och sitter i den jury som delar ut priser till den bästa måltidslitteraturen. Karsten berättar om kokböcker och Sverige för 25 år sedan, när boken kom ut. - Den blev stilbildande. Efter den kom fler stora och vackra kokböcker som man läste i sängen eller lät ligga framme på soffbordet. Menys kokbokspanel trettioplusarna Nina Frogneborn, reporter här på Meny, och Emma Kolback, kock och krögare, var barn när boken kom, men har ändå tydliga minnen av den. De berättar också hur de tycker att den står sig idag.
2019-10-17
Länk till avsnitt

Vi skördar humle och gör öl med en gång

Vi plockar humle med mikrobryggaren Peter Robertsson, som sen gör öl på direkten. Med jäst från jästjägaren Karl-Johan Fredén Jansson, som hittar öljäst på balkongen och i björksav.

Svensk öl görs ofta på utländska råvaror. De mikrobryggerier som poppat upp över landet har ofta varit inspirerade av amerikanska hantverksöl och bryggt med importerad malt och jästkulturer. Mikrobryggeriet Electric Nurse startades och drivs av Ida Engström och Peter Robertsson. De gillar amerikansk och nya zeeländsk humle med mycket smak. - När vi startade för sju år sen så fanns det inte så mycket svensk humle, säger Peter. Och trots att vi odlar korn i Sverige så görs det inte så mycket malt. Humlen odlas av Carolina och Erik Råberg på Yxsjöns humlegård inte långt från bryggeriet. Med den nyplockade humlen gör Peter helsvensk öl på svensk malt och en lokal jäst. Jästen har tagits fram av Karl-Johan Fredén Jansson, en av få som tillverkar svensk, lokal öljäst från jäst som han hittar i naturen. Karl-Johan tycker att jästen har fått en för blygsam roll i ölbryggningen. - Det är jästen som gör ölen, säger han. Karl-Johan berättar hur han bär sig åt för att hitta och odla fram svensk öljäst. Nästan all öl som görs i Sverige görs på importerad humle. Förr var det annorlunda. Från 1442 till 1860 var det lag på att varje gård i Sverige skulle odla humle. Vi förklarar varför.
2019-10-10
Länk till avsnitt

Korn - vårt mest allsidiga sädesslag

Andra programmet i en serie om de fyra svenska sädesslagen. Kornet var störst och viktigast under lång tid. Till bakning, gröt och öl. Och till djurfoder. Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren.

I fyra program fokuserar vi på de fyra svenska sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Som brukar nämnas i just den ordningen, efter den ekonomiska betydelsen. Vi vänder på ordningen: första programmet handlade om havre. Nu handlar det om korn. - Korn har odlats sen åtminstone bronsåldern, berättar Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling, och författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. Korn var det största, viktigaste och mest dominerande sädesslaget under lång tid. Det är därför det har namnet korn - samma ord som vi använder för spannmål i största allmänhet. - Under större delen av järnåldern odlades det mer eller mindre bara korn i Sverige. I Norrland är det fortfarande i stort sett bara korn man hinner odla på den korta växtsäsongen. - Kornet är det riktiga allround-sädesslaget som man kan ha till allt, säger Matti. Det kan odlas var som helst. Och du kan använda det till nästan vad som helst. Du kan göra bröd, gröt, öl på det och du kan ge det till djuren. Under lång tid var öl väldigt viktigt, eftersom man sällan kunde dricka vattnet. Så man har alltid odlat korn för att kunna göra öl. Matti Wiking Leino tillagar kams, en variant på palt utan fyllning från Västernorrland. På västgötaslätten träffar vi spannmålsodlaren Niclas Dagman. Han berättar hur det är att odla korn, och jämför de äldre sorterna med de moderna. - Den äldsta sorten, Svanhals från 1880-talet, gick bäst i år, säger Niclas. Anna Groneberg är bagare på Garveriet i Floda utanför Göteborg. - Vi har bakat väldigt länge på kornmjöl, säger hon. Mycket av vår norrländska tunnbrödskultur kretsar kring kornmjölet. Korn innehåller gluten, men det utvecklas inte på samma sätt som i vete. Precis som med rågen behöver korn lite hjälp. - Jag har bakat mjukt bröd på korn och råg. - Korn ger också fin karaktär åt vetebröd. Det har en mustig lite fruktig smak, och en rund och mjuk sötma.
2019-10-03
Länk till avsnitt

Så får du godare bryggkaffe - använd en våg!

Mästerrostaren och kaféägaren Joanna Alm lär oss att brygga ett ännu godare kaffe. Det handlar inte om bryggmetod eller prylar. Utan bara om att vara noggrann.

Joanna Alm driver Drop Coffee, ett kafé och ett kafferosteri i Stockholm. Tre gånger svensk mästare i kafferostning och tvåa, tre och fyra i kafferostnings-VM. Började jobba på café som tonåring och har sedan dess jobbat med kaffe. En dag i mitten på 00-talet fick hon smaka en kopp kenyanskt kaffe, och därefter har hon arbetat med specialkaffe - de allra finaste kaffebönorna. Hon köper dem från odlare som hon besöker varje år. Joanna kom nyligen ut med en bok om kaffe, Manifest för bättre kaffe, där hon delar med sig av sin kunskap. Dels förklarar hon hur komplicerat det är att få fram kaffebönorna. Hur mycket arbete som ligger bakom, och hur många steg som krävs. Dels förklarar hon rostningens mysterier. Och så kommer hon med tips på hur vi ska kunna brygga riktigt bra kaffe hemma. Joannas bästa tips: 1. Köp ett bra kaffe. Som man vet var det kommer ifrån och hur det är producerat. För då vet man att bönderna fått mer betalt. Och då är det av högre kvalitet och kan ge fler smaker. - Vi måste lära oss att betala mer för kaffet, säger Joanna. Bönderna får lika mycket för kaffet som de fick på 1970-talet. Många slutar odla kaffe och går över till annat. - Specialkaffeodlarna får mer betalt, men de är så få. Det är otroligt viktigt att vi börjar betala bättre för det vanliga kaffet, det billiga kaffet i dagligvaruhandeln. 2. Köp ett så nyrostat kaffe som möjligt. 3. Brygg på ett så nymalet kaffe som möjligt. 4. Väg upp både kaffet och vattnet. 30-32 gram kaffe till 500 g vatten. 5. Brygg på så hett vatten som möjligt. 6. Om du vill investera i något så är det en kvarn. Bryggtiden påverkar också resultatet. Bryggning i tratt bör ta mellan 3 och 3,5 minuter. Bryggning i presskanna ca 4 minuter. - Om kaffet brygger för snabbt, dvs brygger för lite så kommer det att smaka surt, säger Joanna. - Om det brygger för länge kommer det att smaka bittert. Joanna förstår om det hon säger kan låta snobbigt. - Hur snobbigt det än låter, så snälla, testa nåt av det här! - Testa att brygga med nyrostat och nymalt kaffe. Eller testa att väga upp kaffe och vatten. Eller testa ett annorlunda kaffe - ett etiopiskt eller kenyanskt. - Du kommer att märka en skillnad.
2019-09-26
Länk till avsnitt

Allt du kan göra med rosor och nypon!

Det är inte bara nyponrosor som får nypon. Också nypon på andra rosor går att äta. Rosfantasten Eva Böhlin Andréasson visar vad man kan göra - ketchup, gulasch, soppa, pulver, rosenvatten.

Eva är läraren som älskar rosor och att laga mat på blommorna och frukterna. Hon tar emot oss i sin trädgård på landstället utanför Alingsås. - Alla rosor går att äta, säger hon. Men det är inte alla rosor som får nypon. Många är så förädlade att deras nypon försvunnit på vägen. Eva berättar när nyponen ska plockas och hur de ska tas om hand. Nypon är en fantastisk c-vitaminkälla och de är fulla med en massa annat nyttigt också. - Ett enda nypon har hela dagsbehovet av C-vitamin, säger Eva. En kopp nypon motsvarar 40 apelsiner. Veronica Öhrvik, rådgivare på Livsmedelsverket, avlivar myten att C-vitaminet skulle försvinna vid tillagning av nyponsoppa. - C-vitamin kommer minska, säger hon. Men det viktiga är att inte slänga kokvattnet. Men kokvattnet används ju i nyponsoppa. Och andra nyttigheter blir lättare att ta upp genom tillagningen. Rosenvatten används i persisk och arabisk matlagning. Kocken Johan Björkman på stjärnkrogen Koka i Göteborg berättar hur han gör eget rosenvatten av vresrosor.
2019-09-19
Länk till avsnitt

Lekfull jakt på nya smaker - med enkla råvaror

Nu i skördetid bygger stjärnkocken Johan Björkman upp vinterns skafferi av smaker. Lägger in, fermenterar, torkar och smaksätter salt, oljor och vinäger. Morötter och plommon får nya spännande liv.

- Vi har använt fläsksvål till en koladessert, säger Johan Björkman, kökschef på stjärnkrogen Koka i Göteborg. Det var en vattendelare i matsalen. Men det var gott. När restaurangen fick en stjärna i Michelin-guiden började det dyka upp många utländska gäster. De ville inte äta franska ostar, utan förväntade sig svenska smaker. - Men det växer ju inte så mycket sex månader per år. Eller 10 månader per år. Så man började experimentera med gamla konserveringsmetoder - fermentering, inläggning, torkning, oljor och vinägrar. Och metoder och tekniker från andra matkulturer testades på våra råvaror. Nya smaker och texturer lockades ur de enkla svenska råvarorna. De fermenterade morötterna med korianderfrön och vitlök är lika fasta och krispiga som färska morötter, men har dessutom frisk syrlighet, fyllighet och lätt sälta. Under sommaren och hösten fylls skafferiet på. Nyskördat tas om hand och prepareras i köket. - Vi vill inte använda så mycket citron. Så vi fermenterar plommon, körsbär och jordgubbar. Då får de en härlig syra. Johan visar runt bland alla förråd på restaurangen. Här finns färska korianderfrön i salt och vinäger, som påminner om kapris. Och inlagda granskott (får bara plockas med markägarens tillstånd). - De har vi till allt! Och teknikerna kan kombineras. Fermenterade plommon kan torkas och blir som torkade aprikoser. Och det torkade kan malas till ett pulver. Olika texturer och koncentrationer av smakerna kan användas på olika sätt. Det är ett lekfullt experimenterande. Något som börjat som en förrättsidé kan senare visa sig sluta som en efterrätt. - Allt blir långt ifrån bra. Men då hamnar det inte på menyn. - Vi har försökt göra en dessert på morotsjuice och kaffesump. Kaffeglassen blev bra, men moroten bara försvann. Johan Björkman har också samlat idéer, tankar och recept i kokboken Det nordiska skafferiet.
2019-09-12
Länk till avsnitt

Havre - sädesslaget med lägst status

Första programmet i en serie om de fyra svenska sädesslagen. Havre - som inte kan jäsa, som alltid setts ner på. Men också exportframgången som skapat välstånd! Berättelser från spannmålsexperten, odlaren och bagaren.

Vi äter dagligen av våra fyra sädesslag, men vet ganska lite om dem. Nu gör Meny en serie program om sädesslagen. Vete, råg, korn och havre. Ordningen har varit den samma sedan medeltiden och speglar deras status och ekonomiska värde. - Havre skiljer sig mycket från de andra sädesslagen, säger Matti Wiking Leino, agronom och doktor i växtförädling och särskilt intresserad av gamla kulturväxter och deras historia. Han är också författare till boken Spannmål - svenska lantsorter. - Idag tänker vi på havre som gryn och djurfoder. Men havre har varit det vanligaste sädesslaget i Sverige. I många fall det enda sädesslaget. - I slutet av 1800-talet var mer än hälften av all spannmålsodling i Sverige havre. Havre saknar gluten och havremjöl har därför ingen förmåga att jäsa och ge ett luftigt bröd. Ändå gjordes det bröd på det förr. Matti bakar ett hårt tunnbröd som vi smakar på. Skrädmjöl är ett mjöl på rostad havre. Bagaren Anna Groneberg blandar det med bovete och då lyfter degen. - Sen är ju skrädmjölsdrömmar en klassiker. Drömmar ska ju vara spröda. Jag blandar också i lite skrädmjöl i pajdegen. Niclas Dagman är lantbrukare i tolfte generationen på samma gård i Grästorp på Västgötaslätten. - Vi har bland den bästa havren i världen, säger han. - Det var havren som skapade välståndet på slätten. Järnvägen byggdes kors och tvärs för att transportera havren som såldes till England. Niclas tycker att havren är det sädesslag som är lättast att odla. - En vettig jord och lite gödsel så växer det. - Det kommer att bli mer odling av havre. Tillsammans med korn är havre bland det bästa man kan äta.
2019-09-05
Länk till avsnitt

Kokboksklassikern: Förlaget trodde inte på omslagsbilden och titeln

För 18 år sen kom Kärlek, oliver och timjan - Anna och Fanny Bergenströms kokbokssuccé. Meny uppmärksammar moderna svenska kokboksklassiker. Andra programmet i en serie om fyra.

- Vi fick kämpa för omslagsbilden, säger Anna. Förlaget tyckte inte att en kokbok kunde se ut så. - De var tveksamma till bokens titel också. I våras startade Meny en serie om moderna svenska kokboksklassiker. Kokböcker som har påverkat och varit milstolpar. Vi angränsade oss till de senaste 25 åren. Och vi valde ut fyra böcker. 3 svenska och en översatt. Intervjuer med författarna. Tankarna de hade inför böckerna och hur det sen blev. Prat om den tid som var när böckerna kom ut. Och så ser vi hur böckerna står sig idag. Först ut i våras var Martin Johansson med två böcker faktiskt - Surdegsbröd och Enklare bröd. Idag handlar det om Anna och Fanny Bergenströms Kärlek, oliver och timjan - mat för välbefinnande, som kom ut 2001. En bok som finns i väldigt många svenska hem. - Det mesta som hänt på kokboksfronten sedan dess finns med i den här boken, säger Menys Tomas Tengby. Den var före sin tid. - Alltihop började med att jag och min man gjorde en resa på motorcykel ett halvår genom Indien, berättar Fanny. Sen anslöt Anna i en månad. - Fanny och jag pratade tydligen bara om mat, frukt och blommor hela tiden, säger Anna. Fannys man föreslog att vi skulle göra en bok. - Vi ville göra en bok med mycket grönsaker. Det fanns mest råkostböcker, men vi ville göra en sinnligare bok. Kulturradions Karsten Thurfjell är också ledamot i Måltidsakademien och sitter i den jury som delar ut priser till den bästa måltidslitteraturen. Han berättar om tiden då boken kom ut. - 2001 hade det börjat bli lite hälsofokus, säger han och förklarar också varför boken fick pris som årets bästa bok. Menys kokbokspanel består av kocken Emma Kolback och Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby. De minns hur de själva mötte boken, och ser hur den står sig idag.
2019-08-29
Länk till avsnitt

Sverige på väg att bli ett riktigt vinland

På bara några år har svenskt vin blivit mycket bättre. Och det odlas allt mer. Vi provsmakar och besöker en gård.

- Svenska viner vinner guldmedaljer i internationella tävlingar. Svenskt vin finns i Italien, i Bordeaux, och de lovordar det. Mattias Säfvenberg är sommelier och har serverat svenska viner i många år. Nu har han också skrivit boken Svenskt vin, en vinvärld som växer. När Meny tittade på svenska viner för några år sen blev slutbetyget att de kostade mer än de smakade. Då var många skeptiska till svenska viner. Men det har hänt mycket sen dess. Priset och smaken har närmat sig varandra. Det görs framför allt vita viner, men även mousserande och rosé. Det är svårare att göra röda viner i Sverige. - Sverige har ett perfekt klimat för vita viner, säger Mattias. I vinvärlden brukar man säga att en druva blir som bäst när den odlas nära sin nordligaste gräns. Skåne är det som närmast kan betraktas som ett vindistrikt i Sverige. Meny besöker Kullabergs vingård i Skåne, och träffar vinmakaren K Felix G Åhrberg och vd:n Victor Dahl. Kullaberg har de senaste åren utökat sina odlingar rejält. Kan Sverige bli ett vinland att räkna med? - Ja visst, säger Mattias Säfvenberg. Se på Nya Zeeland. De planterade den första vinstocken med sauvignon blanc i mitten av 1970-talet. - Vi är i fas ett av fyra, säger K Felix G Åhrberg på Kullaberg. Det första steget för ett vinland. I fas fyra hittar vi länder som Nya Zeeland, Tyskland, England, USA och Sydafrika. 1999 blev Sverige ett officiellt vinland godkänt av EU.
2019-08-22
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Gällivare

I Gällivare handlar det om samiskt bröd, gahkku och där avslutas också sommarens Meny resa på Inlandsbanan med en picknick i midnattssol på Dundrets topp.

I sista programmet i Menys serie längs Inlandsbanan träffar Susanne och Gerhard Majlis Skaltje för att prata samiskt bröd, gahkku. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-08-15
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Jokkmokk

Ogräs eller matskatter? På en vanlig gräsmatta i Jokkmokk blir det skattjakt som leder till en härlig lunch.

I programmet hör du Eva Gunnare matkreatör och kulturguide från Jokkmokk. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-08-08
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Arvidsjaur

Kockan var minst lika viktig som rallarna för att Inlandsbanan skulle bli till. Vi besöker Rallarmuseet i Moskosel och Susanne gör en modern rallarmacka som räcker till ett helt kompani.

I dagens Meny Inlandsbanan kliver vi av tåget i Arvidsjaur. Där träffar vi musikern bakom Inlandsbanefestivalen Johan Piribauer och Jerry Johansson och Tyko Johansson på Rallarmuseet i Moskosel. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-08-01
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Storuman

God och klimatsmart mat är något som Heidi Andersson och Björn Ferry strävar efter. I Storuman lagar vi Björns köttfärssås på älgfärs. Laga utan att tjuvsmaka är hans knep.

I programmet lagar Susanne och Gerhard mat med Björn Ferry och Heidi Andersson. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-07-25
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Vilhelmina

I Vilhelmina lär vi oss mer om konsten att röka fisk och vi får också lära oss att göra smör på det lilla mejeriet i Siksjönäs.

I programmet hör vi Martin Bergman från Bergmans Fisk och Vilt i Vilhelmina och Ida Oderstål från mejeriet Lapplandssmör i Siksjönäs. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-07-18
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Östersund

För den matintresserade är Östersund och Jämtland ett drömresemål. Här var man tidigt ute med att satsa på småskalig matproduktion med ypperlig kvalitet.

I Östersund träffade Susanne och Gerhard Hedda Perström på Lilla Saluhallen. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Här blandas traditionella råvaror med nya smaker. Det blir både svenska och samiska rätter. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-07-11
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Sveg

I Sveg besöker vi konditoriet med filmfrossa. Vi lär oss baka knapriga, krispiga, knäckrullar och smakar på klassiska bakverk. Knaprigt krispiga, glutenfria och drömgoda

I programmet träffade Susanne och Gerhard, konditorn Per-Anton Ångman Café Cineast och tågklareraren Mats Westling båda från Sveg. Vi får också veta mer om Inlandsbanan av Therese Fanqvist. I Meny i sommar följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-07-04
Länk till avsnitt

Meny Inlandsbanan Orsa

I Orsa besöker vi ett litet lokalt mejeri och sedan bär det iväg till fäboden i Fryksås. Där bakar vi läfsor och smakar på småost.

I programmet hör vi Björn Daniels från Hansjö mejeri, Erika Björkqvist och Liselott Länsman båda från Smidgården i Fryksås. I Meny i sommar, följer kocken Susanne Jonsson Inlandsbanan, på jakt efter kulinariska skatter. Susanne vill inspirera till det enkla i matlagningen med lokala råvaror. - Man ska inte tjorva till det, som Susanne säger. Susanne följeslagare på resan är Gerhard Stenlund, en nyfiken matälskare. Susanne Jonsson är kock med en fil mag i gastronomi. Hon har skrivit flera kokböcker och driver en välbesökt blogg. Susanne är född och uppvuxen i Gällivare och Porjus i Norrbotten, i en familj med samiska, svenska och amerikanska rötter. Gerhard Stenlund är programledare och producent på Sveriges Radio Västerbotten. Han har sina rötter i Arvidsjaur i Norrbotten.
2019-06-27
Länk till avsnitt

Deckarmat från Sydafrika och Sicilien

Vi fördjupar oss i deckare där maten är viktig. Mord och mat med Tannie Maria i Sydafrika, och commissario Montalbano på Sicilien. Om maträtterna, matkulturerna och författarna bakom böckerna.

- Tannie Maria är en mullig matskribent som bor i en liten stad på Klein Karoo-stäppen i Sydafrika. Hon är helt besatt av mat och lyckas också lösa mord med hjälp av mat, berättar översättaren Mia Gahne. Mia är matskribent och kokboksförfattare - men också översättare av skönlitteratur, mycket deckare som t ex Deon Meyer, också han från Sydafrika. Sally Andrew är författare till böckerna om Tannie Maria. Det har kommit tre böcker. De två första, Tannie Marias recept på kärlek och mord och Tannie Marias stora utmaning, har kommit ut på svenska. - Hon bor lite primitivt i ett naturreservat, inte så långt från sin romanhjälte, säger Mia Gahne. Böckerna skildrar ett Sydafrika med många kulturer, matkulturer och språk. Sally Andrew var inte speciellt matintresserad från början utan har tagit hjälp av matkunniga när hon skrivit. Men matintresset har vuxit. - Jag testade recepten och gjorde t ex vetkoek, en sorts fyllda friterade bröd och det var fantastiskt gott, säger Mia. Till slut så blev jag tvungen att åka till Sydafrika för att smaka på den här maten på riktigt. Mia träffade Sally Andrew på sin resa och smakade maten i böckerna. - Det var fantastisk mat i Sydafrika! Med många influenser från t ex Malaysia och Indien. Mia Gahne berättar om Tannie Marias maträtter, med namn som vetkoek, koeksisters och rusks. På södra Sicilien finns commissario Montalbano. - Han har ett nästa religiöst förhållande till maten, säger Karin Vikström, som känner Andrea Camilleri, författaren till böckerna. - Till exempel tycker han att maten ska avnjutas under tystnad. Och fisken ska vara alldeles nyfångad, råvarorna de allra bästa. Precis det samma säger författaren Andrea Camilleri när Karin frågar om hans syn på mat. Det äts väldigt mycket mat i böckerna och tv-serierna om Montalbano, men han lagar ingen mat själv. Det gör däremot hans hushållerska Adelina, som alltid lämnar nåt hon lagat i hans kylskåp. - Camilleris mormor Elvira är nog förebilden för Adelina. Hon var kocken i familjen och lagade många av de rätter som förekommer i böckerna. Det är hundra procent sicilianska rätter. Ofta mycket enkla. Böckerna och tv-serierna är en formidabel succé i Italien, och runt om i världen. Men bara ett fåtal av böckerna har översatts till svenska. SVT var med och producerade de första tv-serierna, men det är nu länge sedan SVT sände nya Montalbano-avsnitt. Det produceras ständigt nya.
2019-06-20
Länk till avsnitt

The Bacon Show

Vad är bacon? (Det är inte självklart!) Så görs bacon i charkfabriken. Och vi berättar historien om PR-mannen som lärde USA att äta bacon till frukost. (Han lärde också amerikanska kvinnor att röka...)

Nathan Wagner kommer från USA. Han slutade vara vegetarian när han som 14-åring smakade bacon. - Krispigt, salt, rökigt och så fettet som gör det så underbart och vackert! säger han. Nathan försöker förklara den närmast religiösa dyrkan av bacon som man kan stöta på i USA. Nej, bacon är inte amerikanskt. Men det vi svenskar kallar bacon idag är sk amerikanskt bacon. Tidigare såg inte vårt bacon ut så. Då var det torrsaltat. - Vi har försökt göra gammalt bacon, men konsumenterna är inte så intresserade, säger Frederick Larsson på charkuterifabriken Signal & Andersson, som gör 1500 ton bacon om året (och lika mycket stekfläsk) som främst går till restauranger och storkök. De är också svenska mästare i bacon 2018. - Torrsaltat bacon blir fastare och hårdare. Och behöver vara fetare för att det inte ska bli för torrt. Men idag vill vi ha vårt bacon med mindre fett. Och då fungerar det bättre att göra amerikanskt bacon, där saltet injiceras i det råa köttet med nålar. Det saltas på några sekunder och röks sen i rökskåp. Med riktigt träspån eller med återskapad rök, där röken fångats upp i vatten, rengjorts från allt farligt och sedan sprutas ut som en dimma i rökskåpen. Frederick visar oss hur det går till att göra lättrökt bacon industriellt. Och så ger han tips på hur man bäst steker bacon. Men det finns också engelskt bacon, och kanadensiskt, och den tyska varianten speck, och panceta i Spanien och pancetta i Italien. Och de görs på olika sätt och på olika styckningsdetaljer. Vi berättar också om Sigmund Freuds systerson Edward Bernays, den amerikanske PR-mannen som på 1920-talet skapade en framgångsrik kampanj för en baconproducent som ville öka försäljningen. Bernays kampanj lärde amerikanerna att äta bacon till frukost. Bernays gjorde också en lyckad kampanj för Lucky Strike som fick kvinnor att börja röka och lärde amerikaner att diskade glas var ohygieniskt och pappermuggar var bättre.
2019-06-13
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.